Issuu on Google+

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN STOCKHOLMS STAD, SL OCH TRAFIKVERKET

sidan 10-11

Ta SL-bussen till bushen! sidan 22-23

Citybanan gör livet enklare och grönare sidan 14-15

Stockholm

Allt fler stockholmare väljer cykeln

ANNONS

De nya lösningarna FÖR FRAMKOMLIGHET OCH MILJÖ DISTRIBUERAS MED DAGENS NYHETER SEPTEMBER 2010

FOTO: ERIK MÅRTENSSON

MILJÖHUVUDSTADEN

SLK903


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

annons

foto: T. Busch-Christiansen

inledare

Trafiken är avgörande för Stockholms attraktionskraft

S

tockholmsregionen växer så det knakar. Det är bara bra! Det visar att vi verkligen har något unikt att erbjuda. Här vill människor bosätta sig, bedriva verksamhet och ta del av det rika utbud av kultur, nöjen och evenemang som Stockholm har. En stor utmaning för framtiden är hur vi sköter trafiksituationen. Att kunna resa snabbt och effektivt över hela länet är helt avgörande för Stockholmsregionens ambitioner att bli Europas mest attraktiva storstadsregion.

handlar i första hand om att rätta till historiska brister och räcker inte på långa vägar för att hålla jämna steg med befolkningsutvecklingen. Vi kommer därför att behöva göra lika stora satsningar på vägar och spår ett antal gånger under de närmaste decennierna.

Den stora satsning vi nu

gör på infrastruktur – 100 miljarder kronor fram till 2021 – är en välbehövlig och efterlängtad ambitionshöjning. Men den

Jämfört med i andra storstadsregioner i Europa ligger vi ändå ganska bra till. Vi kan med undantag av några flaskhalsar, än så länge resa runt i stora delar av länet utan större problem. Efter ett besök i London, Paris eller Rom så förstår alla vad jag menar. Den stora utmaningen är att klara miljökraven när befolkningen växer. Vi vet hur vi ska göra med utsläpp av växthusgaser från industrier och bostäder. Med trafiken är det svårare, men inte mindre viktigt.

aningen Den stora utm är att klara miljökraven när befolkningen växe r.

Ny teknik kan göra en del, liksom nya drivmedel. Och trots att vi reser mer kollektivt än andra storstäder behöver vi höja ambitionen ytterligare. Det gäller kollektivt resande både på spår och på väg.

Europas miljöhuvudstad 2010 ■ Den årliga utmärkelsen Europas miljöhuvudstad lanserades 2008 av EU-kommissionen. Stockholm fick priset för 2010 och är den första staden att få utmärkelsen. Priset delas ut till den stad som visar vägen till ett miljövänligt stadsliv och kan påvisa konsekventa resultat när det gäller uppfyllda miljönormer, ett ständigt engagemang när det gäller ambitiösa åtgärder, fortsatta miljöförbättringar och en hållbar utveckling.

Samtidigt är det viktigt att

undvika stockningar i biltrafiken, inte minst på den hårt belastade Essingeleden. Här kommer Förbifart Stockholm in som en viktig miljöinsats. Det gäller också att fortsätta med ambitiösa satsningar på förnybara drivmedel, biogas och etanol, och nu även elbilar. Det är helt avgörande om vi ska klara miljömålen och samtidigt upprätthålla attraktionskraften långsiktigt för Stockholmsregionen.

Per Unckel, landshövding Stockholms län.

■ Tio olika miljökriterier ligger till grund för bedömningen: klimatförändringar, lokala transporter, grönområden, luftkvalitet, buller, avfall, vatten, avlopp, hållbart utnyttjande av mark, biologisk mångfald och miljöstyrning. 35 städer ansökte om priserna för 2010 och 2011. Hamburg är nästa års miljöhuvudstad.

Foto: Jeanette Hägglund

■ Den här tidningen är den tredje på temat Årets Miljöhuvudstad. I denna tidning vill vi lyfta fram resandet och de insatser inom infrastruktur och kollektivtrafik som Stockholms stad, SL och Trafikverket gör för invånarna och en bättre miljö i Stockholmsregionen.

De här resenärerna vid Jakobsbergs pendeltågstation är inte ensamma.Varje dag har Stockholmsregionens pendeltågssystem närmare 250 000 påstigande resenärer – hälften av alla tågresor i hela Sverige. Se sidan 6.

En annonsbilaga från Stockholms stad, Trafikverket och SL. Vid frågor om innehållet i bilagan kontakta:

Pia Stenervall tel. 08-508 29 255 pia.stenervall@stockholm.se

www.stockholm.se

Producerad av ActiveMedia Partner Nordic AB Textansvariga: Per-Åke Hultberg, Johanna Engholm Formgivning: Camilla Lindmark/ CL Media Repro: Bildrepro Stockholm AB Tryck: DNEX-tryckeriet

2

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

Kundtjänst: 0771-24 24 24 Frågor om Citybanan: 08-762 40 40

www.trafikverket.se

Veronica Edström, informatör tel. 08-686 36 38 veronica.edstrom@sl.se

www.sl.se

För bilagor kontakta: Jörgen Lundh, tel. 070-282 07 50, jorgen.lundh@activemediapartner.com Martin Wallenberg, tel. 070-743 25 26 martin.wallenberg@activemediapartner.com

Jarmo Hanell, tel. 0709-18 34 14 jarmo.hanell@activemediapartner.com

www.activemediapartner.com


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Utan transporter stannar Stockholm

Foto Mikael Andersson/ nordicphotos.com

– Fungerar inte trafiken så fungerar inte vardagen för människor, att ta sig till arbete, studier och så vidare. Därför är det så oerhört viktigt med de stora infrastruktursatsningar som nu görs. Bland länets kommuner finns här en stor samsyn kring det mesta. 26 av 26 möjliga är till exempel positiva till Förbifart Stockholm.

Alla är delaktiga Det som gör situationen än mer akut är givetvis den starka tillväxten i Stockholms län, som bara under förra året ökade med 39 000 invånare, motsvarande ett nytt Malmö på tio år. – Ska vi klara av en sådan tillväxt måste vi ha ett starkt fokus på att utveckla nya trafiklösningar, både vägar och spår, säger Erik Langby och förklarar att det är därför som länets kommuner samstämmigt har varit pådrivare av såväl Citybanan som Norra länken och självklart även vidareutveckling av olika tvärförbindelser och snabbspårsystem. – Vi är alla delaktiga i regionens utveckling och har ett väldigt bra samarbete över alla kommungränser. Det går inte, menar Erik Langby, själv kommunstyrelsens ordförande i Nacka, att som förr bara se till den egna kommunens behov. – Idag har vi en gemensam arbetsmarknad där vi pendlar över hela länet. De absolut viktigaste åtgärderna för regionens

fortsatta utveckling är därför fullföljandet av Förbifart Stockholm och Citybanan, som båda ingår i den statliga planeringsperioden för 2010–2021. Förbifart Stockholm handlar främst om att hålla ihop regionen, framförallt den norra och södra länshalvan. Det finns ingen kollektivtrafik som kan ersätta den, poängterar Erik Langby. Det får inte bli så att trafikskäl hindrar människor att jobba på andra sidan Stockholm.

"Vi är alla delaktiga i regionens utveckling och har ett väldigt bra samarbete över alla kommungränser." – Förbifarten är oerhört viktig för att undvika en framtida infarkt i hela trafiksystemet, framförallt på Essingeleden, som dessutom är i behov av en snar reparation från grunden. Det här är något som medborgarna inser och därför vill ha. Cykelsatsningar i all ära, de är också viktiga, men de löser inte långpendlingen inom länet, konstaterar Erik Langby. Fullborda ringen En på sikt ganska logisk fortsättning, menar han, är att efter det nu pågående bygget av Norra länken gå vidare med Österleden och därmed fullborda ringen runt Stockholm. En satsning som precis som Förbifart Stockholm skulle bli en påtaglig avlastning av Essingeleden. – Vi har hittills inte fokuserat på Österleden eftersom den inte ryms i den nuvarande planeringsperioden, men att den kommer är jag helt övertygad om. Allt det här borde för övrigt ha gjorts för länge sedan. Därutöver finns mängder av andra viktiga projekt.

Foto Rikkard Häggbom

Det säger Erik Langby (M), ordförande för Kommunförbundet Stockholms Län. En sak är helt klar, menar han och det är att behoven är väldigt stora, både när det gäller nya vägar och spårsystem i Stockholmsregionen, detta kombinerat med ökade satsningar på elbilar, elhybrider och biogasdrift. – Att ställa om transportsystem görs inte på en dag, det tar tid, men jag är övertygad om att det kommer att hända väldigt mycket under de närmaste åren. Vi har hur som helst massor att hämta igen efter de senaste decenniernas brist på stora infrastruktursatsningar. Efter Essingeleden som invigdes 1967 är det bara Södra länken som har kommit till. Det vi nu gör är alltså att komma i kapp med åtgärder som egentligen borde ha gjorts långt tidigare under 70-, 80- och 90-talen.

Erik Langby (M), ordförande för Kommunförbundet Stockholms län.

Bland andra Södertörnsleden – tvärförbindelsen från Haninge till E4, utbyggnaden av tvärbanan, Saltsjöbanans modernisering och spårutbyggnad på Mälarbanan mellan Kallhäll och Barkarby. – Ja det är mängder av investeringar som behöver göras, totalt 100 miljarder i Stockholms län, varav Citybanan står för 18 miljarder och Förbifart Stockholm för 27,5. Det är helheten som gör skillnaden. Vi är en stor region, en fjärdedel av Sverige, så det vi gör här är oerhört betydelsefullt inte bara för oss utan för att hela landet ska fungera.

Starka kommuner samverkar i en kraftfull region www.ksl.se Stockholm – Europas miljöhuvudstad

3


Visste du att …

● Om de 700 000 som varje dag reser med SL istället skulle köra bil skulle det vara helt omöjligt att resa i Stockholm. Dessutom skulle miljön vara mycket sämre.

● Att byta den vanliga bilen mot miljöbil är toppen! Men de överlägset mest miljövänliga färdmedlen är buss, spårvagn, tunnelbana, cykel och pendeltåg. Och att promenera förstås.

● Drygt 417 miljoner resor, vilket är mer än hälften av alla kollektivresor i Sverige, görs i Stockholm med SL. Tre av fyra resor görs i rusningstrafik.

Foto : istockphoto.com

TEXT: PER-ÅKE HULTBERG FOTO: JEANETTE HÄGGLUND

INFRASTRUKTUR

NYA VÄGAR OCH SPÅR FÖR ATT MÖTA BEHOVEN Robert Örtegren, sektionschef för långsiktig planering på Trafikverket, region Stockholm.

Det kan räcka med en punktering för att det ska bli stora störningar i Stockholmstrafiken. Och flyter inte tågtrafiken vid Stockholms central blir det problem i hela landet. Med kraftigt ökad befolkning i Stockholmsregionen blir situationen än värre. Det om något visar hur angeläget det är att förbättra Stockholms transportsystem.

U

nder det närmaste decenniet kommer nära 100 miljarder kronor att satsas på nya vägar och förbättrad kollektivtrafik i Stockholmsregionen. Inte sedan de expansiva 1950- och 60-talen, då tunnelbanan och Essingeleden byggdes, har Stockholm upplevt ett liknande byggtryck på just spår och vägar. En sak är säker, trängselskatt och utbyggd kollektivtrafik – Citybanan, utbyggd tvärbana, nya spårvägen genom centrala Stockholm med mera – löser inte alla trafikproblem. Det måste även kompletteras med nya vägar och tekniska så kallade intelligenta transportsystemslösningar. Det menar Robert Örtegren, sektionschef för långsiktig planering på Trafikverket.

– DET HANDLAR inte om antingen eller utan om både och för att möta behoven, en kombination av nya och smarta kollektivtrafiklösningar och nya vägar, säger han. Samtliga utredningar och

inte om – Det handlar antingen eller utan om både och för att möta behoven.

Promenerar du ofta i Stockholm? Christer Eriksson, 56 år – Jag promenerar när jag ska ta mig någonstans innanför tullarna. Det är trevligt men ska jag längre tar jag nog kollektivtrafiken.

4

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

prognoser säger samma sak. Om vi inte gör de här investeringarna nu blir det mycket problematiskt om tio år. Vi kommer att ha köer i trafiken även då, men förhoppningsvis blir det inte värre, som Robert Örtegren uttrycker det hela. Han lyfter också fram det faktum att ett väl utbyggt vägsystem även är viktigt för en effektiv kollektivtrafik med bussar. – KÖSITUATIONEN UNDER högtrafik kan i framtiden vara normalsituationen om inga åtgärder genomförs, säger han. Orsaken är helt enkelt den kraftigt ökande befolkningen. Stockholm är attraktivt både att bo och driva företag i. Det är i och för sig ingen nyhet. Hälften av landets befolkningsökning sker i Stockholms län och så har det sett ut i decennier. 2009, som var ett rekordår, blev vi 39 000 fler invånare. Det motsvarar en medelstor svensk kommun. – På tre år får vi ett nytt Jönköping, på tio år ett nytt Malmö och på 20 år ett nytt Göteborg, det vill säga cirka 500 000 nya invånare. Det ställer krav på utbyggd infrastruktur och kollektivtrafik poängterar Robert Örtegren. Nu satsar Trafikverket, SL och Stockholms stad på att trimma trafiksystemen med olika slags åtgärder för att förbättra

FOTO: ERIK MÅRTENSSON

Ellinor Hägg, 25 år – Jag promenerar mycket hellre än jag tar tunnelbana eller buss. Jag gillar att få se lite av staden och få en nypa frisk luft.

Henrik Hellman, 23 år – Förr åkte jag mest buss men på sista tiden är jag ofta borta veckovis på grund av mitt jobb så när jag väl är hemma promenerar jag mest.

Kerstin Berg, 70 år – Jag promenerar så ofta jag kan och när jag har tid på mig så att jag inte behöver stressa.


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

● 100% av SL:s spårtrafik drivs med el från förnybara källor, som vindoch vattenkraft. All den el som driver tunnel- och lokalbanorna är märkt med Bra Miljöval, Naturskyddsföreningens miljömärkning.

● 2025 ska alla SL:s bussar köras på förnybara, miljövänliga bränslen.

Arlanda flygplats Foto: Mikael Damkier/ inaagency.se

- knyter samman den regionala och den globala kollektivtrafiken

– Ett väl utbyggt vägsystem även är viktigt för en effektiv kollektivtrafik med bussar, säger Robert Örtegren.

framkomligheten på dagens vägnät. Det kan till exempel handla om smartare planering av vägarbeten, att bygga fler kollektivkörfält, optimera signalreglering eller öka trafikinformationen så att trafikanterna kan planera sin resa bättre. Även på järnvägssidan görs stora satsningar på att trimma systemen. Detta utöver tillkomsten av Citybanan som innebär en kraftig kapacitetsökning av tågtrafiken i hela regionen. – Problemen för Stockholms del

är även geografiska, poängterar Robert Örtegren. Vattnet som är en viktig del av attraktionskraften delar staden i en nordlig och sydlig del. Det gör att alla måste igenom några få ytterst viktiga passager – främst Essingeleden och Söderledstunneln/ Centralbron – flaskhalsar som i högsta grad bidrar till köproblemen. – Ska Stockholm även fortsättningsvis kunna vara en tillväxtmotor för hela landet måste passagerna fungera, annars riskerar vi att få en delad region. Idag är vi oerhört sårbara om något händer. Det är bara att tänka sig vilka enorma konsekvenser det skulle bli om Essingeleden eller spåren över Strömmen sattes ur spel.

■ En rapport beställd av Stockholms stad, SL och Vägverket (numera Trafikverket) identifierade 143 flaskhalsar i stockholmstrafiken. 38 av dessa bedöms som stora. Ytterligare 23 trafikplatser ligger nära kapacitetstaket. Problemen är koncentrerade kring Södra länken, Essingeleden, Norra länken, sträckan Söderledstunneln–Centralbron–Norra länken, ­infartslederna samt trafiken i Solna–Bromma– Kista.

Tack vare vårt breda direktutbud undviker du byten. Att det går snabbt att flyga är ingen nyhet men via Arlanda kan du flyga långt och ändå hinna hem i tid. De kollektiva möjligheterna till och från Arlanda är många och effektiva, vilket är bra för dig, din plånbok och miljön.

Fakta: Essingeleden ■ Essingeleden är enligt Trafikverket Sveriges mest trafikerade väg. Den öppnades för trafik 21 augusti 1966 med två temporära körfält i vardera riktningen. I september 1967, efter att högertrafik införts, öppnades hela körbanan som var byggd för 80 000 fordon per dygn i båda riktningar. Efter att vägen, i samband med att Södra länken öppnades 2004, fått fyra körfält i vardera riktningen ökade kapaciteten till cirka 150 000 fordon/ dygn. ■ Idag är trafikmängden i genomsnitt 160 000 fordon per dygn. Augusti 2007 slogs rekordet med en trafikmängd på cirka 170 000 fordon/dygn. ■ En lastbilsolycka 23 april 2008, då trafiken stod stilla under stora delar av eftermiddagen, orsakade en samhällsekonomisk kostnad på 33 miljoner kronor.

100 miljarder 143 flaskhalsar i Stockholmstrafiken

Från Arlanda kan du flyga direkt till 179 destinationer i Sverige, Europa och världen.

(år 2012)

(år 2012)

SWEBUS

Illustration: istockphoto.com

■ Stockholms stad, SL och Trafikverket arbetar aktivt med att successivt bygga bort flaskhalsarna för bil- och kollektivtrafik. Det kan till exempel vara åtgärder som bussprioritering vid trafiksignaler, nya kollektivkörfält och förbättrad information om det aktuella trafikläget utmed de stora infartslederna.

Finansiering

■ Totalt cirka 100 miljarder, varav cirka hälften från staten och hälften från regionen i form av medfinansiering och trängselskatt med mera.

ROSLAGSBANAN

ROSLAGSBANAN

Välkommen bort. Välkommen hem. www.arlanda.se

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

5


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

annons

Text: per-åke hultberg foto: jeanette hägglund

pendeltåg

Åtgärder i pendeltågstrafiken ■ Hösten 2012 kommer de första pendeltågen mellan Uppsala och Stockholm att rulla. Ett samarbete mellan SL och Upplands Lokaltrafik som gör att pendlare i ABC-området får tillgång till pendeltåg, från Älvsjö till Uppsala. ■ Dubbelspår ska byggas på sträckan Södertälje Hamn och Södertälje Centrum. Byggstart hösten 2010, klart 2013.

Pendeln – tåget för långa avstånd Pendeltågen är sedan decennier det naturliga resealternativet för tiotusentals människor i Stockholmsregionen, ja faktiskt ännu fler. Systemet som består av tre linjer och 50 stationer, har imponerande 250 000 påstigande resenärer per dag. Det är cirka hälften av alla tågresor i Sverige sammantaget.

M

ånga av pendeltågsstationerna har faktiskt fler dagliga resenärer än tågstationer i större städer ute i landet. Förklaringen till ”populariteten” är ganska enkel, pendeltågen ger alla dem som bor i länets norra och södra delar en snabb och smidig resa till och från centrala Stockholm. För många finns helt enkelt inga an-

dra alternativ, annat än bilen. Det berättar flera resenärer vid Jakobsbergs pendeltågsstation, en station som med sina cirka 10 300 påstigande passagerare per dag är pendeltågsnätets fjärde mest trafikerade station. – När det funkar så är det riktigt bra, det går ju fort, konstaterar Julia Malinina,­ som bor en station bort i Barkarby och som den här dagen varit på körskolan i Jakobsberg. Annars jobbar hon i stan och då är det också alltid pendeltåget som gäller, åtminstone hittills. – Eftersom jag nu har barn vill jag passa på att ta körkort. Det är ändå praktiskt med bil när man ska åka till landet och kanske så småningom köra till träningar. Bjuck Amanpour, som bor i Solna och som idag varit tolk på arbetsförmedlingen i Jakobsberg, åker alltid kollektivt till sina olika uppdrag runt om i länet.

Vart ska du resa?

Fakta: Pendeltåg

Bjuck Amanpour.

Julia Malinina.

Han har visserligen bil men föredrar tåg, tunnelbana och buss. Det är enklare och smidigare och man slipper tänka på parkering, säger han. – Överlag är det väldigt bra kom-

munikationer. Jag är faktiskt överraskad över att det går så lätt att ta sig fram nästan överallt. Jag är mycket nöjd, säger Bjuck Amanpour, innan han kliver på tåget. Riktigt lika nöjd är inte Mirka Kapanen, som har varit hos doktorn med lille Leo, 3 år, men som nu väntar på tåget tillbaka hem till Bro. – Jag pendlar varje dag till jobbet på Söder och det funkar väl både si och så. Det beror precis vilken månad det är fråga om. Själva pendlandet är inga som

Mirka Kapanen med lille Leo, 3 år.

ndet är inga Själva pendla problem, det tar ungefär en timme från dörr til l dörr. helst problem, det tar ungefär en timme från dörr till dörr, det är alla förseningar som är jobbiga. Morgnarna är oftast inga problem, eftermiddagarna är värre.

■ Pendeltågstrafiken har byggts ut i flera etapper, senast tillkom sträckan mellan Kungsängen och Bålsta som invigdes i augusti 2001 samt stationerna Årstaberg och Gröndalsviken som togs i bruk 2006 respektive 2008. ■ Det finns 50 stationer i pendeltågsnätet. På sju stationer finns omstigningsmöjlighet mellan pendeltåg och regionaltåg. Fyra har anslutning till tunnelbana och spårvagn. ■ Största station är Stockholm C som har drygt 50 000 påstigande pendeltågsresenärer per dag, följd av Stockholms södra – 15 200, Älvsjö – 11 700 och Jakobsberg – 10 300. ■ Den minsta stationen är Hemfosa med 100 påstigande per dag. Sedan kommer Krigslida och Södertälje syd som har 200 påstigande per dag. ■ Ett pendeltåg är som längst 214 meter och kan ta max cirka 1 800 passagerare. ■ Topphastigheten är mellan 120 och 160 km/tim. ■ Tågen ägs av SL med Stockholmståg som trafikoperatör sedan 2006.

foto: jeanette hägglund

Jumatan Binmusaba, 45 år, Bro: – Jag är på väg hem till Bro. Jag har varit här i Jakobsberg för att handla och ska nu ta pendeltåget hem igen.

6

■ Järnvägen ska i olika etapper byggas ut från två till fyra spår på sträckan Tomteboda – Kallhäll. Byggstart för delen Barkarby – Kallhäll sommaren 2011, klart 2015. Sträckan Tomteboda – Barkarby, trolig byggstart 2015. ■ Utbyggnad av Nynäsbanan. Mötesspår byggs i Nynäsgård, klart för trafik 2011. Dubbelspår Västerhaninge – Tungelsta, klart för trafik 2012. Dubbelspår Tungelsta – Hemfosa planeras 2014-2018. ■ Citybanan, klar 2017. Pendeltågen får egna spår genom Stockholms innerstad. Läs mer om Citybanan på sidan 14. ■ De spårutbyggnader som görs ger på kort sikt en punktligare och mindre störningskänslig trafik. När Citybanan är färdigbyggd 2017 ger utbyggnaderna också möjlighet till utökad turtäthet. ■ I samband med arbetena fräschas stationsmiljöerna upp, till exempel i Södertälje Hamn, Barkarby och Kallhäll.

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

Livour Sjöqvist, 66 år, Skälby: – Jag ska till stan för att hämta ett barnbarn. Tog först buss och nu pendeltåget. Det funkar bra, man slipper leta parkering. Men kvällar och helger tar jag bilen, det känns tryggare.

Markus Tollsten, 17 år, Stäket: – Till skolan i Sollentuna. Jag kan ta buss till Rotebro men jag tar hellre pendeln till Karlberg där jag byter till Sollentuna och sedan tar buss till skolan. Det är lite krångligt men jag är van.

Ann-Eva Bothén, 68 år Jakobsberg: – Jag ska åka till Södra station där jag ska uträtta ett ärende. Jag åker pendeltåg väldigt ofta. Det finns inget annat att välja härifrån och när det fungerar är det jättebra.


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Regionen knyts ihop med nya vägar och spår – För oss som har industriell närvaro här i Mälardalen är stora satsningar på infrastruktur oerhört viktiga. Det som görs i Stockholm är nyckeln till framgång för hela regionen, säger Klas Wåhlberg, vd Bombardier Transportation Sweden AB och ordförande i Handelskamrarnas näringslivsråd i Stockholm - Mälardalen. Bombardier är ett globalt företag med världsledande tillverkning av spårfordon, utrustning och signalsystem till järnväg, spårväg och tunnelbana. Företaget har omfattande verksamhet i regionen med ca 500 anställda i Stockholm, cirka 1 500 i Västerås. Den starka lokala närvaron och kunnandet i järnvägsfrågor gör att Bombardier inte bara förstår behoven av modern och effektiv infrastruktur, de är också angelägna om att stötta SL och övriga länstrafikbolag i deras ambitioner att skapa en kollektivtrafik i världsklass. Nu senast med en snabblösning som gjorde att SL i tid fick fram nya vagnar till Spårväg City. Citybanan är ytterst betydelsefull – Snabba och effektiva transporter är oerhört viktiga för oss. Ska vi och andra globala aktörer klara oss i den hårda internationella konkurrensen måste vi ha en gemensam regional arbetsmarknad där man kan resa på en timme vart man än ska i regionen, säger Klas Wåhlberg. Tillkomsten av Citybanan är därför ytterst betydelsefull, betonar han. För regionen handlar det bland annat om att knyta ihop viktiga relationer, inte minst för att stärka alla de högteknologiska kluster som finns i Mälardalen, till exempel inom

automation, elektroteknik, Life Science och fordonsindustri, alla med samma behov av rörlighet. Även studenter och forskare på högskolor och universitet måste kunna resa obehindrat över hela Mälardalen för att dra nytta av hela utbudet. Agera nu – Det är bara tågen som kan ge den rörligheten, betonar Klas Wåhlberg. Men det är inte alls självklart att det är kommersiellt intressant för alla resor. Det är därför nödvändigt att samhället går in och täcker behoven av ökad rörlighet för alla, i ett klokt samspel med den kommersiella trafiken. Nu gäller det bara att se till att det finns fordon när bygget är klart 2016, det handlar om mycket stora investeringar. – Ett system för snabbpendeltåg i Mälardalen, med Stockholm som nav, kräver cirka 40 tåg, där varje tåg kostar uppåt 100 miljoner kronor. Totalt är det alltså fråga om 4–5 miljarder. Tunneln och nya spår är nu på gång. Nu behövs beslut om allt runt omkring, framförallt om fordon där det är en leveranstid på minst två år. Idag finns vare sig organisation eller finansiering klar. Tiden går väldigt snabbt. Det gäller att agera nu, vi kan inte vänta, avslutar Klas Wåhlberg.

Klas Wåhlberg, vd  Bombardier  Transportation AB, och ordförande i Handelskamrarnas näringslivsråd i Stockholm–Mälardalen.

www.bombardier.se

Swepro hälsar nya och gamla kunder välkomna till

Efter flera år av stark tillväxt har svenska Swepro och norska PTL gått samman och etablerat nordens ledande och mest expansiva projektledningsföretag – FAVEO. Läs mer om FAVEO på www.faveoprojektledning.se Välkommen!

www.faveoprojektledning.se


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Text: samuel hultberg foto: hampus nyberg

annons

Text och foto: erik mårtensson

resenären

utflykt

Hur reser vi i Stockholm? – och vad är en resenär?

I februari i år genomförde Trafikverket en stor undersökning gällande resvanor och miljö i syfte att kartlägga åsikter och beteenden i Stockholmsregionen.

S

om samhället ser ut idag och kommer att se ut i framtiden blir resandet allt viktigare. Det hänger helt enkelt ihop med samhällsutvecklingen, säger Karin Eklund, trafikplanerare på Trafikverket. ”Alla är resenärer, vi förflyttar oss bara på olika sätt”.

del av vardagen och en guldkant på fritiden. Antalet långväga semesterresor har ökat. Det beror framförallt på att det är lättare att resa idag, det finns helt enkelt fler resealternativ än förr. – Restiden uppfattas också som mer värdefull idag än tidigare. I takt med teknikutvecklingen kan vi göra mer och mer samtidigt som vi reser. Det som kanske tidigare bara varit transportsträcka kan nu vara effektiv arbetstid. Eller tid att höra av sig! För en del bilister verkar ”egentiden” i bilen ha ett värde i sig.

Hur ser den typiske resenären ut? – Idag reser den typiske resenären 1,5 timmar per dag. Från hemmet till jobbet och tillbaka är den vanligaste resan, tätt följd av skolresor. Är det skillnad på resande i Stockholm city och i förorterna? – Mycket är självklart individuellt. Förenklat tar man sig oftare fram till fots och reser mer kollektivt i centrum. Utanför innerstaden är det betydligt fler som ser sig själva som bilister. Sett över hela regionen är det ungefär lika vanligt att man pendlar med kollektivtrafiken som med bil. Vilka attityder finns kring kollektivresande idag? – I Stockholm är vi bra på att resa kollektivt. De flesta vet hur man tar sig fram och tycker det fungerar bra. Sedan finns det också många som tar bilen. En del upplever att det sparar tid och andra väljer bilen oberoende av restiden. Av dagens bilister verkar få vara beredda att åka kollektivt om det tar över en halvtimme.

r vi bra på att I Stockholm ä resa kollektivt. De flesta vet hur man tar sig fra m och

tycker det fungerar bra.

Karin Eklund, trafikplanerare på Trafikverket.

– Men å andra sidan, menar Karin Eklund, så sker en regionförstoring där andra städer knyts närmare Stockholm. En effekt av det är att man, till och från Stockholm, är beredd att pendla lite längre.

Finns det nya attityder om resande i allmänhet? – Många ser resandet som en självklar

Vad tror du om framtidens resande? Vad behöver man utveckla? – Stockholm växer och efterfrågan på resor ökar. Utmaningen nu och framöver är självklart att utveckla och förbättra transportsystemet, säger Karin Eklund. Det gör vi genom att både bygga nytt och använda det utrymme som finns på vägar och spår på bästa sätt. Mer kollektivtrafik och bättre förutsättningar för cykelpendling är viktiga områden att satsa på. Miljösmartare transporter av varor är också betydelsefullt. Personresandet och varudistributionen hänger samman. Frågan är om du tar bilen till stormarknaden eller om du får varorna hemkörda.

På födelsedagsfest

i det gröna i Johanneshov

– Vi måste vara medvetna om att möjligheterna att resa påverkar oss enormt. Beslut om framtidens resande är beslut om vilket samhälle vi vill ha och också hur vi vill att Stockholm ska upplevas.

Arholma

Tänk på avståndet mellan båt och brygga när du stiger av Waxholmsbolagets båtar går varje dag året runt. Likt SL:s tunnelbana fast till sjöss, hämtar vi Ramsöbarnen till skolan, kör ut mjölken till alla skärgårdshandlare och ser till att Johansson på Harö får sin tidning. Med daglig trafik till hundratals bryggor håller vi skärgården öppen och levande, för skärgårdsbor, sommargäster och tusentals besökare från hela världen. När du vill är det bara att kliva ombord och följa med. Resan med Waxholmsbolaget kostar på sin höjd några hundralappar – men upplevelsen är ovärderlig. Enstaka biljetter köper du ombord. De kostar 45–130 kr beroende på resans längd. På våra terminaler kan du även köpa Periodkortet (30 dagar) 750 kr, Båtluffarkortet (5 dagar) 420 kr och Kontantkortet 750 kr (laddas med 1 000 kr).Waxholmsbolaget är en del av Stockholms läns landsting.

8

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

Stockholm

Svartlöga Möja

Sandhamn

Ålö Landsort

Utö www.waxholmsbolaget.se


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

!

ng i vl ä T

I anslutning till Mobility Week (se sidan 20) välkomnar Stockholms stad alla stockholmare att skriva och berätta om hur de tar sig till fots till jobbet, helt eller delvis.Varför går du? Hur går du? När? Hur kan du inspirera andra till att börja promenera till jobbet? Berätta! Mer information om tävlingen finns på Stockholms stads webbplats www.stockholm.se/gatilljobbet, där de fem bästa berättelserna också publiceras den 15 oktober.

Res miljövänligt med framtidens innovationer! Kistas företag arbetar tillsammans med Trafikverket för idéer och hållbara lösningar med hjälp av IT. Under 2010 och 2011 startar flera projekt som ska hjälpa Stockholmarna att i framtiden välja ett miljövänligare sätt att resa kollektivt. Fr.v Emilie Coutunier, Maria Forssman och Jenny Ohman.

filten. Det finns många grönområden som detta, med närhet till kollektivtrafik, i Stockholm, säger Jenny Ohman. Tillsammans med Emilie Coutunier och Maria Forssman firar hon Marias födelsedag i sommarkvällen. De är alla ense om att Stockholm är en stad där man med hjälp av lokaltrafiken eller cykeln snabbt och lätt kan ta sig till en lugn, grön vrå. – I Frankrike, där jag kommer ifrån,

finns gott om lättillgängliga parker i

städerna och jag tycker det är trevligt att man satsar på det även här, säger Emilie Coutunier. – Det enda jag saknar i Stockholm är egentligen mer vatten i parkerna. Det skulle jag ändra på om jag vore landskapsarkitekt, fyller Maria Forssman i. – En sak jag är säker på att många stockholmare uppskattar är just det att det går snabbt att ta sig fram. Med en kort lunch, till exempel, måste det gå lätt att förflytta sig om man ska hinna äta någon annan stans än på kontoret.

Läs mer på vår webbplats www.kista.com eller kontakta oss idag på info@kista.com www.rhr.se

– Här ser vi T-banan från picknick-

VI LÄGGER GRUNDEN FÖR STOCKHOLMS UTVECKLING Betong är ett av världens viktigaste byggmaterial. Och dessutom ett rent naturmaterial. Vi på Swerock utvecklar och tillverkar betong utifrån dina byggkrav och speciella behov. Dessutom har vi ett omfattande utbud av grus och berg – allt från ballast till specialprodukter, som till exempel filtersand för vattenrening. För att våra produkter alltid ska uppfylla höga krav på kvalitet och miljö arbetar vi aktivt med produktutveckling och deltar i pågående forskningsprojekt. Givetvis är vi även kvalitets- och miljöcertifierade enligt ISO 9001 och 14001. Med mer än 40 betongfabriker – från Gällivare i norr till Ystad i söder – är vi en av Sveriges största leverantör av fabriksbetong. Se till att ditt nästa projekt vilar på säker grund. Kontakta oss för rådgivning redan idag. www.swerock.se

Vid vackra Järla sjö strax utanför Stockholm är dessa flerfamiljshus uppförda i platsgjuten betong. Den tunga stommen ger minskat energibehov och genom sin täthet isolerar den även mot fukt och vatten.

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

9


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Text: ezra hultberg foto: erik mårtensson

cykelstaden

Cyklandet i Stockholm har ökat kraftigt på senare år. Idag cyklar 80 procent fler än för tio år sedan. En av anledningarna är de stora satsningar på cykling som gjordes i slutet av 90-talet och början av 00-talet.

S

edan 1998 har Stockholms stad gjort stora insatser på cykling och cyklister och allt fler upptäcker cykelns fördelar som transportmedel. Trots den stora ökningen av cyklister i innerstaden har olyckorna ändå minskat. – Vi har jobbat mycket med att göra det säkrare för cyklisterna, öka framkomligheten och skapa ett heltäckande cykelnät i innerstaden. Att det gett resultat är uppenbart när man ser till hur många som cyklar idag och antalet olyckor, säger Kristofer Tengliden enhetschef för projektplanering på Stockholms stads trafikkontor.

Anledningarna att välja cykeln är flera. Genom att välja bort bilen och ta cykeln till skolan eller jobbet bidrar man till en bättre miljö, till minskad trängsel i innerstaden och mindre utsläpp. Det är ett hållbart resande. Man får också gratis motion och bättre hälsa av att cykla samtidigt som man oftast kommer fortare fram till sin slutdestination. – Det är ett perfekt sätt att få in mer motion i sitt vardagsliv. Cykeln är dessutom mer pålitlig än att resa med till exempel bil. Man vet när man kommer fram, det är ingen väntetid, vilket ofta ger en tidsvinst. Att det sedan är skönt och uppfriskande gör det ju desto mer attraktivt att välja cykeln, poängterar Kristofer Tengliden. – Vi har gjort en jämförelse här i Stockholm mellan bil, kollektivtrafik och cykel. Studien visar att när det gäller resor upp till 15 kilometer är cykel ett konkurrenskraftigt färdmedel i fråga om restid. Just nu jobbar trafikkontoret i Stockholms stad med att ta fram en ny cykelplan för hela Stockholm, en plan som kommer att utvecklas tillsammans med bland annat Stockholms kranskommuner och Trafikverket. För att klara en ökande cykeltrafik fokuserar planen dels på att förbättra och bygga bort de flaskhalsar som finns i dagens cykelnät, dels på att förbättra säkerheten, belysning av mörka cykelstråk och kopplingen mellan ytter- och innerstadens cykelnät. – Antalet cykelpumpar runt om i Stockholm håller dessutom på att öka.

öjligt Det ska vara m att cykla även när det ligger snö på marken.

10

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

Cykla

bra för din hälsa slipp förseningar

Kristofer Tengliden enhetschef för projektplanering på Stockholms stads trafikkontor.

Idag finns det 13 stycken där man enkelt och gratis kan fylla luft i sina däck, säger Kristofer Tengliden. Ett ständigt pågående arbete är utökningen av antalet cykelparkeringar. Varje år öppnas 400 nya cykelparkeringar. Just nu genomförs även en satsning på cykelparkeringar i anslutning till pendeltåg- och tunnelbanestationer över hela Stockholm. Det ska helt enkelt bli enklare och smidigare med kombinationsresor mellan cykel, tåg, buss och tunnelbana. – En viktig del inför vintern är att förbättra snöröjningen. Det ska vara möjligt att cykla även när det ligger snö på marken, något som var svårt senaste vintern. Här måste mer fokus och energi läggas, säger Kristofer Tengliden Trots det kraftigt ökande cykelresandet har antalet allvarliga cykelolyckor i Stockholm alltså inte ökat. De har snarare minskat sett till antalet cyklister. Detta beror, tror Kristofer Tengliden, dels på det ökade antalet cykelbanor och cykelboxar vid rödljus, dels på att antalet cyklister i sig medför större medvetenhet hos och hänsynstagande av bilisterna. – Tack vare cykelboxarna som målats i många signalreglerade korsningar har säkerheten för cyklister ökat. Men det viktigaste när man cyklar i stan är att man tar ögonkontakt och försöker samsas med övriga trafikanter, avslutar Kristofer Tengliden

Varför väljer du att ta cykeln? Daniel Sundlin, 30 år – För mig är det en smidighetsfråga. Jag försöker i regel ta tunnelbanan så lite som möjligt och cyklar året runt. Är det riktigt dåligt väder promenerar jag istället.

annons

– Vi har gjort en jämförelse här i Stockholm mellan bil, kollektivtrafik och cykel. Studien visar att upp till 15 kilometer är cykel ett konkurrenskraftigt färdmedel i fråga om restid, säger Kristofer Tengliden, enhetschef för projektplanering på Stockholms stads trafikkontor.

foto: erik mårtensson

Ami Lindholm, 52 år – Jag tycker inte jag behöver någon bil eftersom jag bor i Stockholm. Jag har cyklat ända sedan jag flyttade hemifrån första gången. Det funkar jättesmidigt.

Mikael Traung, 46 år – Det är det i särklass bästa transportsättet. Jag tar cykeln både till och från jobbet och på fritiden. I den mån det går cyklar jag året runt.

Christine Helén, 58 år – Det är en frihet. Man kommer fram mycket snabbare än med kollektivtrafiken och det ger lite motion. Jag försöker cykla så länge det går. Vår, sommar och höst.


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

annons

Få hjälp med färdvägen I Stockholm finns drygt 75 mil cykelvägar, cykelbanor och cykelfält. På hemsidan www.stockholm.se/cykla finns en cykelkarta som du kan ladda ner en pdfversion av. Kartan som är i fickformat hittar du också hos många cykelhandlare eller hos stadsdelsförvaltningarna och medborgarkontoren. ■ På http://cykla.stockholm. se finns en cykelreseplanerare där du enkelt kan se hur du smidigast tar dig till jobbet, kompisen eller picknickplatsen på cykel. Du skriver bara in varifrån och vart du vill åka så får du förslag på den bästa färdvägen. Om du vill passa på att få lite motion kan du be datorn ta fram en lite mer krävande rutt, och du får inte bara information om vilken väg du ska cykla. Du får också veta hur långt det är och hur många kalorier du förbränner.

Säkrare med cykelbox ■ Cykelbox innebär att cyklisterna får ett eget utrymme i signalreglerade korsningar, en ruta, framför bilarnas stopplinje som dragits tillbaka fem meter. Hittills har 315 korsningar i Stockholms stad fått sådana boxar. För bilisterna innebär det bara att de stannar lite tidigare, medan det för cyklisterna innebär en mycket större säkerhet och trygghet i trafiken då de bli mer synliga och slipper riskera att bli trängda av högersvängande motorfordon.

mycket Vi har jobbat med att göra det säkrare för cyklisterna.

Passa på!

låna en cykel Fram till den 31 oktober kan alla stockholmare enkelt och smidigt låna någon av de 1 000 blå cyklar som står utplacerade på 83 platser runt om i hela Stockholms innerstad. I år beräknas 30 000 personer låna en cykel. ■ Sedan ett antal år tillbaka finns runt om i Stockholm lånecyklar som tar dig från A till B och spar både tid, pengar och miljö. ■ Stockholm City Bikes är ett lånecykelsystem, tillgängligt för alla som rör sig i stan. Cykelstationerna är öppna för utlåning dagligen

kl 06.00–22.00 under perioden 1 april–31 oktober. Cyklarna kan lämnas tillbaka dygnet runt på valfri cykelstation, men lånetiden är max tre timmar per lån. ■ För att låna en cykel löser man antingen ett tredagarskort för 125 kronor eller ett årskort för 200 kronor. Årskortet berättigar användaren obegränsat antal cykellån under hela säsongen. En nyhet för i år är också möjligheten att låna cykel med sitt SL Accesskort som cykellånekort. På sikt är tanken att det ska finnas inte mindre än 2 500 lånecyklar fördelade på 200 stationer över hela Stockholm.

Nya cykelparkeringar ■ Just nu planeras för de första allmänna cykelgaragen i Stockholm. I samband med Citybanan vill Trafikverket, fastighetsägaren Jernhusen och Stockholms stad bygga cykelgarage i anslutning till de nya stationerna vid Centralstationen och Odenplan. Stockholms stad bygger också ett cykelgarage för 250 cyklar i nya Älvsjö resecentrum. – Det finns ett stort intresse i Stockholm för att ha sin cykel parkerad säkert i ett garage, säger Kristofer Tengliden, vid Stockholms stads trafikkontor.

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

11


Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Foto Jeanette Hägglund

annons

annons

Övergripande rumslig struktur

Den förväntade stora befolkningsökningen ställer krav på genomtänkta avvägningar för hur mark- och vattenområdena långsiktigt ska användas. Den föreslagna rumsliga inriktningen för Stockholms län fram mot 2030 bygger på följande planeringsprinciper: • En sammanhållen och vidgad region

• En resurseffektiv bebyggelsestruktur som är tillgänglig med kollektivtrafik • En tät och upplevelserik stadsmiljö med parker och grönområden • En sammanhängande grönstruktur och tvärförbindelser i transportsystemet

Sven-Inge Nylund, regionplanedirektör.

• En robust vattenmiljö i en växande region.

Europas mest attraktiva storstadsregion Stockholms län kommer under de närmaste 20 åren att växa med ett nytt Göteborg, det vill säga med cirka 450 000 invånare. Visionen är att Stockholm samtidigt ska utvecklas till Europas mest attraktiva storstadsregion. Det här och mycket annat framgår i den nyligen antagna regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen. – Att regionen kommer att växa vet vi med stor säkerhet, men om Stockholm samtidigt ska kunna utvecklas och nå visionen som Europas mest attraktiva storstadsregion, vilket är fullt möjligt, måste ett antal utmaningar och svårigheter bemötas och lösas, säger regionplanedirektör Sven-Inge Nylund. Exempelvis måste expansionen hanteras så att vi i framtiden inte bara blir fler utan också mår bättre. Att skapa tillväxt samtidigt som utsläpp av växthusgaser reduceras är också en stor utmaning. Den nya regionala utvecklingsplanen, RUFS 2010, har arbetats fram under de senaste fyra åren, ett digert arbete av Regionplanekontoret i dialog med regionens aktörer. Det officiella dokumentet är antaget och har vunnit laga kraft. Vi måste samarbeta – Det behövs många insatser för en bra utveckling. Nu gäller det för regionens alla aktörer, både offentliga och privata, att samverka och att dra åt samma håll. Det är nödvändigt för att visionen i alla dess delar ska bli verklighet, betonar Sven-Inge Nylund. Utan en regional utvecklingsplan riskerar arbetet med att utveckla Stockholmsregionen att bli både splittrat och otillräckligt. Kommunerna har naturligtvis en nyckelroll i sammanhanget, men även andra aktörer – näringslivet, myndigheter, länsstyrelse, universitet, högskolor och så vidare – är viktiga för att en god utveckling ska ske. Utgångspunkten är alltså att regionen kommer att växa med cirka en halv miljon invånare på 20 års

sikt. Det innebär i snitt 20  000 fler ”stockholmare” per år. – ”Oj, hur ska alla få plats”, kanske någon undrar. Men det är inga problem, vi har gott om byggbar mark och att regionen växer är bara positivt. Sverige behöver en storstad och en stor region som motor för nya idéer och innovationer, säger Sven-Inge Nylund och poängterar att vi har alla möjligheter att ta emot fler människor. Men det förutsätter stora gemensamma insatser på tre viktiga områden: utbildning, transporter och bostäder. – Vi behöver människor med olika bakgrund, olika utbildningar och kompetenser, en mångfald av människor och företag, som en grogrund för ett starkt näringsliv. Men alla dessa människor måste också ha bostäder. Att snabbt och effektivt kunna transportera sig över hela regionen är en förutsättning för en god utveckling, påpekar Sven-Inge Nylund. Starka centrummiljöer RUFS talar här om en utveckling mot en tät och flerkärnig region med ny bebyggelse i kollektivtrafiknära lägen. Nio regionala stadskärnor pekas ut som kan erbjuda starka centrummiljöer, stadsliv med boende, arbetsplatser och service. Helt enkelt komplement till Stockholms innerstad. – Ska regionen kunna växa är det nödvändigt att allt stadsliv inte koncentreras till Stockholms city utan sprids till några klart definierade regionala stadskärnor med god tillgång till kollektivtrafik. Vi

6 utmaningar vi ska anta Utmaning 1

Utmaning 2

Att växa skapar både möjligheter och problem. Gemensamma resurser kan utnyttjas effektivare samtidigt som miljön riskerar att ta skada. Expansionen kan hanteras så att stockholmarna i framtiden inte bara är fler utan också mår bättre.

Stockholm är en relativt liten storstadsregion med begränsade möjligheter att vara internationellt ledande inom många fält samtidigt. För att klara konkurrensen måste regionen höja kvaliteten inom utbildningen och skapa en mer flexibel och öppen arbetsmarknad.

Bli allt fler och må allt bättre

12

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

Vara en liten men ändå ledande storstadsregion

vill absolut inte bli bilberoende som många storstadsregioner i till exempel USA, förklarar Sven-Inge Nylund. Alla ska lockas hit Trots att vi är en liten storstadsregion i Europas utkant kan vi absolut bli Europas mest attraktiva storstadsregion, menar han. Hit ska inflyttare, besökare och investerare från hela världen lockas. – Det är ingen utopi. Vi är redan på god väg. Till skillnad mot många andra storstadsregioner har vi med tunnelbanesystemet och pendeltågen en kraftfull kollektivtrafik sedan decennier. Det är en mycket bra grund att bygga vidare på nu när regionen ska växa med spårtrafiken i fokus. Att transportsystemet dessutom är uppbyggt radiellt i riktning mot city har inneburit att gröna kilar bevarats, något som verkligen är värdefullt i ambitionen att skapa en attraktiv storstadsregion i världsklass.

Fakta RUFS 2010

• För den regionala utvecklingsplaneringen i Stockholms län ansvarar Regionplanenämnden. • RUFS 2010 är en gemensam plan som visar på regionens samlade vilja för hur regionen ska utvecklas på lång sikt, 20-40 år framåt. • RUFS ligger till grund för olika planer och insatser i regionen såsom: kommunernas planering, mellankommunal samordning, regionala strukturfondsprogram och statlig infrastrukturplanering. • Arbetet med att ta fram en ny regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, RUFS 2010 är avslutat. Nu pågår arbetet med genomförandet av planen. 

De nio regionala stadskärnorna är: Centrala regionkärnan, Södertälje, Haninge centrum, Flemingsberg, Kungens kurva-Skärholmen, BarkarbyJakobsberg, Kista-Sollentuna-Häggvik, Täby centrumArninge och Arlanda-Märsta. Utmaning 3

Öka tryggheten samtidigt som omvärlden upplevs som mer osäker

En trygg region är en attraktiv region. Idag är regioninvånarnas trygghet alltför beroende av vilket område de bor i. En viktig fråga är därför att skapa förutsättningar för trygghet i hela regionen.


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Att minska klimatpåverkan och ändå främja tillväxt är en stor utmaning på resan mot visionen om Europas mest attraktiva storstadsregion. En avgörande fråga är utvecklingen av regionens transport- och bebyggelsesektorer, som tillsammans står för mer än 80 procent av länets direkta utsläpp.

Transporter

– Det håller inte i längden, säger regionplanerare Michael Erman, projektledare för energi och klimat på Regionplanekontoret. Transportsektorn står för 40 procent av växthusgasutsläppen i Med en ”utsläppseffektivitet” som är dubbelt länet. Även om andelen kollektivtrafik nationellt sett är hög, är så hög som landet i övrigt är förutsättningarna personbilen det vanligaste transportmedlet. Då regionen växer, både befolkningsmässigt och ekonomiskt, för Stockholmsregionen visserligen goda. Sedan ökar behovet av vägtransporter varje år. För att nå energistu1990-talet har CO2-utsläppen sjunkit kraftigt och diens målbilder räcker det inte att byta bensin och diesel mot el och förnybara Den tekniskastorstadsregioner utvecklingen kan inte är betydligt lägredrivmedel. än i jämförbara ensam kompensera trafikökningen – även om renare och effektii världen. Menkommer det äratten utveckling som absolut vare fordon introduceras. Transporterna måsteinte helt enkelt effektiviseras – och onödiga transporter elimineras. får stanna upp. Transportlösningarna måste därför ses i ett bredare samhällsperspektiv. Det handlar till exempel om attitydförändringar, ekonomiska/politiska växande vägtrafik styrmedel, ökat kollektivtrafikintresse och förändrad stadsplanering.

En – Tvärtom, den måste förstärkas, säger Michael Erman, som är huvudansvarig för den energistudie Målbild Den totala energianvändningen inom sektorn är 15 TWh2010–2050 (2006). Mål– Stockholmsregionens energiframtid bilderna för transportsektorn är att energianvändningen ska minska – som Regionplanekontoret har tagit fram tillsammed 20 procent, från 15 TWh till 12 TWh mellan 2006 och 2030. Under mans med elva både offentliga privata samma period ska parter, utsläppen av koldioxid minska medoch 65 procent, från 3,4 miljoner ton koldioxid per år utvecklingsplanen, till 1,2 miljoner ton. aktörer. I den regionala RUFS 2010Vad finns en målbild för hur länets växthusgasutkännetecknar transportsektorn? Regionens stora befolkning, och i stora tätaen bebyggelse, gör att släpp bör utvecklas till 2050 fördelar att nå 80-procents förutsättningarna för kollektiva transportlösningar är mycket goda. minskning tills år 2050 (se diagram nedan). Utbudet är stort och kostnaden är lägre än i resten av landet.

Trots en framgångsrik kollektivtrafik är personbil det vanligaste transportmedlet, nästan oavsett resans längd och ärende. I länet är närmare hälften av alla resor en bilresa och det är främst män som står för bilåkandet. Näringslivets transporter står för en femtedel av alla vägtransporter i länet, vilket är en högre iandel än för landetlän som helhet. Diagram 15. Växthusgasutsläpp Stockholms

uttryckt i ton CO per invånare och år. 2-ekv till? Vad används energin 6

Energistudien konstaterar att samtliga sektorer måste ta ett regionalt ansvar för att klara framtida åtaganden att minska klimatpåverkan. Inte minst transportsektorn som i nuläget ensam svarar för närmare hälften av regionens totala växthusgasutsläpp. Dessvärre växer transportsektorns andel. – Vägtrafiken växer stadigt till följd av befolkningstillväxt och ekonomisk utveckling. Det ger en stor energiefterfrågan även i framtiden och förmodligen också fortsatt höga utsläpp av koldioxid så länge vi inte klarar av att minska vårt beroende av fossila bränslen respektive ställa om till förnybara drivmedel, säger Michael Erman. (se diagram nedan)

TRAnSPoRTER, EnERGIAnVänDnInG TWh resp. 1000-tals kWh

18 16 14 12 10 8 6 4 2 0 2006 Totalt (räknas i TWh)

2020

2030

2050

Per capita (räknas i 1000-tals kWh)

Figur 20. Målbild för energianvändning – totalt samt per capita. Se sektorn ”Transport” i Tabell 8.

TRAnSPoRTER, UTSläPP Miljoner ton resp. ton

4,0

3,0 2,5 2,0 1,5 1,0

0 2006

2020

Totalt (räknas i miljoner ton CO2-ekv)

2030

2050

Per capita (räknas i ton CO2-ekv)

Figur 21. Målbild för utsläpp – totalt samt per capita. Se sektorn ”Transport” i Tabell 9.

5 4 3

3,7

5,9

2,8

4,6

2

20 –25% red./inv 40–50% red./inv

3,4 2,3

1 0

80–90% red./inv

1990

2005 Basår

2020

2030

Utmaning 4

Minska klimatpåverkan och ändå främja tillväxt

Hur bördorna fördelas för att reducera utsläpp av växthusgaser kommer att bli en avgörande fråga. Utmaningen är att skapa en god tillgänglighet med mindre klimatpåverkan som också gynnar tillväxt.

1,0 0,5

2050

Studien visar att energieffektiva fordon tillsammans med förnybar energi påtagligt kan bidra till minskad klimatpåverkan. Antagligen kommer vi i länet att ha en andel på cirka 10-15 procent biodrivmedel tills år 2020. För Transporter Fakta 35 att uppnå ett tidigt trendbrott att stödja regionens utsläppsmål – först och främst för 2020 – krävs ett kraftfullt samarbete melMichael Erman, projektlan de privata och offentledare för energi och liga aktörerna. klimat på Regionplane– Det är naturligtvis kontoret. även viktigt med engagerade och delaktiga medborgare, poängterar Michael Erman. Vi alla bör använda oss mer av intelligenta resplanerare och kommunikationsmedel som möjliggör att vi inte behöver förflytta oss. Helt klart är även att bensin och diesel måste bytas ut mot el och förnybara bränslen. Men det dröjer tills vi har en tillräckligt stor försörjningsvolym av helst närproducerade biodrivmedel som biogas, biodiesel, RME/DME, etanol eller metanol. Antagligen kommer vi i länet ha en andel av cirka 10–15 procent biodrivmedel till år 2020. Det kan jämföras med bebyggelsesektorn som år 2020 förväntas närmast helt oljeoberoende.

3,5

0,5

Transportsektorns energianvändning är en knapp tredjedel av Stockholms läns totala energianvändning, men sektorn står ändå för 40 procent av koldioxidutsläppen. Det beror på att drivmedlen i huvudsak är fossila bränslen – bensin och diesel. Vägtrafiken (samtliga transportslag) står för 85 procent av transportsektorns samlade utsläpp.

Foto Jeanette Hägglund

Regionen antar klimatutmaningen

Biodrivmedel – Det är viktigt att kollektivtrafiken fortsätter att byggas ut. Men vi kan inte komma ifrån, fortsätter han, att bättre ekonomi gör att många kommer att köpa bil. På många sträckor är bilen helt enkelt både snabbare och smidigare, ger dessutom högre komfort och upplevs tryggare. Även godstransporterna ökar hela tiden. Val av fordon och bränsle är därför helt avgörande för utvecklingen.

Energieffektiv stadsplanering Lika klart är att transporterna måste effektiviseras samtidigt som onödiga transporter elimineras. Här kommer stadsplaneringen in som en nyckelfaktor att minska miljöpåverkan, säger Michael Erman och pekar på hur viktigt det är med förtätning och att bygga nya bostäder och arbetsplatser i lägen som gör det enkelt och smidigt för folk att resa med kollektivtrafik, cykla eller gå. – Ny bebyggelse måste i första hand tillkomma inom eller i direkt anslutning till befintlig bebyggelse. Det är också viktigt att komplettera energieffektiv stadsplanering med ekonomiska/politiska styrmedel, förändrade attityder och att på olika sätt öka intresset för kollektivtrafiken, vars andel av det totala resandet i länet avtagit under lång tid. Det behövs många förändringar om vi menar allvar med ambitionen att reducera utsläppen av växthusgaser, avslutar Michael Erman.

Utmaning 5

Utmaning 6

Regionens transporter, bostäder och utbildning har inte utvecklats i takt med befolkningsökningen. Utmaningen är att åtgärda bristerna samtidigt som behoven hela tiden ökar.

Stockholmsregionen ska präglas av öppenhet. Invånarnas kön och bakgrund ska aldrig hindra dem från att förverkliga sina drömmar. För att bryta segregationen behövs mötesplatser där personer med olika bakgrund kan lära känna varandra.

Åtgärda kapacitetsbrister när behoven fortsätter att växa

Öppna regionen och minska utanförskapet

www.regionplanekontoret.sll.se Stockholm – Europas miljöhuvudstad

13


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

annons

Text: per-åke hultberg Illustrationer citybanan: citybanan

citybanan

Underverket som ger dubbelt så mycket spår För tusentals resenärer innebär de nya pendeltågsstationerna vid T-centralen och Odenplan inte bara mycket kortare gångavstånd vid bytena utan även stora tidsvinster. Dessutom bidrar de nya stationernas glasväggar mellan spår och plattform till ett bättre klimat och ökad säkerhet.

Ä

r det någon infrastruktursatsning i landet som är både viktig och välbehövlig så är det väl Citybanan, ett av Sveriges just nu största byggprojekt. Fråga alla tålmodiga resenärer som i åratal vant sig vid förseningar och trängsel i tågtrafiken. På de två spår som byggdes genom Stockholm 1871 gick det då tio tåg per dygn. Idag är det fortfarande två spår, men de trafikeras nu av 550 tåg, varav 60 procent är pendeltåg.

– Att det överhuvudtaget är möjligt är

tack vare dagens sofistikerade signalsystem, men nu är det stopp, det går inte att

köra tätare än idag, säger Bo Hjertstrand, trafiksamordnare vid Citybanan. Trängseln i gångtunneln mellan T-centralen och Centralen en vanlig morgon eller eftermiddag säger allt. Här i gången som binder samman tunnelbanan med pendeltågen, går och småspringer dagligen 85 000 personer, fram och tillbaka. – Systemet är maxat, vi kan inte växa mer. Med Citybanan får pendeltågen egna spår. Det gör att järnvägskapaciteten genom Stockholm fördubblas, vilket i sin tur kommer att få stor betydelse för tågtrafiken i hela Sverige, betonar Bo Hjertstrand.

En stor fördel för alla resenärer i Stockholm är de nya möjligheter för byte mellan tunnelbana och pendeltåg som de nya pendeltågsstationerna vid T-centralen och Odenplan ger. Det blir mycket kortare avstånd att gå vid bytena. Det innebär stora tidsvinster för tusentals resenärer som antingen ska till Vasastan eller vidare med tunnelbana och buss. – Det kommer att påtagligt minska

trängseln vid T-centralen eftersom alla inte behöver byta där. En stor överflyttning av folk norrifrån kan istället ske vid Odenplan. Det i sin tur öppnar upp för fler passagerare i tunnelbanan. Det är en

Foto: Jeanette Hägglund

Ingen stockholmare kan väl ha missat att det pågår ett gigantiskt järnvägsbygge under centrala Stockholm? Om sju år när den nya pendeltågstunneln är färdig att tas i drift har bergmassor motsvarande två och en halv Globen sprängts ut. Pendeltågen får egna spår genom centrala Stockholm med en ny sträckning i en sex kilometer lång tunnel. Spårkapaciteten fördubblas, tågen kan gå oftare och mer punktligt. Och man kan byta mellan pendeltåg och tunnelbana vid Odenplan och T-centralen.

ssmart: Läsa, Fler kan åka re jobba, äta macka eller sova på resan. Och så slipper

man leta parkeringsplats i stan. Bo Hjertstrand, trafiksamordnare vid Citybanan.

Citybanan: ✔ett miljöprojekt • Under byggtiden – Arbetsfordon ska vara miljöklassade under byggtiden. Lastbilar med gammal avgasrening är inte tillåtna. ■ Grävmaskiner, hjullastare och stora borrmaskiner körs på syntetisk diesel som är bättre för miljön än traditionell diesel. ■ Utsprängda bergmassor återanvänds.

14

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

✔ en miljösatsning • Den färdiga anläggningen – mycket höga krav på inomhusklimat i de nya stationerna och på ljuddämpande tunnlar och spår. ■ Glasväggar mellan spår och plattformar och effektiv ventilation ger ren luft och säker miljö. ■ Spillvatten i tunnlarna samlas upp och renas innan det leds ut i Mälaren.

■ Ett långsiktigt hållbart trafiksystem. ■ Tåg har låg påverkan på miljön, de är energisnåla och ger låga utsläpp av koldioxid. ■ Järnväg tar mindre plats än vägar, viktigt i en storstadsregion där konkurrensen om markutrymmet är stor. ■ Citybanan går till största delen i tunnel. ■ Det gör att stadsbilden och kulturmiljöer

inte störs i någon större utsträckning. ■ Två miljoner bosatta i Mälardalen får tillgång till punktliga och täta tågförbindelser med Stockholm. ■ Fler kan därmed lämna bilen hemma.


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Charlotte Wäreborn Schultz, vd för Svensk Kollektivtrafik samt ordförande för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik.

Enad bransch utvecklar framtidens kollektivtrafik

väldigt stor vinst och en kraftig förbättring av kollektivtrafiken i Stockholm, säger Bo Hjertstrand. Att järnvägsresande blir mer attraktivt och därmed även kommer att öka, menar han är en självklarhet. – Stockholmarna är redan idag

goda kollektivtrafikanter. Med bättre förutsättningar att åka kollektivt kommer fler att kunna åka ressmart: Läsa, jobba, äta macka eller sova på resan. Och så slipper man leta parkeringsplats i stan. Ökningen kommer förmodligen att bli större än vi räknat med. – Så småningom kommer många att lära sig att inte behöva ta tunnelbanan till Södermalm. Att ta pendeln från Odenplan till västra delarna av Södermalm, det vill säga Södra Stationsområdet med omnejd kommer att gå mycket fortare, poängterar Bo Hjertstrand. Han ger några exempel: Odenplan– Södra Station på 6 minuter istället för cirka 15 minuter, samt Odenplan–Södersjukhuset på 11 minuter, inklusive 5 minuters promenad istället för dryga 20 minuter.

Fakta: Citybanan Vad: En 6 km lång pendeltågstunnel under centrala Stockholm. ■ Två nya stationer: Stockholm City och Stockholm Odenplan. En 1,4 km lång järnvägsbro vid Årsta. Vem: Trafikverket bygger Citybanan i nära samarbete med Stockholms stad, Stockholms läns landsting och SL. Varför: Infarten till Stockholm Central är överbelastad med tåg. Med Citybanan fördubblas kapaciteten och tågen kan gå tätare och punktligare. ■ Kostnad:  16,8 miljarder kr  (prisnivå 2007-01) ■ Trafikstart: 2017

Ett pendeltåg motsvarar14 bussar eller 625 bilar Genomsnittligt antal sittande i rusningstid: 1 pendeltåg = 748 resenärer, 1 buss = 55 resenärer, 1 bil = 1,2 resenärer.

En enig kollektivtrafikbransch har gått samman för att fördubbla resandet fram till 2020 och på sikt fördubbla kollektivtrafikens marknadsandel. Kollektivtrafiken ska bli så bra att den upplevs som ett reellt alternativ till bilen. Marknadsandelen på riksnivå för kollektivtrafiken har ökat från 18 procent år 2006 till 22 procent år 2010. För att förverkliga målen har branschen bildat en Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik. – Kollektivtrafiken måste bli så bra för den enskilde resenären att den upplevs som ett reellt alternativ till bilen. Branschen ska ta ansvar för hela resan, från dörr till dörr, säger Charlotte Wäreborn Schultz, vd för Svensk Kollektivtrafik och ordförande för Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik. Kollektivtrafiken i Sverige är mitt i ett skifte. Från att ha varit produktionsstyrd med trafikbolag som inte samarbetade över de geografiska gränserna, ser nu branschens olika parter varandra som samarbetspartners. I somras beslutade riksdagen om en ny kollektivtrafiklag som införs 2012. Lagen är en anpassning till nya EU-regler och syftar till att bidra till ett större utbud av kollektivtrafik och ökat resande. Nytänkande och utvecklande av idéer – Vi ser att det händer massor inom kollektivtrafiken i Sverige. Nytänkandet tar över och sedan två år har vi arbetat med att utveckla idéer, planer och mål på nationell nivå, säger Charlotte Wäreborn Schultz. I Fördubblingsprojektet genomförs kraftfulla och löpande utbildningsinsatser. Under våren har vi arrangerat regionala tankesmedjor över hela landet med syftet att inspirera, diskutera och hitta gemensamma lösningar på regionala utmaningar inom kollektivtrafiken. Vi har också en nystartad ledarskapsutbildning i samverkan med IFL vid Handelshögskolan i Stockholm där deltagarna får verktyg att utveckla sitt ledarskap. Vi arbetar vidare med att ta fram rekommendationer för moderna modellavtal och upphandlingsprocesser samt en rad andra aktiviteter och projekt för att bidra till en fortsatt positiv utveckling. Partnersamverkan för en fördubblad kollektivtrafik är ett samarbete mellan Svensk Kollektivtrafik, Sveriges Kommuner och Landsting, Branschföreningen Tågoperatörerna, Svenska Bussbranschens Riksförbund och Svenska Taxiförbundet.

Läs mer på fördubbling.se

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

15


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

annons

Text: samuel hultberg foto: erik mårtensson

tvärbanan

En tvärsäker succé byggs ut Strax efter lunchtid den 30 januari 1996 togs Tvärbanans första spadtag. Det var då ett ifrågasatt projekt med få anhängare. Idag, med ett tioårsfirande i bagaget, står stockholmarnas absoluta favorit i kollektivtrafiken inför en kraftig utbyggnad.

T

värbanan byggdes för att skapa en effektiv tvärförbindelse, att knyta ihop tunnelbanelinjer, pendeltågslinjer och viktigare busslinjer i effektiva bytespunkter, ja helt enkelt förenkla resandet. Kurt Seliberg, projektchef på SL för Tvärbanans utbyggnad, menar att det trygga, effektiva och lättillgängliga resandet i dagsljus och hopknytningen med andra banor är framgångsfaktorn som gjort att Tvärbanan har 51 000 påstigningar varje dag. För att möta det ökande resebehovet som kommer att explodera de närmaste 20 åren, byggs Tvärbanan just nu ut mot Sundbyberg och

Solna. Vidare planeras en utbyggnad mot Kista. – Vi räknar med att år 2030 kommer antalet resor med Tvärbanan dagligen vara 150  000. Att Tvärbanan nu byggs ut är helt enkelt för att möta de krav som ställs på möjligheterna att resa smart och miljövänligt, säger Kurt Seliberg, som betonar att utbyggnaden är en förutsättning för att trafiken i Stockholm ska fungera även i framtiden. Tvärbanan är viktig för att fler ska få möjlighet att åka kollektivt istället för med bil. – Tvärbanan är kittet mellan flera linjer som effektivt sammanbinder stora delar av kollektivtrafiken i Stockholm. Att Tvärbanan byggs ut betyder helt enkelt att ännu fler kan lämna bilen hemma. Tvärbanan är som sagt en av de mest populära bland SL:s transportmedel men så har det inte alltid varit. Kurt Seliberg, som jobbat med Tvärbanan sedan utvecklingsfasen, minns tidigt 1990tal då projektet mötte kraftigt motstånd – nästan alla detaljplaner överklagades.

viktig Tvärbanan är för att fler ska få möjlighet att åka kollektivt istället för bil.

– Många politiker var tveksamma till om Tvärbanan skulle fylla något behov. På sin höjd trodde vissa att den kanske skulle ersätta några lokala busslinjer. År 2000 invigdes första etappen mellan Gullmarsplan och Liljeholmen. Redan första året var det bara att konstatera – Tvärbanan var en omedelbar succé som överträffade alla förväntningar. Det gjordes 14 000 påstigningar varje dag under första året, 5 000 mer än förväntat och så har det fortsatt. År 2001 nådde resandet 22 000 per vardag.

Tvärbanans utbyggnad: Solnagrenen: ■ Från Alvik via Rissne och Kista till antingen Helenelund eller Sollentuna centrum. Bygget påbörjades förra sommaren och pågår nu för fullt. Mellan Stockholm och Sundbyberg kommer de flesta spåren att läggas nästa år. Arbetet i Solna påbörjades i somras. Solnagrenen väntas vara i drift 2013. Kistagrenen: ■ Från Alvik till Kista via Sundbyberg (Rissne-Stora Ursvik). Arbetet är just nu i

en utrednings- och förstudiefas. Förhoppningen är att genomförandebeslut ska tas vid årsskiftet 2010/2011. Därefter – när Solnagrenen är i drift – kan bygget påbörjas. Förväntad byggtid är fyra år. Saltsjöbanan: ■ Länge har det funnits ambitioner att sammanlänka Saltsjöbanan med Tvärbanan. Inriktningsbeslut fattades i maj. Fördjupad utredning sker under hösten 2010 varefter beslutsunderlag tas fram.

Kurt Seliberg, projektchef för Tvärbanans utbyggnad.

notis

Båtpendla med SL Med undantag för Djurgårdsfärjan

finns det idag inte någon ordinarie kollektivtrafik på vattnet där SL-kortet gäller. Nu vill SL undersöka hur kollektivtrafik med båt skulle kunna underlätta resandet. Från och med den 23 augusti kan båtsugna rese16

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

närer med SL-kort enkelt pendla med M/S Ballerina mellan Nybroplan, Nacka och Lidingö. Om fikasuget slår till finns det kaffe, läsk och andra drycker i den lilla kafeterian ombord. Förhoppningen är att projektet ska bidra

till Stockholms attraktionskraft. Om båtpendlingen är här för att stanna återstår att se, men med tanke på alla de bostadsområden som byggs vid vattnet uppstår nya behov och resemönster. Inom kort kanske båten är ett fint komplement till buss och tunnelbana. ­­Varför inte, i en stad som vilar på vatten? Illustration: istockphoto.com

Fakta

■ Båten M/S Ballerina trafikerar sträckan Nybroplan, Saltsjökvarn, Finnboda hamn, Nacka strand, Skogshem och Wijk (två avgångar per dag) och Larsberg på Lidingö. ■ Projektet är en försöksverksamhet som pågår 23 augusti – 23 december och drivs av Vasakronan.


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Världens största flotta

miljözon

Miljökrav på tung trafik

Världens största bussflotta med förnybara drivmedel – en flotta som för övrigt ständigt växer – rullar på Storstockholms gator och vägar.

Blå bussar

• I innerstan kör de längs stora gator och alla bussar har låga golv, vilket gör det enklare att kliva av och på. • Det är längre mellan stoppen för att man snabbt ska kunna ta sig mellan stadsdelarna. • Automatiska hållplatsutrop.

Foto: Mikael Andersson/ nordicphotos.com

Det handlar främst om etanol och biogas. SL började använda biogas i sina bussar redan 2004. För närvarande drivs cirka 30 procent av länets cirka 2 000 SL-bussar av förnybara bränslen. Målet är att successivt fasa ut diesel med ambitionen att hälften av busstrafiken ska köras med förnybara drivmedel 2011. 2025 ska 100 procent av all SL-trafik drivas med förnybara bränslen. • 30 procent av alla SL:s bussar drivs med förnybara drivmedel. • 12 miljoner liter per år är den minskade förbrukningen av diesel, tack vare etanol- och biogasbussar i SL-trafiken. • 27 000 ton fossil koldioxid har utsläppen minskat med per år tack vare biogas- och etanolbussarna.

1996 infördes en miljözon för tung trafik i Stockholm. Målet var att, genom att reglera den tunga trafiken, minska utsläpp av miljöfarliga ämnen och därmed förbättra luftkvaliteten i områden där många människor bor och vistas. Och resultatet har varit positivt. För att få köra i miljözonen ställs miljökrav på de tunga fordonen, det vill säga bussar och lastbilar som väger över 3,5 ton. Tanken med att införa en miljözon är att en miljöförbättring inträffar tidigare än vad som annars skulle ha blivit fallet. Man tvingar fram nya fordon i stadstrafiken tidigare än om de gamla körts tills de tjänat ut och först därefter bytts ut till nya som är bättre för miljön. Då blir det alltså färre äldre och utsläppsmässigt sämre fordon i stadstrafiken. Miljözonen har gett just det resultatet. Statistiken visar att lastbilar som är registrerade i

Stockholms stad generellt är yngre än i resten av Stockholms län. Beräkningar som gjordes år 2000, det vill säga fyra år efter miljözonens införande, visar att partikelutsläppen hade minskat med 40 procent jämfört med ett nollalternativ utan miljözon. Kolväteutsläppen minskade med 25 procent

och kväveoxidutsläppen med 10 procent. Bara under 2007 minskade partikelutsläppen med 13–19 procent, kolväten 16–21 procent, kväveoxider med 3–4 procent. Fakta: Miljözonen

■ Omfattar idag – med vissa undantag – Södermalm, Kungsholmen, Vasastaden, Norrmalm, Östermalm och Ladugårdsgärdet.

Tänk långsiktigt – ta bussen idag Hundratusentals stockholmare bidrar varje dag till en bättre miljö genom att åka med bussar tillverkade av oss på Scania. Vi är övertygade om att kollektiv­ trafiken har en viktig funktion att fylla för att långsiktigt uppnå ett hållbart sam­ hälle. Efter snart 100 år som busstillverkare har vi lång erfarenhet av att arbeta för miljömässigt hållbara transportlösningar. Våra bussar som rullar på olika förnybara bränslen är en del i vår gemensamma strävan framåt, här och nu. Har du idéer och tankar om hur din reseupplevelse kan bli ännu bättre? Gå in på www.scania.se/tabussenidag och skriv ned dina förslag senast den 10 oktober.

Det kan exempelvis handla om miljö, bekvämlighet eller trygghet. Det bästa för­ slaget belönas med en årsbiljett på SL och ytterligare fem får en 30­dagarsbiljett. Ta chansen att påverka ditt resande!

www.scania.com

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

17


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

illustration: björn lundkvist/ björn ritar allt

karta

annons

17. Arlanda

1

(3 mil norr Stockholm) har strategisk betydelse för Sverige och hela Mälarregionen. Genom snabbtåg från Stockholms central når man Arlanda på 20 minuter. Under 2009 reste 16,1 miljoner resenärer till eller från Arlanda, varav 12,1 miljoner reste utrikes. Totalt fraktades 152 400 ton gods och post.

R g E g m b b o

Stockholm Miljöstad i världsklass

SOLLENTUNA

Kartan visar några av de viktiga vägarna och spåren i Stockholmsregionen, samt ett urval av pågående och framtida satsningar för ett hållbart resande i en växande stad.

3

1. Stockholm central Åtta av tio tågresor i Sverige börjar eller slutar på Stockholm central. Cirka 1 100 tåg och mer än 200 000 människor passerar varje dag Stockholm central. När Citybanan öppnar 2017 kommer 2/3 av dagens resenärer att istället resa via nya stationen Stockholm City. I framtiden väntas regional- och fjärrtågstrafiken att öka och nya kommunikationer, som höghastighetståg tillkommer. Det innebär att antalet resenärer på Stockholm central blir lika många som idag.

2. Citybanan

SUNDBYBERG

9

kommer med sin 6 kilometer långa tunnel och två nya stationer, Stockholm City och Stockholm Odenplan, samt en 1,4 kilometer lång järnvägsbro vid Årsta att fördubbla tågkapaciteten genom Stockholm. Tillsammans med Mälarbanan har den strategisk betydelse för järnvägstrafiken lokalt, regionalt och nationellt. Trafikstart 2017.

Bromma 2009: 1 972 309 passagerare i 63 857 flygplan

5

3. E18 14. Nockebybanan

E18 mellan Hjulsta och Kista byggs om så att dagens väg ersätts av 9 kilometer ny motorväg med sex planskilda trafikplatser. Det innebär förbättrad framkomlighet och ökad trafiksäkerhet. Delar av dagens väg blir en ny lokalgata mellan Hjulsta och Rinkeby som separerar den lokala trafiken från genomfartstrafik. Samtidigt byggs bättre gång- och cykelvägar mellan bostadsområdena och Järvafältet. Bullerskydd på båda sidor av vägen utmed stora delar av sträckan mellan Hjulsta och Kista kommer att förbättra miljön för dem som bor i området. Klart 2015.

Var en av de tidigaste förortsspårvägarna i Stockholm.Vid högertrafikomläggningen 1967 lades all spårvagnstrafik ner i Stockholms stad utom Nockebybanan mellan Alvik och Nockeby i Bromma. På senare år har linjen fått nya växlar, ny räls och upprustade stationer/hållplatser. Nu trafikeras Nockebybanan av nya spårvagnar, likadana som de på Tvärbanan. Det innebär både mindre buller och mycket högre komfort.

4. Spårväg City Spårväg City planeras inom några år binda samman stora delar av centrala Stockholm, genom en öst-västlig förbindelse mellan Norra Djurgårdsstaden och Kungsholmen. I etapp 1, som öppnades för trafik i augusti, förlängdes spårvägen från Waldemarsudde via Hamngatan, förbi Berzelii park fram till Sergels torg. I kommande etapper planeras ytterligare utbyggnader.

14 11

5. Bromma flygplats är Sveriges fjärde största flygplats, den invigdes 1936. 2009 reste 1 972 309 passagerare till/från flygplatsen, 63 857 flyplan startade/landade och 220 ton gods fraktades. Den största andelen resenärer är affärsresenärer. Närheten till stan gör att miljökraven är extra hårda. Bara de tystaste och mest miljövänliga planen får landa på Bromma.

17. Slussen

6. Norra länken som sträcker sig mellan Norrtull, Universitetet och Värtan kommer att underlätta transporterna till och från Värtahamnen samt möjliggöra utbyggnad av stadsutvecklingsområdena Norra Station och Norra Djurgårdsstaden. Öppnas för trafik 2015.

7. Essingeleden Essingeleden som invigdes 1966 är Sveriges mest trafikerade väg. Den går från Solna, över Kungsholmen, Lilla och Stora Essingen, Gröndal, Aspudden, Liljeholmen till Västberga.Varje vardag passerar cirka 160 000 fordon.

11. Förbifart Stockholm planeras bli en ny 21 kilometer lång vägförbindelse från E18/E20 Kungens kurva i söder till E4 Häggvik i norr varav 17 kilometer föreslås gå i tunnel. Syftet är att knyta samman de norra och södra länsdelarna, avlasta Stockholms centrala delar och minska sårbarheten i Stockholms trafiksystem. Målsättningen är byggstart 2012, beräknad byggtid minst 8 år.

8. Södra länken

Spårväg Syd

invigdes 2004. Den är 6 kilometer lång, varav den 4,5 kilometer långa tunneln är Sveriges längsta. Som mest är det, under vardagar, 95 000 fordon som passerar varje dygn.

9. Färjelinjer Tre nya färjelinjer planeras; Slagsta–Södra Ängby, Nacka–Frihamnen och Färingsö–Lövsta. Kommer förenkla resor för tung trafik som idag inte får köra över Essingeleden utan tvingas ta omvägar.

18

Slussen är en viktig knutpunkt fö stockholmare. Konstruktionen ä nu i så dåligt skick att den måste på nytt.

Satsningarna i regionen är 100 miljarder och de rymmer förutom de stora projekten som beskrivs här en lång rad andra åtgärder, bland annat flera trafikplatser.

är en eventuell framtida knyta samman de region Flemingsberg och Kunge Kurva/Skärholmen, och Fruängen och Älvsjö. SL planeringen och samråd äger rum under hösten


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

12. Roslagsbanan

Roslagsbanans tre grenar sträcker sig genom flera kommuner i södra Roslagen. Ett omfattande upprustningsarbete har genomförts under de senaste åren för att modernisera den över hundra år gamla banan. Nu byggs dubbelspår på delar av banan för att minska risken för störningar och göra det möjligt att utöka trafiken.

10.Värtapiren och Norvik

Värtan Stockholm

Hamnprojekt i Värtan, Värtapiren, en modern hamnanläggning vid den nuvarande färjeterminalen, byggs ut med en yta motsvarande elva fotbollsplaner. Beräknas klar 2014. Utbyggnad av färjeterminalen 2010. Norvik En utbyggd hamn i Nynäshamns kommun ger ökad kapacitet för gods- och passagerartrafiken i hela Stockholmsregionen.

TÄBY Stora Värtan

Utbyggnad av Nynäsbanan Mötesspår byggs i Nynäsgård, klart för trafik 2011. Dubbelspår ska byggas på sträckan Västerhaninge–Tungelsta, klart för trafik 2012.

12

Ny väg 73 I december invigs den sista etappen av nya väg 73. Det innebär att trafikanterna nu kan färdas säkert på en ny modern mittseparerad väg.

DANDERYD

LIDINGÖ

Norvik Nynäshamn

15. Lidingöbanan Lidingöbanan har funnits sedan 1914 och går mellan Ropsten och Gåshaga över södra Lidingö. Nu planeras för en eventuell dubbelspårsutbyggnad och ihopkoppling med Spårväg City. Ett skriftligt samråd för förstudien sker under hösten 2010.

3

SOLNA

6

Lilla

15

Vär t a n

10 Odenplan

2

Essingeleden passeras årligen av 52 miljoner fordon

ör väldigt många är 75 år gammal och e rivas och byggas upp

a spårväg som ska nala kärnorna ens gå vidare till L ansvarar för d kring förstudien 2010.

1

4

City

Ri dd arf järd e n

7

17 Saltsjön

13

NACKA Stockholm södra

16

År st avi ken Södra länken passeras årligen av 31 miljoner fordon

16. Saltsjöbanan

8

Saltsjöbanan går mellan Slussen och Saltsjöbaden/Solsidan och har 20 000 resenärer dagligen. Just nu studerar SL olika alternativ för upprustning av Saltsjöbanan och en eventuell sammanlänkning med Tvärbanan, där man tittar på olika alternativa sträckningar.

13.Tvärbanan Den drygt en mil långa Tvärbanan går från Sickla udde via Gullmarsplan, Årsta, Liljeholmen och Stora Essingen till Alvik. Nu byggs Tvärbanan ut från Alvik till Solna och Sundbyberg. Man undersöker även möjligheten att förlänga den norrut mot Kista och österut, genom en eventuell sammanlänkning med Saltsjöbanan. Att åka spårvagn är ett miljövänligt sätt att ta sig fram. Tvärbanans vagnar är moderna, tystgående låggolvsvagnar. Energiförbrukningen är låg och 90 procent av materialen i vagnen kan återvinnas.

19


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

annons

Text: samuel hultberg foto: mikael andersson/ nordicphotos.com

trängselskatten

Färre fordon och bättre miljö 2007 infördes trängselskatt permanent i Stockholms innerstad. Nu tre år efter införandet är det enkelt att konstatera – trängselskattens effekter har påtagligt förbättrat trafiksituationen i Stockholm.

F

Trängselskatten ger resultat

Dan Firth, trafikplanerare på Stockholms stads trafikkontor.

ler åker kollektivt, trafiken har bättre flyt, kötider har sjunkit och koldioxidutsläppen har minskat, säger Dan Firth, trafikplanerare Stockholms stads trafikkontor. Redan i början av 1990-talet lyftes frågan hur man på bästa sätt ska hantera köerna i Stockholm och samtidigt förbättra miljön. Svaret på frågan blev trängselskatt som samtliga partier, efter riksdagsvalet 2006, var överens om att införa.

– Syftet med trängselskatten är att hantera trafiksituationen, motverka trängsel, förbättra framkomligheten och få bättre flyt i trafiken, vilket i sin tur innebär en bättre och renare miljö, påpekar Dan Firth. I rena siffror är effekterna av trängselskatten att 20 procent färre fordon åker över gränsen vid tullarna. Kötiden har sjunkit med upp till 50 procent. Kollektivresandet har till och från innerstaden ökat med sju

Trängselskattens effekter:

Fakta: Trängselskatt ■ För att uppnå ett så optimalt trafiksystem som möjligt och möta ett växande Stockholm används de intäkter som kommer från trängselskatten till att bygga ut infrastrukturen och satsa på kollektivtrafiken.

unkit Kötiden har sj med upp till 50 procent.

Förändringar i framtiden

procent samtidigt som koldioxidutsläppen minskat med mellan 13 och 15 procent. Att trängselskatten betytt mycket för trafiksituationen råder det alltså inget som helst tvivel om. Kötiderna har blivit jämnare och kortare men Dan Firth är noga med att betona att mer finns att göra.

20 procent färre fordon åker över gränsen vid tullarna.

Kötiden har sjunkit med 50 procent.

– Trafiksystemet är klart bättre än tidigare, men trafiksituationen är fortfarande bräcklig. Köbildning uppstår väldigt lätt vid minsta incident. En punktering på Essingeleden kan påverka trafiksituationen i hela Stockholm. Diskussioner förs även om trängselavgiften ska höjas eller sänkas.

Kollektivresandet har ökat med sju procent till och från innerstaden.

• 2012 – undantaget för miljöbilar tas bort. • Från 2012 – trängselskatten ska inflationsuppräknas. • Ca 2018 – Lidingö–undantaget tas bort kring 2018 då Norra Länken öppnas. • Ca 2020 – trängselskatt tas ut även på Essingeleden då Förbifarten står klar.

Vid trängselskattzonerna har koldioxidutsläppen minskat med 13–15 procent.

Som ett led i att antalet fordon har minskat har även bullret minskat.

Mobility week

Res smartare – må bättre År 2000 initierade den dåvarande EU-kommissionären Margot Wallström en ”Bilfri dag”. Tanken var att dagen skulle utgöra en möjlighet för städer runt om i EU att fundera på och visa vad ett miljöengagemang kan innebära. Idén utvecklades och 2002 infördes ”European Mobility Week” som i år infaller den 16–22 september. Hittills kommer 776 städer att delta. Syftet med kampanjen

20

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

är att väcka medvetenheten och förbättra villkoren för färdmedel som kollektivtrafik, cykling och promenad så att så många som möjligt väljer att lämna bilen hemma. Veckan ska också utgöra ett tillfälle för beslutsfattare och medborgare att mötas kring transportfrågor. Årets tema vill även belysa hälsoaspekterna av att promenera eller ta cykeln till jobbet. Förutom att trafikolyckor och

luftföroreningarna minskar ökar också den fysiska aktiviteten vårt allmänna välmående. Under Mobility week ordnar Stockholms stad aktiviteter för att lyfta fram hållbart resande, för att få fler att välja hållbara transporter. Det blir seminariedagar om ungas tankar om framtidens resor och om hållbara resor samt information om stadens cykelsatsningar.

Skolutmaningen är en aktivitet som uppmanar till att gå eller cykla till skolan och ett antal skolor har arrangerat bilfria veckor under september. Även aktiviteter som ska uppmuntra till att promenera till jobbet har ordnats. En utställning om ungas tankar om framtidens resor finns att ta del av på Tekniska Nämndhuset, Fleminggatan 4, mellan 1 och 15 oktober.


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

VTI – hittar ett bättre sätt

Jan-Eric Nilsson, professor på Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI. • VTI är ett oberoende forskningsinstitut inom transportsektorn. Institutet arbetar med samtliga trafikslag och utför förstudier, oberoende kvalificerade utredningar och expertutlåtanden till projektledning samt forskning och utveckling. Den tekniska utrustningen består bl a av körsimulatorer, väglaboratorium, däckprovningsanläggning. • VTI har 190 medarbetare och finns i Linköping, Borlänge, Stockholm och Göteborg.

Foto Sanna Lindberg

– Vårt uppdrag är inte att ta beslut åt uppdragsgivaren eller kunden, däremot tar vi fram beslutsunderlag och säger de ibland obekväma sanningarna. Det säger professor Jan-Eric Nilsson, på Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI, ett oberoende forskningsinstitut inom transportsektorn med breda internationella kontakter. Med omkring 190 medarbetare är VTI den största transportforskningsmiljön i Sverige. – Vi utför tillämpad forsknings- och utvecklingsverksamhet som rör samtliga transportslag. Huvuduppgiften är att bedriva forskning som bidrar till transportsektorns utveckling, förklarar Jan-Eric Nilsson. Planeringsprocessforskning En central fråga i mycket av forskningen handlar om planeringsprocessen. Syftet är bland annat att inom ramen för samhällsekonomiska kalkyler beräkna miljövinster, tidsvinster, nyttan av färre olyckor och så vidare och ställa detta mot projektens kostnader. Utifrån det kan Trafikverket och andra få underlag för att ta beslut om vilka transport- och infrastruktursatsningar som ska genomföras. – Det handlar om att forska, göra rimliga bedömningar och ge stöd till våra uppdragsgivare, säger Jan-Eric Nilsson. ”Vad är det för nytta att minska koldioxidutsläppen? Värderas tidsvinster och ett minskat antal trafikolyckor på ett korrekt

sätt?”, två exempel på frågeställningar som VTI hanterar och bollar vidare till sina uppdragsgivare. Effekter av upphandling av infrastruktur Efter planering kommer upphandling och byggande av projekt. Ett relativt nytt forskningsområde avser analyser av upphandlingarna och av hur dessa utformas och vad detta betyder för kostnadsutfallet. Exempelvis blir det mera vanligt med närmare samarbete mellan parterna, ibland i form av så kallad offentlig–privat samverkan. – Idag finns knapphändig forskning och utredning om just upphandling. Det utförs helt enkelt ganska fyrkantigt, som det alltid har gjorts. Vårt mål är att vända på stenarna och undersöka om upphandlingen kan genomföras i nya former och på så sätt resultera i bättre anläggningar till lägre kostnader. Jan-Eric Nilsson understryker forskningens betydelse för att klargöra hur sättet att upphandla fungerar och hur effektiva och smart upplagda utlysningarna verkligen är. – Det handlar om att se funktion istället för detaljer och att öppna upp dörren för entreprenörers nya, smartare, enklare och okonventionella lösningar.

www.vti.se

Stockholm – Europas miljöhuvudstad EV-adapt_aug-10.indd 1

21

2010-09-13 14:31:14


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

annons

Text och foto: Pernilla Sjöholm

Resereportage

Tunnelbanans gröna linje ankommer vid Gullmarsplan.

örjade Dagens resa b bland Stockholms pendlare på T-centralen .

Hoppa på 873:an mot Nyfors vid Gullmarsplan. Det är både lätt och skönt att kunna ta cykeln till badet.

Ta bussen till bushen

Passa på!

Ta med cykeln på bussen

22

■ Fram till den 30 september kan SL:s resenärer ta med cykeln på ett antal busslinjer och från vissa hållplatser i Roslagen, Nynäshamn, Södertälje, Mälaröarna och på Värmdö. Dessutom har det startat en helt ny busslinje, nummer 433C, mellan Cityterminalen och Stavsnäs. För mer information: www.sl.se

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

Ö

vergången mellan Tyresös radhusområde Krusboda och vägen ner mot Nyfors sker snabbt och obemärkt. Plötsligt står jag här på en grusväg omgärdad av snirkliga smidesgrinda och rödmålade fritidshus. Ett porlande ljud står som bakgrund åt fågelkvitter och susande löv. Överröstar mer och mer för varje steg. Efter sista tomtpinnen tar Tyresta naturreservat vid. Dagens resa började bland Stockholms pendlare på T-centralen. Tunnelbanans gröna linje pustade sig genom Gamla stan, under Södermalm och över Skanstullsbron med målet Gullmarsplan. Tillsammans med en grupp uppspelta tioåringar, en kvinna med välfylld väska och en fara bror klädd i rutig skjorta, rm va Det doftar av hatt och scarf klev jag kottar och stigen kantas på buss 873 med destination Nyfors. av unga blåbär på grön a kvistar. Utanför fönstret passerade Globen, Skogskyrkogårdens stenmurar, Tyresö Centrum, Tranbärsvägen, Lummergången och så slutligen ändhållplatsen Nyfors. Efter fem minuters promenad breder

Från Stockholms pulserande innerstad till urskog och porlande forsar på under 45 minuter. Naturen är aldrig långt borta i vår vackra huvudstad och med lokaltrafikens hjälp har du ett brett utbud av utflyktsmål att välja bland. Vi valde Nyfors i Tyresö en härlig sommardag.

Vid Flaten i Tyresö finns en skön blandning av tallar, ekar, skönt badvatten och härliga klippor.

så forsen ut sig framför mina fötter. Från dammluckorna som justerar flödet uppe från Tyresö–Flaten går den först smalt inklämd mellan grönskan men vandrar sedan fritt och bildar små vattenfall längs dess väg över stock och sten. Två sädesärlor hoppar lekfullt mellan de mossbeklädda stenarna, ersätter den mer ovanliga strömstaren, som häckar här från november till mars. Med sina fem meters fallhöjd hör for-

sen till en av de högsta i länet. En stor kvarnsten minner om svunna tider då forsen inte bara var vacker att titta på utan också fyllde en viktig industriell funktion. Ända sedan 1500-talet har här legat olika bruk som dragit nytta av vattenkraften. Hammarsmedja, krutbruk, väveri, valkkvarn och senast ett pappersbruk. Pappersbruket, som anlades på 1850-talet, hette Nyfors vilket också har gett strömmen dess namn. 1935


annons

Busslink DN:Layout 1 Trafikverket 10-09-09 16.41 Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och

Sida 3

Kan man köra buss på vanligt avloppsvatten? Busslink kan.

Fakta: Ta sig hit: Bron, som går över forsens nedre parti, byggdes på 1970-talet för att knyta samman Sörmlandsledens etapp mellan nationalparkerna Tyresta och Alby.

upphörde all verksamhet och många av byggnaderna revs. Idag kan vi bara se vissa stengrunder men den gamla disponentvillan från pappersbrukstiden finns kvar, numera privatägd. Tre glada ungdomar leder sina

cyklar upp längs fallet och fortsätter sedan in i skogen mot badklipporna runt sjön Tyresö–Flaten. Jag viker istället av höger vid dammluckorna och följer stigen upp på berget. Det knastrar när torra barr knäcks under sulorna. Det doftar av varma kottar och stigen kantas av blåbärsris. Skogen övergår snart i klipphällar som stupar tio meter ner i sjöns djupblå vatten. Spegelblank med bara svaga krusningar ligger den omringad av vindbitna tallar och yviga ekar som högfärdigt ser ut över sjön. I forsens nedre ände börjar Albysjön. På vägen dit letar sig det strömma vattnet in under en träbro, som upprättades på 1970-talet för att underlätta för Sörmlandsledens flanörer på väg till eller från Tyresta by. Mellan sjön och leden tycks vin-

den farit fram hårdhänt genom skogen. Men tittar man närmare hittar man gnagmärken och ytterligare en potentiell misstänkt står ansvarig för skogsavverkningen. Bäver är vanligt förekommande i hela Tyresåns sjösystem men spåren efter dem är synligare än huvudpersonerna själva. Andra skygga varelser sägs också hålla till i Nyfors. Området finns med på listan över Sveriges spökplatser. Flera källor talar om känslan av att vara betraktad av något uppe från berget ovanför utloppet mot Albysjön. Fiskare fiskar aldrig i området om natten och någon har hört andetag.

■ Till Nyfors tar man sig från Stockholms T-central med tunnelbana (grön linje) mot Skarpnäck, Hagsätra eller Farsta Strand. Kliv av vid Gullmarsplan och fortsätt med buss 873 mot Nyfors. Bussfärden tar 25 minuter och du kliver av vid ändhållplatsen som också heter Nyfors. Från vändplatsen promenerar du Nyforsvägen framåt ca 100 meter och följer den då den svänger 90 grader åt vänster. Efter cirka 600 meter är du framme.

Sörmlandsleden: ■ Sörmlandsleden passerar Nyfors på sin väg från Alby naturreservat ned till Tyresta naturreservat. ■ Leden är märkt med orangegula ringar runt träd och stolpar. ■ Vindskydd och rastplatser finns längs leden. ■ Från Alby friluftsgård till Tyresta by är det tolv kilometer och sträckan tar cirka fyra timmar att vandra. ■ Vill du gå en kortare dagstur på 8,6 kilometer kan du gå Albysjön runt.

Hitta till naturen i Stockholm län: ■ Stockholms kommun ger årligen ut tidningen Stockholms friluftsguide. Årets upplaga hittar du på: www. stockholmguiden. nu/guiden.pdf ■ Länsstyrelsen har gett ut Utflyktsguide till 33 skyddade naturområden i Stockholms län. Kan laddas hem från: http:// www.ab.lst.se/templates/ News____11937.asp

Det är ingen slump att SL har bett Busslink sköta busstrafiken i Stockholm. Vi kan nämligen hjälpa till att göra vår gröna huvudstad ännu mer miljövänlig. Just nu rullar världens största flotta med biogasbussar på stadens gator. Exempelvis utvinns biogas till 128 bussar ur vanligt avloppsvatten av reningsverken i Henriksdal och Käppala. Biogasen har 88 procent lägre utsläpp av växthusgaser än diesel så skillnaden är stor jämfört med vanliga bränslen. Några tankbilar behöver du heller inte fundera på. Gasen skickas i tunnlar direkt till bussdepåerna. Genom det här samarbetet får stockholmarna både renare vatten och renare luft.Dessutom utbildar vi våra förare att köra mer bränslesnålt. Det är inte bara smart. Det är biosmart. Vill du veta mer om oss, exempelvis att vi sponsrar Lidingöloppet eller att vi har 28 biogasbussar bara i den kommunen, kan du gå in på www.busslink.com


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

annons

Text: ezra hultberg foto bil: Svartpunkt AB

miljöbil

Mycket bättre för miljön, dessutom ofta bra för din plånbok

Stockholms stad har ett uttalat mål att använda fossilfritt bränsle­år 2050. För att skynda på utvecklingen har staden startat en satsning på miljöbilar. Det handlar om att köra bränslesnålt och förnybart.

M

iljöbilar är mycket bättre för miljön, de är dessutom ofta bra för plånboken, säger Helene Carlsson, kommunikatör för stadens satsning Miljöbilar i Stockholm. Fossila bränslen – bensin och diesel – ökar på växthuseffekten och är skadligt för miljön, poängterar hon. Stockholms stad satsar därför på att stimulera miljö-fordonsanvändandet, där bränslena istället är biogas, etanol och el, bränslen som är bland de mest koldioxidsnåla som finns. Även snåla bensin- och dieselbilar kvalar in bland miljöbilarna. Redan för 15 år sedan började Stockholms stad jobba aktivt för att stimulera utvecklingen av miljöbilar. Då handlade det bland annat om elbilar som var väldigt dyra och inte särskilt effektiva. Idag är elbilen fortfarande relativ dyr men effektiviteten har blivit avsevärt mycket bättre. Nu finns dessutom många fler typer av miljöbilar med olika drivmedel. Utvecklingen är positiv, förnybara drivmedel tar marknadsandelar, liksom miljöbilarna.

Illustration: istockphoto.com

Miljöbilar Miljöbränslen och förnybara drivmedel ■ Biogas sänker utsläppen

Helene Carlsson, kommunikatör för stadens satsning Miljöbilar i Stockholm.

– Vi har jobbat med de här frågorna länge i Stockholm, det märks också när man tittar på nybilsförsäljningen i länet. Under maj månad sprängdes 100 000-gränsen och Stockholm är bäst i Sverige på miljöbilar. Hela 35 procent av alla nya bilar som säljs i länet idag är miljöbilar. Vi har också jobbat mycket med sta-

dens egen bilpark där alla våra bilar, över 900, i år ska vara utbytta till miljöbilar som också ska tankas med miljöbränsle berättar Helene Carlsson. – En del i satsningarna är att ligga på biltillverkarna att ta in fler bilar och modeller till Sverige. En annan att bistå med rådgivning, förmedla bidrag och information inför köp av miljöbil. En viktig sak att tänka på innan man väljer miljöbil är till exempel att kontrollera möjligheterna att tanka sin miljöbil med miljöbränsle längs de sträckor där man oftast kör, påpekar Helene Carlsson. – Vi har jobbat mycket med att utöka möjligheterna att kunna tanka miljöbränslen. Idag finns till exempel etanol så gott som överallt medan laddstolpar till elbilar än så länge är mindre vanliga, något vi jobbar mycket för att förbättra.

sig säkert Många ställer frågan, varför miljöbil? Vi brukar svara, varför inte

.

Ungefär en tredjedel av Stock-

holms koldioxidutsläpp kommer idag från transporter. Och om de 100 000 miljöbilar som idag rullar i Stockholms län skulle vara vanliga bilar skulle de årliga utsläppen av växthusgaser varit 150 000–200 000 ton högre än idag. – Det bästa vore självklart om man inte kör bil över huvudtaget, utan istället går, cyklar eller reser med kollektivtrafik. Men samtidigt vet vi ju att man ibland måste köra bil och då finns det flera mer miljöanpassade alternativ till fossildrivna bilar. – Stockholm stad vill snabba på övergången till miljöbilar och förnybara bränslen, men även informera stockholmarna om vinsterna med att till exempel köra med biogas i tanken. Dagens miljöbilar är som vanliga bilar, de ser ut som vanliga bilar, räckvidden är i stort sett densamma och många går dessutom att köra på två bränslen. Skillnaden är alltså främst vilket bränsle man väljer att köra på. Biogasbilar har till exempel dubbla tankar och etanolbilar går att tanka både bensin och E85. – Många ställer sig säkert frågan,

35 procent av alla nya bilar som säljs i Stockholm idag är miljöbilar.

varför miljöbil? Vi brukar svara, varför inte. Det är i princip ingen skillnad längre mellan miljöbil och vanlig bil, vare sig effekt- eller komfortmässigt. Men påverkan på klimatet blir betydligt lägre. Det är också viktigt att välja en bil som drar så lite bränsle som möjligt. När bensinpriset stiger blir det ofta dessutom billigare att köra med miljövänligare bränslen som el, etanol och gas, avslutar Helene Carlsson.

av klimatgaser till en femtedel gentemot bensin. ■ Etanol (E85) halverar utsläppen av klimatgaser gentemot bensin. ■ Eldrivna bilar passar bra i centrala Stockholm där många resor är korta. ■ Idag är alla alternativa bränslen, förutom el, skattesubventionerade i Sverige, skattebefrielsen för biodrivmedel gäller till 2012.

■ Många nya diesel- och bensindrivna bilar är bränslesnåla och om de släpper ut max 120g CO2/km räknas även de som miljöbilar.

Fördelar med miljöbil ■ Lika bra som en vanlig bil, men ofta med möjligheten att köra på två bränslen. ■ Miljöbilar är i teknikens frontlinje, den senaste och bästa biltekniken.

■ Rabatterat förmånsvärde mellan 20 och 40 % (fram till 2011).

■ 5 års befrielse från fordonsskatt för nyinköpta miljöbilar.

■ Vissa begagnade miljöbilar slipper trängselavgifter t o m 2012.

■ Bra arbetsmiljö då miljöbilar är tystare och inte släpper ut avgaser som förorenar.

■ Inköpsbidrag från Stockholms stad som

för närvarande förmedlar bidrag till miljölastbilar, elbilar samt laddhybrider.

Foto: istockphoto.com

24

Stockholm – Europas miljöhuvudstad


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Ta bussen till framtiden

Foto: Jeanette Hägglund

Melker Jernberg, Senior Vice President Buses & Coaches Scania.

En viktig del av Scanias verksamhet består av utveckling och tillverkning av bussar för ett hållbart resande. Så är det redan idag men fordon för miljöanpassade transporter kommer att vara helt nödvändiga för fordonstillverkare i framtiden. – Vi står inför en stor utmaning när det gäller att anpassa vårt resande mot ett hållbart samhälle. Där är bussen en central spelare. Idag men även om 20, 30 år, säger Melker Jernberg, Senior Vice President Buses & Coaches Scania. Det är en stor utmaning att skapa integrerade kollektivtransportlösningar i stadsområden, säger han. Problemen med sämre luftkvalitet och ökade koldioxidutsläpp ser vi i hela världen. Samtidigt börjar oljan långsamt tryta och en oplanerad stadsutveckling kan ge många oönskade konsekvenser som trängsel i trafiken och ökade avgasutsläpp. Redan idag bor 50 procent av världens befolkning i städer och allt mer av befolkningstillväxten och den ekonomiska aktiviteten i världen kommer att ske just i städerna, så det är många frågor som måste lösas. Därför krävs mer samordning och planering än idag, menar Melker Jernberg.

Melker Jernberg betonar att Scania inte bara vill utveckla fordonstekniken i största allmänhet. – Bättre motorer och avgasrening är inte allt. Vi kan och vill göra betydligt mer nytta än så. Vi vet att vi har väldigt bra bussar, de är säkra, miljövänliga och bekväma, och kan utnyttja förnybara drivmedel som etanol, biogas och biodiesel. Men vad vi vill bjuda in till är att utveckla ett kollektivtrafiksystem som fungerar även om 30 år. Ett system där det självklara valet är att ta bussen, som är bekvämare, snabbare och miljövänligare än allt annat.

– Vi vet att vi idag inte når upp till den potential som vi egentligen har. Slitna bussar och svåröverskådlig trafik är inte inbjudande för passagerarna. Men bussen är en självklar lösning på många problem. Det handlar helt enkelt om att hitta rätt vägar att utvecklas på. – Vi bygger bussar men vi måste även se till att kunna vara med och samarbeta med stadsplanerare för att utveckla hela systemet, inte bara själva bussen. Vi måste till exempel få bort trängseln i städerna och skapa ett säkrare resande som dessutom är miljövänligt och hållbart på sikt, säger Melker Jernberg.

Sparar tid och miljö Om fler reser med buss istället för med bil sparar man tid och dessutom miljö. Melker Jernberg, menar att bussen ska vara det naturliga valet och berättar om framtidens kollektivresande: – Snabba stadsbusslinjer ska köra på en egen del av vägen. Tänk er en bussbana som är som spårväg med tydlig trafikinformation och speciella hållplatslägen fast utan dyr räls. Bussarna kan bli lika effektiva och bekväma som spårvagnar, men kostar bara en tiondel. Stomlinjerna kan gärna kompletteras med matartrafik där bussen stannar utanför livsmedelsbutiken eller vid dagis. Om tio år kan bussen vara mycket bättre anpassad till enskilda människors behov.

Större genomslagskraft och konkurrenskraft Genom konstant forskning och tekniska framsteg arbetar Scania för att erbjuda allt som behövs – och allt som är möjligt – för att varken drivmedel eller resenärernas egen energi inte ska gå till spillo. – Buss innebär ett hållbart och attraktivt resande. Men det behövs fler aktörer som samarbetar för att uppnå dess riktiga potential. Vi vet idag vilka problem som finns och även vilka problem som vi har framför oss. Agerar vi nu och bygger smidiga trafiksystem så kommer bussen att få ännu större genomslagkraft och konkurrenskraft i framtiden.

"Buss innebär ett hållbart och attraktivt resande."

"Snabba stadsbusslinjer ska köra på en egen del av vägen."

Säkra, miljövänliga och bekväma bussar Inom en snar framtid kommer det att vara självklart att man inte kan åka bara en person i varje bil och det kommer att vara lika självklart att åka kollektivt. Bussen blir då en av de mest självklara lösningar som finns och kommer att finnas. Bussen är anpassningsbar och har jämförelsevis låga kostnader. Därtill finns en stor förbättringspotential med avseende på bekvämlighet, snabbhet och användarvänlighet.

www.scania.com

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

25


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

annons

Text: stockholms stad foto: Lennart Johansson, Stockholms stad, Stadsbyggnadskontoret

elbil

Intresset på topp för nya elbilarna Elbilsintresset är på topp i Sverige. När Vattenfall och Stockholms stad mätte intresset bland över 100 företag, förvaltningar och organisationer i vintras uttryckte de sitt intresse för att köpa in nästan 14 000 elfordon fram till år 2014. Det ska nu resultera i en elbilsupphandling.

J

u fler som kan vara med, desto mer kan vi pressa priset vid introduktionen. Vi vill att de nya elbilarna ska hamna i Stockholm och inte i London eller San Francisco, säger Eva Sunnerstedt, projektledare på Miljöbilar i Stockholm och samordnare för stadens elbilssatsningar. Stockholms stad har ambitiösa framtidsplaner miljömässigt och elbilarna är en viktig del i den strategin. Stadens vision för 2030 är att då ha en buller- och utsläppsfri elbilsinnerstad. Ambitionen är att om ytterligare 20 år vara helt fossilbränslefria. Nästa år blir det möjligt att börja köra på el. Konvertering och serieproduktion av elfordon har redan kommit igång i liten, men accelererande skala.

bilen med kontakt till motorvärmare. Där har vi ett försprång gentemot andra prång länder. Att börja tänka elbil är också Vi har ett förs att förändra vanor och att bygga en gentemot fungerande infrastruktur för laddning av andra länder. fordonen i staden. delar och inget byte av vätskor. Eva Sunnerstedt, proAtt köra en elbil jektledare på Miljöbilar i Stockholm och kostar dessutom samordnare för stabara 2–2,50 kr/ dens elbilssatsningar. mil med dagens elpriser. – Här finns kompensation att hämta för fordonens högre priser vid introduktionen, fortsätter Eva Sunnerstedt.

Laddhybriderna lyser ännu med

sin frånvaro, men år 2012 ska även dessa vara på väg från flera tillverkare, bland annat Volvo och Toyota. Tillverkarna räknar med att servicekostnaden för ett elfordon är cirka 10–20 procent lägre beroende på färre rörliga

Stockholms stads elbilsupphandling Stockholms stad och Vattenfall AB samarbetar för att elbilar och laddhybrider snabbare ska börja säljas i Sverige och köras av fler. Satsningen omfattar både elbilar och laddhybrider.

– Sverige har god tillgång på förnybar el och laddställen. Förutom 600 000 motorvärmare beräknas det finnas ett par miljoner bostäder med tillgång till eluttag för laddning. Många svenskar är vana att ansluta

■ Under 2010 kommer Vattenfall­AB och Stockholms stad att gemensamt­ genomföra en upphandling av dessa fordon. Företag och offentliga organisationer i Sverige bjuds in att delta. Upphandlingen siktar på 6 000 fordon. Som morot erbjuds köparna av de första fordonen en ersättning för 25 procent av merkostnaden, max 50 000 kronor. Under 2010 etableras även en fristående testflotta. Testflottan

Elbilsupphandlingen i Stockholms stads och Vattenfalls regi kommer

att dra igång i höst. Det enda som talar emot Sverige och Stockholm som spjutspets i elfordonsintroduktionen är de mycket stora subventioner som elbilsleverantörerna kan hämta på annat håll inom EU. I England, Spanien och Portugal får exempelvis den som köper elbil 50 000 kronor i bidrag och i Holland och Danmark är stödsummorna ännu högre. Det här orsakar en dragkamp mellan de olika ländernas generalagenter om var den begränsade elfordonsproduktionen först ska hamna. För den som deltar i Stockholms och Vattenfalls elbilsupphandling finns dock möjlighet att få upp till 50 000 kr i merkostnadsersättning.

består av 50 elbilar och laddhybrider, där köparna kan få ersättning för 25 procent av merkostnaden, dock max 100 000 kronor/fordon. Stockholms stad och Vattenfall genomför­en gemensam upphandling av elbilar. Satsningen har blivit verklighet genom stöd från Energimyndigheten på 62 miljoner kronor.

Laddstolpar ■ I Stockholm finns idag cirka 70 publika laddstolpar för laddning av elbilar. Dessa finns på parkeringar runt om i staden, men även på en del mackar mm. På www.uppladdning.nu finns kartor, adresser och gps-koordinater till laddställen i hela Sverige, samt detaljer­ om varje laddställe. Det finns även en iphone-app med samma information som Fortum tagit fram i samarbete med www.uppladdning.nu.

Stockholms elbilsstrategi Hur kan Stockholm och övriga Mälardalen underlätta introduktionen av elbilar och laddhybrider? Bland annat genom att anvisa platser och ta fram riktlinjer för laddstolpar. Dessutom kan staden samla intresserade elbilsköpare. Miljöförvaltningen, som koordinerar Stockholms stads miljöbilsarbete, har tagit fram ett utkast till en strategi för introduktion av elbilar och laddhybrider. I förslaget ingår bland annat att Stock­holms stad: ■ Tar initiativ till nationell eller interna­tionell intressentgrupp för inköp av el­bilar och laddhybrider. ■ Ansöker om europeiska eller nationella medel för elbilsprojekten. ■ Aktivt medverkar i utformning av re­gelverk. ■ Bevakar att ladd- och betalsystem blir så användarvändliga som möjligt. ■ Begär ändring i p-lagstiftning så att mil­jöbilar, elbilar, laddhybrider m.m kan befrias från, eller få rabatterad, p-avgift. ■ Föreslår ett begränsat antal platser för laddstolpar på gatumark i staden och i samarbete med Fortum genomför begränsad utbyggnad av laddstolpar i Stockholm. ■ Installerar laddplatser till de förvalt­ ningar som själva skaffar el- eller ladd­ hybridbilar. Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Stock­ holm har godkänt förslaget och skickat det till kommunstyrelsen.

Läs mer på: www.elbilsupphandling.nu

notis

Smart e-sida underlättar resandet Nu finns en ny tjänst där man en-

kelt kan planera sin resa. Genom ett samarbete mellan SL, Stockholms stad och Trafikverket blir det enklare för dig som trafikant att hitta smartare resealternativ.

26

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

■ På www.trafiken.nu samlas all trafikinformation på ett ställe och utifrån informationen kan man med hjälp av reseplaneraren göra smarta val gällande färdväg, färdmedel och val av tidpunkt för sin resa. Man får också svar på den förväntade

restiden, kostnaden och miljöpåverkan. Tjänsten kan också vara till stöd då man exempelvis ska byta jobb eller bostad och behöver veta hur man ska ta sig fram. I en storstad som Stockholm kan en liten incident i trafiken få stora konsekvenser.

För att resorna ska bli så effektiva och smidiga som möjligt är det viktigt att få information om det aktuella trafikläget. ■ Läs mer på: www.trafiken.nu


VÅR FRAMTIDSVISION ÄR REDAN HÄR.

Volvo C30 DRIVe Electric är en central del av Volvo Personvagnars framtidsvision – som redan börjat rulla på vägarna. Bilen drivs uteslutande av batterier, som du enkelt laddar i ett vanligt vägguttag och som räcker 120–150 km. Till skillnad från de flesta andra elbilar är det en helt vanlig bil, som är precis lika säker och kul att köra som en vanlig Volvo C30. Tyst som en mus gör den 0–100 på under 11 sekunder. Och tack vare våra unika lösningar för värme och kylning fungerar den precis lika bra året om. Bilen finns redan i ett tiotal exemplar och med start måndagen den 4 april tillverkar vi ytterligare 250 stycken i vår fabrik på Hisingen. Dessa bilar leasar vi sedan ut till företag och institutioner, för att snabbt lära oss ännu mer om hur vanliga kunder trivs med och upplever den nya tekniken. Allt för att du ska kunna köpa Volvo C30 DRIVe Electric så snart det bara går.

VOLVO C30 DRIVe ELECTRIC

Volvo. for life


ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN STOCKHOLMS STAD, SL OCH TRAFIKVERKET

Visste du att …

● I Hammarby Sjöstad kommer ca 25 000 människor att bo och 5 000 att arbeta.

● Tack vare etanol- och biogasbussarna har dieselförbrukningen minskat med ca 25 % Även utsläppen av fossil koldioxid har minskat med 25 %.

ANNONS

90

● Maxhastigheten för de nya tunnelbanetågen är 90 km/h.

Illustration: istockphoto.com

TEXT: EDITH SÖDERSTRÖM FOTO: SANNA LINDBERG

GÅTÅGET

GÅTÅGET GÖR BÅDE BARN OCH FÖRÄLDRAR GLADA Fenomenet gåtåg, eller vandrande skolbussar, sprider sig som en löpeld bland Stockholms skolor. Från att har varit en enskild företeelse vid enstaka skolor har nu allt fler föräldrar fått upp ögonen för transportmodellen som förenar nytta med nöje.

D

et är en klar septembermorgon i Skarpnäck. På Riksrådsvägen står en skara barn och ett mindre antal vuxna och väntar i det försiktiga solljuset. Klockan halv åtta prick är det dags för avgång. – Då sätter vi av, säger Sara Villius som är den förälder som går främst i gruppen. Det gäller att komma iväg i tid. Halvåtta gäller, varken förr eller senare. På så sätt är man säker på att alla ska hinna fram till klockan åtta, när skolan sätter igång. – Det här är en chans att få extra tid med sina barn, säger Sara, samtidigt som hon med van hand leder de små längs trottoaren i det gamla villaområdet.

BARNEN ÄR MELLAN 6 och 8 år gamla

och går i förskoleklass samt första och andra klass. Gemensamt för dem alla är att de bor i samma upptagningsområde och går i Skarpnäcksskolan. Gruppen består av sexton barn och leds av tre föräldrar, som varierar från dag till dag, enligt schema. Sammanlagt handlar det om en morgon i veckan som man som förälder är med och ledsagar barnen till skolan. – Det är roligt att få prata av sig och lära känna de andra barnen i skolan, säger Anders Nordström som är en av föräldrarna på plats idag. Han menar dessutom att grannsämjan har stärkts tack vare morgonpromenaderna till skolan. – Man lär känna andra föräldrar på ett naturligt och avslappnat vis, säger han. Det har talats mycket om fördep p tt gå i gru larna med gåtåg. Fenomenet uppDet är roligt a stod i Älvsjö för några år sedan till skolan. Man kommer och har nu spridit sig till flera andra snabbare fram också. skolor. Tanken med gåtågen var från början att undvika de bilstockningar som Mer information: www.stockholm.se/barnitrafiken

uppstår utanför skolorna när allt fler barn får skjuts till skolan. Snabbt har det dock visat sig finnas betydligt fler fördelar med de organiserade morgonpromenaderna. Barnen får motion och andas frisk luft vilket gör dem vaknare i skolan. Dessutom får de chans att knyta band till barn i andra klasser än den egna och lära känna de andra barnens föräldrar. – DET ÄR roligt att gå i grupp till skolan. Man kommer snabbare fram, säger Viggo som går i förskoleklass. Helena Seth är mamma till Viggo. Hon håller med om att det även tidsmässigt är smartare med gåtåget. – Faktum är att det är betydligt mindre stressigt än att ta bilen. Enligt henne har gåtåget varit en bra inkörsport för Viggo som tidigare gick på förskola inne i stan. Tack vare gåtåget har han snabbt kommit in i det nya livet i Skarpnäck och har fått många roliga vänner. GÅTÅGET I SKARPNÄCK har varit igång

sedan 2008. I våras firade man att man sammanlagt har gått 30 mil med ett kalas för alla barn och vuxna. – Vi fick äta pizza och glass och så fick vi diplom, berättar Johannes, en av andraklassarna som tagit täten i gruppen. – Vi fick reflexer också. Och hopprep tillägger Elias, en annan pojke i skaran. Plötsligt är man framme vid den stora vägen som omgärdar Skarpnäcksskolan. Tillsammans med de vuxna väntar de sexton barnen på att få grönt ljus och gå över gatan. Väl över tar halva gruppen av till höger. Det är förskoleklassen och ettorna. Klass 2 går rakt fram mot den stora skolgården. En ny skoldag med nya äventyr väntar på dem.

NOTIS Kay: Efter regissören Kay Pollak.

Lena, Muhammed & pappa susar förbi 28

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

Foto Erik Mårtensson

Alla nya tunnelbanevagnar har fått egna namn. De är uppkallade efter barn i SL:s kompisklubb och efter förslag som kom in under en tävling*.

Lillebror: Efter huvudpersonen i Astrid Lindgrens Karlsson på taket, som utspelar sig i Stockholm. Pappa: Eftersom papporna i Stockholm är bäst i landet på att ta ut sin pappaledighet

Lena: Den första kvinnliga tunnelbaneföraren i Stockholm hette Lena.

Muhammed: Eftersom det är ett av de mest kända namnen i världen.

* Läs mer på www.sl.se


HAMNA INTE PÅ EFTERKÄLKEN!

FRÅN DEN 30:E SEPTEMBER KAN DU BOKA DIN ELBIL PÅ RENAULT-ZE.COM

CO 2 -utsläppen från hela produktionscykeln och fordonets användning (mätt på den cykel som regleras av europeiska NEDC): Kangoo Express ZE: 16g/km - 81g/km jämfört med en Kangoo Express dCi 70hp: 159g/km - 160g/km.

DRIVE THE CHANGE


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Visste du att …

● Varje dag görs det omkring en miljon resor med tunnelbanan, till och från de cirka 100 stationerna som finns på de tre tunnelbanelinjerna.

● Av Stockholms pendlingscyklister har 92 procent körkort och de cyklar i medel 9 km enkel resa. 75 procent använder hjälm.

annons

● Mer än hälften av jordens befolkning lever i städer. I Europa är siffran 80 %. I rollen som ”Europas Miljöhuvudstad 2010” är det viktigt för Stockholm att vara ett föredöme.

Foto & illustration: istockphoto.com

Text: per-åke hultberg foto: jeanette hägglund

förbifart stockholm

Förbifarten möjliggör utökad kollektivtrafik Redan när Essingeleden byggdes på 1960-talet såg Stockholms stads- och trafikplanerare behoven av ytterligare en nord–sydlig förbindelse, behov som knappast blivit mindre sedan dess. Men frågan är, kan ett vägprojekt som Förbifart Stockholm vara förenligt med god miljö?

D

et är en komplex fråga med flera aspekter, säger Riggert Anderson, projektchef Förbifart Stockholm på Trafikverket. Den viktigaste anledningen till utbyggnaden av en ny förbindelse mellan de norra och södra delarna av länet, menar han, är att en växande region som Stockholms län kräver en väl fungerande infrastruktur som binder ihop regionen.

– Idag är förbindelserna otillräckliga. Människor fastnar i köer och har svårt att få vardagspusslet att gå ihop. Det gör att vi riskerar att få en tudelad region. Man får färre valmöjligheter och måste

anpassa valet av jobb till var man bor för det går inte att komma fram. En annan aspekt är den kraftiga befolkningstillväxten som gör att vi måste ha ett trafiksystem som inte är så trångt, känsligt och sårbart som dagens. Om Essinge-leden av någon anledning skulle stängas av måste all trafik ledas genom innerstan.

Det är alltså en viktig efolknings- miljöaspekt, menar du? b a ig ft ra k n e D tillväxten gör att vi måste – Absolut! Att avlasta infartslederna till Stockholm och ha ett trafiksystem som inte samtidigt inte belasta inner-

staden är viktiga miljöaspekter. Förbifarten­ gör att vi kan lyfta ut Riggert Anderson, projektchef Förbifart biltrafik från de tättStockholm på Trafikverket. bebyggda stadsdelarna till områden med glesare bebyggelse. Vi får en infrastruktur som klarar större trafikflöden och som därmed även minimerar onödiga bilköer. Köer ger inte bara avgaser och skapar irritation. All den tid – både arbete och fritid – som

är så trångt, känsligt och sårbart.

går till spillo kostar också massor med pengar. Förbifarten kommer att underlätta för människor i deras vardag. Den ökade kapaciteten gör att resandet blir mer förutsägbart och ger möjlighet att kunna planera restiden. Idag är trafiksystemet alldeles för sårbart.

Hur ser du på en så stor vägsatsning kontra viktiga kollektivtrafiksatsningar? – En väl fungerande region behöver både och. Faktum är att förbifarten ger förutsättningar för en utökad kollektivtrafik både i innerstan, där det blir större framkomlighet, och mellan norra och södra Stockholm på Essingeleden och på Förbifarten. Till exempel snabba transporter för resor mellan Skärholmen och Kista. Jag ser Förbifart Stockholm som en viktig länk för en utbyggd kollektivtrafik och den aspekten finns i högsta grad med i projektet. Tillsammans med SL jobbar vi med olika frågor för att utveckla en så effektiv kollektivtrafik som möjligt på Förbifarten, till exempel att ge förtur för bussar till och från tunnlarna om det skulle behövas och att skapa effektiva omstigningsmöjligheter mellan tunnelbana och buss. Så det är absolut inte fråga om antingen eller. Vi behöver både och, en väl fungerande infrastruktur för väg och lika väl fungerande och effektiv kollektivtrafik. 

30

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

illustration: trafikverket

Fakta: Förbifart Stockholm ■ Är en ny vägförbindelse för E4 som planeras gå från Kungens kurva i söder till Häggvik i norr där den kopplas mot Norrortsleden. När leden är färdigbyggd beräknas restiden för hela sträckan till 15 minuter. Största delen av vägen, drygt 17 av 21 km, kommer att gå i tunnel. ■ Ska bland annat knyta samman de norra och södra länsdelarna, avlasta Stockholms centrala delar och minska sårbarheten i Stockholms trafiksystem. ■ Byggstart planeras till 2012 under förutsättning att alla tillstånd är klara och byggtiden är minst 8 år. ■ Har funnits med på stadens ritbord i decennier. På 1960-talet, gick den under namnet Kungshattsleden, efter den ö i Mälaren där den var tänkt att passera. Senare utreddes Västerleden. ■ Angående partikelnivåerna i Förbifart Stockholms tunnlar: Tillsammans med experter inom om-

rådet har Trafikverket analyserat bland annat vilka partikelnivåer som kan uppstå i Förbifart Stockholms tunnlar. I projektet tittar man nu på olika åtgärder för att säkerställa att halterna hamnar på en rimlig nivå. – Det finns ett flertal åtgärder man kan ta till för att få ner partikelnivån i tunnlarna. Bland annat genom val av beläggning i tunnlarna och åtgärder för dammbindning. Men den enskilt största källan till partiklar är användningen av dubbdäck, säger projektledare Riggert Anderson. ■ Nu och fram till hösten 2010 pågår arbetet med att ta fram en arbetsplan i projektet. I den är det en stor mängd aspekter av vägprojektet som analyseras och planeras för att tunneln ska bli säker och trygg. Målsättningen är byggstart 2012.


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

● En tunnelbaneresa släpper ut 30 000 gånger mindre koldioxid än motsvarande resa med bil.

● Trots att kollektivtrafiken står för 25 % av persontrafiken i Stockholms län utgör koldioxidutsläppen från dessa transporter bara knappt 6 %.

attraktiv stad

Mer än en pizzeria och en biograf När inflyttningen till städerna ökar, hårdnar konkurrensen om invånarna. Utbudet av jobb, konsumtionsmöjligheter och effektiv infrastruktur är betydelsefulla lockbeten.

S

tädernas attraktivitet blir bara viktigare, säger Charlotta Mellander, forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping. Kommuner och regioner blir starkare av tillväxt. Ju fler arbetande invånare, desto mer skattepengar kommer in. – Dessutom får kommunen fler invånare att fördela de fasta kostnaderna på, säger Charlotta Mellander, som har skrivit en rapport om attraktivitet på uppdrag av projektet Den goda staden*.

Trenden är att stora städer blir ännu större, medan små orter krymper. – Attraktiviteten avgör om vi vill flytta till en plats. Konsumtionen är en viktig bit. Vi nöjer oss inte med en pizzeria, ett hamburgerställe och en biograf. Man ska kunna välja bland restauranger, frisörer och det kulturella utbudet, säger Charlotta Mellander. – Även här vill vi ha valmöjligheter. Man vill inte vara låst till en arbetsgivare, utan kunna säga upp sig om man inte trivs och sedan få ett nytt jobb utan att behöva bryta upp och flytta.

Trafikanalys – en ny kunskapsmyndighet för transportpolitiken Trafikanalys förser beslutsfattare inom transportpolitiken med goda och relevanta kunskapsunderlag. Vår utgångspunkt är det transportpolitiska målet om en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning. Vi är med och utvecklar transportpolitiken genom att på regeringens uppdrag granska, analysera, följa upp och utvärdera föreslagna och genomförda åtgärder.

Charlotta Mellander, forskare vid Internationella handelshögskolan i Jönköping.

– En god infrastruktur ökar en stads attraktivitet, säger Charlotta Mellander. När fler flyttar till en stad ökar

tillgången på kompetent arbetskraft, vilket blir en magnet för nya företag. Dessutom utökas marknaden och underlaget för butiker och service. Därmed ökar stadens attraktivitet ytterligare. – Stockholm, Malmö och Göteborg växer av egen kraft, säger Charlotta Mellander. Hon spår att attraktivitet kommer att bli ett ännu viktigare medel för kommuner och regioner i framtiden. – Konkurrensen hårdnar och de små städerna får det bara tuffare. Vi kommer också att se konkurrens mellan de medelstora städerna, och våra storstäder kommer så småningom att tävla med storstäder utomlands.

Vi analyserar transportpolitikens omvärld och dess framtida förutsättningar. Omvärldsanalyserna har särskild tonvikt på transportsystemets utveckling inom EU-området. Vi ansvarar för officiell statistik inom områdena transporter och kommunikationer, bland annat resvane- och varuflödesundersökningar. I våra nulägesanalyser på europeisk, nationell och regional nivå utgör denna statistik en av utgångspunkterna. Vi ska sprida kunskap, erfarenheter och resultat från verksamheten till andra myndigheter och intressenter, däribland regionala aktörer med ansvar för regionalt tillväxtarbete. Trafikanalys bildades den 1 april 2010 och har sitt huvudkontor i Stockholm samt kontor i Östersund. Besök oss gärna på www.trafa.se

*www.trafikverket.se/dengodastaden

Människor och stadsliv i fokus Föreningen Svenska stadskärnor är en sammanslutning mellan n��ringsliv, kommuner, myndigeter och andra som arbetar för att skapa stadskärnor som gynnar både medborgare och näringsliv. Jeanette Berggren, vd för Svenska stadskärnor, uppger att attraktivitetsbegreppet har fått stort genomslag i tänkandet kring utvecklingen av stadskärnor. – Det är en jätteviktig konkurrensfaktor, säger hon. Infrastrukturen ser hon som en grundläggande byggsten. – Den bör vara en integrerad del, det

är den som sätter ramarna för stadskärnan. Lokala förutsättningar och behov varierar naturligtvis, men generellt måste man utgå från människan och stadslivet. Bilismen ska inte vara det som styr, säger Jeanette Berggren.

Exempel på kriterier för attraktivitet: • Tillgången till arbetsgivare/arbetskraft. • Lönenivåer. • Utbud av restauranger, butiker och service. • Tillgänglighet till modern infrastruktur. • Kvalitet på offentliga tjänster. • Kulturutbud. • Klimat och närhet till skogar och sjöar. • Stadens estetik.

Fakta: stadsliv ■ Sedan 2008 bor mer än hälften av världens befolkning i städer. ■ Enligt beräkningar kommer 2/3 av världens invånare att bo i städer år 2030.

■ I Sverige har storstadsområdena Stockholm, Göteborg och Malmö vuxit mest. Utvecklingen är också positiv för regioner med fler än 100 000 invånare.

Källa: Rapporten Ekonomi, attraktivitet och stadsutveckling.

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

31


Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

annons

Text: ezra hultberg foto: Anna Molander/ nordicphotos.com

slussen

Cyklister, gångare och kollektivtrafiken prioriteras Slussen byggdes 1935 och har som alla vet blivit en central knutpunkt för väldigt många stockholmare. 2012 kommer det mesta att rivas, restaureras eller helt byggas om. Anledningen är ganska enkel, Slussen är i så dåligt skick att den måste rivas och byggas upp på nytt. Fakta: Slussen ■ På 1960-talet passerade cirka 90 000 fordon varje dag. Idag är siffran cirka 40 000. ■ Varje dag passerar 25 000 cyklister. ■ När nya Slussen står klar kommer kanalerna vid Slussen att vara bredare än idag, detta för att minimera risken för översvämning.

S

lussen har byggts om ungefär vart hundrade år sedan långt tillbaka i tiden och den grund som anlades 1935 håller helt enkelt inte längre, förklarar Mårten Frumerie, stockholms stads projektansvarige för ombyggnaden av Slussen. Han betonar att Slussen är en viktig kollektivtrafikknutpunkt och att den därför måste anpassas för dagens och framtidens resandekrav och behov. Den nya trafiklösningen är därför planerad med ett 100-årsperspektiv, där gång-,

Hur reser du i Stockholm? Axel Andersson, 16 år – Det blir mest tunnelbana för mig men också en hel del buss. Ibland använder jag tvärbanan också. Det funkar bättre för mig än att cykla eller promenera. 32

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

cykel- och kollektivtrafik är prioriterade. När Slussen byggdes om senast, var det för att klara en stor och ökande trafikmängd med bilen i fokus. Något som var nödvändigt då, innan centralbron och Essingeleden fanns som band samman Södermalm med norra Stockholm. Genom Slussen passerade ända fram till 1960-talet enorma mängder trafik, idag är läget ett helt annat. – Idag passerar ungefär hälften av

den trafikmängd vi såg på 60-talet och behoven ser nu helt annorlunda ut. Vi vill därför förenkla Slussen med en rationell trafiklösning. Den nuvarande är snillrik men onödig och fyller inte alls de behov som nu finns, säger Mårten Frumerie. Framförallt kommer trafikytorna att minskas och anpassas för fotgängare och cyklister. Cykel är det starkast växande reseslaget i Stockholm och måste prioriteras högre än idag. Dagligen passeras Slussen av 25 000 cyklister. Det

Foto: Frank Chmura/ nord

icphotos.com

Slussen byggs om för 100 år framåt

arkast Cykel är det st växande reseslaget i Stockholm och måste givetvis prio riteras

högre än idag. blir också mycket större friytor. Själva Slussen och kajerna runt omkring öppnas upp. Vattnet kommer därmed att bli mer tillgängligt för stockholmarna. När ombyggnationen står klar år 2018 kommer också Slussen som knutpunkt för kollektivtrafiken att vara förbättrad. Bussterminalen ska flyttas till kajen öster om Katarinahissen. Exakt hur det kommer att se ut är dock inte klart. Detaljplanen för Slussen är planerad att vara färdig sommaren 2011. Kring årsskiftet kommer ett planförslag att presenteras i en utställning. Men en sak är säker, betonar Mårten Frumerie, Slussen kommer i framtiden att bli en mer attraktiv, skönare och bekvämare plats att vistas på och kring.

foto: erik mårtensson

Lejla Löfgren, 34 år – Jag åker buss men promenerar mest eftersom jag både bor och jobbar på Söder. De gånger jag tar bussen fungerar det jättebra.

Thomas Sundström, 52 år – Jag använder till 95 procent tunnelbanan. Det blir liksom smidigast men när det är säsong försöker jag använda cykeln mer.

Ulrika Löfgren, 31 år – Det blir mest buss för mig. Det är det som funkar bäst för mig. Att det är gratis med barnvagnen gör det inte sämre.


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Stockholms Hamnar – för en grönare sjöfart – Stockholms Hamnar har sedan mitten av 1990-talet ett gediget miljöarbete med innovativa lösningar för en bättre miljö och är idag ett föredöme bland världens hamnar.

Miljöpåverkan är gränsöverskridande och för att åstadkomma förändring krävs samarbete.

Stockholms Hamnar arbetar i såväl nationella som internationella sammanhang för att sprida kunskap och verka för enhetliga lösningar på miljöområdet. För att nämna några är de bland annat aktiva i European Sea Port Organisation och Miljökommittén i Sveriges Hamnar, där Stockholms Hamnars miljöchef och bolagsjurist, Gun Rudeberg, verkar som ordförande. – Miljöpåverkan är gränsöverskridande och för att åstadkomma förändring krävs samarbete och erfarenhetsutbyte med andra aktörer. Det är viktigt att lära av varandra och kunna driva frågor tillsammans, säger hon och poängterar att när man gör något tillsammans, det är då man kan åstadkomma en stor effekt. Ledande miljöarbete Det är inte en slump att Stockholms Hamnar betraktas som en av världens ledande hamnar på miljöområdet. I huvudsak är det erfarenheten och arbetet med differentierade hamnavgifter och välutvecklade avfallshanteringssystem som givit eko i internationella sammanhang. Miljöåtgärder med differentierade hamnavgifter har sedan 1990-talets mitt inneburit att svavelutsläppen från fartyg i linjetrafik i Stockholms hamn

Gun Rudeberg, bolagsjurist och miljöchef.

minskat med 60 procent och kväveoxiderna med 40 procent – samtidigt som trafiken ökat. – Vår erfarenhet av arbetet med avfallshantering och differentierade hamnavgifter är exempel på lösningar som vi gärna delar med oss av, säger Gun Rudeberg, som betonar vikten av att engagera kollegor och hamnar på andra sidan haven.

hamn har möjlighet att utvecklas sida vid sida. Att Stockholms Hamnar går en spännande framtid till mötes råder det inga som helst tvivel om. Visionen är glasklar. – Genom fortsatta satsningar på miljöarbete, nationella och internationella samarbeten vill vi fortsätta att ha en framträdande roll i utvecklingen av framtidens gröna hamnar och sjöfarten till dessa.

Nya utmaningar Vid sidan av Stockholms Hamnars framgångsrika miljöarbete för en grönare sjöfart väntar nya utmaningar på land, inte minst ett växande Stockholm. – Det är attraktivt att bo nära vatten, det faktum att bostäderna kryper allt närmare hamnen ställer ökade krav på oss. I samarbete med övriga aktörer inom staden utvecklar vi Stockholm så att stad och

MITSUBISHIMOTORS.SE - FITS YOUR LIFE

: G N I N K U R B R BRÄNSLEFÖ L I M R E P h W k 5 1,2 Sveriges första elbil, Mitsubishi i-Miev, tankar du i samma uttag som kaffebryggaren. Full tank tar ca 7 timmar och räcker till 160* km körning och en toppfart på 130 km/tim. Välkommen till ett nytt sätt att färdas.

Mitsubishi i-Miev 379.900 kr *Kan variera beroende av övrig energibelastning.

FÖR NÄRMASTE ÅTERFÖRSÄLJARE RING 020-MITSUBISHI

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

33


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Visste du att …

● En fjärdedel av alla svenskar kan inte ta till sig text och information i vardagen. Ombyggnationer av t. ex. tunnelbanestationer är extra påfrestande för människor med funktionsnedsättning. Då är det ytterst viktigt med tydlig och enkel information och meddelanden till resenärerna, om t.ex. avspärrningar eller inställda turer.

annons

● Bland den fjärdedel som inte kan ta till sig text finns bla. synskadade, dyslektiker och människor i avsaknad av tillräckliga svenska kunskaper. Även människor med kognitiva funktionsnedsättningar, orsakad av t. ex. stress, depression, och ångest.

Text: per-åke hultberg foto: ezra hultberg

tillgänglighet

Tydligt och enkelt i kollektivtrafiken Plottriga skyltar, ombyggnationer, bullriga miljöer och stökiga stationer är några exempel på problem och hinder för människor med funktionsnedsättning. SL arbetar numera i nära samarbete

och Tunnelbanan Tvärbanan är bäst. Det är där man känner sig mest säker

och trygg att åka.

Det går framåt sakta men säkert Amir Amirriazi har en cp-skada och är rullstolsburen. Det hindrar honom inte från att ge sig ut i Stockholmstrafiken. – Situationen har blivit bättre men fortfarande finns mycket kvar att göra innan kollektivtrafiken är 100 procent tillgänglig, säger han. – Tunnelbanan och tvärbanan är bäst. Det är där man känner sig mest säker och trygg att åka. Bussar och pendeltåg går också bra om man får den hjälp man behöver för att komma ombord. Men det är inte alltid som förarna är så hjälpsamma, trots att det enligt SL:s regler tillhör deras jobb. – Det finns fortfarande brister, kollektivtrafiken är än så länge en osäker miljö. Men det går framåt, sakta men säkert.

med ett flertal handikapporganisationer för att tillgänglighetsanpassa sin trafik och sina kundmiljöer. Lika viktig är informationen till resenärerna, så kallad kommunikativ tillgänglighet. – Det handlar om att förenkla tillvaron för väldigt många människor som hittills haft problem att tillgodogöra sig vår information, säger Ylva Preutz Papantoni, tillgänglighetssamordnare på Storstockholms Lokaltrafik, SL. sl driver därför sedan 2006 ett nära samarbete med ett flertal handikapporganisationer vid planering av ny- och ombyggnationer. Representanter från de olika organisationerna pekar då på behov och kommer med synpunkter och åsikter utifrån sina perspektiv, bland annat vid bygget av Citybanan, berättar Ylva Preutz Papantoni. – Vi har till exempel tagit fram nya tydligare­kartor. Vi erbjuder numera dessutom ledsagning i hela tunnelbanesystemet samt vid stora bytespunkter i resten av spårsystemet, inte bara för resenärer med synnedsättning utan även för personer med andra funktionsnedsättningar samt för de äldre.

Att till exempel trappor stängs av eller byggställningar sätts upp ställer till med problem för synskadade som är vana att gå en viss väg, eller rullstolsburna som kanske inte kan ta sig fram. Det är därför oerhört viktigt att vi tydligt och enkelt kan gå ut med information som alla kan ta till sig. Bland annat går vi ut med information till olika medier, som taltidningen ”Läns- och Riksnytt”, en tidning främst för personer med synnedsättning. – Vi utvecklar hela tiden vårt kommunikationsarbete för att underlätta för funktionsnedsatta. Det är ett ständigt lärande utan facit, avslutar Veronica Edström.

– Det är svårt för människor med funk-

tionsnedsättning att resa kollektivt vid störningar i trafiken, säger Veronica Edström, på SL:s kommunikationsavdelning.

Exempel på tillgänglighetsåtgärder ■ Tydliga kartor. ■ Enkla symboler. ■ Tydliga kontraster. ■ Ljudfiler på webben med beskriv-

ningar hur man tar sig fram på en station eller mellan olika punkter. ■ Utskick med information om planerade driftstörningar till resenärer med synnedsättning och handikapporganisationer i Stockholms län. ■ Kännbara markeringar t. ex. på plattformskanter och vid spärrlinjer. ■ Upprustning av trappor och hissar.

Vill du köra elbil? Ta chansen att bli först till kvarn med att köpa elbil eller laddhybrid. Nu startar vår stora upphandling av eldrivna fordon. De som deltar i upphandlingen har möjlighet att få en merkostnadsersättning på upp till 50 000 kronor. Vattenfall och Stockholms stad samarbetar för att göra Sverige till ett föregångsland när det gäller elfordon och vi har alla förutsättningar.

Vi har en utmärkt infrastruktur, ett stort miljöintresse och en bra elmix med låga koldioxidutsläpp. Vi vill att många elbilar inom kort ska rulla på svenska vägar. Läs mer på www.elbilsupphandling.nu Anmäl dig till informationsträff så får du veta mer om upphandlingens olika steg, vad merkostnadsersättning innebär och hur du anmäler intresse. Välkommen!

Informationsträffar Stockholm den 4 oktober kl 10 –12 Uppsala den 5 oktober kl 10 –12 Malmö den 6 oktober kl 13 –15 Göteborg den 7 oktober kl 10 –12

Adresser och program finner du på vår hemsida där du också kan anmäla dig. www.elbilsupphandling.nu

Ett samarbete mellan Vattenfall och Stockholms stad. Projektet finansieras av Energimyndigheten. Upphandlande företag är SKL Kommentus.

34

Stockholm – Europas miljöhuvudstad


annons

Hela denna bilaga är en annons från Stockholms stad, SL och Trafikverket

Text: samuel hultberg illustration: istockphoto.com

mobility management

Fler ska åka kollektivt med nya grepp Åk kollektivt, cykla eller jobba hemifrån. För att minska störningar i trafiken och på så sätt förbättra framkomligheten kommer Trafikverket att erbjuda trafikanter över Skurubron i Nacka hjälp att förändra sina resvanor.

F

orskning och rapporter från ett tiotal länder visar att om man lyckas påverka beteende genom olika åtgärder kan framkomligheten i trafiken förbättras. Det är något som Trafikverket tar fasta på.

– Det gäller att få fler att välja­ få fler Det gäller att alternativa färdsätt, vägar­ eller­ resatt välja alternativa tider, säger Mikael Ranhagen på Trafikverket. färdsätt, vägar eller re stider. Samlingsnamnet i Sverige – Under hösten gjorde vi mätningar av trafiken över Skurubron under en treveckorsperiod. I 80 procent av bilarna satt det bara en person, säger Mikael Ramhagen på Trafikverket.

och i andra länder på den här typen av åtgärder är Mobility Management. Det handlar om åtgärder som påverkar efterfrågan på transporter och om att utnyttja infrastrukturen på ett effektivare sätt. Transportnätet i Stockholm är sårbart. Minsta störning i trafi-

ken kan kraftigt påverka de ibland redan långa bilköerna under rusningstrafik. I exempelvis Nacka måste trafiken minskas med 500 fordon för att den ska flyta under morgonrusningen. – Mycket handlar om att det är för få människor i bilarna. Under hösten gjorde vi mätningar av trafiken över Skurubron under en treveckorsperiod. I 80 procent av bilarna satt det bara en person, berättar Mikael Ranhagen. I projektet ska trafikanter uppmuntras att åka kollektivt, använda sig av andra färdmedel eller på något annat sätt förändra sitt resmönster. Man kan till exempel åka andra tider eller jobba hemifrån en dag i veckan om det finns möjlighet till det.

Stockholm – Europas miljöhuvudstad

35


vårt mål är att du ska älska stationen lika mycket som vi. Vi är övertygade om att bekväma och effektiva stationer som är lätta att nå ökar lusten att resa kollektivt. I Stockholm har vi idag en Centralstation som inte riktigt uppfyller resenärernas eller våra egna höga krav. Bangården är anpassad för den trafik som rullade för 100 år sedan och dessutom är stationen lite för trång, stressig och svår att hitta i. Men - vi har en plan.

ska vi ta hand om pendlarna som flyttar till nya station Stockholm City 2017. Resenärerna kommer mötas av ett ljust, överskådligt stationsrum med ingång från både Klarabergsgatan och Vasagatan. Tillsammans med Staden, Trafikverket och SL skapar vi en helhetslösning för allt kollektivt resande i området. Och en station som ytterligare effektiviserar resandet och ökar servicen.

Men, på sikt

vet vi att fler tåg kommer och även nya sätt att resa. Trots dagens insatser kommer varken bangården eller Centralstationen att räcka till. Därför vill vi ta ett rejält grepp om stationsområdet och bygga en mer funktionell station och en värdig entré till vår huvudstad. Vi vill att man ska möta det vackra med Stockholm på en plats som fungerar för mer än bara resande. Därför vill vi förvandla stationsområdet till en stadsdel som människor gärna besöker, arbetar och bor i. Då får fler människor närmre till resandet. Och framför allt tjänar miljön på att det blir enklare att ställa bilen och välja att resa kollektivt.

Illustration: Citybanan

Snart

nu: OM- Och tillbyggnad av centralStatiOnen • Fyra nya rulltrappor mellan • Sammanbyggnad med nedre hallen och Centralhallen Cityterminalen • 25 nya butiker och restauranger • Nya fräscha toaletter

2017: ny pendlarStatiOn vid klarabergSgatan/vaSagatan • En komplett station istället för • Mer service som förenklar två nedgångar till perrongen resenärenas vardag

Illustration: White Arkitekter

ser vi till att den 150 åriga stationen inte sjunker ner i den gamla sjöbotten den vilar på genom att ge den en helt ny grund. Och när vi ändå ska ner och gräva så passar vi på att bygga ut stationen under mark för ökad service och en enklare vardag. Vi bygger också om det som inte funkar så bra. Rulltrapporna blir fler och Cityterminalen byggs ihop med stationen så att allt blir närmre och enklare att hitta.

Illustration: Tengbom

Just nu

2025?: Mera city Och en StatiOn värdig vår huvudStad • Ny stad på spåren som • En bättre entré till Stockholm länkar ihop stadsdelarna • Nya bostäder och kontor, mer • En plats som tar hand om både handel och service trafik och människor


Stockholm