Page 1

Lunds Universitet SANA21-3 Visuell Antropologi

2009-04-29 Christer Lindberg, Johan Leidi

Cykologien socialantropologisk studie av hur människor tar sig förbi hinder med cykel.

Mubarik Abdirahman Cecilia Englund Teresa Lindström Tove Meng Ulrika Stenberg


Inledning

Lund är en stad där många väljer cykel som transportmedel, då det är ett enkelt och billigt sätt att ta sig fram på. De flesta trafikanter och fotgängare berörs dagligen av cyklisternas framfart, men även cyklister påverkas av olika hinder och svårigheter. På universitetsområdet utanför vår institution Sociologen finns en cykelfålla genom vilken både fotgängare och cyklister dagligen passerar och som vi själva upplever kan skapa en viss problematik. Mot denna bakgrund tyckte vi att det kunde vara intressant att göra en studie i visuell antropologi med syfte att utreda hur cyklister på olika sätt tar sig genom cykelfållan, både teoretiskt och praktiskt. Vi har valt att redovisa resultatet av undersökningen i formen av en hemsida.

Metod

Vi har valt att använda oss av digitalkamera i vår studie med anledningen att det är en okomplicerad och lättillgänglig metod. Valet att göra vår undersökning med hjälp av stillbilder grundar sig dels i att man med dagens digitalkameror inte behöver några direkta förkunskaper och att det är enkelt att få tag på relativt avancerade kameror till bra priser. Stillbilder har dessutom en förmåga att uppfattas som tidslösa medan video redan efter ett par år inaktualiseras. Fördelarna med fotografi är att man i bearbetningen av materialet inte behöver avancerade redigeringsprogram, vilket man behöver för att redigera film. Genom att använda oss av stillbilder på hemsidan kan vi på ett bättre sätt tydliggöra de resultat vi kommit fram till eftersom vi kan välja ut de bilder som fokuserar på det området vi vill belysa. Illustreringen av bland annat det exakta ögonblicket i ”doppa foten”-metoden hade med videoklipp varit svår att poängtera. Vi har valt att använda oss av en systemkamera på grund av de tekniska fördelarna denna ger, exempelvis seriebildtagning. Detta gav oss större möjligheter att dokumentera händelseförloppen vid cykelfållan. Med en kompaktkamera hade det blivit svårare då de inte har sådana avancerade funktioner. Vårt arbete har till stor del varit kvantitativ då vi vid de båda fototillfällena samlade ihop en stor mängd bilder. Därmed blev bearbetningen och urvalet av bilderna en stor del av arbetet. Vår studie ägde som sagt rum vid två tillfällen. Den första utgjordes av iakttagande observation där vi provade ”fluga på väggen”-metoden, det vill säga utan att interventera och bara fotografera de förbipasserande cyklisterna. Vid det andra tillfället använde vi oss av deltagande observation, där vi intervjuade de cyklister som tog sig igenom cykelfållan. Vid intervjutillfällena använde vi oss av strukturerade intervjuer med fyra korta förutbestämda frågor.

Avgränsning Vår avgränsning av ämnet består av att vi endast studerat cykelfållan vid den sociologiska institutionen och inte några andra cykelhinder. Vårt fokus har framför allt legat på hur cyklisterna passerar cykelfållan och inte vad som händer före eller efter. Vi har inte heller delat in undersökningen i förhållande till informanternas ålder eller kön.

2


Analys Processen Den första fotograferingen vi genomförde av cyklisternas passerande genom cykelfållan utgick från perspektivet iakttagande observation. Fyra av oss hade varsin kompaktkamera och den femte en systemkamera. Detta gjorde att vi kunde ta bilder från olika vinklar samt välja om vi ville att de skulle vara utifrån ett fågel- eller grodperspektiv. Vi stod väl synliga under tiden vi fotograferade. Efter en eftermiddags fotografering hade vi fått ihop drygt 300 bilder. Under den efterföljande gruppsammankomsten gallrade vi bland bilderna och valde ut de bildserier som vi på ett eller annat sätt tyckte var intressanta. Vid fototillfället hade vi utgått från att ta många fler bilder än vi i slutändan skulle behöva. Detta dels för att i efterhand kunna välja ut de som tekniskt och estetiskt blev bra, men främst för att vi inte visste vart vår undersökningen skulle leda oss. Vi visste alltså inte vad vi skulle få ut för olika ”stilar” som cyklisterna använde sig av för att komma förbi hindret, eller vilka vinklar som var bäst för att visa dem. Därför handlade denna första fotosession till största delen om en kvantitativ insamling av empiri, där vi fotograferade praktiskt taget allt vi hann med och där vi testade olika vinklar och positioner. Trots utgångspunkten om att vi skulle få samlat ett omfattande material visade det sig att de dryga 300 bilderna blev smått överväldigande. Vi satt alla fem i gruppen och gick igenom bilderna som tagits för att försöka besluta om vilka som skulle behållas och vilka som kunde kasseras. De gånger vi inte var helt överens fick majoriteten bestämma. Till en början rensade vi ut bilder baserat på teknik. De som inte hade skärpa eller visade cykeltekniken på ett bra sätt rensade vi bort eftersom vi ansåg att dessa inte kunde återspegla det vi undersökte. Utöver det tog vi bort de ”dubbletter” som förekom bland fotografierna, alltså de bilder som visade cyklister med liknande stil för att komma igenom hindret. I en grupp på fem personer finns det fem viljor som drar åt olika håll, men slutligen fick vi trots allt ner antalet till strax under hundra bilder från det ursprungliga antalet som var tre gånger så många. Därför lämnade vi mötet den gången med avsikten att vi skulle träffas ännu en gång allesammans för att välja ut de slutliga bilderna vi skulle använda i arbetet. Efter den första gallringen följde vidare diskussioner kring vårt valda ämne om hur vi kunde redovisa vårt resultat. Vi fick även ytterliggare information om hur själva arbetet skulle se ut och då insåg vi att informationen som vi samlat in dittills var knapphändig. Utifrån det reviderade vi en del av vår ursprungliga idé till att innefatta intervjuer av de cyklister som cyklade genom hindret. Dessa ville vi koppla till bilder på dem. Följden av detta blev att vi fick tillbringa ännu en eftermiddag till att fotografera cyklisterna, vilket vi gjorde utifrån perspektivet deltagande observation där informanterna skulle svara på frågor vi på förhand formulerat. Vi ställde upp oss två och två vid hindret, för att fånga upp cyklisterna och intervjua dem, medan en annan av 3


oss fotograferade dem med systemkameran. Syftet var att därefter kunna para ihop rätt cyklist med dennes intervju. Resultatet av den senare fotosessionen blev dessvärre ungefär samma som det tidigare i det att vi nu ännu en gång hade drygt 300 bilder som behövde gallras. För att effektivisera urvalet av bilder kom vi överrens om att dela upp arbetet mellan oss. I likhet med den första gången vi valde bland de tagna bilderna började vi med att rensa ut de bilder som var tekniskt undermåliga. Den största skillnaden var att vi nu endast var två gruppmedlemmar och inte fem, vilket till stor del förenklade processen att välja bilder. Det var inte längre fem viljor som gick åt olika håll utan endast två. Efter att de första bilderna valts bort började vi ta bort de bilder som saknade en tillhörande intervju med cyklisten. I samband med det kopplade vi även ihop bilderna med intervjusvaren. Efter att bilderna utan intervju hade rensats ut återstod fortfarande väldigt många bildserier på olika cyklister. Vi började då försöka se vilka olika stilar cyklisterna använde för att ta sig igenom hindret. Bland de olika stilarna ville vi få med ett fåtal exempel, gärna de bilderna som var estetiskt lyckade, det vill säga de bilder som hade finast färg, balans och vinkel. Under hela urvalsprocessens gång har det förekommit avvägningar kring bildens förmåga att vara informativ och dess estetik. Först och främst har vi velat få med olika stilar att cykla igenom hindret samt en tydlig avbildning av det vi undersöker. Därefter har vi lagt vikt vid bildernas estetiska balans. Under diskussioner inom gruppen har vi varit överens om att även estetik i bilderna är viktigt när man använder sig av visuell antropologi då en eventuell publik kanske kan bli mer intresserad av det man försöker visa om något i bilden kan ”fånga ögat”. Ett dilemma som vid ett flertal tillfällen uppstått är avvägningen mellan estetik och information. Om man lägger för stor vikt vid det estetiska blir bilden mer som ett konstverk och inte en rent informativ redovisning av undersökningen. Det är därför viktigt att hitta en balans av både det informativa och det estetiska, vilket vi försökt göra. Vi hade detta i åtanke då vi ytterligare en gång sållade bland den stora mängd bilder vi samlat in. Denna gång hade vi, förutom att välja ut personer vi ville ha med i arbetet, rensat i själva bildserierna och tagit bort bilder som var snarlika så att vi i slutändan hade cirka fem bilder per bildserie. Under ett senare möte med gruppen där vi sammanstrålade om våra olika bedrifter började idén om att använda bildserierna på hemsidan revideras. Vi hade nu intentionen att ha en bildserie på förstasidan av hemsidan som en enkel film gjord med programmet Flash. Bilderna till denna var de som vi ansåg estetiskt tilltalande och som kunde vara en rolig introduktion till vårt arbete. Senare valde vi ut några enstaka bilder som skulle representera de fem generella stilarna vi funnit under våra undersökningar. Från de ursprungliga 600 bilderna återstod nu bara ett tiotal som vi kom att använda i vårt slutgiltiga resultat. 4


Målgruppen, till vilken vår undersökning skulle rikta sig, bestämdes inte när vi påbörjade studien utan var istället något som växte fram med tiden. Till en början var målgruppen Lunds kommun men ändrades sedan till cyklister i allmänhet eftersom vi ansåg att resultatet passade bättre till denna kategori. Målgruppen anpassades med andra ord till det resultat vi kom fram till snarare än att låta den leda vårt arbete. Ursprungstanken var att presentera resultatet som en blogg, detta kom senare att utvecklas till en hemsida då vi ansåg att det skulle vara bättre utifrån ett pedagogiskt perspektiv. Bloggen blev istället ett komplement till hemsidan.

Etisk problematik Enligt Pink (2007) krävs en självmedvetenhet kring rollen som antropolog under fältarbetet, det vill säga att det finns vissa etiska och vetenskapliga aspekter att ta hänsyn till. Att fotografera cyklister finner vi vara ett relativt neutralt ämne då vi antar att våra informanter inte löper någon större risk att utsättas för hot eller social kränkning genom publiceringen av våra bilder. Dock kan man inte förutsätta att en viss typ av etik är placeringsbar på andra personer. Under vår första fotodokumentation ställdes vi inför ett etiskt dilemma. Med tanken om att inte påverka cyklisterna fotograferade vi utan att informera dem om att vi gjorde en antropologisk studie. Cyklisterna hade inte heller blivit tillfrågade om vi fick använda bilderna i vår undersökning eller publicera dem. Detta tillvägagångssätt ändrade vi under den andra fotoomgången då vi under intervjuerna gjorde våra informanter uppmärksamma på att de deltog i en antropologisk studie. Då vi alla generellt sett lever i samma kulturella kontext finns det ingen direkt assymetrisk maktrelation mellan oss som antropologistudenter och våra informanter i den bemärkelsen att vi alla har liknande förutsättningar gällande materiell levnadsstandard. Vi besitter dock en viss makt då vi genom ord och bild återspeglar vår verklighet av dem. Hindret är placerat utanför en bokhandel och när vi stod och fotograferade kom en man ut som arbetar där. Han berättade för oss att hindret irriterar berörda cyklister och att det varit aktuellt för diskussion tidigare då det orsakat ett antal olyckor. Därmed finns det underlag för att studien är i allmänhetens intresse. Kameror som teknisk utrustning förutsätter vi att studieobjekten är införstådda med. Med dess utbredning i samhället förutsätter vi att det inte är första gången de agerar framför en kamera (Pink 2007:45). Kameran i sig drog till sig många blickar inte minst på grund av klickljuden. På några få bilder vi tog vände sig cyklisterna om och tittade in i kameran. Eftersom vi var väl synliga för våra studieobjekt antog vi att de var medvetna om att de figurerade på bild och tog det som ett accepterande. Av alla uppskattningsvis 60 personer vi fotograferade var det endast en person som återvände och bad oss radera fotografiet vi tagit på denne.

5


För att skydda våra informanter hade vi vid urvalsprocessen i åtanke att välja bilder där ansiktet var mindre skarpt. Vi diskuterade alternativet att sudda ansikten men vi tog Pinks åsikt i beaktning som menar att det etnografiska arbetet då förlorar sin specificitet (Pink 2007:166). Fotografierna vi tog kommer visserligen att användas för en sluten grupp, dock uppstår problematik när vi publicerar bilderna på en hemsida och på så sätt introducerar dem för allmänheten (Pink 2007:216). Pink (2007: 166) vidhåller dock att publicering av bilder bör ske i konsensus mellan etnografen och informanterna. Det är även av vikt att etnografen är insatt i den kontext i vilken bilderna ska offentliggöras, eftersom de kan få konsekvenser på politisk nivå. Det senare menar vi inte har någon större betydelse då vi och informanterna lever i samma kulturella sfär. Pink (2007:21) framhåller att om man väljer att visa antropologi ur ett visuellt perspektiv, är det även nödvändigt att tillämpa en annan metod för att ge en betydelse åt det (Pink 2007:21). Vi upplevde att bilderna inte talade för sig själva och valde därför att komplettera dem med ett textstycke. På så sätt anser vi att budskapet blir tydligare. Pink (ibid:166) menar att om man har en text till bilden ska det ske i samtycke med informanten så att informationen stämmer överens med verkligheten. Eftersom texterna vi skrev till bilderna endast är ett förtydligande av de olika stilarna som cyklisterna använde sig av för att ta sig igenom hindret, anser vi att det inte strider mot denna etiska princip.

Subjektivtet och objektivtet Ett fotografi har förmågan att fånga en del av verkligheten, bestämma hur vi minns händelsen och hur vi bedömmer verkligheten (Sontag, 2003: 135). Pink menar att illustrationer aldrig utgör en objektiv sanning utan att verkligheten endast består av människors olika tolkningar (Pink 2007: 23f). Det visuella kan således aldrig bli en universell sanning utan endast en subjektiv representation (ibid: 152). Därför menar bland annat Uwe Flick att bilder och andra visuella medier ska refereras som ”andrahandskällor” eller andrahandsobserveringar (ibid: 31). Relationen mellan bild och verklighet är inte oproblematisk och Pink diskuterar frågeställningen om det någonsin är möjligt att spela in eller fotografera ”verkligheten” (ibid: 31f). Pink argumenterar att etnografiska dokumentationer av verkligheten endast är ensidiga och ofullständiga (ibid: 122). Vidare menar hon att eftersom etnografiska dokumentationer är ofullständiga, kommer även analysen och slutsatsen som dras utifrån dessa dokumentationer vara inkomplett (ibid: 123). Inom visuell antropologi och etnografiska dokumentationer måste man vara medveten om subjektiviteten. Som forskare bör man veta att man alltid är deltagande (ibid: 23). Precis som Pink menar vi också att våra bilder inte kan vara helt objektiva och fullständiga eftersom omgivningen kan ha en annan tolkning av dem (ibid: 31-32). Vi är således medvetna om att våra bilder inte är objektiva och autentiska. Därmed är även vår analys och slutsats påverkade av vår uppfattning och tolkning av verkligheten. Följaktligen har vi ändå strävat efter att göra en helhetsomfattande undersökning som beskriver det vi uppfattat som verkligheten. 6


Sammanfattning

Under insamlingen av fotomaterialet höll vi oss väl synliga för våra informanter och är på så sätt medvetna om att vår närvaro kan ha påverkat studieobjekten. När vi bytte från observerande till deltagande informationssamling märktes skillnad i reaktionerna från cyklisterna än när vi enbart fotograferade eller intervjuade dem. Det etiska förhållningssättet har hela tiden funnits närvarande även om det inneburit en viss problematik. Vi kom fram till att det är svårt att följa dem fullt ut men att det är viktigt att det finns en medvetenhet kring dem och att det förs en diskussion. Annat som är relevant för vårt arbete är vår medvetenhet om egna kunskaper om cykling och fotografi. Problematiken med cykelfållan var i sig var inget nytt eller exotiskt för oss vilket kan ha gjort oss mindre uppmärksamma på cykeltekniken genom hindret. Därmed skulle våra förutsättningar om cykelkulturen i Lund kunna revideras. Med det menas att trots våra försök till objektivitet finns det en viss subjektivitet, eftersom om en annan antropolog som inte är införstådd eller delaktig i Lunds cykelkultur hade kanske fått ett annat resultat.

7


Litteraturfรถrteckning Sontag, Susan (2004) Att se andars lidande, Brombergs Bokfรถrlag: Falun Pink, Sarah (2007) Doing Visual Ethnography, Cromwell Press: Trowbridge, Wiltshire

8

Cykologi  

En socialantropologisk studie av hur människor tar sig förbi hinder med cykel. Visuell Antropologi, Lunds Universitet

Read more
Read more
Similar to
Popular now
Just for you