Tema
E
EFTER SNART ETT år med coronapandemin börjar vi få allt mer kunskap om hur viruset påverkar kroppen. Men hur är det med psyket? Sedan coronaviruset kom har forskargrupper i både Sverige och världen undersökt hur vårt psykiska välmående påverkas av allt vad pandemin gör med vårt samhälle. Men än så länge är resultaten få, framför allt när det gäller svenska förhållanden. En studie från Uppsala universitet visar att den mentala ohälsan har ökat kraftigt under pandemin. 1 500 personer i åldern 18–88 år svarade på forskarnas webbenkät mellan mitten av maj och mitten av juni. 30 procent av deltagarna led av depression, jämfört med 10,8 procent i en jämförbar studie från 2013. 24 procent hade ångest, tidigare var den siffran 14,7 procent. 38 procent hade också svårt att sova, men här fanns inte jämförbara siffror i den tidigare studien. 32
AKADEMIKERN
Sverige ligger på samma nivå som rapporterats från andra europeiska länder och Kina. – Det var förvånande eftersom vi inte har haft lika hårda restriktioner, säger Karin Brocki, som är professor i psykologi och leder arbetet. Hon påpekar att undersökningen har vissa begräsningar, 73 procent av deltagarna är kvinnor och de flesta är mellan 18 och 40 år. De som löper störst risk att drabbas är människor som har en tidigare historia av mental ohälsa. Även personer med fysisk ohälsa och de som är oroliga för sin ekonomi är mer sårbara. När det gäller ålder mådde yngre personer, mellan 18 och 30 år, sämst. – Vi trodde att det skulle vara äldre personer över 70 år, som isolerat sig mest. Att det i stället var den yngsta åldersgruppen kan bero på att de redan har mycket osäkerhet i livet, man har kanske inte familj eller fast jobb än, och så kommer det ytterligare en osäkerhetsfaktor i form av en pandemi. Karin Brocki menar att corona är en