Page 1

INFORMATIONSTIDNING FRÅN BENGT DAHLGREN AB

2-2005

Frölunda Torg Stort blir större

SIDAN 12-13

I detta nummer bland annat

Tredimensionella fastigheter - nya möjligheter för lönsam förvaltning

4-5

Allum - övervägande köpcentrum i Partille

11

S:t Görans gymnasium - kulturhistoria som bildat skola

22-23


BDAB-NYTT

BDAB-NYTT

BDAB föreläser på

BRANDKONFERENS I GÖTEBORG

VD har ordet Efter att BDAB i flera år har varit kvalitets- och miljöcertifierade är vi efter förnyelse revision av Lloyd´s fortsatt kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001:2000 respektive 14001:2004. Vi känner att vi under dessa år har vidareutvecklat och förenklat systemet och samtidigt fått en stor acceptans i hela organisationen för dessa förändringar.

Alla våra bolag har bra orderingång och utvecklas för närvarande positivt inom alla områden. Målet är att vi i princip skall kunna erbjuda vår specialistkompetens från alla kontor. Då menar jag att utöver de rena VVS-frågorna även kompetensen inom energi- och miljöområdet, brandskydd, teknisk förvaltning m.m.

Det är positivt att se att våra mål för våra kundmätningar har överträffats med god marginal. Det är samtidigt viktigt att vi fortsatt har våra kunders bästa för ögonen.

För att kunna serva våra kunder i östra Sverige ännu bättre, startar vi från årsskiftet upp ett kontor i Norrköping med till en början tre rekryterade medarbetare. Detta blir en filial till vårt kontor i Linköping.

Förutom att vidareutveckla vårt sätt att arbeta i projekten så är det viktigt att våra kunder känner att vi står för ett nytänkande och utvecklar våra olika verksamheter för att leva upp till våra kunders behov.

Vårt företag är drygt 50 år och har en lång tradition. Många är de medarbetare som har vigt större delen av sitt liv åt företaget. Jag vill speciellt nämna en tjej som vid 18 års ålder började på BDAB och nu efter många års uppskattat arbete,

med ålderns rätt, slutar hos oss. Det är Birgitta Flink som jag speciellt vill tacka för alla dessa år. Avslutningsvis vill jag tacka alla medarbetare, kunder och samarbetspartners för det gångna året och samtidigt önska alla en riktigt God Jul och Gott Nytt År!

CHRISTER NYBERG

I D E T TA N U M M E R :

Föreningen för Brandteknisk Ingenjörsvetenskap, BIV, anordnade en konferens i Göteborg den 1-2 november 2005. Uppslutningen var imponerande då de 150 tillgängliga platserna snabbt blev bokade. Deltagarna som anmält sig var främst brandingenjörer från hela landet och representerade olika verksamheter i samhället, allt från konsultföretag och Räddningstjänster till Högskolan i Lund. Första dagen inleddes med att föreningens president Nils Olsson, Bengt Dahlgren Malmö AB, hälsade oss välkomna. Han lämnade sedan över ordet till en av arrangörerna från Brandteknik LTH. Under förmiddagen fick vi ta del av två framträdanden från BDAB. Per-Anders Marberg höll ett uppskattat föredrag om kostnadseffektiv dimensionering som bl a belyste en rad olika faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när det gäller en byggnads helhet avseende brandskydd,

BDABNYTT NR 2 - 2005 Bengt Dahlgren AB Victor Hasselblads gata 16 421 31 Västra Frölunda Telefon: 031-720 25 00 Fax: 031-720 25 01 www.bengtdahlgren.se

3 Brandkonferens 4-5 Tredimensionella fastigheter 5 Riskinventering 6-7 Träringen 7 Länsrätten Göteborg 8 Medirum 8-9 Nytt kontor Norrköping 9 Sundbybergs stad 10 Personalnytt

10 Besiktningsverksamhet

19 Revidering brandskydd BBR

11 Allum Partille

20 Stora Energipriset 2005

12-13 Frölunda Torg

21 Entré Malmö

14-15 Stockholms Observatorium

21 Kunddag Linköping

15 Rättspsyk Vadstena 16 Kräftriket

22-23 S:t Görans gymnasium 23 Utbildningsuppdrag PLUS

16 Spårgas 17 BDAB som utbildningsföretag

24 Dockporten Malmö

R E DA K T Ö R :

Peter Orrö peter.orro@bengtdahlgren.se L AYO U T O C H O R I G I N A L :

MID Marketing AB T RY C K :

Risbergs Tryckeri, Uddevalla Nästa nummer av BDAB-nytt utkommer i juni 2006

18-19 Regeringsuppdrag åt Boverket

där både projektering, byggnation och förvaltning spelar in. Per-Anders belyste vikten av mjukt brandskydd, vilket till stor del inrymmer brandskyddsorganisationen för en verksamhet. Han poängterade även att det finns ett alltför stort glapp mellan förenklad dimensionering och analytisk dimensionering av brandskydd i en byggnad. Jan Berntsson var på tur efter Per-Anders och hans ämne var boendesprinkler. Boendesprinkler är en förenklad sprinkleranläggning som passar i vissa typer av verksamheter och ger ett väldigt gott personskydd i t ex vårdboenden. Jans anförande gav oss deltagare kännedom om boendesprinklerns positiva fördelar och dess begränsningar, samt gav oss uppslag till vilka tänkbara brandtekniska byten som kan tillämpas vid boendesprinkling. Jan poängterade att det behövs en dialog mellan brandskyddsprojektörer och sprinklerprojektörer för att dra nytta av varandras kunskap inom respektive område och därmed erhålla bästa dimensionering och lösning vid sprinkling.

U T G E S AV :

2 VD har ordet

Per-Anders har tagit scenen i anspråk och ger deltagarna en föreläsning om kostnadseffektiv dimensionering.

Jan Berntsson håller föredrag om boendesprinkler och ger deltagarna ökade kunskaper om dess styrkor och svagheter, där de positiva egenskaperna överglänser dess begränsningar.

Dagen följde med andra intressanta föreläsningar som behandlade bl a analytisk dimensionering av brandskydd ur ett nationellt såväl som ett internationellt perspektiv, samt fältmodellering med dess fallgropar och möjlig-

Omslagsbild från White Arkitekter

-2-

-3-

heter. Även en eventuell certifiering av brandskyddsprojektörer var på agendan. Dagen summerades och summan av kardemumman var att vi i brandsverige har behov av ett antal saker. Det behövs hög kompetens i byggbranschen, mer analytisk dimensionering, mjukt brandskydd (organisation mm), kostnadseffektivitet för brandskydd, samarbete mellan aktörer och samordning från myndigeter. Andra föredragshållare under konferensen kom förutom från Bengt Dahlgren AB även från Boverket, Räddningsverket, LTH Brandteknik, Arkitekt SAR/MSA, WSP och Standard Norge. Dag två handlade till stor del om utrymning, där bl a handikappsfrågan berördes. Ett annat ämne som var på agendan under dag två var: vad är rätt personsäkerhet, vilken nivå är skälig att uppnå. Till nästa konferens kanske vi har lösningen på de problemställningar som konferensen mynnade i, vi får väl se! EMMA LINDSTEN GÖTEBORG


BDAB-NYTT

BDAB-NYTT

Tredimensionell fastighetsindelning SKAPAR MÖJLIGHETER

oberoende separata enheter. I andra projekt har man valt att lösa de installationstekniska problemen med att skapa servitut och gemensamhetsanläggningar som tydligt anger vilka rättigheter och skyldigheter var och en har på varandras fastigheter. Om det finns möjlighet installeras mätare för att läsa av förbrukning av värme och el. Går inte det att lösa rent praktiskt tar man fram andelstal som anger vilka kvantiteter respektive fastighetsägare förbrukar, vilket skrivs in i förrättningshandlingarna.

Mindre riskuppdrag av typen riskinventering

Effektivare förvaltning Bengt Dahlgren AB har erfarenheter från flera projekt där tredimensionell fastighetsindelning har tillämpats och det finns stora ekonomiska vinster att hämta.

Tredimensionell fastighetsindelning ger många fördelar och kan vara en ekonomiskt lönsam affär. En renodlad verksamhet förvaltas betydligt effektivare. Du kan även helt eller delvis slippa betala fastighetsskatt. Ett ändrat regelverk har skapat nya tekniska och ekonomiska möjligheter vilket gör fastighetsindelning mer attraktivt. Ett av målen med de nya reglerna är att förtäta byggnationen i stadsmiljön. Det går till exempel att bygga radhus ovanpå ett kontorshus och bostäderna kan utgöra en separat fastighet.

Hittills har ett 50-tal förrättningar genomförts där tredimensionella fastigheter har skapats. Flest förrättningar har genomförts i Stockholm och Göteborg men det är inget storstadsfenomen då det finns många projekt genomförda från Övertorneå i norr till Simrishamn i söder. När en tredimensionell fastighet skapas finns ett antal tekniska frågor att reda ut.

Brandtekniska aspekter En av nyheterna är att en tomt kan innehålla flera fastigheter. Tidigare gjordes ingen större skillnad på brandskyddet i en tomtgräns eller en fastighetsgräns eftersom de normalt sammanfaller. Idag har man förtydligat begreppen tomtgräns och fastighetsgräns och ur brandteknisk synvinkel har det öppnat nya dörrar vid fastighetsombildningar. Brandskyddet i tomtgräns, utgörs liksom tidigare av brandväggar och skyddsavstånd, till en byggnad på angränsande fastighet. Däremot kan brandskyddet i en fastighetsgräns utföras med vanliga brandcellsskil-

-4-

jande väggar. Det betyder att i en fastighetsgräns så kan vi gå från tidigare krav på en murad vägg till att idag bygga en gipsskivekonstruktion. Betydligt billigare och enklare lösningar kan skapas rent tekniskt. Boverket anser att de befintliga byggreglerna kan tillämpas på tredimensionella fastigheter vilket medför att personskyddet bibehålls på samma nivå som tidigare men egendomsskyddet försämras när man har flera olika fastigheter ovanpå varandra. Det är då upp till varje enskild fastighetsägare att förbättra egendomsskyddet med sprinkler eller andra åtgärder.

Installationstekniska aspekter Installationerna går som ett nätverk genom hela byggnaden. Vid en fastighetsombildning ska varje fastighet tillförsäkras de rättigheter som behövs för att få en fungerande enhet. I vissa genomförda projekt har man valt att tekniskt dela på installationerna för att det ska vara två

Kan man göra en tredimensionell fastighetsindelning på en befintlig byggnad? Ja, visst kan man det. Centralhuset i Göteborg är ett sådant exempel där man när huset var färdigprojekterat bestämde sig för att sälja delar av byggnaden och skapa flera olika fastigheter. För Centralhuset var en delning av fastigheten en förutsättning för att kunna sälja delar av byggnaden. Att äga en renodlad verksamhet är ofta betydligt effektivare och det finns även skattemässiga fördelar. För att en bostadsrättsförening ska utgöra en ”äkta” förening får andelen verksamhet i ett bostadshus inte vara för stor. Den ses i så fall som en oäkta bostadsrättsförening och belastas med straffskatt. En indelning i flera olika fastigheter där bostadsdelen skiljs från verksamhetslokalerna löser problematiken. För att kunna skapa en tredimensionell fastighet av bostäder ska den idag innehålla minst fem lägenheter. I andra länder finns möjlighet att skapa s k ägarlägenheter som bara består av en lägenhet. Får vi ett annat politiskt styre i Sverige kan det tänkas att den möjligheten kommer att finnas även här. Vissa byggnader är helt skattefria. Det gäller till exempel byggnader för vård, skola, kultur, sportanläggningar och kommunikationsbyggnader. Blandar man dessa verksamheter med för stor andel skattepliktig verksamhet medför det att man betalar fastighetsskatt för hela byggnaden. Tvådimensionell fastighetsbildning ska även fortsättningsvis vara det normala, men om det finns särskilda skäl kan en tredimensionell fastighet bildas. Många aktörer har insett fördelarna med det nya regelverket och vi kommer att få se fler tredimensionella fastighetsbildningar framöver. THERESE GÖRAS GÖTEBORG

I en riskmatris kan resultatet från en riskinventering presenteras på ett överskådligt sätt.

Samhället erfordrar alltfler riskanalyser i olika sammanhang. Riskanalyser kan t ex krävas av myndigheter vid etablering intill riskfyllda verksamheter eller vid leder med farligt gods, eller vid hantering av brand/explosionsfarliga ämnen eller annan typ av farlig verksamhet som kan påverka personer i omgivningen. Dessa riskanalyser kräver ofta en stor arbetsinsats för att genomföra. Även där myndigheter inte ställer krav på en riskanalys kan det vara en god idé att genomföra eller få hjälp med en riskanalys. En riskanalys behöver inte vara en djup analys där riskerna studeras ingående med hjälp av en mängd beräkningar och avancerade analysmetoder. Istället kan man utföra en mindre omfattande riskanalys, s k riskinventering, där man kartlägger de risker som inventerats och ser till helheten i en verksamhet. Denna metod är kvalitativ eller semikvantitativ (dvs inga avancerade beräkningar erfordras) och resultaten kan sedan ligga till grund för vidare analys om så önskas. En riskinventering genomförs som en typ av brainstorming tillsammans med diskussioner och resonemang, samt konsekvens- och sannolikhetsbedömningar i samarbete med personal som är insatt i den verksamhet som man ämnar analysera. Redovisningen kan sedan ske med till exempel riskmatriser (se bilden ovan) som på ett överskådligt sätt presenterar de olika riskerna.

-5-

En riskinventering kan leda till att ett kostnadsmedvetet företag blir upplyst gällande sina potentiella risker som verksamheten är förknippad med. På detta viset kan man arbeta förebyggande där vissa risker med enkla medel kan reduceras eller elimineras. När väl en olycka (t ex i form av en brand) uppstår kan det innebära förödande konsekvenser med stora kostnader som följd och det är då för sent att agera förebyggande. Agera innan olyckan är framme! Arbetsinsatsen vid en riskinventering är väldigt liten i jämförelse med vad man kan åstadkomma utifrån dess resultat. EMMA LINDSTEN GÖTEBORG

Exempel på projekt där vi genomfört eller genomför riskinventeringar: Kraftcentralen på Chalmers, Göteborg Värmepumpanläggning, Almedals bibliotek, Gotland Falköpings sjukhus Kungälvs sjukhus Malmens flygplats, Fortifikationsverket, Linköping


BDAB-NYTT

BDAB-NYTT

tidigare utmarker en gång tillhörde eller löd under Sävenäs säteri med dess träförädlingsfabrik. Här på Träringen kom HSB att uppföra 473 lägenheter i 13 trevåningshus, där merparten utgjordes av 252 st tvårumslägenheter och 145 st trerumslägenheter. Vidare uppfördes också fem radhuslängor med tillsammans 40 st lägenheter med tillhörande garage, panncentral, torg med ett flertal butiker samt fristående garage. De lokaler som finns i flera av husen utnyttjades de första åren som skollokaler innan det fanns någon ”riktig” skola i området. Detta kom så småningom och det behövdes, för bara på Träringen kom att bo inte mindre än ca 460 barn vid 1950-talets slut.

Områdets beskaffenhet Området ligger kant i kant med Delsjöreservatet med dess vackra natur inpå knutarna med riklig tillgång på skog, vatten och frisk luft.

Från boendeenkät till samverkansentreprenad Till föreningens 40-årsjubileum 1996 (således blir det 50-årsjubileum nästa år) gjordes en enkät bland de boende på Träringen. Av 513 hushåll svarade hela 89% på enkäten. Av svaren framkom bl a att läget och miljön var två viktiga orsaker till att de flyttade hit och att 97% trivdes bra eller rentav alldeles utmärkt. Anmärkningsvärt var att inget svar var ”Inget vidare” eller ”Inte alls”. Utemiljön och dess grönområden var 95% nöjda med. Betr. lägenheterna ville 21% renovera köket och 36% renovera badrummet.

HSB BRF BJÖRKEKÄRR

Träringen - EN SAMVERKANSENTREPRENAD Historik Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening bildades 1923 av hyresgäströrelsen i Stockholm. Syftet var att bygga och förvalta bra och prisvärda bostäder för medlemmarna. Men också kvalitet, omsorg och trivsel var visionen för HSB:s boende. Bakgrunden till detta var den stora bostadsnöden, särskilt i städerna, i början av 1900-talet. HSB Göteborg bildades, som en följd av detta, 1925, och kunde redan året därpå inviga sin första bostadsrättsförening i Göteborg. Under 1920-, 30- och 40-talen byggde HSB ytterligare ett antal bostadsrättsområden i olika stadsdelar i Göteborg, för att på 1950-talet, närmare bestämt under åren 1955 – 57, bygga vad som i början kom att heta Brf Vidkärr, det vill säga Träringen. Numera heter föreningen, mer riktigt, Brf Björkekärr, eftersom stadsdelen numera knappast förknippas med Vidkärr. Som VVS-konsult nyttjades vid nyproduktionen av Träringen ett relativt nystartat företag: Bengt Dahlgren AB.

Redan från början, på 1920-talet, fanns det dusch eller bad i lägenheterna, vilket på den tiden betraktades som lyxigt. HSB kom vidare att under åren bli föregångare med att utveckla tvättstugor, badrum och funktionella kök, där varmvatten snabbt blev standard, kylskåp likaså.

Sopnedkastet eller, som det kallades i begynnelsen, ”sopstörtningen”, blev ett uppskattat HSB-framsteg i husen. Idag har som bekant miljömedvetandet kommit att ställa nya och annorlunda krav på sophanteringen.

Och det är där vi står i dag, med bl a renovering av badrummen och ny värmeförsörjning. Detta projekt kommer att pågå en bit in på år 2008. Budgeterad investeringskostnad är ca 125 Mkr. LARS BERGSTRÖM GÖTEBORG

VID HEDEN I GÖTEBORG

Björkekärr och Träringen En liten historia i samband med namnens tillkomst i området. Kal och Åsborn studerar tidningen om nybyggnationerna i östra Göteborg: ”Dô Kal,” kommer det undrande från Åsborn, ”har du sett att alla gatena där har fått sånna där träiga namn… Sågspånsgatan…Lådämnesgatan… Stabbegatan…å så Trätorget å Träringen…? Vem i jösse namn har hittat på alla dom hära namnen…?” Kal, efter en stunds djupt funderande: ”De måste la va nån träskalle…!”

-6-

I det, som från början i stadsplanen kallades ”Området norr om Härlanda Tjärn”, planerades ett område med bara villabebyggelse. Emellertid sprack kalkylerna och därför ändrades stadsplanen till att omfatta en stor del hyreshus. Områdesnamnet ovan betraktades mer som en lägesbeskrivning i stadsplanen och området fick tidigt namnet ”Björkekärr” efter ett torp i området. Torpet står för övrigt kvar och kom att övertas av Björkekärrs Scoutkår efter det den siste boende flyttat 1964. HSB fick i detta Björkekärrsområde sig tilldelat det område som kom att bli Träringen. Ett namn till följd av gatans ringformade dragning och ”trä-namnet” p.g.a. att en stor del av dessa

Nya lokaler för Länsrätten

FAKTA Entreprenadform: Beställare: Projektledning: Konsulter: A

Samverkansentreprenad Brf. Björkekärr HSB Göteborg Ombyggnad Malmström & Edström Arkitekter VVS Bengt Dahlgren AB Styr Bengt Dahlgren AB Brand Bengt Dahlgren AB E Rejlers Ingenjörer AB Mark-A: 02LANDSKAP arkitektkontor AB PEAB Sverige AB Entreprenör: Kungälvs Rör AB Bergendahl El Entreprenad AB

Riksdagen har beslutat att lägga ner Utlänningsnämnden under 2006 och ersätta detta med migrationsdomstolar. Ett huvudsyfte med detta beslut är att öka öppenheten och muntligheten i asylprocessen. Den som söker asyl ska komma bättre till tals och vid ett överklagande kommer den sökande och Migrationsverket att mötas som två parter i en domstolsförhandling i Länsrätten. För att klara detta behöver Länsrätten nyanställa personal samt utökade lokaler. Bengt Dahlgren AB har fått förmånen att åt Diligentia projektera om och tillbyggnaden av VVS-anläggningen i Skandiahuset på Sten

-7-

Sturegatan i Göteborg för att inrymma den nya Länsrätten. Projektet omfattar ca 5000 m2 ombyggnad samt ca 2000 m2 tillbyggnad. I projektet anpassas lokalerna till den nya verksamheten Speciella utmaningar projekteringsgruppen har fått lösa är de höga ljudkraven i kombination med delvis befintliga installationer. Samtliga befintliga ventilationsaggregat i huset ersätts av nya aggregat. Separata aggregat installeras också för att ventilera Länsrättens arkiv som skall uppfylla kraven enligt RA-FS 1997:3. ROGER HÅKANSSON GÖTEBORG


BDAB-NYTT

BDAB-NYTT

Skapa Medicinska Rum – ETT SYMPOSIUM I PROJEKT

Sundbybergs stad Förväntansfulla...

Mattias Hallin, BDAB

För andra året i rad deltog BDAB som en av föredragshållarna på Säröhus. Symposiet som gjordes för första gången 2004 arrangeras av Medirum AB i samarbete med Medicinteknik på Sahlgrenska Sjukhuset och varar i två dagar. Symposiet riktar sig främst mot personer inom vårdsfären som på något sätt blir engagerade i projekt i olika former, allt från mindre ombyggnader på en avdelning till större nybyggnader. Dessa kan vara personer från sjukhusledningen, sjuksköterskor, läkare, medicintekniker, inköpare, lokalplanerare, projektledare etc.

Årets symposium drog till sig ca 115 stycken deltagare som under två fullspäckade dagar fick lyssna till 24 st. föredragshållare. Varje föredragshållare förfogar över ca 30 minuter då han eller hon förmedlar sitt ämne och sin del i ett projekt. BDAB stod för informationen kring VVS med Mattias Hallin som föredragshållare och Medicinska Gaser som förmedlades av Anders Bäck. MATTIAS HALLIN GÖTEBORG

Under våren 2005 startade ett projekt åt Sundbybergs stad att utreda olika förslag inklusive kalkyler för ombyggnad av Marabous f.d. laboratorium beläget i Sundbyberg, Stockholm. Marabous laboratorium byggdes år 1943 och vid samma tid inköptes Sundbybergs gård och återstoden av gårdens mark blev Marabouparken. En park för personalen att utgöra en tillflyktsort under raster och på sommarkvällar. Johan Throme Holst, Frejas och Marabous skapare satsade mycket på arkitektur och konst för personalens trevnad. Ivar Tengbom var den arkitekt som ritade Marabous fabrik i Sundbyberg.

Tanken är att skapa förståelse för varje moment och aktör i ett projekt men också att det skall vara en ögonlyftare för vad som är bra att tänka på under resans gång.

Utredningen visade på stora brister för installa-

tioner vvs och el. Vi fick fortsatt förtroende att projektera en total ombyggnad för hela fastigheten. Fastigheten kv. Eken 3, hus K (laboratorievillan) är uppfört 1942 och omfattar fyravåningsplan med en yta om totalt ca 1.050 m2. Verksamheten har tidigare varit laboratorium och kontor, på senare år har fastigheten stått tom. Byggnaden skall nu byggas om och anpassas till utställnings- och kontorsverksamhet. Ombyggnaden kommer att omfatta ny installation av luftbehandlingssystem, värmesystem och VA-system samt nytt styr- och övervakningssystem. Detta inkluderar ett nytt fläktrum på vindsplanet (plan 2 tr.) samt en ny undercentral för fjärrvärme i källarplanet. I uppdraget har även ingått att hjälpa till med en ”Ansökan om stöd till investeringar i energieffektivisering konvertering till förnybara energikällor i lokaler som används för offentlig verksamhet” till Boverket.

Sture Gustafsson, MTA Sahlgrenska Sjukhuset

NYTT BDAB-KONTOR I NORRKÖPING MED 75 ÅRS ERFARENHET Samma år som Linköpingskontoret firar 60 års verksamhet kommer det att utökas med ett filialkontor i Norrköping. Starten sker i januari 2006. Kontoret kommer att bemannas med de nyanställda VVS-ingenjörerna Anders Ljusberg

och Håkan Ousbäck under ledning av Per Wittek som gruppchef. Tillsammans har dessa tre ingenjörer 75 års erfarenhet som VVS-konsulter verksamma i Norrköping. Traditionellt utför Linköpingkontoret uppdrag i Norrköping. Exempel på utförda pro-

-8-

jekt är bl.a. Vrinnevisjukhuset, Louis De Geer Konsert & Kongress, ombyggnad av köpcentret Spiralen samt ett flertal kontors- och elektronikindustribyggnader i det centrala f.d. industriområdet för Ericsson, Linköpings Universitet Campus Norrköping, Solectron och TP Group. Pågående projekt är bl.a. bostadsprojektet Kv. Gåsen i centrala Norrköping. Med de nya medarbetarna placerade i Norrköping har vi möjlighet att bistå våra kunder, gamla som nya, mer kontinuerligt med tjänster via dagliga kontakter. Dessutom ger det en möjlighet för oss att erbjuda BDAB:s

total tjänsteutbud till en större kundkrets. Vi hälsar våra nya medarbetare välkomna in i företaget, samtidigt ber vi om att få återkomma med en mer omfattande presentation i kommande BDAB-nytt. På bilden bredvid syns Louis De Geer Konsert & Kongress. BDAB utförde VVS-, sprinkler- och brandskyddsprojektering då det uppfördes. Därför är det mycket passande att kontoret i Norrköping kommer att vara granne med Louis De Geer i dessa trevliga kvarter vid Motala Ström, som passerar stadens centrala delar. LEIF VIKING LINKÖPING -9-

Det med anledning av att ombyggnaden medför en konvertering från direktverkande el (elradiatorer) till vattenburet uppvärmningssystem. KARL SANDSTRÖM STOCKHOLM

FAKTA Uppdragsgivare: Sundbybergs stad, Hans Hulth Arkitekt: WGH Arkitekter, Martin Hansson El/Tele: Projektledare: VVS inkl. styr:

TM Konsult AB, Anders Franklin Imbro Projekt AB, Anders Imbro Bengt Dahlgren AB, Karl Sandström, Joakim Nordemo


BDAB-NYTT

BDAB-NYTT

PERSONALNYTT PERSONALNYTT PERSONALNYTT GÖTEBORG

Christoffer Nilsson Avd G5

Daniel anställdes den 8 augusti som VVS-ingenjör efter att han avslutat sina studier på Mälardalens Högskola. Han läste till Högskoleingenjör i Energiteknik med inriktning mot VVS.

Christoffer anställdes den 1 november som VVSingenjör efter att nyligen avslutat sina studier på IUC (Installatörernas utbildningscentrum) i Katrineholm. Han har läst KYInstallation 100 poäng, en utbildning som inriktar sig på projektledning, konstruktion och entreprenörskap inom VVS.

Maria Wallgren Gyllentri Avd S4 Maria började jobba den 1 augusti och är brandingenjör med examen från LTH, Lundstekniska högskola. Hon kommer närmast från Räddningsverkets skola i Skövde där hon jobbat som lärare inom förebyggande brandskydd och riskhantering.

LINKÖPING

MALMÖ

Cecilia är nyanställd på brandavdelningen i Malmö. Cecilia började arbeta den 29 augusti och hon har examen som både brandingenjör och civilingenjör i riskhantering. Tidigare har hon sommarjobbat på ARUP Fire i Sydney och Köpenhamn. I Sydney arbetade Cecilia bl a med operahuset.

Allum - NYTT KÖPCENTRUM I PARTILLE

STOCKHOLM

Daniel Andersson Avd G1

Cecilia Persson Avd M2

Besiktningsverksamhet

Jörgen Nordström Avd M1 Jörgen är anställd på VVSavdelningen i Malmö sedan den 16 augusti. Jörgen har praktiserat två månader och sommarjobbat på Bengt Dahlgren AB och därefter så erbjöds han en tjänst. Jörgen är nyutexaminerad från Malmö Högskola inom installationsteknik. Tidigare har han arbetat på Interrock Bygg som snickare.

Anna Nordlander Anna började arbeta hos oss den 3 oktober. Hon är nedflyttad från Östersund. I Östersund har hon arbetat som VVSingenjör hos Grapenfelt AB och hos Nemkon AB.

Besiktning för en entreprenad behandlas i AB 92 (och parallellt AB 04) och i 17 st paragrafer under kapitel 7. Man tar här upp allt från olika typer av besiktningar, jäv, kallelse till kostnader som berör en entreprenad. Besiktningen i sig syftar ju till att konstatera om entreprenören presterat det som han åtagit sig enligt entreprenadavtalet eller kort och gott, om det finns några fel på entreprenaden. Det är här Bengt Dahlgren AB kommer in och där besiktning är en del av vår verksamhet. Som tekniska konsulter är vår roll oftast att vi fungerar som ”biträdande besiktningsmän” till huvudbesiktningsmannen (som i de flesta fall är en besiktningsman för ”bygg”). Men naturligtvis fungerar vi lika bra som besiktningsmän om det rör sig om rena installationsentreprenader. Besiktning av rör-, luft-, kyloch styrentreprenader samt sprinkler(dock ej ”normbesiktningar”) och medicinska gasinstallationer är här de vanligast förekommande typerna. Men det finns också en mängd andra typer av besiktningar som dyker upp i vår dagliga verksamhet. Besiktningar som kanske inte förknippas med själva entreprenaden, utan utgör en del av andra åtaganden för våra beställare. Här kan nämnas OVK-, energi- och underhållsbesiktningar samt övertagandebesiktningar i samband med ex. fastighetsförvärv. Våra brandingenjörer kan bistå vid besiktningar som stöd till den kvalitetsansvarige enligt PBL samt vid samordnade brandskyddsbesiktningar/kontroller ihop med besiktningsmannen för styr. Bengt Dahlgren AB har idag ett 60-tal medarbetare som arbetar med kontroll, installationssamordning och besiktning. Vi har genom åren byggt upp en bred kompetens och kan ställa upp med välutbildade, erfarna medarbetare och utgöra en viktig kugge i besiktningsfasen. LARS ÖSTLUND GÖTEBORG

- 10 -

Bild: Steen & Ström

Våren 2004 började bygget av köpcentret Allum. Projektet beräknas stå klart påsken 2006. Den totala investeringen är på över en miljard, varav Steen & Ström står för drygt 880 miljoner. Peab har fått i uppdrag att svara för totalentreprenadens genomförande. Partille Kommun har haft för avsikt att utveckla ett attraktivt köpcentrum, där handeln förenas kring det befintliga centrum vid Kyrktorget och den nya handelsetableringen på båda sidor om E20. Det skall bli en förbättrad tillgänglighet och nära anslutning till kollektivtrafiken. Visionen är att Partille Köpcentrum skall bli den ledande handelsplatsen i Östra Göteborgsregionen. Partille Köpcentrum skall vara ett fullgott alternativ till både Göteborgs centrum och övriga regionala centra i regionen. Handelsytan är på över 50 000 kvm och nybyggnationer omfattar 34 000 kvm. Det handlar om ca 100 butiker och företag som kommer att etablera sig på den nya handelsplatsen. Den mest iögonfallande delen på Allum Partille kommer att vara överbyggnaden över E20. Utifrån sett kommer det att bli ett landmärke

för Partille och Partille Köpcentrum. Överbyggnaden är som en länk mellan den norra och södra delen, dels skall den förmedla en naturlig känsla av ett sammanhängande centrum. I broöverbyggnaden kommer det att finnas butiker samt en rymlig passage. Man räknar med ca 6 miljoner besökare/år och en omsättning på ca 1.300 mkr/år.

Den totala luftmängden är på ca 400.000 m3/h. Ca 80% av butikerna ventileras via kylbafflar, övriga butiker med fullflödessystem. Namnet Allum betyder ungefär åt alla/till alla.

DAN TOLL GÖTEBORG

Vid sidan av köpcentret Allum byggs en ny bussterminal och parkeringsytor med plats för 1 900 bilar.

FAKTA Beställare:

Den totala omvandlingen av Partille centrum är en storsatsning där flera intressenter samverkar: Partille kommun, Steen & Ström, Vägverket, Västtrafik och Partillebo. Köpcentret förses med ventilation via 14 st luftbehandlingsaggregat. - 11 -

Steen & Ström Sverige AB Totalentreprenör: Peab Sverige AB Arkitekt i totalentreprenaden: Abako Arkitektkontor VVS-ventilation: Bengt Dahlgren AB El: Elteknik BA Johansson AB Intégra Engineering AB Konstruktör:


Frölunda Torg Diligentia Köpcentrum AB planerar att bygga ut Frölunda Torg och Bengt Dahlgren AB har fått fortsatt förtroende. När Frölunda Torg stod klart den 8:e september 1966 var det Europas största köpcentra. Det har sedan dess byggts om och till ett antal gånger i olika etapper. Nu är det dock dags för en större och mer omfattande om- och tillbyggnad. Planerna omfattar nybyggnad av ett butikshus på ca 15.000 m2 i norr, ett butik- och kontorshus i öster respektive söder på vardera 8000 m2 samt två nya parkeringshus.

Vidare planeras en påbyggnad i ett plan i den del som vetter mot Frölunda kulturhus där en ny filmstad med 6 biografer skall inrymmas. I planet under skall en ny food-court förse torgets besökare med mat. På ett av parkeringsdäcken planeras dessutom tre bostadshus omfattande ca 160 lägenheter. Spårvägshållplatsen skall få en helt ny utformning för att öka tryggheten genom att bl a taket öppnas upp för att få ner mer dagsljus, perrongerna breddas och att det skall bli fler trappor ner till perrongerna. Food-courten och filmstaden knyts också till hållplatsen genom en ny trappa och hiss.

FAKTA

Under hösten 2004 genomförde Bengt Dahlgren AB, under ledning av HIFAB, tillsammans med White Arkitekter, Flygfältsbyrån och WSP Elteknik, en förstudie som syftade till att bedöma befintliga fastigheters och installationers kondition samt att ta fram ett program för nybyggnaderna. Bengt Dahlgren ansvarade för VVS, sprinkler, kyla, styr samt brandskydd. Då system- och bygghandlingsprojekteringen upphandlades fick samtliga konsulter förtroendet att fortsätta. Projektledningen drivs nu i Rambölls regi men med samma ansvariga personer som under förstudien.

Diligentias mål med om- och tillbyggnaden av Frölunda Torg är bland annat: • Att bli Sveriges största köpcentrum. • Att från dagens 80 butiker skapa minst 140 butiker. • Att Frölunda Torg efter fullständig ombyggnad blir utnämnt till Årets Köpcentrum av svensk Handel samt vinner ytterligare minst ett internationellt utnämnande. • Att förnyelsen av Frölunda Torg upplevs som ett ledande exempel på en lyckosam förnyelse av ett köpcentrum med dokumenterad lönsamhet och en tidplan och en projektkostnad som ligger inom ramen för fastställda investeringsbeslut och genomförd förstudie.

Om bygglov erhålls som planerat bedöms byggstart till hösten 2006. Första etappen är då att bygga fler parkeringsplatser i norr innan man går igång med några nya butiksbyggnader. Tidplanen slutar 2010 då man bedömt att all om- och tillbyggnad skall stå klar.

Diligentia Köpcentrum AB Beställare: Projektledning: Ramböll Projektledning AB Arkitekt: White arkitekter ab Konstruktör: FB Engineering AB Brand: Bengt Dahlgren AB El: WSP Elteknik AB VVS inkl spr. Bengt Dahlgren AB Kyla och styr: Bengt Dahlgren AB

PETER COTTMAN GÖTEBORG Bilder: White Arkitekter

- 12 -

- 13 -


BDAB-NYTT

BDAB-NYTT

Stockholms Observatorium

Ett gammalt observatorium blir ny skola för elever med astronomiska intressen. Till Stockholms Observatorium, beläget i Saltsjöbaden, strax utanför Stockholm, planerar Kunskapsskolan att flytta. Kungliga Vetenskapsakademiens observatorium i Saltsjöbaden uppfördes mellan åren 1929 och 1931 och ersatte en tidigare anläggning på Observatoriekullen mitt i Stockholm. Tomten på Karlsbaderberget köptes av det Wallenbergsägda Järnvägsbolaget Stockholm - Saltsjön. Genom en donation från Knut och Alice Wallenbergs stiftelse på 1.000.000 kronor, samt

att akademien fått 900.000 kronor för sin gamla tomträtt i Observatorieparken i Stockholm, kunde bygget startas. Den nya anläggningen ritades av arkitekt Axel Anderberg, vetenskapsakademins arkitekt. För inköp av instrument och för att tillgodose de vetenskapliga kraven på anläggningen ansvarade professor Bertil Lindblad, som var prefekt vid observatoriet. Läget i Saltsjöbaden motsvarade astronomins krav på ett observatorium: att ligga på betryggande avstånd från Stockholms ljus och luftföroreningar, ha goda kommunikationer med Stockholm för att kunna användas av högskolan och andra institutioner i staden, ha fri horisont mot söder – den viktigaste observationsriktningen – och ligga nära kusten då molnigheten avtar ut mot havsbandet. För att inte störa observationerna delades tomten i två Odaterad situationsplan som visar observatorieområdet som det såg ut 1931. Planen, som är orienterad med norr nedåt, visar uppdelningen i funktionsområden med observatoriebyggnader mot söder och bostäder och trafik mot norr. - 14 -

funktionsområden, den södra högre delen för observationsbyggnader och den norra något lägre delen för olika verksamheter och kommunikation. Byggnadernas placering på ett berg har också utnyttjas för att understryka anläggningens monumentalitet. På bergets högsta platå placerades huvudbyggnaden som en barriär mellan instrumentplanen med separata byggnader för varje teleskop och den lägre delen för bostadshus och ekonomibyggnader. Anläggningens huvudbyggnad och instrumentbyggnader har givits en genomarbetad gestaltning, som utrycker deras symbolvärden, medan bostadshus och ekonomibyggnader fått ett enklare men omsorgsfullt utförande.

betydande roll för forskning och undervisning inom astronomi. Under 1990-talet förändrades den astronomiska forskningen, betydelsen av enskilda lokala observatorier minskade. Nya observatorier uppfördes på La Palma och i Chile i internationell samverkan. Den astronomiska institutionen flyttade i juni 2001 från Saltsjöbaden till det nya fysikcentrumet, Alba Nova, vid Roslagstull i Stockholm. Statens Fastighetsverks målsättning för området är att upplåta bebyggelsen för nya verksamheter med inriktning på forskning och undervisning. De flesta av byggnaderna inom området är kulturminnesmärkta På området, som omfattar drygt 3 000 kvm lokalyta och drygt 50 000 kvm markyta, planerar Kunskapsskolan att från hösten 2006 starta ett nytt gymnasium med det naturvetenskapliga programmet som bas och med profilering mot astronomi. Gymnasiet kommer att kunna ta emot 50-60 elever per årskurs. I anslutning till gymnasiet planeras även en mindre grundskola för skolår 6-9 där eleverna erbjuds en naturvetenskaplig inriktning. En grundskola är planerad för omkring 30 elever i respektive skolår. Fullt utbyggd skulle den stationära skolverksamheten på området omfatta cirka 300 elever. Ambitionen är också att erbjuda elever på andra Kunskapsskolor som har intresse för naturvetenskap kortare vistelser vid observatoriet med fördjupning i naturvetenskapliga frågeställningar och problem.

Rättspsyk I VADSTENA För det som tidigare var Birgittas Sjukhus, ett bland många mentalsjukhus i Sverige som idag är nedlagda, återstår ett par byggnader där Landstinget i Östergötland bedriver vård. Mentalvård, idag psykiatrisk vård, har i Vadstena anor från medeltiden och klostren i staden. Då den rättspsykiatriska regionkliniken behövde utöka patientkapaciteten valdes att nyttja ett av de tomställda mentalvårdshusen (från 1950-talet) i området. Eftersom detta är den första byggnaden i Vadstena som ansluter till det kommunala vattennätet för vattensprinkler, skall patientsäkerheten vara god med hänsyn till brandfara.

För att förbättra inomhusmiljön för patienterna och vården har solavskärmning för fönstren kompletterats med kyld tilluft. I början av 2006 kommer byggnaden att tas i bruk. LEIF VIKING LINKÖPING

FAKTA: Byggherre:

Landstinget i Östergötland BDAB VVS-projektering: BDAB Sprinklerprojektering: Brandskyddsprojektering: BDAB El-teleprojektering: Ramböll AB Arkitekt: Carlstedt Arkitekter i Linköping AB NCC AB Generalentreprenör:

Bengt Dahlgren i Stockholm har av Statens fastighetsverk, som äger och förvaltar fastigheterna, fått i uppdrag att projektera VVS- och Styr-installationerna. Inför områdets nya användning har ett vårdprogram gjorts av arkitekt Jan-Erik Ellfolk, White Arkitekter AB och Antikvarie Marianne Jonsson. Innehållet i denna artikel är delvis saxat ur detta. BIRGITTA THELANDER STOCKHOLM Bilder från Statens Fastighetsverk

MEDVERKANDE

Kulturhistorisk värdebeskrivning Observatorieanläggningen i Saltsjöbaden berättar om ett internationellt forskningscentrum i fronten för den astronomiska vetenskapen, med inköp av teleskop av mycket hög klass från dåtidens främsta tillverkare. Områdets verksamhet avspeglas i instrumentbyggandernas kupoler – en takform som blivit synonym med observatorier – som är väl synliga från det kringliggande villasamhället och från Saltsjöbadens symbolbyggnader. Observatoriet har under många år haft en

Beställare:

Statens Fastighetsverk www.sfv.se

Hyresgäst:

Kunskapsskolan, www.kunskapsskolan.se

Projektledare:

Åke Wilén, White Arkitekter, www.white.se

Bitr. projledare: Ulrika Forsgren, ISS Facility Services AB , www.iss.se Arkitekt:

Jan-Erik Ellfolk, White Arkitekter AB

Statiker:

Tyréns AB

VVS:

Bengt Dahlgren AB

El-konsult:

Sonny Svensson Konsult AB

Brand:

Brandgruppen AB

Bilden visar en tuschritad ledningskarta (1950-talet) med den aktuella byggnaden ”K3”. K står för kvinnor. Byggnaderna hade benämningar på ritningar för patientgrupper såsom ”lugna”, ”halvlugna” och ”halvoroliga”. Kvinnor och män var placerade i separata byggnader. - 15 -


BDAB-NYTT

BDAB-NYTT

KRÄFTRIKET BYGGNAD 59:16

Nytt huvudkontor för Boomerang De befintliga installationerna var väldigt bristfälliga och ej avsedda för den nya verksamheten. Byggnaden består av bottenvåning om ca 1 040 m2 samt en vindsvåning. Ombyggnaden omfattar i huvudsak bottenvåning samt förberedelse för framtida vindsvåning. Ombyggnaden kommer att omfatta ny installation av luftbehandlingssystem, värmesystem och VA-system samt nytt styr- och övervakningssystem. Nya VVS-installationer skall vara dimensionerade och förberedda för vindsplan. Rivning och demontering av befintliga vvs- och styrinstallationer ingår i annan entreprenad.

Under sommaren 2005 startade vi ett projekt åt Akademiska Hus i Stockholm. Klädföretaget Boomerang kommer att flytta sin verksamhet från Stora Skuggan till byggnad 59:16 i Kräftriket strax norr om Stockholm. Byggnaden är från 1943 och har varit klinikbyggnad för djur med spiltor för hästar m.m.

Då projektets tidplan var/är väldigt kort – inflyttning 1 april 2006 – så upphandlas en generalentreprenör NCC parallellt med pågående projektering. NCC och Akademiska hus vill genomföra detta projekt genom så kallad ”partnering” (läs mer på NCC:s hemsida www.ncc.se) Vi blev således kallade till en Workshop, heldag, med hela projektgruppen beställare, hyresgäst, konsulter, NCC m.fl. totalt ca 20 st Syftet med Workshopen: - att skapa en gemensam förståelse för kundens behov/krav. - att komma överens om gemensamma mål och spelregler för samarbetet - att etablera ett effektivt projektteam (det virtuella företaget, ”Projekt AB”) - att säkerställa en effektiv partneringsprocess i projektet. - att utarbeta en gemensam partneringdeklaration (det moraliska kontraktet, se bild ovan) KARL SANDSTRÖM STOCKHOLM

FAKTA Akademiska Hus, Anders Rosqvist Generalentreprenör: NCC, Anders Quart Arkitekt och Ahlsénsarkitekterna, projektledare: Mats Hallén/ Björn Jogefalk Konstruktör: G Konsult Ing.firma AB, Thomas Johansson VVS inkl. Styr Bengt Dahlgren AB, Karl Sandström/ Jan Banfors Brand: Bengt Dahlgren AB, Karl Sandström/ Jan Gustafsson Beställare:

Ytterfasaderna och gårdsfasaderna har idag relativt små högt sittande fönster. Dessa bibehålls i ytterfasaderna men ersätts mot gården med omfattande uppglasning. Detta för att dels knyta ihop verksamheten i de olika husdelarna och dels för att få ljusa trevliga arbetslokaler. Man räknar med att vara ca: 25-30 personer som i huvudsak fördelar sig i husdelarna mot nordost och sydväst. I den förra sitter administrationen och i den senare den ”klädskapande” personalen.

- 16 -

SPÅRGAS - vad är det? Med spårgasteknik kan vi säkerställa att fler personer blir nöjda med inneklimatet och att effektivare energianvändning uppnås! Genom att försäkra sig om att luftbehandlingssystem inte lider av osynliga eller ohörbara brister kan risken onödig energianvändning och försämrat inneklimat minskas. Kortslutningsfenomen i lokaler och läckage i luftbehandlingsaggregat försämrar inneklimatet och/eller ökar energianvändningen för 1000-tals luftbehandlingssystem runt om i Sverige utan att varken driftpersonal eller förvaltare anar något. Fläktar blåser runt miljontals liter luft som aldrig får chansen att visa sig i någon vistelsezon. Luft som var avsedd för att späda ut föroreningar i rummet transporteras direkt vidare till frånluften utan att den passerat vistelsezonen. Gammal luft som var avsedd att lämna byggnader återvänder tillbaka till vistelsezonen på grund av läckage i luftbehandlingsaggregat eller kortslutning mellan avluft och uteluftsintag. Bengt Dahlgren har under åren skaffat sig erfarenhet och kompetens när gäller fältmätning av luft-, läckage- och kortslutningsflöden både på aggregat- och rumsnivå. Vid mätningarna används spårgas för att märka luften. När luften är märkt är den möjlig att spåra och genom att mäta koncentrationen av spårgas i luften kan inte bara läckage och kortslutningar upptäckas utan kan dessutom beräknas till sin storlek. Andel uteluft som läcker över till avluften är i roterande värmeväxlare inte sällan över 10 %. Ett sådant läckage kan innebära att frånluftsflödet minskar, med lägre temperaturverkningsgrad i värmeväxlaren som följd. Med spårgas finns även möjligheten att kontrollera kvalitén hos rumsluft. Då kontrolleras hur länge luften befinner sig i rummet från det den anländer via tilluftsdonet tills den försvinner ut genom frånluftsdonet. Jämförs upphållstiden för luften i rummet med den tid luften skulle ha uppehållit sig i rummet vid ideala förhållanden erhålls luftutbyteseffektiviteten. Luftutbyteseffektiviteten är alltså ett relativt mått på hur effektivt luften i rummet byts ut. Om kontroller av läckage, kortslutning och luftutbyteseffektivitet genomförs så kommer många orsaker till ineffektiva luftbehandlingssystem att hittas. SIMON LUNDSTRÖM MALMÖ

Bengt Dahlgren AB utbildar i brandskydd Bengt Dahlgren AB i Malmö har vid ett flertal tillfällen under året erbjudit kurser i brandskydd. Kurserna som har varit väldigt populära har bl a riktat sig till yrkesverksamma arkitekter och projektledare som engageras i brandskyddsfrågor. Utbildningarna har genomförts både som tretimmars grundkurs samt som femtimmars fördjupningskurs. Brandskyddsutbildningarnas syfte har varit att ge deltagarna så goda kunskaper om brandskydd och brandskyddslösningar, att de i ett tidigt skede kan ta hänsyn till detta under projektering. Erfarenhetsmässigt vet vi att en tidig hänsyn till brandskyddet i byggnader kan spara mycket pengar i projekten. Efter genomförd kurs ska kursdeltagarna ha kunskap om: • lagtext och regelverk avseende brandskydd • byggnadstekniskt brandskydd • brandförlopp • släcksystem • brandlarm och andra aktiva system • europaharmonisering av brandskydd • alternativ utformning/tekniska byten • utrymningsproblematik/tillgänglighet • brandfarliga varor

Målet är inte att deltagarna själv ska kunna projektera brandskydd efter genomförd kurs, utan att de ska ha kännedom om vilka brandskyddsåtgärder som de måste ta hänsyn till, i vilket skede samt om och när en eventuell brandutredning/brandberäkning erfordras. Föreläsare och kursansvariga vid brandskyddsutbildningarna har varit brandingenjörerna Nils Olsson, som har en flerårig erfaren-

het från brandprojektering samt Marie Hansson med erfarenhet från såväl brandprojektering som räddningstjänst. Kurserna har genomförts centralt i Malmö på Radisson SAS Hotel. Som ett led i Bengt Dahlgren AB:s kvalitetscertifieringssystem genomförs alltid kursutvärderingar vid kurstillfällena. Vid samtliga tillfällen har såväl kursinnehåll som föreläsare fått så höga betyg som fyror och femmor i en sexgradig skala. Nils-Erik Landén arbetar som arkitekt på Jais-Nielsen & White Arkitekter AB i Helsingborg och säger så här om brandskyddskursen för arkitekter:

erbjuda sina kunder inom en snar framtid. Många större företag har visat intresse inom dessa områden bl.a. V&S Absolut Spirits AB, Scandic Star

”Utbildningen är väl strukturerad och förmedlas på ett sådant sätt att den ger god kunskap och insikt om det aktuella ämnet. De kursansvariga har hög kompetens och god ämneskunskap. Tillsammans med den fylliga kursdokumentationen ger det oss ett gott stöd i vårt fortsatta arbete”. Brandavdelningen vid Bengt Dahlgren AB i Malmö har under flera år även varit flitigt anlitad på kurser som riktar sig till såväl studenter som för yrkesverksamma. Kurser och föreläsningar har genomförts bl.a. på brandingenjörslinjen vid Lunds Tekniska Högskola, byggnadsingenjörsutbildningen vid LTH i Helsingborg, tillsyn B för brandinspektörer från Räddningstjänst samt påbyggnadsutbildning för brandingenjörer vid Räddningsverkets skola i Revinge. Ett flertal företag har även anlitat brandingenjör Nils Olsson för föreläsningar inom området för ventilationsbrandskydd. Utbildningar i Systematiskt brandskyddsarbete och allmän brandkunskap är andra utbildningsområden som Bengt Dahlgren kommer att - 17 -

Hotel i Lund, Lunds Kommuns Fastighets AB, KAMBER Region Skåne m.fl. Bengt Dahlgren AB:s systematiska brandskyddsarbete innebär att all kontorspersonal i Malmö fått utbildning i allmän brandkunskap, handbrandsläckning, systematiskt brandskyddsarbete samt hjärt-lung-räddning (HLR). Utbildningarna har genomförts av Marie Hansson. Håll er gärna uppdaterade på vår hemsida framöver där Bengt Dahlgren AB kommer att erbjuda fler brandskyddskurser med olika inriktningar. MARIE HANSSON & NILS OLSSON MALMÖ


BDAB-NYTT

BDAB-NYTT

PISKA&MOROT är nödvändiga inslag i energipolitiken och för miljön! Det händer väldigt mycket just nu på energiområdet i Sverige. Hela år 2005 har surrat av en mängd obekräftade rykten, olika branschaktioner i huvudsak mot EG-direktivet om byggnaders energiprestanda, mängder av seminarier och konferenser om just EG-direktivet men också om andra energifrågor. Vi får dock inte glömma alla de som också ser positivt på införandet av EGdirektivet i Sverige och vad det skulle kunna innebära för miljön, ekonomin och arbetstillfällena.

sättningar än vad som antogs i Energikommissionens betänkande! En förnyad analys av hela det svenska bostadsoch lokalbeståndet men med nya ekonomiska förutsättningar visar mycket tydligt att den teknisk-ekonomiska potentialen fortfarande är mycket stor! Tar man hänsyn till ofullkomligheter i styrmedelssystemen, ibland avsaknad av rationella beslut enligt ”regelboken”, energiprisutvecklingen etc, finner man att den ”verkliga” potentialen är mycket mindre! Om en teoretisk acceptansgrad på 100 % skulle gälla, skulle den möjliga utvecklingen på 1020 års sikt se ut enligt nedan.

Efter att det i många år nästan rått stiltje på marknaden, gäller nu istället motsatsen! Ljuset har nu äntligen börjat riktas mot den största av alla miljöfrågor, nämligen energianvändningen! Vi har träget arbetat vidare och ligger mycket långt framme. Vår mycket aktiva medverkan i bl a ByggaBoDialogen och samarbete med andra kompetenscentra såsom Chalmers EnergiCentrum (CEC) samt fortsatta egna utvecklingsinsatser på energi- och miljöområdet ger oss en unik inblick och kompetens på energioch miljöområdet. Under sommaren har Bengt Dahlgren AB tillsammans med Chalmers EnergiCentrum, CIT Energy Management AB och Profu AB genomfört ett mycket omfattande och extremt tidspressat uppdrag på energiområdet åt Boverket i samband med deras regeringsuppdrag från Mona Sahlin. Uppdraget till Boverket var att analysera och konkretisera de åtgärdsförslag som rör en ändrad lagstiftning vid ny- och ombyggnation samt införande av ekonomiska incitament. Målsättningen är att kunna realisera ytterligare energieffektivisering i byggnaders driftskede samtidigt som en god inomhusmiljö säkerställs. Utgångspunkten för vår analys av vad som hänt under senare år är den omfattande studie som Energikommissionen gjorde 1995, där vi tillsammans med delar av nätverket tog fram en stor del av underlagsmaterialet. En förhållandevis detaljerad analys av utvecklingen visar att det inte skett någon minskning av den specifika energianvändningen från 1993 till 2003, trots något bättre ekonomiska förut-

Detta skall ställas i relation till att man i Miljövårdsberedningen med hänvisning till Ingenjörsvetenskapsakademins (IVA) faktarapport ”Energianvändning i bebyggelsen” anger att man på cirka 50 år kan halvera energianvändningen i bebyggelsen. Det bör i det här sammanhanget påpekas att det är en väsentlig skillnad mellan att minska energianvändningen med 40 % i ett enskilt objekt (nybyggnad eller befintligt) och att minska energianvändningen med 40 % i hela bebyggelsen. Med utgångspunkt från tidigare resonemang om acceptansgrad för att genomföra möjliga åtgärder, kommer då endast en del av den uppskattade teknisk-ekonomiska potentialen att kunna infrias. Hur stor del beror på en rad faktorer som verklig energiprisutveckling, ekonomiska styrmedel, genomslag för energideklarationer, krav på byggnaders energiprestanda osv.

Möjlig utveckling för nettovärme i bebyggelsen på 10-20 års sikt

Med antagande om en låg energiprisutveckling, ett dåligt genomslag för energideklarationer, avsaknad av styrmedel och krav på byggnaders energiprestanda kan man anta att acceptansen för energieffektivisering blir fortsatt låg, säg 0-10 %. Med antagande om en hög energiprisutveckling, ett bra genomslag för energideklarationer och skärpta krav på byggnaders energiprestanda bedömer vi det som realistiskt att acceptansen kan höjas till 20-30 % på 10-20 års sikt.

Varför fastighetsägare inte gör det som uppenbart är en god affär för honom/ henne själv vet vi alldeles för lite om. Här behövs tvärvetenMöjlig utveckling för elanvändningen i bebyggelsen på 10-20 års sikt skaplig forskning, något som alltmer börjar uppmärksammas. I och för sig är detta inga nyheter. När det gäller nettovärmebehovet beräknas Ekonomerna talar om exempelvis transaktionsden sammanlagda teknisk-ekonomiska enerkostnader, att det uppstår hinder som kanske gisparpotentialen i bostadshus och lokalbyggrentav kan värderas i pengar, för att man skall nader uppgå till drygt 30 TWh eller nära 35 % gå till beslut och genomförande. medan den teknisk-ekonomiska energisparpotentialen med avseende på elanvändningen Det bör här påpekas att den vanliga energistai bostadshus och lokalbyggnader beräknas uppgå tistiken är mycket förrädisk, eftersom den stora till drygt 15 TWh eller drygt 40 %. övergången till elvärme och fjärrvärme auto- 18 -

matiskt räknas som lägre energianvändning, även om själva husen inte blir ett dugg bättre. Om vi kompenserar för detta, så har husens energianvändning per kvadratmeter snarast ökat senaste åren för de flesta hustyper. Nybyggda flerbostadshus är i många fall sämre energimässigt än de som byggdes för många år sedan. Hur kan vi underlätta beslutsfattandet? Vi tror att en framtida miljöklassning (energianvändning, innemiljö och hälsa samt övrigt resursutnyttjande) enligt de principer som tidigt lanserades inom ByggaBoDialogen skulle bli en drivkraft för en ökad energieffektivisering. En sådan klassning måste självklart kombineras med olika incitament (lägre fastighetsskatt, bättre försäkringsvillkor, lägre premier, positivare kreditprövning etc) när man genom olika åtgärder går ifrån en lägsta miljöklass C till näst högsta klassen B eller högsta klassen A. Att klassningen också måste påverka underlaget för fastighetstaxeringen – detta har blivit en symbolfråga – är oerhört viktigt för statens trovärdighet och talet om ”Ett grönt folkhem” och skulle få en mycket stor och positiv psykologisk betydelse. Frågan är högaktuell och vi kan bara hoppas att motståndet inom Finansdepartementet och hos några av dess ”hårdnackade” tjänstemän bryts. Det finns faktiskt flera tecken på att frågan ännu inte är avgjord! Vi anser att EU faktiskt har satt den bästa ”hävstången” för en ökad energieffektivisering i våra händer just nu – vi kommer inte undan direktivet utan det måste införlivas i svensk lag, vilket många kritiker tyvärr tycks glömma bort! Bäst effekt får vi naturligtvis av en kraftfull implementering av EG-direktivet med inslag av vissa tvingande åtgärder för de allra sämsta byggnaderna, medan ett halvhjärtat genomförande däremot skulle bli en meningslös byråkrati! En energideklaration i sig sparar ju ingen energi medan den dock kan tjäna som ett administrativt styrmedel i form av information till berörd fastighetsägare. Även om åtgärderna för de sämsta byggnaderna med all sannolikhet är ganska lönsamma, bör det enligt vårt förslag finnas möjlighet till statliga bidrag och/eller fördelaktiga lån för mellanskillnaden. Fastighetsägaren vinner ändå på affären! Även om våra nationalekonomer brukar säga att marknaden löser allt själv, så har vår studie tydligt visat att detta inte gäller energieffektiviseringen i alla fall! Här krävs en kombination av incitament och olika styrmedel och långsiktiga politiska spelregler som speglar ansvar, helhetssyn, långsiktighet och inte minst trovärdighet! Det krävs både ”piska och morot”! ANDERS NILSON GÖTEBORG

Revidering av brandskydd i Boverkets Byggregler (BBR) Bengt Dahlgren har i samarbete med Brandteknik på Lunds Tekniska Högskola vunnit uppdraget att genomföra en förstudie inför en större framtida revidering av kapitel 5 i BBR som behandlar brandskydd. Bakgrunden är att Boverket har en önskan om att modernisera regelverket från dagens utseende. Sedan 1994 då BBR infördes med stora förändringar från dåtidens regler har endast mindre förändringar skett. Nu vill man utifrån ett antal frågeställningar ha hjälp att analysera dagens regler och få förslag på förändringar och vad som krävs för att komma dit. • Saknas det något som är viktigt för brandskyddet i Sveriges byggnader eller kanske det är så att det finns regler som saknar relevans? • Hur hänger dagens regelverk ihop med räddningstjänsten och de insatser de gör, vad kan förbättras avseende den kopplingen? • Dagens byggnadsklasser Br1-3, ska de följa med oss in i framtiden? • Kan riskkriterier vara en del av det framtida regelverket? • Hur ser det ut i andra länder och vad kan vi lära?

- 19 -

En av de saker som ligger i fokus för Boverket vid denna revidering likt vid revideringar av övriga avsnitt är verifierbarhet. De funktionsbaserade reglerna skall vara möjliga att förstå så att den som bygger vet vad samhället kräver men själv kan välja hur detta skall uppnås. Resurser i form av tid, pengar och vidare utredningar skall uppskattas för att skapa det nya regelverk vi föreslår så vi underlättar för Boverket att ta nästa steg. Vi är mycket glada att få möjligheten att göra framtidens byggregler bättre för byggherrar, konsulter och alla som kommer vistas i framtidens byggnader. ERIK GRAHN GÖTEBORG Bild från Räddningstjänsten Storgöteborg


BDAB-NYTT

MED FOKUS PÅ

ENTRÉ MALMÖ

energin

Bengt Dahlgren AB gratulerar Tomas Hallén, teknisk direktör vid Akademiska Hus, till Stora Energipriset 2005 som han fått för sitt arbete med energieffektiva tekniska lösningar för fastigheter. Han har starkt bidragit till det nytänkande och den riskvillighet hos Akademiska Hus som möjliggjort dessa satsningar på effektiv teknik under senare år. Bland dessa kan bl a nämnas: Energilager i mark för produktion av kyla och värme till fastigheter

Principen är enkel och går ut på att man kyler lokalerna sommartid genom att ta upp kallt vatten och för ner värme i lagret. På vintern tas värmen tillvara via värmepumpar. Med marklagret blir behovet av köpt energi för värme och kyla endast 1/5 mot vad som är vanligt. Genom att kombinera energilager i mark och systemet med motoriserade tilluftsdon skapas en mycket energieffektiv anläggning. Den låga inblåsningstemperaturen, ofta 15°C, som används i systemet med motoriserade tilluftsdon innebär hög kyleffekt men låg värmeförbrukning. Batteriåtervinning med vari-

Motoriserade tilluftsdon för behovsstyrning av ventilation

abelt vätskeflöde bidrar ytterligare till att utnyttja fördelarna med marklager då detta system klarar låga värmetemperaturer och höga kyltemperaturer. För att ytterligare effektivisera systemen har Bengt Dahlgren AB tagit fram en princip där man utnyttjar returen från radiatorkretsen för uppvärmning av ventilationsluften. Denna koppling har använts i ett flertal andra projekt, bl a Geocentrum och Språk- och litteraturcentrum i Lund. HÅKAN JERKSTRAND MALMÖ

Vid infarten till Malmö, norr om Värnhemstorget, skall ett nytt modernt upplevelsecentrum byggas.

Batteriåtervinning i luftbehandlingsaggregat med variabelt vätskeflöde för bästa återvinningsgraden.

Centrumet omfattar två kvarter och innehåller butiker, restauranger, biografer, bowling, fitness med mera. Butikerna ligger samlade i de två nedre planen utmed en inre galleria medan restauranger är samlade i en foodcourt på översta planet. Centrumet blir i 3 plan samt underjordiskt parkeringsgarage och omfattar även en ombyggnad av en befintlig fastighet. Total yta blir ca 65 000 m2. Fasaderna i nybyggnaden är huvudsakligen

Bengt Dahlgren AB projekterar nu Kemicentrum där man har valt samtliga av ovanstående koncept. Marklagret är Europas största och består av 165 borrhål som är 230 meter djupa. I dessa hål skickas en blandning av vatten och sprit ner för uppvärmning och kylning.

uppbyggda av glas med partier som är genomsiktliga, transparanta i olika grader, eller helt täta. Byggnaderna kommer att förses med ett heltäckande sprinklersystem vilket möjliggör en öppen planlösning och underlättar vid framtida ombyggnader. Dessutom minskar behovet av brandspjäll och brandisolering på ventilationskanalerna. Luftbehandlingsanläggningen blir på totalt ca 100 m3/s. Kylbehovet kommer att överstiga 3 MW. Inflyttning är planerad till hösten 2007.

FAKTA Byggherre: Arkitekt: Konstruktör: El: Brand: VVS: Styr: Sprinkler:

TK Development FOJAB arkitekter Skanska Teknik Rejlers Ingenjörer AB Fire Safety Design AB Bengt Dahlgren AB Bengt Dahlgren AB Bengt Dahlgren AB

HÅKAN JERKSTRAND MALMÖ Bild: TK Development/FOJAB Arkitekter

Årets kunddag med energi i Cloetta Center Det är inte bara hockeyspelarna i LHC som visar framfötterna i Cloetta Center. Även BDAB, Linköping, fick möjligheten att visa årets seminariedeltagare framfötterna.

Princip för inkoppling av marklager.

Princip för marklager.

Tomas Hallén, Akademiska Hus, vinnare av Stora Energipriset 2005. Fotograf: Johan Olsson - 20-

tioner och energikrav i de kommande byggreglerna från Boverket”. Anders kunde tillsammans med seminariedeltagarna konstatera att fastighets- och byggbranschen kommer att ställas inför helt nya ställningstaganden och synsätt redan nästa år vad gäller energilösningar i byggnader.

Årets Oktoberfests seminarie hade rubriken ”Energi, brandskydd och IT-verktyg för projekterings- och förvaltningsskedet”. Inledningstalare i år var Jan Gustafsson, brandingenjör, som förklarade att kraven och hanterandet av systematiskt brandskyddsarbete, SBA, ligger helt i händerna på den som äger byggnaden. Ledorden är för SBA Planering, Styrning och Uppföljning av Byggnadstekniskt brandskydd, Rutiner och Organisation.

Som avslutning på seminariet hade VVSingenjör Henry Örberg en visning av vad våra IT-verktyg med projektering i 3D har för mervärden. För många av seminariedeltagarna blev detta en aha-upplevelse och BDABs uppmaning är att alla i byggprocessen borde dra bättre nytta, inte minst ekonomiskt, av dessa ITverktyg. (Se även artikel i BDAB-nytt nr 1-2005 om MagiCAD.)

BDABs miljöchef Anders Nilson höll ett uppskattat anförande med rubriken ”Energideklara-

Leif Viking, VD för BDAB Linköping, avslutade seminariet med att bjuda in deltagarna till - 21 -

Linköpingskontoret på Oktoberfest. Efter en kort promenad var alla på plats och kunde avnjuta mat och dryck i trevligt och glatt sällskap. Ingen kan säga annat än att förra årets uppskattade Oktoberfest fick en värdig efterföljare. LEIF VIKING LINKÖPING


BDAB-NYTT

BDAB-NYTT

S:t Görans gymnasium YRKESSKOLA I STOCKHOLM Fasad, notera även de karakteristiska skorstenarna som idag är ett blickfång som skall bevaras.

Vid ombyggnad av ventilationen är det väsentligt att den utförs på ett för byggnaden passande sätt. I de speciellt skyddsvärda lokalerna krävs mycket varsamhet och vid ombyggnader blir kravet på anpassning och återställande högt. I korridorer är det viktigt att takhöjder anpassas till befintliga glaspartier.

Så här gjorde man förr, dvs undertaksutrymmet utgjorde frånluftskanal och tilluftskanalen gömdes undan i frånluftskanalen. På detta sätt kunde korsningar mellan till- och frånluft göras på minimalt utrymme och frånluft tas ut var som helst i undertaket.

Utmaningen:

Bengt Dahlgren Stockholm AB har fått uppdraget att projektera ombyggnaden och renoveringen av VVS-systemen i rubricerade skola. Som brukligt för SISAB är gör man först en utredningshandling där man grovt ser över ombyggnadsbehovet och tar fram en tidig kostnadsram. Vi har blivit upphandlade för resterande skeden där vi nu är i slutfasen av förslagshandlingsskedet. Uppdraget omfattar drygt 20 000 m2 (BRA) och inrymmer förutom ett antal lektionssalar och kontor en stor entréhall med café samt bibliotek, Restaurangkök med matsal, daghem, flertal utbildningskök, gymnastiksal med mera.

Byggnaden: Historik och varsamhet. Byggnaden uppfördes för två skolor; Hushållsoch Sömnadsskolorna. De nedersta planen rymde gemensamma lokaler. Plan 100-600 var Hushållsskolan och plan 700 och uppåt rymde Sömnadsskolan. Byggnaden ritades av Leonie och CharlesEdouard Geisendorf och uppfördes under åren 1954-1961, invigningen skedde 1960. Inredning utfördes av Thea Leonhard. Byggnaden är inspirerad av Le Corbusier och ansågs som ”en av de mest karaktärsfulla byggnaderna i efterkrigstidens Stockholm”. Byggnaden har ända sedan uppförandet haft en särställning inom svensk modernistisk arkitektur då den utgör ett exempel på ett arkitekturideal; tydligt artikulerade beståndsdelar låghus

– höghus och transparens samt på en utomordentlig hantering av obehandlad betong, glas och trä.

Kulturhistoriskt värde, enligt Stockholms stad

I uppstarten av förslagshandlingsskedet efter att vi tagit del av informationen från Claes Reichmann som utsetts till antikvarisk sakkunnig enligt PBL, så förstår vi att man inte fullt ut kan utföra en projektering med de lösningar såsom föreliggande utredningshandling förutsatt. Som exempel kan nya schaktlägen för ventilation kan ej utföras. Lackerade dyskanaler i lektionsalar är ej tidstypiska och kan inte användas i denna fastighet. Undertak av rabbitz och Monier där frånluft leds i det täta utrymmet fram till schaktlägen och där tilluftkanaler av stålplåt är dolt förlagda måste bytas ut pga täthetsproblematik och att befintliga kanaler ej är inspekterbara och inte är rengöringsbara.

- 22 -

Under hösten har utbildningsuppdragen för externa kunder tagit fart ordentligt. Vy från taket med hötorgsskraporna och Stadshuset i blickfånget.

Bengt Dahlgren AB har slutit ett samarbetsavtal med PLUS Utbildning, (utbildningsföretag specialiserat på fastighetsbranschen) där Samuel Reinwalds bedriver utbildning inom styr- och reglerteknik, Marika Alenvret håller kurs i grundläggande kylteknik samt Arne Östberg utbildar i ritningsläsning. Fastighetsautomationsföretaget Regin har utbildat hela företagets personal i grundläggande VVS-teknik genom Bengt Dahlgren AB:s försorg. Mattias Hallin och Anders Bäck har föreläst om VVSteknik och medicinska gaser för vårdsektorn (se sep artikel). Dessutom bedriver vi sen tidigare kontinuerlig utbildning i installationssamordning för projektledare och arbetsledare ihop med Byggentreprenörföreningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö. Anders Nilson har under hösten utbildat LOCUM, Stockholm och Vasakronan i LCC (som ett led i deras ByggaBoDialog) samt Borås Stads projektledare i miljöanpassad projektering. Utöver ovanstående utbildar Malin Knoop teknologerna på Chalmers i CAD-teknik, Arne Östberg studenterna på CTH-Lindholmen i VA-teknik samt Göran Åslund KY-eleverna på Fastighetsakademin. Det kommunala utbildningsföretaget Ceiss AB (Centrum för Energi och Inneklimat i södra Sverige) utbildar fastighetspersonal från södra Sverige. Utbildningarna handlar dels om att få bättre inomhusklimat samtidigt som man sänker energikostnaderna samt utbildning inom styr- och reglerteknik. Flera av utbildningarna på Ceiss AB genomförs av personal från Malmökontoret. Stockholmskontoret har bedrivit utbildning av utrymningsledare på Kv Kronoberg, nödlägesutbildning för Ekerö Bostäder, förebyggande brandskydd för eftergymnasial utbildning samt utländsk arbetskraft i heta arbeten.

Placering och utformning av nya tekniska lösningar för ventilation , värme vatten och avloppssystem skall projekteras för att uppfylla skolans krav på klimat och komfort samtidigt som de antikvariska särintressena skall bibehållas och sparas för framtiden. Efter ett antal turer där t.o.m länsstyrelsen stoppat vidare projektering har nu projektet åter startat och lösningar tagits fram där alternativen för ventilationsanpassningarna överensstämmer med ursprungligt utförande.

Byggnaden är klassad som blå enligt stadens och stadsmuseets kulturhistoriska klassificeringskarta och uppfyller kraven för byggnadsminne enligt Kulturminneslagen. Byggnaden betraktas som omistlig och har en särställning i efterkrigstidens arkitekturproduktion. PBL 3:10 (varsamhet), 3:12 (förvanskning) och 3:13 (underhåll) är därmed tillämpliga. I byggnaden finns delar som är speciellt skyddsvärda. Där kan nämnas fasader, entréhall (inkl. musiksal, specerilager och foajé), trapphus och elevpaus på samtliga plan, matbutik plan 100, restaurang Vallgossen, kommunikationer till flygeln och konferensrum plan 200, ”lägenheter” på plan 300, gymnastiksal plan 1000. Dessutom är vissa byggdelar skyddsvärda såsom obehandlade tegel- och betongväggar, pelare, träglaspartier samt viss fast inredning.

UTBILDNING

Skorstenarna skall bevaras och får ej rivas trots att de ej är i drift.

PATRIC KINDAHL STOCKHOLM

FAKTA Beställare Projektledning Antikvarie VVS konsult Arkitekt EL konsult Byggnadskontruktör Brandkonsult

SISAB MAKAB Reichmann Antikvarier AB Bengt Dahlgren AB BJ Konsult AB K-konsult El miljö AB Kåver och Mellin AB Brandgruppen AB

Full fart på utbildningsverksamheten således. På BDAB kan vi skräddarsy de flesta kurser inom våra kompetensområden, i samråd med våra uppdragsgivare! Fortsättning följer under våren. ARNE ÖSTBERG GÖTEBORG Café i entréhallen. - 23 -


Dockporten

Wihlborgs bygger nytt kontorshus på gamla varvsområdet i Malmö. I Malmös hetaste område, Västra Hamnen, skall Wihlborgs bygga ännu ett kontorshus. Denna gång är det dataföretaget Teleca AB som skall samordna sin verksamhet till en gemensam byggnad. Kontorshuset är i sex våningar med garage i källarplan och på totalt 12 000 m2. I byggnaden kommer det även att finnas butiker och ett café. Byggnation i Västra Hamnen innebär att grundläggningen blir komplicerad då grundvattnet står högt. Källarplanet gjuts i vattentät betong och dränering och avvattning från källare pumpas.

GÖTEBORG

BENGT DAHLGREN AB Victor Hasselblads gata 16 421 31 V FRÖLUNDA Telefon 031-720 25 00 Telefax 031-720 25 01

LINKÖPING

Systemen i byggnaden har valts med fokus på låg energiförbrukning. För klimatstyrning har valts ett system med motoriserade tilluftsdon där två nivåer för styrning i rummen finns. Tomt rum, minflöde 4 l/s, och närvaro, behovsstyrt flöde från 8 l/s till 25-40 l/s beroende på internlast och väderstreck. Frånluften evakueras centralt och balanseras med tilluften på varje plan. I donen finns temperatur och närvarogivare som styr luftflöde, radiatorer och belysning. Via ett modbussystem kopplas alla don samman till övervakningssystemet varifrån temperaturer, luftmängder m m kan övervakas och styras. Vid varje plan styrs trycket i kanalsystemet ut från schaktet och fläktarna varvtalsstyrs. Med detta system erhålls besparing i fläkt-

BENGT DAHLGREN LINKÖPING AB Runstensgatan 5 582 78 LINKÖPING Telefon 013-37 40 50 Telefax 013-10 42 27

MALMÖ

www.bengtdahlgren.se

energi, användningen av köpt kyla minimeras samt värmetillskottet för uppvärmning av luft blir minimalt. CLAES KLEBERT MALMÖ Bild: Arkitekterna Krook och Tjäder AB FAKTA Beställare:

Wihlborgs (Utvecklings AB Kranen) Arkitekt: Arkitekterna Krook och Tjäder AB Konstruktör: Danewids Ingenjörsbyrå AB El: Rejlers Ingenjörer AB VVS: Bengt Dahlgren AB Brandskydd: Fire Safety Design AB Byggare: PEAB Sverige AB

BENGT DAHLGREN MALMÖ AB Sallerupsvägen 13 212 18 MALMÖ Telefon 040-672 88 60 Telefax 040-672 88 61

STOCKHOLM

BENGT DAHLGREN STOCKHOLM AB Romansvägen 6 131 40 NACKA Telefon 08-588 88 100 Telefax 08-588 88 101

Bengt Dahlgren Nytt 2 - 2005  

Frölunda Torg - Stort blir större

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you