__MAIN_TEXT__

Page 1

LINKOPING En tidning om stadsutveckling från Linköpings kommun

Planberedskap för 250 000 invånare

10 12

En pärla att förädla Vallastaden – ”Det var så här vi ville ha det”

Foto: Rosie Alm

7

Vet du vad vi bygger? Satsning på cykel en viktig del när vår stad växer


Inte sedan miljon­ programsåren har det byggts så mycket i Linköping.”

Frågsatann på

Vad är det bästa med Linköping och vilken är din favoritplats i stan? Vår stad växer så att det knakar! Byggkranarna kommer att finnas som en naturlig del i vyn över Linköping, nu och framöver.

1 år ra Larsson, 5

Pet

Byggkranar

En symbol för framtidstro

– Linköping är en bra stad! Jag har bott här hela livet så jag har inget att jämföra med – skratt – men det är väl ett bra betyg att bo på samma ställe hela livet!

Byggkranar är i dag ett vanligt inslag i Linköpings siluett. Kanske är det inte så konstigt i en kommun som snart når 160 000 invånare och som de senaste åren vuxit med 10 000 nya Linköpingsbor. I en kommun som växer så snabbt uppkommer också utmaningar. Fler bostäder behöver byggas och vi behöver bygga billigare bostäder, så att alla har råd att bo i Linköping. Oavsett om du ska flytta hemifrån, flyttar hit för jobb eller studier, eller om du kanske vänder tillbaka till Linköping efter ett yrkesliv i någon annan del av vårt land ska du ha möjlighet att bo i Linköping.

– Hospitalstorget är fint, fast det är så nytt så hittar många hit och nyttjar torget, det är kul.

Ajla Verem,

19 år

Att växla upp tempot i byggandet har behövts, bostadsbristen måste byggas bort. Inte sedan miljonprogramsåren har det byggts så mycket i Linköping. Över 1 000 färdigställda bostäder de senaste åren och pågående byggnation av 2 500 bostäder gör att vi är på rätt väg. Byggandet innebär samtidigt att vägar grävs upp eller stängs av, jag hoppas att vi Linköpingsbor kan ha tålamod genom den expansionsfas Linköping genomgår.

– Jag gillar verkligen att det har utvecklats en bra verksamhet för ungdomar, framför allt för tjejer, Linköping är bra på att lyfta upp tjejer.

När kommunen växer och behovet av nya bostäder är stort ges vi chansen att vara med att bygga bort segregationen och att bygga en kommun som håller ihop. Linköping ska vara tryggt, där människor kan mötas och må bra. Därför behöver vi fler boendeformer i våra miljonprogramsområden, men också lägenheter i områden som till största del består av radhus och villor. Vi behöver gröna områden i vår kommun, såväl inbjudande gröna oaser

– Stångån, precis innan Kinda Kanal. Det är en lugn återhämtnings­ plats med jättefin omgivning och det är perfekt att den ligger så bra och nära skolan, perfekt när man behöver en vilopaus.

LÄS MER OM

större stadsbyggnadsprojekt som är på gång på sidan

6

inne i staden som naturområden runt om i kommunen som ger möjlighet till friluftsliv och avkoppling. Linköping är en naturskön kommun som människor ska vilja bo i och där ska människor trivas. Linköpings tillväxt fortsätter de kommande åren. Spaden sätts snart i marken för Ostlänken. I ett första skede kommer vi att ta oss snabbare till Stockholm och i förlängningen till Göteborg och Malmö på bara någon timme. Nya stambanor är en stor investering i Linköping, en ny station ska byggas och samtidigt ska staden ytterligare expandera över Stångån. Med Ostlänken kommer vårt näringsliv få bättre förutsättningar och samtidigt förstoras vår arbetsmarknad. Mycket har byggts runt om i vår kommun de senaste åren, och mycket byggs just nu. Många bygg- och bostadsbolag ser på Linköping med tillförsikt, att de vill satsa i vår kommun är mycket positivt. I vår stad växer nya stadsdelar fram, våra tätorter växer och på landsbygden byggs det nytt. Byggkranarna i vår kommun har blivit en symbol för framtidstro. Linköpings utveckling fortsätter, visst är det spännande?

Kristina Edlund Kommunstyrelsens ordförande

www.activemediapartner.com PRODUCERAD AV: Active MediaPartner Nordic AB REDAKTION: Per-Åke Hultberg FORMGIVNING: Lorens Palmgren & Joakim Forsberg REPRO: Bildrepro Sthlm AB TRYCK: MittMediaPrint

VID FRÅGOR OM INNEHÅLLET KONTAKTA: Annika Avén, kommunikatör Linköpings kommun 013-26 27 92, annika.aven@linkoping.se www.linkoping.se

FÖR BILAGOR KONTAKTA: Active MediaPartner Nordic AB, Per Azrang, tel. 070-640 34 16 per.azrang@activemediapartner.com

2


Foto: baraBild AB

Foto: M&F Foto

För njurmedicinska kliniken blev de nya lokalerna ett lyft, tycker Clara Forthmeiier Westerdahl, vårdenhetschef. Här tillsammans med Magdalena Olofsdotter, arbetsterapeut.

Nya universitetssjukhuset tar form Fräscha lokaler och enkelrum är de förändringar som syns. Bättre flöden och nya arbetssätt är de osynliga. Ny- och ombyggnadsprojektet på Universitetssjukhuset i Linköping beräknas stå färdigt år 2021.

D

et är verkligen framtidens sjukhus som vi nu bygger. Det är en fantastisk förnyelse, som i grunden handlar om att vi tar ansvar för en växande region, människors hälsa och deras behov av modern och effektiv sjukvård, säger Stefan Anskär, överläkare och projektansvarig för vårdverksamheten i om- och nybyggnationen av universitetssjukhuset. Bygget startade år 2011 och beräknas stå klart 2021. Då har sjukhuset fått 80 000 kvadratmeter nya lokaler. Ytterligare 55 000 kvadratmeter ska dessutom ha byggts om och renoverats. Just nu pågår de sista stora projekten; dels en genomgripande ombyggnad av sjukhusets huvudblock, dels en helt ny byggnad för all psykiatri och habilitering. Skillnaden är stor Njurmedicinska klinikens vårdavdelning är en av de verksamheter som har flyttat in i sjukhu-

sets nybyggda delar och vårdenhetschefen Clara Forthmeiier Westerdahl tycker att skillnaden är stor, både för patienter och för personal. – För oss var det verkligen ett lyft. Våra gamla lokaler låg i sjukhusets äldsta, K-märkta delar och var både slitna och tungjobbade. Patientrummen var små och saknade toalett. Nu har vi rena, fräscha lokaler med gott om utrymme, säger hon. På den nya avdelningen finns tolv vårdrum, med egen toalett och dusch. Samtliga är enkelrum, precis som alla vårdrum som byggs på sjukhuset. – Jag tänkte först att det kunde kännas trevligt med rumsgrannar och att patienterna kanske skulle känna sig ensamma i egna rum. Men så är det inte alls. De trivs och uppskattar sina rum, de sover bättre och kan när som helst ta emot sina anhöriga. Det viktigaste är att det är bra för patienterna, det är för deras skull vi jobbar, säger Clara Forthmeiier Westerdahl. Kortare avstånd Ombyggnationerna handlar inte bara om nya lokaler och enkelrum. Det handlar framförallt om nya arbetssätt, en omstrukturering av all

verksamhet för att skapa bättre flöden och bättre möjligheter till samverkan mellan avdelningarna. Det är den största och viktigaste förändringen, enligt Stefan Anskär. Samtliga mottagningar finns nu i gatuplanet, i publika mer lättillgängliga lokaler. Vårdavdelningarna är placerade högre upp vilket ger en lugnare miljö för inneliggande patienter. – Vi har kunnat ta ett helhetsgrepp om sjukhuset. Tidigare har verksamheterna varit utspridda lite överallt. Nu är avdelningar med gemensamma patientflöden placerade nära varandra. All intensivvård är till exempel på samma våningsplan som operation och förlossning. Det innebär kortare avstånd vilket är en fördel för alla, säger Stefan Anskär. Han poängterar att det gigantiska projektet som närmar sig målet har gått förvånansvärt smidigt, utan större störningar i den dagliga verksamheten. – Vården med sina olika yrkesgrupper har i nära samverkan med projektledning och byggare varit involverade i hela processen. Det är nog den viktigaste förklaringen till att det har varit en så förhållandevis lugn resa, säger Stefan Anskär.

FAKTA:

Universitetssjukhuset i Linköping, också kallat US, har ungefär 6 000 medarbetare. Här samlas länsjukvård och högspecialiserad vård för hela sydöstra sjukvårdsregionen, bland annat neurokirurgi, behandling av svåra cancersjukdomar och neonatal intensivvård. Sjukhuset bedriver också rikssjukvård för avancerade brännskador och har spetskompetens inom flera områden såsom akutsjukvård, bilddiagnostik och barndiabetes. US har ett nära samarbete med den Medicinska fakulteten vid Linköpings universitet för att bedriva medicinsk forskning och utbildning.

3

www.regionostergotland.se


Berga: Här planeras för en ny stadsdel med upp emot 600 bostäder i flerfamiljshus och småhus – HR, BR och äganderätter – skola och förskola. Projektet ska bli ett nationellt exempel på ”bostäder för alla”. Genom att Berga byggs samman med Södra Ekkällan bidrar stadsdelen till målet om en tätare och mer sammanhållen stad. På bilden tar Elias Aguirre första spadtaget för HSB brf Panorama i Berga Park, tillsammans med Robert Ohlsson PEAB och HSB Östergötlands vd Anders Stjärnberg.

Elias Aguirre:

Viktigt skapa sammanhållen stad Berga och Södra Ekkällan bra exempel

Foto: Rosie Alm

Linköping har under ett antal år haft en stark tillväxt. Det gäller nu att ta vara på den möjligheten, att utnyttja den här tiden så mycket det bara går för att åstadkomma riktigt bra saker för kommunens invånare.

D

et menar Elias Aguirre (S), kommunalråd för samhällsbyggnadsfrågor. – Att Linköping växer, att vi blir fler invånare, att det är attraktivt att bo här och att näringslivet mår bra och utvecklas, är naturligtvis bara positivt. Men samtidigt måste vi vara medvetna om att

vi har många utmaningar, områden som varit eftersatta, där det är viktigt att vi nu passar på att göra rätt saker. Elias Aguirre ger några exempel. Det handlar dels om behovet av fler förskolor och skolor, och dels om ett antal nya fullstora idrottshallar och inte minst, en ny modern simhall. Det är viktigt för allmänheten men också för att föreningslivet ska kunna utveckla sina verksamheter. Det gäller satsningar i både staden och på landsbygden. – En annan stor och självklar utmaning är bostadsbristen. Även bostadsbyggandet har länge varit ett eftersatt område. Det har byggts alldeles för lite i förhållande till behoven och det sedan många år tillbaka. Glädjande nog har vi nu ett stort antal fastlagda planer som möjliggör bo-

stadsbyggande under ganska många år framöver, säger Elias Aguirre. Ett viktigt fokus är att skapa blandade områden med olika upplåtelseformer. Även gröna frågor ligger högt på kommunens prioritetslista. – Vi är noggranna att inte slösa på värdefull mark när vi utvecklar nya områden. Här har vi Vallastaden som ett utmärkt exempel på ett tidigare outnyttjat område som blivit en fantastiskt fin blandad stadsdel, kompletterad med ett stort koloniområde och stora härliga grönytor, säger Elias Aguirre och lyfter fram ytterligare ett perspektiv, bostadssegregationen. Här menar han att det krävs krafttag för att skapa en betydligt mer samman-

Storsatsning på skolor Linköping växer snabbt. I takt med att fler bostäder byggs måste självklart även nya skollokaler tas fram. Dels helt nya skolor och förskolor, framförallt i nya områden, och dels renovering samt om- och tillbyggnad av befintliga skollokaler.

V

i jobbar hela tiden med att skapa platser för alla barn och ungdomar. Behovet av nya platser är ju ett angenämt problem och nu bygger vi febrilt, säger Christer Gunnarsson, som är lokalsamordnare för långsiktig planering på Utbildningskontoret. Som situationen ser ut just nu och under de närmaste 4-5 åren behöver 300 nya förskoleplatser och 500 grundskoleplatser tas fram varje år. De största behoven är i områden och stadsdelar där det byggs mest bostäder, till exempel i Vallastaden och Södra Ekkällan. – Vi måste hela tiden beräkna behoven allteftersom nya bostäder byggs. Därför

behöver vi ha koll på varje detaljplan. Om det till exempel ska byggas 300 bostäder i ett område, vad innebär det för skola och förskola? Som det sett ut under de senaste åren har det mesta förverkligats, säger Christer Gunnarsson. Men det kan ju också bli som i Södra Ekkällan där den tidiga planeringen visade på cirka 1 000 bostäder. I verklig­ heten ser det ut att bli upp emot 1 800. – Då har vi onekligen ett problem att

SKOLSATSNINGAR PÅ SIKT Utbildningskontoret utgår ifrån en lokalförsörjningsplan som revi­ deras varje år. Prognosen framåt visar på ett fortsatt stort behov av nya skollokaler men med en viss avmattning kring 2025-2026. Då kanske det handlar om 300 nya grundskoleplatser per år i stället för dagens 500. Det vill säga en fortsatt hög nivå.

lösa och behöver snabbt hitta alternativa lösningar, säger Christer Gunnarsson. Men behoven av skollokaler handlar inte bara om nybyggnadsområden. Stora skolsatsningar görs till exempel även i Tallboda där en ny skola ersätter den gamla och invigs nästa år. – I princip färdigställer vi en ny skola och ett antal förskolor varje år. Ibland helt nya, som i Vikingstad som byggs under 2019. Ibland handlar det om att bygga till och renovera befintliga skolor. Detta sker bland annat vid Tornhagsskolan, som under kommande år får en ny flexibel byggnad som kan nyttjas som både förskola och skola. Ett annat exempel är den efterlängtade om- och tillbyggnaden av Vist skola i Sturefors. Utöver nya och moderniserade skollokaler, ny matsal och nytt kök så byggs även en ny idrottshall i anslutning till skolan. Vist skola beräknas stå färdig i början av 2021.

4

hållen stad än vad Linköping är i dag. Berga och Södra Ekkällan är ett av flera exempel på områden som behöver byggas ihop. Det gäller även Ryd och universitetet som på samma sätt som Skäggetorp behöver få en bättre koppling till innerstaden. – Det här sammantaget visar på både behov och möjligheter, att det nu gäller att ta vara på tillfället att åtgärda försummade områden och samtidigt skapa långsiktigt hållbara stadsmiljöer. Det är både spännande och utmanande. Det är också inspirerande att vi nu har så många olika aktörer som vill vara med i stadsbyggandet, även när det gäller att utveckla vår fina landsbygd. Det känns väldigt hoppfullt. 

Text: Per-Åke Hultberg

Ny skola ska byggas i Nya Kungsberget En ny högstadieskola med plats för närmare 1 000 elever ska byggas i Nya Kungsberget. Den första etappen innehåller en högstadieskola med plats för 900 elever i årskurs sju till nio. Dessutom byggs en grundsärskola med plats för 75 elever i samma årskurser. En eventuell andra etapp möjliggör en utbyggnad med plats för ytterligare utbildningslokaler på 5 000 till 7 000 kvadratmeter. Behovet av nya elevplatser inom grundskolan och grundsärskolan är stort. Det är samtidigt attraktivt med centrala grundskolor. Därför bedöms Nya Kungsberget vara en passande plats.


Ett projekt som definitivt kommer att stärka stadskärnan är kvarteret Konsuln vid Stångån, en imponerande kontorsbyggnad alldeles intill Scandic Hotel. Ambitionen är att projektet ska starta vid årsskiftet med beräknad inflyttning tre år senare.

Christian Claesson, regionchef Öst med ansvar för Lundbergs fastighetsbestånd i Jönköping, Norrköping och Linköping.

Nya möjligheter till kontorsytor och hyresrätter i ett växande Linköping Med två stora nybyggnadsprojekt befäster Lundbergs sin position som en av Linköpings största privata fastighetsägare. Därmed även ambitionen att tillsammans med kommunen och andra aktörer axla ansvaret för cityutveckling och hållbar stadsutveckling.

V

i har varit verksamma här i Linköping sedan 1960-talet. Mycket har naturligtvis hänt sedan dess men en sak har inte förändrats, utan snarare befästs. Det är vår tydliga målsättning att långsiktigt bidra till stadens utveckling. Det säger Christian Claesson, regionchef Öst med ansvar för Lundbergs fastighetsbestånd i Jönköping, Norrköping och Linköping. Bolaget med säte i Norrköping är i dag en av Sveriges största privata fastighetsägare med centralt belägna bostäder, kontors- och butikslokaler på strategiska orter. Dit hör definitivt Linköping, betonar Christian Claesson. – Vi tror verkligen på Linköping. Här finns en framåtanda och stark vilja att fortsätta växa. Så det är självklart att vi vill vara med och bidra till utvecklingen av staden. Lundbergs befintliga innehav är omfattande med ett stort antal fastigheter i stadskärnan. Bland andra välkända Gränden, Åhlénshuset och Gyllen, dessutom nya kontorshuset på Ågatan 7. Det handlar totalt om 70 000 kvadratmeter, varav 25 000 kontor, 25 000 handel samt 13 000 hyresrätter. Det övriga är lager och garageytor. – Men vi slår oss absolut inte till ro med det. Vi vill som en närvarande och engagerad fastighetsägare fortsätta växa på alla marknadsområden, både med kommersiella fastigheter

och med bostäder. Vår speciella nisch är att med ett samlat bestånd ge vårt bidrag till en levande och energirik stadskärna, förklarar Christian Claesson. Ett projekt som definitivt kommer att stärka stadskärnan är kvarteret Konsuln vid Stångån, en kontorsbyggnad på 14 000 kvadratmeter alldeles intill Scandic Hotel. I projektet ligger även en fastighet med 40 hyresrättslägenheter. Ambitionen är att projektet ska starta vid årsskiftet med beräknad inflyttning tre år senare.

blir det moderna, ljusa och flexibla kontors­ ytor, totalt 10 våningar.

– Vi jobbar mycket med den exteriöra fasaden då vi vill att projektet ska bli en profilbyggnad i Linköping där vi även kan erbjuda grönskande takterrasser, varav två mot Stång­ ån. Här är jag övertygad om att många kommer att njuta av sin lunch eller kunna nyttja som arbetsplats vid soliga dagar. Christian Claesson lyfter speciellt upp den ekologiskt hållbara aspekten på stadsbyggan– Placeringen är strategisk med det stadsnä- de, även den sociala sidan som finns med som ra läget och bra kommunikationer. Här vill vi en självklar del i kvarteret Konsuln. Det handlar om en rad mervärden för att skapa samhöbygga framtidens kontor och jobbar mycket med kundupplevelsen och hur righet, gemenskap som ger bra förutsättningar för bolagen och dess medarbebehoven för framtidens kontor tare att prestera. Allt från den redan ser ut. Den generella trenden Vill du flytta nämnda välkomnande entrén till är önskemålet om att ha sin ytor för frukostmöten, seminarier arbetsplats citynära med till Elitseglaren? och föreläsningar. stadens hela utbud inpå Vi öppnar Lundbergs andra stora nybyggknuten. Det kommer vi deintresseanmälan finitivt att kunna erbjuda nadsprojekt i Linköping är redan i hösten 2018. här, utöver det vackra läget full gång, nämligen Elitseglaren i vid Stångån förstås, säger Södra Ekskällan. Med närhet till det Christian Claesson. mesta, både stadsliv och naturen, ska ett Goda kommunikationer står också nytt bostadsområde växa fram med totalt 374 högt på alla företags önskelistor. Det som hyreslägenheter. Det blir fyra kvarter med läLundbergs här kommer att erbjuda kan knap- genheter samt även sex radhuslägenheter, 1 till past bli bättre. Hit tar man sig snabbt och en- 5 rum och kök, mellan 35 och 115 kvm. kelt med både cykel, bil, buss och tåg. I områ– Som i allt vi bygger är det långsiktigt dets absoluta närhet kommer dessutom Ost- ägande med ansvar för både drift och förvaltlänken så småningom att landa. ning som gäller, avslutar Christian Claesson. – Vi vill skapa en levande mötesplats för näringslivet i Linköping, något som vi anser saknas. Det första besökaren kommer mötas av är ett välkomnande och inspirerande entréplan med gemensamma ytor, en lobbydel och en restaurang öppen för allmänheten med uteservering mot Stångån. Från våning ett och uppåt www.lundbergs.se

5


Så bygger vi Linköping Större stadsbyggnadsprojekt på gång

11

15

12

4

6

7 3

5

10

16

8

14

Mjärdevi

1 2 9

1. Berga

Mellan Berga och Södra Ekällan planeras en ny stadsdel med cirka 600 bostäder flerfamiljshus och småhus med målet: bostäder för alla.

5. Folkungavallen Ny del av centrala staden. Sim­ hall och bostadskvarter med ca 500 lägenheter ska byggas i en första etapp. Dessutom förskola, skola och butikslokaler.

2. Djurgården

6. Kvarteret Konsuln

En ny stadsdel som redan påbörjats, nära universitetet och city. I området planeras ca 2 500 bostäder, nya skolor, förskolor och bostäder för äldre.

3. Ebbepark

Centralt område där verksam­ hetslokaler integreras med ca 700 nya bostäder.

4. Eddan

Tidigare grusplan/p-yta vid Drott­ ninggatan bebyggs med ca 230 hyresrätter, 4-11 våningar. Dess­ utom med lokaler i gatuplanet.

I kvarteret Konsuln nära Stångån byggs just nu ca 200 bostadsrätter, 5-7 våningar.

7. Ryd

En färdig detaljplan finns framta­ gen som möjliggör för förtätning med cirka 570 nya bostäder och en förskola.

8. Mjärdevi och Västra Valla Här kommer det på sikt finnas möjlighet att bygga för fler nya verksamheter och uppåt 10 000 – 15 000 nya bostäder. Arbete pågår med en fördjupad över­ siktsplan.

9. Norra Ekholmen

Ett planprogram har tagits fram som visar på en möjlighet att bygga ca 950 nya bostäder. Arbete pågår med en detaljplan för en första etapp om ca 150 bostäder i anslutning till Ekholm­ svägen.

10. Stolplyckan

Planering pågår för 200 nya lä­ genheter utefter Djurgårdsgatan. Fler projekt är på gång, mellan Lasarettsbacken och Garnisons­ gatan.

11. Skäggetorp

Här finns mark och planer för ytterligare 2 000 bostäder.

12. Stångebro

Staden ska växa över Stångån där en ny stadsdel utvecklas kring nytt resecentrum.

6

13. Ullstämma/Skogsvallen Planering pågår för ca 350 nya bostäder. Området kommer erbjuda boende i såväl småhus som flerbostadshus.

14. Vallastaden

Projektet fortsätter, närmast på tur med ett 90-tal bostäder i fler­ bostadshus, radhus och villor.

15. Övre Vasastaden

Planprogrammet ger plats för 2 000 bostäder. 930 är klara eller byggs. Innebär en utvidgning av innerstaden.

16. Framtidens universitetssjukhus

Framtidens US planeras med en utbyggnad av vård- och universi­ tetslokaler. Detaljplanen beräknas klar 2019.

13


LÄS MER HÄR

Foto: Malin Björkroth

www.linkoping.se/stadsutveckling

Victor Kellner och Åsa Westergren arbetar med den nya stadsdelen Djurgården och planerar för cirka 2 500 nya bostäder, äldreboenden, idrottsplatser, skolor och förskolor.

Djurgården

Hallå där ... Victor och Åsa

Du Victor är projektledare för utvecklingen av den nya stadsdelen Djurgården. Vad blir det för stadsdel? – Det blir en grön och levande stadsdel som knyter an till både staden och naturen. Man kan beskriva det som en urban trädgårdsstad med naturen inpå knuten, ändå med cykelavstånd till Linköping innerstad och goda möjligheter till kollektiva transporter. Åsa, du som är detaljplanehandläggare, vad kommer stadsdelen att innehålla? – Vi planerar för cirka 2 500 nya bostäder, både flerfamiljshus, radhus och villor. Dessutom äldreboenden, idrottsplatser skolor och förskolor. Det blir en livaktig stadsdel med stadsgator, rörelse och liv. I Djurgårdens centrum finns redan i dag tillgång till god service – och mer ska det bli. Bland annat ett vackert stadsdelstorg med lokaler och vårdcentral som givande tillskott. Bebyggelsen varierar i höjd, form och arkitektoniskt uttryck. Kommer Djurgården att länkas samman med övriga staden? – Ja, absolut. Det ska bli en integrerad del av Linköpings innerstad. Med närhet till djur, natur, stad och service är ambitionen att stadsdelen ska bidra till Linköpings fortsatt positiva utveckling. Naturen inpå knuten med andra ord, vad innebär det? – Till exempel att eklandskapet, som vi förvaltar till framtida generationer, finns i området. Inom den planerade stadsparken kommer dessutom det befintliga vattendraget att få ett nytt naturligare lopp där vattnet tillåts vandra på sin väg ut i Tinnerbäcken. Det gagnar både natur och rekreation. Så Victor, hur många år kommer det att dröja innan ett första spadtag kan bli aktuellt? – Vi har flera komplicerade tillståndsprocesser framför oss, men om allt faller på plats hoppas vi kunna ta ett första spadtag under 2020. Nu fokuserar vi först och främst på samråd med medborgare och intressenter. – Detaljplaneförslaget planeras gå ut på samråd under försommaren 2018 – välkommen med just dina synpunkter!

Ebbepark Djurgården och Ebbepark (nummer 2 och 3 på kartan här intill) är två av många stadsbyggnadsprojekt i Linköpings kommun. Växer staden i samma takt som hittills, kommer invånarantalet att ha passerat 175 000 redan år 2025.

Planchefen Alisa Basic:

”Medborgarnas perspektiv är jätteviktigt i en växande stad” – Växer vi i samma takt som hittills passerar vi 175 000 invånare redan 2025, säger Alisa Basic. Hon är chef för kommunens Plankontor och har med andra ord massor av planer och stora utmaningar på sitt bord.

F

ör en snabbt växande kommun som Linköping gäller det självkart att ha god framförhållning med färdiga planer på både kort och lång sikt. Det är som alla förstår en oerhörd mängd av både stora och små frågor att ta ställning till i den nu pågående stadsutvecklingen, den kanske största någonsin i kommunens historia. Hur många bostäder behöver byggas, hur många arbetsplatser, hur många skolor och förskolor? Hur ska innerstaden utvecklas, ytterstaden och övriga tätorter? Och hur ska kollektivtrafiken utvecklas, väg- och gatunätet, gång- och cykelbanor och så vidare? För att inte tala om vad Ostlänken kommer att innebära. – Vi är bra på långsiktig planering i Linköping och har under många år planerat för en fortsatt stark tillväxt och har därför en bra framförhållning. I våra gällande och pågående översiktsplaner finns beredskap för ett Linköping med 250 000 invånare. Översiktsplanerna pekar mot framtiden. Här finns flera, en för staden, en för landsbygden och tätorterna och en gemensam för Linköping-Norrköping. En

7

separat utvecklingsplan har tagits fram för Linköpings innerstad. Dessutom pågår arbetet med ett antal tillägg för innerstaden samt för ytterstaden. En separat översiktsplan har även tagits fram för Mjärdevi och Västra Valla. Den syftar bland annat till att Linköping ska bli en rundare, tätare och mer sammanhållen stad. Ambitionen är, förklarar Alisa Basic, att innerstaden ska utvidgas och därmed ge möjlighet till boende för 50 000 invånare. Det innebär ett stort tillskott av nya bostäder och verksamhetslokaler inom innerstadens avgränsning. Den “utvidgade” delen handlar framför allt om Stånge­ bro, stadsdelen kring nya resecentrum på östra sidan om Stångån. Dessutom tillkommer olika andra stadsutvecklingsprojekt som innebär att gränsen för innerstaden flyttas fram, såsom Folkungavallen och Övre Vasastaden När det gäller detaljplaner är beredskapen god, påpekar Alisa Basic, trots ett stort tryck på detaljplaneverksamheten. Över 5 000 bostäder ligger i planering i pågående detaljplaner. Hon förklarar: – Alla kommunens tätorter består av ett lapptäcke av gällande detaljplaner. Så snart man vill göra en ändring, som går utöver vad planen medger, till exempel om man vill komplettera med en ny byggnad eller ett nytt kvarter, måste en ny detaljplan tas fram. I den processen är medborgarperspektivet jätteviktigt. Utöver den lagstiftade dialogen, då berörda på samrådsmöten i flera steg kan tycka till om förslagen, har kommunen

7

tagit nya grepp att nå allmänheten via sociala medier. Bland annat med korta filmer som sammanfattar och på olika sätt bjuder in till dialog om kommunens utvecklingsambitioner. Målet är att få fler Linköpingsbor att engagera sig. – Det är ju alla Linköpingsbornas stad och kommun vi jobbar med. Hur vill vi att det ska bli? Vi som jobbar med det här kan omöjligt förutse alla konsekvenser av ett planförslag. Vi är därför beroende av att få andra perspektiv på det vi gör, säger Alisa Basic med en tydlig uppmaning: – Vi vet att det finns många kloka förslag därute. Hör av er! 

Text: Per-Åke Hultberg

– Över 5 000 bostäder ligger i planering i pågående detaljplaner, säger Alisa Basic, chef för kommunens Plankontor.


Hållbart resande

Bilister kan bli cyklister Kan inbitna bilister bli nöjda och glada cyklister? Ja, det är något som Sandra Viktor är helt övertygad om. Och det efter ett lyckat försök från kommunens sida att låna ut elcyklar till bilister.

V

Att åka ensam i en bil med fossilt bränsle är naturligtvis inte optimalt, vare sig för miljön eller ur ett hälsoperspektiv. Det inser nog alla, i synnerhet när det gäller korta sträckor i en växande stad. – Vi fokuserar främst på dem som har mindre än fem kilometer till jobbet, att de ska inse fördelarna med att välja bort bilen. På just korta sträckor är cykeln verkligen konkurrenskraftig i Linköping, betonar Sandra Viktor. Att få fler att därför ställa bilen är också bakgrunden till projektet Grön resplan för Science Park Mjärdevi. Målet är bland annat att få kunskap om vilka åtgärder som är mest effektiva för att minska tjänste- och pendlingsresor och därmed koldioxidutsläppen. Med andra ord att få fler att resa hållbart.

Foto: Rosie Alm

I hela området, där cirka 7 000 personer arbetar, ska koldioxidutsläppen från

Foto: Rosie Alm

i vill stimulera fler att resa hållbart, att fler helt enkelt ska välja att cykla, gå eller resa kollektivt, säger Sandra Viktor. Hon jobbar som kommunikatör för Hållbart resande på Linköpings kommun med Mobility management som fokusområde. Det vill säga att ändra människors attityder, beteenden och normer. Och nu vet hon att det fungerar, bilister kan bli cyklister. Under tre år har 500 bilister i Linköping fått möjligheten att på prov låna en elcykel under två veckor. Utvärderingen visar att satsningen var lyckad. Hälften av bilisterna säger sig ha börjat cykla mer än tidigare. Hela 30 procent säger att de ska köpa en elcykel. – Vi ser nu att det går att nå resultat, att det går att ändra människors resvanor. Det var uppenbarligen inte så jobbigt att cykla som många trodde, säger Sara Viktor.

Jag cyklar året om, fram och till­ baka till jobbet varje dag.”

Sandra Viktor jobbar som kommunikatör för Hållbart resande på Linköpings kommun med Mobility management som fokusområde. Det vill säga att ändra människors attityder, beteenden och normer. Och nu vet hon att det fungerar.

transporter minska med 15 procent på två år. Här arbetar kommunen tillsammans med Östgötatrafiken, företagen och fastighetsägare med olika lösningar och åtgärder. – Det handlar om allt från smidigare

och snabbare kollektivtrafik till förbättrade cykelvägar, hyrcykelsystem, säkra cykelställ men inte minst om normer och beteenden, förklarar Sandra som självklart lever som hon lär. – Jag cyklar året om, fram och tillbaka

till jobbet varje dag. Jag bor i Lambohov så det blir en mil om dagen. Vi som promenerar och cyklar får ju därmed också motion i vardagen, helt gratis. Så varför inte ta vara på den möjligheten? 

Text: Per-Åke Hultberg

Nu storsatsar vi på cykeln Startskottet har gått för kommunens nya cykelsatsning. I april påbörjades byggnation av Cykellänken Ryd – en fem meter bred, dubbelriktad och extra lyxig gång- och cykelbana som länkar samman Ryd med innerstaden.

A

tt cykla är bra – för dig och för miljön. Därför ska vi göra det enklare, smidi­

8

gare och säkrare att trampa sig fram ge­ nom Linköping, säger Elna Hammarström, projektledare på Linköpings kommun som lett arbetet med att ta fram konceptet kring Cykellänken. I kommunens översiktsplan finns nio stråk som pekas ut som prioriterade hu­ vudcykelstråk. Cykellänken Ryd blir alltså först ut att förverkligas med invigning i december 2018. – Det är en satsning för att få fler att välja cykeln i stället för bilen och ingår i ar­

betet att göra Linköping koldioxidneutralt, säger Elna Hammarström. Länken blir 2,7 kilometer lång och kom­ mer att kännas igen genom den återkom­ mande orangea färgen och symbolen längs vägen. Den blir närmare fem meter bred, tre meter för cyklisterna och nästan två meter för fotgängarna. – På så sätt blir Cykellänken extra trygg – delvis för att gång- och cykelba­ norna separeras, men också för att det


Trädgårds­ föreningen har blivit cykligare men på fot­ gängarnas villkor Trädgårdsföreningen har fått en ny trafikföreskrift som innebär att området är klassat som en gågata. Det är tillåtet att cykla på alla vägar inne i parken, men cykling bör dock hålla gångfartstempo på max 5-7 km/timmen. Cyklister ska även lämna företräde för de som går. Motorfordonstrafik är förbjuden. Elcykel är ok, dock i låg fart.

CYKELLÄNKEN – MER ÄN BARA INFRASTRUKTUR • Visuell identitet, ny vägvis­ ning och upplevelsepunkter är en del av konceptet för att få fler att både hitta bättre och njuta mer. • Cykellänken Pedalistas – ett gäng unga tjejer från Ryd är timanställda genom kommunen och Stångåstaden för att ta reda på vilka hinder och drivkrafter som finns i stadsdelen för att fler ska börja cykla. Fastighetsägare, kommunen och andra aktörer ska sedan diskutera fram relevanta åtgärder. • För att få fler föräldrar att cykla mer tillsammans med sina barn till Tornhagsskolan, där Cykellänken passerar, så samskapar skolan, föräldra­ rådsrepresentanter och kommunen ett pilotprojekt. • Cykellänken står klar i vinter och då sker en mininvigning och då kommer det erbjudas testresenärskap på elcyklar. Till våren står Linköpings elcykelpool klar med en laddstation i Ryds centrum. Håll dig uppdaterad om Cykellänken på: www.linkoping.se/cykellanken www.linkoping.se/cykellankenryd Instagram: @cykellanken

blir bättre belysning och tydligare vägvis­ ning än på konventionella cykelbanor, sä­ ger Elna Hammarström. Små upplevelsepunkter och platser för vila kommer också att finnas utmed banan. Kommunen satsar dessutom extra på själ­ va underhållet. Det gör att det blir en väg där väder spelar mindre roll än normalt. Efter länken i Ryd är planen att övriga cykellänkar ska byggas ut successivt. Näst på tur är länken i Skäggetorp som beräknas vara klar vintern 2019.

Historisk satsning på idrottsan­ läggningar Under de närmaste tio åren kan Linköping som idrottskommun ta ett rejält kliv framåt i fråga om arenor och anläggningar. Det är i alla fall den nuvarande politiska majoritetens intention. Enligt förslaget ska hela 13 nya fullstora idrottshallar, sex konstgräsplaner och en ny ishall byggas med 2028 som slutår.

S

atsningarna ska göras runt om i kommunen, i olika stadsdelar men också i Vikingstad, Ljungsbro och Linghem. Den nya ishallen, som är tänkt för konståkning, kan enligt förslaget placeras i till exempel Ryd eller vid Korpvallarna. – Mycket kommer att gå i gång ganska snart. Redan nästa år ska Wahlbeckshallen i Ryd Sportcenter få en kraftfull uppgradering med tre fullstora inomhushallar för innebandy och futsal, säger Andreas Hagström, idrottsutvecklingschef Linköpings kommun. Sedan tidigare finns beslut om att bygga två fullstora hallar i Vasahallen, varav en avsedd för gymnastik. Dessutom nya hallar i Brokind och i Sturefors. Hallen i Brokind invigs nu i juni. Den i Sturefors planeras kunna invigas 2021. Satsningen riktar sig brett, främst mot barn och unga, men även mot elitidrott. Därför ska samtliga hallar ha läktarkapacitet.

Vi bygger för framtiden i Östergötland! OBOS är en av Nordens största bostadsutvecklare. I Sverige verkar koncernen genom varumärkena OBOS, Myresjöhus, SmålandsVillan och systerbolaget Kärnhem. Vi har en tydlig vision om att ansvarsfullt vara med och utveckla framtidens samhälle. I Linköping har vi bara det senaste året varit med och byggt både bostadsrätter och villor i bl.a Sturefors, Harvestad samt Vallastaden. Just nu har vi tomter till försäljning i Hjulsbro och Borensberg. Framöver kommer vi att fortsätta utveckla och bygga bostäder i bl.a Slaka, Skeda Udde och Ekängen.

NYA FULLSTORA IDROTTSHALLAR

Läs mer om oss på obos.se eller myresjohus.se/linkoping

Ryd, 3 planer, 2019. Vasahallen, 2 planer, 2020. Sturefors, 2021. Vikingstad, 2021. Berga (vid Skarpan), 2021. Djurgården, 2022/2023. Kallerstad, 2-3 planer, 2022/2023. Kungsberget, en eller två hallar, klara 2023. Ljungsbro, 2023/2024. Linghem, 2028. Skäggetorp, 2028. Ishall, 2022.

NYA KONST­ GRÄSPLANER Några byggs om från gräs till konstgräs. • Ljungsbro • Linghem • Skäggetorp • Ekängen • Djurgården • Ryd

9


”Stångån är en pärla som vi ska förädla”

Stångån och Kinda kanals historiska betydelse: Längs Stångån Kinda kanal har människor färdats sedan urminnes tider. Vattenleden har möjliggjort såväl fredlig handel, som rustade härnadståg genom årtusenden. När Kinda Kanal öppnades 1871 knöts den samman med Göta Kanal och gjorde Linköping till en av rikets största insjöhamnar, med stapelrättigheter för handel på utlandet och dubbla tullhus. Här rådde ett myllrande liv i hamnkvarteren där varor köptes, såldes och lastades om, för vidare transport sjövägen. Stångån och Kinda kanal har varit central för stadens utveckling. Från 1800-talets början till 1900-talets mitt har Stångån och Kinda kanal varit en av de viktigaste källorna till Linköpings industrialisering och kraftiga expansion.

Vandringsleder för fiskar, nya bryggor, broar och badplatser. Stenkajer, hamnar, gång- och cykelstråk. Just nu pågår arbetet med att utveckla Stångåstråket till ett ännu bättre rekreationsområde och besöks­mål för både Linköpings­bor och besökare. är Linköping växer och det byggs på alla håll och kanter är det viktigare än någonsin att slå vakt om våra värdefulla gröna områden och naturvärden. Tack vare Stångån och Kinda kanal har vi den stad vi har, den är grunden till Lin­köping. Därför har vi nu tagit ett krafttag för att levandegöra Stångåstråket ännu mer. Det säger kommunekologen Håkan Lundberg. Han är samordnare för ett omfattande arbete som syftar till att utveckla och binda samman åstråket och Eklandskapet till en attraktivare och levande parkmiljö, som en självklar del av stadens hjärta. – Det är ett stort och sammanhållet arbete som har sin grund i kommunens översiktsplan från 2010. Det handlar om att förädla, tillgängliggöra och rusta upp hela Stångåstråket. Vi vill tillföra olika attraktioner, aktiviteter och trivsamma mötesplatser för alla kategorier av besökare. Redan har mycket hänt runt Stångån Kinda kanal. Nyligen färdigställdes det 14 kilometer långa och sammanhängande gång- och cykelstråket mellan Landeryd och Roxen. – Vi har även kommit långt i satsningen att binda ihop åstråket och Stångån med fler attraktioner som nya parkmiljöer, bryggor, fågeltorn och badplatser. Men det gäller att vi gör det här på rätt sätt. Vi måste ha en varsamhet med utgångspunkt i de riksintressanta natur-, kultur- och rekreationsvärdena som finns i Stångån och Kinda kanal, poängterar Håkan Lundberg,

Frågsatann på

Vad är det bästa med Linköping och vilken är din favoritplats i stan?

Foto: Göran Billeson

N

Stångån och Kinda kanal är grunden till Linköping”.

PÅGÅENDE OCH KOMMANDE PROJEKT – URVAL • Stenkajer renoveras 2016 – ca 2025.

–Tack vare Stångån och Kinda kanal har vi den stad vi har, den är grunden till Linköping. Därför har vi nu tagit ett krafttag för att levandegöra Stångåstråket ännu mer, säger kommunekologen Håkan Lundberg.

som har jobbat i kommunen sedan 2010. Här talar vi onekligen om en eldsjäl som brinner för Stångåns utveckling. – Mot Roxen eller mot Landeryd. Eklandskapet och slussarna. Stångåstråket erbjuder otroliga naturupplevelser och friluftsmöjligheter. Här finns ett fantastiskt fågelliv och en artrik fiskfauna. Ja, vi har flera smultronställen som många Linköpingsbor kanske inte upptäckt än. Satsningen på Stångån kommer att pågå under många år framöver. Det handlar

r

om såväl hårda som mjuka insatser. Som några exempel lyfter Håkan Lundberg fram skapandet av fria vandringsvägar för fiskar förbi dammen och kraftverket vid Nykvarn och det omfattande arbetet att renovera stenkajerna. – Till det kommer så klart mycket annat spännande att ske. Men när vi nu rustar vill vi också belysa vår rika historia ännu mer, avslutar Håkan Lundberg. 

Text: Samuel Hultberg

r

a, 33 å h s a ik h C r e t Pe

sten, 18 å Jack Vinner

– Det bästa är mina kompisar, jag trivs bra med dem. Och jag gillar min lägenhet, trots att den inte ligger i finaste området. Jag har planer på att flytta närmare city­ kärnan i framtiden. – Slottet vid Sturefors, det är en fin byggnad och fin gård där uppe.

10

• Fria fiskvägar förbi damm/ kraftverk i Nykvarn genom ett omlöp. Fiskleksförbättrande åtgärder i Tannefors. • Information: Förbättrad pilhän­ visning 2017-2018. Nya infor­ mationstavlor 2019-2020. • Renovering av Johannelunds­ badet hösten 2018 - våren 2019. • Stångåmynningen – utveck­ ling av nya anläggningar för friluftsliv och rekreation under kommande år.

"

lder o5viktigt å " , n é l h a F Charlott-ekänner sig som 2

– Jag gillar att det alltid händer något, att det alltid finns saker att göra, till exempel gå på konsert.

– Det bästa med Linköping är alla trevliga människor och att det är en lite lagom stor småstad.

– Bergs Slussar, det är fint att hänga där, speciellt på sommaren. Det är avskilt och lugnt och skönt med båtar och fiskmåsar.

– Min favoritplats måste vara utef­ ter cykelstråket vid Tinnerbäcken, jag brukar cykla där, det är mycket vackert där.


VÄLKOMMEN TILL

LINKÖPING CITY AIRPORT! Från Linköping City Airport tar man sig smidigt ut över hela världen. Upp till tre gånger dagligen flyger KLM till Amsterdam, sedan är det bara att byta till anslutande flyg som tar dig till slutdestinationen. Under en vecka flyger flygplatsens resenärer till i genomsnitt 150 olika destinationer via Amsterdam. Det är också orsaken till varför man satsar på en flyghubb som Schiphol och inte har flera olika direktlinjer. – Ändå finns det en del förutfattade meningar om att det skulle vara besvärligt och tidsödande att byta flyg, eller att det skulle vara dyrare att flyga från Linköping. Ingenting av det här stämmer, säger Camilla Lejon och tar ett tidsmässigt exempel: – Vi antar att du ska till London och har valt att flyga från Arlanda. Lämnar du Linköping samtidigt så är du framme på Heathrow innan du klivit ombord på planet uppe i Stockholm. Många resenärer säger att det bästa med att flyga från Linköping är när man kommer hem, man behöver inte sitta i flera timmar på motorvägen eller tåget innan man når hemmet. – Och att det skulle vara dyrare att ta flyget härifrån till slutdestinationen är också en missuppfattning.



De billigaste biljetterna från Linköping ligger helt i nivå med motsvarade från Arlanda eller Landvetter. För att få tillgång till de billigaste biljetterna behöver man dock vara ute i lite god tid då flygen från Linköping har mycket hög beläggning. – Mitt i veckorna är det mycket affärsresenärer, men det är fler och fler privatresenärer i alla åldrar som upptäckt hur smidigt det är att ta sig ut i världen via Linköping. Dessutom ligger flygplatsen bara fem minuter från centrum. Det här är verkligen en flygplats för alla

som bor i Linköpingsregionen. Vad man vill ha som resenär är ju att kunna ta sig till sin slutdestination så snabbt som möjligt, och det gör man härifrån. Servicen anses vara något utöver det vanliga om man får tro KLM:s senaste passagerarundersökning. När det gäller service och bemötande så ligger Linköpings flygplats i topp bland de över 200 flygplatser runt om i världen som KLM trafikerar. – Det blir ju en väldigt personlig service här, mycket beroende på att vi är en mindre flygplats, säger Camilla Lejon. Här går det snabbt och smidigt, inga köer. Vi bjuder dessutom alla passagerare på kaffe/te eller varm choklad. – Dessutom välkomnar vi över 500 utländska resenärer varje vecka. Vi är de första de möter när de kommer till vår region och det sista de ser innan de åker hem. Vi har en uppskattad business lounge som vi nyligen dubblerat i storlek. Nu börjar vi även boarda direkt från loungen vilket är ganska unikt. Förutom KLM flyger Czech Airlines direkt till Prag, varje torsdag och söndag, under sommaren vilket har blivit mycket populärt. Under vinterhalv­ året har man även skidcharter till Andorra. Camilla avslutar ”vi är oerhört tacksamma

11

Camilla Lejon, vd för Linköping City Airport.

att ett ledande flygbolag som KLM flyger från Linköping varje dag. Med deras fokus på säkerhet, hållbarhet och service, är det något vi alla ska vara stolta över”.

www.linkopingcityairport.se


Vallastaden växer

Det blev verkligen en succé. Vallastaden är redan ett begrepp långt utanför Linköpings gränser. På bara några år har den tidigare ängsmarken intill Linköpings universitet fått ett helt nytt liv. På rekordtid har 40 aktörer byggt 1 000 bostäder. Men det är bara början.

Foto: Rosie Alm

Resultatet vi nu ser växa fram bygger på det vinnande förslaget i arkitekttävlingen för Vallastaden 2012, arkitektkon-

– Jag blir glad varje gång jag besöker Vallastaden, säger stadsarkitekten Johanna Wiklander.

Alla hus är olika, från stomme till ytskikt. Ingen arkitekt har fått rita två hus bredvid varandra.

Johanna Wiklander

toret OkiDokis bidrag ”Tegar”. Inspiration hade de hämtat från hur städer byggdes förr i tiden med små tomter, individuella hus och blandade funktioner. Det gör att hela stadsdelen bygger på en bärande idé om variation, kreativitet och social hållbarhet. Det innebär också att den bokstavligen vimlar av arkitektoniska grepp och innovativa lösningar. – Vi har strävat efter att genomföra det vinnande arkitektförslagets intentioner om variation och brokighet och har därför inte reglerat hur varje hus ska se ut i detalj. I stället har vi fokuserat på vissa övergripande mål. Till exempel var husen ska placeras i förhållande till gatan och husen intill, hur många våningar de ska ha, inte exakt hur många meter högt huset ska vara, förklarar Johanna Wiklander. Alla hus är därför olika, från stomme till ytskikt. Ingen arkitekt har fått rita två hus bredvid varandra. En arkitekt har ritat ett hus som inspirerats av Antoni Gaudí. Ett annat hus är skapat för att vara så underhållsfritt som möjligt. – Här finns villor, radhus, flerbostadshus och kontorshus – många olika stilar, material, höjder, volymer, färger och former – som tillsammans bildar en berörande och intressant stadsmiljö. I varje kvarter finns dessutom ett gemensamt felleshus som fungerar som en naturlig samlingspunkt för de boende. – Det var precis så här vi ville ha det. Vi hade en idé, den är nu genomförd. Nu fortsätter vi tills hela den här mycket fascinerande stadsdelen är färdigbyggd. Vallastaden är, som Johanna Wiklander poängterar, en stadsdel som Linköpingsborna har all anledning att vara stolta

Foto: Rosie Alm

H

är fortsätter nu visionen om att skapa en småskalig, tät och grön stadsdel. En vision på temat ”Människan bygger staden”. Målet från första början, tidigt på planeringsstadiet, var att skapa Linköpings mest livfulla och spännande stadsdel, ett föredöme för framtidens stadsplanering. – Det har vi verkligen lyckats med. Det är ett helt unikt projekt som jag är väldigt stolt över. Och jag blir glad varje gång jag besöker området med alla sina olika hus, sina vackra parker och fina gaturum, säger Johanna Wiklander. Som stadsarkitekt är det hennes uppgift att ansvara för stadens visionsarbete i stadsplaneringsprocessen. Och i fråga om Vallastaden handlar det verkligen om en vision. En framtidsvision om en stad där människor verkligen möts. Här har de viktiga men samtidigt så svåra frågorna ställts, ”Hur vill vi att framtidens samhälle ska se ut, hur vill vi bo och leva, och vilken värld vill vi lämna efter oss?”

Det var precis så här vi ville ha det. Vi hade en idé, den är nu genomförd.”

Vallastaden: Här finns villor, radhus, flerbostadshus och kontorshus – många olika stilar, material, höjder, volymer, färger och former – som tillsammans bildar en berörande och intressant stadsmiljö.

över. Bara det faktum att den nya stadsdelen lockar en mängd begeistrade besökare, både nationella och internationella, visar att det inte är ett stadsbyggnadsprojekt i mängden. – Hela den här processen har gett oss en fantastisk möjlighet att pröva nya sätt att arbeta. Det gör att vi nu har massor av kunskap och erfarenheter att ösa ur i det fortsatta stadsbyggandet. 

Text: Per-Åke Hultberg

Ostlänken förändrar Linköpingsbornas vardag Ostlänken kommer att förändra vardagslivet i Linköping mer än någon kan föreställa sig. Nya dubbelspår för järnvägen innebär helt andra möjligheter att bo i Linköping och arbeta på annan ort, och tvärtom. Ett nytt resecentrum och den nya stadsdelen Stångebro gör att staden växer över Stångån.

E

fter sommaren börjar på allvar arbe­ tet med den dubbelspåriga höghas­ tighetsjärnvägen Ostlänken genom Lin­

köping. Trafikverket och kommunen ska gemensamt arbeta för att hitta en sträck­ ning som dels blir bra för resenärerna,

12

och dels blir bra för stadens utveckling. För Trafikverkets del handlar det om att ta fram en järnvägsplan som ska vara färdig om 2-3 år. Samtidigt startar Linkö­ pings kommun sin del – att planera för ett nytt resecentrum och nya stadsdelen Stångebro. Järnvägen kan komma att gå under jord, ovan jord eller både och. Det viktiga är att Ostlänken och ett nytt resecentrum

blir ett nav för bostäder och arbetsplat­ ser i den nya stadsdelen Stångebro. – Arbetet som nu drar i gång är oerhört viktigt för vår fort­ satta stadsutveckling och vi utesluter inga alternativ som bidrar till det, säger


Foto: Rosie Alm

vidare

När Linköping växer och utvecklas måste det ske hållbart och med kvalitet. Reidar Danielsson, tf samhällsbyggnadsdirektör lyfter fram Hospitalstorget som ett lyckat exempel på stadsförnyelse i närtid.

”Viktigt behålla Linköpings själ” Linköping går nu från att vara en stad till att bli en storstad. Utmaningen är att mitt i allt byggande ändå behålla Linköpings själ. Men visst är det spännande tider.

D

et konstaterar tf samhällsbyggnadsdirektören Reidar Danielsson när han med stor entusiasm berättar om det som just nu sker i Linköping. – Vi bygger som aldrig förr. Man ser kranar överallt runt om i staden, även i de mindre orterna. Samtidigt jobbar vi intensivt med att utveckla nya hållbara trafiklösningar. Det är så oerhört mycket som pågår och så räknar vi med att det kommer att fortsätta, inte minst med tanke på Ostlänken och vad den kommer att betyda.

VISSTE DU? • Att 40 aktörer har byggt 1 000 bostäder. • Att ytterligare 10 00015 000 är planerade. • Att arbetet nu fortsät­ ter med nya markan­ visningar. • Att ett stort antal pas­ sivhus och plusener­ gihus gör Vallastaden till en ovanligt energi­ effektiv stadsdel.

• Att Tekniska verken har bidragit med en smart lösning, en kul­ vert under hela stads­ delen som samlar all infrastruktur för för­ sörjning av el, fjärr­ värme och avlopp. • Att Dukaten – det kommunala bolaget för parkeringshus – har byggt ett multi­ hus som både är ett

kommun­styrelsens ordförande Kristina Edlund (S). Vad som redan är bestämt är att den nya stationen ska placeras i ett centralt läge ös­ ter om Stångån och väster om väg 35. Inriktningen på järnvägsbygget ska vara att mi­ nimera eventuella barriäreffekter i tätbebyggda miljöer. – Vårt fokus ligger på stationsområ­ det och kvarteren runt omkring. Visionen är att skapa en ny pulserande stadsdel

Att det omfattande stadsbyggandet även innebär utmaningar säger sig självt. Inte minst när det gäller behovet av nya bostäder. – Det gäller att bygga rätt, att till exempel bygga bort barriärer som avskärmar bostadsområden och stadsdelar från varandra, säger Reidar Danielsson. Han pekar speciellt på behovet av att blanda olika boendeformer med olika prisnivåer, att på så sätt motverka social segregation. Och som sagt, mitt i allt det som sker, gäller det att behålla Linköpings själ. Här har det nya arkitekturprogrammet för Linköping stor betydelse. Detsamma gäller för förslaget ”Linköpings mötes-

parkeringshus och ett miljöhus med sopsug, bredbandscentral, återvinningsrum och cykelparkering. • Att den populära kolo­ niträdgården är en del av projektets sociala dimension. Här möts människor från hela Linköping, både bo­ ende i Vallastaden och i andra stadsdelar.

där Stångån och området kring ån blir en naturlig del av innerstaden. Tanken är ock­ så att en ny stadspark ska anläggas i an­ slutning till vattnet, säger kommunstyrel­ sens ordförande Kristina Edlund (S). Arbetet med Ostlänken och nya stads­ delen Stångebro kommer att organiseras som ett projekt inom Miljö- och samhälls­ byggnadsförvaltningens ordinarie verk­ samhet. Om 2-3 år ska Trafikverket kunna presentera en järnvägsplan. Då ska även de stora dragen i kommunens planering vara klar.

platser – innerstadens parker och torg” samt ett nytt Naturvårdsprogram där stadens mest värdefulla naturområden presenteras. – Nu har vi tydliga riktlinjer att förhålla oss till. När Linköping växer och utvecklas måste det ske hållbart och med kvalitet. Vi kan alltså inte bygga hur som helst, betonar Reidar Danielsson. – De gröna delarna av vår stad är mycket betydelsefulla. Vi har gröna korridorer långt in i stadskärnan. Det är en självklar del av Linköpings själ som vi naturligtvis ska värna om, säger Reidar Danielsson. Att han som tf samhällsbyggnadsdirektör är engagerad för sin stad råder det inget som helst tvivel om. Han talar med stort engagemang om allt spännande som byggs, men också om alla de gamla unika miljöerna i stadskärnan. – Linköping är en gammal stad med anor, en vacker stad med många fina gamla byggnader. Vi har också Stångån, våra torg och omistliga parker, och inte minst Trädgårdsföreningen, vår stora gröna lunga. Men vi har också flera centrala miljöer som vi kan förnya och förädla. Reidar Danielsson lyfter fram Hospitalstorget som ett mycket lyckat exempel i närtid. Hur en tidigare outnyttjad yta mitt i staden, delvis parkering, nu tillsammans med angränsande gator har rustats upp till att bli en attraktiv, och levande mötesplats. 

Text: Per-Åke Hultberg

FAKTA OSTLÄNKEN: • Är ett av Sveriges största byggpro­ jekt någonsin. • Är en ny 15 mil lång dubbelspårig järnväg för snabbtåg mellan Järna och Linköping, med stationer vid Vagnhärad, Nyköping, Skavsta

13

flygplats, Norrköping och Linköping. •D  e första tågen planeras börja rulla 2033-2035. •T  idsvinster mellan Stockholm och Linköping kan bli uppåt 40 minuter.


Castellum verkar över hela landet i ett stort antal dynamiska städer. På några år har bolaget etablerat sig som en av Linköpings stora fastighetsägare med fokus på kommersiella fastigheter. – Målet är att fortsätta ta en aktiv roll i Linköpings spännande tillväxtprocess med flera nybyggnadsprojekt, säger Cecilia S Aldén, tf affärsområdeschef för Castellum i Linköping.

– Vi förvaltar, utvecklar och bygger nytt

Alltid med människan i centrum Fastighetsbolaget Castellum är i högsta grad delaktiga i utvecklingen av Linköping. Som en av Sverige största kommersiella fastighetsägare planerar bolaget för fortsatt tillväxt i både Linköping och Norrköping, både med nybyggnation och med förvärv av befintliga fastigheter.

M

ålet med allt vi bygger och förädlar är att erbjuda stadens modernaste kontors­ ytor. Det gäller överallt där vi etablerar oss, självklart även här i Linköping, säger Cecilia S Aldén, tf affärsområdeschef för Castellum i Linköping. Bolaget som verkar över hela landet i ett stort antal dynamiska städer har på några år etablerat sig som en av Linköpings stora fastighetsägare med fokus på kommersiella fastigheter. – Det är framför allt två områden här i Linköping där vi har koncentrerat vårt fastighets­ innehav och där vi primärt vill fortsätta växa. Dels Mjärdevi, där vi bland annat äger och förvaltar Vita huset med Saab Combitech som stor hyresgäst, och dels i city, säger Cecilia S Aldén. Dessutom har Castellum industrilokaler i Kallersta och Tornby samt en del nya fastigheter i Djurgården. Och det är ingen tvekan om bolagets framtidsplaner. – Vårt engagemang är långsiktigt. Vi brinner för stadsutveckling och kommer med det vi är bra på – det vill säga fastighetsutveckling – att fortsätta ta en aktiv roll i Linköpings spännande

tillväxtprocess med flera nybyggnadsprojekt, säger Cecilia S Aldén, samtidigt som hon betonar att det allra viktigaste för Castellum är att förvalta, utveckla och uppdatera de fastigheter man redan har. Alltid med människan i centrum. – Samspelet med våra hyresgäster är A och O. De är våra partners och vi vill växa med dem. Då måste man vara lyhörd, fånga behov och hitta flexibla lösningar. Det om något är vår egentliga kärnverksamhet och vårt signum.

Men Castellum har också spännande framtidssatsningar på gång, både med nybyggnation och med förvärv av befintliga fastigheter. Den processen pågår hela tiden, poängterar Cecilia S Aldén. – Oavsett vilka projekt vi går in i kommer vi att fortsätta ta ett stort ansvar för att tillsammans med kommunen och med våra kunder leda utvecklingen av hållbara och funktionella miljöer i en stad som kanske aldrig mått så här bra som den gör nu.

CASTELLUM – SVERIGES MINSTA STORA FASTIGHETSBOLAG

Våra fastigheter har i dag ett värde på ca 70 miljarder kronor. Vi är en av Sveriges största fastighetsutvecklare, och i ett vidare perspektiv en samhällsbyggare. Men vi är också ett väldigt litet fastighetsbolag – vi finns alldeles runt hörnet där vi förvaltar, förädlar och utvecklar kontor, lager, industrilokaler och butiker. Vad vi än gör är människan i centrum och fastigheten runtom. För så jobbar ett dynamiskt fastighetsbolag, inte främst med fastigheter, utan med människor. Och deras framtid. Du möter oss i starka tillväxtregioner i Sverige och i Danmark. Vi är inriktade på kommersiella fastigheter och driver vår verksamhet genom 20 affärsområden med ca 400 medarbetare.

www.castellum.se

14


Foto: Arrow Arkitekter

Ebbepark

Bästa läget för en smartare livsstil Där Wahlbecks Fabriker 1913 etablerade en framgångsrik verksamhet tar nu Ebbepark fasta på kulturarvet från förr. Det innebär en fördubbling av verksamhetslokaler som nu integreras med 700 nya bostäder – visionen är att skapa en modig, omtänksam och smart del av staden.

N

u är vi i gång och bygger, det känns fantastiskt inspirerande. Nu kan vi äntligen börja förverkliga de visioner vi har för området, säger Johan Kristiansson, vd på Sankt Kors. Det handlar om att tillsammans med Stångåstaden skapa en ny typ av stadsdel där företag och boende förenas i en levande innerstadsmiljö. En välkomnande och trivsam mötesplats för alla Linköpingsbor. Här kommer inom några år restauranger, caféer och service av olika slag, att tillsammans med ett gym, en multisporthall och olika kulturarenor, göra att hela

Ebbepark sjuder av liv och rörelse. Här finns redan i dag en vårdcentral och ett djursjukhus. Dessutom ett 60-tal verksamheter, även inslag av forskning. Här finns grunden till den dynamiska tillväxtmiljö för kreativa affärsidéer, innovationer och nyföretagande som visionen talar om. Först ut är ett nytt kvarter med verksamhetslokaler. Bygget är redan i full gång och kommer att stå färdigt 2020. De första bostäderna planeras att påbörjas till hösten med preliminär inflyttning hösten 2020. – Ebbepark är vårt just nu största projekt och ett unikt tillfälle att skapa fler bostäder i ett mycket attraktivt läge i staden. Det mesta man behöver för att leva sina liv kommer att finnas i stadsdelen och i dess närhet, säger Stångåstadens vd Fredrik Törnqvist. Det som framför allt talar för Ebbepark är det strategiska läget, mitt emellan city och universitetet. Här kan man verkligen tala om ”nära till allt”, även till Vallaskogen.

I Ebbepark ska det finnas gott om förutsättningar att träffas. Mysiga caféer och restauranger, en park och en träningsanläggning till exempel.

– Ebbepark är ett område där vi kommer att prova många nya saker. Vi har flera spännande koncept som vi nu ser fram emot att genomföra, säger Johan Kristiansson. Att som här i Ebbepark, kunna integrera bostäder och verksamheter, öppnar upp för ett antal smarta lösningar inom miljö och hållbarhet. Det

handlar om allt från att dela på resurser som parkering, verktyg och lokaler, integrerade energisystemlösningar, gemensamma digitala plattformar och kretsloppstänkande. Johan Kristiansson och Fredrik Törnqvist tvekar inte ett ögonblick om ambitionen att Ebbepark ska bli en modell för framtidens innerstäder.

www.ebbepark.se

Brandstationen

F A N TA S T I S K T L Ä G E I N T I L L Å P R O M E N A D E N

Med Stångån just intill och centrums utbud bara en gångbro bort, erbjuder kvarteret Brandstationen ett av Linköpings absolut bästa lägen. Här bygger JM totalt 197 bostäder i storlekar om 1-5 rok. Hitta ditt drömläge i någon av de tre bostadsrättsföreningarna i Brandstationen, med inflytt i juni 2019 - september 2020. Är du nyfiken på Brandstationen? Kontakta gärna vår mäklare och ställ dina frågor eller boka en privat visning. Ansvarig mäklare: Natalie Englander, SkandiaMäklarna 073-558 25 82, natalie.englander@skandiamaklarna.se

15


LÄS MER HÄR www.linkoping.se/vagarbeten

Trafikpåverkan ”Oj, vad det är krångligt att ta sig fram i trafiken i dag. Det verkar som om det grävs överallt, runt om i hela stan.” Känns tongångarna igen?

D

et är ingen tvekan om att det grävs en hel del och att Linköpingsborna därför har känt av ökade trafikstörningar, säger Jonas Sjölin, kontorschef på Stadsmiljökontoret. Han konstaterar att det är en direkt följd av att staden Linköping växer, att människor ville flytta hit, vi blir fler och då behöver vi bygga väldigt mycket. Och att det är ett positivt problem. – Det vore ju inte så bra om det vore tvärtom. Att vi inte hade någon tillväxt, att folk och företag inte vill flytta hit och att vi därför inte heller behövde utveckla vår stad. Nya områden med bostäder och arbetsplatser innebär med nödvändighet att ny infrastruktur med ledningar av olika slag behöver anslutas. Det är med andra ord oundvikligt att inte bara de närmast omgivande gatorna påverkas, påpekar Jonas Sjölin. Ett exempel är anslutningen av fjärrkyla till Ebbepark. Det påverkar alla ga-

tor där nya ledningar måste dras fram för att kopplas samman med det befintliga nätet i innerstaden. Jonas Sjölin poängterar att han ändå har full förståelse för den frustration man kan känna när trafiken inte flödar som den brukar. Han försäkrar att man från kommunens sida gör allt för att planera grävningarna på bästa sätt. Att de också placeras rätt i tid för att skapa så bra flöden som möjligt. – Det är ett ständigt pusslande. Det gäller ju att påverka de olika trafikslagen så lite som möjligt. Vi planerar på årsbasis tillsammans med Tekniska verken och de stora byggprojekten i staden. Detta så att större arbeten placeras på bästa vis i tiden med hänsyn till trafiken. Annat vi gör för att minska störningen är att vi till exempel lägger asfalt på nätterna och genomför kapacitetsförbättringar på yttre ring, förklarar Jonas Sjölin.

Foto: Rosie Alm

– Ett positivt problem

Ändå uppstår det tyvärr ändå allt oftare långa bilköer, något vi Linköpingsbor inte är vana vid. Fler människor innebär ju ökad trafik. – Vi är inte längre den ”lilla” staden. Linköping är numera en stor och växande stad med 160 000 invånare i kommunen.

Det är alltså väldigt många människor som samtidigt ska ta sig till och från sina arbeten och studier, säger Jonas Sjölin. Samtidigt som kommunen utvecklar det befintliga trafiksystemet så arbetar vi även med att bygga attraktiva cykelvägar, stödjer kollektivtrafiken och genomför

– Det grävs mycket runt om i Linköping. Ny infrastruktur med ledningar av olika slag behöver anslutas när staden växer vilket i sin tur betyder att även det befintliga gatunätet påverkas. Det är ett ständigt pusslande för att minimera störningar i trafiken, berättar Jonas Sjölin, kontorschef på Stadsmiljökontoret.

informationskampanjer för att möjliggöra nya resvanor, till exempel kombinera bilen med cykel och/eller kollektivtrafikresor. Detta bidrar också till en förbättrad trafiksituation i Linköping. 

Text: Per-Åke Hultberg

Tekniska verken bygger ut fjärrkyla i Tornby Fjärrkyla är en allt viktigare produkt i Tekniska verkens utbud av resurseffektiva energitjänster. Just nu pågår en större utbyggnad av fjärrkyla i Tornby som kommer att pågå under de närmaste fem åren.

F

järrvärmen är den viktigaste förklaringen till att vi i Sverige på ett par decennier stadigt minskat våra koldioxidutsläpp vid energiproduktion och det genom utfasning av fossila bränslen för uppvärmning. – På liknande sätt kan fjärrkyla bidra till en utfasning av traditionella kylmaskiner som alla innehåller köldmedier som vid läckage kan skada ozonskiktet och därmed påverka klimatet, säger Jimmy Fornander, affärsansvarig för fjärrkyla på Tekniska verken i Linköping. Tekniken bygger på samma smarta princip som fjärrvärme med en central miljöanpassad anläggning. Det kalla vattnet distribueras sedan ut till många fastigheter via ett ledningsnät. Det innebär att verksamhetslokaler, kontor och köpcentrum kyls på ett sätt som belastar miljön och klimatet minimalt. Tekniska verken började utveckla sitt ledningsnät redan för 21 år sedan, då i samarbete

med Linköpings universitet. Sedan dess har det skett en successiv utbyggnad i Mjärdevi och i city, följt av universitetssjukhuset och Garnisonen. – Sedan ett antal år tillbaka ser vi ett klart ökat intresse från marknaden. Idag är fjärrkyla en populär produkt på väg att bli lika självklar som fjärrvärme vid nybyggnation av kontorsfastigheter och köpcentrum, konstaterar, Jimmy Fornander. Det handlar både om komfort för de som arbetar eller shoppar och om kylning av dataservrar samt att vi tar oss ett steg närmare Tekniska verkens vision: Att bygga världens mest resurseffektiva region. Kan vi göra det tillsammans med våra kunder, då har vi lyckats. – I dagens samhälle ställer vi helt andra krav på komfort än för bara ett par decennier sedan. På samma sätt som det idag är svårt att tänka sig en ny bil utan AC är det knappast längre tänkbart att bygga en ny kontorsfastighet utan kyla. Och då är fjärrkyla det särklass bästa alternativet, konstaterar Jimmy Fornander. Miljöaspekten är onekligen den främsta fördelen. En annan stor fördel är att man slipper buller och att traditionella kylsystem dessutom är skymmande och fula.

www.tekniskaverken.se

16

Den första delen i Tornby har nu fått sin kyla. Inom fem år ska samtliga fastigheter i området, kontor, industrier och köpcentrum, ha möjlighet att ansluta sig. Men det handlar inte bara om Tornby. – Det pågår en ständig utbyggnad, främst i city. Fullt utbyggt är det i princip bara i Mjärdevi inklusive universitetsområdet. Så vi har ännu många år innan vi täckt in hela Linköping, säger Jimmy Fornander.


Södra Ekkällan – ett av Linköpings populäraste bostadsområden. På bilden affärsutvecklaren Anders Rosell och projektchefen Sofie Bornmar.

Södra Ekkällan växer vidare

Här är du granne med både stad och natur ”Vi bygger inte bara hus, vi skapar hem och områden där människor lever sina liv.” Det om något gäller Bonavas bostadsutveckling generellt och i synnerhet för Södra Ekkällan här i Linköping. Nu fortsätter utbyggnaden med ytterligare 500 bostäder.

V

i har från första början tagit ett helhetsgrepp tillsammans med kommunen och andra aktörer för att skapa en trivsam stad i staden. Målet har varit att bygga en attraktiv och levande stadsdel, en härlig boendemiljö som utgår från de boendes behov och önskemål och det tycker jag verkligen att vi har lyckats med, säger Anders Rosell, affärs­ utvecklare Bonava i Linköping. Det hela började 2006 med köpet av en rejäl bit mark på det gamla militärområdet. Tre år senare byggdes de första bostäderna. Sedan dess har Södra Ekkällan steg för steg utvecklats till ett av Linköpings populäraste bostadsområden med ett par riktigt starka sidor. Projektchefen Sofie Bornmar lyfter speciellt fram det unika läget, den omedelbara närheten till en fantastisk naturmiljö, ändå på gång- och cykelavstånd till city. – Här bor du mitt i en växande storstad och har samtidigt naturen i stort sett utanför knuten. Det är med andra ord en perfekt boendemiljö för människor som älskar natur, friluftsliv, motion och rekreation. En promenad eller cykeltur bort så är du mitt i Tinnerös naturreservat och kan njuta av de fina gamla ekarna, samtidigt som du bor tio minuter på cykel från stadskärnan. Det är ganska unikt.

Hittills har cirka 1100 lägenheter byggts i stadsdelen, både av Bonava i egen regi och tillsammans med samarbetspartners, bland andra det kommunala bostadsbolaget Stångåstaden och HSB. Här finns en blandning av bostadsrätter och hyresrätter, även en mindre del radhus som äganderätter. Södra Ekkällan har uppenbarligen lockat en bred målgrupp av bostadssökande. Här finns alla kategorier av hushåll, både villasäljare som kommit en bit upp i åren, barnfamiljer och unga förstagångsköpare. Att stadsdelen nu också förstärkts med skolor och förskolor bidrar naturligtvis till områdets attraktionskraft. Här finns den relativt nybyggda Ekkälleskolan, en grundskola F–6. Ytterligare en skola är dessutom på gång. Området har också stora och fina lekplatser, bland annat en mycket populär och välbesökt parkourpark. I takt med att stadsdelen växer kommer även butiksutbud och närservice med restauranger och caféer och så vidare att byggas ut. Bonava har för övrigt sålt en fastighet som innehåller både restaurang och gym. Bygget pågår just nu och blir färdigt för inflyttning i september. Och nu är det alltså dags för nästa utvecklingsfas av Södra Ekkällan. Den antagna detaljplanen möjliggör 500 nya bostäder. Byggstart äger rum redan efter sommaren. Markarbeten är i full gång. Först ut är svanenmärkta 8-våningshuset Tinnerbäcks Vy med 28 bostadsrätter. – Det blir en fantastisk bostadsmiljö som verkligen sticker ut. Eller vad sägs om en takterrass på 160 kvadratmeter, gemensam för

17

alla boende i huset. Tala om utsikt över staden. Här finns även en relaxdel med bastu och ett övernattningsrum för gäster på besök. Det är på alla sätt ett mycket genomarbetat projekt, som jag personligen är superstolt över, säger Sofie Bornmar. Parallellt kommer 164 hyresrätter, 1-3 rok, att byggas utmed Bataljonsgatan, söder om en ny mindre park som kommunen kommer att anlägga. – Anders Rosell påpekar till sist att Bonavas engagemang i Linköping inte bara handlar om Södra Ekkällan. Det är visserligen ett stort och prestigefullt projekt där man som bolag hållit i taktpinnen ända från start och kommer att fortsätta ända in i mål, med den långsiktiga ambitionen 2 500 bostäder. – Vi är i Linköping för att stanna och vi vill fortsätta att växa med en rad egenutvecklade bostadsprojekt, både bostadsrätter och hyresrätter. OM BONAVA

•H  ar skapat hem och grannskap sedan 1930-talet. • Är en av de ledande bostadsutvecklarna i norra Europa. • Utvecklar bostäder och områden i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Linköping och Umeå samt hyresrätter på utvalda tillväxtmarknader i Sverige, • Har 2 000 anställda med verksamhet i Sverige, Tyskland, Finland, Danmark, Norge, St Petersburg, Estland och Lettland. • Hade en omsättning på 14,5 miljarder kronor 2017. • Är noterat på Nasdaq Stockholm.

www.bonava.se


HANNA, VAD GÖR EN PLANARKITEKT?

Efter att ha utbildat sig till samhällsplanerare i Karlstad och sedan provat på sin yrkesbana under 3,5 år i Heby kommun nära Uppsala, nappade hon när tjänsten som planarkitekt i Linköping dök upp.

D

et var hemtrakterna i Östergötland som hägrade berättar hon, givetvis tillsammans med alla de spännande arbetsuppgifter som hon visste fanns på Plankontoret i Linköping. – Jag är född och uppvuxen i Krokek i Kolmården. Min sambo Fredrik är från Söderköping. Så tanken att flytta tillbaka till våra hemtrakter har alltid funnits där. När jag såg den här tjänsten i Linköping så var det precis inom den här radien vi hade tänkt oss, berättar Hanna. Nu har hon och Fredrik varit på plats i Linköping under ett par månader och har hunnit landa så smått, både i staden och på sina respektive jobb. För Fredrik som jobbar på Skatteverket var det inga problem att byta från kontoret i Västerås till motsvarande jobb i Linköping. – Vi har nu börjat bekanta oss med Linköping som bostadsort. Trots att jag

själv är uppväxt inte så långt härifrån har jag faktiskt inte varit här så mycket. Det har ju av naturliga skäl varit mer Norrköping för mig, säger Hanna och skrattar. Men där kommer det nu att bli ändring, lovar hon. Utöver Linköpings trevliga innerstad, med alla sina mysiga uteserveringar och restauranger, lyfter hon speciellt fram Linköping som cykelstad. – Det är så enkelt och smidigt. Från vår lägenhet i Garnisonen är jag på jobbet inom tio minuter. Samma sak för Fredrik. Det känns väldigt positivt. Vi har också hunnit med att rekognosera en del utanför stan, har bland annat cyklat ut till Tinnerö eklandskap. Det var jättefint, men vi inser också att vi har mycket kvar att utforska. Jobbet då? Jo, det är ett jättetrevligt gäng, försäkrar Hanna. En sak har hon definitivt förstått, här finns precis som hon hade förväntat sig, väldigt många spännande och utmanande projekt inom stadsbyggnad. Själv har hon påbörjat ett nytt projekt, en utbyggnad av en skola i södra delarna av stan. – Vallastaden kände jag förstås till, men här händer ju så enormt mycket mer. Detaljplaner av alla slag, projekt både i innerstaden, ytterstaden och i tätorterna.

Foto: Malin Björkroth

Hanna är ny på jobbet

Och snart går ju dessutom Ostlänkenprojektet i gång på allvar. Så det känns verkligen som att jag har hamnat på rätt plats. 

Text: Per-Åke Hultberg

• Som planarkitekt jobbar jag huvudsakligen med framtagan­ det av nya, eller ändringar av detaljplaner. Det gör vi som projekt, vilket innebär att vi tillsammans i en projektgrupp jobbar med alla de frågor som behöver tas i beaktande i plan­ prövningen. I arbetet kommer även många andra expert­ kompetenser in för att få fram en bra och långsiktig produkt. Det kan exempelvis vara frågor som dagvatten, värde­fulla kulturoch naturmiljöer, buller och tillgänglighet med mera.

Linköping har, precis som Hanna Svensson hade förväntat sig, väldigt många spännande och utmanande stads­byggnadsprojekt.

... men vi behöver bli fler Lisa Vizins är relativt ny på sin post som Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens HR-chef. En av hennes uppgifter är att se till att det finns bra arbetssätt för att attrahera, rekrytera och behålla medarbetare.

S

om stor arbetsgivare har Linköpings kommun ett ständigt rekryteringsbehov. Det gäller inte minst Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen som har den viktiga och spännande uppgiften att planera och utforma Linköpings fortsatta stadsbyggande. Hur ser rekryteringsbehovet ut? – Vi har just nu cirka 250 medarbetare men behöver bli fler. Att det byggs så oerhört mycket och att staden växer gör att vi behöver förstärka med nya medarbetare. Det handlar främst om arkitekter och ingenjörer,

men även andra kompetenser som vill arbeta med den utveckling Linköping står inför. Vad är den största utmaningen, som du ser det? – Det är bristen på just arkitekter och ingenjörer med erfarenhet. Det utbildas helt enkelt för få. Det innebär att det är en hård konkurrens om dem som ändå finns. – Vi konkurrerar både med privata entreprenörer och med andra kommuner. Vi vill locka till oss de bästa så därför vill vi fortsätta att vara en attraktiv och trivsam arbetsplats med gott rykte. Vad är det då som kan locka med just Linköping och er förvaltning? – Det händer så oerhört mycket nu i Linköpings stad och att få vara en del i en av Sveriges främsta tillväxtkommuner gör arbetet lockande, inspirerande och mycket utvecklande.

Vilka lediga tjänster ligger ute just nu? – Vi söker både planarkitekter och bygglovsarkitekt, även projektledare. Du är ju själv ganska nyanställd, hur trivs du? – Jag trivs jättebra! Det är så berikande att få jobba tillsammans med så många engagerade och kompetenta männi­ skor. Arbetar man med kloka människor blir man kanske klokare själv också, säger Lisa Vizins och skrattar.

– Det behövs fler medarbetare, berättar HR-chef Lisa Vizins.

ÖstgötaHus –

flexibilitet och omtanke ÖstgötaHus affärsidé är att rita, sälja och bygga villor, radhus och grupphus. Verksamheten har sin tyngdpunkt i Östergötland med lokal tillverkning. Vår vision är att ÖstgötaHus ska vara en i länet erkänd leverantör av hus och villor samt ha ett rykte att vara ett pålitligt, flexibelt och kvalitetsmedvetet företag som ger kunden fördelar. Vi bygger kund­ anpassade hus till samma pris som andra bygger ”kataloghus”. Välkommen att prova oss!

18

www.ostgotahus.se


– Vår storlek är en trygghet för alla våra kunder och samarbetspartners, de vet att NCC alltid levererar, säger Anki Nilsson, affärschef på NCC Building.

Hela bredden av byggande NCC har sedan länge varit aktiva i Linköpings stadsbyggande och kommer så att förbli. Från stort till smått. Just nu är över 1 000 bostäder i produktion. Samtidigt som en lång rad projekt rullar på finns flera ny spännande uppdrag i pipen.

D

et berättar Anki Nilsson och Jörgen Kernell. De representerar varsin del i NCC:s minst sagt omfattande byggverksamhet i Linköping. Anki som affärschef på NCC Building och Jörgen som produktionschef på NCC Infra. – Vi är en av de största byggaktörerna i Linköping och hela Östergötland för den delen. Det mesta gör vi i strategiska samarbeten med andra aktörer, till exempel Lundbergs, Riksbyggen, Stångåstaden och Sankt Kors, säger Anki Nilsson. NCC har under många år varit med och bidragit med nya bostäder till invånarna i Linköping. NCC har exempelvis genom samarbeten med företag såsom Stångåstaden, Riksbyggen och HSB, men också genom att ha utvecklat egna bostäder i Linköping varit med och bidragit till stadens utveckling. Resultatet kan man som sagt se i populära Södra Ekkällan. Just nu pågår där bygget av kvarteret Elitseglaren, 374 bostadsrätter som NCC bygger i samarbete med Lundbergs. Ett annat exempel är Riksbyggens nya projekt i Berga där försäljning nu pågår och NCC ska bygga. – Vi jobbar ungefär likadant inom Infra, in-

flikar Jörgen Kernell. Det vill säga i nära samarbeten med uppdragsgivare, utöver att vi självklart även gör grundläggning och markjobb i projekt där Buildning bygger. Vi jobbar som ett NCC, det är vår styrka. Jörgen Kernell berättar om ett par nu pågående, men samtidigt helt olikartade samverkansprojekt inom sitt affärsområde. Det ena gäller ett långsiktigt samarbete med Sankt Kors, tre nya parkeringshus, varav det första – Akilles på Storgatan – byggs ut till dubbel kapacitet. De två övriga ska byggas i Vallastaden och i Ebbepark. I samtliga fall är det den så kallade spännbalksmetoden som gäller, en effektiv metod som NCC använt sig av på flera håll i landet och har stor erfarenhet av. Fördelarna är bland annat att man får stora pelarfria bjälklagsytor som är täta och har en hög slitstyrka. Som i alla anläggningsjobb har man ofta bara en chans att utföra ett bra arbete, vilket ställer höga krav på yrkeskunnande. – Metoden är även optimal vad gäller hållfasthet och livslängd, säger Jörgen Kernell, som också passar på att lyfta fram ett pågående samarbete med Göta kanalbolaget. – Göta kanal 2.0 är ett jätteprojekt på flera års sikt där kanalen ska restaureras. Underhållet är eftersatt, det är ett komplicerat och utmanade arbete då geotekniken ofta är komplicerad men samtidigt ett mycket stimulerande uppgift att arbeta med problemlösning och planering högst på agendan. Det som ligger till grund för alla dessa vitt skilda samarbetsprojekt inom bygg och an-

19

läggning är givetvis NCC:s enorma styrka med mångårig erfarenhet och kompetens inom hela bredden av byggande. – Jag som är ganska ny i bolaget ser ju vilken otrolig kunskapsbank som finns inom NCC-koncernen. Här finns både lång tradition och massor av yrkeskunskap hos våra medarbetare, dessutom ambitionen att vara i framkant i hållbarhetsfrågor, energi och miljö. Jag känner mig stolt över att representera NCC, säger Anki Nilsson. Hon betonar även en annan sida av NCC, som de flesta kanske inte är medvetna om, nämligen bolagets engagemang som samhällsaktör, det vill säga utöver själva byggandet. Det handlar om allt från olika skolaktiviteter till projekt att hjälpa långtidsarbetslösa ut i arbetslivet. – Vi vill vara en attraktiv arbetsgivare även i framtiden och vill därför på olika sätt attrahera ungdomar till vår bransch och givetvis även till vårt eget bolag. Och eftersom vi är så stora har vi möjligheter att göra goda insatser. Vår storlek är även en trygghet för alla våra kunder och samarbetspartners, de vet att NCC alltid levererar.

www.ncc.se


Nu ska ytterstaden planläggas En kraftfull satsning som är unik i Sverige Linköpings kommun arbetar med att ta fram en långsiktig utvecklingsplan och strategi för ytterstaden.

V

i står inför en fortsatt befolkningsökning och behovet av nya bostäder är stort. Då gäller det att sätta fokus på hela Linköping. Därför tar vi nu fram en långsiktig plan som anger inriktningen för ytterstadens utveckling, säger Fanny Wahlqvist, översiktsplanechef i Linköpings kommun. Hon förklarar att ytterstaden är de stadsdelar som ligger som i en ring kring innerstaden. Det inkluderar stadsdelar som Skäggetorp, Ryd, Östra Valla, Berga och Hjulsbro, totalt ett 20-tal områden. – Vi har tidigare gjort en utvecklingsplan för innerstaden som antogs våren 2016. Nu gör vi en liknande satsning, fast vidareutvecklar strategierna för ytterstaden, förklarar Fanny Wahlqvist. Hon berättar att tillägget är ovanligt. – En så här samlad satsning på en ytterstad har vi inte sett tidigare i Sverige. Tillägget kommer att fokusera på den byggda miljön och hantera vissa frågor som saknades i översiktsplanen för staden Linköping. Det handlar om ytterstadens stadskvaliteter, social sammanhållning, hållbar livsstil, privat och offentlig service och grönstruktur. – Tillägget är en överenskommelse mellan kommunen och de aktörer som utvecklar staden. Vi tittar på hur ytterstadens olika stadsdelar kan länka samman och hur dess urbana kvaliteter kan öka. I arbetet med att ta fram ett förslag till plan spelar kommuninvånarna en avgörande roll, poängterar Fanny Wahlqvist. Det handlar om att fylla i kunskapsluckor. Redan förra året bjöds invånarna in till medborgardialog, då genom att beskriva si-

na favoritplatser i ytterstaden. – Vi har vänt oss till invånarna som bor, jobbar eller går i skolan i de områden vi kallar för ytterstaden. Vi har ställt frågor kring vad man tycker är bra, vad man tror kan utvecklas och så vidare. Under våren har arbetet fortsatt med webbenkäter, utställningar och workshops. – Responsen och intresset har varit stort. Vi fick över 800 enkätsvar och ett 40-tal personer dök upp vid de workshops som hölls i Ryd, Lambohov och Hjulsbro, berättar Fanny Wahlqvist. Arbetet att ta fram en utvecklingsplan för ytterstaden är ännu i ett tidigt skede och väntas pågå under de närmaste åren. Under hösten kommer ett förslag att arbetas fram som kommer att gå ut på ett

samråd i början av 2019. Sedan kommer själva förslaget att ställas ut och först någon gång under 2020 kan det finnas en plan att ta beslut om och som då siktar mot 250 000 invånare i kommunen. Utvecklingsplanen för ytterstaden blir ett tillägg till Översiktsplan för staden Linköping som antogs av kommunfullmäktige 2010. 

Text: Samuel Hultberg

LÄS MER HÄR www.linkoping.se/ytterstaden

Folkungavallen –

Ny stadsdel med toppmodern simhall Folkungavallen ska bli en självklar del av innerstaden. Här planeras uppåt 700 lägenheter i nya stadskvarter. Men först ut är den nya simhallen.

H

ela området där den gamla idrotts­ arenan Folkungavallen funnits i närmare 90 år ska omvandlas och bli en integrerad del av innerstadsmiljön. – Linköping har växt kraftigt. Folkungavallen, det som en gång var i utkanten är i dag mitt i staden, säger Karin Olanders, kultur- och fritidsdirektör i Linköpings kommun.

Trots att det är tidigt i processen är huvuddragen på plats. Enligt kommunens detaljplaneprogram är tanken att Folkungavallen ska bli en naturlig förlängning av innerstadens bebyggelse. Det innebär nya stadskvarter med plats för uppskattningsvis 600-700 lägenheter med lokaler i bottenvåningarna. Vidare planeras skola, förskola, samt allt annat som finns naturligt i centrala stadskvarter. Men även om Folkungavallen rivs, och fotbollen och friidrotten har flyttat, så försvinner inte idrotten helt från området. En ny simhall i toppklass ska byggas och bli en central del i utvecklingen av den nya stadsdelen.

20

– Det blir hela Linköpings vattenanläggning. En stor och tilltagen topparena för simsport, rekreation, träning och lek, säger Karin Olanders. Byggstart planeras att ske under 2019. Det betyder att simhallen kan stå färdig under 2022. Under våren har arkitektskisserna ritats om. Utförandet är något enklare än tidigare, vilket håller nere kostnaderna. Men simhallens funktioner och innehåll är fortfarande desamma. Att en simhall handlar om simning säger sig självt, men den nya hallen anpassas även för simhopp, undervattensrugby, vattenpolo och dyksport. Goda förutsätt-

ningar för tävling är viktiga byggstenar. Lika viktigt är att simhallen ska möta framtidens behov och kunna locka alla Linköpingsbor. – Vi har en fin tradition av simsport och befäster det med den nya vattenarenan. Det blir en av de största och bästa i sitt slag i Sverige. Här kommer elit, breddidrott och allmänheten att samsas. Det blir ett centrum där vi också slår ett slag för folkhälsan. Utöver nya simhallen utreder kommunen just nu möjligheterna att utveckla det populära Tinnerbäcksbadet så att det kan harmoniera med simhallen och hela stads­ delens omvandling.


Vy över Industrigatan i Steningeområdet. Lilla bilden visar framtida planer för Kallerstad.

Det är viktigt att vara stora Klövern är ett av Sveriges största börsnoterade fastighetsbolag. I Linköping, som är en av bolagets högt prioriterade orter i landet, har man under många år målmedvetet byggt upp en stark fastighetsportfölj med fokus på kommersiella lokaler. Nu bedriver bolaget även bostadsutvecklingsprojekt.

J

ust här i Linköping är Klövern den i särklass största fastighetsägaren av kommersiella lokaler. I stadskärnan finns ett flertal kontorsfastigheter, till exempel Cirkushuset, även butiks­ lokaler och skolor. Science Park Mjärdevi är ett annat välkänt exempel i bolagets stora fastighetsbestånd. – För oss är det viktigt att vara stora, säger Mikael Forkner, regionchef Klövern Öst. Han förklarar också varför. Det gör att man som bolag har möjlighet att kunna erbjuda flexibla hyresgästanpassningar, både i fråga om storlek och om skapande av skräddarsydda lokaler. – När en hyresgäst, stor eller liten, behöver utöka med större eller mindre lokaler ska de veta att vi alltid kan möta deras önskemål, säger Mikael Forkner, som poängterar Klöverns ambition att vara sina hyresgästers partner genom hela tillväxtresan. – Vår specialitet är att köpa fastigheter med vakanser en fastighet, bygga om, renovera och

– Vi vill med stort engagemang bidra till stadsutveckling i de städer och stadsdelar där vi verkar, säger Mikael Forkner, regionchef Klövern Öst.

helt anpassa lokalerna efter kundens behov och önskemål. Och därefter äga och förvalta långsiktigt med stort fokus på hållbarhet. Just hållbarhet går för övrigt som en röd tråd genom Klöverns hela verksamhet. Det manifesteras bland annat genom miljöklassning av byggnader köp av grön el för hela beståndet och en stor satsning på energieffektivisering. Även tecknande av gröna hyresavtal är en del i Klöverns hållbarhetsarbete. – Men vi har inte bara fokus på våra egna fastigheter. Vi vill också med stort engagemang bidra till stadsutveckling i de städer och stadsdelar där vi verkar, betonar Mikael Forkner. Helt enkelt bidra med olika typer av insatser som ger ett mervärde till alla dem som arbetar i de olika områdena och som samtidigt stärker deras stadsmässighet. Här kan Klöverns fastighet i närheten av nuvarande resecentrum visa sig bli ett alldeles utmärkt exempel. Det handlar om en möjlig omvandling av ett nu ganska slitet företagsområde, som på sikt skulle kunna bli ett helt nytt centralt stadskvarter i innerstaden.

fortsatta stadsutvecklingen. Att förädla det här området med stadsliv knyter ihop staden alldeles perfekt.

– Vi har tagit fram en vision – Norra Vasastaden – som inkluderar 500 bostäder, kontor och service. Nu väntar vi bara på beslut om Ostlänken, om det blir tunnel eller en bro, eftersom det är helt avgörande för planeringen av området. De tänkta bostäderna kommer att tas fram inom Klövern Living, en förhållandevis ny gren inom koncernen som jobbar med bostadsutveckling. Detaljplanearbete för bostäder pågår bland annat i Nyköping och Kista. I Norrköping bygger Klövern tillsammans med Hyresbostäder ett kvarter ”Kopparhusen” som utöver kontor och restauranger består av drygt 140 st lägenheter, i huvudsak studentlägenheter. – I dag har vi bara en lägenhet i Linköping och det skulle vara jättekul att få vara med om att tillskapa nya lägenheter i Linköping, säger Mikael Forkner och skrattar. Han tvekar inte ett ögonblick om att Norra Vasastaden kommer att förverkligas. Det är bara en tidsfråga, säger han. – Läget är utan tvekan ett av de bästa för den

• Är ett av de större börsnoterade fastighetsbolagen i Sverige med kommersiella lokaler och utveckling av bostäder som inriktning. • Affärsidén är att erbjude attraktiva lokaler och utveckla bostäder i tillväxtregioner. • Bolagets vision är att skapa attraktiva och hållbara miljöer för framtidens företag och boende. Det kräver att aktivt byggande av stadsdelar, områden och olika näringslivskluster

21

Klövern har även ett företagsområde i Kallerstad som kan bli ett spännande förädlingsexempel. Alldeles intill Saab Arena och i nära anslutning till den nya centralstationen för Ostlänken. – Vi har idéer om att utveckla det här kvarteret med kontor, idrottshallar, butiker och restauranger, eventuellt även ett sporthotell. Det vill säga helt i linje med kommunens ambitioner för Kallerstad, säger Mikael Forkner. Hans förhoppning är att kunna gå i gång inom bara några år. Kallerstad är, som han påpekar, en framtida självklar del av centrala Linköping. – Det är därför viktigt att något börjar hända och någon måste ju börja. Vi är beredda. FAKTA KLÖVERN

www.klovern.se


Här i Linköping har Svenska kyrkan 14 öppna kyrkorum där människor möts och delar livet. På bilden Karin Larsdotter, församlingsherde i Mikaelskyrkan i Ryd tillsammans med kollegan Anders Facks, studentpräst på Campus Valla.

”Vi bygger rum för tillitsfulla möten” Ska en snabbt växande stad som Linköping må bra, vara frisk och hel måste det finnas ytor för vila, rekreation och återhämtning. Men även platser för möten, samtal och varm gemenskap. Är Svenska kyrkan en sådan plats?

J

a, absolut. Det är vår målsättning och dessutom själva grunden för att vi finns. Det menar Karin Larsdotter som är församlingsherde i Mikaelskyrkan i Ryd. Precis som kollegan Anders Facks, studentpräst på Campus Valla, möter hon dagligen människor som söker sig till kyrkan, oftast av helt olika anledningar. – Svenska kyrkan finns överallt, i varje kommun. Alla bor i en församling. Här i Linköping har vi 14 öppna kyrkorum där vi möts och delar livet. Svenska kyrkan har byggt offentliga rum i Linköping i många, många år, ända sedan 1100-talet. Och det med samma uppdrag nu som då, att med tron som grund bygga rum för tillitsfulla möten mellan människor och möten med Gud. – Allt det här konkretiseras i våra kyrkorum med gudstjänsten i centrum. Här möts vi till gemenskap kring nattvarden, kring dopets löften, det livslånga löftet i vigseln och hoppet inför döden. Allt sammantaget vittnar om en historia, både bakåt och framåt, poängterar Karin Larsdotter. Även om yttre förhållanden har förändrats genom århundradena, är det egentligen samma frågor vi människor brottas med idag som tidi-

gare. Frågor om mål och sammanhang, om meningen med livet och rädsla inför döden. Vi känner samma hunger och längtan efter att kunna dela livet här och nu, dela glädjeämnen men också svårigheter. Anders Facks berättar att i en vanlig gudstjänst, vid begravning eller under ett dop, kan besökaren få möjlighet att bearbeta livets djupaste existentiella frågor. De där frågorna som man kanske vanligtvis håller på avstånd. Allt det där som är så svårt att formulera i ord. – Varje barn som föds, som döps, är ett mirakel. Ett underverk som väcker förundran. Och förundran väcker ofta frågan; Finns det något mer? Våra kyrkorum inbjuder verkligen till förundran, kan vara rum för både glädje och djupaste sorg, säger Anders. Idag byggs det många nya offentliga rum i samhället, alla med sina specifika ändamål och syften. Det är få rum där man bara kan vara – förutsättningslöst, precis som man är och känner sig. – Här vill Svenska kyrkan finnas och vara, som rum att komma till och mötas i. Vi har många olika mötesplatser och rum för vitt skilda behov. Någon vill bara ha en kopp kaffe, en annan vill ha någon att samtala med. Någon behöver förbön, en annan är ledsen och söker tröst. Vi är på plats, alltid redo att ta emot, oavsett ärende, säger Karin. Anders instämmer: – Många har inte ens en uttalad anledning att komma, annat än att finna ett rum där man bara får vara, utan att förställa sig, precis som man är. De båda prästerna betonar det faktum att Svenska kyrkan är allas kyrka. Många som kommer upplever sig inte passa in någonstans,

22

känner sig som udda fåglar. – Men i våra rum är det lätt att känna sig hemma. Vi är oftast tillgängliga, vill alltid sträva efter öppenhet. Det är åtminstone vår ambition, betonar Karin. Just den öppenheten lockar människor av alla slag, vilket öppnar upp för högst oväntade och samtidigt spännande möten. Människor man normalt inte skulle ha träffat någon annanstans, de träffar du här. – I Svenska kyrkans rum möter du människor med olika bakgrund, yrken, utbildningar, kulturer och språk. Här möts människor som inte aktivt valt varandra. Här uppstår vänskap, äkta gemenskap och ibland även livslånga relationer. Till sist något om vårt behov av rum för stillhet. Visst, vi hittar dem i naturen men de finns även mitt i den pulserande staden, mitt i all tidspress och stress. – De rummen finns här, säger Anders. Stilla yttre rum för inre upplevelser, att bara sitta ner i en stund, kanske tända ett ljus, bara vara. Våra vackra, ofta konstnärligt utsmyckade kyrkorum förmedlar starka känslor, ofta på språk som inte bara är ord. Här kommer musiken och sången in. Den är jätteviktig. Här bär vi som kyrka på en enorm kulturskatt, och den är tillgänglig för alla.

svenskakyrkan.se/linkoping


Här planerar vi för nya bostäder nära dig! Anmäl ditt intresse idag och få förtur

Vakna till utsikt över Göta kanal

Brf Bergslussen, Berg – unikt läge på toppen av Slusstrappan Mitt i båtlivsidyllen, intill slussar och hamn med caféer och restauranger planerar vi nu för 36 nya bostadsrätter. Välj mellan moderna lägenheter om 2-4 rok (56-126 kvm). De flesta får uteplats eller balkong, många med utsikt över vattnet! Bo i ett lugnt och naturskönt område med gångavstånd till badplats och bra kommunikationer till citys butiker och nöjen. Säljpremiär planeras efter sommaren 2018. Brf

Kontakt: Marju Maide, 013-24 99 14, marju.maide@peab.se

Läs mer på peabbostad.se/bergslussen Br

f

f

Br

Brf

Bo nytt på landet

Bo nytt på landet

Brf

Bo nytt på landet

Äpp llunden

Brf Äppellunden, Sturefors – Bo på landet mitt i stan Nu planerar vi för 16 nya kedjehus i Brf Äppellunden, Sturefors. Vi kommer att erbjuda våra populära hustyper Vänern om 5 rok med möjlighet till 6 rok och hus Siljan om 5 rok. Välplanerade 2-plans hem med ljusa och öppna ytor. Välkommen till ett familjevänligt kvarter i idylliska Sturefors – nära naturområden, centrum och Linköpings city. Säljpremiär planeras efter sommaren 2018. Fasta priser! Kontakt: Marju Maide, 013-24 99 14, marju.maide@peab.se

Läs mer på peabbostad.se/appellunden

peabbostad.se


Bernhardsson & Carlsson Bygg AB bygger nytt vårdboende i Vallastaden med det kommunala bolaget Lejonfastigheter som beställare. Det är en byggnad i fyra våningar med totalt 60 vårdlägenheter. Projektet startade sommaren 2017 och ska vara klart våren 2019.

Vårdboende i Vallastaden Nya bostäder i Sturefors, totalrenovering av stjärnhus i Gottfridsberg, nytt gym och restaurang i Södra Ekkällan och ett nytt vårdboende i Vallastaden. Det är några exempel på projekt där Bygg AB Bernhardsson & Carlsson just är engagerade.

I

över 40 år har det väletablerade byggentreprenadföretaget Bygg AB Bernhardsson & Carlsson verkat i Linköping. De flesta uppdragen har varit olika typer av totalentreprenader, ny-, om- och tillbyggnader av kontor och industrier. För ett år sedan tog vd Andreas Aldén, tillsammans med två delägare, över bolaget. – Nu bygger vi även bostäder och är tillsammans med olika fastighetsbolag i gång med flera projekt. Vi åtar oss också uppdrag att saFAKTA B&C

• Bygg AB Bernhardsson & Carlsson startade sin verksamhet 1977. • Sommaren 2017 tog en ny ägarkonstellation över bolaget, vd Andreas Aldén tillsammans med projektledarna Kenneth Kågemyr och Mårten Parbrand. • Bolaget är certifierat enligt BF9K, dvs byggbranschens kvalitets-, miljö och arbetsmiljösystem.

nera och helrenovera lägenheter, även butikslokaler, kontor, skolor och vårdboenden, allt efter kundens önskemål, säger Andreas Aldén, som inte tvekar om det växande bolagets framtida utveckling. – Vi har absolut en ambition att växa men självklart inte på bekostnad av lönsamhet. Det är en mycket stark marknad just nu där vi vill vara med och bidra med våra styrkor. En av dem är givetvis vår långa erfarenhet av totalentreprenad, där vi själva inom bolaget har all kompetens för både projektering och utförande. Det innebär att B&C kan göra det mesta själv med egen personal och har på så vis kontroll över hela byggprocessen. Det är en kvalitetssäkring med kontroll på både tider och styrning av ekonomin. – Att det inger trygghet till våra uppdragsgivare säger sig självt, menar Andreas Aldén. B&C kan dessutom vid behov serva vissa kunder med en egen markavdelning för schaktarbeten, asfaltbeläggningar, kantstensättning och plattläggning. Detsamma gäller den egna svets- och smidesverkstaden och ett specialsnickeri. Det gör att det hundra man starka byggbolaget fått förtroendet att genom åren utföra en stor mängd arbeten på totalentreprenad i Linköping. Utifrån samtal och enkla skisser tar de egna projektledarna då fram handlingar och kostnader för hela projektet.

– Som vi jobbar, alltid nära våra uppdragsgivare, lägger vi stor vikt vid den personliga kontakten med alla inblandade i de olika projekten. Stora som små. Ett exempel på en stor totalentreprenad är bygget av ett nytt vårdboende i Vallastaden med det kommunala bolaget Lejonfastigheter som beställare. Det är en byggnad i fyra våningar med totalt 60 vårdlägenheter och gemensamhetsytor. Projektet startade sommaren 2017 och ska vara klart våren 2019. – Vi har många projekt i gång just nu, både med kommunala fastighetsbolag och privata fastighetsägare, bland andra Castellum och Garnisonen fastigheter. En del uppdrag är stora och utmanande, andra betydligt mindre. Till exempel enkla serviceuppdrag åt privatpersoner. Oavsett vad ska varje kund veta att vi tar alla uppdrag lika seriöst. Alla ska känna sig välkomna att ta kontakt med oss, alla är lika viktiga.

www.bcbygg.se

Profile for Active MediaPartner Nordic AB

Linköping 2018  

En tidning från Linköpings kommun

Linköping 2018  

En tidning från Linköpings kommun

Advertisement