__MAIN_TEXT__

Page 1

INFORMATION OCH NYHETER FRÅN BENGT DAHLGREN • NR 1 • 2018

Nytt

STORT INTRESSE FÖR MILJÖCERTIFIERINGAR Bengt Dahlgren är involverade i ett sjuttiotal BREEAM In Use-projekt

SERGELHUSET SKA TOTALRENOVERAS

NY HANDBOK OM LAGRA HETT BRANDSKYDD VATTEN I BERGEN


innehåll

4

6

Populärt med BREEAM In Use

Sergelhuset ska totalrenoveras

12 22

” Jag vill vara väldigt närvarande och tillgänglig i organisationen. Jag tror på ledarmetoden ’management by walking around’. ”

Riskkoordination på Arlanda

Störst inom sprinkler

Läs intervjun med Michael Walmerud, ny vd för Bengt Dahlgren Göteborg, på sidorna 18–19.

20

Vätgas – framtidens energiförsörjning?

Bent Dahlgrens Daniel Almheden berättar om samarbetet med utvecklingsbolaget Powercell.

14

Hög tid att tänka på energideklaration

redaktion

23

Bengt Dahlgrens projekt i Jämtland

Utges av: Bengt Dahlgren Stockholm AB Adress: Hammarby Allé 47, 120 30 Stockholm Hemsida: www.bengtdahlgren.se Telefon: 08-588 88 100 Ansvarig utgivare: Lars Kjellgren, vd Produktion och layout: Nevada Media E-post: redaktionen@nevadamedia.se Tryck: Bengt Dahlgren-nytt trycks på ett miljövänligt papper hos det miljöcertifierade tryckeriet DanagårdLITHO Omslag: Pixprovider Nummer: 1 av 2, nästa nummer av BD-nytt utkommer i december 2018 Följ Bengt Dahlgren på: Facebook, Instagram, Twitter, LinkedIn, Mynewsdesk.

2


i korthet #följeningenjör Vad gör egentligen en ingenjör om dagarna? På Bengt Dahlgrens Instagramkonto finns nu möjlighet att följa företagets ingenjörer på nära håll. Varje vecka tar en ny person över kontot och lägger upp bilder och berättar om sin arbetsvecka.

Hallå där Magnus Johansson …

Hallå där Magnus Johansson som har tagit över efter Matilda Perborn i Ingenjörer utan gränsers projekt ”Sustainable Water Outtake” som ska förse byn Chonyonyo i Tanzania med vatten. Vad har hänt sedan sist? via en presentation som skickades ut via vårt – Slutsatsen med Matildas projekt var att hitta intranät för ett år sedan ungefär. alternativ för hur byn skulle förses med vatten Har du varit på plats i Tanzania själv? och jag kom in i ett skede där man förverkligade – Nej, vi har projekterat anläggningen och valt det. Det vi landade i var att vi skulle dra en pipepumpar från kontoret i Göteborg, sedan har line på en mil, från en by i närheten som har andra gjort arbeten på plats. Vi har haft tillgång till vatten, till Chonyonyo. Utifrån en del skypemöten med organisationen Matildas slutsatser har jag dimensioneMavuno i Tanzania, som Ingenjörer utan rat pumpanläggningen och rör för att gränser samarbetar med. Mavuno är ett förverkliga det. socialt nätverk som har till syfte att ge Var är ni nu i projektet? lantbrukare i området bättre förutsätt– Plaströren har nu grävts ner och man har byggt ett pumphus samt installerat pum- Magnus ningar. Det har varit värdefullt samarbete för pen. Dessutom har solceller installerats som Johansson. att vi därigenom bättre förstår deras behov. Hur ser framtiden ut? ska driva pumpen. Det vi håller på med nu – När min del är avslutad kommer jag att är att ta in offerter från en rörläggare i Tanzania lämna över till en kollega på Helsingborgskonpå andra arbeten, för att sy ihop systemet till toret som heter Sofie Löfgren. Hon kommer att en enhet. Planen är att ha en anläggning igång jobba med nästa fas i projektet. Vi kommer inte under sommaren som ska förse Chonyonyo med att lämna Chonyonyo. Vi kommer att fortsätta att dricksvatten. arbeta med andra frågor som vattenrening samt Hur blev du engagerad? hur man ska kunna bygga ut det här vattensyste– Det här har varit ett engagemang som Bengt met som vi nu har gjort ryggraden till, exempelDahlgren har haft under flera år. Ambitionen är vis kan man kan bygga på med flera ledningar. att man låter projektet gå runt mellan de olika Det kommer att fortgå under året. avdelningarna och kontoren. Jag engagerades

BENGT DAHLGREN POSITIONERAR SIG I SKELLEFTEÅ Under maj öppnade Bengt Dahlgren i Skellefteå och kontoret startas upp med den nygamle medarbetaren Tomas Spett. – Att få återvända till Bengt Dahlgren och vara med vid en etablering i norr känns väldigt kul och spännande när det sker i en sådan tillväxtregion. Med den centrala placeringen efter norrlandskusten som Skellefteå erbjuder kommer vi få möjlighet till fler nöjda kunder och

även medarbetare i framtiden, säger han. Skellefteå har i många år legat högt på listan över landets mest företagstäta kommuner sett till antalet medborgare, vilket gör staden till en högintressant region för Bengt Dahlgren. Skellefteåkontoret blir en del i planen att stärka företagets position i norra Sverige där Bengt Dahlgren även sedan tidigare etablerat sig med kontoret i Åre/Östersund. 3

LJUSA TIDER Bengt Dahlgrens Göteborgskontor stärker sin elavdelning med två nya rekryteringar. Under sommaren börjar en ljusdesigner och en rutinerad handläggare vilket ökar Bengt Dahlgrens spetskompetens i form av ljusdesign.

VIND I SEGLEN FÖR OS-MEDALJ Bengt Dahlgren är stolta sponsorer av Sveriges nästa OS-hopp. I seglingsklassen 49er FX finns Team Bobeck Tengström, bestående av Vilma Bobeck och Malin Tengström, båda bara 19 år gamla. Efter en fin 19:e placering i VM i Portugal siktar nu seglingsduon på att utmana världseliten om medaljerna i OS i Tokyo år 2020.


Text: Daniel Blomquist | Bild: Vasakronan/TMRW

SERGELHUSET BYGGS OM FRÅN GRUNDEN

När över 80 000 kvadratmeter ska totalrenoveras i Sergelhuset är det många bitar som ska falla på plats. – Det är en kul utmaning där vi har stor erfarenhet, säger Bengt Dahlgrens ansvarige handläggare Simon Bergström.

F

ÖRRA SOMMAREN påbörjades det omfattande ombyggnadsarbetet vid Sergelstaden i Stockholm. Projektet beräknas vara klart under 2020, och Bengt Dahlgren trivs med uppdraget. – Det är en total ombyggnad, stomrent i befintliga delar samt att alla fasader ska bytas, våningar ska byggas på, i princip är det bara stommen som blir kvar från det gamla, säger Simon Bergström. Projektet är uppdelat i fyra delentreprenader där totalentreprenörerna Zengun, Veidekke och NCC har samverkansavtal med byggherren Vasakronan. Bengt Dahlgren hjälper Zegun och Veidekke med luft- och rörprojektering samt klimatberäkningar. Zengun har två delentreprenader, varav den ena bland annat innefattar undercentraler och luftbehandlingsaggregat. – Dessa betjänar större delen av Sergelhuset, säger Simon Bergström. I DE NEDRE PLANEN finns även en befintlig akvifer­ anläggning, där grundvatten lagras med så stor lagringskapacitet och genomsläpplighet att grundvatten kan utvinnas ur den i användbara mängder. – Zengun har även den del där ett nytt hus byggs

som kommer att heta Hamngatspalatset. Veidekke bygger de nya kontorsvåningarna ovanpå det som tidigare var SEB:s huvudkontor, säger Simon Bergström. För Bengt Dahlgrens projektgrupp handlar arbetet just nu om att förädla systemhandlingar till förfrågningsunderlag för upphandlingar av underentreprenörer till Zengun och Veidekke. PROJEKTET SKA ÄVEN klassas i LEED med målet Platinum vilket för Bengt Dahlgren är viktigt ur ett hållbarhetsperspektiv samt en rolig utmaning. – Miljöklassningen LEED är en viktig kvalitetsstämpel. I det här projektet jobbar vi ju verkligen med långsiktiga kunder, vilket känns extra roligt och engagerande, menar Simon Bergström. Var ligger er styrka i detta? – Vi har erfarenhet av att arbeta i entreprenader i stora om- och tillbyggnationer i Stockholm, där befintliga fastigheter förädlas. Vi har varit engagerade i många liknande projekt tidigare där man river ut hela innanmätet. Men det är givetvis en utmaning att få allt på plats. Där är vi duktiga och har stor erfarenhet, så det är något vi gärna delar med oss av till våra kunder, säger Simon Bergström. ■

4


5


BREEAM IN USE

Clarion är ett av ett trettiotal fastigheter Stockholmskontoret har certifierat åt SPP fastigheter. SPP fastigheter har som mål att certifiera samtliga byggnader enligt Breeam in use.  foto: pixprovider

6


BREEAM IN USE – ETT POPULÄRT VAL I SVERIGE Intresset för miljöcertifieringar har stadigt ökat sedan de introducerades i Sverige runt 2010. I dag finns ett flertal alternativ att välja mellan. BREEAM in Use är ett certifieringssystem som drivs av brittiska BRE och som används vid certifiering av befintliga byggnader. Totalt är Bengt Dahlgren involverade i ett sjuttiotal BREEAM In Use-projekt.

7


BREEAM IN USE

Bengt Dahlgren i Göteborg har på uppdrag av Platzer fastigheter AB certifierat 15 fastigheter, på bilden Guldbergsvass 5. foto: fastighetsägare platzer fastigheter ab

I

den mest aktuella sammanställningen från BRE ligger Sverige på tredje plats när det kommer till antalet Breeam in use-certifierade byggnader i världen. Att fler fastighetsägare väljer att certifiera sina byggnader och att Breeam in use är ett populärt val bekräftar Sara Tierney som arbetar med certifieringssystemet på Bengt Dahlgren. –Vi märker av ett ökat intresse, både att flera fastighetsägare väljer att certifiera hela sina bestånd, men även att fler aktörer anlitar oss för att i en pilotstudie stämma av hur deras portfölj skulle stå sig gentemot en skarp certifiering, säger Sara Tierney.

SARA TIERNEY ANSER att det är lätt att förstå varför systemet har blivit så populärt. – Jag tror dels att det handlar om att systemet inte kräver några avancerade beräkningar, något som leder till att man ofta kan ta fram merparten av verifikaten in-house. Dels beror det nog också på att det finns en tydlig cirkulär arbetsprocess. När byggnaden certifierats ska den verifieras varje år. Det minsta som behöver göras är att intyga att inga ändringar gjorts. Men om man så önskar kan förbättringar succesivt göras vilket möjliggör kontinuerliga förbättringar inom beståndet. Kombinationen av att certifieringen inte är statisk samt att underlagen relativt

» Systemet kräver inte några avancerade beräkningar, något som leder till att man ofta kan ta fram merparten av verifikaten in-house.«

8

lätt kan uppdateras leder till att fastighetsägare på ett överskådligt sätt kan öka miljönyttan i sina bestånd, säger hon. BENGT DAHLGREN ARBETAR med många BREEAMprojekt och är ett av de företag i Sverige som har flest assessorer för BREEAM in use. Utöver att arbeta som BREEAM-specialister för hela certifieringen, har de även energi- och VVS-specialister som i många projekt hjälper fastighetsägaren att förbättra prestandan hos byggnaderna. Under flera års tid har Bengt Dahlgren byggt upp sin organisation och arbetssätt för att säkra hög kvalitet på deras certifieringar. – Vårt arbetssätt utgår till stor del ifrån det verktyg som Bengt Dahlgren tagit fram för Breeam in use certifieringar. Verktyget är på svenska och syftar till att alla projektdeltagare på ett överskådligt sätt ska kunna ta del av vilka verifikat som ska lämnas in och vem som ansvarar för verifikatet. Verktyget uppdateras med förtydliganden och erfarenheter från tidigare projekt för att säkerställa inte bara intern erfarenhetsåterföring utan även att den informationen kommer våra kunder till gagn, säger Sara Tierney och fortsätter: – Befintlig manual är skriven på engelska, när arbetet med översättning gjordes var vi noga med att


Karima Wickström, Elias Sagán, Evelina Söderlund, Karl Blom, Sara Tierney, och Johan Nilsson är några som arbetar med BREEAM på Stockholmskontoret.

FÖRDELAR MED BREEAM IN USE

  E rkänt internationellt system.   C irkulär process som innebär att förbättringar och en höjning av betyget är möjligt efter hand.   F okus ligger på att se vad som kan optimeras i den färdiga byggnaden utifrån dess förutsättningar snarare än ett branschminimum, det innebär att en större andel byggnader kan certifieras.   F å poäng är obligatoriska, det vill säga det är möjligt att välja vilka områden som ska prioriteras.   K räver inte några avancerade beräkningar, något som leder till att fastighetsägare ofta kan ta fram merparten av verifikaten in-house.   F lexibilitet i vilka delar av byggnaden som certifieras; Byggnaden, driften eller hyresgästen – eller alla tre? I BREEAM In Use kan du välja.

Karlstad CCC är ytterligare en byggnad som Bengt Dahlgren har certifierat åt SPP fastigheter. foto: marcus johansson

9


BREEAM IN USE ”Ett av de projekten som Bengt Dahlgren har drivit enligt BREEAM In Use är certifiering av tio fastigheter för Fabege. Fastigheten Fräsaren 11 på bilden är en av dem. Fabege har som mål att Breeam in use certifiera samtliga befintliga byggnader i sitt bestånd”  foto: fabege

inte bara översätta texten rakt av utan att fundera på vad det egentligen är som efterfrågas och hur det kan beskrivas på svenska så att alla kan identifiera vad som krävs. Det låter kanske som en självklarhet, men det är ett absolut måste att alla i projektet förstår vad som efterfrågas för att få en effektiv process. Vi ser vårt verktyg som ett stort hjälpmedel för detta. Utöver att tydliggöra kriterier kan verktyget även användas för att få ett preliminärt betyg för byggnaden. Denna möjlighet använder Bengt Dahlgren när kunder i ett första stadie vill utvärdera ett antal fastigheter utan att behöva registrera byggnaderna hos BRE. – Vårt åtagande varierar med kundens behov, i vissa projekt agerar vi endast assessor och granskar dokumentationen som lämnas av kunden, i andra projekt har vi en mycket mer omfattande roll som innefattar både insamlande av dokument, samordning och granskning, säger Sara Tierney. Hur fungerar systemet? – Systemet har ett omfattande frågebatteri och

» Det låter kanske som en självklarhet, men det är ett absolut måste att alla i projektet förstår vad som efterfrågas för att få en effektiv process.« 10

täcker in ett brett spektrum av områden som byggnaden bedöms ifrån: energi, material, vatten, avfall, drift, föroreningar, transporter, inomhusmiljö samt markanvändning och ekologi. Byggnaden kan certifieras på tre nivåer: Byggnad, Drift och Hyresgästen(er). Vanligast är att vi hjälper våra kunder certifiera de två första delarna, då det är dessa delar som fastighetsägaren har rådighet över, säger Sara Tierney. FÅ POÄNG ÄR obligatoriska, det innebär att i princip alla byggnader kan certifieras. Med befintliga byggnader finns det ibland problem eller brister som inte på ett ekonomiskt försvarbart sätt kan lösas. Exempelvis kan en befintlig byggnad ha dåliga dagsljusförutsättningar som kan vara svåra att åtgärda, det kan vara både hur byggnaden är designad men även hur byggnaden ligger i förhållande till intilliggande hus. I en sådan situation är det viktigt att man ändå kan fortsätta att arbeta med andra aspekter i byggnaden för att förbättra prestanda, både för miljön och för hyresgästerna. ■


TIPS FÖR ATT LYCKAS MED EN BREEAM IN USE-CERTIFIERING FÖRANKRA CERTIFIERINGEN HOS ALLA BERÖRDA

Flera personer i organisationen, inte minst driften, berörs av certifieringen. Även hyresgästen är bra att informera. Förankra att byggnaden ska certifieras och vad det innebär. Utse ansvariga internt och strukturera nödvändig dokumentation samt beställ erforderliga mätningar/utredningar. DOKUMENTHANTERING

I en BREEAM In Use-certifiering är det ofta ett hundratal dokument som måste hanteras. Det är därför viktigt att ha en bra plattform för dokumenthanteringen. Om information om byggnaden dessutom är komplett och finns lättillgänglig minskar kostnaderna för samordning. (Är informationen bristfällig och inte i ordning kan certifieringen vara ett hjälpmedel för att skapa ordning och reda.) TYDLIG UNDERHÅLLSPOLICY

Vid miljöcertifiering av befintliga byggnader är en viktig framgångsfaktor att fastighetsägaren/driftsorganisationen har en tydlig underhållspolicy och en inarbetad underhållsplan för att kontinuerligt se till att underhålla och förbättra byggnadens prestanda. CERTIFIERA FLERA FASTIGHETER SAMTIDIGT

Certifieras flera byggnader samtidigt kan priset per byggnad bli lägre eftersom samma underlag kan återanvändas.  HÖJ AMBITIONSNIVÅN EFTERHAND

Både nya och äldre fastigheter kan certifieras, här Järnplåten 22 som ingår i ett projekt för SEB Tryggliv där 5 fastigheter ska certifieras enligt Breeam in use. foto: www.stockholmskällan.se

I BREEAM är det möjligt att höja certifieringsbetyget efterhand. Det kan vara klokt att certifiera byggnaden/byggnaderna baserat på det material som finns tillgängligt i dagsläget för att få en baseline och något att utgå ifrån. Avsett därefter tid att analysera resultaten från de första certifieringarna och gör en plan för hur ni vill gå vidare i arbetet med att höja betygen. Det kontinuerliga förbättringsarbetet är en viktig del av processen! ERFARENHETSÅTERFÖRING

Vår erfarenhet är att allra bäst går det när driftsorganisationen och fastighetsägaren har en utsedd person/personer som arbetar med certifieringsfrågan. I projekt där många fastigheter ska certifieras innebär det annars att samma inlärningsprocess måste genomgås för varje fastighet och i förhållande till insatsen kanske det arbetssättet inte medför motsvarande nytta.

11


Text: Olle Sjögren | Foto: Swedavia/Peter Phillips

PROAKTIVITET NYCKELN PÅ ARLANDA

Antalet passagerare på Stockholm Arlanda Airport har ökat många år i rad. Flygplatsen börjar nu närma sig sin maximala kapacitet under vissa tider på dygnet. Behovet av ökad kapacitet och utbyggnad är stort och flera utvecklingsprojekt planeras av ägaren Swedavia. Bengt Dahlgren är riskkoordinator på flera av projekten som präglas av strikta säkerhetsregler.

S

» Tappar någon bort en kniv på airside måste terminalen, kanske hela flygplatsen, stängas ner medan man letar rätt på den «

WEDAVIAS PROGNOSER förutspår att resenärsantalet kommer att fortsätta öka, från dagens 26 miljoner till 54 miljoner år 2050. För att Arlanda ska kunna hantera tillväxten, och attrahera ännu fler resenärer, planeras omfattade om- och utbyggnader. Terminal 5 ska moderniseras och utökas med en ny pir och också få en ny större handelsplats. Bagagehanteringen och säkerhetskontrollerna ska effektiviseras och incheckningsdiskarna ska bli fler. Flera andra projekt pågår utanför terminal – en helt ny ramp med uppställningsplatser för flygplan har just invigts och byggandet av ett driftområde som samlar stöttande funktioner pågår just nu för fullt. Lars Strömdahl är riskkoordinator i projektet för Bengt Dahlgrens räkning. Han arbetar med Arlandas Terminal 5. Som riskkoordinator är det hans huvudsakliga uppgift att hålla koll på och arbeta proaktivt med projektets risker. – Riskerna kan vara allt från att vi förlorar kompetens i projektet till att vi inte lyckas få nödvändiga tillstånd. Men generellt handlar uppdraget om att skydda projektets tids-, kostnads- och kvalitetsmål, säger han.

JUST PÅ EN FLYGPLATS är riskerna och utmaningarna särskilt komplexa. Något som på ett vanligt bygge är relativt oproblematiskt, som byggarbetarnas tillgång på parkeringsplatser eller lunchrum, kräver ofta

noggrann planering i en flygplatsmiljö. – En utmaning som jag tycker är särskilt spännande att hantera är att byggprojekten pågår i så nära anslutning till den befintliga flygplatsverksamheten. Planen måste fortsätta landa och lyfta 24 timmar om dygnet, samtidigt som vi har en effektiv produktion i våra projekt. Att till exempel transportera in byggmaterial och arbetsredskap till ”airside” (området efter säkerhetskontrollen), dit resenärer inte ens får ta med en flaska vatten, är en utmaning i sig, säger Lars Strömdahl. För att få arbetet att löpa så smidigt som möjligt försöker man bygga så mycket som möjligt utanför säkerhetskontrollen, på ”landside”. – När en del är färdigbyggd flyttas i stället gränsen för hela säkerhetskontrollen, och så fortsätter det steg för steg tills det tar stopp och bygget måste flyttas över till airside.

INNANFÖR SÄKERHETSKONTROLLEN är ordningen på verktyg och material rigorös. En enda försvunnen arbetskniv kan få stora konsekvenser. – Tappar någon bort en kniv på airside måste terminalen, kanske hela flygplatsen, stängas ner medan man letar rätt på den. Det skulle kosta många miljoner kronor i förseningar. För att undvika sådana bakslag är nyckeln att arbeta proaktivt och identifiera utmaningarna och lösningarna i ett så tidigt skede som möjligt i projektet. Det ökar sannolikheten för ett lyckat slutresultat, säger Lars Strömdahl. ■

12


Swedavia vill öka antalet resenärer med över 50 procent till 2040. För att Arlanda ska kunna hantera tillväxten planeras omfattande om- och utbyggnader.

13


Text: Olle Sjögren | Foto: Krokslätts Fabriker

Ett av Bengt Dahlgrens projekt där fastigheter energideklarerades inleddes 2009 i området Krokslätts Fabriker i Mölndal.

”HÖG TID ATT TÄNKA PÅ ENERGIDEKLARATION”

Energideklarationer för byggnader är lagstadgat och ska utföras vart tionde år. Nu är det dags igen för de byggnader som fick sin första deklaration 2007 eller 2008.

S

YSTEMET MED energideklarationer infördes för tio år sedan och spelar en viktig roll i fastighetsägarnas arbete att säkerställa en effektiv energianvändning och god inomhusmiljö. Christer Hansson, senior konsult på Bengt Dahlgren som varit med från starten, sammanfattar processen. – Fastighetsägarna ger oss uppgifter och utifrån dem identifierar vi möjligheter att spara energi och tar fram en energiprestanda för byggnaden, säger han.

»

» Vi arbetar helst med fastighetsägare som är engagerade och vill minska sin energianvändning i ett långsiktigt perspektiv. «

HUR INTRESSERAD fastighetsägaren är av projektet betyder mycket för resultatet.

14

– Vi arbetar helst med fastighetsägare som är engagerade och vill minska sin energianvändning i ett långsiktigt perspektiv, säger Christer Hansson. Ett projekt där resultatet blev särskilt lyckat inleddes 2009 i området Krokslätts Fabriker i Mölndal, där Bengt Dahlgren Göteborg har sitt eget huvudkontor. – Byggnaderna är gamla industrilokaler från början av 1900-talet med stenväggar. Inte de bästa förutsättningarna om man vill spara energi. Men med genomtänkta åtgärder har vi ändå lyckats halvera energianvändningen, vilket i regel är svårt i den typen av lokal. Utan en engagerad och tålmodig fastighetsägare hade det aldrig gått, säger konsulten Lars Nilsson som genomfört projektet i samarbete med Husvärden AB.

PRINCIPEN FÖR energideklarationsplikten är att den gäller för alla byggnader där det finns ett hyresförhållande och där uppvärmning över 10 grader är det normala. Även byggnader större än 250 kvadratmeter omfattas. – Äger du sådana fastigheter och saknar en giltig energideklaration är det hög tid att börja tänka på det nu, säger Christer Hansson. ■


Text: Olle Sjögren | Foto: Jonas Kullman

NY HANDBOK OM HÅLLBART BRANDSKYDD

Bengt Dahlgren har nu färdigställt handboken ”Hållbart brandskydd”. Den är framtagen på Bengt Dahlgrens eget initiativ och den första i sitt slag. – HÅLLBARHETSFRÅGORNA BLIR allt viktigare i byggprocessen. Genom denna handbok vill vi visa hur man kan göra medvetna val inom brandskyddsområdet för att minska miljöpåverkan, säger Nils Olsson på Bengt Dahlgrens brand & riskverksamhet som har tagit fram handboken tillsammans med Therése Göras och flera av företagets specialister. ”Hållbart brandskydd” är formulerad som en lättöverskådlig guide med fokus på situationer där det är möjligt att göra hållbara val. Bland annat beskrivs metoder för hur olika brandtekniska utformningar kan beräknas, hur man bygger flexibla byggnader som inte behöver ändras vid nya brandskyddsförutsättningar och hur man bör hantera särskilt miljöoch hälsoskadliga ämnen. DEN 175 SIDOR LÅNGA handboken är frukten av många timmars arbete. – Det har varit mycket research där många per-

soner inom Bengt Dahlgren involverades, säger Nils Olsson. Målgruppen är projektledare, byggherrar, arkitekter, brandskyddsprojektörer, fastighetsägare, fastighetsförvaltare, myndigheter, miljö- och energikonsulter. Även de som inte är så insatta i hållbarhetsfrågor kommer att ha nytta av handboken, då den också ger en överblick över hållbart byggande i allmänhet. Medvetenheten kring hållbarhet har aldrig varit starkare inom byggbranschen än i dag, menar Nils Olsson. Men han poängterar att det fortfarande finns mycket kvar att göra. – Vi får inte bli nöjda. Hela byggbranschen behöver fortsätta att arbeta med hållbarhetsfrågor eftersom kraven på ökad hållbarhet sannolikt kommer att öka i framtiden. ”Hållbart brandskydd” är vårt bidrag till detta viktiga arbete. Handboken finns att beställa på www.bengtdahlgren.se/handbok ■

15

»

» Hela byggbranschen behöver fortsätta arbeta med hållbarhetsfrågor eftersom kraven på ökad hållbarhet sannolikt kommer att öka i framtiden. «


Text: Olle Sjögren | Foto: Daniel Blomqvist

”Jag drivs av tuffa utmaningar” Sedan början av april är Michael Walmerud ny vd för Bengt Dahlgren Göteborg. Som ledare gillar han utmaningar och ser bland annat fram emot att sätta tänderna i företagets affärsmodell. Du kommer närmast från Akademiska Hus där du var vice vd. Varför valde du att byta jobb? – Mitt huvudsakliga uppdrag på Akademiska Hus var att genomföra ett omfattande förändringsarbete. När jag hade nått det målet avvecklade jag i princip mig själv. Det är så jag ser på alla mina jobb, som långa projekt med tydliga mål. När jag har uppnått målet går jag vidare till nästa utmaning, i det här fallet Bengt Dahlgren i Göteborg. Jag drivs av tuffa utmaningar i min karriär.

taliseringen som bara kommer att fortsätta växa i intensitet försvinner troligen en del tjänster och arbetsuppgifter i framtiden. Då måste man hitta andra affärsmodeller, och komma bort från timdebiteringen. Det ser jag som den största långsiktiga utmaningen.

Hur fick du nys om tjänsten som vd på Bengt Dahlgren Göteborg? – Jag blev headhuntad i höstas. Jag kände till Bengt Dahlgren sedan tidigare, att det är ett välskött företag och ett respekterat varumärke i branschen. Så när rekryteraren hörde av sig blev jag intresserad direkt. Samtidigt är min uppfattning att konsultbranschen står inför stora utmaningar framöver. Innan jag jobbade på Akademiska Hus var jag vd för ett annat konsultbolag där jag fick tackla dessa utmaningar och genomföra omfattande förändringar, med lyckat resultat. Min plan är att göra en liknande resa med Bengt Dahlgren Göteborg.

» Jag tror på ledarmetoden ”management by walking around”. Det betyder att chefen inte sitter bakom ett skrivbord hela dagarna utan alltid är nära medarbetarna och affären, stöttar och hjälper hela organisationen.«

Vilka utmaningar menar du att konsultbranschen står inför? – Konsultbranschen har en traditionell, enligt vissa förlegad, affärsmodell. Man tar betalt per timme, vilket egentligen inte är speciellt riskfyllt. Och med tanke på digi-

Hur du ser på ditt eget ledarskap? – En ledares främsta uppgift är att styra, utveckla och coacha medarbetarna. Det finns många sätt att göra det på. Själv vill jag vara väldigt närvarande och tillgänglig 16

i organisationen. Jag tror på ledarmetoden ”management by walking around”. Det betyder att chefen inte sitter bakom ett skrivbord hela dagarna utan alltid är nära medarbetarna och affären, stöttar och hjälper hela organisationen. Kokar man ner det är vd:ns viktigaste roll att kratta manegen för konsulterna så att de kan göra sitt yttersta och fokusera på sina ordinarie arbetsuppgifter. Så fort de blir belastade med en massa administration som inte är värdeskapande har man misslyckats som chef och resultatet blir lidande. Bra kvalitet i leveranserna är ett måste i dag för att få bra lönsamhet, som i sin tur ger tillväxt. Allt hänger ihop på det sättet. Bengt Dahlgrens Göteborgskontor är en av Sveriges mest energisnåla kontorsfastigheter. Hur kommer du att fortsätta driva Bengt Dahlgrens hållbarhetsarbete framåt? – Jag ansvarade för hållbarhetsfrågor på Akademiska Hus och har jobbat väldigt mycket med hållbarhet de senaste fem åren. Tillsammans med affärsmodellen och digitaliseringen är hållbarhet det viktigaste området för mig. Tyvärr ser många märkligt nog fortfarande på hållbarhet som något som katten släpat in. Men jag är övertygad om att man kan göra både hållbara och lönsamma affärer bara man har en tydlig strategi. Min bild av Bengt Dahlgren är att hållbarhet är centralt i organisationen, både internt och externt, och jag vill gärna fortsätta arbeta i den andan. ■


MICHAEL WALMERUD

Ålder: 51 år. Bor: Kungsbacka. Familj: Fru, fyra barn (20, 18, 17 och 13 år) och en hund. Fritidsintresse: Husrenovering och golf. Oanad talang: ”Kan göra flera saker samtidigt, haha!” Energispartips i hemmet: Införskaffa en bergvärmepump.

17


Text och foto: Daniel Blomqvist

UTVECKLAR FRAMTIDENS ENERGI

Inga partiklar, ingen koldioxid – endast el och vatten. I ett projekt med utvecklingsbolaget Powercell jobbar nu Bengt Dahlgren med att ta fram vätgas som framtidens energiförsörjning. – Vi börjar testa i augusti, säger projektledaren och avdelningschefen Daniel Almheden.

P

ROJEKTET HAR PÅGÅTT under snart ett år tillsammans med utvecklingsbolaget Powercell och är ett ovanligt stort uppdrag inom projektledning för Bengt Dahlgren, totalt cirka tusen timmar. – Det är ett helhetsprojekt där Bengt Dahlgrens roll har varit som projektledare i arbetet med labbet. Och det har inneburit allt från bygglov till ärenden med skatteverket. Själva labbet är nu färdigt, berättar Daniel Almheden. Forskningsprojektet syftar till att tillverka elektri-

18

citet genom att ta fram bränsleceller som drivs av vätgas. – Det är en ganska knölig process att förstå. Men man kan säga att man trycker luft och vätgas genom ett membran, och då tvingas elektronerna att gå en annan väg. I denna process skapas el när de går runt membranet, förklarar Daniel Almheden. Med vätgas som drivkraft skulle utsläppen från exempelvis fordon kunna minskas drastiskt då metoden varken släpper ut partiklar eller koldioxid. – Det är ingen förbränning utan en kemisk pro-


Projektledaren och avdelningschefen Daniel Almheden.

cess, så det blir inga utsläpp alls. Däremot är framställningen av vätgas energikrävande, säger Daniel Almheden. Men där kan till exempel vindkraften komma till användning. I Norge används redan vindkraft för att producera vätgas. – Där har de beslutat att det överskott på el som blir från vindkraft när det blåser mycket, ska användas till att producera vätgas, förklarar han. Och detta skulle även kunna bli ett uppsving för den ibland omstridda vindkraften.

» Det är ingen förbränning utan en kemisk process, så det blir inga utsläpp alls. « 19

– Definitivt, här ligger Sverige långt efter. Tanken med labbet är bland annat att ta fram bränslekassetter till fordonsindustrin. – I Kina till exempel, där de har stora miljöproblem, körs många bussar på vätgas. NU ÅTERSTÅR ETT PAR delar innan Powercell kan komma igång med testerna. – Testutrustning är beställd från Tyskland. Den landar i augusti, då kan testerna komma igång, säger Daniel Almheden. ■


Text: Daniel Blomqvist | Illustration: Skidmore, Owings & Merrill

SNART HÖGST I NORDEN Från konserthus i Malmö till nytt campus i Stockholm. Störst på konsultverksamhet inom sprinkler, och snart även högst när Nordens högsta byggnad ska utrustas. – Vi är inblandade i en hel del häftiga projekt, säger Hanna Nauckhoff, projektledare på Bengt Dahlgren i Stockholm.

D

ET BÖRJADE MED VVS i Göteborg. I dag är verksamheterna många, men på sprinkler­fronten är Bengt Dahlgren störst och flest, inte minst i staden där det började. – Vi har nio sprinklerkonsulter i Stockholm, fem i Malmö och fjorton i Göteborg, så vi är numerärt störst i Sverige och även störst just i Göteborg, säger Hanna Nauckhoff. Arbetet sker i allt från nya projekt till gamla fastigheter där det kan behövas speciella lösningar. Och konsulterna jobbar tätt med brandingenjörerna. – Vi gör mycket gemensamt, utbildar varandra och byter kunskaper och erfarenheter. Vi är sprinklerkonsulter som kan mer om brand än många andra företag, vilket vi kan dra stor nytta av, säger Hanna Nauckhoff. Hon poängterar att deras arbete handlar om att ta fram systemhandlingar och att föreskriva hur systemen ska fungera. Vilket system eller vilken leverantör det blir avgör kunden.

PROJEKTEN ÄR MÅNGA och av varierande omfattning. Campus Albano, ett nytt område där Stockholms universitet och KTH ska samsas, är ett av många pågående – Nationalmuseum ett annat. Men det är just i Göteborg som det i skrivande stund smäller högst, när Nordens högsta byggnad ska byggas. – Där har vi tagit fram systemhandlingar för Karlatornet och Karlastaden som blir ett helt område. Det är lite häftigt. Så vi har många spännande projekt, säger Hanna Nauckhoff. ■

20


Text: Daniel Blomqvist | Foto: Genova Property Group

Ett av de projekt som engagerat Bengt Dahlgren sedan de nya kontoren öppnade är sjöbodarna vid Storsjö Strand i Östersund.

VÄL ETABLERAT I EN EXPANSIV REGION

I mars förra året öppnade Bengt Dahlgren kontor i Åre och Östersund. Och satsningen har fallit ut väl. – Det är en väldigt expansiv region, säger Kristian Hansson, brandingenjör på Bengt Dahlgren.

D

ET ÄR EN NÖJD Kristian Hansson som svarar i telefon. Lite drygt ett år har gått sedan Bengt Dahlgren öppnade kontor i Östersund och Åre, och Kristian Hansson ser många positiva resultat. – Vi har sedan många år jobbat i Jämtland och Härjedalen och började göra analys på hur mycket tid vi tillbringade där, i synnerhet Åre och Östersund. Så i dag är vi sedan ett år tre fasta medarbetare på plats.

» Förhoppningsvis kan vi få med oss fler avdelningar, som exempelvis Installation samt Energi och Miljö också «

DE PROJEKT SOM Bengt Dahlgren har varit engagerade i har gått bra, och relationerna mellan såväl beställare

21

som medkonsulter har fungerat utmärkt anser brand­ ingenjören. – Vi har varit väldigt nöjda. Dels har vi rekryterat väldigt duktiga medarbetare, dels har vi sett att sedan vi kom hit har det inte bara genererat mer jobb i projekten, utan även gett oss helt nya projekt, säger Kristian Hansson. Ett av de projekt som engagerat Bengt Dahlgren är sjöbodarna vid Storsjö Strand i Östersund. – Det är stora projekt med stora kunder. Vid Storsjö Strand byggs en helt ny stadsdel, och där har vi jobbat tillsammans med Peab och NCC vilket har fungerat väldigt bra. Sedan har vi även jobbat mycket med Storsjöteatern som invigdes efter omfattande ombyggnad nu i julas. Och det projektet är vi väldigt stolta över, säger Kristian Hansson. ÄN SÅ LÄNGE ÄR DET dock bara verksamhetsområdet Brand och Risk som finns representerat, något som Kristian Hansson hoppas det blir ändring på. – Det har absolut varit värt att etablera sig här. Och förhoppningsvis kan vi få med oss fler avdelningar, som exempelvis Installation samt Energi och Miljö också. Det finns mycket att göra i den här regionen, säger Kristian Hansson. ■


Text: Daniel Blomqvist

Milan Stokuca och José Acuña från Bengt Dahlgrens Geoenergigrupp, precis efter att ha kopplat klart DTRT mätningen i ett av provborrhålen i Linköping.

FRAMTIDEN – ATT LAGRA HETT VATTEN I BERGEN Det ska spara energi och pengar samt minska förbränningen. Nu testar Bengt Dahlgren tillsammans med Tekniska verken i Linköping förutsättningarna för världens största högtemperaturlager. – Det här är unikt i sin karaktär, säger projektledaren José Acuña.

A

TT LAGRA VÄRME i högtemperaturlager kan så småningom bli verklighet i Linköping. Sedan en tid tillbaka pågår tester och provborrningar där Tekniska Verken och Bengt Dahlgren undersöker möjligheterna att bygga världens största högtemperaturlager i sitt slag. – Vi har kartlagt markens termiska egenskaper vid olika tilltänkta ytor i Linköping och dimensionerat ett borrhålslager som möter de kraven på effekt, energi och temperaturer som Tekniska Verken har ställt. Vi har även simulerat samspelet mellan lagret och de flöden och temperaturer som kraftvärmeverket jobbar med. Det finns fortfarande en del frågetecken att lösa, och dessa jobbar vi med i samarbete med många av Sveriges energibolag och KTH. Arbetet som pågår i dag utförs genom Energiforsks forskningsprogram Termiska Energilager och delfinansierat av energimyndigheten, säger José Acuña och fortsätter:

22

– Vi fortsätter att testa markens förmåga att kunna fungera som en tät värmeväxlare samt hur man kan kvantifiera effekten av grundvattenflödet i högtemperatursammanhang. Det handlar om att optimera marken som värmeväxlare för just denna tillämpning. TANKEN MED VÄRMELAGRET är att kunna flytta överskottsvärme från sommarhalvåret, som sedan kan utnyttjas under kallare månader. Totalt siktar man på att lagra cirka 100 GWh och kunna ta upp cirka 50 MW från lagret under urladdningssasongen. Är detta i så fall det första högtemperaturlagret som byggs? – Det beror på vad man definierar som högtemperatur men svaret är egentligen nej. Det finns fyra stycken referensanläggningar i världen som man har en del att lära sig av. Alla är unika på sitt sätt. Det som


VÄRME GER GRATIS KYLA Borrhål, värmepumpar och återvinning av såväl höga som låga temperaturer. När det är som mest effektivt kan det ena ge det andra.  – Ett borrhålslager ger oss möjlighet att hämta ut både värme och kyla beroende på behov, säger Alexander Larmérus, gruppchef på Bengt Dahlgrens avdelning för geoenergi.  Just nu är det såväl spännande som bråda tider för den som jobbar med energi och nya metoder för att på effektivast möjliga sätt ta tillvara på befintliga resurser.    –  Ja, nu  är det väldigt många olika projekt. Bland annat har vi ett i Stora Frösunda där vi bygger ett geoenergilager till Bilias nya byggnad. Vi har tagit fram konceptet för hela kvarteret. Och när vi tar upp bergvärmen får vi  även frikyla, säger Alexander Larmérus.  Hämtar ni upp både värme och kyla?   – Ja, när vi plockar ut värme under vintern blir borrhålslagret kallt, och under sommaren kan vi i stället plocka ut frikyla från borrhålen, vilket återladdar borrhålen. 

är unikt i Linköping är storleken, både i djup och antal borrhål, samt geologin och temperaturnivåerna. Anläggningen kan komma att bli helt unikt i sin karaktär. Det finns ännu inte en hundra procent perfekt lösning, men det är det vi jobbar på att ta fram här. Något annat som är spännande med detta projekt är att det kan komma att bli fler liknande projekt som detta både här i Sverige och i andra delar av världen. Inom vilka tidsramar jobbar ni i projektet och när har ni en lösning? – I Linköping har vi gjort mycket men projektet är fortfarande i ett väldigt tidigt skede. Jag skulle gissa på att projektet skulle kunna komma till produktionsfas om cirka 3–5 år. Lösningen finns redan, men det gäller att optimera den genom att forska lite till, så att man har koll på helheten och bygger en state of the art-anläggning. Man ska inte göra samma misstag som andra har gjort i tidigare projekt. ■

» Det som är unikt i Linköping är storleken, både i djup och antal borrhål, samt geologin och temperaturnivåerna. «

23

ETT ANNAT SAMMANHANG där Bengt Dahlgren jobbar med såväl kyla som värme i ett effektivt system är i Kista Science Center.  –  Där installerar vi baslastvärmepump  som återvinner  värme från process­kyla. Vi kyler å ena sidan servrar och annat som alstrar värme, och värmen från värmepumparna tar vi hand om och skickar tillbaka in i byggnaden, säger Alexander Larmérus, och fortsätter: – Och där har vi 300 kW installerad kyleffekt. Så  även där jobbar vi med både värme och kyla eftersom det finns ett simultant kyl- och värmebehov.  DESSA TYPER AV installationer är som mest lönsamma när det finns både ett värme- och kylbehov.  – När vi hämtar värme ur berget får vi i princip gratis frikyla på köpet. Det är ingen dum affär,  säger Alexander Larmérus. ■


BORÅS Albanoliden 1 506 30 BORÅS Tel: 033-430 97 00

JÖNKÖPING Klubbhusgatan 13 553 03 JÖNKÖPING Tel: 036-215 56 10

LINKÖPING Repslagaregatan 19 582 22 LINKÖPING Tel: 013-37 40 50

SKÖVDE Högskolevägen 6A 541 45 SKÖVDE Tel: 0500-49 58 00

ÅRE Årevägen 110 830 13 ÅRE Tel: 031-720 25 00

GÖTEBORG Krokslätts Fabriker 52 431 37 MÖLNDAL Tel: 031-720 25 00

KALMAR Gröndalsvägen 19B 392 36 KALMAR 031-720 25 00

MALMÖ Arenagatan 20 215 33 MALMÖ Tel: 040-635 17 00

STOCKHOLM Hammarby Allé 47 120 30 STOCKHOLM Tel: 08-588 88 100

ÖSTERSUND Infanterigatan 14 831 32 ÖSTERSUND Tel: 031-720 25 00

HELSINGBORG Rönnowsgatan 8BA 252 25 HELSINGBORG Tel: 042-444 29 50

KRISTIANSTAD Magasingatan 2 291 32 KRISTIANSTAD Tel: 044-780 94 30

NORRKÖPING Källvindsgatan 3 602 40 NORRKÖPING Tel: 011-415 92 00

VÄXJÖ Honnörsgatan 12 352 36 VÄXJÖ Tel: 0470-73 18 50

SKELLEFTEÅ Expolaris Center 931 78 SKELLEFTEÅ Tel: 08-588 88 100

WWW.BENGTDAHLGREN.SE

Jobba hos Sveriges bästa arbetsgivare

Är du vår nästa superhjälte? Våra superhjältar till medarbetare har röstat fram oss till Sveriges bästa arbetsgivare och nu behöver vi utöka vårt superhjältegäng. Vill du arbeta i en dynamisk miljö som är både spännande och trygg? Vi söker fler engagerade och drivna medarbetare. Är det du? Kontaktperson Agneta Lundén-Hjält, HR manager Läs mer om våra tjänster på www.bengtdahlgren.se

Profile for Bengt Dahlgren AB

Bengt Dahlgren Nytt #1 2018  

Bengt Dahlgren Nytt #1 2018

Bengt Dahlgren Nytt #1 2018  

Bengt Dahlgren Nytt #1 2018