Page 1

1


Högskoleförberedande och kreativt

Estetiska programmet - Estetik och media Ådalsskolan i Kramfors

Innehåll

Redaktion

Den här tidningen är gjord av eleverna på Estetiska programmet med inriktning Estetik och media på Ådalsskolan i Kramfors. Den har tillkommit under ett par temaveckor där vi arbetat med temat psykisk hälsa. Bilder på hela redaktionen finns på sidorna 80 och 81. Tack till alla som hjälpt till!

Omslag: Klara Bergman

2

Krönika: Att leva med psykisk ohälsa........................................................................................4 Det stressande betygssystemet.................................................................................................6 Arbetsmiljö...............................................................................................................................8 Mobbning är negativt för alla .................................................................................................10 Vad gör skolan när eleverna mår dåligt?.................................................................................12 Överlevare, om PTSD...............................................................................................................14 Om psykisk hälsa bland nyanlända.........................................................................................15 Varför går man i terapi?..........................................................................................................18 Hur är det att tala med en psykolog?......................................................................................20 Missbruk ................................................................................................................................22 Går det att missbruka sex? .....................................................................................................24 Behandlingshem ....................................................................................................................26 Så vårdade man psykiskt sjuka förr.........................................................................................28 Så mår du bättre psykiskt........................................................................................................30 Ridning som friskvård ............................................................................................................32 Djur påverkar psyket...............................................................................................................34 Kostens påverkan på psyket ...................................................................................................36 Socker gör dig beroende .........................................................................................................38 Träning ...................................................................................................................................40 Sömn......................................................................................................................................42 Hjälporganisationer................................................................................................................44 Smärtan att förlora ett barn - intervju....................................................................................46 Sigmund Freud........................................................................................................................48 Psykiska tillstånd ....................................................................................................................50 Sagas psykiska ohälsa -intervju..............................................................................................52 Social fobi...............................................................................................................................56 Fobier mer än en rädsla...........................................................................................................58 Stress .....................................................................................................................................62 Utmattningssyndrom..............................................................................................................64 Den digitala stressen...............................................................................................................68 Energidrycker..........................................................................................................................70 ADHD......................................................................................................................................74 Ny forskning............................................................................................................................76 Den inbillade friske -musikal ..................................................................................................78 Redaktionen...........................................................................................................................80


FÖRORD

Psykisk hälsa som tema I år har jag återigen fått äran att författa förordet till estetiska programmets fantastiska tidning – denna gång med tema psykisk hälsa! Numera är den årliga tidningen från Estetiska programmet en tradition som vi ser framemot och vill läsa. Anledningen till det är enkelt: elevernas gedigna arbete under ledning av kompetenta lärare som på något sätt visar vad en utbildning kan vara i sin bästa form! Temat ”Psykisk hälsa” är ett högaktuellt ämne och diskuteras flitigt, inte minst i samband med elever och skolans vardag. I de flesta fall brukar det vara ohälsa som diskuteras men vilken bra infallsvinkel att välja det positiva! Vad är viktigt för vårt psykiska välmående? Vilka erfarenhet finns kring hur måendet påverkas av sociala relationer, nätet och det digitala livet? Hur kan familj och vänner spela roll i en värld där vi blir mer och mer individualistiska? Och framför allt, hur kan vi hjälpa varandra till psykiskt välmående och hälsa? Häng med i reportage, visualiseringar och djupa tankar, signerat grymma esteter!

Peyman Vahedi Rektor, Ådalsskolan Twitter: @peva79 peyman.vahedi@kramfors.se 3


KRÖNIKA

Att leva med psykisk ohälsa

P

sykisk ohälsa är något vi borde prata mer om och hur det påverkar alla runt omkring den som mår dåligt. Hur man handskas med det och hur mycket det kan trycka ner en själv.

4

Jag har hela mitt liv levt bland människor med psykiska ohälsa. Vissa har diagnoser som bipolär, andra har panikångest, ångest, separationsångest eller depression. Men det har inte varit något konstigt för mig för vi har pratat om det i familjen. Även när jag var liten så pratade vi om det. Det har inte varit konstigt för mig att man mår dåligt på olika sätt. Men nu när jag har vuxit upp och pratar med andra om psykisk ohälsa märker jag att det är inget man pratar om i andra familjer. Det hyschas ner, man vill inte vara en svag person, för det är så dom ser på det. Det var bara några år sedan jag fick höra att det var så många såg på psykisk ohälsa, att personerna är svaga. Det kom som en chock för mig. Jag som har sett många olika “svaga” människor i min närhet kan helt ärligt säga att dom är så otroligt starka!

Dom är absolut inte svaga! Jag skulle gång har jag varit så orolig över att aldrig klara en dag i deras skor. hen inte kommer hem. Operationerna har inte varit farliga på så sätt Att leva med människor med psykisk men en operation är en operation, ohälsa påverkar ens vardag mycket. så klart blir man orolig. Den perJag har många gånger fått sätta de sonen har fått starka mediciner som andra framför mig själv. Man ser det har förändrat hens beteende. Många som att deras psykiska mående är en pratar om att barn kan uppleva jobursäkt för hur dom beter sig. Vilket biga stunder med vuxna som drickdet inte är! Du är inte din diagnos. er, men man pratar inte lika mycket Du är en person som alla andra. om en vuxen som tar mediciner som Man ska självklart lyssna och finnas förändrar deras beteende. Hen har där för den som mår dåligt. Men inte slagit någon eller något sånt! inte sluta tänka på sig själv. Såklart Det är inget sånt beteende. Hen vill man alltid finnas där för alla har blivit lättare arg och i vissa fall och hjälpa alla, speciellt när det är inte sett att andra personer har mått familjemedlemmar. Men kom ihåg dåligt och detta på grund av mediatt tänka på dig själv också! ciner. För några år sedan var det tre fruk- Vi har även missbruk av droger och tansvärda år för mig och min familj. alkohol i släkten vilket sätter sina Vi förlorade tre personer i släkten. spår i alla runt omkring. Det har En varje år. Det blev väldigt tätt och varit väldigt jobbigt. Jag har nylidet var precis under den här peri- gen börjat komma tillbaka till livet oden som mångas psykiska mående skulle jag vilja säga. En i familjen kom upp till ytan i vår familj. Det har även haft grov separationsångest var många faktorer som spelade in vilket har gjort att det har blivit för att de började må dåligt. Mycket väldigt jobbig när man ska skiljas kaotiskt hände under dessa år, jag åt, eller bara allmänt personens oro skulle säga minst under 6-7 års tid. att någon ska lämna den personen. En person i min närhet har opererat Jag har även ärvt en del separationsig väldigt många gånger och varje sångest. Den påverkar mig väldigt


Foto: Klara Bergman mycket i vardagen också men jag har börjat lära mig att hantera den. Av allt detta har jag lärt mig mycket. Jag var nog inte det barnet som stod i centrum under den här tiden och har därför fått ta tag i mina egna problem på egen hand. Mestadels har jag fått lära mig att handskas med min separationsångest och dödsångest på egen hand. Vilket kanske är bra, för jag kan hantera den väldigt bra idag. Givetvis har mina föräldrar funnits där men mestadels har jag tagit det själv pågrund av att jag inte vill vara i vägen då det finns dom i släkten som har värre problem. Nu kanske jag låter som värsta tjejen som klarar allt själv. Men mycket av mina framgångar i mitt mående och att jag inte har mått dåligt konstant är även på tack vare min pojkvän. Han var med innan mitt liv blev kaotiskt och har verkligen funnits där för mig under hela tiden. Han har hjälpt till och stöttat mig hela vägen. Det går verkligen inte att beskriva med ord hur mycket han har gjort för mig och därmed också min familj. En av personerna som gick bort under denna period var min kusin.

Han tog sitt liv. Det påverkade mig väldigt mycket psykiskt. Precis innan han tog sitt liv så la han upp ett inlägg på Facebook mitt i natten ungefär vid 03:00. Jag var uppe och läste det precis då han la ut det men uppfattade inte vad han menade och dagen efter vaknar jag av att mamma ringer och säger att jag ska komma hem från min pojkvän. När jag kommer hem berättar hon att min kusin har tagit sitt liv. Jag kommer ihåg varje sekund av det samtalet. Jag satt med ett leende på läpparna först för att jag inte visste vad som skulle komma. Så fort hon sa de där hemska orden så bara försvann det! Hela världen vändes upp och ner. Jag önskar att jag hade förstått vad han menade med inlägget och ringt honom. Då kanske han inte hade gjort som han gjorde. Detta påverkar mig varje dag. Sen den dagen har hela mitt liv vänts upp och ner. Det är en stor sorg som ligger över vår familj och släkt. Min kusin led av psykisk ohälsa och fick inte den hjälp han behövde även fast han hade försökt ta sitt liv ett år innan detta hände. Vi alla hoppas att han blir mottagen och mår bättre

där han är idag. Jag hoppas att vi kan ta tag i det här problemet nu och hjälpa alla som behöver. Börja prata om det! Min syster har fått höra: “Men du ser ju hel och ren ut så vi kan inte hjälpa dig” spottat rakt i ansiktet! Det är klart att dom med psykisk ohälsa inte ser ut som luffare bara för att de mår psykiskt dåligt. Vi måste ta till oss när folk ber om hjälp! Man ber inte om hjälp om man verkligen inte behöver den. Jag plågas psykiskt av att se personer må så dåligt i min närhet. Det blir en ond cirkel så vi anhöriga kommer snart också behöva söka hjälp hos psykiatrin för att vi inte klarar av att hjälpa mer. Psykisk ohälsa är något vi ska ta på allvar!

Elin Öhman Chefredaktör 5


Det stressande betygssystemet Det nya betygssystemet innebär en stress för både lärare och elever, det är svårare att nå upp till högre betyg och ibland svårt att kunna bedöma rättvist.

Å

6

r 2011 infördes ett nytt betygssystem i den svenska skolan. Idag ser betygssystemet ut på så sätt att A är det högsta betyget, E är det lägst godkända och F är underkänt. Tidigare var betygsskalan MVG-IG, där MVG var det högsta betyget. Jan Björklund, utbildningsminister menar att anledningen till bytet var för att elever lättare skulle kunna nå nästa betygssteg och få ett mer rättvist betygssystem. Fler betygssteg gör det även enklare att höja sina betyg från ett steg till ett annat, jämfört med det tidigare betygssystemet där det bara fanns tre godkända betyg finns det nu fem godkända betyg. En stor del av kunskapskraven i läroplanen

2011 handlar mycket om att kunna resonera och argumentera. Detta var även viktigt i tidigare betygssystem, men betonas starkare i dagens kunskapskrav. Kritik Detta betygssystem har fått mycket kritik, både från lärare och elever. Lärarna tycker det är positivt på så sätt att det finns fler betygssteg, men negativt eftersom elevens sämta prestation är mest avgörande vid betygssättningen. Eleverna har ungefär samma tankar och känner stor press eftersom ett misstag kan leda till ett lägre betyg.


Hur upplever du det svenska betygssystemet? “Ja, det är ju inte bra direkt eftersom det är väldigt svårt att få höga betyg, man blir stressad för man vill ha bra betyg, men eftersom det är så svårt att få det känns det som att man inte räcker till.” Julia Högdahl, 16 år

“Dåligt, för att man blir stressad och man känner en stor press över att man ska få bra betyg, men de gör ändå att man blir peppad av att göra sitt bästa.” Lisa Sandström, 16 år

Text och foto: Evelina Stockberg & Emma Dahllund

“Det kan vara positivt för oss lärare för att vi får vara kreativa och komma på utmaningar för elever så de ska kunna nå de högre betygen. Det kan även vara en stressande faktor. Att lärare kan få använda alla de kunskaper som man har men kanske inte kunnat undervisa i. Något negativt? Det blir mycket antecknande om varje elev ibland efter varje lektionstillfälle. Även svårt att sätta rättvisa betyg” Lärare, högstadiet

7


Bildtext ser ut så här.

ARBETSMILJÖ – EN VIKTIG SKOLFAKTOR För att må bra och kunna koncentrera sig i skolan behöver arbetsmiljön vara bra, det hjälper skyddsombudet och huvudmannen på skolan till med.

A

8

rbetsmiljö är den miljön som du är i när du går i skolan eller arbetar, enligt Arbetsmiljöverket. Man behöver en bra arbetsmiljö för att kunna jobba bra och må bra. Dålig ventilation eller att det är för ljust i klassrummet kan göra att du får ont i huvet eller i ögonen. Arbetsmiljön handlar också mycket om hur stämningen och relationerna är på skolan eller arbetet. Det kan vara hur samarbetet mellan elever och personal är eller hur skolan hanterar konflikter, stress, mobbning, utanförskap och bråk, det är exempel på psykosociala risker på en arbetsplats. Riksdagen beslutade att det skulle finnas arbetsmiljölagar. Dessa arbetsmiljölagar kallas föreskrifter, det finns regler för både den fysiska och psykoso-

ciala arbetsmiljön i skolan. Skolans man ska jobba med att arbetsmiljön huvudman eller skolans rektor är ska bli bättre i skolor. Det finns skyldiga till att följa dessa regler. ett skyddsombud som ska representera och företräda de anställda i Huvudman arbetsmiljöfrågor på en arbetsplats. I kommunala skolor är det politik- Skyddsombudet kan väljas av de erna i skolnämnden som är huvud- anställda eller av sina fackförbund. man och har det yttersta ansvaret Skolans huvudman och skyddsomför arbetsmiljön. I fristående skolor budet kan samarbeta för att tillsamär det arbetsgivaren som har hu- mans undersöka och bedöma risker vudmansansvaret. Detta kan sei skolans arbetsmiljö. dan delegeras ut till personer inom skolan. Exempelvis rektorer, men Elevskyddsombud huvudmännen har alltid det yttersta ansvaret. Enligt arbetsmiljölagen har man som elev rätt att utse elevskyddsombud Skyddsombud som får vara med i arbetsmiljöarbetet på skolan. Elevskyddsombudet De flesta reglerna i arbetsmiljölarepresenterar eleverna och ska säga gen gäller för dig som elev. Arvad eleverna tycker om arbetsmiljön betsmiljöverket har regler för att till skolans ledning och personal.


Bra att tänka på i skolmiljön: • Känns luften bra i ditt klassrum? Skolan ska kontrollera och underhålla ventilationssystemet. Klassrummen är anpassade för ett visst antal elever. • Temperaturen I klassrummet ska det vara behagligt och det ska finnas möjlighet att dra för en gardin. • Buller i skolan Kan bero på elever själva men också på att det är stora klasser, skrapljud från stolar och ventilationsbuller. • Smutsiga toaletter Det är inte roligt för någon. De kan också innebära risk för smitta. Skolan har ansvar för bra städning. • I idrottshallen Där är det meningen att du ska röra på dig och prova olika idrotter. Men det kan finnas utrustning som kan vara farlig om det används på fel sätt. • I slöjdsalen Där finns maskiner som måste användas på rätt sätt och olika skydd, viktigt att du får en ordentlig introdukton av din lärare. • Vissa lektioner har större risker Det kan vara No/kemi salarna där elever gör kemilaborationer. • I matsalen Risk för buller, många elever som samlas i en större lokal. • Fallolyckor Är skolgården riktigt sandad när det är isigt? Finns det tillräcklig belysning? • Känner du dig trygg? Tar skolan hand om konflikter och bråk? Bra stämning i skolan? • på skolgården Man ska inte kunna skada sig på trasiga saker, allt ska vara helt. arbetsmiljöverket.se

Elevröster Positiv miljö

En del elever säger att Ådalsskolan har en bra arbetsmiljö. • Det är lugnt i korridorerna. • Inte för högljutt i cafeterian och inte heller i andra sällskapsrum. • Vissa tycker att klassrummen kan ibland vara för kalla eller för varma men det är inget som påverkar arbetet nämnvärt.

Negativ miljö • De flesta tycker minst om matsalen, det blir ofta fullt och en del kan inte äta på grund av att det inte finns platser. • Det finns inte samma sorts fönster i killarnas omklädningrum som det finns i tjejernas, så man kan se in hos killarna. • Vissa tycker att det är för kallt så att man går med jacka hela dagen.

Göran Freed huvudskyddsombud på Ådalsskolan Göran Freed är 58 år gammal och har jobbat som lärare i ungefär 25 år. Han jobbar som lärare och programansvarig på Industritekniska programmet på Ådalsskolan, där han även är huvudskyddsombud. Göran har regelbunden kontakt med skolledningen om det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM). Han är med och påverkar när de sker omorganisation eller andra förändringar i skolan. – För mig är en bra arbetsmiljö då alla elever och personal på skolan känner sig trygga och kan göra ett bra jobb. Här på Ådalsskolan tycker jag att det är bättre än någonsin, säger Göran Han tycker att det alltid finns något som man kan förbättras, det är därför det heter “systematiskt arbetsmiljöarbete”. Men just nu tycker han inte att det finns någonting speciellt som behöver ändras. För några år sedan behövde han stänga skolan för att det var ett långvarigt strömavbrott så alla elever fick gå hem. Göran berättar att det finns en huvudkyddsombud men sen finns det också några vanliga skyddsombud i de olika fackförbunden. Text: Lisa Sandström,Hannah Moström Foto: Evelina Stockberg, Lisa Sandström 9


Foto: Gusten Kjelltoft

Mobbning är negativt för alla Mobbing påverkar din psykiska hälsa och det är viktigt att du får hjälp. Skolan har ett stort ansvar att agera om eleverna blir mobbade eller kränkta. Ådalsskolans rektor Peyman förklarar vad de gör för att förbygga mobbning

M

obbning är något som är vanligt hos både unga och vuxna och kan vara farligt för den psykiska hälsan. När man pratar om mobbnning så menar man att en person har blivit kränkt under en lång tid. Mobbning allvarligt

Men mobbning kan även leda till att mobbaren får problem som att de har större risk att missbruka droger och alkohol. Det är vanligt att de börja vandalisera, hamna i slagsmål och hoppar av skolan. Sök hjälp

De psykiska skadorna kan bli allvaMobbning kan leda till att offret blir rliga därför borde du vända dig till deprimerad vilket kan leda till att de förälder, personal på skolan eller skadar sig själva, att de slutar gå på grupper som är mot mobbning. skolan eller jobb och att de slutar med aktiviteter som de tycker om. Detta enligt webbsidan stopbullying.gov 10

Fakta •60 000 barn i Sverige är utsatta för mobbning. • De vanligaste platserna där mobbning sker är nätet, korridorer och omklädningsrum • Mobbning innebär oftast taskiga kommentarer, fula miner eller fysiska kränkningar källa: Friends.se


Vad gör Ådalsskolan för att motverka mobbning? - I de flesta fall får skolledningen reda på om att någon blivit dåligt behandlad genom att en elev kommer och berättar att det har hänt något som eleven inte tycker om, berättar Peyman Vahedi som är rektor på Ådalsskolan. - Oftast är det mindre händelser som oönskade kommentarer. Det är bra att de kommer tidigt, för då kan skolledningen säga till direkt, så att det inte hinner blir värre berättar Peyman. Ibland händer det att en elev kommer och berättar att något har hänt mot en annan elev, och då kan det ta lite längre tid att reda ut det. Det är inte alltid den andra personen vill att skolan ska göra något åt händelsen.

följningsmöte där man bestämmer hur det ska fungera mellan eleverna framöver. Om de kan jobba tillsammans i grupp t.ex.

slutsatsen att det har att göra med ens egen trygghet och livssituation. Jag har svårt att se att någon som har det bra i livet och vet om det, jämfört hur andra har det här i världen, Viktigt att ta tag i allt som anmäls skulle trycka till någon annan som Om elever på en skola inte känner har det svårt avslutar Peyman. sig säker på att det händer något om man säger till, så kommer ingen våga att anmäla saker. Därför är det viktigt att ta tag i allt som anmäls. Då kommer det också fram om någon har anklagat någon annan felaktigt. Det har hänt att personer kommit och sagt att det har hållit på med saker i minst ett år. Oftast kanske man inte kan kalla det mobbing, men om någon får höra fula ord under lång tid, så får man nog till slut.

Skolan agerar snabbt

Förbyggande arbete

Om skolledningen får reda på att något har hänt så är det viktigt att söka upp den som är utpekad och säga åt den att sluta. Det har gjort att minst 49 av 50 har slutat direkt. De har oftast inte förstått att det har varit jobbigt för motparten, utan trodde det var på skoj. När det har slutat så får skolan tid att göra en utredning om hur länge det har pågått. Det är värre om man t.ex har lagt ut bilder på någon på nätet, som sedan kan komma att finnas kvar hela ens liv. Sedan har man ett upp-

- Skolan förebygger mobbing redan från skolstarten genom att berätta om det för alla nya elever. Om elever sedan t.ex kastar glåpord i korridoren, och skolan tar tag i det direkt så blir de nästan chockade. Vi har utbildningskontrakt samt rutiner och riktlinjer mot kränkande behandling. De handlar om de här sakerna jag har talat om.

Foto: Sofie Moström

Orsaker till mobbing - När det gäller varför någon blir mobbare så är det svårt att inte dra

Text: Gusten Kjelltoft

11


Vad gör skolan när eleverna mår dåligt?

Bildtext ser ut så här.

Alla barn och unga har rätt att må bra och känna att de lyckas i skolan. För att det ska bli verklighet måste vi ta ett gemensamt ansvar för det förebyggande arbetet i skolan.

S

kolans roll för att förebygga psykisk ohälsa hos barn är viktig. Det är angeläget att så tidigt som möjligt upptäcka tecken på psykisk ohälsa bland barn och ungdomar så de snabbt kan få hjälp och stöd. Vad anser skolan?

12

Enligt Skolverket i Sverige har det under de senaste åren visat sig att besvär i form av oro och nedstämdhet, sömnbesvär samt anspänning ökat, särskilt bland unga flickor. Ingen annan verksamhet har så breda kontakter med barn som skolan. Skolan har inte direkt i uppdrag att

främja psykisk hälsa eller förebygga psykisk ohälsa. Dessa uppgifter är dock viktiga för skolan. En stor majoritet av skolorna uppgav att det finns nedskrivna rutiner eller handlingsplaner för hur man ska gå till väga när någon ur personalen tidigt upptäcker elever som visar tecken på psykisk ohälsa. Vad gör skolan? Det var också en tydlig majoritet av de svarande skolorna som sade att de samverkar med andra verksamheter utanför skolan i syfte att upptäcka, förebygga eller åtgärda psykisk eller psykosocial ohälsa. Vanligast var

samverkan med socialtjänsten och barn- och ungdomspsykiatrin, men även polisen var en vanlig samverkanspart. Sedan 1990-talet har den psykiska ohälsan ökat kraftigt. Vart femte barn mår dåligt. Psykisk ohälsa handlar inte om var man kommer från, den handlar om hur man mår. Den drabbar unga med alla bakgrunder, och olika skäl.

Text: Hannah Moström foto: Adam Jakobsson


Jenny är kurator på Ådalsskolan

J

enny är skolkurator på Ådalsskolan och har jobbat där i 3 år. Jenny är glad och lätt att prata med. Hon har tidigare jobbat som sömmerska och inom teater. Men längtan efter hemmet och Umeå ledde henne till att studera inom sociala sammanhang. Hon finns som stöd för ungdomar på Ådalsskolan och hjälper dem med deras problem och tankar. Om man inte vet hur man tar kontakt med Jenny så gör man det enkelt genom att maila eller smsa henne. Jenny berättar att eleverna ofta tror att de i förväg måste veta vad de behöver hjälp med eller prata om. Men man behöver inte ha en plan i förväg. Hon fortsätter med att berätta att psykisk ohälsa har alla någon gång under sitt liv. Det är jobbigt när det pågår men de som jobbar med det går alltid ut som vinnare. Många tycker det är tabu att prata om psykisk ohälsa. Jenny menar att många delar av det är det fortfarande tabu att prata om, men de har blivit bättre. Många tycker dock att de kan vara pinsamt.

att komma till mig kan man kon“En del elever hälsar inte i korri- takta sin lärare som sedan kontaktar doren efter dom pratat med mig” mig, berättar Jenny. Ibland kan de säger Jenny. vara så att en förälder inte vet om När de gäller hur skolan jobbar med att sitt barn lider av psykisk ohälsa. att hjälpa elever som mår dåligt så Då berättar Jenny att skolkuratorn tänker och hoppas hon att de job- och skolsköterskorna kan man ju bar med det på flera olika plan, med alltid kontakta, men sedan finns likabehandling, att alla ska känna vårdcentralen, ditt man även kan gå sig välkomna och man ska vara om man är barn. Om du är barn elden man är. Sen måste skolan hela ler ungdom och har föräldrar som tiden komma på nya grejer. Om till mår psykisk dåligt så kan de antinexempel vissa tycker de är pinsamt gen gå till en vårdcentral men sedan

finns de ju många ställen som har anhörigstöd. De riktar sig till barn och ungdomar. Jenny vill poängtera att det är inte barnens ansvar alls, ett barn har alltid ett behov av sina föräldrar. De ska inte behöva vara förälder till sin förälder. Jenny tycker att de svåraste med hennes jobb är när elever inte får hjälp, eller kan få hjälp. Text och foto: Hannah Moström och Adam Jakobsson

13


TEMA: FLYKTINGHÄLSA

Överlevare - fysiskt men inte psykiskt Traumatiska händelser, som leder till att någon måste fly från sitt land kan skada psyket. Man kan drabbas av posttraumatisk stressyndrom och andra psykiska ohälsor. De här psykiska symptomen kan leda till att man tar droger eller till och med begår självmord.

P

sykisk ohälsa är någonting som drabbar många som tvingats fly från sina problemfyllda hemländer, till exempel Syrien där många tvingats fly på grund av det stora inbördeskrig som pågått sedan 2011. Psykisk ohälsa

14

Många nyanlända lider av psykisk ohälsa som depression, ångesttillstånd och PTSD som många får på grund till exempel krig och svält. Många kan även få ångest av tanken på att kunna bli hemskickad när som helst eller att vara ensam som de ensamkommande ungdomarna

ofta är. Den ensamheten leder till att ensamkommande som bor på att många tar självmord, enligt mi- HVB-hem och bedöms vara 18 grationsinfo.se år tappar sin rätt till boende, efter avslag. Det ökar stressen hos asylsöStigmatisering kande och ökar rädslan av att bli hemskickad. Denna stress blandad Stigmatisering är när någon undmed rädsla ökar risken för krimiviks eller blir utfryst på grund av nalitet och drogmissbruk. fördommar och förekommer ofta i länder asylsökande flyr från. Det Drogmissburk ökar gör att många asylsökande ungdomar undviker hjälp och specialMånga av dagens flyktingungdomar vård. tystar ner sin ångest och stress med Ny regel ökar stress cannabis, hasch och andra typer av droger, och många av dom missbruNya strängare regler som infördes kande ungdomarna är mindreåriga. under sommaren 2016, innebar


www.socialstyrelsen.se PTSD PTSD står för posttraumatisk stressyndrom och är vad många flyktingar lider av. Många asylsökande i Sverige har PTSD och en 30% av alla syriska flyktingar har PTSD, på grund av det långvariga Syriska inbördeskrig, som pågått i 7 år, enligt en studie av migrationsverket. PTSD:n hos flyktingar gör att det blir svårt för dem att leva ett normalt liv, eftersom vardagliga saker kan påminna dem om händelsen som triggar deras PTSD. När man har PTSD så kan man hamna i panik, ångest, stress och man kan även uppleva många känslor som instängda samt känna att många av ens intressen blir utestängda.

Text och foto: Hannes Eliasson

15


Intervju om flyktingars ohälsa Kurator Jenny Klingberg och skolsyster Lisa Karlsson berättar om flyktingars psykiska ohälsa. De nämner även hur PTSD påverkar flyktingarnas nya liv i Sverige.

F

16

rågan om de nyanländas ohälsa är svår, säger skolsyster Lisa Karlsson. Men jag tänker att psykisk ohälsa är ganska utbrett hos alla ungdomar vilket man sett på studier men man vet inte riktigt vad det beror på, jag kan tycka att nyinflyttade ungdomar följer lite samma mönster. - Jag kan tänka att det finns en annan sak, om man kommer som nyanländ så har de ju inte planerat resan och köpt biljett för att åka till Sverige på det sättet, säger skolkuratorn Jenny Klingberg. Om man mår dåligt och är nyanländ så är det inte så konstigt. Man kanske inte sover så bra, mår illa, har ont i magen, grubblar väldigt mycket och det blir svårt med skolan, det är en ganska sund reaktion på vad man har varit med om, och jag skiljer på det och

en psykisk ohälsa. - Jo men så tänker jag också, säger Lisa, det är skillnad mellan ångest eller depression eller allvarligare tillstånd som stress och sömnsvårigheter. PTSD - PTSD är en sorts trauma, säger Jenny. Om man flyttar hit som 10-åring eller 16-åring till exempel, då går man sönder någonstans inombords och då är man för ung för att klara av det. Ni bor hemma med mamma och pappa och det kan man bli ganska trött på mellanåt men då tänker man: tänk om de inte skulle finnas alls och inte någon annan heller. Tänk då att du inte kan uttrycka med ord vad du vill eftersom de inte förstår vad du säger och vissa drar sig undan när du försöker få hjälp, så

jag ser ingen skillnad alls beroende på vilket land man kommer ifrån. Bakgrund - Jag tror det handlar mycket om bakgrund, säger Lisa. Om du till exempel kommer från ett flyktingläger i Somalia så kan du ha gått igenom väldigt traumatiska saker och de som kommer från Syrien, hur har den flykten varit? Många har ju gått i flera månader och råkat ut för diverse övergrepp och det sätter spår, så det beror mycket på bakgrunden, hur resan gått och vad man varit med om, alltså väldigt individuellt. Så det går inte riktigt att säga ett land som är värre en andra.

Text : Fabian Arkeflod


TEMA: FLYKTINGHÄLSA

- Jag kan tänka att precis när man kommit hit till Sverige så är man exalterad men sen så börjar hjärnan släppa överlevnadstankarna och börjar bearbeta tankarna och det är vid det ögonblicket det börjar bli jobbigt säger Lisa. Olika typer av psykisk ohälsa är vanligt. - Depression är inte så jättevanligt, men däremot ångest är väldigt vanligt säger Lisa, det är som en naturlig reaktion på det man varit med om. - Det är skillnad på att vara deppig och ha depression, säger kurator Jenny. Depression är när man gått vidare från att vara deppig och du låser in dina känslor och det är en ganska allvarlig sjukdom, det är inte så lättsamt. Elakt lotteri - Jag tror att andra elever och även jag och Lisa och all annan personal påverkas jättemycket när nyanlända elever tvingas att skickas hem, säger Jenny. Man vill ju att alla ska få stanna, och ser ju när man åker runt med bilen att det finns ödehus, varför kan de inte bo där? - Även om man sitter i samma sits själv som flykting så påverkas man väldigt mycket eftersom man kanske får tankar om att en själv inte får stanna kvar säger Jenny. Det kan kännas som ett elakt lotteri nästan, för man hittar ingen logik i det riktigt om vem som får lämna landet och vem som får stanna kvar.

Foto: Lena Ledin Andersson

Foto: Lena Ledin Andersson

17


TEMA: TERAPI

Varför går man i terapi? Enligt 1177.se innebär terapi ofta att man går och pratar med någon. Men att gå i terapi kan innebära många olika saker och handla om olika saker att behandla. Du kan gå i terapi för att du vill må bättre, lära känna dig själv bättre, för att du vill förändra din situation eller något hos dig själv.

M

ånga som går i terapi gör det på grund av jobbiga tankar eller känslor, att de vill ändra på något i livet. Eller för att de ligger någon ångest eller ätstörning i grunden. Många unga går även i terapi på grund av familjens situation, svårt med vänner eller om de bara inte har någon att prata med när man känner sig nere. Terapi kan göra så man känner sig tryggare i sig själv och att man får en bättre självkänsla. Att man får hjälp med att veta hur man ska göra när man känner vissa saker, att förändra ett beteende eller jobbiga tankar som du inte vill ha längre. Målet med att gå i terapi är att du som människa ska ha det så bra som möjligt i ditt liv.

Hur går det till? Terapi går oftast till så att du talar med en psykolog eller en terapeut. Vissa terapier är mer inriktade på hur du ska försöka ändra på ditt sätt att tänka och ändra ditt beteende. Medans andra metoder är mer inriktade på att du ska fundera på dig själv och som saker som man kanske inte är helt medveten om. Ibland förekommer det att man 18

talar om jobbiga saker som hänt i sin uppväxt, och andra gånger så talar man om hur det är just nu, vad som är jobbigt just nu i livet. Det finns även olika metoder när det gäller att gå dit, att gå dit ensam, med någon du bor med, en partner eller i en grupp med människor du inte känner. Olika metoder som hjälper i olika situationer och beroende på vad det är du vill ha hjälp med. Vilken slags terapi som passar bäst för en själv beror på vad man vill jobba med och hur man är som person.

kan man kontakta öppenvårdspsykiatrin för vuxna.

Vart ska man vända sig?

högskoleutbildning på psykologprogrammet. Psykologi handlar om kunskapen om människans tankar, känslor och beteende.

Om man är under 18 år så kan man vända sig till barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) eller vissa ungdomsmottagningar som erbjuder tider med legitimerade psykoterapeuter som kan erbjua dig terapi. Om man är myndig så väljer man själv vilket ställe man vill kontakta. Man kan uppsöka en vårdcentral och via dem be om en remiss till en legitimerad psykoterapeut eller psykolog. På vissa platser i Sverige så erbjuds det mottagningar för unga vuxna där de ibland erbjuder terapi för lägre kostnad. Annars så

Vem ska man prata med? Det finns olika personer man kan prata med om man mår dåligt. För ungdomar finns det till exempel Bris som man kan ringa. Det finns många olika yrkespersoner som arbetar som terapeuter, till exempel psykologer, psykiatriker, socionomer och kuratorer.

Psykolog: En psykolog har

Psykiatriker: En psykiatriker

är läkare med specialistutbildning inom psykiatri, det vill säga läran om psykiska sjukdomar.

Kurator: En kurator har ofta

gått en socionomutbildning. Kuratorer finns ofta på skolor, ungdomsmottagningar och på sjukhus eller vårdcentraler.

Text och illustation: Klara Bergman


Vanliga anledningar Föreställ dig en person som går i samtalsterapi. Vad är de första tankarna som kommer upp i ditt huvud? Hur mår personen? Vad har personen varit med om tidigare? Och vilken är anledningarna till att hen vill gå i terapi? Den absolut största majoriteten skulle antagligen måla upp en bild av en person som mår psykiskt dåligt och behöver stöd. Kanske har personen varit med om ett svårt trauma, haft en jobbig barndom eller lider av någon typ av mental ohälsa. Grunden till besöket hos en psykolog är väldigt olika och kan bero på många olika saker, både stora trauman och små känslor som tynger ens känslor i ens liv. Men stämmer den här bilden idag, år 2018, fortfarande överens med verkligheten? Är behandling av psykiska problem och tidigare trauman de enda anledningarna att gå till en psykolog? Eller kan den bild vi har av hur ett psykologbesök gå till, som ofta späs på av exempelvis filmer och media, vara något förlegad? Sanning är att det finns, i motsats till vad som ofta skrivs i tidningar och visas på TV, oändligt många fler anledningar än bara mental

ohälsa som motiverar människor till att deras barn ska få en sån bra och trygg uppväxt som möjligt. att gå i terapi.

Du vill få en bättre självkänsla En av de absolut vanligaste anledn- och acceptera dig själv Du vill få självinsikt

ingarna till att personer uppsöker en terapeut är för att de vill ha bättre självinsikt om vem man egentligen är. Att gå i terapi handlar inte bara om att läka alla sår, utan det öppnar även upp en hel del dörrar till en värld av självkänner dom som tidigare varit stängd.

Du vill bli en bättre ledare

Att känna sig otillräcklig är ett väldigt stort problem i dagens samhälle då det är många höga krav på varje person i samhället. Förutom att vi måste vara snygga och ha den perfekta kroppen så ska vi dessutom prestera i skolan och arbetet, hjälpa till då folk behöver hjälp och vara trevlig mot allt och alla. Dessa krav har gjort så att många känner sig otillräckliga och att de tvivlar på sig själva. Att våga acceptera den man är och ha en positiv inre dialog är en vanlig anledning till att vilja gå i terapi.

Det är ingen hemlighet att många högt uppsatta chefer, tränare och andra typer av ledare använder sig av psykologer för att kunna utvecklas. En psykolog kan hjälpa personerna med alltifrån att bli en bättre lyssnare samt att hantera stress bät- Du vill förstå meningen med tre. livet

Du vill bli en bättre förälder

De bästa förutsättningarna i livet är vad alla föräldrar vill kunna ge sina barn. Men många är väldigt osäkra på hur man gör detta, många som själv haft det svårt i barndommen/i uppväxten och inte vill upprepa detta till sina egna barn. En psykolog kan då hjälpa att hitta en balans i vardagen, sätta gränser och lära föräldrarna att lösa konflikter för

Många som söker sig till terapi vill få reda på vad de verkligen vill göra med sina liv. Många beskriver det som att de känner sig som en robot som gör allting på rutin utan någon riktig glädje.

Text och illustration: Klara Bergman

19


TEMA: TERAPI

HUR ÄR DET ATT TALA MED EN PSYKOLOG? Att tala med en psykolog är någonting som många anser kan vara skrämmande och något otäckt, eller känna att det kan vara obehagligt att möta en okänd människa och tala om sina känslor. Men hur är det egentligen att tala med en psykolog? Och hur är det att arbeta som en?

P

ersonen i denna intervju vill vara anonym, så då har vi valt att kalla henne för “Sara”. Sara 18 år, är en tonårstjej från Härnösand som går sista året på Härnösands gymnasium. På fritiden är hon med vänner, tycker om att vara utomhus och att gå långa promenader med sin hund. För två/ tre år sedan provade Sara att gå till en psykolog, men kände inte att det fungerade så hon slutade kort där efter att gå dit. Men cirka ett år senare hände det så mycket i hennes liv så hennes mamma föreslog och kontaktade en psykolog som Sara kunde börja gå och prata med. Sara har länge haft problem med sin självkänsla och bara brytt sig om vad folk tycker om henne. Hon har alltid behövt ta på sig rollen som “klassens clown” för att folk ska tycka att hon är rolig och vilja vara med henne. Hon har även haft väldiga problem med prestationsångest för att kunna vara lite bättre än alla andra hela tiden, vilket har gjort att hon inte tänker på något annat än att alla andra är bättre än henne på något sätt. Men all denna press på att behöva räcka till hela tiden tyngde ner henne alldeles för mycket

20

för att kunna bära alla tankar själv, så hon beslöt sig att prova att gå till en psykolog en gång till. Denna gång fick hon träffa en annan psykolog som verkligen hjälpte henne. Hon har nu under ett halvår gått regelbundet hos en psykolog. – Första gången jag skulle dit så ville jag inte, jag låg hemma med ångest innan och ville allting förutom att gå dit, säger Sara. Jag frågade Sara om det kändes osäkert att sitta med en främmande människa och prata om sina känslor, då detta är en sak många undrar över. Sara svarade att det var läskigt till en början, med de tidigare psykologerna kände hon sig verkligen inte trygg. – Det gäller bara att hitta den rätta psykologen som passar en och den som man känner att man kan prata med om allt som man behöver prata om säger Sara. Man behöver verkligen inte berätta allt för en psykolog, men det underlättar att berätta allt som tynger en även om det är jobbigt, för att psykologen ska ha lättare att hjälpa en. Hon känner sig trygg till hundra procent med sin psykolog och mötena har verkligen hjälpt henne att fått henne att tänka efter om hur hon mår, och hur hon

ska göra för att må bättre. Under sina möten med psykologen har hon fått olika saker att tänka på under vardagen, att till exempel säga tack när någon berömmer en och inte bara säga – nä men det var ju inget speciellt. Hon har även fått lära sig att inte säga “jag vet inte” när någon frågar en vanlig fråga. Utan verkligen tänka till på hur hon känner eller vad hon vill och våga säga det.

Vad skulle du vilja säga till andra som skulle vilja prova att gå hos en psykolog? – Gör det! Prova åtminstone. Det känns väldigt konstigt första gången, och iallafall jag hade väldigt mycket förutfattade meningar om dem som gick hos en psykolog berättar Sara. Hon trodde att det bara var folk som mådde så dåligt att de ville ta livet av sig som gick i terapi. Men hon har verkligen fått motsatsen bevisad nu och Sara ångrar inte en sekund att hon gick dit. – Och funkar det inte med en psykolog, så prova en annan. Alla psykologer är väldigt olika varandra, Säger Sara.


ATT ARBETA SOM PSYKOLOG?

Fota: Alfred Krantz

A

lfred Krantz, 33 år bor i Härnösand och har arbetat som skolpsykolog i tre veckor. Innan arbetade han på allmänpsykiatrisk mottagning i Härnösand. Han läste psykologprogrammet på Umeå universitet 2006-2011 och under sin utbildning sommarjobbade han på ett socialpsykiatri boende och även som lärarvikarie på olika skolor. Han har nu jobbat på ställen som Rättspsykiatriska Kliniken i Säter och anstalten Saltvik i Härnösand. Han berättar “för att bli psykolog lär man vara intresserad av att på ett lirkande och smålurigt sätt försöka få människor att tänka och göra annorlunda.” Tålamod är också en viktig sak då det ofta är ett långsamt arbete. – Du kommer ibland bli irriterad och frustrerad på patienter, men ibland kommer du känna en viss tillfredsställelse när du inser att du

har lyckats att hjälpa en människa, säger Alfred. - Varför började du arbeta som psykolog? “För att min handledare på Arbetsförmedlingen inte kunde hosta upp något jobb som rockstjärna”, säger Alfred och skrattar. Han läste först till civilingenjör i teknisk fysik men hoppade sedan av i början på andra året. Alfreds lillasyster funderade på psykologyrket men valde istället en annan riktning, så därefter kom Alfred på att han alltid varit intresserad av varför människor känner och agerar som de gör. Men rock´n´rolldrömmen lever fortfarande kvar. Det som är mest intressant med hans arbete är att få bedriva terapi, det är intressant och stimulerande att försöka förstå hur en person fungerar och tillsammans arbeta mot att patienten ska må bättre. Alfred arbetar mest med männi-

Bild: Alfred Krantz skor som lider av depression, ångest och borderline personlighetssyndrom i åldrar mellan 18 och 30. Jag frågade Alfred om hur han skulle säg att personer i överlag mår i dagens samhälle. Han nämner då att när han jobbade på allmänpsykiatri mottagningen i Härnösand som han själv är uppvuxen i så förvånades han över hur många bekanta namn som dök upp under presskonferenserna. – Jaha, han är deppig. Han som jag brukar se på krogen mår så pass dåligt, och hon som skär sig… vad tråkigt. Med det så ville han säga att det är även sannolikt att just du har flera personer i din omgivning som mår tillräckligt dåligt för att söka sig till psykiatrin. Det säger väl att det i dagens samhälle finns många människor som inte mår bra. Text: Klara Bergman

21


TEMA: MISSBRUK

E

DROGER

nligt hjarnguiden.se finns det många olika sorters narkotika. Det kan till exempel vara tabletter, pulver, vätska eller något man röker, de flesta sorter kan ge både positiva och negativa effekter. Till exempel marijuana och hasch kan göra så du blir lugn, dåsig, glömmer omvärlden och blir avslappnad. Men tar man det ofta så får man ett sämre minne och har svårare att tänka logiskt och att lära sig nya saker. En annan vanlig effekt är att man blir överdrivet misstänksam mot omgivningen och därmed inte kan lita på folk, även kallat paranoia. Andra sorters narkotika som till exempel kokain, ecstasy och amfetamin gör att man känner sig euforisk, får bättre självförtroende och upplevs ofta ge lyckorus. Det kan samtidigt ge motsatta effekten som huvudvärk, feber, försämrad syn och hårdare hjärtslag. Krampanfall och andningssvårigheter är vanligt och det är även vanligt att man mår sämre efter än vad man gjorde innan man tog drogen.

Varför fortsätter man? När man väl hade en bra stund i drogen så mådde man bra, vilket man vill uppleva mer. Vissa droger gör så att man efter en tid blir rastlös, får hallucinationer, vanföreställningar och sömnproblem. Ångest, att känna sig förföljd och misstänksamhet mot andra människor kan tillslut leda till självmordstankar. Detta är väldigt vanligt bland de som är beroende av narkotika och gör att de fortsätter att missbruka då drogerna gör så att man mår bra under en period.

22

Kroppens påverkan av droger Det går inte att säga hur hjärnan reagerar av narkotika då alla reagerar olika när man tar en drog för första gången, reaktionerna är olika och alla tål olika mycket. Effekten kan skilja sig mellan varandra från varje gång. Har man alkohol eller någon slags medicin i kroppen så kan det påverka en på ett helt annat sätt än vad det gjorde utan dessa substanser. Det är vanligt att man kräks, blir medvetslös, somnar eller i värsta fall dör. Narkotika är väldigt beroendeframkallande och det betyder alltså att hjärnan har vant sig med att vara påverkad av något och kan då inte klara sig utan det. Att sluta använda droger är väldigt svårt då hjärnans belöningssystem påverkas. När narkotikan har gått ur kroppen så får man ett sug efter mer. I vissa fall (med viss slags narkotika) vill man bara ta mer och mer hela tiden för att effekten ska bli likadan. Ju längre man håller på med droger desto svårare blir det att ta sig ur beroendet och sluta med att använda narkotikan. Om man tillslut lyckas sluta med droger kan man få väldigt svåra abstinensbesvär som till exempel ångest, darrningar, hjärtklappningar, sömnproblem och kramper. Många organ i kroppen blir påverkade och skadade på grund av narkotika. Men vad och hur som skadas är olika beroende på vilken slags narkotika som används. Det allra vanligaste som skadas är hjärnan och levern. Är det en drog som man röker så skadas även andningsvägarna och lungorna. Om drogen injiceras (alltså används med hjälp av sprutor) så finns det risker för stora infektioner.

MISS

Hur påverkar egentligen Att missbruka droger är det värre än att missbruka procent och olika slags namn. Men dom påverkar får man olika symtom men


TEMA: MISSBRUK

SBRUK

droger och alkohol oss? alkohol? Alkohol kommer i olika smaker, olika oss på samma sätt. Med droger lika så påverkas ändå på liknande sätt.

A

ALKOHOL

lkohol finns i olika drycker som till exempel vin, sprit, cider och öl. Enligt beroendecentrum.se så använder många sig av detta då de tycker att det är gott och ett bra sätt att umgås på. För vissa är alkohol en självklarhet om de ska ses. Att säga nej till alkohol kan göra att man får många frågor om just varför man inte dricker, att man är tråkig och osocial. Detta gör så att det kan kännas som att man inte får välja själv och eller att folk som egentligen inte vill/inte känner sig redo att dricka gör det ändå på grund av grupptrycket. En del väljer att dricka för att få sig att känna sig mindre osäkra och för att minska jobbiga känslor. Många dricker alkohol då och då, på någon fest någon helg utan att det leder till några större problem. Men det är även många som blir beroende av alkohol. För att försöka förebygga att fler ska bli beroende så är det åldersgräns på alkohol i Sverige. Vid 18 år så får man handla alkohol på krogen och dricka det under mindre och lugnare omständigheter. Vid 20 år får man handla på Systembolaget själv. Dock är det olagligt att köpa till andra, det vill säga langa, vilket är väldigt vanligt att det händer då yngre ofta vill dricka men inte kan köpa alkohol själv. Vad händer när man dricker?

nykter. Man gör ofta saker som man inte annars skulle gjort om man inte druckit alkohol, som att prata mer och med fler personer, dansa, flirta, ragga och testa nya saker. Det är svårare att förstå om något är farligt och man tänker inte riktigt till. Dagen efter Om man fortsätter att dricka mycket under samma kväll så blir man trött och kan börja må illa eller bli medvetslös. Dagen efter så kan man få så kallade minnesluckor och ångest. Många tror att det inte är farligt att dricka om de bara gör det på helgerna, men det finns mycket saker som kan hända under bara de dagarna också. Man kan fortfarande vara påverkad av alkohol dagen efter man har druckit, vilket kallas för bakfull. Dricker man för mycket kan man få så kallad alkoholförgiftning. Då alla reagerar olika och tål olika mängder och sorter av alkohol så finns det alltid en gräns för alla då kroppen säger ifrån. Det vanligaste brukar vara att man “däckar” eller kräks. I vissa fall kan man bli medvetslös vilket är väldigt farligt och måste då tas till sjukhus snabbt. Så påvärkan på kroppen ser olika ut beroende på person. Men kroppen påvekas alltid på många sätt negativt på alkohol. Även din hälsa och psyke.

Vad händer med hjärnan?

Illustation: Klara Bergman

Enligt beroendecentrum.se så påverkar alkohol hjärnan på olika sätt, ofta förstärks de känslor man hade innan och blir allt mycket starkare. Man kan känna sig avslappnad, glad, social och modig. Men samtidigt blir korttidsminnet, balansen, omdömet och talet sämre. Man förstår alltså inte saker på samma sätt som man gör när man är

Text: Klara Bergman & Elin Öhman

23


TEMA : MISSBRUK

GÅR DET ATT MISSBRUKA SEX? Psykiska problem kan orsaka negativa effekter för intima relationer och sexuell tillfredsställelse. Men självklart kan det bli åt andra hållet också, att ens sexuella relationer kan orsaka obalans i människans psyke. Vad händer med hjärnan när människor har sex, hur påverkas vi av alla hormoner som utsändes i kroppen och hur kan man missbrruka sex?

P

sykiska problem kan göra så det blir negativa effekter på sexuella relationer både för de som lider av någon form av psykiska problem och för deras partners. Psykiska problem kan leda till sexuella dysfunktioner som dels kan påverka produktiviteten och den fysiska kroppen, men som även påverkar ens självbild, erotisk lust samt skapar en känslomässig och sexuell intimitet mellan partners.

Orsaker och samband

24

Relationen mellan minskad sexuell lust och depression är komplex. Många personer med depression lider bland annat av sexuella problem relaterat till både sexuellt intresse, sexuell lust och fysiska sexuella dysfunktioner. Andra symtomer relaterat till depression, som trötthet, låg energinivå och nedstämdhet, kan i sig självt ge negativa effekter för sexualiteten och leda till sexuella problem. Men omvänt kan sexuella problem på sikt leda till nedstämdhet och

Illustation: Klara Bergman depression, vilket innebär att det kan vara svårt att svara för vad som är orsaken till vad.

Hur påverkas kroppen? I en undersökning på Stockholms psykiatri av Azzoni & Raja så drar de slutsatsen av sin studie att personer med diagnos Schizofreni, Schizoaffektiv eller bipolär har en hög frekvens av sexuella dysfunktioner, vilket kan leda till minskat intresse till sexuell aktivitet och ett minskat antal sexuella partners. Personer med diagnosen Schizofreni har lägre nivåer av östrogen bland kvinnor, lägre nivåer av testosteron bland män och att nivåerna av serotonin och prolaktin ofta är låga hos båda könen. Låga nivåer av prolaktin kan ha samband med sexuella dysfunktioner så som minskad lust och förmåga till upphetsning och njutning, samt till impotens och problem med att få orgasm. Det finns även en forskning som visar att personer med någon form av psykiatrisk diagnos ofta har

lägre nivåer av vissa hormoner som reglerar ämnesomsättning, vikt, sexuell lust och produktivitet jämfört med kontrollgrupper med människor som inte lider av psykiska problem. Flera studier visar att människor i relationer lever längre och har lägre risk för depression, än singlar. Men bevis för att resultatet beror på ett mer aktivt sexliv saknas. En studie på 3 500 skotska män visade dock att ett aktivt sexualliv gjorde att männen levde längre och hade minskad risk att drabbas av en blodpropp. Andra studier har visat att ett aktivt sexliv är förknippat med lägre risk för bröstcancer hos kvinnor och prostatacancer hos män. Forskare tror att det beror på ett samspel mellan oxytocinet och hormonerna östrogen och testosteron, samt deras roll i celldelningen och i cellernas signalsystem.

Är sex ett missbruk? Enligt sexmissbruk.se så är sexmissbruk något som gör att man känner ett starkt tvång av att ha sex, man


TEMA : MISSBRUK Hormonguiden

Dopamin Belöningshormonet som styr vår motivation. Gör dig glad, lugn och höjer koncentrationsförmågan. Adrenalin Stresshormon som aktiverar kroppen och höjer pulsen. Höjer prestationsförmågan tillfälligt. Noradrenalin Noradrenalinet gör oss vakna, skapar entusiasm, optimism samt höjer koncentrationsförmågan. Serotonin Får oss att känna oss lugna, trygga och tillfreds. Känslan av gemenskap höjer serotoninnivåerna. Endorfiner Belöningshormon kopplat till fysiskt välbehag, lust- och lyckokänslor. Stärker immunförsvaret och motverkar stress och smärta. Oxytocin Kärlekshormonet som gör oss avslappnade och trygga. Minskar stress, ångest och får oss att knyta an till andra människor. tappar kontrollen och kan inte sluta. Personer med sexmissbruk sätter sig själv i situationer som inte är bra för en själv som människa. Det är många som inte söker hjälp för sitt sexmissbruk på grund av skam och i vissa fall är människor inte medvetna om att dom har ett sexmissbruk. Enligt sexmissbruk. se så anser folk att det är skamfullt att vara sexmissbrukare. Därför är sexberoende något som växer i mörker. Sexmissbruk innebär att man är beroende av bekräftelse, sex eller kärlek. Trots detta kan den drabbade inte ta emot riktig närhet och kärlek och allt blir istället flyktigt letande efter något annat och söker ständigt efter nytt. Alla människor har olika behov och därför är det svårt att sätta en gräns mellan ett starkt behov och ett missbruk. Men ett riktmärke kan vara att när det sexuella behovet påverkar andra delar av livet negativt, så kan man ta sig en funderare på om det kan vara något mer än bara behov. Sexmissbruk är lika vanligt hos män

som hos kvinnor och det finns i alla samhällsklasser. Som i alla beroende finns en stark känsla av lust eller tvång. Man får svårigheter att sluta. En person som lider av sexmissbruk använder sex som en drog. Det sexuella beteendet är en flykt från verkligheten, ett sökande efter en snabb kick. En kick som kan dämpa ångest och oro i stunden. För att sedan framkalla ångest i form av skam och tomhetskänslor. En teori, som heter anknytningsteorin, menar att relationerna vi har som vuxna beror på hur relationen till våra föräldrar såg ut när vi var små.

Behandling Tolvstegsbehandlingen Den är uppdelad i 12 steg där det första steget är att erkänna ditt sexmissbruk. Behandlingen har inget bestämt tidsförlopp utan allt beror på de individuella. Vissa klarar av att utmana sig mer än andra och vissa tycker att nykterheten är mer plågsam än andra.

Kognitiv beteendeterapi Där får du hjälp med att förstå och lära dig om hur du tänker. Är dina tankar sanna eller inte och om du skulle kunna tänka på något annat sätt. Du får även hjälp med att bryta gamla handlingsmönster och pröva ut nya handlingsmönster som skulle vara bättre.

Hit kan du vända dig Din vårdcentral Anonyma sexmissbrukare - för gruppmöten Ungdomsmottagningen - för yngre personer som drabbats kan en första kontakt också ske på en ungdomsmottagning Preven Tell - hjälplinje på telefonnummer 020 - 667788 Text : Elin Öhman & Klara Bergman 25


HJÄLP FÖR DEN SOM BEHÖVER Kriminella handlningar. Öppen eller sluten vård. Temporärt eller en långsiktig lösning. Så svåra förhållanden hemma så de behöver komma iväg. Behandlingshem finns i alla möjliga varianter.

D

et är självklart att man ska få hjälp om man vill ha det. När du till exempel är beroende av droger eller missbrukar någonting. Du kan också behöva hjälp om du av någon annan anledning mår dåligt. Det är här som olika behandlingshem kommer in och kan hjälpa dig eller en närstående till dig.

HVB för psykiskt funktionshindrade. Detta HVB-hem är temporärt eller en långsiktig lösning. Det är socialnämnden i den kommunen som den funktionshindrade bor i som beslutar om vården. Alla hem är olika specialiserade på de olika funktionshinder som finns.

LVU-hem §12. Enligt behandlingshem.se är ett LVU-hem tillägnat ungdomar mellan 12 och 21 år. De som kommer hit är människor som har begått kriminella handlingar eller som måste ha särskild tillsyn och vård på grund av vanligtvis missbruk. De flesta av ungdomarna som kommer till ett LVU-hem behöver hjälp med en psykosocial problematik. LVU-vuxna missbrukare. Behandlningshem.se skriver att denna sorts behandling är en öppenvård. Det innebär att man får gå och komma lite hur man vill. De som hamnar där har ett mycket grovt missbruk med antingen alkohol, droger eller blandmissbruk. Grov missbruk betyder att man utgör en skada mot sig själv eller sin omgivning.

26

HVB för barn och ungdom. De som är yngre än 18 år hamnar på HVB-hem för barn och ungdom. De som har svåra hemförhållanden så att de behöver komma iväg får boende på HVB-hem. Det kan också vara ungdomar som har problem med sitt missbruk, kriminalitet eller att personens beteende samt psykiska hälsa behöver vård. Alla omhändertaganden på ett HVB-hem måste följa en lag som socialtjänsten har. HVB-hem är uppbyggda så att det ska vara som ett gruppboende och att det är fokus på vård och behandling. HVB-hemmet har även rättigheter som lyder att barnen ska ha möjlighet att kontakta myndigheten om de har frågor och funderingar. Ungdomarna ska ha rätt att tala med socialstyrelsen utan att vårdnadshavaren medverkar. Man ska även ta till vara på ungdomarnas intressen.

HVB-hem för barn och vuxna Behandlingshem.se beskriver att HVB-hem för barn och vuxna är ett hem som är väldigt vanligt för asylsökande familjer och även kvinnor som väntar barn. Familjeproblem kan vara väldigt olika men hemmet innebär skydd av enstaka familjemedlemmar. Exempel kan man få behandling av olika missbruk eller andra psykosociala probem. Misshandel, incest, multiproblemfamiljer, det vill säga familjer som har problematiken med i generationer och massa andra psykosociala problem kan det få en insats på ett behandlingshem. Ett HVB-hem är det sista alternativet av en lång rad åtgärder. Det betyder alltså att det problem som finns i familjen är så stort så till och med öppenvård inte fyller rätt effekt av behandlingen. De olika myndigheterna SOL, LVU och LVM kan placera famijerna på behandlingshem på bas av deras lagar.

SOL= socialtjänstlagen LVU=Lagen om vård av ungdomar. LVM=Lagen om vård av missbrukare.


J

ag har intervjuat en kvinna som vill vara anomyn. Vi kallar henne för Tina. Tina jobbar på ett rehabiliteringscenter, det är inte som ett vanligt 12-stegs behandlingshem. Det är mer att människor som inte har ordning på sin vardag, som är undernärda, utbrända eller liknande får komma dit. Tina berättar att de som kommer får ett schema för hur och när exempelvis de ska kliva upp på morgonen, komma i tid till lunch, middag, hålla ordning på sitt rum som de har fått, tvätta sina kläder själv, och hur de helt enkelt får struktur på sin vardag. Detta rehabcenter är för både män och kvinnor. Det är två lika hus där rehabcentret är. Det ena är en större byggnad som är både för kvinnor och män, och i andra huset är det bara för kvinnor. Tina berättar att i det huset där det bara är kvinnor så är det en blandning av 12-stegsbehandlingar och annat. Man går igenom olika saker man ska jobba med. Man ska exempel bearbeta dem man svikit, inte behandlat bra, be om förlåtelse för det man gjort och gör, samt få förlåtelse. Där går man alltså i lite mer behandlingsinriktat men det är inte en riktig behandling på samma sätt. – Man ska söka hjälp så tidigt som möjligt om man orkar för att få en så snabb hjälp som möjligt berättar Tina.

Det är viktigt att man inte ska gå ner sig så väldigt så att man inte orkar eller kan ta emot någon hjälp. Det negativa är att det många gånger går för långt, personerna väntar för länge med att söka hjälp. Det är bra att söka hjälp så fort man kan, eller att en släkting, familjemedlem eller en nära vän kan hjälpa dig att söka. Öppen vård Tina berättar att på detta rehabcenter som hon jobbar på får man gå och komma som man vill. Det är ingen tvång att vara här. Hur långt det ska ha gått är ganska långt. Socialtjänsten griper in och rekommenderar denna behandling till människor som söker hjälp. Patienterna kan stanna från 1 vecka upp till 3 månader ungefär. Man ska vila upp sig, äta upp sig, må fysikt bättre, och man jobbar oftast med samtal. Då de har ätit upp sig, vilat upp sig etc så man åka till nån annan institution för att gå 12-stegprogram eller en annan behandling. För att få komma vidare till en riktig behandlning så måste man må psykiskt bra, vara drogfri, och vilat upp sig så man har grunden i det hela. Behandlingarna är ganska tuffa om man inte är tillräckligt frisk. – Det är jätte viktigt att komma in i rutiner. Att man sover på natten, kliver upp på morgonen, duschar, äter och så vidare, berättar Tina

Vardagsrutiner är viktigt för den psykiska hälsan. Det som vi gör på rehabcentret är att vi försöker slussa patienterna vidare till en vidarebehandling som till exempel 12-stegsbehandlingar eller familjehem. – För att kunna hjälpa en närstående är det bäst att söka hjälp av sjukvården eller psykratrin. Närstående ska helst inte försöka för man orkar inte själv tillslut, tillägger Tina. Det som kan vara utlösande faktorer för ens psykiska mående är droger, alkohol eller att man haft tragisk barndom exempelvis att föräldrarna missbrukar. – Det vi kan göra här på rehabcentret är att kontakta psykratrin, vi har sjuksköterskor och man får terapisamtal. Allmän vård som ungdomar kan vända sig till är psykratrik, skolsköterskor som sedan slussar en vidare, avslutar Tina.

Text och illustration: Elida Östman

27


Bild: Wikimedia commons

Så vårdade man psykisk sjuka förr

H

28

umoralpatologin dominerade synen på den medicinska vetenskapen och människornas hälsa innan 1900-talet enligt netdoktor.se. Läkarna förklarade dålig hälsa och kramper med att de fyra kroppsvätskorna var i obalans. Det 4 vätskorna var: blod, slem och svart samt gul galla. De som var deprimerade eller melankoliska, hade ett överskott på svart galla trodde man. Behandlingen var att de skulle undvika svart mat. En annan behandling var att dom som var deprimerade skulle vara sängliggandes så att patienterna skulle vila ut och samla krafter. Under medeltiden ansåg kyrkan att

de sinnessjuka var besatta av djävulen. Under 1700-talet använde man varma och kalla bad för att påverka människors sinnestillstånd. Ett annat sätt var att bygga broar med falluckor så patienterna fick falla ner i vattnet för att bli friska av chocken. För att få en kraftigare chock fylldes vattnet med ålar. Vid 1900-talet började man använda lugnande mediciner. Som till exempel Opium för att lindra patientens oro och ängslan. Elbehandling kom på 30-talet och det var det första och ännu bästa sättet mot djup depression. Behandlingen framkallade ett epileptiskt anfall som kunde häva depressionen.

Till en början var det en dramatisk metod eftersom patienten inte fick muskelavslappnande medel eller någon bedövning. Metoden har förfinats genom åren men är mycket skonsammare idag. På 1940-talet började man tro att depressioner orsakades av att den kemiska regleringen inte fungerade i hjärnan. Med nya mediciner gick det att återställa balansen. Men många patienter fick svåra biverkningar. Idag finns det en massa olika terapiformer. Vilken som är bäst är omöjlig att avgöra. Den som idag ökar mest vid behandling av deppressioner är kognitiv inriktad terapin och antideppressiva medel.


Lobotomering

E

n av de värsta behandlingsmetoderna som ingår i vår mörka vårdhistoria i Sverige är lobotomering. “Lobotomi var en behandlingsmetod där man försökte bota psykiska sjukdomar” skriver Pia Ingström. Metoden började på 1900-talet men utvecklades till en fast behandlingsmetod på 1930-talet av Egas Moniz. Den mest omtalade metoden uppfanns av Walter Freeman som gick ut på att använda ett instrument liknande en ishacka som fördes in i tårkanalen ungefär 5 cm. Ishackan kapade nervbanor i hjärnan och det påverkade patientens personlighet. En av Walter Freeman lobotomier sändes i amerikans tv. 1948 var han på toppen av sin kariär och det var då den mest uppmärksammast hjärnstympningen gjordes. Det var då han operarade John F kennedys lillasyster Rosemary. Det var många patienter som

behandlades med lobotomering och efter behandlingen blev patienterna lättare att hantera men det tillkom också komplikationer så metoden fick stor kritik. När man hade använt metoden lobotomi i många år så visade det sig att många patienter dog av hjärnskador. Lobotomeringen började användas i Sverige på 1940- och 1950-talet och nära 4000 människor dog. Det pågick ända fram till 60-talet i Sverige. I början av 1970-talet så kom det en ny behandlingsoptimism. Nya yrkesgrupper som psykologer, kuratorer, arbetsterapeuter och sjukgymnaster. Därigenom förbättrades även behandlingsmetoderna avsevärt.

Bild: wikimedia commons

Beckomberga mentalsjukhus

B

eckomberga var Sveriges största mentalsjukhus med cirka 2000 patienter. Mentalsjukhuset öppnades 1932 i Stockholm. Den första kvinnan som lades in på sjukhuset var en 54-årig ogift sömmerska. Hon led av insania luetica (sinnessjuk) och hade varit sjuk i 15 år. Hon stannade på Beckomberga ända fram tills 1940 då hon dog. Den första mannen var 44 år och ogift och hade diagnosen psykoser, hallucinationer och demens. Från början hade sjukhuset bara plats med 600 patienter. Men vid 1935 kunde sjukhuset ta emot 1600 patienter. Beckomberga använde en massa olika metoder som lobotomi

och elchockbehandling. De börja använda lobotomi som behandling 1944 då den introducerades i Sverige. De som jobbade med patienter som har schizofreni på Beckomberga brukade kalla dem för “Skitzar”. “Patienterna försökte bita dom i händerna, spottade på dem, sparkades, nyptes och revs”skriver Emil Kvist. Mellan åren 1932 och 1938 var det runt 4733 människor som intogs. Det var personer från åldern 6 till 95år. Flera av de gamla sjukhusbyggnaderna har stått tomma sen det lades ner kring 1990. Men på senare år har det renoverats till skollokaler och bostäder. År 1995 beslöts det att sjukhuset skulle

stängas. Det finns fortfarande klotter på en betongvägg inne i byggnaden där det står “Skriken sitter kvar i hundra år”.

Text: Sofie Moström

29


SÅ MÅR DU BÄTTRE PSYKISKT Både myndigheter och ideella föreningar arbetar för en förbättrad mental hälsa bland människor. Den svenska Folkhälsomyndigheten och den Finska föreningen Mieli är två exempel.

D

et finns många sätt att må bra på. Man måste inte ta mediciner eller gå till sjukhuset eller psykratrin för att må bra i första hand. En Finsk förening som heter Mielenterveysseura men kallas för ‘‘Mieli’’ har skrivit om den mentala hälsan och psyket på internet. ‘‘Den psykiska hälsan stärks med hjälp av friskfaktorer och försvagas av riskfaktorer’’ skriver Mieli. Det finns två olika faktorer man kan dela upp friskfaktorer i. Den ena är yttre friskfaktorer och den andra är inre friskfaktorer.

30

Yttre friskfaktorer. *Tillräckligt med näring och bostad/ hem *Socialt stöd av familj och vänner. *Positiva modeller för livet *Utbildnings och studiemöjligheter. *Arbete eller annan försörjning *Arbetsgemenskapen *Att bli hörd *Obehindrad rörlighet *En trygg och trevlig livsmiljö *Fungerande tjänster *Fritidsverksamhet. *God hälsa. *Tidiga positiva människorelationer.

Inre friskfaktorer. *Tillräckligt god självkänsla. *Känslan av att bli accepterad *Problemlösningsförmågor *Inlärningsförmåga *Påverkningsmöjligheter *Social kompetens *Människorelationer *Kreativitet *Optimism och hopp *Livets betydelsefullhet *Möjlighet att förverkliga sig själv. Källa: https://www.mielenterveysseura.fi/


Folkhälsomyndigheten Psykisk hälsa och suicidprevention

ANDTS

Fysisk aktivitet och matvanor

Folkhälsomyndigheten är en myndighet som har till uppdrag att utveckla och stödja samhällets arbete med att motarbeta ohälsa. Myndigheten arbetar mot olika former av hälsohot och för ett hållbart samhälle. Folkhälsomyndigheten jobbar med vaccin, tobak och med psykisk hälsa och suicidprevention. Folkhälsomyndigheten har ett särskilt uppdrag inom psykisk hälsa. Det är att man ska främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa i hela befolkningen i landet. Suicidprevention innebär att förebygga självmord. Under de senaste 15 åren har självmord minskat med 20% i Sverige. För att nå myndighetens mål av att ingen ska ta livet av sig behöver suicideförebyggande finnas på individ- och befolkningsnivå. Myndighetens uppdrag är också att arbeta tillsammans med denna suicidpreventionen på en nationell nivå. Folkhälsomyndigheten skriver att det handar om att utveckla samverkan mellan aktörer på nationell nivå, uppföljning och att stärka kundskapsuppbyggnaden på området.

En annan sak som Folkhälsomyndigheten jobbar med är ANDTS. Det är en förkortning för alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel. I detta område så är det en natonell samordning för ett effektivt och kunskapsbaserat arbete. “Även inom området spel om pengat har vi i uppdrag att verka för samordning på nationell nivå” skriver Folkhälsomyndigheten. Inom det så ska man också ta fram kundskapsstöd om spelproblemen och hur de kan förebyggas. De som myndigheten bevakar och utreder är behovet av alkohol och tobak som inte räknas som läkemedel. Anledningen är att det är enligt lagen är ett måste att ha en kontroll av varor och förbud mot vissa hälsofarliga varor. Folkhälsomyndigheten skriver även att genom att succesivt tillgängliggöra data och analyser av ANDT-utvecklingen på lokal regional och nationell nivå stödjer de det stategiska arbetet med att följa upp och planera förebyggande insatser.

Fysisk aktivitet och matvanor underlättar var för sig och tillsammans en god hälsa, välbefinnande och har en sjukdomsförebyggande effekt. WHO (world health organisation) har rekomendationer för fysisk aktivitet. För vuxna ska det sammanlagt minst vara 150 minuter per vecka, minst måttlig intensitet. Vid hög intensitet så rekomenderas 75 minuter. Matvanorna under de senaste 30 åren har förändrats mycket. Det är utbud, pris, tillänglighet, portionsstorlekar samt sociala normer som har lett till förändrad matvanor i samhället. I Sverige är maten de främsta riskfaktorerna för sjukdomsbördan. Det är för att vi har ett lågt intag av frukt och grönsaket men högt intag av salt. Sedan 1980 så har andelen personer med fetma tredubblats i Sverige. 2015 så var det 14% hos kvinnor och män. Samtidigt var övervikt 29% bland kvinnorna och 42% på männen.

Källa: www.folkhalsomyndigheten.se

Text och illustration: Elida Östman 31


Foto: Elin Höglund Modell:Just Amazing

RIDNING SOM FRISKVÅRD Nytt för 2018 är att de som behöver friskvård kan få bidrag till att utöva ridsport. Tanken är att hästen ska användas som behandlingsmetod för personer med psykisk ohälsa. Bidraget kommer att landa på ett mindrevärde av 5 000 kronor per år, som utfärdas av staten.

F

riskvård syftar på att skapa trivsel i arbetet för personal på olika arbetsplatser. Arbetsledaren kan få möjlighet att erbjuda sin personal personalvårdsförmån i form av motion eller annan friskvård av enklare slag.

Så går det till

32

Från den 1 Januari 2018 har ridning blivit godkänt för att ansöka som skattebefriat friskvårdsbidrag. Det kommer vara arbetsgivarens uppgift att bestämma vad som ingår i de anställdas friskvårdsbidrag och även bidragens storlek. Så länge en förmån är av ett mindre värde, 5 000 kr per år, ska det betraktas som en skattefri personförmån.

Hästen botar “Att använda sig av flera hundra kilo häst för ömtåliga personer med smärta, stress och ångest är kanske inte det första man tänker på som behandligsmetod . Men så kallad hästunderstödd terapi visar att samspelet människa och djur kan påverka både kropp och själ” skriver 1177 på sin hemsida. Återhämtning från till exempel depression, ångest och stress kan förbättras av djurs närvaro, liksom av vistelse i natur och utemiljöer. Hästen utgör rörelser som skapar bra förutsättningar för balans -, koordination- och muskelträning. Därför är ridning bra för patienter som har svåra muskelproblem och

psykiska funktionsnedsättningar. Ridningen har visat minskad smärkta och ökad rörlighet hos personer med ryggproblem. Hantering av hästar kräver disiplin då man har ett ansvar som ledare med planering och lyhördhet. 1177 skriver även att hästen är en “accepterande vän.” Man har i en studie sett att patienter med psykiatriska diagnoser som schizofreni och personlighetsstörningar, beskrivit att de funnit en icke-dömande vän i hästen. Den terapeutiska ridningen gav antidepressiva effekter, bättre sömn, ökad självtillit och självkänsla. Man började också delta mer aktivt i sociala sammanhang.


“Hästen har en fantastisk förmåga att dämpa ångest hos oss människor. Deras närhet, tillit och förtroende ger så mycket lung och värme som gör att vi är här tillsammans med dem. Vi har sett så många unga som gamla må mycket bättre efter en dag i stallet tillsammans med lite kroppsarbete, efter bästa förmåga.”

Susanne Juto,

ridskolechef på Kramfors ridklubb, berättar om deras syn på ridning som friskvård.

“Vi har redan nu sett att de ridande eleverna tar en extra lektion nu och då. De använder den ¨gamla befintliga¨ lektionen som de rider varje vecka som frikvård och utöver den så rider deett extra pass när de kan. Oftast som ¨ströridning¨i en grupp med återbud eller som en privatlektion på dagtid.”

“Kroppens små och stora muskler i mage, rygg, bäcken och säte stärks och koordinationsförmågan ökar. Samtidigt som hjärnan bara har fokus på sammarbetet med hästen och den egna kroppskontrollen gör att vi kopplar bort all stress utifrån. För hoppningsvis har vi också roligt och känner oss nöjda efteråt.”

“Vi betalar ingen friksvårdsersättning. Vi ger ut ett kvitto som lämnas till arbetsgivaren”

EJ GODKÄNT:

GODKÄNT:

• •

Vi tycker att det är på tiden att ridning har blivit friskvård. Vi är väldigt glada för vi vet hur stor eftekt det ger på kropp och själ.

Susanne Juto

“Vi kan inte se att någon är oseriös efter som dom som utnyttjad ridning som friskvård vill rida eller rider i ridskolans regi och kommer varje vecka.”

Inga avdrag för utrustning Inga avdrag för medlemsavgifter i förening Kostnaden för en träning får inte överstiga 1000 kronor per tillfälle Avdrag medges inte heller för om tränaren kommer hem till din fastighet där du också bor och har hästen uppstallad Du kan med andra ord inte beställa hem en personlig tränare som reser till dig för att träna dig där du bor, slår Pia Blank Thörnroos fast. Uppstallning och foder är inte avdragsgillt

Kom ihåg, du måste kunna redovisa kvitto för träningstillfället/motionen.

• •

Lektionsridning på ridskola är godkänt Voltige hos en ridskola är också godkänt Ridhusavgiften kan också dras av ( precis som alpint kan dra av för liftkort)

Text: Elin Höglund, Josephine Jonasson & Emelie Rullander 33


DJUR PÅVERKAR PSYKET

Ny studie bevisar de positiva effekter som sällskapsdjur har på oss människor i vardagen. Gregory har gjort en fascinerande studie kring människans bästa vän, de känner samma kärlek för oss, som vi gör för dom.

N

ational Library of Medicine & National Institutes of Health har publicerat en artikel där dom berättar hur en psykologistuderande organisation känd som HAI (Human-Animal Interactions), gjorde en studie på 69 olika fall där interaktion mellan djur och människa studerades.

immunförsvar, minskad risk för aggressioner, större tillit och empati för medmänniskor, samt lättare inlärningsförmåga. Det största och mest synliga beviset till dessa teorier och fakta beror på mängden oxytocin som produceras i kroppen under bemötandet med djuret. För djuren, främst hund, så producerades det höga mängder av dopamin, som är Ny forskning ett av ämnena kroppen producerar I denna studie så dokumenterades vid bemötande av någon vi älskar, det att samspelet mellan sällskapsd- eller är kär i. jur och människa reducerar mängden epinefrin och noradrenalin som Gregory Berns kroppen vanligtvis producerar höga mängder av i stressade situationer. Sedan 2006 påbörjade Gregory en I den här studien så visade det sig undersökning kring teorin då man även att människor som integrerat ansåg att djur känner samma känslor med djur i efterhand fått starkare som människor. I denna undersökn-

34

ing har han totalt testat denna metod på 80 olika hundar med varierande raser, där han mäter hjärnvågor och impulser som sker när hunden hör ett inlärt kommando såsom sitt, ligg och stanna. Under Gregorys resa genom den 10:åriga forskningen så fick han nog med inspiration till att skriva sin bok “What it’s like to be a dog”, som är en kombination mellan självbiografi, dagbok, samt loggbok. Gregory säger att efter all tid han spenderat med hundarna, alla relationer han byggt upp med dem så råder det inget tvivel om att dom älskar oss minst lika mycket som vi älskar dom. Text:Victor Engelhardt


VÅRDHUND - ETT YRKE

Bild från https://www.pexels.com

V

årdhundar kommer i alla storlekar och raser och har tagit äldreomsorg och psykiatrin med storm. Hunden tillsammans med sin ägare besöker sjukhuset i kommunen de finns i och leker, alternativt bara spenderar tid med patienterna. Vårdhundarna gör att patienterna mår märktbart bättre, så pass så att patienterna har utvecklad bättre välbefinnande, social gemenskap, samt fysisk och kognitiv träning.

vårdhundar i vissa kommuner, där dom även kan inkallas vid grova ångestattacker hos en patient. Hundteamet i Örnsköldsvik har lyckats få alla patienter på deras avdelning att inte känna behov av lugnande tabletter på hela dagen som hunden är närvarande på, samt på längre sikt lyckats sänka den mängd antidepressiva tabbletter patienterna innan bemötandet varit i behov av. Christina som är utbildad sjuksköterska som jobbar på avdelningen i Örnsköldsvik säger “Det finns Vårdhundsteam i städer damer som till och med på morgonVårdhund har blivit väldigt vanligt en när dom får höra att de ska träffa i Uppsala, där hunden leker och tar hunden, funderar på vilka kläder promenader med äldrevårdens pa- dom ska ha på sig, för att dom vill tienter drygt en gång i veckan ber- vara fin när dom träffar hunden”. oende på situation. Det finns även

Vårdhund inom psykiatrin Christoffer Söderman som jobbar på SVT gjorde en artikel kring Moderaternas vilja kring tilläget av vårdhund inom psykiatrins sluten vård 24 april 2017. I artikeln står det att Moderaterna har vänt sig till regionfullmäktige angående detta ärende, samt att behovet av denna metod är märktbart. Idén med vårdhund kom först från Skåne, som hållit på i ett års tid, och som förväntas göra ännu mer gott i framtiden. “Hunden ställer inga krav, utan bjuder in till kontakt genom att bara finnas till”, tillägger oppositionsrådet Maria Dellham (M). Text: Victor Engelhardt 35


Kostens påverkan på psyket Ny forskning visar att om man sover dåligt är man mer sugen på snabbmat, godis och liknande. Att få ordning på sina sömnvanor kan däremot hjälpa kostvanorna.

O

m du mår psykiskt dåligt kan mat vara så mycket mer än hälsa och njutning. Den kan skapa ordning och reda i ett kaotiskt liv. Vissa som mår psykisk dåligt, sover dåligt, de vänder på dygnet. Men med hjälp av regelbundna mat- och sovtider kan man vända tillbaka. Ångest och depressioner påverkar vårt intag av mat. Antingen äter man mycket eller inget alls när man mår psykiskt dåligt. Forskning

36

Idag har forskarna med hjälp av flera studier kunnat se att vår tarm-

flora har en direkt koppling till inte bara vår fysiska hälsa, utan även vår psykiska hälsa och mående. I några av de största studierna i världen kan man se en tydlig koppling mellan psykisk ohälsa och dålig mat, säger Henrik Ennert, vetenskapsjournalist och författare. All mat med mer vegetabilier minskar risken för depression och ångest, medans mat med mer socker ökar risken för ångest och deppression. Vi ska dock inte ersätta vanlig sjukvård med mat, utan de är bara ett enkelt hjälpmedel som kan förbättra den psykiska hälsan.

Tarmfloran påverkar hjärnan Det viktigaste är att inse att det vi äter påverkar vår tarmflora som i sin tur påverkar vår hjärna och vårt mående. Genom att äta rätt kan vi leva ett friskare och gladare liv. Näringsfysiologen Ingrid Larsson träffar ibland ungdomar som lever sina liv i den digitala världen, man spelar mycket dataspel om nätterna och anser att bra mat saknar betydelse. Det blir mycket onyttig mat som chips, godis, läsk och annat.


5 tips på hur du får bättre tarmflora 1

Ät mycket råa grönsaker i olika färger

2

Välj vegetabiliska fetter och kallpressade kokos, linfrö och olivoljor

3

Stötta gärna med tillskott av D-vitamin

4

Öka näringen med groddar och syra

5

Dra ner på sockret

Hur ska du äta bättre? Man kan börja att ta små steg. Byta ut vanlig läsk mot sockerfri eller börja äta grönsaker i småbitar. Man måste vänja sig steg för steg. Men kan man då äta sig till bättre psykisk hälsa? Nja, hälsosam mat kan defenitivt ge dig en känlsa av välbefinnande. Att helt ta bort kolhydrater för att må bättre fungerar inte då kolhydrater är hjärnas viktigaste bränsle.

Minska sötsuget

Tarmfloran påverkar:

Immunförsvaret Allergier Vikten Risken för diabetes typ 2

De är lätt att äta sötsaker när man känner sig nedstämt. De ger en snabb glädjekick men leder till sämre näringstillstånd. Sockret förvärrar inflammationen i kroppen och påverkar blodkärlens förmåga att expandera, som sen dras ihop vilket leder till sämre blodflöde som därmed leder till mindre blod till hjärnan. De man behöver istället är proteiner!

Bild: Dawn Hudson Text:

Hannah Moström

37


Socker gör dig beroende! Socker påverkar psyket på olika sätt. Vissa påstår att socker kan ge ett beroende medan andra anser att det inte är möjligt. Enligt ny forskning kan även socker ge depression. Det finns ett samband mellan hur mycket socker vi äter om vi har lättare att få ångest och depression.

E

nligt sockerskola.se är sockerberoende en sjukdom som sitter i hjärnan precis som alla andra beroendesjukdomar. Sockerberoende är då man har svårt eller kanske ser det som omöjligt att sluta äta socker. Med socker menas inte bara godis och läsk utan även bröd, pasta, choklad, bullar, kakor och andra snabba kolhydrater. Detta påverkar psyket väldigt mycket. Enligt sockerskola.se försöker vissa kontrollera sitt sockerintag genom att kräkas eller överträna. Sockerberoende uttrycker sig på många sätt på grund av att alla som är beroende är egna individer med sitt eget individuella sätt att äta det som de går igång på. En sak har de oftast gemensamt, de äter ensamma för att ingen ska se vad och hur mycket de äter. Mängden och sättet ger oftast upphov till både skam-och skuldkänslor. Ibland kan dessa känslor växa sig så stora att man äter för att lindra dem. Man äter även när man upplever andra känslor som till exempel glädje, upprymdhet, ilska eller sorg.

må bra och tankarna börjar kretsa kring att skaffa godis och sötsaker.” Enligt Charlotte Erlanson-Albertson finns det mycket som talar för att det är vårt biologiska arv som avgör hur pass sockersugen vi kommer blir. Hon uppskattar att ungefär en tiondel av svenskarna är eller kan bli, fysiskt beroende av socker. Hon är självklart inte ensam om sina slutsatser. Fler och fler specialistläkare inom beroendemedicin anser att det numera finns övertygande forskning som stödjer påståendet.

Tror alla på det här?

Det finns vissa forskare som inte tror lika mycket på det här. Bland annat Claude Marcus vid Karolinska institutet, han argumenterar mot att socker definieras som en beroendeframkallande drog som kräver medicinsk behandling. Han menar att det finns fastställda definitioner av beroende vilket socker inte uppfyller. Han uttalade sig även till SVT 2016 “det finns massor av saker vi tycker om och som kan anses ber oendeframkallande: löpning, pianospel eller en vacker utsikt. Men det är stor skillnad på dessa och att vara beroende av till exempel nikotin eller andra droger som påverkar hjärnans belöningssystem direkt. Socker belönar via det normala nervsystemet med lukt, smak och syn.”

Finns sockerberoende

Sockerberoende är ett begrepp som forskare inte är enade om. Vissa påstår att det finns ett sockerberoende andra inte. Lundaprofessorn Charlotte Erlanson- Albertsson anser att det finns sockerberoende. Hennes uttalande till SVT 2016“Socker är det enda livsmedlet som man vet höjer halten av dopamin hos människan. Man smakar, gillar det, äter mer och kan sedan inte vara utan. Organis- Förr trodde man att socker endast men blir beroende av socker för att bidrog med depression via ökad

Depression

38

fetma. Men ny forskning visar något annat. Socker har en direkt orsakssamband med depression. Denna nya forskning skedde vid en forskarkonferens i Bethesda utanför Washington DC.Det är två olika studier. Den ena visar att psykisk ohälsa som depression och ångest ökar markant för den som äter mer än 67 gram socker per dag. Enligt den andra ligger gränsen vid 60 gram. Detta motsvarar alltså 20 - 22 sockerbitar, den mäng den kan du hitta i till exempel två burkar läsk, eller i en frukost som består av en tallrik fruktyoghurt med kalaspuffar som serveras med ett glas sötad fruktjuice. Mer än var tredje svensk äter över 60 gram tillsatt socker varje dag. Enligt en beräkning av Livsmedelsverkets kostundersökningar så sätter vi i oss 100 liter läsk per år och 15 kilo smågodis. Det är få studier som har gjorts och undersökt sambandet mellan socker och depression. I en av de få studier som undersöker sambandet mellan deprission och socker kom de fram till att män som konsumerar 67 gram tillsatt socker per dag via drycker och bakverk löpte 23 procent större risk att fem år senare lida av psykisk ohälsa som depression och ångest, jämfört med de som åt mindre socker än snittet. För kvinnor sågs inget säkert statistiskt samband vilket enligt forskarna kan hänga ihop med att det var färre kvinnor än män som va med i studien. Däremot sågs en negativ effekt på både män och kvinnor i åldrarna 39 till 83 år. För de män


som åt mest socker ökade risken för psykisk ohälsa redan efter två år. Den andra studien som visat ett tydligt samband mellan socker och depression är gjord av spanska forskare. Resultaten är ännu inte publicerade men presenterades vid den tidigare nämnda forskarkonferensen i nutritionpsykiatri i Bethesda i början av augusti. De resultaten bygger på den så kallade Sun-studien. Det är en stor prospektiv kohortstudie. En sådan studie består av en grupp

individer som har någon gemensam erfarenhet inom en viss tidsperiod.I denna studie har forskarna följt nära 20 000 deltagare som rekryterats sedan 1999. Resultaten säkerställer en ökad risk för depression för de som dagligen fick i sig mer än 60 gram tillsatt socker i drycker, godis och bakverk. Att socker gör dig beroende tvistas det om. Men att det är dåligt för kroppen att äta för mycket kan konstateras.

Text: Elin Öhman & Klara Bergman

Illustration: moziru.com 39


Stressen och ångestens botemedel

Träning och motion behöver alla för att må bra men då det kan identifieras som ett “botemedel” mot stress och ångest är det fler som tar det på allvar.

M

ånga har problem med stress och ångest men nu finns det ett “botemedel” som kan hjälpa personer med det. Nämligen träning. Träning är ju såklart bra för hela kroppen men man kan även förbättra hjärnan och få bort ångesten och stressen. Forskare från SVT vetenskap tror att det beror på att kroppen och hjärnan lär sig hantera stresshormonet kortisol och att vi lär oss att öka mängden av belöningshormonet dopamin. Kortisol

40

Det som händer i hjärnan under träning är att hjärnan får mer blod och blodflödet ökar med ungefär 20 procent, under en längre period händer det väldigt mycket mer i hjärnan. Alla delarna i hjärnan blir kopplade till varandra och det gör så att hela hjärnan fungerar bättre, berättar psykiatrikern Anders Hans-

en. I hjärnan finns det ett center som heter hippocampus, det påverkas negativt av depression men fysisk träning kan göra så att det bildas nya celler i hippocampus som gör att det inte påverkas lika mycket under en depression. Minskade nivåer av stresshormonet kortisol, ökade nivåer av serotonin, noradreanalin, dopamin, endorfin ökar välbefinnandet, det här visar studier från Karolinska institutet från 2007. Man får bättre koncentrations- och stimulansförmåga, blodcirkulationen i hjärnan förbättras också av att träna kondition, visar en studie från University of Illinois från 2011. Påverkan på åldern Fysisk träning gör att man tar bättre beslut, genom att hjärnans områden Prefrontala kortex (omdömescentrala) och amygdala (känlsocentra) stärks. Träning kan hålla åldersrelaterade sjukdomar som Alzheimers

och andra demenssjukdomar borta. Om man tränar som äldre får man ökad volym av grå hjärnsubstans som är viktig för kommunikationen mellan nervceller, visar en studie vid University of Illinois från 2006. Åldrandeprocessen på cellnivå påverkas possitivt av träning, det bildas fler och starkare mitokondrier. Det stimulerar bildandet av naturliga antioxidanter, som skyddar inflamationer och genetiska skador som orsakas av fria syreradikaler. I gurys dentatus och i hippocampus bildas det nya hjärnceller, det är viktigt för minne och inlärning, det visar en studie från Salk Institute i Kalifornien från 1999. Barns ökade smarthet Pierre Martin från Svt vetenskap skriver att barn som tränar blir duktiga i matematik eftersom att träningen ökar koncentrationsförmågan så dem blir mer koncentrerade under


Tips på hur man får tid för träning: • Planera din träning

Så som du planerar in ett möte så ska du planera in träningen.

• Storhandla

Det tar tid att handla, storhandla istället så har du mer tid och du har mat för en hel vecka.

• Träna på morgonen

Om man stiger upp tidigt på morgonen och tränar så hinner man med både jobb och familj.

• Kort och effektivt

Medans maten är i ugnen en kvart så ta ett kort träningspass, det är så man får ut de regelbundna träningspassen.

Jenna 16 År

Har tränat i ungefär 3 år, hon tränar styrketräning och ibland kondition. Jennatränar fyra dagar i veckan. – Jag känner mig mycket gladare och nyttigare och jag känner att jag verkligen kan koncentrera mig mer , säger Jenna. Fysiskt känner hon sig trött men psykiskt känner hon sig jättebra och glad efter att hon har tränat. Hon började träna för att hon ville ha en nyttigare livsstil.

Julia 16 År

Har tränat lite mer än ett år och tränar styrketräning och kondition. Julia försöker träna varje dag för att få in en rutin. – Jag märker att jag kan koncentrera mig mer nu på lektionerna än vad jag kunde göra tidigare, säger Julia. Hon tycker att det känns bra och nyttigt efter att hon har tränat, hon började träna för att hon ville bli mer hälsosam och frisk.

lektionerna. En studie vid universitetet i Leiden från 2013 visar att om man rör på sig i 30 minuter så ökar ens kreativitet, det är oftast barns kreativitet som ökar jämfört med vuxnas. 20.000 kvinnor I en amerikansk studie på följde några forskare 20.000 lite äldre kvinnor under några år, under dessa åren såg de att de kvinnor som var fysiskt aktiva hade bättre minne och koncentrationsförmåga. Studien kom fram till att hjärnan krymper då man blir äldre men om man är fysiskt aktiv så krymper hjärnan långsammar vid frontalloben, det är den del av hjärnan som är direkt bakom pannan och som är “sätet” för våra avancerade mentala egenskaper. Kvinnnor, barn, män blir stressade och får ångest men med hjälp av träning kan det bildas nya celler i hjärnan som hjälper dom med det.

Text och foto: Lisa Sandström Illustration: Julia Högdahl 41


Varför behöver vi sova? Kroppen och hjärnan behöver sömn för att vi ska överleva. Men vad är det egentligen som händer när vi sover och kan sömn påverka vår psykiska hälsa?

V

arför behöver vi sova? Det finns en gammal teori som går ut på att sömn har betydelse för energin, alltså en sömnperion gör att kroppens batteri återuppladdas. Det sägs även att ens nervceller i kroppen får tid att göra sig redo för nya aktiviteter. Sömn gör så man orkar med skolan eller jobbet. De nyaste teorierna enligt Illustrerad Vetenskap säger att varje natt när du sover pågår ett städarbete i hjärnan där speciella immunceller rensar hjärnan genom att ta bort avfallsämnen. I en artikel på somn.se kan du läsa att när du sover så går kroppstempera42

turen, pulsen, stresshormonerna och blodtrycket ner. Musklerna slappnar av och immunsystemet aktiveras, vilket med andra ord betyder att kroppen läker sig själv när du sover. Antal timmar En vuxen person behöver mellan 6–8 timmar sömn per natt. Enligt somn. se är dock 7–8 timmar ostörd sömn optimalt. Det står även att ens sömnbehov ökar när du är sjuk, stressad, eller tränar mycket. Då måste du sova mer för att återhämta dig. Ju hårdare och ju mer intensivt du tränar desto mer sömn behöver du. Även åldern påverkar sömnbehovet.

Nyfödda sover nästan dygnet runt, tonåringar behöver uppemot 9–10 timmars sömn. Pensionärer behöver minst sömn, ungefär 6–7 timmar per natt. Ungefär var tredje person drabbas då och då av sömnproblem, vilket oftast beror på stress, tankar och oro. Därför kan du försöka hitta ett sätt att varva ner och slappna av för att bota dina sömnproblem. Andra orsaker till dålig sömn är alkohol, nikotin och koffein. Det kan även vara depression och ångest som orsakar en natt med dålig sömn.


Svårt att sova? Anonym tjej, 16 år från Sollefteå.

Hur är det nu? – Nu är det mycket bättre än vad det var förut, men jag har fortfarande problem då och då.

Hur var det när du sov dåligt? – Det var jobbigt då jag inte hade någon energi och det påverkade exempelvis mitt skolarbete mycket. Har du några metoder för bättre sömn? Hur länge hade du problem med att – Sömnmeditation är väldigt efsova? fektivt för mig i alla fall säger hon. – Jag har haft sömnproblem så länge Men också att man ½ timme innan jag kan minnas men det började bli man lägger sig stänger av alla skärriktigt dåligt då jag gick i årskurs 6. mar för att lugna ner hjärnan. Vad fick du för hjälp? – Jag har tagit sömntabletter för både insomning och för att bibehålla sömnen under natten. Nuförtiden använder jag endast ett så kallad tyngdtäcke för sömnproblem och ibland tar jag någon sömntablett.

E

n stor del av Sveriges befolkning har problem med att sova på nätterna. Man beräknar att ungefär var tredje person har någon form av sömnstörning enligt somn.se. Det är mer kvinnor än män som har problemen. Problem som kan skapa sömnstörningar är bland annat: matvanor, hur, vad och när man äter. Snarkningar. Många lider även av att de själva eller partnern snarkar. Sömnen blir ständigt avbruten och man får inte de där långa perioderna av djup sömn som man behöver. Även stress är påverkar dina sömnvanor. God sömn Hur motverkar man dessa problem? Prova att skapa en skön atmosfär i sovrummet, det vill säga tyst, svalt, mörkt, eller att frisk luft kommer in. Eller så kan du sova regelbundet,

Tycker du att dålig sömn leder till psykisk ohälsa? – Dålig sömn tror jag kan vara kopplad till psykisk ohälsa då man ofta kan få ångest och bli väldigt stressad. Det skadar allt du gör och dig själv.

det vill säga skapa ett sömnmönster, vilket innebär att man går och lägger sig vid samma tid varje dag. Oavsett om man känner sig trött eller inte, kroppen kan vänja sig vid detta, och till sist blir det lättare att somna just vid den tidpunkten. Man bör också kliva upp vid samma tid varje morgon, oavsett om man sovit bra eller inte, av samma anledning. Ett annat bra tips för dig som tränar eller är aktiv till vardags, är att röra på dig under dagstid. Motion i vardagen är viktig, men helst inte hård träning på kvällen eftersom det kan vara svårt att slappna av i tid. En långpromenad på förmiddagen är en bra idé. I allmänhet bör man hålla sig aktiv på något sätt varje dag. Detta är också ett bra sätt att minska stressen i livet, vilket i sin tur bidrar till en bättre sömn. Text: Kevin Sundström Illustration: Sofie Moström

Bild: Emojipedia

Tips!

Så sover du bättre Undvik kaffe, te och Coladrycker. Dessa saker innehåller koffein vilket har en uppiggande effekt. Undvik dessa helst 4-8 timmar innan du ska gå och lägga dig. Slappna av innan sängen. Innan du går och lägger dig så ska du göra avslappnande saker, så som att släcka ner i lägenheten, tända ljus, läsa en bok, eller bada. Undvik alkohol. Du kanske tror att en sängfösare kan få dig att somna bättre, vilket visserligen kan stämma. Men sömnens kvalitet kommer under natten att vara mycket sämre. 43


Mind jobbar för psykisk hälsa Foto: Adam Jakobsso

Text & foto: Adam Jakobsson. Foto högersidan: CC0 Public Domain Mind är en självmordsförebyggande organisation som har en lång historia som sträcker sig tillbaka ända till 1930-talet då den först startade. Mind jobbar bland annat med hjälptelefonlinjer och utveckling av mentalsjukvården.

M

ind är en mycket gammal organisation som grundades 1931. Organisationen hade ett annat namn vid den tiden, Sfph som är en förkortning av Svenska föreningen för psykisk hälsa. Viktor Wigert som var professor i psykiatri vid Karolinska institutet var en av förgrundsfigurerna. Han blev inspirerad av mental health-rörelsen när han var på besök i USA på den första internationella kongressen om mental hygiene. När Sfph bytte till Mind, år 2013, blev det lättare att dels marknadsföra och samarbeta med Mind UK. Föreningen är också medlem inom mental health Europe. Mind har funnits länge och under hela tiden de funnits har de i någon form jobbat med

44

mentalsjukvård och psykiatri. Målet är att den ska ha samma standard som den vanliga sjukvården i Sverige. Bli volontär i Mind Om man vill bli volontär i Mind så kan du rädda liv och lära känna nya människor. För att bli volontär måste man först gå utbildningar där du lär dig att prata med personer som har självmordstankar och hur du ska formulera dig. Som volontär kan du bland annat jobba med att sitta och ta emot samtal från personer som ringer till bland annat Självmordslinjen eller Föräldratelefonen. Dessa är olika hjälplinjer som bedrivs av organisationen Mind.

Snabb fakta! I Sverige är det ca 1500 personer som begår självmord varje år. Det är ca 300 personer per år som dör i trafiken, vilket blir fem gånger så många som tar livet av sig än personer som dör i trafiken. Av alla de som tar sitt liv är 70% män. Varje år är det 500 000 personer i Sverige som har självmordstankar. Varje år är det 100 000 personer som försöker att ta sitt liv. Under 2016 var det 1478 personer som tog sitt liv. 1015 av de peronerna var män och 463 var kvinnor. Källa: www.mind.se


Hit kan du vända dig om du vill ha hjälp

Hos Bris kan man få information, hjälp och stöd. Det gällerfrämst för barn men även för vuxna som har frågor gällande barn. Bris finns att nå på telefon, mejl, forum och webbchatt.

RING: 116 111 kl. 14-21 www.bris.se

Mobila teamet är en del av sjukvårdens psykiatriska mottagning i Kramfors. De hjälper människor som inte behandlas inom primärvården, eller om du lider av en psykiatrisk funktionsnedsättning. Mobila teamet kan bidra till hjälp om det är akutläge för någon som behöver hjälp.

RING: 0612-860 89 kl. 09-21 Helg kl. 10-21

Jourhavande präst kan man tala med om man har det jobbigt. Du kontaktar denne via telefon, ring 112 och fråga efter en jourhavande präst. Du kan också chatta. De finns i hela landet och för alla åldrar. Det som sägs eller skrivs stannar mellan dig och prästen. De finns också en finsk telefonjour och ett Samisk krisnät. Ring: 112 Suomi: 020-26 25 00 Samisk: 063-10 12 30 www.svenskakyrkan.se Chatt mån-tor kl. 20-24

Nationella Hjälplinjen kan man ringa om man behöver prata ut om någonting som känns jobbigt. Samtalet kan hjälpa dig eller någon annan som lider av svåra livssituationer, eller som behöver hjälp vid psykisk kris. Man får alltid prata med professionella personer t.ex. socionomer, psykologer och psykiatrisjuksköterskor. Det är kostnadsfritt att ringa till Nationella hjälplinjen.

Tjejzonen är en stödorganisation för tjejer. De arbetar med att minska psykisk ohälsan hos tjejer mellan 10 och 25 år. Man kan få hjälp på olika sätt, t.ex. att få en egen “storasyster” som lyssnar på dig om du behöver det eller exempelvis prata om ätstörningar via mejl eller chatt. Man kan också få kontakt med en stödgrupp och även där chattar du anonymt med andra tjejer.

www.tjejzonen.se

Mind är en självmordsförebyggande organisation. De vill hjälpa de som är närstående eller den som har självmordstankar. Mind kan kontaktas på telefon, chatt eller mejl. Exempelvis finns Föräldralinjen för den som vill tala om sitt egna eller annans barn. Man är anonym när man pratar och skriver till Mind.

RING: 90101 RING: 020-22 00 60

www.mind.se 45


Smärtan att förlora ett barn Enligt ki.se är det cirka 40-50 ungdomar under 20 år som tar sitt liv i Sverige, av dem är cirka fem stycken under 15 år. Självmord är den ledande dödsorsaken bland män mellan 15 och 44 år i Sverige. Under de senaste femton åren har antalet självmord i Sverige minskat med cirka 20 procent, detsamma gäller större delen av EU. Det gäller dock inte ungdomar och unga vuxna. Där har självmorden legat på samma nivå en längre tid.

V

46

i har träffat “Anna” som förlorade sitt barn 2014. Hon vill helst vara anonym så vi väljer att kalla henne Anna. – Det är fruktansvärt. Det är tomt… väldigt svårt att beskriva men det är bland det värsta som finns. I perioder känner jag skuld, att jag inte gjorde något, att jag inte såg och att jag inte agerade berättar Anna. Anna berättar att hennes son avslutade sitt eget liv genom att skjuta sig själv för ungefär tre och ett halvt år sedan i deras vardagsrum. Hon hittade honom bara några timmar efter han hade avslutat sitt liv. – Sorgen är ett enda tomrum som inte går att förklara. Jag tror man

tar sig igenom det på olika sätt. Jag köpte en hund som hjälpte mig att hantera sorgen, jag fick liksom ett syfte med livet igen, berättar Anna. Anna har fått hjälp i efterhand på psykmottagningen i staden där hon bor. Där hon pratar med en kurator om hennes mående, det går mycket upp och ner, vissa dagar är bättre än andra. Det har kommit fram att Anna även är bipolär. – Just nu har jag svårt att skilja på vad som är sorg och vad som är på grund av den bipolära sjukdomen. Kombinationen blir så svår att skilja på, förklarar Anna. Stöd och hjälp Anna har fått mycket stöd och hjälp

från både professionella som jobbar inom detta ämne men också av familj och vänner. Hon har gått och samtalat med en grupp människor i kyrkan som heter “Leva vidare”. Där träffades de några gånger och pratade om hennes sorg och alla de andras sorger över nära och kära som hade gått bort. Anna träffade där en man som hade förlorat sin hustru, hon kände att de hade samma sorg. – Det var skönt att få veta att jag inte var ensam säger Anna. Det spelade ingen roll att han var 30-40 år äldre och hade förlorat sin fru och hon sin son, sorgen var på något sätt lika.


http://pluspng.com

Framtiden Som det är nu så är Anna sjukskriven och försöker arbetspröva men hoppas på att i framtiden åtminstone kunna jobba halvtid. – Jag ser det som en omöjlighet att kunna leva som alla andra, då jag inte kommer kunna arbeta på heltid, säger Anna med en tår i ögat. Anna tycker att det är hemskt hur hög siffran är på självmord bland unga idag. – Det är viktigt att den siffran kommer fram till alla säger hon bestämt. Hon önskar att vi kan göra något nu innan det är försent. Anna önskar att medvetenheten om självmordsstatistiken kommit tidigare. Då hade det inte

behövt bli så här för henne och många andra.

Självmord i Sverige 2016

Ta inget förgivet – Familjen, vänner och barn framförallt, har blivit så otroligt viktigt för mig nu efter det som hänt. Förut tror jag att jag tog det mer för givet. Att alla alltid finns där. Men nu när jag får åka iväg och umgås med familjen eller vänner så är det guld värt! Visst det kan vara jobbigt men jag skulle göra det om och om igen för en dag kanske dom inte finns mer avslutar Anna.

Källa: Ki.se

Text och foto: Elin Öhman

47


SIGMUND FREUD PSYKOLOGINS FADER

Sigmund Freud är en välutbildad man från Wien, som i äldre ålder förändrade världen med sina teorier och metoder för att hantera människor som lider av psykisk ohälsa. Han introducerade personlighetsmodeller som psykologer idag använder sig av.

S

igmund var äldst av 8 syskon. De flyttade till Wien efter att deras fader fick ekonomiska svårigheter. Det var väldigt populärt att studera medicin i Wien, och det tog inte lång tid förrän Sigmund själv valde att studera. Studierna tog rejäl fart efter Sigmund först studerat till underläkare, för att senare specialisera sig inom neurologi och zoologi. Efter sina studier började Sigmund behandla patienter med morfinberoende i ett laboratorium. Under Sigmunds tidigare dagar inom fysiologin blev han fascinerad av kokain, som han senare också började att använda för att bota sina patienter. Vidare studier I slutet av 1800-talet fick Sigmund stipendium för sina skrifter kring kokain, pengarna spenderade han på att åka till Paris för att under en kort tid bli lärling hos Jean-Martin Charcots, som jobbade på sinnessjukhuset La Salpêtrière. Under sin tid där blev Sigmund introducerad till hur de hysteriska kvinnorna på sinnessjukhuset utvecklat epilepsiliknande anfall och svimningar när de utsatts för hypnos. Hysteri i samhället

48

I slutet av 1800-talet var hysteri en väldigt vanlig diagnos, särskilt bland kvinnor. När Sigmund åkte tillbaks till Wien öppnade han en privatk-

linik där han försökte hjälpa framförallt kvinnor. Efter ett flertal sessioner märkte han att kvinnorna till slut vägrade att underkasta sig hypnos, utan föredrog hellre att tala om sina inre tankar och känslor. Under dessa nya sessioner behövdes termer som exempelvis omedvetna och förträngt, för att beskriva slutsatserna. Sigmund fann det ytterst intressant att se hur dessa kvinnor kämpade sig fram för att bli frisk från hysteri, och märkte väldigt snart att grunden till all hysteri berodde på uppkomst av neuroser sen barndom. Personlighetssmodellen Freud arbetade fram en indelning av våra personligheter i tre delar. Detet är instansen där alla människans drifter, bortträngningar, erfarenheter och känslor befinner sig som överjaget inte kunnat uthärda eller acceptera. Jaget motsvarar det förmedvetna och medvetna. I jaget finns alla föreställningar som utgör människans identitet, omdöme, förnuft, minne, språk och perception. Överjaget fungerar som domare över jaget och detet, och som hela tiden avgör ifall deras handligar är rätt eller fel utifrån dess egna morala uppbyggnad.

Det omedvetna är den sektion i hjärnans tankebana som det medvetna inte kan nå eller kontrollera. Förträngt eller förträngning är en metod som anses användas av psykets undermedvetna för att skydda det medvetna från skadliga minnen, händelser eller handlingar. Hysteri är en psykisk symptom som orsakade epilepsiliknande bieffekter såsom hyperventilation, förlamningar, samt svimningar. La Salpêtrière började som en kruttillverkningsfabrik under 1603, men som under Ludvig XIVs styre blev det en säker plats för hemlösa kvinnor. Runt 1680 så beslutade kungen istället att byggnaden skulle konverteras till ett kvinnofängelse för de som led av psykisk ohälsa. Neuros kan bildas efter en eller flera traumatiska upplevelser genom livet. En neuros kan vara en omedveten konflikt, eller rester av försvarsmekanismer som utvecklats under barndomen. Text: Victor Engelhardt Bilder: Pixabay.com wellcomecollection.org


›› civilization began the first time an angry person cast a word instead of a rock.‹‹ - FREUD ›› most people do not really WANT FREEDOM, BECAUSE FREEDOM INVOLVES RESPONSIBILITY, AND MOST PEOPLE ARE FRIGHTENED OF RESPONSIBILITY.‹‹ -FREUD

Text och foto: Namn Namn

49


Bild: WOLFCHAN6918

Psykiska tillstånd

P

50

sykisk ohälsa används som en övergripande term som täcker både psykiska besvär och psykiska sjukdomar enligt Psykologiguiden.se. Nästan alla i världen kommer nångång i livet uppleva att de tappar kontakten med verkligheten. Vid detta tillstånd kan det behandlas med psykologiska metoder, ibland läkemedel. Att då och då att uppleva att bli nedstämd, psykisk olust och ren av psykisk smärta är en del av livet och som människa. Om vi råkar ut för påfrestningar och saker som vi inte tror att vi klarar av, då kan man få panik eller katastrofångest. Vissa drabbas mer än andra. Att bli

rädd, arg, glad, nyfiken eller ledsen är psykologiska funktioner som är mänskliga. I detta livsviktiga system kan det bli allt för känsligt, då kan personer reagera snabbare, starkare eller mindre. Psykologer och psykiatriker är specialister på att utföra utredningar. De som har besvär ska söka hjälp på närmaste vårdcentral eller psykiatriska mottagning. Ibland kan det vara svårt på grund av att man tycker det är pinsamt. Då kan det vara lättare att berätta om problemen för någon man känner och litar på. När du pratat med någon är det sedan lättare att söka proffesionel hjälp.

Vanföreställningar Vanföreställningar eller paranoid psykos som det brukar kallas är en ovanlig sjukdom till skillnad från Schizofreni. Detta innebär att man har en förvräng syn på verkligheten. Det största symptomet är att personen ifråga ska ha en eller flera icke-bisarra vanföreställningar. Det förekommer i flera tillstånd, demens, delirier, Schizofreni eller förvirringstillstånd och psykos, enligt internetmedicin.se


Sorg

Schizofreni

Vi upplever sorg vid förluster. Den största och mest smärtsamma förlusten är en närståendes död. Vi kan uppleva sorg vid separationer, bruten vänskap eller ett förlorat jobb. Att sörja är en större känsla än att vara ledsen. När vi lämnat en svår tid bakom oss och gått vidare har vi fördjupat vår syn av verkligheten. “Varje sorg är unik på det sätt att den speglar kvaliteten på relationen till den/det vi har förlorat”säger psykologiguiden.se. Vi sörjer mer och djupare ju mer vi älskat, engagerat oss och berörts. Det finns olika faser av sorg. Vid chockfasen stänger vi av. Man befinner sig i en bubbla där inga känslor når, psyket skyddar sig och avvaktar till smärtan som kommer. Reaktionsfasen kommer med starka humörsvängningar. Man blir ledsen, gråter, är samtidigt arg och allting blandas. Den fasen kan hålla på i en månad. Fasen då vi bearbetar sorgen kan vara då vi tar in saker som hänt. Vi är fortfarande ledsna, arga och frustrerade men vi tar inte det likadant som reaktionsfasen.

Schizofreni är en diagnos då man inte kan skilja verklighet och fantasi. För att få diagnosen Schizofreni måste symtomen ha varat i över ett halvår. Symptomen på sjukdomen kommer långsam. Personen har svårt att fungera i livet, får hallucinationer, isolerar sig, har sömnsvårigheter och vredesutbrott. Orsakerna är okända men om du har upplevt trauma under uppväxten ökar chansen till Schizofreni. Det är även vanligt att de drabbade har hörselhallucinationer. De upplever talande röster som kan uppmana till handlingar eller kommentera den sjuke. “Det finns ingen behandling men med läkemedel kan återfall förebygga och ge den sjuke ökad möjlighet till ett normalt liv” skriver netdoktor.se

Behandling Psykologiska behandlingsmetoder finns för olika diagnoser och tillstånd. Behandlingsmetoderna kan användas vid depression, ångest, personlighetsstörningar eller någon annan form av psykisk ohälsa, enligt psykologiguiden.se. Alla olika former av vård måste anpassas till personens behov. Det är viktigt att psykologisk behandling är lika viktig som medicinsk behandling. Om det är känns jobbigt, ta hjälp av en närstående och våga ta den första kontakten.

Tvångssyndrom (OCD)

Detta tillstånd innebär att du tvångsmässigt måste göra nånting. Det kan vara att du säger fula ord, tvättar händerna ofta, se till att spisplattorna är av, onormalt många gånger. “OCD kommer från det engelska Obsessive Compulsive Disorder och översätts till svenska som tvångsmässiga tankar och handlingar” skriver bokstavsdiagnoser.se. Får du tvångssyndrom i ung ålder kan det vara att du mår generellt psykiskt dåligt. Skillnaden att vara sjuk och normal är då tvångstankarna tar över din vardag. Du kommer försent till skolan eller jobbet och du kan inte sköta ditt liv normalt. En behandling kan vara kognitiv beteendeterapi, KBT. Du och en psykoteraput tränar att usätta dig för jobbiga situationer. Till exempel att du smutsar ner dig och inte tvättar händerna efteråt. Du kan också få medicin för Bipolär / Manodepressiv Bipolär menas att man är manisk el- att må bättre. ler deprimerad i olika perioder. Vid det maniska tillståndet förlorar man omdömet och beter sig på ett sätt där man förstör till exempel relationer eller arbete. Då man är deprimerad ECT, förr kallad elchock är en elbekan allt kännas svårt och man tappar handling där korta el-pulser skickas livsglädjen. Mellan olika perioder genom hjärnan. “Det kallas elekkan man må bättre och leva som trokonvulsiv terapi som används vanligt. Man kan ha sympton på som behandling vid svår depresmaniska och depressiva tillståndet sion” enligt deppression.se. Metoden samtidigt. Vissa kan få en ökad krea- ses som ett alternativ till läkemedel tivitet i den maniska perioden. Det som ofta tar längre tid att ge effekt. är viktigt att få behandling tidigt eft- Man tror att depression beror på en ersom sjukdomen kan göra stora so- obalans mellan signalsubstanser och ciala och medicinska påfrestningar. receptorerna i hjärnan. ECT hjälper Mediciner och psykoterapi hjälper att återställa den balansen. Behantill så att svängningar i humöret dlingen sker på sjukhus men man minskar och man slipper återfall. kan åka hem samma dag. SammanMed ökad kunskap om sin sjukdom lagt får man 5-12 behandlingar 2-3 kan det vara lättare att kontrollera gånger i veckan. den. Exempelvis är det viktigt att ha regelbunda och goda vanor, särskilt när det gäller sömnen.

ECT

Källa: https://www.hjarnfonden.se

Text: Sofie Moström 51


Sagas psykiska ohälsa ”Saga” är egentligen en helt vanligt sextonårig tjej som går på gymnasiet, på utsidan verkar hon vara en glad tjej men på insidan pågår något som ingen vet.

52


H

ennes riktiga namn är egentligen inte Saga men vi väljer att kalla henne det. Saga lider av psykisk ohälsa, hon tycker inte speciellt mycket om att prata om det men hon ville ändå berätta en del för oss. Vi började intervjun med att fråga vad psykisk ohälsa betyder för henne. Hon tänkte ett tag men kom tillslut fram till att psykisk ohälsa för henne betyder att man inte kan glädja sig åt det man egentligen tycker är kul. Saga har en lång lista med besvär och hon berättar att hon ofta har ångest, känner sig stressad, irriterad och väldigt emotionell i vissa perioder. Det största problemet Saga lider av är social fobi, vilket gör att hon har svårt att vara ute bland mycket folk. Det kan leda till att hon undviker vissa situationer som hon egentligen velat delta i och det påverkar även skolgången. “Jag kunde inte andas” Saga berättar om hennes tidigare skolår med en ledsam blick. – Min tidigare skola var inte riktigt något för mig, jag trivdes inte i klassen vilket gjorde hela skolgången i tre år värdelös. Jag var inte direkt uppmärksam på lektionerna och jag mådde allmänt dåligt där berättar Saga. Hon berättar även om en skolavslutning som inte gick som planerat. Saga vaknade på morgonen och var jätteglad för att sommaren äntligen hade kommit. Det var dags att åka till kyrkan och officiellt inviga sommaren, få sina betyg och vara fri, men riktigt så blev det inte. – Jag satt i mitten av kyrkbänken med en massa personer runt omkring mig och det var då jag kände att något inte riktigt var som det skulle. Jag blev väldigt varm och kall på samma gång. Det svartnade lite grann för ögonen och jag fick ingen luft, jag kunde inte andas. Jag tittade på min kompis men hon förstod inte riktigt vad som hände, eftersom jag inte 53


riktigt hade pratat med henne om detta. Jag försökte förklara att jag höll på att få en panikångestattack men hon förstod inte. Tillslut började alla i kyrkan att applådera och jag fick ur mig ett ljud så min kompis förstod vad som hände. Efter det minns jag inte något mer, förrän efteråt när vi stod utanför kyrkan med klassen. Min kompis har berättat för mig i efterhand att jag bara satt och tittade djupt in i hennes ögon samtidigt som hon försökte prata lugnt med mig. Tillslut började jag andas lugnt och prata lite lätt. Saga berättar även att hennes panikångestattacker eskalerade över sommaren, hon utvecklade även sömnproblem och hennes matlust minskade. Det var inte förrän hösten 2015 som Saga började prata med sin pappa om det och han insåg att hon behövde professionell hjälp. Detta ledde till att Saga gick och pratade med sin skolkurator. Hon förklarade för henne att orsakerna till detta skulle kunnat vara att hon hade en ganska jobbig uppväxt, hennes dåvarande skola och även vissa personer i hennes liv. “Jag vill inte slå någon i onödan” När Saga fick frågan om hon blivit tagen på allvar när hon sökt professionell hjälp svarade hon att vissa tog henne på större allvar än andra. De som inte har insett att det ett problem har inte förstått allvaret och att hon verkligen behöver hjälp, de har fokuserat på vad som hänt och inte vad om händer just nu. – Jag vill ha hjälp på en gång, för ibland känner jag att jag inte kan kontrollera mig själv och tänker inte innan jag gör vissa saker. Jag blir irriterad och håller mig för mig själv för jag vill inte slå någon i onödan, säger hon skämtsamt. – Nu har jag dock börjat på gymnasiet och jag har verkligen funnit mig till rätta. Jag går en linje som jag verkligen tycker om, jag har en underbar klass som förstår mig och 54

vi delar samma intressen. Skolan har även tagit hänsyn till mitt mående och inte satt för mycket press på mig, fortsätter Saga. Idag mår Saga fortfarande dåligt ibland, men hon är påväg mot en förbättring eftersom hon pratar regelbundet med skolkuratorn och går hos BUP. Hon försöker även att umgås med vänner och personer hon tycker om eftersom det får henne att må bättre. Tjejen på bilderna har ingenting med artikeln att göra. Text och Foto: Evelina Stockberg & Emma Dahllund


Trots att väldigt många människor har någon form av psykisk ohälsa säger folkhälsomyndigheten att det är 73% av befolkningen i Sverige som uppger sig ha ett gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande.

Illustration: Julia Högdahl

55


Social ångest - ett vanligt problem hos unga Social ångest är ett stort problem i samhället. Trots det finns det många som inte vet vad det är för något.

S

ocial ångest, också kallad social fobi, är en ångestsjukdom som innebär att personen får ångest av att få uppmärksamhet. De är rädda för att bli granskade och göra bort sig. Jessica Bergkvist som har jobbat som kurator på Ungdomsmottagningen i 14 år beskriver att det är “en av de vanligare orsakerna” som ungdomar kommer dit för att få hjälp med. Symtom Enligt överläkare Diana Radu Djurfeldt på internetmedecin.se kan tecken på ångest inkludera rodnad, skakande händer, att hjärtat slår snabbare, man rodnar, blir torr i munnen, osv. De vanligaste situationerna som en person med social ångest är rädd för är när de ska presentera något, när de ska interagera med någon och när de gör något medan någon ser på. Det är väldigt ofta att personen vet om att ångesten de har är överdriven, men det brukar inte hjälpa. Orsaker

56

Det finns flera terorier på vad som orsakar social ångest. Många personer som får social ångest har en historia av negativa sociala situationer när de var barn vilket kan

vara en förklaring. Många barn som har föräldrar med social ångest utvecklar det också eftersom att föräldrarna kan hålla barnen ifrån många sociala tillfällen för att de själva inte vill vara där eller för att de inte vill att deras barn ska må dåligt av att vara där. Ett barn som blir nedtryckt av föräldrarna har också stor risk att utveckla social ångest. Behandling Enligt Radu Djurfeldt är den rekommenderade behandlingen för social ångest kognitiv beteendeterapi (KBT). KBT innebär att man med hjälp av en psykolog utsätter sig för det man är rädd för. Man börjar med det lättaste och bygger sig långsamt uppåt. Behandlingen tar runt 12 –16 veckor och brukar ha väldigt bra effekt. Om KBT inte fungerar kan man medicinera. Det tar inte bort den sociala ångesten men det kan få ner den till en nivå där KBT fungerar. Det är väldigt ofta att man tar medicin och har KBT samtidigt.

Kurator Jessica Bergkvist


Liknande diagnoser

Specifik fobi - en rädsla för ett visst objekt eller situation. Exempelvis höjder eller spindlar.

Generell ångeststörning (GAD) - ångest för många saker inom många olika områden.

Panikångest - en person får en panikattack under eller efter en stressfull period

Depression - barn med depression har ofta samma symtom som barn med social fobi men symtomen beror på en känsla av hopplöshet istället för rädsla.

Aspergers syndrom – personer med Aspergers har ofta svårt kommunicera med andra och har ofta svårt att förstå andras känslor och kroppspråk.

Seperationsångest - rädsla att skiljas från någon eller några som man står nära

Text, foto och illustrationer: Ida Söderström

57


TEMA:FOBI

Illustration: Nate Hammarberg

Fobier – mer än bara en rädsla? Vad är egentligen en fobi? Vad är skillnaden mellan fobi och ett obehag? Fobi är en stark känsla av rädsla eller starkt obehag. För att det ska betraktas som en fobi och inte ett mindre obehag så måste känslan som upplevs vid framträdande av ett visst objekt eller en viss situation vara orimlig eller överdrivet intensiv.

58


TEMA:FOBI

F

obier är inte ovanligt i dagens samhälle, du skulle säkert känna igen några av dessa vanliga fobier som enligt British national health service finns idag; Socialfobi som är rädslan för att vara i eller inför sociala situationer. Agorafobi som är rädslan för offentliga platser särskilt under trängsel. Amaxofobi är rädsla för att köra bil. Hypokondri är rädslan för att bli sjuk. Aerodromofobi är rädsla för att flyga. Arachnofobi rädsla för spindlar. Zoofobi är rädsla för djur. Klaustrofobi är rädslan för trånga utrymmen. Varför behöver fobier behandlas? Det som gör att fobier behöver behandlas är när den ändrar på det vardagliga livet eller att du undviker i att vara i en situation där fobin kan uppstå. Exempelvis vid social fobi kan det vara att man undviker att vara i situationer där det kan finnas mycket människor eller att man helt undviker sociala situationer. Agorafobi är fobi för offentliga platser är väldigt likt social fobi på så sätt att man undviker stora folkgrupper och sociala situationer men fobin är också annorlunda från social fobi genom att det oftast förekommer på platser där det är trångt. Amaxofobi är en rädsla för att köra bil som kan påverka en så svårt att man aldrig lär sig att köra bil eller ta körkort. Hypokondri är rädslan för att bli sjuk kan leda till en paranoia att man ska bli sjuk som gör att man undviker vissa platser, människor eller situationer. Det sätt som Aerodromofobi och Klaustrofobi är väldigt lika är att man undviker situationer där man flyger eller är i ett trångt utrymme. Det som gör Arachnofobi och Zoofobi lika är att man undviker situationer där man kan stöta på djuret, man undviker också att se den på bild eller film.

Bild: Wikimedia

Behandling Det finns olika sätt att behandla fobier, det ingår oftast att man allt

Illustration: Ottilia Östlund 59


TEMA:FOBI

ersom tar bort det som gör att man känner sig osäker i en specifik situation. En sådan behandling heter exponeringsbehandling.

att förlora kontrollen eller känna sig galen, en känsla av att man kan dö eller förlora medvetandet och känna sig maktlös mot rädslan.

Exponeringsbehandling

Behandla nyktofobi

Den behandlingen går ut på att man under kontrollerade förhållanden utsätter sig för det som väcker obehag och stannar kvar i den situationen tills man känner att ångesten börjar avta av sig själv och att man inte har en känsla av att behöva fly från situationen längre. Genom den metoden kan man tillslut koppla ihop rädslan med ett lugnt och avslappnat tillstånd och det kommer inte längre kännas obekvämt. Ett annat sätt som de flesta kan känna sig mer bekväm med är att helt enkelt prata med en psykolog eller en psykoterapeut som är kompetent inom det specifika området.

Behandlingen av nyktofobi är väldigt lyckad, 90% av personerna som är diagnoserade blir friska. De olika behandlingsmetoderna för nyktofobi är, exponering för mörkret lite i taget i en process som kallas desensibilisering, att man går i terapi eller träffar en psykolog, att man lär sig avslappnande tekniker som djupa andetag och anti-ångest och antidepressivmedicinering.

Är mörkerrädsla allvarligt? En av fobierna är också nyktofobi även kallad mörkerrädsla, den är oftast inte diagnostiserad för att den bortses och blir istället kallad för sömnlöshet. En person som har nyktofobi kan tycka sig se skepnader i mörkret. Man kan få en känsla av att man inte är ensam i bostaden och att man får panik av att inte kunna se något i mörkret. Enligt en studie hos studenter på Ryerson university i Kanada så har mer än hälften av studenterna med insomni, också symtom av nyktofobi. Fysiska symtom vid nyktofobi kan inkludera svårigheter att andas, höjd puls, tryck i bröstet eller smärta, skakningar eller kittlande känslor i kroppen, yrsel, orolig mage och svettningar. Psykiska problem man kan uppleva är överväldigande känslor av ångest och panik, en intensiv känsla av att vilja fly situationen. Känslan av att man flyr från kroppen eller känslor av att det inte är verkligt, 60

Vad är nattskräck? Nattskräck är en typ av parasomni. Den förekommer oftast hos småbarn, där detta är vanligt. Det kan också förekomma hos vuxna som har symtom för psykiska störningar. Till skillnad från mardrömmar minns personen med nattskräck inte några obehagliga drömmar efter de vaknat. Nattskräck är attacker under sömnen med ett beteende som liknar en person med stark ångest. Personen som fortfarande sover kan sätta sig upp, skrika, vara våldsam och tröstlös och uppvisa ökad motorik, kallsvettningar, hög puls och blekhet. Oftast har personen glömt episoden morgonen efter, medan vissa andra kan ha flashbacks. Ibland är attackerna sammanhängande med sömngång. Diagnostiskt är detta två skilda fenomen men praktiskt sätt kan en person ha ett mellanting med drag av båda. Nattskräck börjar under sömnens första 2-3 timmar, men alltid under NREMsömn. NREM-sömnen delas in i fyra stadier. Stadium 1 är den ytligaste formen av sömn (Slummer) och stadium 3 och 4 är djupsömn. Hos barn börjar nattskräck vanligast vid 3-12 års ålder, oftast växer

det bort med åldern. Vuxnas nattskräck startar oftast i åldrarna mellan 20 och 30 år. Orsakerna till nattskräck hos vuxna är posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), hos suicida personer, personer med neuroticism och vid andra psykiska störningar samt ofta tillsammans med andra sömnstörningar. Hos barn har det ärftliga orsaker och har med den biologiska utvecklingen av hjärnan att göra. När det gäller behandling hos nattskräck gällande barn, behövs det oftast ingen form av medicinering, men det finns undantag som om fallet är att barnet fortfarande lider psykiskt av attacken dagen efter och då det kan bli påfrestande i skolan. Då kan man oftast få någon typ av medicinering som kan hjälpa med sömnen. Annars så brukar man bara förhindra personen från att skada sig under attackerna, man ska helst stänga dörren till rummet och inte ha några skarpa föremål eller liknande framme i rummet då personen kan råka skada sig själv i sömnen. Det kan också hjälpa att ha sömnrutiner varje natt. Våga söka hjälp! Om personen haft nattskräck sedan barndomen och är äldre än 20 år gammal kan man söka annan hjälp hos läkare. Många blandar ihop nyktofobi och nattskräck och tror att det är samma sak. Det är två helt olika tillstånd då nyktofobi är en fobi som kan vara livsändrande beroende hur stark rädslan är hos personen och nattskräck är ett sömntillstånd vanligt hos barn som oftast växer bort med åldern. Källor: verywellmind.com medibas.se


TEMA:FOBI

V

i skapade en enkät för att ta reda på vad privatpersoner vet om nyktofobi, nattskräck och vad skillnaden egentligen är mellan dem. Totalt 75 personer svarade på enkäten. Första frågan var vad personen identifierar sig som så svarade 13,3% som man, 82,7% som kvinna och 4% som annat.

På andra frågan undrade vi vilken åldersgrupp man tillhörde, och 1325 var 29,3%, 26-40 var det 36%, i åldersgruppen 41-65 var det 33,3% och 1,4% var över 65 år gammal. Den tredje frågan i formuläret var om man vet vad nyktofobi är och 20% svarade ja på frågan, medans 64% svarade nej och 16% svarade

kanske. Sedan frågade vi om man hade hört talas om nyktofobi innan formuläret, 66,7% svarade nej, 28% svarade ja och 5,3% svarade vet inte. Den femte frågan var om man visste skillnaden på nyktofobi och nattskräck, 88% svarade nej och 12% svarade ja. Som man kan se på det här diagrammet så hade 80% av totalt 75 personer rätt på frågan, medans de andra 20% svarade fel och med att så många svarade rätt, är upplysningen om nyktofobi i vår svarsgrupp rätt bra.

Däremot om man tittar på svaren på diagrammet till vad är nattskräck? Så är det bara 44% som svarade rätt och 29,3% svarade rädsla för mörker som är nyktofobi och då kan man se varför så många idag blandar ihop nyktofobi och nattskräck. Och om man tittar på alla som svarade fel på frågan, så är det sammanlagt 56% alltså mer än hälften som inte vet vad nattskräck egentligen är.

På den näst sista frågan undrade vi om man kände någon som har nattskräck eller nyktofobi, 57,3% svarade att nej på den frågan. De känner ingen som har nyktofobi eller nattskräck. Det finns många anledningar till varför det är så. Många vet inte någon som har antingen nyktofobi eller nattskräck. En av an-

ledningarna kan vara att det är svårt att erkänna för sig själv att man har någon av dem. Eller att man inte vet att man har nyktofobi eller nattskräck. Istället kan det vara att man kalla det något annat som exempelvis sömnlöshet. Den sista frågan var om man själv har nyktofobi eller nattskräck, där svarade 85,3% att de

har inte någon av dem, 4% svarade att de har nattskräck, 6,7% svarade att de har nyktofobi och bara 4% svarade att de har båda.

Text: Alice Sundquist Ottilia Östlund

61


TEMA: STRESS

STRESS Stress är en naturlig reaktion i kroppen som kan orsakas av många olika faktorer.

S

tress är en reaktion i kroppen som ska hjälpa dig att göra det som behövs. Ibland kan du kanske känna dig stressad även om du inte har bråttom eller är i en akut situation. Du kan bli stressad av press, förväntningar eller idéer på hur du ska vara eller vad du ska göra. Eller om du känner att du inte kan påverka ditt liv. Det som händer i kroppen då du blir stressad är att hjärnan skickar ut stressignaler, som kan göra att hjärtat slår fortare, du andas snabbare och du kan även bli spänd i dina muskler. Det här är ”bra stress”, om du måste få något gjort snabbt. Den här reaktionen gör att man kan få mer gjort när man är pressad eller har lite tid. Att ha för lite att göra kan faktiskt också

62

vara stressande, om du känner att du inte får använda den energi och kapacitet du har. Till exempel om du är arbetslös. Ibland kan man känna stress utan att veta vad det beror på, det kallas för negativ stress. Olika reaktioner på stress Olika personer kan uppleva samma situation eller händelse på olika sätt, och samma person kan känna sig olika mycket stressad av liknande händelser vid olika tillfällen. Det kan bero på hur man mår och vad man har varit med om tidigare. Om du är utvilad och mår bra kanske det känns som en utmaning med en vecka med mycket att göra i skolan eller på jobbet, men för en person som lider av stress så kan den veckan

inte bara kännas jobbig utan nästan helt omöjlig att ta sig igenom. Efter stress behövs vila Det är okej att ha det stressigt ett tag. Men efter att ha varit stressad behöver kroppen koppla av och ta igen sig, genom vila eller att man gör något kul. Om man inte får tid att återhämta sig, utan fortsätter att känna sig stressad ofta eller hela tiden, under lång tid, kan stressen bli skadlig både fysiskt och psykiskt. Stressen kan leda till att man får ont i kroppen, huvudvärk, sömnsvårigheter, svårt att tänka klart, tappar lust att göra vissa saker som man förut tyckte var kul, och i vissa fall bli deprimerad. Text och illustration: Emelie Rullander


TEMA: STRESS

F

ör att ta reda på hur människor i vår omgivning uppfattar stress, hur ofta och när de känner sig stressade gjorde vi en anonym internetenkät där personer av olika kön och åldrar har fått besvara några enkla frågor om stress. Baserat på de svaren vi fick kan vi se att 80% av de som gjort enkäten någon gång har känt av negativ stress. Vi kan även se att 19% av de som gjort enkäten har känt att de fått ett seriöst bemötande då de talat om sin stress. Vilket betyder att ca 70% av de som gjort enkäten känner att de bara ibland eller aldrig fått

ett seriöst bemötande då de talat om sin stress. Hela 76% av de som gjort enkäten vet heller inte var de kan vända sig om de skulle vilja söka hjälp för sin stress. “Har du någon gång känt av negativ stress?” Var en av de åtta kryssfrågorna i enkäten, där 80% svarat ja. Vi hade även en följdfråga på när dom känner av negativ stress, där personerna själva fått berätta om när de känner sig stressade. De mest skrivna svaren är att de känner av stress i skolan, att de känner sig stressad på bl.a jobbet, hemma, när familjemedlemmar

inte mår bra, när tiden inte räcker och när de själva känner att de inte räcker till. De symtom de flesta känner av då de är stressade är bland annat trötthet, yrsel, dåligt minne, hjärtklappning, huvudvärk, lätt irriterade, svårt att sova, ledsen, tunnelseende, hjärtklappning, ont i magen, dåligt fokus, depression och ångest. Det är bara nårga av alla de 322 svaren vi fick på den frågan. I diagrammen nedan kan du se de exakta procenten på svaren från frågorna i internetenkäten.

63


TEMA: STRESS Du har säkert någon gång i ditt liv hört talas om uttrycket “att gå in i väggen”, det är det vardagligaste sättet att beskriva utmattningssyndrom. Men hur är det egentligen att leva med utmattningssyndrom?

ATT LEVA MED

N I N T T A UTM ROM D N Y S

P

ersonen i denna intervju vill vara anonym så vi har valt att kalla henne för Astrid. Astrid, 45, har varit hemma i tre år med utmattningssyndrom. För henne var det flera olika faktorer som orsakade utmattningen. Orsakande faktorer

64

tyckt om att göra för att hon inte känner att hon orkar. Hennes fokus har försämrats så att hon bara kan fokusera på en sak i sänder och hon får stressutslag i ansiktet om hon utsätts för minsta lilla stress. Astrid upplever även symtom som sus i öronen, ljus- och ljudkänslighet. Hon sover dåligt vilket gör att hon varje natt måste ta sömnmedicin för att kunna sova, hon upplever också domningar i ansiktet, händer och armar som har visat sig vara kärlkramps-spasmer. Utmattningen har skapat en oregelbunden menstruation, stelhet och matthet i nacke och axlar samt huvudvärk och försämrad syn. Astrid känner sig ofta även ledsen för att hon inte längre kan göra saker som hon tidigare kunnat.

Sedan tidig ålder har hon varit tvungen att ta stort ansvar i hemmet och redan vid 13 års ålder började hon att arbeta inom äldreomsorgen. Astrid har alltid velat alla väl och tagit sig själv i andrahand, vilket har lett till att hon på jobbet tagit hand om alla ansvarsområden även de som inte var hennes egna. Till en början fungerade det bra, men när stressen blev långvarig och möjligheten för återhämtning inte fanns, eftersom Från mångsysslare till överlevare hon även tog hand om det mesta i hemmet, tog energin slut och sym- När det kändes jobbigt och stressigt tomen för utmattningssyndrom på jobbet tog hon en vecka ledigt i började visa sig. förhoppning om att det skulle bli bättre, hon gick tillbaka men kände Symtom att stressen bara blev värre. Astrid Astrid känner igen många av sym- bokade tid hos en läkare, där hon tomen, eftersom hon flera år tidig- berättade om hennes problem och are varit sjukskriven med samma di- läkaren snabbt konstaterade att hon agnos. Hon berättar att denna gång led av utmattningssyndrom. Efter är symtomen fler och mer allvarliga. tre månader av full sjukskrivning Hon glömmer lätt saker, skjuter upp bestämde sig Astrid för att återgå eller ställer in saker hon tidigare till arbetet på 25%, eftersom hon

började känna sig bättre. Det slutade med att hon återigen, efter nio månader, blev sjukskriven 100%, som hon nu varit sedan den 24 november 2014. Hon har som följd av detta fått typ 2- diabetes, rosacea, en hudsjukdom som orsakar röda utslag i ansiktet vid stress, och hypotyreos, fel på sköldkörteln. Bemötande

När vi frågade Astrid om det bemötande hon får från utomstående svarade hon att de personer som själva har eller går igenom samma situation ger henne ett relativt förstående och vänligt bemötande. Medan de som inte har varit med om det inte kan sätta sig in i situationen och förstå hur små saker för en frisk person kan vara väldigt jobbigga och påfrestande för en person som lider av utmattningssyndrom. Återgå till det gamla Astrid har under hela sjukskrivningen hoppats på att hon så småningom ska kunna återgå till arbetet. Men hennes läkare har konstaterat att hon inte kommer kunna återgå till samma arbetsplats eftersom risken är stor att samma situation ska uppstå igen. Text: Josephine Jonasson


TEMA: STRESS

GSE

ftersom denna person vill vara anonym i intervjun, har vi har valt att kalla henne för Eva. 42 - åriga Eva, var under 2014 sjukskriven i 6 månader på grund av utmattningssyndrom. Orsakande faktorer Orsaken till att Eva blev sjukskriven var i grund och botten hennes arbete. Under tiden som allt började arbetade Eva i butik, där hon jobbade långa dagar med att köra ut varor i butiken och hon satt även väldigt mycket i kassan. Symtom Efter att ha jobbat i butiken några år började hon känna av starka smärtor i både nacken och ena armen, vilket gjorde det svårt för henne att prestera på sitt jobb. Evas arbetssvårigheter gjorde henne stressad, över att inte räcka till på jobbet, vilket sedan ledde till att hon kände att hon inte räckte till hemma. Allteftersom fick Eva fler och fler symtom på utmattningssyndrom som hon själv inte märkte till en början. Det kunde vara allt från att hon kunde glömma vad hon precis höll på att göra, till att bli väldigt lättirriterad, huvudvärk, ingen ork

till att göra saker som hon tidigare tyckt varit roligt. Detta höll på i ca 1 år innan hon blev sjukskriven. Dessa symtom kan Eva känna av än idag, stressen, huvudvärken och smärtan i kroppen. Hon kan även ha svårt att höra om någon pratar med henne, eftersom hennes hjärna inte kan lägga fokus på mer än en sak åt gången.

Hon gick ofta och oroade sig för att symtomen hon kände kunde vara ett tecken på hjärtinfarkt. Anna gick runt med dessa symtom i över ett år innan hon insåg att hon behövde söka hjälp. Bemötande

Under tiden som Anna var hemma ville hon bli bemött precis som Bemötande vanligt, men hon tyckte ändå det Vi frågade Eva hur hon kände kring var skönt när folk visade förståelse. det bemötande hon fått på sin sjuk- Anna är väldigt tacksam för allt stöd dom: och den förståelse som hon fick från – Jag har fått väldigt olika be- kollegor och utomstående. mötanden. Från personer som jag Återgå till det gamla vet har haft liknande problem som mig själv har jag blivit mött på ett Efter sju månader av sjuksskrivning väldigt förstående och hänsynsta- återgick Anna till arbetet och hon gande sätt. Medan från personer mår förhållandevis bra. Hon bytte som kanske inte riktigt kan känna jobb eftersom trivseln var en stor igen sig i min situation, fått ett gan- faktor till hennes stress. Emellanåt ska oförstående och okänsligt be- kan hon fortfarande känna av vissa mötande, eftersom de inte förstår symtom som dåligt närminne och hur så små saker kan vara så svåra huvudvärk vid vissa stressiga situför någon som är utmattad av stress, ationer. Hon förklarar även att alla berättar Eva. symtom har väldigt lätt att falla tillbaka än idag. Text & illustration: Emelie Rullander Text: Elin Höglund ästa intervju är med en 42årig kvinna som vi har valt att kalla Anna. Anna var sjukskriven för utmattning mellan september 2015 och april 2016.

N

Orsakande faktorer Jobbet tog mycket energi då hon ville göra rätt för sig, hon kunde lätt ta på sig för många uppgifter. Tillslut trivdes hon inte på sin arbetsplats längre eftersom den gav henne svåra stressproblem. I samband med stressen på jobbet ville Anna alltid vara till lags med alla och kunde även på fritiden ta på sig för mycket. Symtom Hon hade svåra symtom som huvudvärk, dåligt minne som kunde leda till förvirring, tryck över bröstkorgen. Anna somnade ovanligt sent på nätterna, kände sig yr, var ofta väldigt känslosam och lättirriterad. 65


TEMA: STRESS

Vad är utmattningssyndrom?

S

tress är kroppens naturliga försvarsmekanism, det är en överlevnadsinstinkt som förbereder oss på att slåss eller fly när vi står inför faror. Det finns negativ såväl som positiv stress, den positiva typen kan vara bra för att t.ex få saker gjorda. Medan den negativa typen av stress kan bli allvarlig om den är långvarig. Ett behov av återhämtning För att stressnivån inte ska bli för hög behöver kroppen få återhämta sig. När kroppen har utsatts för mycket stress under en lång tid utan att få återhämtning kan kroppen börja ta skada och man kan drabbas av utmattningssyndrom. Detta märks ofta genom signaler som kroppen skickar ut för att visa att stressnivån är för hög. Om man inte lyssnar på varningssignalerna kan det till slut leda till kroppslig och psykisk utmattning. Signaler att vara vaksam för Signalerna, eller symtom som de även kallas, kan vara olika från person till person, men de är nästan alltid både fysiska och psykiska. Det är viktigt att lägga märke till dom, för att minska risken att drabbas av utmattningssyndrom, eller utmattningsdepression i de fall där depression är en del av grunden. Enligt sjukvårdsupplysningen 1177 är ett av de vanligaste symtomen sömnproblem - att man har svårt att somna på kvällen, eller problem med att man vaknar upp flera

66

gånger under natten. Man kan känna sig energilös, en trötthet som inte försvinner hur mycket man än sover. De känslomässiga symtomen visar sig ofta genom att man blir lätt irriterad, känner sig orolig eller nedstämd. Samt att man bär på skuldkänslor och ångest. Man kan också få svårigheter med koncentration och minnesstörningar, eller problem med att planera och genomföra lätta som svåra uppgifter. Sen kan man även ha fysiska symtom som hjärtklappning, yrsel och värk. Man kan känna sig extra ljudkänslig, ha olika mag- och tarmbesvär och uppleva minskad sexlust. Behandling Enligt stressmottagningen.se finns det olika behandlingsmetoder för att hjälpa personer i olika faser av sjukdomen att på ett så bra sätt som möjligt återhämta sig. Det första stadiet handlar om grundläggande mänskligt omhändetagande, mycket stöd och förståelse för det tillstånd som personen befinner sig i. I denna fas är personen mycket känslig och mer eller mindre utbränd. Personerna kan ha låga värden av cortisol och testosteron som är viktiga hormoner för kroppen, detta kan stödjas med låga doser av dessa medel i en gynnsam terapi. Om personen under lång tid exponerats för stress kan hushållsaktiviteter och återbyggnad bli åsidosatta, nästa fas handlar då om att få kropp och själ i återbalans. Detta kan enklast behandlas med träning av olika slag, sjukgymnast

och avslappningsövningar. Även akupunktur och meditation kan hjälpa. Vissa personer behöver psykoterapeutiskt stöd för att bearbeta de hinder som kan finnas. I denna fas kan det ge mycket hjälp att träffa personer med samma problem för att inte känna sig ensam och utsatt, därför kan gruppverksamhet och diskussioner om stressproblematik vara värdefull. Sista fasen och tillfrisknande I den tredje och sista fasen är det viktigt att ta tag i stresshantering och diskussioner om hur man ska förebygga att samma sak sker igen. I denna fas kan man koncentrera sig på möjligheterna att komma tillbaka till arbetslivet såväl som familjelivet. Nu behövs praktisk hjälp från socioterapeuter, kuratorer eller personalchefer för att så gynnsamt som möjligt anordna bra förutsättningar i arbetslivet. En lyckad rehabilitering innebär oftast både stora förändringar i ens egna sätt att reagera på påfrestningar och förändringar i livs- och arbetssitationen som man ska kunna återkomma till. I särskilda fall, där arbetssituationen är en del av grunden till sjukdomen finns behovet av att finna ny arbetsplats som inte leder till att samma händelse sker igen. Avlastning För dig som närstående är det viktigt att veta att utmattningssyndrom kan vara ett allvarligt tillstånd. Det kan ta lång tid innan personen återhämtar sig och sjukdomen påverkar ofta livet


TEMA: STRESS

mycket, personen blir oftast också mer stresskänslig. Du kan försöka avlasta personen med sysslor i hemmet, eller t.ex åka och handla. “Det är även viktigt att veta att små krav, som att gå ut med soporna eller att laga mat, kan kräva mycket av personen i vissa faser av sjukdomen. Därför är det bra att låta personen själv bestämma takten, du kan hjälpa genom att stötta och uppmuntra.”, skriver hemsidan 1177.se. Text & illustration: Josephine Jonasson

“Utmattningssyndrom förändrar synen på livet

67


DEN DIGITALA STRESSEN KAN TA ÖVER DITT LIV Digital stress är något som vi alla nog kan hålla med om att vi någon gång känt, medan vissa fortfarande är kvar i stressens kretsar. Sociala medier, mail, telefonsamtal och sms kan skapa stress och ohälsa om vi inte sätter riktiga gränser.

M

ånga har ett behov av att ständigt vara uppkopplade, vilket kan leda till ohälsa och stress även fast man inte alltid tror på det. Facebook, Instagram och Snapchat är bara tre av de stora sociala medier som påverkar oss mest i vår vardag, även de tre av de stora medier som ger oss stress. Att alltid ha mobilen i närheten för att hålla koll när man får en notis, att alltid ha datorn nära till hands för att hålla full koll på mailen, kan skapa ohälsa. Humöret

68

Dåliga dagar kan ofta sluta på nätet. Du kommer hem, känner att du behöver en utväg och sociala medier finns där och väntar. Om du inte håller koll på vad du gör och har rätt inställning så kan du snabbt förlora dig själv i internets farliga vägar och kan få tillfälliga känslor av ångest,

stress och ensamhet, förklarar en artikel på internetakuten.com Forskning Enligt forskare på Sahlgrenska Akademin på Göteborgs Universitet så visar en studie att 4 100 personer i åldrarna 20-24 har en ökad risk för att bli sjuk med symtomen stress, sömnsvårigheter och psykisk ohälsa. Det går även att lyssna på P1, under rubriken ‘‘Tankar för dagen’’, om att sociala medier och andra internetuppkopplingar även har påverkat våra liv inom fritid och familjeliv. Det kan till och med gå så långt att vi inte längre pratar med våra familjemedlemmar, utan när det till exempel är mat så smsar man det istället, medan vi sitter med mobilerna i högsta hugg under hela middagen.

Påverkar livet Det kan även påverka vårat liv i skolan, eller efteråt. Man är inte så ofta med vänner längre eftersom vi alltid har dom online på till exempel Snapchat. Man upplever ofta avundsjuka eller ångest när vi bläddrar igenom vårat feed på Instagram, eller kollar igenom alla storys på Snapchat. Man börjar sakta skapa massa komplex över våra egna kroppar som egentligen inte är så farliga. Man kan göra vad som helst endast för bekräftelse. Vi tappar oss själva och lägger all fokus på uppkopplingen, på selfies som ska ut, på hur många likes och kommentarer man får. Får man inte dom likesen man vill ha så kan man känna sig dålig och man kanske tar bort bilden för att man tycker att man är för ful.


Hur förhindrar man digital stress?

TIPS

• Skapa gränser

Du behöver inte alltid vara uppkopplad.

• Kom 2:a

Du behöver inte alltid vara först med att få reda på info.

• Testa dig själv

Avinstallera olika appar för att se hur länge du klarar dig utan dem. Sömnen Den digitala stressen har även påverkat våran sömn väldigt mycket. Man är oftast väldigt trött under dagen för att man inte kunnat sova. Om mobilen ligger och lyser eller plingar så har man svårt att koncentrera sig vilket kan leda till att man istället ligger och klickar på den, plattan eller datorn istället för att få den sömn man behöver. Om vi är stressade kan vi också drabbas av stresshormonet Kortisol som påverkar din sömn. Kortisolnivåerna är oftast väldigt låga under nätterna men kan öka vid tillfälle av stress. Så när du vaknar känner du dig inte riktigt utvilad och det kan skapa ännu mer stress i vardagen eftersom du känner att du inte orkar med alla sysslor du måste hinna med. Text och illustration: Julia Högdahl

SNABBA FRÅGOR MED RENDEK

När började du använda sociala medier? – När jag var 14 år. Märkte du några symtom på ett mobilberoende? – Ja, att jag tänkte konstant på att uppdatera mig. Vilken social medie skulle du inte kunna leva utan? – Snapchat eller Instagram. När tycker du att man ska börja med sociala medier? – När föräldrarna tycker att deras barn kan hantera det.

• Skapa en frizon

Låt sovrummet eller köket vara en frizon där du lämnar tekniken utanför.

• Stäng av notiser

Det kan vara ett bra knep för att slippa hamna i internetfällan och bli beroende.

• Analoga saker

Ta en simtur, ut och jogga, läs en bok, baka något gott.

Rendek Saadula, 16 år Samhällsprogrammet

Dagensanalys.se

69


TEMA: ENERGIDRYCK

ÄR ENERGIDRYCK SÅ FARLIGT SOM ALLA SÄGER? Att dricka energidryck blir allt vanligare bland ungdomar. En del forskning visar att det inte är så bra och annan forskning menar att det inte är farligt om man dricker i måttliga mängder.

Ä

70

r energidryck farligt? I slutet av augusti 2017 fick en händelse mycket uppmärksamhet på sociala medier där en 13-årig flicka hamnat på akuten efter att ha druckit 2 liter energidryck under kort tid. Energidrycker innehåller ofta koffein. EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet)har forskat kring de eventuella riskerna med koffein och kom fram till att för en vuxen människa med normal hälsa, innebär det inga bieffekter om man inte överskrider 400 mg koffein om dagen.

överkonsumera, precis som man kan dricka för mycket kaffe och bli darrig.” Det finns ingen regel angående åldersgräns för att köpa energidrycker i Sverige. Men de drycker som innehåller mer än 150 mg koffein per liter, förutom de som är kaffe eller te-baserade ska märkas med ”högt koffeininnehåll” enligt gällande EUregler. Energidrycker i Sverige har dock 15-årsgräns efter ett gemensamt beslut som är fattat av Svensk Dagligvaruhandels medlemsföretag. Det finns även affärer som har 18-årsgräns på energidryck.

Överkonsumtion

NOCCO BCAA+ energidryck

Ulla Beckman Sundh, toxikolog på Livsmedelsverket säger: ”Energidryckerna är extremt utredda vetenskapligt och ingen har kommit fram till att de kan utgöra en fara av den graden som gör att man bör förbjuda dem. Men man kan alltid

Anki Sundin som är näringsfysiolog på Handelshögskolan i Stockholm har kommenterat innehållet i några populära och sockerfria energidrycker, bland annat NOCCO BCAA+ citrus/fläder och Red Bull Sugarfree. NOCCO BCAA+ citrus/fläder in-

nehåller: Kolsyrat vatten, grenade aminosyror BCAA som bildar proteiner, vitaminer (folsyra, biotin, niacin, B6, B12 och D3), surhetsreglerande medel (citronsyra), arom (citrus, fläder), sötningsmedel, färgämne (betakaroten). Anki Sundins kommentar: “Grenade aminosyror är intressant för alla som tränar, även om vi på senare tid har börjat ifrågasätta om det verkligen bara är de tre grenade eller faktiskt alla essentiella aminosyror som ger effekten på muskeltillväxten vi är ute efter från träningen. När det gäller vitaminerna är det lite roligt att man har tillsatt även vitamin D3. Det är den form av D-vitamin som finns i animaliska livsmedel, har bäst biologisk effekt och som vi också återfinner i bland annat berikad mjölk. D-vitamin är nämligen ett näringsämne som många får i sig för lite av. ”Här är företagets kommen-


TEMA: ENERGIDRYCK

tar om drycken: ”NOCCO BCAA+ Citrus/Fläder är en kolsyrad funktionsdryck som tillhör vår koffeinfria dryckesserie, dvs den innehåller inget koffein men 5000 mg BCAA (grenade aminosyror). NOCCO BCAA+ Citrus/Fläder är också berikad med sex olika vitaminer, är helt fri från socker och innehåller endast naturliga färgämnen och smaker.” Red Bull Sugarfree energidryck Red Bull Sugarfree innehåller: vatten, syra (citronsyra), kolsyra, taurin, surhetsreglerande medel, sötningsmedel, koffein, vitaminer (niacin, pantotensyra, B6, B12), aromämnen, förtjockningsmedel, färgämnen (sockerkulör, riboflavin). Innehåller också en fenylalaninkälla. Anki Sundins kommentar:“Acesulfam K och aspartam torde vara den vanligaste kombinationen av sötningsmedel. Många är oroliga för att aspartam

skulle vara farligt, men det är faktiskt ett av de mest välstuderade sötningsmedlen vi har. Aromer som är ospecificerade tillhör en grupp ämnen i livsmedel som vi som konsumenter kan få minst information om, eftersom de betraktas som affärshemligheter och inte behöver specificeras. Jag ser ett problem i det ur såväl ett näringsfysiologiskt som etiskt perspektiv – som konsumenter borde vi få veta precis vad vi får i oss.” I en studie från danska livsmedelsverket undersöktes 3682 personers energidrycksvanor. Resultatet visar en del biverkningar och följdsjukdomar.Vanliga biverkningar är sömnbesvär, hjärtklappningar och rastlöshet som blir av den höga koffeinhalten enligt studien. Liknande andra studier har också sett biverkningar som bland annat migrän och huvudvärk, allergiska reaktioner, frigörande av stresshormoner, de-

pression och ångest och beroende. Det bästa är om man slutar dricka energidryck helt men dom flesta symptom kan gå tillbaka av sig själv eller botas. Det finns även andra risker, i studien står det ”ett förhöjt intag av läskedrycker med socker ökar risken för fetma, typ 2-diabetes, karies och tanderosion”. Det finns nog många som tror att energidryck är ”nyttigare” än läsk men vanliga energidrycker kan innehålla 10-30% mer socker än läsk. Danska livsmedelsverket Fødevarestyrelsen varnar föräldrar att ge energidryck till sina barn, deras små kroppar kan inte hantera mängden socker eller koffein.

Text och illustration: Sunna Isacsson

71


TEMA: ENERGIDRYCK

NOCCO ELLER REDBULL?

Energidryck och ADHD En anonym kille på 23år har grav ADHD och dricker mycket energidryck, hur påverkar det honom? Vi kallar honom “Nisse”. Nisse dricker energidryck istället för att ta ADHD -medicin, för honom fungerar det mycket bättre. Han blir lugnare. Nisse säger att han inte är lika “all over the place” när han druckit energidryck. Vanligtvis brukar man bli uppigad av energidryck men för bla Nisse och flera med ADHD blir dom mer avslappnad. Nisse dricker oftast mellan 2-6 energidrycker per dag.

Råd från livsmedelsverket

72

FAKTA OM NOCCO

FAKTA OM REDBULL

NOCCO är framtagen av varumärket No Carbs Company. Dryckerna innehåller sex olika vitaminer och är helt fri från socker. NOCCO finns både med och utan kolsyra och koffein, drycken innehåller BCAA som är grenade aminosyror. NOCCO rekommenderar inte drycken för barn, gravida, ammande personer eller personer som är känsliga för koffein. En burk NOCCO BCAA innehåller 180 mg koffein som är lika mycket som två koppar kaffe. Drycken innehåller B-vitaminerna niacin, folsyra, B6 och B12, alla ska minska trötthet och utmattning. Biotin, niacin, B6 och B12 ska bidra till normal energiomsättning. NOCCO innehåller även D-vitamin som ska bidra till normal muskelfunktion. NOCCO är Sveriges mest sålda BCAA dryck och deras första produkt lanserades i december 2014.

En RedBull-burk på 250 ml innehåller 80 mg koffein (lika mycket som en kopp bryggkaffe), 1000 mg syntetiskt framställt taurin (det taurin som finns i energidryck är syntetiskt framställt), socker och 600 mg glukuronolakton. RedBull har varit förbjudet i Norge, Frankrike och Danmark, men förbudet finns inte längre så det är fritt fram att dricka RedBull. Förbudet i Frankrike började 1996 av oro för taurin, som var förbjudet i flera andra länder. Eftersom drycken inte kunde säljas i Frankrike gjordes ett recept utan taurin. Franska livsmedelsverket släppte på förbudet 2008 efter att inte kunnat bevisa någon hälsorisk av taurinet. RedBull är gjord 1984 av “RedBull GmbH”. RedBulls slogan i Sverige är “RedBull ger dig vingar”.

1 Du ska inte använda energidrycker för att släcka törsten eller som vätskeersättning när du tränar eller anstränger dig fysiskt på annat sätt. 1 Alkohol ska du inte kombinera med energidryck. Det kan göra så man blir mindre medveten om hur berusad man är. 1 Drycker med hög koffeinhalt innebär risk för överdosering av koffein som kan ge lätt eller medelsvår koffeinförgiftning. 1 Barn och ungdomar väger oftast mindre än vuxna och inte är vana vid att få i sig koffein. Det gör att unga lättare får negativa effekter av koffein än vuxna. 1 Gravida bör inte få i sig mer än högst 300 milligram koffein per dag, cirka tre koppar svenskt bryggkaffe eller maximalt sex koppar svart te. En kopp är ungefär 2 dl.


TEMA: ENERGIDRYCK

FYRA RÖSTER OM ENERGIDRYCK Ida Edman 16år, Elev El- och Energiprogrammet Dricker du energidryck? - Ja det gör jag, oftast Red Bull och Powerking.

Hur ofta dricker du energidryck? - Ungefär fyra burkar i veckan.

Varför dricker du energidryck? - För att det är gott. Jag känner ingen speciell reaktion av energidryck.

Agne Sjölander 53år, Yrkeslärare El- och Energiprogrammet Dricker du energidryck? - Nej det gör jag inte.

Varför dricker du inte energidryck? - Jag behöver inte den sockerkicken.

Svante Jönsson 65år, Specialpedagog och lärare Dricker du energidryck? - Nej.

Varför dricker du inte energidryck? - Jag har inget behov av sånt, om jag vill ha en dryck som ger energi kan jag göra kaffe eller så pressar jag någon frukt.

Freddy Sandin 17år, Elev El- och Energiprogrammet Dricker du energidryck? - Ja men bara NOCCO.

Hur ofta dricker du energidryck? - Jag dricker högst två varje dag.

Varför dricker du energidryck? - För att det är gott och sockerfritt.

Text och illustration: Sunna Isacsson Foto: Klara Bergman

73


Bildtext ser ut så här.

Funktionsnedsättningars betydelse ADHD/ADD och AST innehåller mer än vad många tror. Vissa har lättare att utveckla ångest eller depression, vissa har det svårt med kroppskontakt med andra. Det här är några av problemen som dessa diagnoser innebär.

A

lla med funktionsned- hjälpa med hyperaktiviteten och sättningar är inte som de koncentationsförmågan. framställs på TV eller i ADD böcker. Det finns mer som alla borde veta. ADD är en förkortning av: Attention Deficit Disorder. De som har ADHD ADD blir oftast väldigt enkelt disADHD är kort för: Attention Deci- traherad av yttre stimuli, har oftast fit Hyperactivity Disorder. De flesta svårt att följa instruktioner, verkar med ADHD har liknande symtom oftast inte lyssna på tilltal och har som till exempel svårt att sitta still ibland svårt att organisera målinmed händer eller fötter, undviker riktade aktiviteter. Det finns också ofta aktiviteter som kräver mental medicin som kan hjälpa med konuthållighet. Oftast så brukar de läm- centationsförmågan och har även na sin plats i till exempel skolan och hjälpt mot depression. vandra runt och prata onödigt mycket. Det finns mediciner som kan 74

AST AST är en förkortning av: Autism Spectrum Tillstånd. De som har AST brukar mest ha svårigheter med kontakt med människor, brister i social förmåga. Det kan också ha specialintressen som kan ta upp en stor del av deras uppmärksanhet och tid. Bristande motorik är vanligt och de brukar ha svårt att läsa av kroppsspråk. Många är också ovanligt stresskänsliga och psykiskt sårbara och har en tendens att utveckla ångest, tvångstankar, depression och fobier. Autism går inte att botas men med anpassning och träning så kan de med autism få en enklare vardag.


Ord från en person med ADHD “Ibland känns det som om det börjar bubbla i blodet (tänk er att ni fyller på en kolsyremaskin). På liknande sätt fylls blodet med energi bubblor. Denna energi måste man följa, den går inte hålla inne på något sätt. Mitt sätt att få ut den är att jobba, jag befinner mig i flow, skriver så fingrarna glöder. Men ibland måste jag till exempel gå ut och gå eller springa, jag måste ha någonstans att göra av min energi. Motsatsen till den här känslan kommer när jag jobbat för hårt och för mycket, då känns det som om man lägger tyngder över hela min kropp, jag blir förlamad.” säger Jessica Hjert när hon beskriver sitt liv med ADHD på sin blogg på sin hemsida nestorforlag.se.

AST

ADD

• Autism SpectrumTillstånd

• Attention Deficit Disorder

Svårigheter med kontakter med människor.

Precis som ADHD men utan hyperaktiviteten.

Har tendens att utveckla ångest, depression m.m.

Blir enkelt distraherad av yttre stimuli.

Går ej att medicineras men med anpassning och träning blir det enklare för personen.

Går att medicineras.

ADHD • Attention Deficit Hyperactivity Disorder. Har oftast svårt att sitta still. Undviker uppgifter som kräver mental uthållighet. Går att medicineras.

Källor: www.levamedadhd.se www.adhd-npf.com/vad-ar-add www.autism.se Text och illustrationer: Nate Hammarberg

75


KBT minskar tandvårdsrädsla Kognitiv beetendeterapi, via internet i kombination med att leka tandläkare hemma är ett effektivt sätt att bota barns tandläkarskräck.

T

andvårdsrädslan börjar ofta i barndomen eller i tonåren, men kan även utvecklas till en fobi med starka negativa känslor. Konsekvensen blir ofta bristande tandhälsa, obehandlad karies samt andra problem med tänderna. “KBT är en effektiv behandling för olika typer av fobier” skriver forskning.se. Forskare vid Karolinska institutet

har utvecklat en internetbaserad KBT- behandling, som de har testat öppet på 18 patienter mellan 8-15 år. Genom detta fick deltagarna i studien veckovis online-vägledning från en psykolog via ett chattsystem. Behandlingen pågick under 12 veckor och innehöll textstycken, animationer och tandvårdsrelaterade videoklipp. Resultatet visar en statis-

tisk och klinisk signifikant ökning av barnens förmåga att genomföra tandbehandling. Dessutom minskad rädsla, färre negativa tankar och ökad självtillit. “Internetbaserad KBT för tandvårdsfobi hos barn och tonåringar kan bli en effektiv behandlingsform med potential att öka tillgängligheten för effektiv behandling” säger Shervin Shahnavaz.

NY FORSKNING INOM PSYKISK OHÄLSA Text: Hannah Moström,Hannes Eliassson, Victor Engelhardt och Adam Jakobsson. Foton: Pxhere.com

ADHD-mediciner kan försämra benhälsa

NHANES(National Health and Nutrition Examination Survey) är ett nationellt hälso- och näringsundersökningsprogram för att bedöma vård och näringsstatus för vuxna och barn i USA. timulantia som är ett uppig- ler benskörhet när man blir äldre. ryggpartiet.“Vårdpersonal säger att gande medel, har visats bromsa Enligt forskning så har 9% av män- barn som tar stimulerande läkemebarns tillväxttakt i höjd, men niskor med dålig benhälsa tagit del borde se till att upprätthålla en effekten på benhälsa är ännu oklar. stimulantia, av de som deltog i sund kroppsvikt, samt får i sig tillProblemet med att utveckla ben- NHANES mellan 2005 och 2010. räckligt med kalcium och D-vitamassa när man är tidig vuxen (18+) De som tar stimulantia har ett me- min” skriver twice.se. är att det ökar risken för fraktur el- delvärde av 4% mindre benmassa i

S 76


Spädbarn motverkar depression Forskare har undersökt om att de är möjligt att använda bebisdoft i nässpray för att lindra depression.

D

ofter har potential att bli en ny form av medicinering och vaccinering, säger Johan Lundström som är luktforskare på Karolinska institutet. “Vissa dofter har visat positiva effekter på psyket, på simulärt sätt som an-

tidepressiva, antipsykotika och vissa lugnande läkemedel gör” skriver forskning.se. I undersökningen lät forskarna 30 kvinnor lukta på mössor som burits av nyfödda medan de studerade deras hjärnor med magnetkamera. Resultatet jämfördes

sedan med när de luktade på andra dofter. Det visade sig att bebisdoft hade en liknande effekt på hjärnan som psykofarmaka, som är ett samlingsnamn för läkemedel som riktar sig mot psyket.

Apgarpoäng kan förutse risk för CP och epilepsi Nya rön visar att apgarskalan kan förutse om ditt barn kan diagnostiseras med cerebral pares (CP) eller epilepsi.

A

pgarskalan är en skala som används för att bedöma hälsotillståndet hos ett nyfött barn. Fem kriterier bedöms för att undersöka hur friskt barnet är och varje kriterium kan få mellan 0-2 poäng 10 poäng är det högsta ett barn kan få, ju högre poäng desto bättre. De fem kriterierna som

bedöms är: andning, hjärtfrekvens, hudfärg, muskeltonus och retbarhet. Bedömningen görs 1, 5 eller 10 minuter efter förlossningen. Ju lägre poäng desto större risk är det att barnet diagnostiseras med epilepsi eller cerebral pares. “Poängen kan variera beroende på vilka tider man tar testet” skriver forskn-

ing.se. “Resultaten visar att det är viktigt att utvärdera det nyfödda barnets vitalitet både vid fem och tio minuter, även om Apgarpoäng är nära normal vid fem minuter” säger barnläkare Martina Persson.

Att gå i trappor och utbildning gör hjärnan yngre En ny studie visar att utbildning och fysisk aktivitet avsevärt bromsar åldrande av grå-materia i hjärnan.

A

tt gå i trappor förknippas normalt med att hålla kroppen stark och frisk. Ny forskning visar att de förbättrar dessutom hjärnan. Även utbildning har

en positiv effekt. “En ny studie som publicerades i tidskriften Neurobiology of Aging, kom man fram till slutsatser att ju fler trappor man tar och ju fler år i skolan, desto yngre

ser hjärnan ut fysiskt” kriver twice. se. Forskarna fann att hjärnans ålder minskar med 0.95 år för varje år av utbildning och 0.58 år för varje dag man tar trappor mellan 2 våningar.

Cannabisämnet cannabidiol kan fungera som ångestbehandling Forskare har upptäckt att ämnet cannabidiol skulle kunna användas i behandling av ångestproblematik och fobier, utan önskan biverkningar skriver Johanna Holmgren i tidningen dh.se.

I

en litteraturstudie från Storbritannien och Brasilien har forskare undersökt kunskapsunderlaget när det gäller cannabidiolers påverkan på känslominneprocesser.

Detta för att se hur substansen eventuellt skulle kunna användas för att behandla bland annat ångest. Cannabidiol är ett ämne från cannabinoider, vilket är de aktiva ämnet som

går att hämta från cannabisplantor. Till skillnad från de andra ämnena kan cannabinoiden inte framkalla hallucinationer eller psykosliknande symtom. 77


Den inbillade friske en drogfri musikal om hälsohets Ådalsskolans Estetiska program med musikalprofil uppför varje år en musikal. Detta år är temat hälsohets. I huvudrollen ser vi Ruben Johnsson och för regi och manus fritt efter Molière står Carsten Brosjö. Elever från alla tre årskurser agerar, sjunger och dansar i den timmeslånga musikalen. Premiär tisdag den 6/2. Bilder är från genrepet.

Foto: Hannes Eliasson

78


Musikalen har en härlig blanding av humor och allvar. En modern tolkning av Molières klassiker.

79


REDAKTIONEN ES15

Chefredaktör Elin Öhman

Redaktör Klara Bergman

ES16

80

Adam Jakobsson

Emelie Rullander

Sofie Moström

Viktor Engelhardt

Josephine Jonasson

Hannah Moström

Kevin Sundström

Elida Östman

Bildchef Elin Höglund


ES17

Ida Söderström

Sunna Isaksson

Redaktör Evelina Stockberg

Gusten Kjelltoft

Alice Sundquist

Fabian Arkeflod

Julia Högdahl

Emma Dahllund

Hannes Eliasson

Lisa Sandström

Nate Hammarberg

Ottilia Östlund

81


Hbtq-certifierad skola Ett pedagogiskt spel utvecklat av Ådalsskolans elever och personal! Testa dina kunskaper i olika skolämnen i ett spännande quiz-spel Logga in och spela på course.laragenomspel.se

Ådalsskolan inledde arbetet med HBTQ-certifieringen under hösten 2015. Skolan tog kontakt med RFSL och under fyra tillfällen fick personalen undervisning. Det hela avslutades med ett slags prov som visade att personalen nådde upp till kraven för certifieringen. På Ådalsskolan finns sedan 2015 en särskild grupp med lärare och personal som arbetar med frågor som rör HBTQ. -Vi ska vara en styrgrupp och kanske som ett bollplank, berättar Peter Hedberg som sitter med i Ådalsskolans HBTQ-grupp. Under utbildningen kom RFSL och träffade oss, vi diskuterade vad vi behövde gå vidare med och så. RFSL hade några checklistor också som vi gick igenom tillsammans då vi exempelsvis tittade på hur skolans miljö är utformad. Det kunde vara allt från omklädningsrum till tryggheten i korridorer och så vidare utifrån HBTQ-perspektiv. - Vi har sju diskrimineringsgrunder i Sverige, och HBTQ-delen innefattar en stor del av dem. Det är bland annat kön, sexuell läggning och könstillhörighet. 82


Ådalsskolan Följ oss på sociala medier: Facebook: Ådalsskolan Twitter: #Ådalsskolan Instagram: @adalsskolan www.adalsskolan.se

Foto: Elin Öhman ES15

83


84

#mind  
#mind  

En tidning på temat psykisk hälsa gjord av eleverna på Estetiska programmet inriktning Estetik och media, Ådalsskolan i Kramfors.

Advertisement