Page 1

#COLORS Nr 4 2016

Tema HBTQ AV Estet-Media på Ådalsskolan i Kramfors

1


Foto: Felicia Sehlin

Högskoleförberedande och kreativt

Estetiska programmet - Estetik och media Ådalsskolan i Kramfors

Innehåll Redaktion Den här tidningen är gjord av eleverna på Estetiska programmet med inriktning Estetik och media på Ådalsskolan i Kramfors. Den har tillkommit under ett par temaveckor där vi arbetat med tema HBTQ. Det är aktuellt då skolan nu genomgår en HBTQcertifiering anordnad av RFSL. Texterna, fotografierna och illustrationerna är, med några få undantag, producerade av eleverna själva. Bilder på hela redaktionen finns på sidorna 56.

2

Omslag: Felicia Sehlin och Josefin Lundholm.

Krönika ...................................................................................................................................4 Fakta om HBTQ..........................................................................................................................6 Maria -en drivande själ.............................................................................................................8 Andrea vill att normerna ska bort...........................................................................................10 HBTQ-certifieringen på Ådalsskolan .......................................................................................12 Ida brinner för HBTQ-frågor.....................................................................................................14 Homofobi -vad är det? ............................................................................................................16 Jessica jobbar med ungdomar.................................................................................................18 Psykisk ohälsa bland HBTQ-personer.......................................................................................20 Enkätundersöking om HBTQ....................................................................................................22 Röster från Ådalsskolan...........................................................................................................24 Asexualitet -kärlek utan sex....................................................................................................26 Transgender -rätten att vara sig själv......................................................................................28 Vad säger kyrkan om HBTQ? -David Tosteberg,Charlotte Odelberg och Henrik Domeij............30 Novell: Vill du bli min?.............................................................................................................34 Sveriges HBTQ-historia............................................................................................................36 HBTQ nu och då.......................................................................................................................38 HBTQ och mänskliga rättigheter..............................................................................................40 HBTQ-rättigheter i världen......................................................................................................42 Röster från världen. Intervjuer med ungdomar från olika länder............................................44 Regnbågsflaggan....................................................................................................................50 Pridefestivalen........................................................................................................................52 Dawid Bowie -en normbrytande ikon.....................................................................................54 Redaktionen...........................................................................................................................56 Bilaga med konstnärliga tolkningar av temat HBTQ................................................................58


Förord

Peyman Vahedi Rektor, Ådalsskolan Twitter: @peva79 peyman.vahedi@kramfors.se

F

ör tredje gånger får jag förmånen att skriva förordet till Estetiska programmets tidning – i år med temat HBTQ. Diskussionerna om skolan och skolsystemet är precis som tidigare år igång och med högt tonläge. Samförstånd går inte riktigt att finna och jag kan inte beskriva läget på annat sätt än falangstrider. Ena sidan säger sig stå för ”kunskap” och andra sidan påstås stå för ”flum”. Och en av kunskapssidans slagpåsar är det som den falangen associerar med mjuka värden. Likabehandlingsarbetet, genusperspektiv och normkritik är exempel på det som i debatten fått ta stryk. Samtidigt vet vi att en trygg skola där elever känner att de kan vara sig själva – och särskilt under tonåren finna sig själva – är en viktig förutsättning för inhämtande av kunskaper och lärande. Det är nämligen det som erfarenhet av skolverksamhet lär oss. Lärare som har undervisat och samlat på sig erfarenheter vittnar om att relationen med eleven är viktig för att skapa förutsättningar för lärande. I relationsbyggandet måste vi ta hänsyn till hur omvärlden och samhället förändras. För 50 år sedan kanske ett visst språk och förhållningssätt var acceptabelt. Men det är det inte nu. Genom att vi vuxna – särskilt vi som påstår oss arbeta för en ”kunskapsskola” – utbildar oss, lär oss mer och använder dessa nya kunskaper i dialogen med eleverna, skapar vi också den miljö som behövs för elever att lära sig mer. Dessutom möjliggörs uppdraget att fostra elever till samhällsmedborgare med aktuella demokratiska värderingar. Våra lokala Kramforspolitiker fattade ett beslut om att Ådalsskolan skulle bli en av Sveriges första gymnasieskolor att HBTQcertifieras. Redan under första utbildningstillfället dök det upp saker som utbildade vuxna, med alla behörigheter och legitimationer, inte hade tänkt på i sin dialog med eleverna. Trots att inställningen hos vuxna inte behöver vara särbehandlande eller kritisk mot en person eller grupp, kan ord som uttryckts utan reflektion skapa utmaningar i relationsbyggandet. Därför är det med glädje och stolthet jag ser att våra elever valt detta tema. Eleverna bidrar till att öka såväl sina egna som hela skolans normkritiska förhållningssätt i vår dialog och relation med varandra. Precis som tidigare år vill jag lyfta fram Kramfors som ett särskilt ansvarsfullt samhälle, där stora insatser görs för medborgare som har haft det svårt, oavsett bakgrund. På Ådalsskolan arbetar vi vidare för fortsatt ansvarstagande!

3


tänk innan DU talar! KRÖNIKA

Felicia Sehlin ES13 Chefredaktör

V

i har nog alla känt att vi sagt något väldigt opassande någon gång, men händer det att vi säger opassande saker utan att vi själva tänker på det? Innan jag kom ut som bisexuell har jag många gånger fått höra av människor i min närvaro hur hemskt det skulle vara om någon de kände skulle vara homosexuell eller bisexuell. De flesta tjejer i min omgivning har sagt hur hemskt det skulle vara i till exempel ett omklädningsrum. Jag överdriver inte när jag säger att jag hört: ”tänk om någon var kåt på mig och skulle attackera mig i omklädningsrummet, gud vad läskigt!” Ingen av dem visste såklart att jag var bisexuell, men aldrig skulle väl jag attackera någon. Bara för att jag gillar killar och tjejer betyder det inte att jag gillar alla, speciellt inte folk som trycker ned mig. Det är hemska saker folk säger och det finns kanske värre saker, men vi måste tänka på att även de småsaker som man hör varenda dag gör ont. Varför frågas det alltid om man har kille när man är tjej och vise versa? Vi skulle kunna fråga personen om man har en partner istället? Och varför används ofta bög som ett skällsord? Räcker det inte med alla andra svärord för att uttrycka oss? Våra normer håller just nu på att förändras, och det har redan gjorts en stor förändring. Många fler vågar komma ut ur garderoben. Det är vanligare att killar vill sköta om sitt yttre mer, genom att bland annat anväda smink. Tjejer väljer att handla kläder på pojkavdelningen, fler och fler vågar komma ut ur garderoben och visa sitt sanna jag. Men kan det vara så att en av anledningarna till att vissa fortfarande inte vågar komma ut är för det bemötande man får i vardagen som ingen tänker på? När man varje dag möter människor som utgår ifrån att det normala är att inte vara

4


Foto: Felicia Sehlin HBTQ-person så känner man att man är onormal och känner sig inte lika välkommen i dagens samhälle. Det är just därför vi istället borde omformulera vad vi säger, kanske låta bli att säga någonting alls? Vissa saker säger man inte helt enkelt, det är rent folkvett. Att trycka ned folkgrupper i allmänhet borde vara en av dem. Du kan aldrig anta att någon inte är varken homo, bi, trans, queer, asexuell eller liknande eftersom det inte är alla som vill eller behöver säga det. Kanske är det din son eller dotter, eller din bästa vän. Jag förstår att det finns vissa frågor som slinker ur en av ren vana. Men om du försöker att ändra ditt ordval och sortera ut vissa saker som inte borde sägas kommer du allt eftersom vänja dig. Du frågar om personen har en partner istället för om de har en kille eller tjej, du kommer inte längre använda bög som ett skällsord. Och du kommer inte ta upp hur rädd du är för att bli våldtagen av en kompis som inte än har kommit ut ur garderoben. Livet är inte rättvist och det kommer det heller aldrig att bli, men betyder det att vi inte ska sträva efter att komma så nära som möjligt? Jag tycker att om det är möjligt att göra världen mer jämlik ska man aldrig vända ryggen till och klamra sig fast vid allt det gamla. För att utvecklas på högre plan måste vi kunna utvecklas på lägre plan.

5


HB Bi

HOMO

H:et och B:et beskriver sexuella läggningar, vem/vilka man blir attraherad av. T beskriver hur man uttrycker sitt kön. Queer rör både sexuell läggning, könsidentitet, relationer och sexuell praktik.

HOMOSEXUELL Homosexuell är då en person kan bli attraherad och kär i personer av samma kön som en själv. Alltså män som gillar män och kvinnor som gillar kvinnor.

Cis-person

Cis betyder på samma sida. En cis-person är motsatsen till en transperson. De vill säga om du är född som en tjej har ett ”kvinnligt” personnummer, ser ut som en tjej enligt normen, och du känner dig som en tjej, då är du en cis-person.

6

Asexuell Asexuell används olika för olika personer. Men det finns tre olika “delar” av det Demisexuell är när en människa endast känner attraktion till någon annan person efter att de har fått ett väldigt starkt band. Autosexuell betyder att en människa bara vill ha sex med sig själv. Men det vanligaste beskrivningen på asexuell är när en person som aldrig eller under är längre period inte har haft sexlust eller inte vill ha sex med andra personer.

Bisexuell En person som är bisexuell är någon som kan bli kär och attraheras av människor oavsett kön. Ordet “bi” betyder två. Vanlig defination: “jag blir kär i en person, inte i ett kön” det vill säga en attraktion till en person oavsett kön. Det finns en liten mängd av bisexuella som kallar sig polygama eller polyamorösa och som därmed önskar ha flera partners samtidigt.


TQ TRans

queer

TRANsSEXUELL

queer

Dragqueen

En transexuell människa är någon som känner att hen är född i fel kropp. Om hen till exempel föddes med det manliga könet fast de känner sig som en tjej. Detta är då att du klär dig och i vissa fall opererar om könet. Många brukar kunna blanda ihop transexuell med transvestit men det är två helt olika saker. En transvestit är någon som klär ut sig till det motsatta könet för skoj skull. Oftast män som klär ut sig till kvinnor och använder detta som en underhållning.

Queer är ett engelskt ord som betyder konstig och annorlunda. I början var det inte positivt eller accepterat av samhället att vara queer. De som kallar sig queer idag menar att det är bra och positivt att vara annorlunda. Queer kan betyda olika saker för olika personer därför kan det vara så svårt att förklara exakt vad det är. Det kan vara ett uttryck för att beskriva sig själv. Att man till exempel inte vill tillhöra ett kön eller en sexuell läggning. Det kan vara ett sätt att visa att heterosexualitet inte ska vara ett ideal i samhället. De som kallar sig queer vill alltså inte tillhöra någon speciell grupp med människor som måste uppföra sig och klä sig på speciella sett. Att till exempel kvinnorna i samhället ska vara smala, sminkade och feminina. Detta vill inte alla queers vara delaktiga i och ser inte sig själv tillhöra något av könen.

Dragking/dragqueen: Är en person som klär ut sig till sitt motsatta kön och gör detta på ett mer underhållande och lekfullt sätt. Det vanligaste är män som klär ut sig till kvinnor och uppträder. Detta kan även kallas transvestit.

Källa: rfsl Test och layout: Klara Bergman & Elin Öhman 7


Maria - en drivande själ Maria är en engagerad och påhittig person och brinner för att hjälpa andra att förstå att de inte är ensam, utan att det finns fler som inte stoppar in sig i heteronormen.

Komutkramfors är en förening med syfte att vara en kraft för att ge Kramfors ett bredare utbud av aktiviterer med HBTQ-inriktning. Maria har bara arrangerat några enstaka aktiviteter ännu. Vill man engagera sig eller har förslag på aktiviterer så går det bra att skicka ett pm på facebook.

36-åriga Maria Thunberg är född och uppväxt i Kramfors kommun. Hon jobbar på Kramfors kommun som asylsamordnare. Maria är ensamstående med husmöss i brist på katt. Alternativ

8

Maria tror att allas historia ser olika ut, hon är född 1979 och tror att hennes process hade sett annorlunda ut om hon hade varit född tio år senare. Inte att hon hade varit annorlunda utan att förutsättningarna runt omkring hade sett annorlunda ut. För att sätta in det i ett perspektiv så fick hon sin första mobil när hon fyllde 16 år, och då gick det att ringa och smsa med den. Människor på den tiden hon växte upp, som inte var heterosexuella var Jonas Gardell & Mark Levengood och Efva Attling & Eva Dahlgren. Det var i princip så världen såg ut. Alternativet att det skulle finnas något annat än att bli kär i en kille, gifta sig och skaffa barn, allt det där tra-

ditionella fanns inte då. Hon menar att om det inte presenteras andra alternativ så är det svårt att veta, man kanske har en känsla av att man är annorlunda men att man inte vet vad det beror på. Hon tror att människor som växter upp nu åtminstone får alternativen presenterade för sig. Hon har även sett diskussioner på Facebook om hur många kön det finns, och menar att det inte ens skulle ha varit möjligt för bara tio år sedan. Därför finns nu större chans att upptäcka sig själv tidigare än vad man hade förr. Skaka om normer Personligen har Maria inget intresse av att människor ska veta vem eller vilka hon kan bli kär i och inte. Hon anser att hennes könstillhörighet och familjekonstulationer är hennes ensak. Men hon tycker att det är värt att berätta om det hjälper till att skaka om normerna, och för dem som känner sig som den ensammaste flatan i hela Kramfors ska förstå att det

finns fler som inte stoppar in sig i heteronormen. Hon känner ett ansvar att föra över sina erfarenheter till nästa generation för att de inte ska behöva börja om från början. Förening Maria drog igång Komutkramfors för två-tre år sedan och fick en idé i samband med stadsfesten i somras. Det var en ren impulshandling från hennes sida, hon tänkte att det skulle vara fint väder så varför inte dra igång en regnbågspicknick. Det kom dit mycket folk och det var väldigt trevligt. Att anordna sådana evenemang kan göra stor skillnad. Hon önskar att det inte skulle behövas, men än så länge lever vi i en värld där det behövs. Ibland önskar hon att det fanns någon som kunde ta över den stafettpinnen. Hon längtar efter att vara omringad av människor som inte lever efter normen och som man delar erfarenheter med.


Andréa Åström och Maria Thunberg är båda engagerad i HBTQ-frågor

Att sätta etikett När Maria var yngre hade hon större behov av att sätta etikett på vem hon är. Det blev som ett påstående och hon hade något att identifiera sig med. Men ju äldre hon blir desto mindre känner hon att hon behöver den där etiketten. Inom HBTQ normerna finns det en uppfattning och idé om hur man ska vara, men hon vill inte identifiera sig. Ohetero är det närmaste hon kan komma. Hon är inte i det facket med man, villa och vovve. Maria kan förstå behovet av att vilja ha en etikett ur ett juridiskt perspektiv, till exempel då man ska definiera hatbrott då kan det behövas etiketter. I övrigt skulle hon önska att det inte behövdes överhuvudtaget. Ådalsskolans certifiering Hon var med och skrev motionen om certifieringen på Ådalsskolan. Maria var sjuk när motionen skulle tas fram på fullmäktigesammanträ-

det. Hon satt hemma på sin kökssoffa med feber. Där satt hon och följde fullmäktige på sociala medier. Livesändningen som brukar sändas, var det något fel på så hon fick sms av sin kollega om hur det gick. Dåvarande kommunalråd hade gått upp och pratat för motionen, de trodde att socialdemokraterna skulle vara emot det. Under debatten satt hon och skakade hemma på kökssoffan och tänkte ”herregud vad är det som håller på att hända, håller vi verkligen på att göra det här?”. Hon hoppas på att det blir fantastiskt bra men även att man inte nöjer sig där. För henne handlar det om mänskliga rättigheter och värdegrunder. I framtiden hoppas hon på att det inte kommer behövas certifieringar, utan att det ska vara självklart att man får vara den man är. Oklarhet Ofta frågas det, ”när kom du ut?”,

men det finns inget speciellt tillfälle utan det får man göra hela tiden, berättar Maria. Hon nämner också att frågan ”när kom du på att du var hetero?” aldrig ställs, medan frågan som ”när kom du på att du var homosexuell?” är allt vanligare. Prideparad Marias dröm är att innan hon dör ska det vara en prideparad i Kramfors. Eller ska det kanske tillslut inte behövas någon prideparad, då kan hon nöja sig med det också.

Text: Josefin Lundholm, Elin Olsson Foto: Elin Olsson

9


Andréa vill att normerna ska bort Andréa tycker att det är bra att Kramfors engagerar sig i HBTQ-frågor och tycker att Certifieringen på Ådalsskolan är en bra start, men att det inte får stanna av vid ett diplom.

Andréa Åström är 22 år och bor i Kramfors. Hon flyttade hit från Umeå för 2,5 år sedan men är ursprungligen från Rumänien. Hon är ensamstående men bor med sin katt. För tillfället är hon arbetslös men söker efter sitt drömjobb. Utveckling Andréa tycker att det är viktigt att HBTQ-frågor tas upp i en sådan liten stad som Kramfors, för att vi inte ska vara kvar i det gamla. Inget krav Hon tycker inte att det är något krav att man kommer ut och berättar om sin historia men hon ser det som ett ansvar. Hon tycker att det är mycket lättare att växa upp i en stor stad om man inte är hetero eller vad man än identifierar sig som. Hon har bott i Kramfors så pass länge men har inte 10

vetat att komutkramfors finns förrän nu. Längtan

menar att prickarna som ska finnas på golvet i framtiden kan betyda så mycket. För de som kanske inte förstår språket, inte förstår när folk pratar om HBTQ utan ser att här är det en regnbåge, här är det okej.

Andréa har längtat efter att vara bland folk som är likasinnade, för det har hon saknat här i Kramfors. Förut var det på klubbar och fester hon hittade likasinnade och där behövde man inte känna sig annorlunda. Men hon menar att i Kramfors finns det inte än så länge.

Man kan inte säga något speciellt tillfälle ”då gick jag ut ur den här garderoben”. Utan det får man göra hela tiden, säger Andréa.

Visa att det är okej

Förändring

Andréa tycker att certifieringen på Ådalsskolan är jättebra men att det inte får stanna av efter att man har fått ett diplom, utan att man måste fortsätta att driva det vidare. Hon tycker att nu när det börjar så många asylsökande på skolan så är det otroligt viktigt att man visar att här är det okej att vara den man är. Hon

Det är normer och grejer man vill ha bort och då är det bara att fortsätta pracka på normerna om, ”så här ska det vara”. Hon tycker att det är skitbra att vi gör den här tidningen. Text: Josefin Lundholm, Elin Olsson Foto: Elin Olsson

Att komma ut


ådalsskolans HBTQ-Grupp På Ådalsskolan finns sedan 2015 en särskild grupp med lärare och personal som arbetar med frågor som rör HBTQ.

Vad är det ni gör?

vecka så det blir ganska intensivt ar- startade inte förrän våren 2015. bete. Det blir mycket detaljdiskusVi ska vara en styrgrupp och kansioner som till exempel om miljöer Är det endast personal som är ske som ett bollplank berättar Peter med i gruppen eller har ni något och bemötande. Hedberg sitter med i Ådalsskolans samarbete med elever ? HBTQ-grupp. De från RFSL träffar oss, vi diskuterar vad vi behöver gå Hur många medlemmar är med? Själva certifieringen är ju inte för eleverna utan det är skolan som vidare med och så. RFSL har några Ca åtta stycken från olika personal- certifieras och personalen som ska checklistor också som vi går igenom grupper. Rektor Mikael Wiklund, utbildas. Vi har ingen medlem från tillsammans då vi exempelsvis tittar vaktmästaren, en person från ad- eleverna men däremot ska vi dispå hur skolans miljö är utformad. ministrationen, bibliotikarien och kutera på mötet idag om vi kan ta Det kan vara allt från omklädningsedan är det ett antal lärare. med elevkåren på något möte. Egensrum till tryggheten i korridorer och tligen handlar det konkret om hur så vidare ut ifrån HBTQ-perspektiv. skolan ser ut. Vad är bra, vad kan När startade gruppen? - Man kan säga att vi både ska vara behöva ändras? Då kan det var bra informatörer för andra lärare och anI september 2014 frågade rektorn att få elevperspektivet också. nan personal men vi ska också vara vilka som kunde tänka sig ingå i bollplanket till RLFS. Så vi har en Text & illustration: Madeleine Hellden. Så den bildades formellt i okganska bred roll. Vi träffas var tredje ström & Ebba Melander tober 2014 men det riktiga jobbet

11


Du får vara den du är och du kan bli vad du vill Ådalskolan ska HBTQ-certifieras. Vi blev nyfikna på hur det kom sig att skolan ska certifieriras och vill veta mer om det. Vi hade möjlighet att få en intervju med Mikael Wiklund som är rektor på skolan och passar då på att fråga honom om bakgrunden till certifieringen.

E

nligt Mikael Wiklund började idén när han och två andra rektorer på skolan, Peyman Vahedi och Katarina Näslund, satt och pratade och snuddade vid tanken om HBTQ-certifiering. Det var dock en kostnadsfråga vid tillfället. Viktiga frågor Kommunfullmäktige beslutade i december 2013 att Ådalsskolan skulle HBTQ-certifieras och att det är viktigt är någonting som Mikael vill lyfta fram.

12

- Egentligen om man säger så här, är HBTQ-frågor i sig inte viktigt, det är allas lika värde som är viktigt. Det man ser i undersökningar, kanske inte så mycket på den här skolan, men om man tittar över huvudtaget så är den här gruppen väldigt utsatt. Man kanske inte vågar vara den människa man egentligen skulle vilja vara. Därför tycker vi det är jät-

tiga. Vi arbetar också aktivt med sådana frågor även om det inte får lika mycket publicitet på samma Skolans uppdrag sätt. Däremot har vi valt att sätta Han förklarar att de på skolan har ljuset på HBTQ för att det ska bli ett kompensatoriskt uppdrag, vilket riktigt, menar Mikael. innebär att det du inte har med dig inom hemmet ska skolan kunna ge Mikael Wiklund berättar att skolan dig. Alla ska ha samma förutsättnin- länge arbetat med frågor som rör gar i skolan, det är både hårda och HBTQ. mjuka värden. - Vi har jobbat med frågorna redan tidigare men nu blir det mer fokus. - Vi har sju diskrimineringsgrunder Jag kan säga att vi har väl hela tiden i Sverige, och HBTQ-delen innefat- jobbat utifrån ett HBTQ-perspektiv tar en stor del av dem. Det är bland på det sättet. Vi har föreläsningar annat kön, sexuell läggning och som RFSL kan anordna vilket vi har könstillhörighet. Om vi ska kunna tonat ner lite just nu på grund av utbilda elever så måste vi vara på den certifieringen. nivån att vi ser till att inte aktivt dis- Vi jobbar även med genusfrågor då kriminera människor, för gör vi det det ingår i det här och det är ockblir följderna för eleverna fel när de så något vi jobbar aktivt med. Det hoppas jag också syns i klassrumen kommer ut. att man inte gör någon skillnad på Andra jätteviktiga frågor är till ex- killar och tjejer. empel handikapp eller nyanlända och de frågorna är minst lika vikteviktigt att man lyfter fram de här frågorna på det sättet.


Vad kommer ändras?

då? Det är så klart vårdnadshavaren, för en sådan har alla under 18 år. Han tror inte att eleverna direkt Det är sådant vi vill uppmuntra till, kommer att märka av någon föränatt vi på Ådalsskolan vågar tänka på dring. ett annat sätt. - Det är som jag nämnde tidigare, Regnbågsmatta att vi jobbar med de här frågorna, vi försöker med nolltolerans mot Det kommer även att märkas rent kränkningar av alla slag inte bara fysiskt i byggnaden. Skolan har köpt mot HBTQ-personer. Det jag tror in en regnbågsmatta som hänger vid ni kommer att märka är att lärarna huvudentrén och när alla byggnaoch övriga personal kommer att ha tioner är klara kommer de döpa om lite mer normkritiskt tänkande. Jag alla delar av skolan som förut hette tror att det kommer att märkas med A, B, C, D, E, F, G, till regnbågens mycket på frågor som ” Hur tänkte färger istället. du nu?”, ”kan man tänka på ett anÅdalsskolan vågar sticka ut nat sätt?”, ”kan vi vrida och vända på det?”.) Mikael avslutar och berättar stolt Ett exempel är att någon kom in om verksamheten. och frågade varför vi kallar det föräldramöte? Vi tänkte att det självklart - I det stora hela hoppas jag att vi våhette föräldramöte eftersom det är gar sticka ut lika mycket som vi gör föräldrar, men snart därefter bytte vi nu, vi sticker ut åt alla håll. Jag vet namn till möte för vårdnadshavare. inte vilken månad vi inte varit i meDet finns många här som kanske dia, riksmedia, eller något annat för inte har föräldrar. Vilka ska komma att vi faktiskt gör saker som andra

inte vågar. Det här är en sådan sak, vi är andra gymnasieskolan i hela Sverige som har HBTQ-certifierats. Vi vill sticka ut på alla plan när det gäller att våga ta den här fighten. Vi har en slogan på den här skolan att du får vara den du är och kan bli vad du vill. Och det är dit vi vill, att man kommer till skolan och vågar vara den person man är utan att man är rädd för repressalier och utan att bli mobbad. Det händer fortfarande, även på den här skolan att någon inte vågar. Det absolut viktigaste är att vi fortsätter det normkritiska tänkandet och kan få ut det till er och fostra er till individer som vågar ta ställning.

Text och foto: Ebba Melander & Madeleine Hellström

13


ida brinner för hbtq-frågor

Ådalsskolan är mitt i en HBTQ-certifiering och har därför besök av utbildaren Ida Gulbrandsen. Hen har jobbat med HBTQ-frågor i många år, har mycket att säga och vill gärna vara med och förändra synsätt och normer.

I

da Gulbrandsen jobbar som utbildare och utbildningsutvecklare på RFSL (Riskförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter). Organisationen RFSL företräder HBTQ-personers rättigheter. Hen jobbar med det på många olika sätt, bland annat utbildningar i HBTQcertifiering som Ådalsskolan har nu. Hen har jobbat ett och ett halvt år på RFSL och 12 år med själva HBTQ-frågorna. Förändring

14

Ida har valt att jobba med dessa frågor för att hen vill förändra. - För mig handlar det om två olika saker; det ena är att jag personligen brinner för frågor som rör HBTQ. Jag själv är HBTQ-person och har egna erfarenheter, det gör att jag vill vara med och förändra. Det känns därför angeläget för mig att jobba med dessa frågor. Att jag ser saker som personer som kanske hör till cis-normen (se sidan 6) eller heteronormen inte ser. Jag började engagera mig mer i den här typen av frågor, till exempel tjejgruppsarbete, för att det här är frågor som berör mig, men också därför att för mig är

det väldigt viktigt att människor har lika rättigheter. Kunskap HBTQ-certifiering jobbar framför allt för att motverka de normer som kan leda till att vissa personer kan bli sämre behandlade än andra. Framförallt gäller det normer som hänger ihop, könsidentitet och uttryck, och sexualitet eller sexuell läggning. Det man gör är att man arbetar med två områden, dels en utbildning för all personal i fyra steg och dels ett arbete som sköts av en arbetsgrupp. Certifieringen håller på under en längre tid. Det är för att man inte bara vill gå in och göra en föreläsning och tänka sig nu har det löst en massa saker. Det här är en process som människor behöver kunskaper inom och möjligheter att förändra sitt arbetssätt. Man behöver också titta på sin egen verksamhet. Hur jobbar vi i dag? Finns det något som vi kan göra annorlunda? Det man gör är att man arbetar tillsammans med hela personalgruppen, för att alla ska få samma kunskap kring de här frågorna så man bra får förutsättningar för ett gemensamt arbete.

Helhetsgrepp Varför det är viktigt med certifiering menar Ida att det är för att den tar ett helhetsgrepp och verkligen jobbar mer långsiktigt. Det är vanligt när det gäller likabehandlingsarbete att man gör en punktinsats. Att man har en föreläsning, köper in böcker eller man kanske har en lektion om HBTQ. - Vi pratar om att man ska ha ett kritiskt perspektiv när man titta på hur de här normerna ser ut i vardagen. I grundskolan kanske man aldrig har pratat om HBTQ på något sätt, och så har man en lektion. Det är allt för lite. Det är vanligt att man aldrig nämner att det funnits HBTQ-personer i historien, men det är ju klart att det har funnits det säger Ida. Arbetsmiljö Arbetsgivaren och skolan har ett ansvar för att eleverna och anställda ska känna sig trygga och kunna vara sig själva i arbetsmiljön, ut ifrån diskrimineringslagen. Sen har skolan också ett demokrati- och värdegrundsuppdrag - det betyder att de måste arbeta med demokrati- och


“Jag skulle vilja skicka med eleverna som går på den här skolan att alla här är skyddade av diskrimineringslagen och skollagen. Ni får inte bli trakasserad, diskriminerade eller kränkta för de ni är. Ni har rätt att ställa krav på skolan, efterom skolan måste jobba med det här så att ni elever känner er trygga.”

rättighetsfrågor. - Allt vi lär ut i HBTQ-certifieringen borde vara en självklarhet, men det är tyvärr inte det menar Ida. Det är inte bara skolor som certifieras. Det vanligaste är verksamheter inom vården, men även kulturverksamheter, ungdomsmottagningar och fritidsverksamheter väljer att certifieras. Hur elever kommer märka av skillnaden efter certifieringen berättar Ida mycket om. Jag hoppas verkligen att efter den här certifieringen så kommer det bidra till att elever känner sig trygga, inte bara HBTQelever utan alla elever. Sen hoppas jag att man får med sig fler bilder av verkligheten och att man blir uppmuntrad till att få mer kritiska perspektiv i undervisningen, både vad det gäller HBTQ och andra frågor. Jag hoppas också att det bidrar till bättre arbetsplats för lärarna, vilket jag tror eleverna kommer att märka, men så klart kanske HBTQ blir mer självklart och tas upp det mer i undervisningen på fler olika sätt, och att det bara inte händer ibland säger Ida.

Behöver hjälp

ett tips kan vara att börja prata med någon som man har förtroende för, Idas kunskaper om diskriminering som ens kompis, en vuxen eller en är djupa, hen berättar om hur man lärare säger Ida. kan få hjälp. Om nån HBTQ-perBesök son eller nån annan person är i en svår livssituation med koppling till Ida har ett positivt intryck av sin familj eller en koppling till till exÅdalsskolan. Jag tyckte det var jätempel trakasserier i skolan. Eller på teroligt när jag såg regnbågsskåpen, något annat sätt blir kränkt utifrån då blev jag så himla glad, det var sin identitet, då har man möjlighet det första som hände då jag kom att söka stöd hos till exempel dishit. Jag tycker det har varit jättefikrimineringsombudsmannen, barna diskussioner i lärargruppen och nombudsmannen eller polisen. När jag upplever att det finns ett stort det gäller om ens familj inte beter engagemang bland lärarna med de sig bra, så kan det kännas tryggt att här frågorna. Sen har jag inte träfvända sig till en ungdomsmottagfat elever och hört deras syn berättar ning som har HBTQ-kompetens. Ida. Men det finns också tjej-jourer och -Något jag tycker väldigt mycket om, kill-jourer och BRIS. I Stockholm det är inte ett citat, men när lärarna finns RFSL Stockholms projekt eller annan personal beskriver ”Oj, HBTQ-kojan som är mentorskap men nu får jag syn på det här”. Det för unga HBTQ-personer. Det finns tycker jag är väldigt spännande och också en massa andra föreningar hoppfullt, både att de känner att de som försöker stötta unga personer kan bjussa på sig själva, och visa sina på olika sätt. Man kan också vända reflektioner så att vi kan diskutera sig till sin lokala RFSL- förening och det tillsammans, men också att det be dem om tips på vad det finns för händer saker under utbildningen, något i närheten. Det kan vara ett att det väcker tankar avslutar Ida. stort steg att vända sig till en främText: Madeleine Hellström ling via ett mail eller att ringa, så Foto: Elin Olsson

15


HOMOFOBI...vad är det?

Homofobi innebär att tycka det är fel att vara homosexuell eller tycka att de heterosexuella ska ha fler rättigheter. Man kan också vara homofobisk om man gör en homosexuell illa eller bete sig kränkande. Ordet homofobi kom till då homosexualitet slutade ses som en sjukdom i olika delar av västvärlden. Ordet användes för att visa att de inte var de homosexuella som var sjuka utan att det var de som tyckte illa om de homosexuella som var rädda, okunniga eller fördomsfulla. När det kommer till homofobiska brott så har oftast gärningsmännen och offret en relation som tillexempel förälder och barn eller lärare och elev. Men de förekommer även att vissa homofober också slumpmässigt kan välja sina offer. Offren har alltid rätt att kalla en handling för 16

trakasserier även om gärningsmannen kallar det för ett skämt eller ett misstag. Homofobi är ett sätt att visa makt. Enligt en hemsida www.regnbagsankan.fi så kan de finnas olika orsaker till att man är homofob och de kan bland annat vara: rädsla för saker som är annorlunda. Personer som får en trångsynt uppfostran på vad som är rätt och fel, manligt och kvinnligt kan känna ett obehag av folk som bryter mot normativa ”regler”. De som är homofober tror på en föråldrad sanning och kan ha ett behov av att andra människor ska ha samma åsikt. Åsikter om ”naturen”, Vissa personer påstår att homosexualitet inte är naturligt. och annser att vi är skapade för att föröka oss. Men homosexuella kan också få

barn bara att det är på ett annat sätt. Mobbning, homofobi är en slags vuxenmobbning. Ett sätt för vuxna att få ur sin ilska igenom att skada andra. Det finns också barn som skämtar och mobbar homosexuella personer. “Bög” är ett väldigt vanligt ord bland ungdomar när man ska kränka någon. Du kan inte bli staffad för att vara homofob men du kan bli staffad om du utför din åsikt mot en annan människa genom våld eller trakasserier.

Källa: rfsl , regnbagsankan.fi Text: Elin Öhman & Klara Bergman


Förkämpar

Jonas Gardell Harvey Milk

Sighsten Herrgård

Föddes 2 november 1963 i Täby i Stockholms län. Han är författare, dramatiker, komiker och artist. 1985 släppte han sin första roman som handlade om hans homosexuallitet och om att man ska få vara den man är. Han jobbar väldigt mycket för HBTQ genom att skriva böcker med viktiga budskap om ämnet. Han har skrivit en bok som heter ”Torka aldrig tårar utan handskar”. Den handlar om då aids kom till Sverige på 80-talet. Sjukdomen drabbade i första hand homosexuella män. Boken blev väldigt uppskattad runt om i hela Sverige. Som Svt. se skrev ”Han blev sönderhyllad för den boken.” Boken har också blivit en serie.

Han är född 8 januari 1943 i Helsingfors i Finland men flyttade med sina föräldrar till Sverige 1945. Han var den första i Sverige att ge aids och HIV ett ansikte och var den första kända svensken som berättade om att han levde med aids. På en presskonferens inledde han sitt tal med ”Jag ska dö. Jag har aids”. Hans sista 2 år turnerade han på olika skolor och berättade om den fruktande sjukdomen, vilket har varit oerhört viktigt för svenskarnas kunskap om aids och hiv. Han lyckades förklara att man kunde få aids av kärlek och att sex mellan homosexuella inte behöver vara smutsigt.

Han föddes 22 maj 1930 i New York men flyttade senare vidare till San Francisco. Han var världens första folkvalda politiker. Och den första som var öppen med sin sexuella läggning. Han kämpade för homosexuellas rättigheter och visade genom sin makt att man ska ha rätt att vara gay i samhället. Filmen “Milk” är en film om Harvey och om hans bekymmer som en amerikansk homosexuell man som kämpade för homosexuellas rättigheter. Den 27 november 1978 blev Harvey och San Franciscos borgmästare George Moscone mördad i Kalifornien.

Källa: rfsl, svt, fonstret , ur.se imdb Test och layout: Klara Bergman & Elin Öhman 17


Jessica Bergkvist Kurator på Freja Har arbetat i 12 år

Foto: Therese Blomquist

Jessica jobbar med ungdomar En intervju med Jessica Bergkvist på ungdomsmottagningen i Kramfors om HBTQ till exempel hur de jobbar med det på olika sätt och om hur just hon tycker om framställningen av homosexuella i film, media.

Jessica Bergkvist börjar intervjun med att berätta att under dessa år hon jobbat så var det från början få som kom för att få hjälp med frågor och funderingar kring HBTQ. Men det har ökat med tiden. Dessutom menar hon att det inte är majoriteten av alla besöken som har just frågor om sitt inre. Jessica säger att man kan betrakta HBTQ utifrån olika perspektiv, vilket beror helt på frågeställningarna. Men även att man inte kan möta en människa och deras frågeställning kring detta utan att själv fundera kring sina egna tankar om samma sak. Jessica 18

säger att man på ungdomsmottagningen försöker lyfta frågan, diskutera om ämnet och vara mottaliga när dom till exempel har studiebesök och klasser. För att få visa att det är okej att komma med sådana frågeställningar.

kan vara en samkönad partner utan att utgår ifrån att det kan vara vilken partner som helst. Och använda termen partner istället för kille eller tjej. Samhällsskillnad

Jessica säger att det inte ska vara någon skillnad på behandling oavNär det gäller HBTQ-frågor så har sett om man är homosexuell eller vi olika utbildningstillfällen med inte. Samt att det finns väldigt måntill exempel RFSL ungdom. Under ga bestämmelser och regler om att dessa utbildningar så lär vi oss allt man inte får diskriminera. Hon har ifrån vad olika ord och saker bety- även exempel på personer som hon der till hur man bemöter en person. har träffat som har berättat om vad Dessutom att inte utgår ifrån att det de har varit med om. Utbildning


Queerbegreppet menar Jessica är lite svårt, men hon tänker sig att det betyder lite olika saker. För det första handlar queer om att man inte vill tillhöra någon norm. För det andra så vill man inte identifieras som tjej eller kille. Sedan säger Jessica att det har blivit vanligare med queer. Om man tittar tillbaka på när hon började jobba så fanns det inte. Till exempel om man skulle fylla i en enkät eller någonting så fanns det inte en tanke på att ha andra alternativ än tjej eller kille att kryssa i. Det har utvecklas till att det finns andra alternativ: vill inte identifiera eller

queerbegrepp som dom alltid mer eller mindre använder och det blir allt mer vanligare att det kryssas i. Jessica säger att man måste jobba på sitt förhållningssätt. Hon menar att det är lätt att på olika sätt att krypa in i heteronormen och använda termer som han eller hon, vilket är något man måste tänka på. Även om man ibland gör fel. Alltså att man säger något som definierar någon till att vara tjej eller kille.

Dessutom kan hon tänka sig att på senare tid har homosexuella även framställts som att de är som vilken annan person som helst i serier och filmer. Jessica tilläger även att tyvärr finns det nog fler filmer med stereotypa roller än icke stereotypa. Varför en regnbåge

Hon berättar varför Prideflaggan har olika färger som en regnbåge, är väl för det första att det handlar om mångfald. För det andra är att man Homosexuella inom film kan vara olika, även att färgerna beJessica tycker att i till exempel filmer tyder olika saker. framställs homosexuella så stereotypt. Text: Therese Blomquist

19


HBTQ-personer har sämre hÄlsa En omfattande sexsualstudie genomfördes 2013 av United minds på uppdrag av Aftonbladet. Det var den första på 17 år . 3000 svenskar svarade på frågor online om sina sexvanor.

M

ånga HBTQ-personer blir utsatta för våld, trakasserier, smärta och lidande.I samhället finns många som är rädda för det okända och det som de uppfattar som ’’onaturligt’.

20

förbättrats och är idag mer öppen jämfört med 1996. HBTQ -personerna mår dock fortfarande sämre än övriga och många har än inte kommit ut, enligt studien. I Aftonbladets studie framgår att de som uppger sig vara homo- eller bisexuella skattar Undersökning om sexualitet sin hälsa rejält sämre jämfört med I United Minds undersökning på heterosexuella. uppdrag av Aftonbladet har 3000 svenskar har svarat på frågor om 1996 tillfrågades deltagarna i olika sina sexvanor. Endast två såna här studier ingående om sexualitet, befolkningsstudier finns sedan tidi- erfarenheter av sexuella handlingare i historien, 1967 och 1996. gar och fantasier. 1,8 % av männen Attityden till HBTQ-personer har hade åtminstone någon gång attra-

herats av en annan man, 4.2 % av männen hade haft homosexuella fantasier. 2.5 % av kvinnorna hade attraherats av samma kön, och 16.6 procent hade haft fantasier om att ha sex med en annan kvinna. År 2013 i Aftonbladet/United Minds undersökning, kategoriserar sig sex procent av både män och kvinnor som homo- eller bisexuella.

Källa: Aftonbladet.se


Intervju Med Kurator jessica bergkvist J

essica arbetar på Freja ungdomsmottagning i Kramfors. Hon berättar att det är inte så många som kommer och pratar specifikt om deras sexuella läggning för att det mår psykiskt dåligt. Men det är fler nu än när hon började jobba för 12 år sedan. Hon tror att det finns många som har funderingar som de kanske skulle må bra av att berätta för någon, men som inte vågar. Frejas verksamhet I ungdomsmottagningens verksamhet ingår bland annat studiebesök på högstadierna. -Just nu jobbar vi mycket med ensamkommande flyktingbarn, för det är ett växande område. Jessica tyckte inte det är någon stor skillnad på hur man arbetar med behandling. En icke-HBTQ person och en HBTQ -person kan vara deprimerad på samma sätt. kanske deras bakgrund ser annorlunda ut, men en depression är en depression och den bemöter man på samma sätt.

- Om man sitter hemma hela tiden och inte kan vara sig själv, och om man upplever mobbning eller kränkningar så tror jag tyvärr att det är det som kan leda till att man går så långt som självmord eller självmordsförsök. Det är väldigt tragiskt men det är det statistiken visar. Hon tror att det kommer bli bättre för HBTQ personer. Hon tänker ändå att det har varit en positiv utveckling och om den får fortsätta så tror hon att det kan bli lättare. Värre förr i tiden Jessica säger att i historiskt syn så var det i princip omöjligt för HBTQpersoner att visa utåt vem man var. - För riktigt länge sen, om det kom fram att man var homosexuell, då hamnade man i fängelse. Långt tillbaka så har det ju varit helt omöjligt att leva sitt liv och sin livsstil på det sätt man vill. När någon sticker ut och är annorlunda så känner vi oss obekväma och de känslorna har kanske fått

vara mer rådande tidigare. Hon tror också att det är för att alla vill vara lika. Mänskligheten har haft en väldigt stark hetrosexuell norm. Ej certifierade Ungdomsmottagningen håller inte i någon utbildning inom HBTQ. Om det är någon som vill ha såna kunskaper så brukar de hänvisa till RFSL. De har också gått andra mer generella utbildningar. De har inte gått RFSL’s HBTQcertifiering, men hon tror att de kommer att göra den i framtiden. Jessica avslutar med om hon tror att HBTQ personer hellre vill komma till ungdomsmottagningen än ett sjukhus. På ett sätt hoppas hon det för att dom jobbar verkligen med att vara tillgängliga, men hon hoppas att de känner sig lika väl bemötta på en vårdcentral eller på ett sjukhus. Text och illustration: Sandra Sjöberg

21


enkätsundersökning om hbtq Vi har gjort en elevundersökning om kunskap och erfarenhet om HTBQ på Ådalsskolan. Enkäten bestod av 7 ja och nej-frågor och en personlig fråga som eleverna fick besvara. Över 70 elever svarade på enkäten. Det här är en sammanställning av resultatet.

Känner du till begreppet HBTQ? (Homo-Bi-Trans-Queer)

79 % svarade ja och 21 % svarade nej på enkätsfrågan “känner du till begreppet HBTQ”

22

Är du medveten om att skolan har påbörjat en HBTQ-certifiering?

Ådalsskolan är HBTQ certifierad

Har du varit med om att någon blivit mobbad p.g.a att hen är HBTQ?

Borde skolan infromera bättre om HBTQ?

20 % har upplevt mobbning mot HBTQperson

Ådalsskolan har en egen HBTQ-grupp


Är det svårt att förstå vad som är kränkande och icke mot HBTQpersoner?

34 % tycker att det är svårt att förstå vad som uppfattas som mobbning

- Vad har du för upplevelser av hur HBTQ-personer blir behandlande?

- Det är på bättringsvägen, men alltför många blir fortfarande kränkta och mobbade. Det finns mycket att lära om detta ämnet och jag tycker att det är bra att skolan tar upp detta.

- De unga HBTQ-personer jag har träffat har blivit välbehandlade och accepterade i skolor jag har besökt. Det enda jag kan anmärka på deras behandling är att det kan viskas bakom dereas rygg, eller att folk kan bli obekväma i deras närvaro.

- Jag har en kompis som är gay som råkar ut för att folk frågar mycket och tycker att det är annorlunda.

- De blir kränkta för de är annorlunda. Deras sexualitet används även som skällsord vilket är mycket kränkande. Exempelvis bögjävel etc - På ett dåligt sätt. Folk har sällan förståelse för olika identiteter, och det mesta blir tabubelagt.

- Vissa personer kan ibland slänga ur sig respektlösa kommentarer till HBTQ-personer. Ibland kanske utan att tänka på det men ibland även med vilje. - De representeras ej i samhället. Text och foto. Roma Kamal 23


Röster från Ådalsskolan

Vi har bland annat pratat med ordförande i elevkåren Nazanin Kamal om hennes syn på HBTQ

Nazanin Kamal, SA14 Vad tror du HBTQ betyder? -Homo,Trans, Bi, Queer

Vad tror du HBTQ betyder? -Ingen aning faktiskt

Vad tror du HBTQ betyder? -Homo, Trans, Bi, Queer

Känner du själv någon som är HBTQ? -Ja

Känner du själv någon som är HBTQ? -Ja.

Känner du själv någon som är HBTQ? -Ja

Vet du varför dom har målat skåpen till regnbågsfärger på skolan? -Acceptera HBTQ att det inte är fel med att vara HBTQ. Alla ska vara lika värda.

Vet du varför dom har målat skåpen till regnbågsfärger på skolan? -Stödja homosexualliteten

Vet du varför dom har målat skåpen till regnbågsfärger på skolan? -De är väl för att man vill stödja Pride

Varför tror du HBTQ-personer är utsatta för mobbning? -För folket i samhället tycker att de är avvikande 24

Jimmy Nygren, BF15 Saga Eklund, BF14

Varför tror du HBTQ-personer är utsatta för mobbning? -det är inte vanligt

Varför tror du HBTQ-personer är utsatta för mobbning? -Dom sticker ut


Karolina lundmark

Peyman Vahedi

Daniel Norrbin

Lärare

Rektor

Elev na13

Vad tror du HBTQ betyder? Homo, Bi, Trans, Queer Känner du någon HBTQ-person? -Ja Vet du varför dom har målat skåpen till regnbågsfärger på skolan? -Man vill symbolisera rörelsen

Vad tror du HBTQ betyder? -Jag vet vad det betyder, Homo, Bi, Trans, Queer

Vad tror du HBTQ betyder? -Homo, Bi, Trans, Queer, sexuella läggningar.

Känner du någon som är det? -Ja, flera

Känner du själv någon som är HBTQ? -Nej

Vet du varför dom har målat skåpen till regnbågsfärger på skolan? -Vi har köpt skåpen för att signalera Varför tror du HBTQ-personer är att alla människor ska bli accepterade. utsatta för mobbning? -Det handlar om rädsla och det är Varför tror du HBTQ-personer är väldigt sorgligt. Det finns inget större än kärleken utsatta för mobbning? -De är avvikande från det som vi och vi får inte hindra det. tror är normalt.

Vet du varför dom har målat skåpen till regnbågsfärger på skolan? -För att stötta gay pride Varför tror du HBTQ-personer är utsatta för mobbning? -Människor är osäker i sig själva, religösa anledningar.

Text och bild: Johan Forsberg


Asexualitet kärlek utan sex? javisst!

Den asexuella flaggan

Tro det eller ej, men det finns fler sexualiteter än vad som vanligtvis talas om, det vill säga hetero-, homo- och bisexualitet. När man talar om asexualitet så är det många som inte har en aning om vad man svamlar om. Så vad är det då? Och vad innebär det att vara asexuell?

.......................................... Vad är asexualitet?

Asexualitet är när en person inte känner sig sexuellt attraherad till andra personer eller har ett frånvarande intresse av att ha sex. Asexuella personer brukar ofta inte ha något begär eller intresse av att ha sex vare sig personen är i ett förhållande eller ej. Samtidigt som asexuella individer kanske inte är fysiskt sexuella personer betyder det inte att de inte är kapabla att visa kärlek och vara romantiskt tillgivna i ett förhållande. Asexualitet är inte 26

desamma som celibat. Personer som avskyvärd och känner stort lever i celibat har oftast valt själva obehag med att tala om ämnet. att avstå från sexuella relationer och Andra asexuella kan också välja att aktiviteter, medan asexuella behandla sitt förhållande med sin partner som en platonisk relation, personer inte känner någon fysisk sexuell attraktion. Dock så kan den alltså mer som en vänskaplig relation. Som sagt så är det olika sexuella driften bland asexuella personer se olika ut. Vissa asexuella från person till person, vad deras omständigheter och personer kanske väljer att ha sex med sin partner för att de njuter av romanistiska läggning är. det, men känner i vanliga fall inget behov eller intresse för att ha sex. Medan någon annan som också Källor: umo.se, rfsl.se varldensflaggor.se är asexuell tycker att iden om att Text och illustration: Ida Lundgren personligen ha sex är helt


Asexualitet inom HBTQ-samhället Kampen för att bli bekräftade om sin existens har varit en svår väg för asexuella. Förr var det mycket vanligt att asexualitet sågs som en mental sjukdom, på grund av det avsaknade intresset av att ha sex. Det var också väldigt vanligt att folk avslog asexualitet som en egen sexuell läggning. Men under de senaste åren så har asexualitet fått mer bekräftelse, främst inom HBTQ-området, och kan idag också ses som en del av HBTQsamhället.

hetero-, homo- och bisexualitet tros vara de enda sexuella läggningarna. Detta beror nog troligast på att asexualitet, tillsammans med de andra bortglömda läggningarna, inte öppet representeras eller förklaras i varken skolor eller olika massmedier. Vad är en romantisk läggning?

En romantisk och en sexuell läggning är inte samma sak. En romantisk läggning är när en person upplever romantisk attraktion till en annan person, och mot vem man upplever romantisk attraktion till. Asexualitet globalt Romantisk attraktion är en önskan att vara nära eller intim med en Idag har asexualitet och personer person, men inte nödvändigtvist på som öppet identifierar sig som asexuell ökat. Bland annat så brukar ett sexuellt sätt. Romantisk asexualitet firas under Prideparader. attraktion brukar oftast användas av asexuella individer, eftersom de inte Andra firanden är också den så känner någon sexuell kallade ”asexual awareness week”, attraktion till andra. En persons som oftast brukar firas i slutet av oktober och sträcker sig in i början sexuella läggning och romantiska av november beroende på datumen. läggning kan skifta från person till person. Någon kanske är Tyvärr så är det fortfarande en stor heterosexuell och biromantisk, majoritet av människor idag som vilket innebär att personen är inte har någon aning om sexuellt attraherad till personer av asexualitetens existens, eftersom

motsatt kön och kan tänka sig ha sexuella relationer med personer från det könet de dras till. Samtidigt så är den här personen biromantisk, vilket då innebär att de är romantiskt attraherade till individer av samma eller motsatt kön och skulle kunna tänka sig ha en romantisk relation med t.ex. någon av samma kön, utan att relationen nödvändigtvis är sexuell.

Den svarta ringen Den svarta ringen är en symbol inom det asexuella HBTQsamhället. Ringen bärs oftast på höger långfinger och används för att visa ens asexualitet.

Symbolerna nedan representerar flaggorna för varje respektive läggning

27


TRANSGENDER

RÄTTEN ATT VARA SIG SJÄLV Få personer i samhället är mer utsatta för hot, trakasserier och våld än transpersoner. De har med sin identitet klivit utanför den norm vi haft och på många ställen fortfarande har. Två av de största namnen inom transgender är idag Caitlyn Jenner och Laverne Cox.

....................................................

28

Vad är transgender?

Träder fram.

Att vara transperson kallas alla som inte känner sig som den könstillhörigheten de är födda med. Det handlar inte om sexuell läggning, utan det handlar om ens egen könstillhörighet och har inget att göra med det man är attraherad av. Ingen kan bestämma om någon är en transperson eller inte, det är bara du själv som kan veta det. I Sverige (med flera länder) är det olagligt att diskriminera någon på grund av könsöverskridande identitet eller uttryck. Vilket är det uttryck man använder inom lagar när det handlar om transpersoner. Transpersoner är som ett samlingsnamn för olika identiteter. Till exempel transsexuell, vilket är då man känner sig född i fel kropp, man vill egentligen ha det motsatta könet. Transvestit är då man är nöjd och trivs i det kön man föddes i men vill klä sig i normernas typiska kläder för det motsatta könet. Intergender, då känner man sig varken som tjej eller kille. Oftast blir man då kallad hen istället för han eller hon. Vissa intergender känner att de vill ändra sin kropp medans andra inte känner det behovet.

Det blir allt mer vanligt att transpersoner vågar träda fram offentligt, mycket på grund av hjälp från alla dessa kända transpersoner som starkt står upp för HBTQsamhället. Internet och media blir mer uppmärksammat och engagerat i just HBTQ. Ju mer fakta som sprids desto mindre fördomar bland de som inte riktigt förstått. Det blir mer accepterat att offentligt få vara sig själv oavsett sexuell läggning eller om man är transsexuell, men det finns fortfarande länder där det inte är accepterat och folk råkar illa ut. Saudiarabien har till exempel dödsstraff om man har sex med någon av samma kön, Ryssland och Uganda är också ledande i förföljelse och hatbrott mot människor som avviker från ett accepterat heterosexuellt beteende. Även om det i många länder är accepterat att du ej är heterosexuell så finns det ännu inget land i världen där homosexuella, bisexuella eller transpersoner har full jämställdhet. I många länder finns heller inget skydd varken rättsligt eller socialt om du utsätts för hatbrott som transperson eller har homosexuella förbindelser. I 76 länder är det kriminellt att vara gay, i 10 länder kan det kosta dig livet och endast i 18 länder i världen är det tillåtet med samkönade äktenskap. Källa: umo.se och old.ilga.org

kända HBTQ-aktivister. Caitlyn Jenner tidigare vid namn Bruce Jenner, en del av den kända familjen Kardashian, har och är en stor snackis överallt i världen. Före detta elitfriidrottare, har nu sin egen show ’I Am Cait’ där man får följa hennes resa efter sin transformation. Caitlyn har hyllats av alla, hennes omslag på Vanity Fair ’Call me Caitlyn’ tog världen med storm. Alla pratade om henne och responsen var enorm. Transsamhället är väldigt glada över all uppmärksamhet och kännedom Caitlyn har givit dom genom att offentligt visat sitt sanna jag. Även USA’s president Barack Obama hyllar Caitlyn. ”Det är modigt av dig att dela din historia” skriver han efter Caitlyn visat sitt rätta jag på omslaget till Vanity Fair. Självklart har det också kommit en del kritik mot Caitlyn, ett flertal anklagar henne för att ha genomgått transformationen på grund av publicitet. Många vägrar kalla henne Caitlyn, utan fortsätter med hennes tidigare namn Bruce. Laverne Cox, mest känd för sin roll som Sophia Burset i tv-serien ”Orange Is the New Black”, blev den första transpersonen någonsin att nomineras till en Emmy Transpersoner i vårat samhälle. Award 2014. I tv-serien spelar Några av de största namnen just hon en transsexuell person också, nu inom transsamhället är Caitlyn tillsammans med flertal andra Jenner och Laverne Cox. HBTQ-personligheter. De är båda väldigt aktuella och


Filmer med transsexuella karaktärer.

Transgenderflaggan.

Det finns ett flertal filmer med transexuella karaktärer, ett flertal har fått kritik för att haft för överdrivna normer för karaktärerna. Men några som fått väldigt bra kritik och som presenterar transpersoner väldigt bra är t.ex ’Boys Don’t Cry’, ’Boy Meets Girl’ och ’Becoming Chaz’ (dokumentär). Netflix tv-serien Orange Is the New Black, där tidigare nämt Laverne Cox är med i, har blåst upp senaste året och blivit väldigt populär. I serien möter vi ett flertal hbtq-personligheter och deras historier.

“IT ISN’T ABOUT “BECOMING” ANOTHER PERSON. I ALREADY AM WHO I AM, I JUST WANT MY BODY TO REFLECT THAT. IT’S NOT LIKE I’M SUDDENLY CHANGING FROM THE PERSON YOU’VE ALWAYS KNOWN, THIS IS MORE ABOUT YOUR WILLINGNESS TO SEE WHO I’VE ALWAYS BEEN.” - COOPER LEE BOMBARDIER

Text & illustration: Amanda Kindvall

29


David menar att Jesus Accepterar alla Hur ser kyrkan på HBTQ-frågorna? Vi kontaktade några präster för att få deras syn på saken. Först ut är David Tosteberg 44 år. Han har jobbat som präst i Gudmundrå pastorat i snart 20 år. Han hade inte möjlighet att träffas för en intrevju så istället har han svarat på våra frågor via e-mail.

Davids syn på HBTQ:

30

David skriver i ett mail: “För mig är det oerhört centralt att Jesus var den förste som såg bortom alla våra mänskliga kategoriseringar och såg människan. När Jesus möter människor spelar det ingen roll om den han möter är man eller kvinna, barn eller vuxen, rik eller fattig, sjuk eller frisk, jude eller grek, tullindrivare, soldat eller kung. Han bemöter alla med respekt och ser den mänskliga värdigheten också hos dem som alla andra såg ned på. Jesus vänder upp och ned på alla våra tankar om att man måste slåss för att vinna andras respekt och introducerar begreppet ödmjukhet (historikerna menar att han är den förste som ser det som något positivt!) utifrån att vi alla är älskade av Gud. Därifrån vill jag hämta mitt ideal i mötet med varje medmänni-

ska, oavsett vad den kallar sig eller oavsett vilka livsval den gjort eller oavsett... ja, allt! En människa är en människa och som sådan genomälskad av Gud. Det gäller mig och er och oss alla.”

Vad tror du att svenska kyrkan anser om homosexuella? Svenska kyrkan är mer än 6,3 miljoner människor. Men kyrkans grund är Jesus och Jesus älskar varje människa unikt och oändligt.

Fem korta frågor

Finns det möjlighet för ett homoFår präster vara homosexuella? sexuellt par att bli vigda i GudJa. Jag känner flera. En av dem är mundrå församling? förövrigt starkt emot att kyrkan viger samkönade par! Faktiskt. Det är inga som helst problem för ett homosexuellt par att vigas i GudVad tycker du om att homosexuel- mundrå församling. Det är bara att la får gifta sig? höra av sig till pastorsexpeditionen Jag förespråkar civiläktenskap. Jag och boka in. Antingen kan man då tycker inte kyrkan ska handha jurid- ha en präst som man känner och iska frågor. tycker om eller så är det församlingens ansvar att det finns en präst Tycker du att det är mycket homo- som håller i vigseln. fobi i Sverige? Text: Josefin Lundholm, Rebecca Ja. Mycket fördomar åt alla håll. Fahlén & Elin Olsson Foto: Elin Olsson


Charlotte tror på alla människors lika värde 46-åriga kyrkoherden Charlotte Odelberg har jobbat som präst i Sollefteå pastorat i 21 år. Hon berättar om människors lika värde och att alla människor har samma behov.

D

et Charlotte vet om HBTQ är att det handlar om människor lika värde och att det inte bara är olika sexuella läggningar utan även identitet. Hon tycker också att det skulle vara bra om andra präster vet lite om HBTQ. Giftemål Charlotte tycker att det är bra att homosexuella får gifta sig och menar att det ska inte spela någon roll om man är hetero- eller homosexuell. Präster har rätt att säga nej Hon berättar att man som präst har rätt att säga nej till att viga ett par, det kan vara av olika anledningar, tillexempel att man har haft väldigt mycket att göra med några, och att man märker att det är en osund relation. Hon berättar vidare att hon tycker att man inte ska lägga sig i människors privatliv, men att det kan finnas situationer där det handlar om psykiskt våld. Det kan även finnas situationer där personer gifter sig, skiljer sig, gifter sig, skiljer sig, och då kan man tänka sig, hur länge håller det den här gången då? Så man som präst har rätt att säga nej till att viga personer men Charlotte tror att det är i enstaka fall. Hon själv har aldrig gjort det. Hon säger att det är hennes uppgift som kyrkoherde att ansvara för att någon präst ska viga alla par som vill gifta sig oavsett sexuell läggning.

att homofob är ett starkt ord att uttrycka. Hon tror att det är många som är osäkra eller inte vill yttra sig. Till exempel om man frågar vilken femtioåring som helst i samhället om den är homofob kanske den inte uttrycker det så utan mer att dem inte riktigt kan ta ställning och att många är osäkra på vad de tycker. Charlottes egna erfarenheter är att om lär man känna människan så är det inget konstigt. Alla människor har precis samma behov, vi vill ha närhet, meningsfulla arbetsuppgifter och relationer. Svenska kyrkans åsikt Svenska kyrkan har inte någon speciell åsikt om homosexuella menar Charlotte. Det enda hon kan säga är att Svenska kyrkan har gått ut och deklarerat att det handlar om människors lika värde.

Foto: Josefine Lundholm

Alla människor har samma behov När vi pratade om homofobi förklarade Charlotte att hon tycker att det är mycket homofobi i Sverige och

Foto: Josefine Lundholm

Text: Josefin Lundholm, Rebecca Fahlén & Elin Olsson

31


Henrik är för mångfald Henrik Domeij är 35 år, och har jobbat som präst i Sollefteå i 6 år. Han prästvigdes 2010 och började som pastorsadjunkt och sedan blev han kvar. Han har en tydlig inställning kring HBTQ frågor och är inte rädd för att säga vad han tycker.

N

ågra basala kunskaper om homo, bi, trans och queer, det är vad han anser sig ha. Under intervjun med Henrik kommer det dock fram att han har mer kunskap än vad han anser sig själv ha. Han tycker det mest svårdefinierande är Q:et som har kommit till på senare år. Q:et kommer från det engelska uttrycket för konstig/ märklig menar han. Det är en sexualitet som inte inryms i något av de andra, till exempel folk som identifierar sig med delfiner säger han. Henrik var tydlig med att han respekterar människornas livsval, men att han däremot har svårt att förstå vissa av dem. Normer kan ställa till besvär Man kan ställa sig frågan om hur mycket en präst måste veta om HBTQ. Henrik tror åtminstone att man bör veta och utgå ifrån att alla människor inte är heterosexuella, och att alla människor inte lever i ett begärt könstänkande. Idag anser många att normer alltid är fullstädigt förkastligt, men han skulle inte säga att det stämmer. Normer är i de allra flesta fall bra, sedan finns det normer som ställer till besvär för folk, i termerna vad manligt och kvinnligt är. Med det förklarar han att för det flesta människor så är normen att de identifierar sig som heterosexuell, man eller kvinna, och det kommer man inte ifrån. Han tror däremot att grundtanken är att till exempel i konfirmandarbeten, att man inte alltid måste uttrycka sig så att alla

32

killar vill vara ihop med tjejer och i en ömsesidig kärleksrelation ska ha rätt att gifta sig, jag har svårt att se alla tjejer vill vara ihop med killar. något fel i det. Vad tycker Gud Rättigheter Vi fick ett väldigt utförligt svar då vi tog upp vad han ansåg om att ho- När vi pratar om att homosexuella mosexuella får gifta sig. Han tycker får adoptera barn så tänker Henrik det är bra och tänker att någonstans på vems rättigheter man framförallt måste man få ställa sig frågan om bör intressera sig för. Han säger att det här är ett rätt ställningstagan- det är primärt barnets intresse man de, och då kan man frågan sig, vad bör ta till vara, inte föräldrarnas. tycker Gud om det här? Tycker Han Det är sorligt nog inte en mänsklig att det är okej eller tycker Han att rättighet att få barn. Han menar att det är fel? Om man tittar historiskt vi har ett stort överskott på barn och behöver man inte gå tillbaka mer än kan någon som lever på ett barn20-30 år. Då skulle de allra flesta hem få komma till två kärleksfulla människor säga att ”Gud tycker inte föräldrar av samma kön i Sverige, så att det här är okej”. Henrik säger, ser han inga stora problem med det det här imperativet människorna utan tycker att det i grund och botfick i tidernas begynnelse, att vara ten är bra. fruktsam och föröka sig, vi har lyckGlobala skillnader ats rätt bra med det. Vi har inte ett behov längre av att fylla upp jorden Homosexuella präster är tillåtna i med människor. Vidare ställde han Sverige men det är olika på andra sig frågan ”vad konstituerar ett äk- ställen i världen, säger Henrik. Han tenskap?” och det är i strikt Biblisk fortsätter med att Svenska kyrkan är bemärkelse, det betyder att det inte en trosgemenskap och inte en åsikhar någonting att göra med Sven- tsgemenskap. Därigenom tror han ska kyrkans vigselordning. Bibeln inte att Svenska kyrkan som organinämner ingenting om äktenskap sation anser egentligen någonting av samma kön utan det verkar mer om homosexuella. Det finns inga vara en överenskommelse mellan två papper på att Svenska kyrkan tycker familjer, mellan en man och en eller på ett specifikt sätt. flera kvinnor. Därmed är det svårt att argumentera rent Bibliskt för det står inte att homovigslar är okej och då är det inte okej. Men om man ska gå strikt efter Bibeln borde vi tillåta månggifte men det gör vi inte. Jag Text: Josefin Lundholm, Rebecca tänker mig att två vuxna människor Fahlén & Elin Olsson i vilket kön det än må vara som lever Foto: Elin Olsson


33


Vill du bli min? Novell I hela mitt liv har jag hört sagor av mina föräldrar om att prinsessan väntar på sin prins, att de letat efter sin sanna kärlek. Flera killar har kommit och gått, men jag hade aldrig känt att någon av dem var min egen prins. Varför letade inte jag efter en prins, när alla andra gjorde det. Trappstegen upp till lägenheten hade aldrig känts så långa, väggarna slöt sig om mig och en stor klump i magen gjorde mig illamående. Ljudet av skorna mot stentrapporna ekade i trapphuset, steg för steg, och varje gång ett nytt eko studsade runt i rummet växte sig klumpen i magen större. Varför kände jag ångest egentligen? Fanns det en anledning? Det är ju kärlek oavsett vilka det än påverkar… Varför förstår inte alla det? Det är inte en synd att älska, det är inte en sjukdom. Jag visste det här, så varför kände jag så här över att berätta det för någon? Varför skämdes jag? Skulle jag bli stämplad som de andra på skolan? Skulle de bli äcklade då jag gick genom korridoren bland de andra eleverna? Vad skulle mina föräldrar säga? Vad skulle hon säga? Jag stannade upp mitt i ett steg och bet mig hårt i läppen. Varför skulle hon ens vilja ha mig? Jag hade inget av de ideala dragen, jag var något för stor för min korta längd. Jag var inte vacker. Inte särskilt smart och inte kreativ. Jag hade inget hon skulle tycka om mig för. Varför skulle jag ens försöka? Jag vände mig om för att gå tillbaka igen, innan jag suckade. Om jag inte säger något nu skulle jag aldrig göra det. Jag måste. Jag gick upp för resten av trappan och stirrade på dörren innan jag höjde handen för att ringa på klockan, men jag hindrade mig åter igen. Vad skulle jag säga? “Hej jag vet att vi har varit bästa vänner i flera år, men jag tycker verkligen om dig, vill du bli min flickvän?” Innan jag visste ordet av öppnades dörren, hon var på väg ut. Hur skulle jag berätta för henne att hon var min prinsessa? Min dröm. Mitt liv?

Text och illustration: Emma Olofsson 34


Love is Love

35


Åldersgränsen för samkönade sexuella relationer sänks från 18 till 15 år. Det innebär samma åldersgräns för homo och heterosexuella relationer.

Sambolag för samkönade par. Denna lag skiljde sig till viss del från sambolag för olikkönade par.

1944 1972

1978 1979

1988 1995

Sverige blir första land i världen med en lag som ger transsexuella och intersexuella möjligheten att genomgå juridisk könsbyte och medicinsk behandling.

Homosexualitet stryks ur Socialstyrelsens register över diagnoser och sjukdomar.

Lagen om registrerat partnerskap träder i kraft.

I Sverige avkriminaliseras sexuella relationer mellan personer av samma kön. I stället klassificeras homosexualitet som en psykisk sjukdom.

36

Sveriges HBTQ


Lag mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning. Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) inrättas.

1999 2002 Lag mot diskriminering på grund av sexuell läggning inom högskolan införs.

Par som ingått partnerskap får möjlighet att prövas som adoptivföräldrar. Diskrimineringslagen utvidgas till att gälla även varor och tjänster. Förbud mot hets mot folkgrupp på grund av sexuell läggning. Likställda sambolag för samkönade och olikkönade par.

Könsidentitet och könsuttryck läggs till som diskrimineringsgrunder. Socialstyrelsen avskaffar transvestism som sjukdomsbegrepp. Könsneutral äktenskapslag (partnerskapslagen försvinner)

2003 2006

2009

Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

2011-2013 2011: Grundlagsförbud mot diskriminering på grund av sexuell läggning införs i regeringsformen. 2013: Steriliseringskravet för transsexuella tas bort.

-historia

Källa:RFSL Text: Samuel Nordström

37


HBTQ nu och då Under en lång tid har homosexualitet varit förbjudet, nu är det annorlunda. Religionerna säger ifrån acceptansen, men ny forskning visar att det kan finnas en biologisk förklaring till homosexualitet. Homofobin finns kvar, trots att vi har utvecklats i dagens samhälle. Men behandlas homosexuella och transpersoner annorlunda?

I de homosexuellas, transsexuellas och queeras historia finns det många teorier till varför det ser ut som det gör i dagens samhälle. För 100 år sedan var det så onormalt att vara homosexuell i Sverige att det var kriminellt att älska någon av samma kön fram till 1944. Det betraktades som en sjukdom fram tills 1979, skriver Lisa Röstlund i artikeln “Sexundersökningen: Homooch bisexuella mår sämre än övriga“. Inte förrän 1995 blev det acceptabelt och lagligt för homosexuella att ingå partnerskap med personer av samma kön, men det är än idag svårt för homosexuella att få gifta sig i kyrkan tack vare normen att de som gifter sig ska skaffa barn senare och bidra till populationen. Under den tid som homosexualitet betraktades som en sjukdom var det många som blev kastrerade för att inte föra den homosexuella genen vidare.

38

Forskning

ett bestående problem, nämligen homofobin. Många är rädda för Enligt Urban Friberg, evolutionsforförändringen som sker i samhället, skare på Uppsala universitet, har det där ibland att homosexuella och pågått flera stora studier där man transpersoner blir mer accepterade försöker leta efter en homosexuell och får samma rättigheter som hetgen av något slag, men ännu inte erosexuella. funnit konkreta bevis. ”(…) det har fått oss att spekulera Idag i att det kanske kan vara en epigenTrots svårigheten i kyrkan har de isk mekanism istället”, skriver Urban homosexuella idag stora möjligheter i Friberg. Sverige. De får gifta sig i kyrkan om ”Epigenetik är ett nytt forskningsomde kan hitta en villig präst, de får råde som grundar sig på att det DNA ingå partnerskap och även adoptera eller den arvsmassa som vi föds med barn och Pride-festivaler hålls runt i sin tur påverkas av andra mekanom i landet som fortfarande kämpar ismer” för HBTQ’s rättigheter. Friberg säger också att epigenitiken kan Det finns dock fortfarande de som illustreras som en orkester där epiinte behandlar HBTQ-personer med genitiken är dirigenten som bestämden respekt som vi alla förtjänar. mer hur högt, lågt eller om musikern Enligt Agneta Jöhnk, direktör på ska spela över huvud taget.” Friberg mearbetsgivarpolitiska avdelningen på nar då att alla har genen, men att det är Sveriges Kommuner och Landsting något som gör att just den genen är aktiv finns det fientliga inställningar genteeller inte. mot homosexuella i samhället trots att Religion “Det kanske upprör en del människor, Sverige är väldigt liberal i jämförelse med men jag tror också att det kanske Religionen och vart man kommer resten av Europa. hjälper en del människor som funderar ifrån har en stor inverkan på hur Det är dubbelt så svårt att få jobb hur det kommer kommer sig att de är man kan se på homosexuella och som homosexuell man, än om man är homosexuella. (…) Så att man lättranspersoner med mera. Kristendoen heterosexuell man, de homosexuella tare kan förstå sitt liv helt enkelt” men har det skrivet i Bibeln att inget männen diskrimineras om det anses samkönat någonsin får inträffa på ett Homofobi vara ett manligt jobb, de homosexuella intimt plan. Det kan förklara varför kvinnorna diskrimineras i praktiken. Trots alla framgångar gällande toldet är så svårt för homosexuella att Det finns fortfarande jobb att göra. eransen för homosexuella, transexgifta sig i kyrkan idag. HBTQ kan inte lösa det här själva, alla uella och queer finns det fortfarande måste hjälpas åt.


Why can’t we embrace the

differences

And stand strong together Text och illustrationer: Emma Olofsson

39


HBTQ och mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter gäller alla människor men ändå förföljs och förtrycks HBTQ-personer på många platser i världen. I över 75 länder anses homosexuella handlingar vara ett brott.

Mänskliga rättigheter betyder att alla har lika mycket värde och har samma rättigheter oavsett ursprung, kultur eller sexuell läggning. De är även del av en folkrätt och de finns nedskrivna i olika typer av internationella överenskommelser. Det finns olika rättigheter som yttrandefrihet, rätten att inte bli diskriminerad, barnets rättigheter, rätten till hälsa, rätten till arbete, rätten till utbildning, urfolkens rättigheter, rätten till liv, rättigheter för personer med funktionsnedsättning, förenings- och församlingsfrihet, tanke och religionsfrihet,

40

förbud mot tortyr, förbud mot slaveri och slavhandel, rättigheter för nationella minoriteter, flyktingars rättigheter, migranters rättigheter och rätten till en tillfredsställande levnadsstandard. Yttrandefrihet går ut på att man får säga sin åsikt och utrycka den antigen i tal, skrift eller bild. Rätten att inte bli diskriminerad är att alla människor är lika i värde och rättigheter och enligt den svenska diskrimineringslagen så får ingen människa diskrimineras eller hindras från att utnyttja sina rättigheter på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck,

etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning. Diskriminering Runt om i världen så finns det folk som förföljs, trakasseras och diskrimineras. Människor som på grund av sin sexuella läggning eller könsidentitet, behandlas illa. I många länder så finns det inget skydd för HBTQ-personer i lagen och i över 75 länder så anses homosexuella handlingar vara ett brott. Källor: www.manskligarattigheter. se/sv


Ugandas skräcklagar

Uganda är ett av de länder som homosexuella handlingar är ett brott. 2015 utfärdades en lag som gjorde det straffbart att vara homosexuell. Svenska FN-förbundet riktar skarp kritik mot den lag mot homosexualitet som President Youweri Museveni undertecknade 2015. En lag som gör det straffbart att vara homosexuell i Uganda. Homosexuella kan dömas till livstids fängelse enligt lagen som också uppmuntrar människor att anmäla homosexuella till polisen. Väcker reaktioner Lagen har väckt starka protester i omvärlden. Den sydafrikanske nobelpristagaren Desmund Tutu har jämfört Uganda med Nazityskland och apartheidregimen i sitt hemland Sydafrika. EU:s utrikestalesperson Catherine Ashton har fördömt lagstiftningen. USA:s president Obama har förklarat att alla människor måste behandlas lika

och med värdighet och respekt. Svenska FN-förbundet välkomnar de tydliga signalerna från omvärlden och understryker att kritiken mot Uganda måste fortsätta. - Världens regeringar ska skydda sina medborgare från diskriminering - inte själva diskriminera. Det som nu sker i Uganda och andra afrikanska stater är oacceptabelt och måste fördömas med kraft, säger Aleksander Gabelic, förbundsordförande. - Människor på den afrikanska kontinenten har under århundraden drabbats av förtryck och diskriminering från omvärlden. Också mot den bakgrunden är det tragiskt att flera afrikanska ledare, bland dem Museveni, bygger sin lagstiftning på fördomar och fobier,

säger Aleksander Gabelic. FN tar avstånd Museveni, som bekänner sig till den evangeliska kristendomen, har tidigare undertecknat lagar mot pornografi och “provokativ” klädsel samt infört övervakning av internetanvändandet i Uganda. Flera FN-företrädare, bland dem generalsekreterare Ban Ki-moon, människorättskommissarie Navi Pillay och chefen för FN-organet UNAIDS, Michel Sidibé, har tagit avstånd från den ugandiska lagen. FN:s kontor för mänskliga rättigheter driver kampanjen “Speak up stop discrmination” (“Tala ut mot diskriminering”) som vänder sig mot diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet. Källa: fn.se

Kartor från wikipedia commons Text och illustration: Andreas Molin

41


HBTQ-RÄTTIGHETER I VÄRLDEN HBTQ är ett kontroversiellt ämne. I många länder är det olagligt att vara HBTQ och även där det är lagligt, upplever fortfarande många HBTQ-personer diskriminering. Homosexualitet ses på många olika sätt beroende på vart man bor. Idag är det olagligt att vara homosexuell i 76 olika länder, och det är dödstraff för homosexualitet i 10 länder. Största anledningen till att homosexualitet är olagligt, är att det ses som onaturligt och emot Guds vilja. Det flesta länder där det är olagligt är också djupt religösa. I 42

många länder i Europa och Amerika är samkönat äktenskap lagligt och i många andra länder finns det ett alternativ till äktenskap för homosexuella. I de flesta länder i världen är homosexualitet laglig, men inte samkönat äktenskap. Transpersoner Precis som homosexualitet, beror

mycket på hur man ser på transpersoner på vart man bor. I länder där homosexualitet är accepterat är transpersoner också mer accepterade. Det brukar vara yngre kvinnor som är mest accepterande som transpersoner. De som inte accepterar transpersoner är oftast äldre människor. Även i länder där det finns lagar mot homosexualitet,


kan det finnas stöd för transpersoner, till exempel i Indien, där de får identifiera sig själva med ett tredje kön istället för man eller kvinna. Transpersoner löper stor risk att bli utsatta för våld och det är ännu värre för transpersoner som bor i länder med lagar mot homosexualitet. De som inte är informerade om skillnaden tror ofta att homosexualitet och att vara trans är samma sak. Även i

länder där homosexualitet är accepterat kan fortfarande transpersoner vara diskriminerade. Anti-HBTQ lagar I några länder, till exempel Ryssland och Litauen, finns det lagar som förbjuder folk att säga positiva saker om HBTQ-personer men det är inte förbjudet att vara HBTQ. Det är fortfarande inte jätteaccepterat

att vara homosexuell i Ryssland. En undersökning från 2013 visade att 84% ryssar tyckte att samhället inte borde acceptera homosexualitet. Källor: pewglobal.org humanrightsfirst.org 76crimes.com

Text och illustration: Corin Scarfe 43


röster från världen Vi har pratat med människor från olika länder om hur HBTQ-personer behandlas i deras hemland.

44


Haben kesete - eritrea Hur ser folk på homosexualitet i ditt hemland? I mitt hemland är det inte vanlig att en man gifter sig med en man eller en kvinna är ihop med en kvinna, det är inte så många heller, jag har inte hört om dem när jag var i mitt hemland. Etiopiens statsminister sa att han vill tillåta att homosexuella ska få gifta sig i deras land, som Amerikaner gör sa han, men folket var emot det. Etiopien och Eritrea är olika länder, men de har ganska lika kulturer och religioner, Eritrea har två religioner kristendom och islam, så det är svårt för dem att tro att en man kan gifta sig med en man eller en kvinna kan gifta sig med en kvinna, det är våran syn på bibel. Det är svårt för dem att se det positivt, typ alla ser det negativt. De tror att det bara är någonting man tänker på, inte att

det existerar. Hur ser folk på transpersoner? Det är inte vanligt, och det är inte många som tror på det här ämnet heller, eftersom om någon säger att den är trans eller homosexuell, så vet den att alla vänner ska lämna den och den blir ensam, och inte välkommen i samhället, så det är inte många som är öppna med det. Det kan finns transpersoner, men jag har inte hört om dem. Det är väldigt ovanligt. Finns det lagar mot HBTQ? Ja det finns det. För mig som kristen, finns det regler, till exemepl att från början skapade Gud Adam och sen när han såg att han var ensam skapade han en kvinna till honom så att de ska vara fru och man. Vi kan inte ändra det, och det är olaglig

för män att vara med män och en kvinna med en kvinna. Finns det organisationer som hjälper HBTQ-personer? Jag vet inte. Det är inte vanlig så jag tror inte det, men det kan finnas. Varför ses HBTQ på det här sättet? Det har jag svarat på i början, det är liksom att man tror på Gud. Det kan vara olika i Amerika och Europa eftersom tron är olika. Det finns många människor som inte tror på någonting, och de som tycker att man få göra som man vill. Det finns också folk som följer sin religion och behåller den och tror verkligen på den och vill göra det som de känner är rätt. Det kan vara anledningen till att HBTQ är inte vanlig i vårt hemland. 45


laurie kenna - irland Hur ser folk på homosexualitet i ditt hemland? Jag tror att det beror på åldern. De flesta unga människor verka ganska accepterande. De äldre verka mindre accepterande och jag hör ofta “mellanåldernsmänniskor” säga att de inte vill att homosexuella ska pråla framför dem (bruka vara en reaktion till pridefestivaler) men generellt tycker jag att Irland är ett ganska accepterande land. Hur ser folk på transpersoner? Jag hör inte mycket diskussion om det. Det finns ingen lag som 46

skyddar dem så vitt jag vet. Folk tar dem inte seriös i samhället, och jag tror att män som blir kvinnor döms hårdare än kvinnor som bli män. Finns det lagar mot HBTQ? Inte emot, nej. Förra året blev samkönat äktenskap laglig på Irland och det är inskrivet i konstitutionen. Bara ett län på Irland röstade emot det, 62.1% röstade ja. Finns det organisationer som hjälper HBTQ-personer? Ja, dom flesta högskolor har en HBQT-grupp och det finns också

stödorganisationer och rådgivnings tjänster. Värför ses HBTQ på det här sättet? Jag tror att den katolska kyrkan har en stor effekt på det här ämnet eftersom de flesta skolor fortfarande styrs av kyrkan. Åsikterna som skickas vidare genom genernationerna har också en effekt tror jag. Men unga människor bestämmer själva nu, information är så pass tillgänglig och det finns mycket stöd på internet.


Shukrulla MohammAd ISHAQ AFGANISTAN Hur ser folk på homosexualitet i ditt hemland? Jag kommer från Afganistan och det är ett muslimskt land och deras lagar är muslimska så det är förbjudet att vara homosexuell i Afganistan. Nästan alla är emot det, jag har inte hört att det finns någon lag som ger stöd till homosexuella. Hur ser folk på transpersoner? Det är samma sak, det finns ingen lagar som ger stöd till transpersoner och som sagt Afganistan är ett muslimsk land. Vanliga lagarna är att

tjejer och killar ska gifta sig och ha länder. Jag är 100% säker att det sex, inte kille med kille eller tjej med inte finns någon från Afganistan tjej, det är förbjudet i vårt land. som stödjer homosexuella. Finns det lagar mot HBQT? Ja, nästan alla är emot det, särskild de som bor i bergbyar, de är mest emot det. Det är svårt att hitta HBTQ-personer i Afganistan, eftersom det är ett muslimsk land. Finns det organisationer som hjälper HBTQ-personer? Jag tror inte att det finns någon organisation, kanske någon från andra

Varför ses HBQT på det här sättet? Det är som sagt ett muslimsk land, därför är det förbjudet, det finns nästan inga homosexuella i vårt land, det finns ingen lag eller organisation som ger stöd till homosexuella.

47


Hassan Mohamed - SomaliA Hur ser folk på homosexualitet i ditt hemland? I mitt hemland, måste man vara gift för att ha sex. Om man inte är gift kan man inte ha sex, det är haram, vi är ett muslimsk land. Två killar kan inte ha sex, bara en kille och en tjej. Här i Sverige får två kvinnor ha sex, kvinnor får gifta sig med varandra, män får gifta sig varandra . I Somalia får man inte det, bara en man med en kvinna. 48

Hur ser folk på transpersoner? Jag har aldrig sett en kille som vill bli en tjej, eller en tjej som vill bli en man, men det kanske finns. Folk kommer skratta åt dem. Finns det lagar mot HBTQ? Jo det finns det, man få inte gifta sig med en kille om man är en kille. Man kan bara gifta sig som man och kvinna och sen ha sex när de är gifta, inte innan.

Finns det organisationer som hjälper HBTQ-personer? Nej det tror jag inte, det är inte många som är HBTQ där. I Somalia finns det inte många som byter indentitet, att en kille blir en tjej eller en tjej bli en kille. Det finns i Somalia, men det finns inte någon som ger stöd. Värför ses HBTQ på det här sättet? Folk är muslimer, de tycker inte om det.


Lorin Elma - turkiet Hur ser folk på homosexualitet i ditt hemland? Det är inte så vanlig där. Man kan inte gifta sig med samma kön, men det finns ändå folk där som är homosexuella, men då blir de antagligen mobbade, eller är socialt utanför. Det är inte så vanlig där.

som i första frågan, människorna ser dem inte som en vanlig människa. Då är de antagligen socialt utstötta.

Hur ser folk på transpersoner? Det finns många transpersoner i mitt land, men det är samma

Finns det organisationer som hjälper HBTQ-personer? Nej, ingenting sånt.

Finns det lagar mot HBQT? Nej, det står ingenting om det. Det är inte olaglig att vara homosexuell.

Varför ses HBTQ på det här sättet? Jo, det kan vara för att de inte tycker att det är rätt, kanske att det är ovanligt. Men det finns ändå människor som tycker att man ska acceptera dem, men också många som tycker att det är ovanlig.

Text och foto: Corin Scarfe

49


Regnbågsflaggan - en symbol för Hbtq-rörelsen

R

egnbågsflaggan är en stark symbol för HBTQ-rörelsen. Flaggan står för mångfald och stolthet hos HBT personer men den står också för respekt för medmänniskor och tolerans. Skaparen

50

På 70-talet skapade Gilber Baker regnbågsflaggan i USA. Det dröjde dock tills 1978 innan flaggan för första gången visades upp offentligt i San Fransisco på Pridefestivalen, då Barker och 30 volontärer handsydde och handfärgade 2 stora flaggor till paraden. Han tog inspira-

tion från Hippierörelsen och svarta medborgarrättsgrupper. Han gjorde regnbågsflaggan i ett behov av en symbol som kunde användas år efter år. Flaggan vi har idag och känner igen har bara 6 olika färger men den ursprungliga flaggan hade 8 olika färger. Dessa färger var rosa, röd, orange, gul, turkos, grön, blå och violett. Alla färger representerar en del av samhället, men man tog bort rosa och turkost för de färgerna gick inte att trycka på tyg.

Vet du vad färgerna betyder? Röd = Livet Orange = Helande Gul = Solen Grön = Naturen Blå = Harmoni Lila = Anden Källa: gaybladet.se varldensflaggor.se crwflags.com Text & Ilustration: Elin Öhman & Klara Bergman


VAd är rätt?

KRÖNIKA

V

ad är en ”norm”? Jo det är vår uppfattning om vad som är normalt och inte. Att en man går runt med kjol och högklackat är utanför vår ”norm”. Men ska det verkligen vara så? Ska man inte kunna ha vilka kläder man vill utan att bli diskriminerad eller hotad. Men i den värld vi lever är det annorlunda något som ska bort, något som inte ska finnas. Dom säger att utveckling bara går framåt. Visst, men vår syn på människan går bara längre och längre in i mörkret. För 2000 år sedan kunde man gå runt hur man ville utan att

Text: Samuel Nordström Illustration: Corin Scarfe

någon dömde eller skrattade åt en. Man kan till och med bli straffad med döden för att vara homosexuell. Är det rätt? Man kan säga att det inte är naturligt att vara HBTQ. Men grejen är att vi människor inte är naturliga, det har vi aldrig varit. Det är just de som är så fantastiskt med oss. Vi kan tänka djupare än någon annan varelse på planeten. Men den gåvan använder vi till att förtrycka vårt eget folk på många olika sätt. Men allt är inte ett totalt mörker. Det finns de som försöker bryta den här normen som många människor

inte vet att de befinner sig i. Dom är de riktiga hjältarna. Att riskera sitt liv för något man står för. Men kan man bryta en norm? Kan man bryta det system som vårt samhälle skapat? Ja det kan man. Det enda som krävs är att du tänker utanför normen. Att du medvetet pratar med den som sitter i rullstolen och inte den som puttar på bakom. Att du inte skrattar åt den där killen med kjol eller tjejerna som håller hand på andra sidan gatan. Man har alltid rätt att vara sig själv, så länge man inte skadar någon annan.

51


P R I D E Foto: William Murphy

Pridefestivalen Pride. Många ser det bara som en parad där man ska ha roligt och träffa människor, men för många är det mycket mer än så. Det är en hyllning och en kamp för alla HBTQ-personer , att arbeta emot den heterosexuella normen och visa att alla är lika mycket värda.

Anders berättar att hur Pridefestivalen och paraden ser ut beror mycket på var i världen du befinner dig. Vissa festivalers syfte är i stort sett demokratiskt och politiskt. Andra är mer som en fest, och vissa parader är både för nöjes skull och politiskt/demokratiskt.

52

I vissa städer till exempel Stockholm är det relativt accepterat att vara HBTQ-person, därför behövs det inte någon demonstration i samband med paraden eftersom det inte är ett lika stort problem där jämfört med mindre städer i Sverige.

Det vill säga i städer som Malmö är det inte riktigt lika accepterat att vara HBTQ om man jämför med Stockholm. Därför är deras parader mer demokratiska för man vill hjälpa HBTQ-personerna där. Båda dessa typer av Pride är bra på olika sätt. Den som är politisk är bra för att man står upp för HBTQ-personers rättigheter och kämpar efter en bättre värld. Den som är mer som en fest är bra för att det skapar en gemenskap mellan människor och får HBTQ-personer att känna sig mer som en i samhället.

Så länge som HBTQ-personer diskrimineras, utsätts för våld och det finns en hetronorm så kommer Pride behövas, det är när denna norm upphör som vi kan börja fundera över om Pride ska vara kvar eller inte, avslutar Anders.

Anders Linbäck

Bor i Malmö. 31 år. Jobbar som sjukssköterska i Skåne. Har varit med i ett seminarium på Pride med sitt jobb, även deltagit som privatperson i andra Pridefestivaler.


Syftet med Stockholm Pride

Korta fakta om pridE Över 20 Pridefestivaler hålls i Sverige varje år.

Stochholm Pride är en organisation som hålls en gång per år. Som alla Pride festivaler är det för att fira HBTQ-personer, men Stockholm Pride är även partipolitiskt och religiöst obundna.

I Malmö firades den första Pridefestivalen i Sverige 1995.

Syftet med det är att de inte vill ha festivalen så seriöst utan att det ska vara en rolig grej för alla. Den ska vara en frizon för alla HBTQ-personer som är med.

San Fransisko har haft Pridefestivaler ända sedan 1970 och nu är festivalen en av de största i världen med över 1,5 miljoner deltagare.

Festivalen driver inga enskilda sakpolitiska frågor men de motiverar andra till att driva dem. Dock så kan föreningen skapa en del festivalprogram som de kan välja att sätta mer fokus på och att ställa frågor i samhällsdebatten. För att underlätta det för dem som vill ha sin röst hörd så strävar föreningen att skapa olika plattformer runt om i festivalen så att de som vill bli hörda ska kunna hålla tal och även för att motivera andra till att också vilja hålla tal. Stockholm Pride stöder även andra länder som inte får bidrag för att kunna hålla sina pride festivaler

“Så länge som HBTQ-personer diskrimineras, utsätts för våld och det finns en heteronorm så kommer Pride behövas.”

Stockhom Prides största festival var år 2015 med 40 000 personer med i paraden och 400 000 som va med och firade.

PRIDES HISTORIk Stonewall inn, New York 1969 På den här tiden så var det väldigt svårt för HBTQ-personer, stora delar av befolkningen såg ner på dem, till och med polisen. Vart de än vände sig var det skitsnack om hur ”äcklig” de var. De var inte ens fria från de här i gaybarer som var gjorda för dem. Den 28 juni stormade poliser in i gaybaren Stonewall och började angripa dem utan anledning. Det var inte första gången de hände, men det som inträffade de var att för första gången så stod HBTQ-personerna i baren upp för sig själva och i och med det började kravallerna som varade i tre dagar där mer än tusen personer deltog i demonstrationer. Pride startades som en hyllning till dessa hjältar från Stonewall.

Foto: Anders Linbäck

källor: www.sfpride.org www.stockholmpride.org

Text: Simon Jönsson 53


David Bowie En normbrytande ikon Den 10 januari 2016 gick den legendariska popikonen David Bowie bort efter en 18 månaders kamp mot cancer. Han var en musiker, låtskrivare och skådespelare känd för sin ständiga förändring. Under sin livstid har han sålt 140 miljoner skivor över hela världen och inspirerat många unga till att våga uttrycka sig och sticka ut ifrån normen.

D

avid Robert Jones föddes den 8 januari i Brixton, London. Han bytte senare sitt scennamn till Bowie för att undvika att bli i hopblandad med Davy Jones som är ledsångare i The Monkees. Namnet var inspirerat av bowiekniven som utvecklats av den amerikanska pionjären Jim Bowie på 1800-talet. Bowies första hit var låten Space Oddity 1969. Bidragande till hans publicitet var att BBC använde sig av låten i sitt reportage om månlandningen. Efter det gjorde han sin första lyckade comeback som sin mest kända persona Ziggy Stardust. Det var en vågad karaktär som chockerade på scen inte bara med sina kläder, utan även sitt uppförande. Hans inlevelse i karaktärerna och hans konstanta uppträdanden över en längre period gjorde det dock svårt att separera dem från hans egen personlighet. Den 22 januari 1972 yttrade sig David Bowie i en intervju i tidningen Melody Maker att han var gay. Det var bara fem år efter att man avkriminaliserat homosexualitet i Storbritannien och det var stort att rockvärlden hade fått en av sina första öppet homosexuella stjärnor, även

54

om han skulle ändra sitt påstående på senare år. 1976 berättar han i en intervju med Playboy att han är bisexuell. ”It’s true. I am a bisexual. But I can’t deny that I’ve used that fact very well. I suppose it’s the best thing that ever happened to me.” 1983 säger han dock i en intervju med Rolling Stone att komma ut offentligt som bisexuell var det största misstaget han någonsin gjort. 2002 när han blir frågad av den amerikanska tidningen Blender om han fortfarande håller med om sitt yttrande så svarar han att han inte tyckte det var ett misstag att komma ut som bisexuell i Europa, däremot blev det tuffare i Amerika, det stod i vägen för saker han hade velat göra. Det är oklart om Bowie var bisexuell men han har ändå varit en stor ikon för många HBTQ-personer och spelat en viktig roll i den tidiga HBTQ-rörelsen. Han var inte rädd för att leka med könsroller, mode och uttryck. På omslaget till ”The man who sold the world” är han sminkad och iklädd en lång klänning vilket var provaktivt och revolutionerande eftersom det kunde associeras med transexualitet. Detta visuella statement hade kunnat

foto: davidbowie.com

förstöra hela Bowies karriär men resulterade istället till framgång och även större sexuell öppenhet och tolerans i västvärlden. En person som berättat om hur viktig David Bowie varit för honom är den svenska kändisen Jonas Gardell. Han berättar i DN om hur låten Heroes av Bowie räddat hans liv: ”Det finns sånger och textrader som faktiskt kan vara livsuppehållande för oss, och i en tonårspojkes liv på det tidiga 80-talet när allt var så hemskt att han knappt vågade andas var sången “Heroes” där och manade honom att trots allt fortsätta, fortsätta finnas och fortsätta andas.” Text och illustration: Ebba Melander källor: dn.se, svd.se, biography.com, playboy.com


55


Redaktionen

! n e g n i n d i t t r o j Vi har g ES13

56

Chefredaktör Felicia Selin Gillar: att rita

Bildchef Josefin Lundholm Gillar: att spela gitarr

Rebecka Fahlén Gillar: fotboll

Johan Forsberg Gillar: ishockey

Elin Olsson Gillar: att sjunga

Therese Blomkvist Gillar: att dansa

Emma Olofsson Gillar: äta

Sofie Öberg Gillar: att sova

Roma Kamal Gillar: musik

Ebba Melander Gillar: popcorn

Madeleine E Hellström Gillar: god mat

Sandra Sjöberg Gillar: att rita


True colors ”I see your true colors Shining through I see your true colors And that’s why I love you So don’t be afraid to let them show Your true colors True colors are beautiful, Like a rainbow” Musik och text: Cyndi Lauper

ES14

Redaktör Simon Jönsson Gillar: djur

Corin Scarfe Gillar: att vara cool

Amanda Kindvall Gillar: Foto

Samuel Nordström Gillar:

Elin Öhman Gillar:

Ida Lundgren Gillar: att spela

Andreas Molin Gillar: musik

ES15

Redaktör Klara Bergman Gillar:

Lärare

Lars Åhlin Gillar: fiske

Lena Ledin Andersson Gillar: musik

Perra Westin Gillar: musik

57


Bilaga #colors

Konstnärliga tolkningar av temat HBTQ

AV Estet-Media på Ådalsskolan i Kramfors 58


Felicia Sehlin ES13 59


60

Klara Bergman ES15 Originalfoto: Iain Macmillan Š Yoko Ono


Elin Öhman ES15 61


Corin Scarfe ES14

Therese Blomqvist ES13 62


Sandra Sjรถberg ES13 63


Josefin Lundholm ES13 64


Elin Ohlsson ES13 65


Madeleine Hellstrรถm ES13 66


Madeleine Hellstrรถm ES13 67


Sandra Sjรถberg ES13 68


Pride det är magisk, fint och för alla. Med dessa parader drar vi könen samman. Här får du älska hur du vill. För här finns ej normer som kan säga till. Så kom och va med på ett magiskt event. Och visa att normer bara är ett skämt.

Simon Jönsson ES14 69


”Du får vara den du är och du kan bli den du vill” www.adalsskolan.se

70

#Colors  
#Colors  

En tidning på temat HBTQ gjord av eleverna på Estetiska programmet i Kramfors.

Advertisement