Issuu on Google+

4

Nyheter

GRÄVSCOOPAN

Fredag 23 oktober

FOTO: SOFIE ABRAHAMSSON

Eftersänd post är vanligt förekommande i facken som agerar brevlåda åt eleverna. Kommunen tjänar på att eleverna skriver sig på orten.

Majoriteten av folkhögskolans elever bryter mot lagen Kalix kommun förlorar 50 000 kronor per år när folkhögskoleeleverna väljer att inte skriva över sig till studieorten. Däremot tjänar skolan stora pengar genom det. Det eleverna inte vet är att de bryter mot lagen om de inte skriver sig på rätt ställe. Att vara skriven, folkbokförd, på den ort du bor är inte alls självklart för studenterna på Kalix Folkhögskola. Trots att det är lagstadgat att vara skriven där man tillbringar flest nätter på ett år, väljer enligt Grävscoopans undersökning hela 66 procent av folkhögskolans elever att stå skrivna på en annan ort än Kalix. Det är något som kommunalrådet Robert

Forsberg (S) har synpunkter på. – Jag skulle önska att alla elever skrev sig här. Kommunen förlorar mycket pengar på att de inte folkbokför sig i Kalix. Varje ny invånare ger 50 000 kronor i statsbidrag per år. Är ett lagbrott Även för eleverna finns det en del nackdelar med att inte vara skriven på studieorten. De får svårigheter med medborgarservice, som till exempel tandläkar- och sjukvård. Dessutom kan de inte dra av dubbelt boende om de väljer att göra sin praktik på annan plats än studieorten. Att skaffa en hemförsäkring är inte heller det lättaste. Vissa försäkringsbolag kan helt enkelt inte fixa det till en adress de inte är skrivna på. Dess-

utom är det ett lagbrott att inte folkbokföra sig i den kommun som man bor i, trots att något straff för brottet inte kan delas ut. Skolan tjänar på det Däremot tjänar skolan på att eleverna står skrivna i en annan kommun. De får nämligen drygt 300 kronor per vecka och elev i interkommunalt bidrag. Det enda kravet är att eleven läser en yrkesutbildning som inte finns på hemorten. Att två av tre studerande inte är skrivna på orten är ett problem. Trots att skolan tjänar på det har man valt att vända sig till kommunen för att bryta trenden. De har försökt att få till ett avtal där skolan hjälper till med att få eleverna att skriva sig i Kalix. I

gengäld vill man att kommunen betalar ut den interkommunala peng som man går miste om. – Alla parter skulle må bra av det. Framförallt kommunen hade tjänat mellan 1,5-2 miljoner kronor per år, säger Lars Bergman, lärare på Kalix folkhögskola. ”Det har förts diskussioner” Det är många skolor och kommuner som har valt att använda sig av det föreslagna sättet. Det har visat sig vara vägvinnande för alla parter. Framförallt för den kommunala vinningens skull. – Jag vet att man gör så i till exempel Luleå, och där har kommunen tjänat stora pengar på det, säger Lars Bergman.

För att få lite klarhet i frågan hörde Grävscoopan återigen av sig till Kalix kommunalråd Robert Forsberg för en kommentar. Vad har du att säga om förhandlingarna mellan skolan och kommunen? – Jag vet att det har förts diskussioner om ett avtal men vi har inte kommit fram till någon gemensam lösning. Folkhögskolan påstår att alla parter skulle gynnas av avtalet. Varför har ni inte lyckats komma fram till en gemensam lösning? – Det där vill jag inte kommentera för tillfället. JIMMY STÅLNACKE

Krönika

Konsten att folkbokföra en sökare Hela 66 procent av skolans elever väljer att inte skriva sig i Kalix. Jag erkänner mitt brott, om jag nu borde, och ställer mig i ledet. Jag har inte skrivit mig här. Det efter att jag har pratat med min personlige rådgivare, bankman och tillika pappa. När jag senare synat siffrorna, det vill säga skattesatsen, så är det lite hugget som stucket. Skillnaden i tjänad krona gör mig inte övertygad. Det skiljer inte mycket från Ljungby kommun där jag är skriven. I Kalix ligger kommunalskatten på 22,33 procent, och i den lilla industristaden i skogen ligger den på 20,96. Jag har inte varit trogen någon

kommun under längre perioder. Min värld av folkbokföring har varit rena vilda västern. I Sverige som överallt, finns det säkert en hel del sökare. Jag är en av dem, och det har garanterat genererat huvudbry på människor som försökt få tag på mig. Mina hemvister har varit många, Florida, Västerås, Halmstad, Ljungby, Skinnskatteberg med flera. De flesta gånger har det i mina folkbokföringspapper stått ”Ljungby”. Så även nu. På pappret bor jag fortfarande kvar hos mina föräldrar vid 30 års ålder. Hemska tanke. Det framgår mer och mer att mitt val i att gå emot folkbokföringslagar grundar sig i något

annat än det ekonomiska. Det är förvisso lag på att skriva sig där man befinner sig. Jag känner dock att jag kan ta det straffet, om den dagen nu kommer. (Och det är här jag får äta upp mitt påstående då jag blir förvisad ur landet och får pendla från Torneå till skolan?) Varför har jag då inte trippat längs rätt sida av lagens långa arm och gjort som man ska? Av praktiska skäl skulle jag säga. Att tillfälligt skriva sig någon annanstans är dyrt och ineffektivt. En tillfällig adressändring kostar 600 kronor och varar i sex månader. Att göra en flyttanmälan var inte intressant. Det finns vissa brev som mår bäst av att finnas på hemmaplan. Min

tid i Kalix känns så tillfällig och alla viktiga papper finns hemma i säkert förvar. Sedan brottas min kärleksförklaring till hemstaden med logik. Jag bor på ett internat, men hemma är ju min lägenhet i Halmstad. Dessutom, under de senaste tio åren har jag varit alldeles för rastlös för att tillhöra någon egentlig kommun. Jag skulle inte ha fått göra annat än fylla i papper. Efter Kalix är det min förhoppning att folk ska kunna hitta mig när man söker i folkbokföringssystemet. Men än så länge är det jag som är sökaren. Om mina föräldrar är glada över titeln som vidarebefordrande brevkurir är en helt annan fråga. ADAM LÖPPE


Konsten att folkbokfora en sokare