Page 1

STIFTELSEN FÖR ÅBO AKADEMI sr

ÅRSBERÄTTELSE 2017


Stiftelsen för Åbo Akademi sr grundades 1917 av 35 privatpersoner. Vårt ändamål är att ekonomiskt delta i upprätthållandet av Åbo Akademi samt att även i övrigt stödja och främja finlandssvenskt kulturarbete, särskilt vetenskaplig forskning. I hundra år har Stiftelsen för Åbo Akademi varit en brobyggare mellan ett anrikt kulturarv och framtiden. Vi skapar framtid – ­ med ett evighetsperspektiv.


INNEHÅLL 3 Skattmästarens översikt 6 Uppdraget består 7 En grundplåt att bygga vidare på 8 Vårt uppdrag, vår vision 9 Våra värderingar, våra målsättningar 10 Kommunikationen 2017 12 Jubileumsåret i bilder 14 Medelanvändning 18 Kapitalförvaltning 20 Stiftelsens placeringsverksamhet 24 Jubileumspengarna 2008-2018 28 Årets professor: Erik Bonsdorff 30 Spetsforskning: Framtida förädling

av skogens biomassa

34 Arbetsstipendium 36 Per Brahepristagaren

Jessica Rosenholm 38 Donnerska institutets forskningspris till Måns Broo 40 Milla Stenström fick Ralf Törngren-priset 41 Nytt liv i Reuterska huset 43 Forskningsinstitutets verksamhetsår 46 Humaniora pitch ordnades för andra gången

48 Donnerska institutets verksamhetsår

50 Unik samling fick Unesco-status 52 Utställning i Humanisticum om

53 54 56 57 59 61

62 63 64 65 66 70 73

arkitekten Gustaf Nyström Utlånade konstverk Donation: Casa Haartman Kankas slott Sibeliusmuseum Museet Ett hem Vi som jobbar på Stiftelsen för Åbo Akademi Delegationen Styrelsen och ledningsgruppen Närståendekretsen

Riskhantering Sammandrag av bokslutet Bokslutet i siffror Bidrag och donationer

Bilaga 1:

Av skattmästaren och styrelsen beviljade bidrag

Bilaga 2:

Avsättning från fonderna för bokslutslegat 31.12.2017


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Skattmästarens översikt

Jubileumsåret präglades av en mångsidig verksamhet, ökad synlighet, en fokusering på att optimera avkastningen samt vårt samhällsansvar. en 18 juni 2017 fyllde Stiftelsen för Åbo Akademi 100 år. Under året har vi på olika sätt fört fram stiftelsens mångsidiga verksamhet. Vi har arrangerat evenemang för att synliggöra engagemanget i vårt uppdrag både för Åbo Akademis personal och studerande samt för våra samarbetspartner. Ärtsoppa för studerande på Fastlaskiainen på Vårdberget, jubileumsårskaffeservering för Åbo Akademi-anställda i Åbo, öppet hus i Humanisticum, Sibeliusmuseum och i museet Ett hem på Stiftelsedagen, lunch med stiftelseinformation för ÅA-anställda i Vasa och en teaterkväll på Åbo Svenska Teater för inbjudna gäster för att nämna några av evenemangen under året. Jubileumsåret har också inneburit ökad synlighet för stiftelsens verksamhet genom aktivare kommunikation utåt och en ny visuell identitet. Målsättningen med kommunikationen har varit att påminna om vår historia och våra donatorer, men även informera aktivt om dagens verksamhet, framför allt med sikte på framtiden och dess nya utmaningar.


4

Under året distribuerades en bilaga om stiftelsen i de största finlandssvenska dagstidningarna och i Turun Sanomat, vilket genererade många positiva kommentarer om vår verksamhet och kommunikation. Vi har även förnyat våra hemsidor och varit aktiva inom de sociala medierna Facebook och Instagram. Stiftelsens 100-årsfestligheter har fungerat som upptakt för Åbo Akademis 100-årsjubileum år 2018. I övrigt kännetecknades verksamhetsåret 2017 av en stark fokusering på att optimera avkastningen på vår placeringsportfölj. Målsättningen med portföljoptimeringen är att kunna bibehålla vårt stöd till Åbo Akademi på minst samma nivå som under de senaste åren och samtidigt uppnå en resultatnivå som genererar ett positivt resultat. De åtgärder som gjordes under året utföll väl och bidrog till en klart bättre avkastningsnivå på vår placeringsportfölj än vad vi budgeterat, vilket även återspeglas i resultatet som visat ett överskott på 2,1 miljoner euro. Som ett led i att lätta på stiftelsens fastighetsinnehav avyttrades under året det gamla Sjöfartsläroverket på Malmgatan i Åbo samt innehavet i Bostads Ab Strandkvarnen i Vasa. Placeringsverksamhetens totalavkastning blev 6,0 % och ligger således i linje med den genomsnittliga avkastningen under de senaste 20 åren (6,2 %) och överskrider även den strategiska målsättningen på en realavkastning om 4 %. För att förverkliga vårt syfte har vårt understöd till ÅA under året varit 15,7 miljoner euro, vilket inkluderar en marknadsmässig hyra för de vederlagsfria fastigheterna som upplåtits till ÅA:s förfogande. De övriga bidragen för att förverkliga stiftelsens syfte uppgick till 2,1 miljoner euro. Stiftelsen äger och upprätthåller de lokaler där Åbo Svenska Teater verkar och överlåter teaterhuset vederlagsfritt till teaterns förfogande. De direkta kostnaderna för lokalerna var under året 0,7 miljoner euro, vilket inkluderar förnyandet av teaterns scenlyftanordning till en kostnad av 0,4 miljoner euro.

Under året donerade föreningen Hedvigs minne Axel Haartmans konstnärshem i Nådendal och en betydande förmögenhet till stiftelsen. Donationen var den största som stiftelsen fått under de senaste 20 åren. Vi har förbundit oss till att upprätthålla konstnärshemmet och hålla det öppet för allmänheten. Casa Haartman är ett välkommet til�lägg till stiftelsens museala verksamhet som sedan tidigare innefattar museet Ett hem, Kankas slott samt Sibeliusmuseum, som drivs av Åbo Akademi. Inom stiftelsens förvaltning har vi under året jobbat med flera interna projekt med målsättningen att uppdatera våra interna processer och även digitalisera dokumenthanteringen och delar av den museala verksamheten. Den tredje sektorn överlag är nära kopplad till frågor om samhällsansvar. Som ett led i att vara vägvisare bland allmännyttiga stiftelser och fonder i Finland har vi under året även tagit i bruk en portal i anknytning till vår hemsida där vi definierat vårt samhällsansvar och målsättningar inom stiftelsens olika delområden. Fastighetsenergiprojektet, som vi inlett för att införa jordvärme i Domus på Biskopsgatan, är ett bra exempel på detta. 2017 blev ett mycket gott år för den globala ekonomin. Efter ett händelserikt år 2016 blev 2017 ett lugnt år utan stora politiska överraskningar och realekonomin kom in i en bättre tillväxtfas än på länge. Även euroområdet kom in i en verkligt positiv konjunktur under 2017 stödd av den mycket lösa penningpolitiken. Förtroendet steg till höga nivåer och arbetsmarknaden har sett en god utveckling. Den låga inflationen till trots har diskussionen om penningpolitikens normalisering kommit igång, men den allmänna uppfattningen är att räntehöjningen kommer att vara långsam och kontrollerad. Finlands ekonomi växte enligt de preliminära siffrorna med hela 3,0 % under 2017. Exporten vände kraftigt uppåt i början av 2017 återspeglande en större investeringsaktivitet i resten av världen. Också investeringarna i Finland har ökat märkbart och konsumtionen har fortsatt att växa. Detta sammankopplat med den positiva sysselsättningsutvecklingen skapar förutsättningar för en positiv ekonomisk utveckling även under de närmaste åren. Lasse Svens, skattmästare


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

2017 JUBILEUMSÅR ÖKAD KOMMUNIKATION BÄTTRE AVKASTNING

2,2 M€

MER I DIREKTA BIDRAG TILL ÅA

6,0 %

PLACERINGSPORTFÖLJENS TOTALAVKASTNING

6,2 %

GENOMSNITTLIG AVKASTNING DE SENASTE 20 ÅREN

15,7 M€

TOTALA STÖDET TILL ÅBO AKADEMI

2,1 M€

ÖVRIGA BIDRAG FÖR ATT FÖRVERKLIGA STIFTELSENS SYFTE


6

Uppdraget består Minister Christoffer Taxell, delegationens ordförande, säger att de 35 privatpersoner som grundade Stiftelsen för Åbo Akademi år 1917 fattade ett klokt och långsiktigt beslut, som har hållit genom tiderna. Hundra år senare står stiftelsen stark. – Jag tror att de 35 ursprungliga donatorerna som grundade Stiftelsen för Åbo Akademi innan Finland var självständigt är nöjda i sin himmel. Det är inte alla hundraåriga organisationer som har klarat sig så bra, säger minister Christoffer Taxell, delegationsordförande för Stiftelsen för Åbo Akademi. Han säger att stiftelsens 35 grundare fattade ett klokt och långsiktigt beslut som har hållit genom tiderna då de beslöt att grunda och upprätthålla ”en högskola i Åbo med svenskt undervisningsspråk under namn av Åbo Akademi”.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Stiftelsens primära ändamål har sedan dess grundande varit att stöda Åbo Akademi. Dessutom stöder stiftelsen finlandssvensk kulturverksamhet, och speciellt vetenskaplig forskning. Han liknar universitetsfinansiering vid ett bottenlöst hål. Därför måste stiftelsen också i fortsättningen se till att den har resurser för att kunna stöda Åbo Akademi, när samhällsutvecklingen går i den riktningen att allt mer skjuts över på det privata. – Det betyder att stiftelsens uppdrag och uppgift också under de kommande hundra åren är att leverera pengar så att dess grundidé, att upprätthålla en högskola i Åbo med svenska som undervisningsspråk, består. Samtidigt är stiftelsen inte någon kassa för Åbo Akademi. Stiftelsen försöker allokera sina insatser så att de så väl som möjligt ligger i linje både med stadgarna och med universitetets prioriteringar. Han påminner om att det grundläggande uppdraget upprepades 1981, då Åbo Akademi förstatligades genom ett avtal mellan staten och Stiftelsen för Åbo Akademi, samt i universitetslagen från 2009. I regeringens motiveringar till lagförslaget sägs det att avtalet mellan stiftelsen och staten till alla delar fortfarande är i kraft. Det innebär bland annat att alla de ämnen i vilka Åbo Akademi bedrev undervisning 1981 också fortsättningsvis ska finnas vid akademin. Det är viktigt med tanke på framtiden. För närmare tjugo år sedan gav stiftelsen en donation till Åbo Akademi på tre miljoner euro så att ÅA kunde gå in med aktiekapital i det som i dag är yrkeshögskolan Novia och akademin bli majoritetsägare. Därmed var Åbo Akademi det första universitetet i landet som engagerade sig i yrkeshögskoleverksamheten. Han citerar president Mauno Koivisto, som talade vid stiftelsens 70-årsjubileum: – ”Åbo Akademi har ansvarsfulla uppgifter för finlandssvenskarna, för den växande tvåspråkiga befolkningsgruppen, för Finland och för det nordiska samarbetet.” Att främja det uppdraget är viktigt för Stiftelsen för Åbo Akademi också de följande hundra åren, säger Taxell.

En grundplåt att bygga vidare på onationerna för hundra år sedan gav förutsättningar för Stiftelsen för Åbo Akademi, och därmed Åbo Akademi som det finlandssvenska universitetet. Stiftelsens styrelseordförande, kommerserådet Peter Boström, beskriver stiftelsens förmåga att agera genom de historiska skedena som anmärkningsvärd. – De ursprungliga donatorerna lade grunden för Åbo Akademi och dess verksamhet, och med stöd av tillkommande donationer kunde akademin drivas som ett privat universitet ända till förstatligandet 1981. De goda resultaten i verksamheten gav akademin trovärdighet, och genom framsynt politiskt agerande fick stiftelsen vid förstatligandet behålla sin förmögenhet, till skillnad från andra universitet, där staten tog hand om allt. Avtalet med staten innebär också förpliktelser för stiftelsen, till exempel att avgiftsfritt ställa en rad fastigheter till ÅA:s disposition och att årligen donera betydande belopp till Åbo Akademi. – De här förpliktelserna fortsätter stiftelsen att leva upp till. Grunden för detta är en fortsatt vilja hos donatorer att upprätthålla och utveckla ett finlandssvenskt universitet i Finland. Under jubileumsåret 2017 kunde stiftelsen ta emot den största donationen på nästan tjugo år­– konstnärshemmet Casa Haartman i Nådendal, donerat av föreningen Hedvigs minne rf. – En mycket värdefull donation, som även inkluderar en konstsamling och en betydande placeringsportfölj, säger Boström. Stiftelsens ekonomiska bidrag till Åbo Akademi är centralt för verksamheten, men stiftelsen bidrar också med värden på andra plan. Han nämner bland annat stiftelsens fastighetsrenoveringar, som säkerställer att kulturvärden bevaras för eftervärlden. Under jubileumsåret har stiftelsen aktivt berättat om sin samhällsroll utåt. – Samhället förändras, men min och stiftelsens förhoppning är att vi framöver ska kunna fortsätta arbeta för Åbo Akademi och en högklassig utbildning på svenska i Finland.


8

VÅRT UPPDRAG

Stiftelsens för Åbo Akademi ändamål är att ekonomiskt delta i upprätthållandet av Åbo Akademi såsom ett i Åbo stad verksamt svenskspråkigt universitet samt att även i övrigt stödja och främja finlandssvenskt kulturarbete, särskilt vetenskaplig forskning. Stiftelsen förverkligar sin huvuduppgift genom att årligen till Åbo Akademi överlämna ett bidrag, vars struktur delvis fastställs på basen av ett med finska staten år 1981 ingånget avtal. Det ekonomiska stödet bidrar till att trygga Åbo Akademis ställning som ett svenskspråkigt universitet, till att garantera akademisk utbildning och forskning inom de utbildnings- och ämnesområden som var företrädda vid Åbo Akademi vid ingången av avtalet år 1981 samt till att möjliggöra en utveckling av akademin. Stiftelsen stöder finlandssvenskt kulturarbete bl.a. genom att upprätthålla Sibeliusmuseum, museet Ett hem, Kankas slott och genom att ställa teaterbyggnaden i Åbo centrum till Åbo Svenska Teaters disposition. Sitt ändamål att stöda och främja vetenskaplig forskning fullföljer stiftelsen bl.a. genom att upprätthålla Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut samt Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning. Forskningsinstitutets ändamål är att främja och vid behov bedriva vetenskaplig forskning, i första hand forskning som bedrivs av forskare med anknytning till akademin. Donnerska institutets uppgift är att befrämja religionsvetenskaplig forskning.

VÅR VISION

Stiftelsen för Åbo Akademi skapar framtid och fungerar som en bro mellan det kulturella arvet och morgondagens samhälle.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

VÅRA VÄRDERINGAR

SAMHÄLLSANSVAR Stiftelsen är en ansvarsfull arbetsgivare och aktiv aktör i samhället. Stiftelsen följer god förvaltningssed och agerar på ett etiskt och moraliskt försvarbart sätt.

KOMPETENS Stiftelsen präglas av professionalitet och respekt i alla sina verksamhetsområden. Stiftelsen är en attraktiv och ansvarsfull arbetsgivare som respekterar sina anställda och uppmuntrar dem att vara innovativa och utveckla sin professionella kompetens.

KOMMUNIKATION OCH ÖPPENHET Stiftelsen är en transparent organisation som aktivt och öppet kommunicerar om sin verksamhet.

VÅRA MÅLSÄTTNINGAR

MERVÄRDE OCH GENOMSLAGSKRAFT Stiftelsen skapar mervärde i alla sina verksamhetsområden. Stiftelsen samarbetar med Åbo Akademi för att identifiera strategiskt viktiga forskningsområden med maximal internationell genomslagskraft. Stiftelsen för Åbo Akademi är en ansedd aktör i samhället och en vägvisare bland de allmännyttiga samfunden i Finland. Stiftelsen bidrar till att trygga akademins långsiktiga verksamhetsförutsättningar och internationellt konkurrenskraftig forskning och utbildning. Stiftelsen värnar om det finlandssvenska kulturella arvet och gör det tillgängligt över språkgränserna.


KOMMUNIKATION

10

Kommunikation och samhällsansvar 2017


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Ulrika Grägg, intendent

I vår strategi betonar vi vikten av att kommunicera öppet, målmedvetet och proaktivt för att skapa en tydlig bild av vår verksamhet. Vi vill ge svar på hur vi förvaltar vårt arv, hur vi använder våra resurser, hur utdelningen går till och hur genomslagskraften för våra bidrag ser ut. Vi vill också bidra till att öka förståelsen och intresset för stiftelser överlag och allt det goda som stiftelserna får till stånd. Syftet med kommunikationen under jubileumsåret var att via det mångsidiga programmet ge möjligheter att fördjupa dialogen med våra kontakter. Under de olika evenemangen kunde vi personligen nå ut till våra olika målgrupper, till studenterna och personalen vid Åbo Akademi, våra samarbetspartner och delegation. Där människor möts uppstår det naturlig kommunikation. Vår nya grafiska linje har en modern men värdig utformning som skapar riktlinjer för allt det som är visuellt och det som publiceras. Vår nya webb ger tillförlitlig och bred information om stiftelsen. Närvaron på de sociala medierna hjälper oss att snabbt kommunicera och reagera på det som händer runtomkring oss. Vår nya årsberättelse utkom för första gången i både tryckt och digitalt format. Årsberättelsen redogör för våra strategiska målsättningar, vår vision och vår kapitalförvaltning samt ett sammandrag av bokslutet. I årsberättelsen finns information om det vi möjliggjorde under det gångna året: forskning, pris, bidrag och vår museala verksamhet. Öppet hus på Biskopsgatan under Stiftelsedagen var en verklig succé, med en strid ström av besökare som ville bekanta sig med vårt museala utbud och våra utställningar. Det bådar gott för kommande evenemang. Tidningsbilagan Vi skapar framtid utgavs i flera svenskspråkiga dagstidningar i Finland i sammanlagt 64 000 exemplar. En finsk översättning av bilagan delades ut med Turun Sanomat i en upplaga på 89 000. Bilagan spreds över hela Åboregionen med omnejd.

Vid infolunchen som anordnades i Academill i samband med delegationens decembermöte i Vasa deltog sammanlagt ett 100-tal akademianställda. Stiftelsen har under en längre tid samarbetat med Åbo filharmoniker och gett rum för små, intima konsertupplevelser i stiftelsens fastigheter. Detta år gavs två kammarkonserter: Myter och legender i restaurang Hus Lindman, och Maskerad för stråkar och harpa med recitation av Edgar Allan Poes novell Röda dödens mask i Humanisticum. Vi har under året aktivt deltagit i Delegationens för stiftelser och fonder verksamhet på olika sätt, bl.a. har vi tillsammans med 44 andra stiftelser finansierat innovationstävlingen Sekelskaparna, som var stiftelsernas gemensamma gåva till det hundraåriga Finland. Målet med tävlingen var att hitta lösningar som ökar de ungas välmående. Vinnarna offentligg jordes på stiftelsedagen 1.10.2017. Teamet Gutsy Go tilldelades första priset på 1,5 miljoner euro. Gutsy Go aktiverar ungdomar under en vecka, under vilken de unga får komma med egna idéer för att skapa en trivsammare hemort eller bättre gemenskap. Idéerna förverkligas, filmas och delas på sociala medier. Sammanfattningsvis har den intensifierade kommunikationen under jubileumsåret burit frukt och gett oss en bra plattform för våra kommande år. Geografiskt har vi även lyckats sprida vetskapen om stiftelsen både i regionen och även i andra delar av Svenskfinland.


12

Plock ur ett livligt jubileumsår 2017 Hundraårsfirandet inleddes med fastlagsjippot Fastlaskiainen på Vårdberget i Åbo, då stiftelsens personal serverade 800 portioner ärtsoppa till studerande. I samband med delegationsmötet i juni ordnades en jubileumsmiddag. Personalen vid Åbo Akademi bjöds till 100-årskalas i Arken. I oktober hölls jubileumsfesten på Åbo Svenska Teater med föreställningen ”Piaf – jag ångrar ingenting” med efterföljande middag och program. I december möttes delegationen till ett historiskt möte i Vasa, då man för första gången sammanträdde utanför Åbo.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017


MEDELANVÄNDNING

14

Ett jubileumsår i arbetets tecken Spetsforskningssatsningar vid Åbo Akademi, två forskningsinstitut, museal verksamhet samt stipendier till forskare och studerande hörde till det som Stiftelsen för Åbo Akademi g jorde möjligt under jubileumsåret.

2,09M€ utdelning i stipendier

75

doktorander fick arbetsstipendium

4,1%

14

fick arbetsstipendium för post doc-forskning av den disponibla förmögenhetens värde vid utgången av föregående år användes för att förverkliga stiftelsens syfte


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Bidrag till Åbo Akademi bo Akademi är den största bidragsmottagaren. Stiftelsen har i enlighet med avtalet som slöts år 1981 med finska staten vederlagsfritt överlåtit lokaler, sammanlagt ca 30 000 m², till Åbo Akademis förfogande. Vårt understöd till akademin har under året varit 15,7 miljoner euro, vilket inkluderar en marknadsmässig hyra för de vederlagsfria fastigheterna som upplåtits till akademins förfogande. De övriga bidragen för att förverkliga stiftelsens syfte uppgick till 2,1 miljoner euro.

FRÄMJANDE AV FORSKNING OCH UTBILDNING Stiftelsen för Åbo Akademi stöder Åbo Akademi genom Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut och Donnerska institutet för religions- och kulturhistorisk forskning samt genom övriga stipendier och understöd för främjande av forskning och utbildning. Detta stöd uppgick till totalt 4,4 miljoner euro. Till övriga stipendier, understöd och verksamhetsbidrag för främjande av forskning och utbildning användes nästan 1,2 miljoner euro. I dem ingår bl.a. stiftelsens bidrag på 0,8 miljoner euro till Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi, varav 0,6 miljoner euro var till yrkeshögskolans medelinsamling.

14 personer har fått stipendier för postdoktoral forskning för sammanlagt 99 månader och till ett sammanlagt värde om 195 500 euro. Den sammanlagda stipendiesumman för arbetsstipendier år 2017 var 1 074 950 euro.

Stiftelsens bidrag till Åbo Akademi år 2017 (1000 euro)

2 906

Av stiftelsens styrelse beviljade projektmedel och verksamhetsbidrag

2 945

Fondbidrag och stipendiemedel på basen av donationsfondernas bestämmelser

2 144

Skötselkostnader

1 279

Grundrenovering

1 677

Korrigering till marknadshyra

5 100

Akademifastigheterna

STIPENDIER Stiftelsen för Åbo Akademi delar ut via forskningsinstitutet och Åbo Akademi arbetsstipendier för doktorander och postdoktoral forskning vid Åbo Akademi för maximalt ett år i taget. År 2017 har 75 personer fått arbetsstipendier för sina doktorsstudier för sammanlagt 521 månader till ett sammanlagt värde om 879 450 euro.

337

Bok- och andra samlingar

4 393

Instituten och övriga indirekta bidrag

15 681


BIDRAG

Fördelningen per fakultet baserar sig på söktrycket i respektive kategori (doktorand/postdoktoral forskare) och ansökningsrunda; det vill säga ju fler ansökningar från en fakultet, desto fler stipendiemånader finns det i beslutsskedet att dela ut. Vidare delades ut 328 417 euro till forskare och anställda som övriga forskarstipendier. Via Åbo Akademi utdelas också stipendier till grundexamensstuderande. Det sammanlagda värdet av utdelade stipendier för grundexamen var 481 932 euro år 2017. Stipendieutdelningen enligt fakultetsfördelning finns angiven i en tabell på sidan 17.

STIPENDIEUTDELNINGEN Merparten av stiftelsens stipendier delas ut via Åbo Akademi enligt akademins egna interna processer. Kriterierna för utdelningen finns i ÅA:s stipendieguider. I vissa fall kommer utdelningsförslagen till SÅA:s styrelse, som fattar det slutliga beslutet. Skattmästaren förfogar över en mindre summa stipendiemedel som han kan bevilja i enlighet med stipendiefondens ändamål.

ÖVRIGA STIPENDIER I enlighet med vissa donationsfonders bestämmelser utdelar stiftelsen även ut stipendiemedel till personer och sammanslutningar utanför Åbo Akademis verksamhetskrets. Till exempel arbetsstipendium för konstnärer delas ut ur Henry Lönnfors fond samt Magnus och Ellen Dahlströms fond. Sammanlagt utdelades 200 766 euro.

ÖVRIG ORDINARIE VERKSAMHET De totala kostnaderna för den övriga ordinarie verksamheten under år 2017 uppgick till 8,3 miljoner euro. Den största utgiftsposten är kostnaderna för den övriga ordinarie verksamhetens fastigheter, som under året uppgick till 3,7 miljoner euro. Hit hör fastigheter och aktielägenheter som stiftelsen hyr till Åbo Akademi och Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi samt Observatoriet, där stiftelsens förvaltning finns.

16

Kostnaderna för stiftelsens administration och fastighetsförvaltning uppgick till 2,4 miljoner euro. Lönekostnaderna för 24 årsverken uppgår till 1,6 miljoner euro. Stiftelsen beviljar också medel för annan verksamhet som är förenlig med dess ändamål. Förteckning över av styrelsen och skattmästaren beviljade bidrag finns i bilaga 1. Till stiftelsens övriga ordinarie verksamhet hör också att upprätthålla museet Ett hem. Under året användes ca 103 000 euro för det. Museet Ett hem hade 4 655 besökare under året, vilket är en ökning med 699 personer jämfört med året innan. Stiftelsen äger och upprätthåller även teaterhuset där Åbo Svenska Teater verkar och överlåter dem vederlagsfritt till teaterns förfogande. De direkta kostnaderna för det var 0,7 miljoner euro under år 2017, vilket inkluderar 0,4 miljoner euro för förnyandet av lyftanordningen ovanför stora scenen.

LEGAT En del av stiftelsens donatorer har fastställt att en bestämd andel av donationsfondens avkastning tilldelas namngivna mottagare i form av legat. Ett legat är en penningsumma som regelbundet delas ut från en stiftelse eller fond som uppkommit genom testamentariskt förordnande. Per 31.12.2017 uppgick värdet av avsättningen från fonderna för bokslutslegat till ca 926 000 euro. Utdelningen av legat finns specificerad i bilaga 2.

SAMMANFATTNING Utdelningen år 2017 uppgick till 4,1 % av den disponibla förmögenhetens värde vid utgången av föregående år. Bruttokostnaderna för att förverkliga stiftelsens syfte uppgick under året till 22,3 miljoner euro. Av dem gick 9,6 miljoner euro till direkta bidrag för att upprätthålla Åbo Akademi. Ytterligare 4,4 miljoner euro kanaliserades via instituten och i form av övriga indirekta bidrag till Åbo Akademi. Kostnaderna för övrig ordinarie verksamhet uppgick till 8,3 miljoner euro.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Beviljade stipendier år 2017 Stipendier till studerande, forskare och anställda vid Åbo Akademi

FHPT

FNT

FPV

FSE

Antal

Totalt

Arbetsstipendier

473 650

230 000

158 600

212 700

89 st 620 månader

1 074 950

Övriga forskarstipendier

133 010

91 311

29 342

74 754

278

328 417

För grundexamensstuderande

140 343

137 315

24 609

179 665

640

481 932

Åbo Akademi sammanlagt

747 003

458 626

212 551

467 119

1 007

1 885 299

Övriga stipendier

72

200 766

Alla sammanlagt

1 079

2 086 065

FHPT - Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi FNT - Fakulteten för naturvetenskaper och teknik FPV - Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier FNT - Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi


EKONOMI

18


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Kapitalförvaltning Christian Backholm, placeringsdirektör

Stiftelsens kapitalförvaltning är koncentrerad till tre huvudområden: fastigheter, aktier och ränteplaceringar. Fastighetsplaceringar görs som direktinvesteringar i fastigheter eller som placeringar i fastighets- och bostadsbolag. Aktie- och ränte- placeringar görs huvudsakligen genom direkta investeringar i noterade finska och svenska aktier samt företagsobligationer, men även fondplaceringar förekommer.


EKONOMI

20

ALLMÄNT År 2017 blev ett mycket gott år för den globala ekonomin. Efter ett händelserikt år 2016 blev 2017 ett lugnt år utan stora politiska överraskningar och realekonomin kom in i en bättre tillväxtfas än på länge. I USA fick president Trump och det republikanska partiet igenom en skattereform som kommer att höja tillväxten åtminstone på kort sikt, men det är fortfarande oklart hur reformen ska finansieras. Tillväxten i USA landade 2017 på 2,3 % medan den i euroområdet var 2,5 %. Euroområdet kom in i en verkligt positiv konjunktur under 2017 stödd av den mycket lösa penningpolitiken. Förtroendet steg till höga nivåer och arbetsmarknaden har sett en god utveckling. Den låga inflationen till trots har diskussionen om penningpolitikens normalisering kommit igång, men den allmänna uppfattningen är att räntehöjningen kommer att vara långsam och kontrollerad. Finlands ekonomi växte enligt de preliminära siffrorna med hela 3,0 % under 2017. Exporten vände kraftigt uppåt i början av 2017 återspeglande en större investeringsaktivitet i resten av världen. Också investeringarna i Finland har ökat märkbart och konsumtionen har fortsatt att utveckla sig väl. Den positiva sysselsättningsutvecklingen i slutet av 2017 stöder tanken på att konsumtionen kan fortsätta på en positiv bana även framöver.

Året 2017 var starkt på de globala aktiemarknaderna. En synkroniserad global tillväxt, låg inflation och en lätt penningpolitik har alla stött aktiemarknaden. Den goda avkastningen på aktiemarknaden har inte kommit genom märkbart högre värderingsmultiplar utan huvudsakligen genom resultattillväxt. Fortsatt positiv kursutveckling kräver att bolagen fortsätter att leverera god resultattillväxt.

STIFTELSENS PLACERINGSVERKSAMHET Det belånade marknadsvärdet på stiftelsens förmögenhet var 572,8 miljoner euro vid utgången av år 2017, vilket kan jämföras med 544,1 miljoner euro vid utgången av år 2016. Det belånade marknadsvärdet på placeringsportföljen, exklusive fastigheter som upplåts vederlagsfritt till akademin, var 505,9 miljoner euro vid utgången av år 2017, vilket kan jämföras med 471,0 miljoner euro vid utgången av år 2016. Med beaktande av ökad belåning om 6,0 miljoner euro samt erhållna och utbetalda bidrag uppgick placeringsportföljens totalavkastning till 6,0 % år 2017. Exkluderat Stockmanns och Aktias negativa värdeförändringar uppgick portföljens totalavkastning till 10,1 %. Den långsiktiga realavkastningen ligger nu på 6,2 % på årsbasis, vilket kan ställas i relation till målsättningen att nå en real avkastning på 4 % över tiden. Avkastningssiffrorna är beräknade på portföljens nettomarknadsvärde.

Trots att räntorna förblivit historiskt sett låga under 2017 har vi sett små rörelser uppåt, och speciellt i euroområdet har vi sett att euriborräntornas nedgång slutat och räntorna har planat ut i väntan på att vända uppåt.

Index-avkastningar för olika förmögenhetsklasser år 2017

1,1%

Företagsobligationer av hög kreditkvalitet

6,6%

Finska fastigheter

7,5%

Globala aktiemarknaden

11,5%

Finska aktiemarknaden


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Portföljen genererar också ett betydande kassaflöde. Intäkter i form av dividender, ränte- och hyresintäkter uppgick år 2017 till 27,8 miljoner euro jämfört med 25,1 miljoner euro år 2016. Av de ovan nämnda intäktsslagen uppvisade dividendintäkterna en ökning om 29,1 %, ränteintäkterna en

30 000 000 25 000 000 20 000 000

minskning om 1,3 % och hyresintäkterna en minskning om 1,2 %. Den stora ökningen i dividendintäkter förklaras dels av att aktievikten steg under året, dels av högre utdelningar från bolagen vi har i aktieportföljen. Nedan en graf som visar utvecklingen av intäkterna.

Hyresintäkter Ränteintäkter Dividender

15 000 000 10 000 000 5 000 000 0 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017

Placeringsportföljens struktur och värde Värdet på placeringsportföljen, exklusive fastigheter som upplåts vederlagsfritt till akademin, låg per utgången av året fördelad i enlighet med nedanstående uppställning.

1% 2% 3%

51%

Balansens slutsumma uppgår per 31.12.2017 till 472,6 miljoner euro. Fondkapitalet har under året ökat med 29,6 miljoner euro.

505,9M

43%


EKONOMI

22

AKTIEPLACERINGAR Aktievikten steg under året från 41,5 % till 45,8 % p.g.a. omallokeringen från andra förmögenhetsklasser till aktieplaceringar. Bland de största förändringarna i aktieportföljen under året kan först nämnas försäljningen av vårt hela Sponda-innehav (23,9 miljoner euro) när placeringsbolaget Blackstone gjorde ett anbud på fastighetsbolaget. Sedan kan nämnas att däcktillverkaren Nokian Tyres kom in i portföljen som ett helt nytt bolag under året (14,0 miljoner euro). Till sist kan nämnas att vårt innehav i lastbilstillverkaren Volvo ökade märkbart under året (+13,9 miljoner euro). Placeringsportföljens aktieexponering består huvudsakligen av finska och svenska noterade aktier. Värdet på aktieexponeringen uppgick till 231,7 miljoner euro vid utgången av år 2017, vilket kan jämföras med 195,7 miljoner euro vid utgången av år 2016. De noterade aktiernas värde uppgick till 215,2 miljoner euro. Bland de största innehaven kan Sampo (30,2 miljoner euro), UPM (24,2 miljoner euro) och Aktia (21,4 miljoner euro) nämnas. Aktieinnehaven genererade en dividendavkastning om 9,5 miljoner euro och aktieportföljens totalavkastning uppgick till 5,6 %. Noterade aktier avkastade 5,5 % och onoterade aktier avkastade 9,5 %. Exkluderat Stockmanns (Stockmann B -38,4 %) och Aktias (Aktia R -18,9 %) negativa avkastningar uppgick aktieportföljens totala avkastning till 12,7 %. Marknadsvärdet för stiftelsens innehav i onoterade bolag uppskattas uppgå till 7,1 miljoner euro per årsskiftet. Stiftelsens innehav i Pensionsförsäkringsaktiebolaget Veritas, som motsvarar en ägarandel om 18,5 %, är värderad till 3,3 miljoner euro. Värdet på innehavet i Kelonia Ab, som är en gemensam investeringsplattform för ett antal finlandssvenska stiftelser och föreningar, uppgår till 3,5 miljoner euro.

Samarbetet med andra finlandssvenska stiftelser och föreningar fortsatte under året i form av placeringslån beviljade till Kelonia Placering Ab. Avkastningsmässigt är dessa lån kopplade till investeringar i s.k. private equity-fonder. Under året beviljades dylika lån till ett värde av 3,2 miljoner euro jämfört med 1,9 miljoner euro året innan. De återstående låneförbindelserna uppgår till totalt 13,4 miljoner euro och marknadsvärdet på fonderna låg på 7,6 miljoner euro vid årsskiftet. Den genomsnittliga årliga avkastningen i form av en intern räntefot (IRR) uppgår till 7,4 %.

FASTIGHETSPLACERINGAR Det uppskattade marknadsvärdet på stiftelsens totala fastighetsinnehav uppgick vid årsskiftet till 325,3 miljoner euro, vilket kan jämföras med 321,9 miljoner euro vid utgången av år 2016. De icke-avkastande fastigheternas andel av detta värde är 66,9 miljoner euro. Den icke-avkastande fastighetsportföljen omfattar huvudsakligen allmännyttiga byggnader som upplåts vederlagsfritt till bidragstagare, i första hand Åbo Akademi. I slutet av verksamhetsåret uppgick den totala lägenhetsytan i stiftelsens fastigheter till ca 113 165 m2, varav ca 38 665 m2 utg jordes av det ickeavkastande fastighetsbeståndet. Stiftelsens kommersiella fastighetsinnehav uppvisade vid utgången av räkenskapsperioden ett marknadsvärde om 249,7 miljoner euro. Den kommersiella fastighetsportföljens kassaflödesbaserade avkastning uppgick år 2017 till 6,1 % och totalavkastningen till 6,7 %. Avkastningssiffrorna är beräknade på fastigheternas marknadsvärde exkluderat banklån. Vid utgången av räkenskapsperioden belastades fastigheterna med externa lån till ett belopp om ca 87,1 miljoner euro, vilket motsvarar 34,9 % av marknadsvärdet på det kommersiella fastighetsinnehavet.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

De olika fastighetsslagen representerade vid årsskiftet följande andelar av fastighetsportföljens totala marknadsvärde:

3% Fastighetsportföljen

Undervisningsutrymmen

19%

Bostäder

100%

36%

Kontor Markområden, övrigt

25%

I december gjorde stiftelsen tillsammans med andra finlandssvenska stiftelser och föreningar en investering (5,8 miljoner euro) i det börsnoterade fastighetsbolaget Technopolis. Tillsammans äger vi 15,48 % av bolaget. Allokeringsmässigt är investeringen under fastighetsplaceringar, eftersom vi äger Technopolis indirekt via investeringsbolaget Olofsgård Invest Ab. Andra större transaktioner som kan nämnas är försäljningen av stiftelsens aktier i Bostads Ab Strandkvarnen i Vasa (3,2 miljoner euro) samt fastigheten på adressen Malmgatan 5 i Åbo (3,0 miljoner euro).

17%

RÄNTEPLACERINGAR Marknadsvärdet på stiftelsens räntebärande placeringar inklusive kassa uppgick vid årsskiftet till 6,0 miljoner euro. Ränteplaceringarnas totalavkastning uppgick till 4,8 %.

ALTERNATIVA PLACERINGAR Stiftelsens investeringar i absolutavkastningsfonder uppgick vid utgången av året till 9,7 miljoner euro. Dessa investeringar genererade en avkastning om 3,5 % för året som helhet. I december lämnade stiftelsen ett meddelande om inlösning av samtliga placeringar i absolutavkastningsfonder.


SPETSFORSKNING

24

”Den interna spetsforskningen är en av de bästa satsningarna genom tiderna” Forskningsnivån vid Åbo Akademi höjdes ordentligt när Stiftelsen för Åbo Akademi beslöt att ge en miljon euro per år i tio års tid till interna spetsforskningsprojekt. En stor fördel för forskarna var kontinuiteten, säger Jorma Mattinen, tidigare rektor. Värdefullt har det också varit att projekten har utvärderats av utomstående experter.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2016 2017


SPETSFORSKNING

26

Ännu många år senare minns Åbo Akademis dåvarande rektor Jorma Mattinen känslan när han på Åbo Akademis inskription fick höra att Stiftelsen för Åbo Akademi i 90-årsgåva till akademin ger en miljon euro per år i tio års tid till spetsforskning. – Det här är en av de bästa satsningarna genom tiderna, som Stiftelsen för Åbo Akademi har gjort, även om den har g jort otroligt mycket annat viktigt för ÅA också, säger Jorma Mattinen, tidigare rektor. Tanken var att pengarna skulle göra det möjligt för utvalda toppforskningsenheter vid Åbo Akademi att nå upp till en sådan nivå att de skulle ha bättre chanser att få finansiering från Finlands Akademi eller EU.

FORSKNINGSNIVÅN HÖJDES – Spetsforskningspengarna höjde forskningsnivån vid Åbo Akademi ordentligt, säger han. Gallringen gjordes på basis av inlämnade intentionsansökningar och konkurrensen var hård. Utgångspunkten var bland annat tidigare forskning gjord av forskarna i gruppen, ambitionsnivån och genomslagskraften för de förväntade resultaten samt nytt tänkande i exempelvis forskningens frågeställning eller i undersökningsmetoderna. En extern panel med sakkunniga rangordnade de återstående ansökningarna och alla som gick vidare till den andra omgången fick en skriftlig evalueringsrapport. Projekten som fick pengar skulle också lämna in en slutrapport.

Vad innebär då en miljon euro fördelad på flera forskningsenheter på ett år? – Om man räknar med ungefär 250 000 euro per grupp är det fem årsverken. Om man räknar med konferensresor och eventuellt instrumentköp så går 100 000 euro snabbt åt och då blir det kanske tre årsverken kvar. Med Åbo Akademis skala mätt är det jättestora pengar. En stor fördel med spetsforskningspengarna var kontinuiteten, i och med att de beviljades för flera år i taget. Grupperna behövde inte ansöka om nya pengar varje år. En annan stor fördel som Mattinen lyfter fram är att projekten utvärderades av en internationell expertpanel.

TYDLIGA PROCESSER – Man kan självklart inte jämföra religionsvetenskap med anläggningsteknik, men man kan evaluera religionsvetenskap inom sitt område. Vi försökte göra ansökningsprocesserna tydliga och genomskådliga för att de skulle vara rättvisa. Med facit i hand konstaterar Jorma Mattinen att en del av spetsforskningsprojekten har lyckats utmärkt, andra bara väl. – Som tidigare rektor kan jag bara säga att de interna spetsforskningsprojekten har varit en av de bästa och mest effektiva finansieringsmodellerna som jag hoppas att Stiftelsen för Åbo Akademi överväger också när akademin firar sitt 100-årsjubileum.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Spetsenheter inom forskning PERIOD LEDARE

ENHET

2015-2018 Matti Laine BrainTrain: taking the next step – träning för arbetsminnet 2015-2018 Peter Nynäs YARG – unga vuxna och religion i ett globalt perspektiv

Tapio Salmi PCC - framtida förädling av skogens biomassa 2015-2018 Ronald Österbacka FUNMAT – funktionella material för att reglera cellen 2015-2018

2010-2014

Lauri Karvonen

Democracy: A Citizen Perspective

Peter Nynäs Post-secular Culture as a Changing Religious Landscape in Finland

2010-2014 2010-2014

Lea Sistonen

Cell Stress and Molecular Aging

2010-2014

Tapio Westerlund

Optimization and Systems Engineering

2006-2009

Lauri Karvonen

Democracy: A Citizen Perspective

2006-2009 Jarl B. Rosenholm FUNMAT - Printable Electro-, Magnetic-, Optical, Chemical and Bio-Functionalities 2006-2009 Kenneth Sandnabba Behavior Genetics of Sexual Dysfunctions, Aggressive Behavior, and Mediating Hormones 2006-2009

Kid Törnquist

Cell Stress, Signaling, and Survival


C.O. TALLGREN-PROFESSUREN

28 26

Exceptionellt lyckat år för marinbiologin

”Det har aldrig gått så bra för oss som nu.”


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

I januari 2017 utsågs Erik Bonsdorff, professor i marinbiologi vid Åbo Akademi, till Årets professor av Professorsförbundet. Rekordmånga doktorer utexaminerades inom ämnet och drygt 30 vetenskapliga artiklar publicerades. Professor Erik Bonsdorff är sedan 1999 innehavare av C.O. Tallgren-professuren i marinbiologi, särskilt Östersjöns och skärgårdens ekologi och miljö, en professur som finansieras av Stiftelsen för Åbo Akademi. Professorsförbundet utnämnde honom till Årets professor 2017 bland annat för att han är landets ledande och mest citerade havsforskare med över 150 vetenskapliga publikationer. Erik Bonsdorff säger att utnämningen gav hela ämnet en kick och möjligheter att lyfta havsprofileringen vid Åbo Akademi akademiskt. - Grundfinansieringen från Stiftelsen för Åbo Akademi har gett marinbiologin en ekonomisk trygghet, som har gjort det möjligt att bygga en kritisk massa av forskare, som behövs för att generera intressanta tankar och forskningsinriktningar. Utan Stiftelsens för Åbo Akademi satsning skulle vi inte bli inbjudna som en intressant och attraktiv samarbetspart i olika nordiska och europeiska projekt med stor bredd. Bonsdorff konstaterar att 2017 var ett exceptionellt lyckat år för ämnet marinbiologi, med till exempel rekordmånga utexaminerade doktorer. Fem personer fick doktorsgraden i marinbiologi. Bonsdorff anser att den summa som stiftelsen har investerat i marinbiologin har betalat sig tillbaka med besked, både när det gäller forskning och undervisning.

- Tack vare stiftelsens satsning är ämnet marinbiologi en nettobetalare till hela Åbo Akademi, eftersom till exempel varje utexaminerad doktor och magister innebär statliga pengar för universitetet. Samtidigt betonar han att det inte betyder att ämnet eller han som ämnesansvarig kan luta sig tillbaka. Att havet är ett av Åbo Akademis fyra profileringsområden betyder en ny, mer mångvetenskaplig infallsvinkel. Bonsdorff talar om en funktionell marinbiologisk mångfald, där havet också ses ur samhällsvetenskaplig synvinkel. - Vi kan inte längre tackla ett delproblem som övergödningen eller klimatförändringen i sänder utan att samtidigt analysera den funktionella helheten i havet. Under 2017 har vi byggt upp en stark plattform med en ny inriktning för marinbiologin. Det har aldrig gått så bra för oss som nu.

Carl Olof Tallgren (1927- ) År 1997 fyllde minister Carl Olof Tallgren 70 år och för att hedra honom inrättade Stiftelsen för Åbo Akademi en professur i hans namn. C. O. Tallgren var skattmästare vid Stiftelsen för Åbo Akademi under åren 1964–1973 och under åren 1982–1997 var han stiftelsens styrelseordförande. Han har också bland annat varit partiordförande för Svenska Folkpartiet, riksdagsledamot och finansminister.


SPETSFORSKNING

30

Grรถnare produkter, grรถnare processer


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Ett av spetsforskningsprojekten vid Åbo Akademi handlar om hur skogens biomassa kan förädlas i framtiden. Molekyler från trämassa ger värdefulla komponenter till ett grönare råmaterial, som industrin kan använda i stället för olja och stenkol. Fem laboratorier och sju professorer med forskargrupper är engagerade i forskningen. – Det handlar om grön, molekylär processteknologi, säger dekanus Tapio Salmi. Professor Stefan Willför är ansvarig för spetsforskningsprojektet, som Stiftelsen för Åbo Akademi finansierar under åren 2015–2018. Hur kan lignin- och hemicellulosamolekyler från träd omvandlas till biologiskt nedbrytbart råmaterial för t.ex. läkemedel, energiproduktion eller förpackningar i stället för olja eller stenkol? I spetsforskningsprojektet vid Johan Gadolin Processkemiska Centret (PCC) vid Åbo Akademi deltar forskare från trä- och papperskemi, teknisk kemi och reaktionsteknik, organisk kemi, oorganisk kemi samt analytisk kemi. Forskningen strävar både efter nya produkter och nya processer. – Det är sällsynt både i vårt land och utomlands att olika laboratorier inom kemi och kemiteknik samarbetar så här tvärvetenskapligt, säger dekanus Tapio Salmi, som själv representerar ämnet teknisk kemi och reaktionsteknik i PCC.

Med internationella mått mätt är PCC vid Åbo Akademi stort med omkring 120 personer i fem laboratorier som samarbetar inom teknisk kemi och reaktionsteknik. Inom sitt område är centret störst i Norden. – Vi är ett stort center vid ett litet universitet i ett litet land. Det gör att vår personal är mycket internationell, säger Salmi. Forskningen måste vara konkurrenskraftig, eftersom forskning kring förnybar biomassa är populär också i övriga Europa, USA och Kanada. – Det betyder att standardnivå på forskning inte räcker. Tack vare spetsforskningspengarna från Stiftelsen för Åbo Akademi kan vi bedriva fri forskning. Forskarna kan ta risker och annorlunda, nya grepp om sitt forskningsområde. Under 2017 har forskarna vid ÅA bland annat g jort genombrott när det gäller att utveckla nya typer av katalysatorer, som påskyndar en kemisk reaktion, för att bryta ner


SPETSFORSKNING

32


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

hemicellulosamolekyler till sockerarter, som kan förädlas vidare till önskad slutprodukt. Efterfrågan på bioväte är stor och där kan ÅA-forskningen bidra när det gäller att utnyttja rester. Forskarna har också utvecklat nya kemiska reaktorer för processintensifiering på mikronivå. Genom Johan Gadolin-stipendierna, som finansieras av Stiftelsen för Åbo Akademi, kan centret bjuda in utländska forskare för att under några månader till exempel utveckla nya katalytiska metoder för fraktionering av biomassa. – Vi använder komponenter från den naturligt växande skogen. Våra processer är gröna och våra produkter är gröna och biologiskt nedbrytbara. Vi bedriver grundforskning som

behövs för den stora teknologiska och industriella revolutionen som pågår, säger Salmi. Processkemiska centret PCC vid Åbo Akademi grundades 1999 och fick följande år status som spetsforskningsenhet finansierad av Finlands Akademi (2000–2012). Sedan 2015 har centret varit en av fyra interna spetsforskningsenheter vid Åbo Akademi som Stiftelsen för Åbo Akademi finansierar under åren 2015–2018. De övriga interna spetsforskningsenheterna är träning av arbetsminnet inom psykologi, unga vuxna och religion i ett globalt perspektiv samt funktionella material för att reglera cellen.

”Vi använder komponenter från den naturligt växande skogen.”


ARBETSSTIPENDIUM

34

Hur förändrar smarttelefonerna klassrummet? Verneri Valasmo, som jobbar med sin doktorsavhandling vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier vid Åbo Akademi i Vasa, fick ett arbetsstipendium av Stiftelsen för Åbo Akademi för år 2017. – Stipendiet betydde jättemycket för mig. Tack vare det kunde jag dels vara fem månader i Uppsala i Sverige och delta i det forskningsarbete som de bedriver vid pedagogiska fakulteten där och dels koncentrera mig på min forskning. Det kändes lyxigt. Valasmo forskar i hur smarttelefoner förändrar interaktionen i ett klassrum och hur socialiteten och det sociala utrymmet i skolorna förändras i och med telefonerna. Hur använder ungdomarna smarttelefonen i klassrummet och hur bidrar smarttelefonen till inkluderande eller exkluderande processer i klassrummet? – Vem deltar i vad som händer i klassrummet via smarttelefonen? Använder ungdomarna telefonen bara för sig själva eller deltar andra elever via den? Vilka impulser från människor och grupper utanför klassrummet kommer in i det via smarttelefonen? Också hur närvaron av smarttelefoner påverkar interaktionen mellan människor ansikte mot ansikte fascinerar mig.

MÅNGA INSPELADE TIMMAR ATT ANALYSERA Hans forskningsmaterial består av 113 timmar film, som han och kollegerna har spelat in i två finlandssvenska gymnasier, ett i Nyland och ett i Österbotten. Sammanlagt har de filmat undervisning med sexton olika lärare i femton olika ämnen.

– Vi har filmat hela lektioner, men min analys fokuserar på situationer där ungdomarna i åldern 16–18 år använder sina telefoner. Vi vill veta vad de gör med sina telefoner och vad det betyder för interaktionen i klassrummet att de använder dem.

ORDBÖCKER OCH KOMPISKONTAKT Valasmo konstaterar att ungdomarna använder sina telefoner till mycket under lektionstid. De slår upp ord i ordböcker via dem, räknar, läser nyheter eller letar efter information om skolrelaterade uppgifter – och de håller kontakt med kompisar också utanför klassrummet via Snapchat, Whatsapp eller kollar foton på Instagram. Samtidigt fortsätter undervisningen som vanligt. Det finns individuella skillnader i hur mycket de unga använder sin telefon i klassrummet. En del unga använder sin telefon kanske 20 procent av tiden där, medan andra knappt använder den alls. – Att få ett arbetsstipendium för min forskning kändes som om det jag gör har betydelse också för någon annan och inte bara för mig. Någon är intresserad av resultaten och betalar mig lön för att jag gör det här arbetet. Utan pengar hade jag inte kunnat forska. Under året skrev Verneri Valasmo tillsammans med kolleger bland annat två vetenskapliga artiklar. Målet är att doktorsavhandlingen i pedagogik ska vara klar år 2020.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017


PRISTAGARE

36

”Det som gällde i fjol är nästan historia i dag.”


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Årets Per Brahepristagare har publicerat mer än 100 artiklar Jessica Rosenholm, professor i farmaci, företrädesvis läkemedelsutveckling, vid Åbo Akademi, uppskattar erkännandet som det innebär att ha fått Per Brahe-priset, som hon säger är det mest ansedda forskarpriset inom ÅA. Att forska i vad nanoteknologi kan göra för medicinen är spännande, eftersom en stor del av möjligheterna fortfarande är oupptäckta och outforskade. Jessica Rosenholm, professor i farmaci, företrädesvis läkemedelsutveckling, vid Åbo Akademi, och teknologie doktor, säger att det känns som att ha en hel värld liggande framför sig. – Vi har ingen aning om vad det eventuellt ännu finns för outforskade möjligheter. Men utvecklingen inom nanomedicin går supersnabbt framåt och det som gällde i fjol är nästan historia i dag. Rosenholm är också docent i biomedicinsk nanoteknologi vid Åbo Akademi och leder en tvärvetenskaplig och internationell forskningsgrupp. Gruppen utvecklar nanomaterial för både diagnostiska och terapeutiska tillämpningar, samt undersöker hur nanomediciner kan underlätta läkemedelsutvecklingen. Nanoteknologin kan bland annat bidra till möjligheten att skräddarsy terapier för varje enskild patient, så kallad ”personalized medicine”. Hon säger att Stiftelsen för Åbo Akademi har en mycket stor roll för forskningsfinansieringen vid ÅA. – För den fria forskningen är stiftelsens roll oumbärlig. Men i och med att medlen kanaliseras på olika sätt vet den enskilda forskaren kanske inte alltid varifrån pengarna kommer.

Under år 2017 publicerade Jessica Rosenholm sin hundrade vetenskapliga artikel i en internationell referentgranskad tidskrift. Sammanlagt har hennes forskning beviljats extern finansiering för över 2,5 miljoner euro. – Även om den forskning mina forskare och jag bedriver är allt mer nischad, kräver den också allt mer samarbete med andra ämnen som till exempel medicin, biologi och kemi, eftersom vi inte kan göra allt själv. Jessica Rosenholm är född 1977 i Åbo och student från Katedralskolan i Åbo 1996. Hon disputerade i fysikalisk kemi vid tekniska fakulteten vid Åbo Akademi 2008 med avhandlingen Modular Design of Mesoporous Silica Materials: Towards Multifunctional Drug Delivery Systems. Hon har varit postdoktoral forskare vid Shanghai Jiao Tong University i Kina, där hon också har fungerat som projektledare.

Sedan 1987 delar Stiftelsen för Åbo Akademi varje år ut ett vetenskapligt pris till ”en yngre lovande forskare vid Åbo Akademi, vars fortsatta anknytning till akademin är synnerligen önskvärd”. Priset är värt 12 000 euro och bär namnet efter Per Brahe, som bidrog till att den Kungliga Akademin grundades i Åbo.


PRISTAGARE

24 38


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Forskarpris för detektivarbete som avslöjar 400 år gammalt fusk Måns Broo, FD och docent vid Åbo Akademi, fick Donnerska institutets forskarpris 2017 för sitt forskningsarbete som avslöjar ett 400 år gammalt plagiat i en sanskrittext. Den polemiska text som Broo har analyserat är skriven på sanskrit och maskerad som en uråldrig religiös skrift, för att ge den mer auktoritet i debatten om två gudinnors betydelse. Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning delar årligen ut ett pris för framstående religionsforskning vid ett nordiskt universitet. Priset ges till en forskare vars forskning inriktar sig på området religion i bred mening. Prissumman är 5 000 euro. Broo får priset för boken The Rādhā Tantra: A critical edition and annotated translation (Routledge, 2017). Broo är intresserad av religionshistoria och använde sina kunskaper i bengali och sanskrit i sitt forskningsarbete. Utgångspunkten för hans bok är en välkänd historia om en hinduisk gudinna, berättad på ett annorlunda sätt.

– Det är som böcker om Jesus skrivna av muslimer, enligt vilka han är en profet för Allah. Ju äldre text desto bättre i de religiösa kretsarna i 1600talets Indien. Helst skulle texten vara tidlös. Måns Broos jämförande detektivarbete mer än 400 år senare har avslöjat en fuskare. − I dag skulle man tala om plagiat. Skribenten har lyft in långa stycken av äldre texter från den konkurrerande riktningen i sin text och ändrat dem för sina syften. Donnerska institutets styrelse konstaterar i sin prismotivering att Broos översättning är ”mästerligt utförd med stor noggrannhet och förståelse för verkets historiska och kulturella kontext”. Enligt prismotiveringen är boken ett imponerande vetenskapligt verk som presenterar en text som fått bred spridning i Sydasien, men som trots detta inte utforskats tidigare i någon större utsträckning. Den rekommenderas varmt för forskare inom fälten indologi, sinologi, religionshistoria och antropologi.


INSTITUT PRISTAGARE

32 40

Milla Stenström fick årets Ralf Törngren-pris – Jag kände mig hedrad över att få den här fina utmärkelsen för all den tid och all den energi som jag har lagt ner på studentkårs- och organisationsarbete utanför studierna och på allt det som jag har brunnit för. Att få Ralf Törngrenpriset kändes som en bekräftelse på det jag har gjort.

fantastiskt roligt både att lära känna nya människor och att lära sig nytt.

Milla Stenström tilldelades Ralf Törngren-priset för sitt omfattande engagemang för Åbo Akademis studentkår och Åbo Akademi. Hon har varit medlem i studentkårens styrelse med ansvar för internationella ärenden och högskolepolitik, och ordförande för studentkårens fullmäktige. Hon har också varit med i fakultetsrådet för Fakulteten för naturvetenskaper och teknik och åren 2016–2017 var hon studentrepresentant i ÅA:s universitetskollegium, innan hon valdes till medlem av Åbo Akademis styrelse.

Hon nominerades till Ralf Törngren-priset både av Fakulteten för naturvetenskaper och teknik och av Åbo Akademis studentkår.

– Jag vill vara med där man kan påverka. Dels uppskattar jag gemenskapen, dels finns det stora möjligheter vid ÅA att ta för sig. Redan när jag började studera gavs jag chansen att vara med och påverka. Också i de här sammanhangen har jag har tagits på allvar som studerande. Eftersom jag har fått ett sådant utrymme har jag också känt mitt ansvar att uttrycka de studerandes åsikter och behov. Det har varit

Milla Stenström läser marinbiologi som huvudämne vid Åbo Akademi och år 2017 var hon inne på sitt femte studieår.

Ralf Törngren-priset instiftades år 2001 av Stiftelsen för Åbo Akademi för att hedra Ralf Törngrens arbete för stiftelsen, Åbo Akademi och dess studentkår. Törngren (1899-1961) var bland annat statsminister samt utrikesoch finansminister för Svenska folkpartiet. Han var också ordförande för ÅA:s studentkår, lärare i nationalekonomi, hedersdoktor vid Handelshögskolan vid Åbo Akademi, och skattmästare för Stiftelsen för Åbo Akademi i sjutton år. Priset är 6 000 euro och ges årligen till någon vid Åbo Akademi, som har gjort en väsentlig insats för att utveckla ÅA eller dess studentkår.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Nya hyresgäster i Reuterska huset Reuterska huset, beläget alldeles invid Åbo domkyrka, har sedan 2016 genomgått en grundlig renovering och fått nytt liv i och med nya hyresgäster. Byggnaden har funnits i Stiftelsens för Åbo Akademi ägo sedan början av 1920-talet. I huset har under årens lopp funnits såväl bostäder, undervisningsutrymmen för bland annat Handelshögskolan som kursboksbiblioteket. Byggnaden användes senast av teologiska fakulteten men måste 2014 tömmas på grund av problem med inomhusluften.

Renoveringen inleddes 2016 med att hela byggnaden pålades. Enligt den ursprungliga planen skulle ca 40 procent av fasaden renoveras, men efter en ny bedömning beslöt man sig för att göra en totalrenovering av fasaden. Så gott som alla fönster i huset byttes ut och ett hisschakt byggdes till vid ingången. Inne i byggnaden gjordes en heltäckande ytrenovering, hela luftkonditioneringen och uppvärmningen moderniserades och golvet lades om.


FASTIGHETER

Renoveringen blev färdig hösten 2017, och de sista hyresgästerna flyttade in i september. Folkhälsan var fastslagen som kommande hyresgäst redan innan renoveringen inleddes, och under arbetets gång blev arkitektbyrån Matti Takala följande hyresgäst. Juristbyrån Lexia, som nu huserar i husets översta våning, kom med i slutskedet av renoveringen. Enligt SÅA:s fastighetschef Mika Soinio passar beslutet att hyra ut fastigheten till utomstående hyresgäster in i stiftelsens strategi. Då fastigheter i stiftelsens ägo av olika orsaker

42

frigörs från Åbo Akademis användning görs en bedömning huruvida fastigheten skall säljas eller behållas och hyras ut, samt om en renovering är nödvändig. Soinio uppskattar att allt fler gamla byggnader som tidigare använts bara sporadiskt nu rustas upp och tas i fullt bruk. - Byggnader är byggda för att användas, de mår bra av att man lever i dem, konstaterar Soinio.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut Linda Annunen, forskningskoordinator

Forskningsinstitutet befrämjar vetenskaplig forskning vid Åbo Akademi genom strategiska forskningssatsningar och forskarstipendier. Institutet understöder både fleråriga finansieringssatsningar och årliga, nya former. ÅBO AKADEMIS INTERNA SPETSFORSKNINGSENHETER Genom understödet på en miljon euro årligen har Åbo Akademi haft möjlighet att göra en strategisk satsning på interna spetsforskningsenheter. I spetsenhetsprogrammet definieras en spetsenhet som en grupp av forskare som har en gemensam, långtgående aktivitets- och forskningsplan. Samarbetar man som en större helhet ska samarbetet ge ett tydligt mervärde. De första enheterna finansierades för perioden 2006-2009, den andra omgången för perioden 2010-2014. Den nuvarande finansieringen gäller åren 2015-2018 för följande spetsenheter: • Centret för funktionella material-FUNMAT (prof. Ronald Österbacka) • Johan Gadolin Process Chemistry Centre PCC (prof. Stefan Willför)

kongresser. Fördelningen av de doktorand- och postdoktorala stipendierna bestäms av nämnden för forskning och forskarutbildning vid Åbo Akademi, som består av två professorer samt en doktorand per fakultet. Stipendier beviljas i första hand för 12 månader om man inte har ansökt om färre månader. I fråga om postdoktorala stipendier ska den sökande ha disputerat inom fem år. Antalet stipendier per fakultet bestäms utgående från söktrycket, där man beaktar antalet ansökta månader per fakultet i jämförelse med det totala antalet ansökta månader. Så här fördelades stipendierna 2017: • FHPT, Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi: 10 doktorandstipendier + 3 post doc-stipendier • FNT, Fakulteten för naturvetenskaper och teknik: 13 + 2 • FPV, Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier: 7 + 0 • FSE, Fakulteten för samhällsvetenskaper och ekonomi: 5 + 1

• BrainTrain (prof. Matti Laine) • Unga vuxna och religion i ett globalt perspektiv-YARG (prof. Peter Nynäs)

OLIKA FORSKARSTIPENDIER OCH UNDERSTÖD TILL FORSKNINGSVERKSAMHETEN Understöd på 686 950 euro har delats ut för ett flertal ändamål, som doktorand- och postdoktorala stipendier, reseunderstöd samt understöd för att ordna seminarier och

JOHAN GADOLIN-STIPENDIEPROGRAMMET VID PROCESS CHEMISTRY CENTRE PCC Doktorander, post doc-forskare och gästprofessorer bjuds in för 3-9 månader till det processkemiska centret PCC för att delta i pågående projekt. Under 2017 användes 100 000 euro till det här och åtta postdoktorala forskare samt fem doktorander besökte PCC.


INSTITUT

44


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2016 2017

UNDERSTÖD TILL ÅBO AKADEMIS 100-ÅRSHISTORIK Åbo Akademi har gett ut två historikvolymer med anledning av sitt 100-årsjubileum. Stiftelsen för Åbo Akademi har via Forskningsinstitutet bidragit med 100 000 euro.

att etablera SAR-aktiviteter i form av en seminarieserie och ett stipendieprogram för utsatta forskare.

FORSKNINGSFINANSIERING FÖR NYA PROJEKT INOM HUMANIORA, PEDAGOGIK OCH TEOLOGI

Under åren 2011-2015 skickades sju forskare för att lära sig entreprenörskap och kommersialisering i syfte att ta med sig ny kunskap tillbaka till Åbo Akademi. År 2017 beviljades sammanlagt 97 000 euro för att utbilda forskarna genom t.ex. kurser, seminarier och för att upprätthålla samarbetet med Kellogg School of Management vid Northwestern University.

År 2016 inleddes en ny satsning på projektfinansiering till humaniora, pedagogik och teologi. Finansieringens syfte är att inspirera till samarbete mellan forskargrupper, internationell publicering och projekt som kan bidra till att yngre forskare kan meritera sig. År 2017 utvidgades satsningen och Forskningsinstitutet bidrog med 164 000 euro. Tolv nya sökande lämnade in en intresseanmälan och gav sedan en tre minuter lång pitch inför en bedömningspanel. Fem av dem ombads lämna in en längre ansökan och efter bedömning av en extern panel beviljades två projekt ett bidrag på 32 000 euro var. Dessutom beviljade Forskningsrådet vid Fakulteten för humaniora, psykologi och teologi ett projektbidrag samt två resestipendium.

UNDERSTÖD FÖR KULTURPROFESSURER

Nya projekt som fick finansiering från Forskningsinstitutet år 2017 var:

PROJEKT FÖR ATT BEFRÄMJA KOMMERSIALISERING År 2011 inleddes ett samarbete med Kellogg School of Management vid Northwestern University i Chicago, USA.

År 2008 då Åbo Akademi fyllde 90 år, gjordes en långsiktig satsning på sju professurer och genom dem stöd för sju ämnen. År 2017 fick sex professurer i konstvetenskap, litteraturvetenskap, musikvetenskap, nordisk etnologi, nordisk historia samt svenska språket sammanlagt 300 000 euro i understöd.

UNDERSTÖD FÖR SCHOLARS AT RISK -PROGRAMMET Åbo Akademi är medlem i programmet Scholars at Risk (SAR) sedan våren 2016. Forskningsinstitutet har bidragit med medlemsavgiften på 5 000 euro. SAR är ett internationellt nätverk som arbetar för att ge skydd åt hotade forskare som inte kan vara verksamma i sina hemländer. Nätverket arbetar även med opinionsbildning och informationsspridning i frågor som rör akademisk frihet. År 2017 fortsattes denna satsning med ytterligare 60 000 euro för

Institutet förvaltas av en styrelse som för tillfället har åtta medlemmar för perioden 2016-2019. Under året arbetade styrelsen bl.a. med att vidare- utveckla uppföljningen av genomslagskraften av satsningarna. Arbetet fortsätter för att få fram olika mätare för t.ex. veten-

• FD Cecilia Björk (pedagogik) ”Lärandeforskning och teknologi som broar mellan musikens teori och praktik” • Prof. Mikael Lindfelt (systematisk teologi) ”An Interdisciplinary Research Project on Vaccine Attitudes”

Dessutom fick tre projekt som påbörjades i fjol fortsatt finansiering på 32 000 euro per projekt.

FORSKNINGSFINANSIERING TILL ÄMNET MARINBIOLOGI Stiftelsen för Åbo Akademi och Åbo Akademi satsar på ämnet marinbiologi. Avsikten är att utveckla och lyfta det marinbiologiska teamet inom Åbo Akademi för att svara på både akademiska och samhälleliga krav. År 2017 beviljades ämnet marinbiologi en långsiktig satsning på 95 000 euro per år för 2018-2019 med möjlighet till fortsättning åren 2020-2021 efter att verksamheten har evaluerats.

skaplig, ekonomisk och samhällelig genomslagskraft. Verksamheten har en årsklocka som styr utlysningarna och rapporteringsdatumen som stöd i sitt arbete. Institutet utnyttjar externa referensgrupper som stöd för utvärdering i många av satsningarna.


FORSKNING

46

Digitala verktyg ska göra musikteori inspirerande Musikteori upplevs ofta som frustrerande. År 2017 fick universitetsläraren Cecilia Björk forskningspengar av Stiftelsen för Åbo Akademi för att utveckla pedagogiska metoder och digitala applikationer som kan hjälpa både elever och lärare att koppla ihop musikteori med praktik på ett inspirerande sätt. - Vi försöker gå in på detaljnivå för att förstå vad det är i musikteori som blir svårt och när. Många musikintresserade elever är redan långt hunna i sitt spelande, men de kan ha specifika luckor i teorikunskapen som bromsar deras utveckling och förmåga att skapa egen musik, säger Cecilia Björk vid Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier i Vasa. Forskningsmaterialet har samlats in bland elever och lärare i Vasa övningsskolas gymnasium. Projektet genomförs i samarbete med Experience Lab, New York University Steinhardt och yrkeshögskolan Novia. Applikationerna, som forskarna utvecklar, ska kunna användas självständigt både av yngre elever och av äldre studerande. De ska finnas tillgängliga för vem som helst. - Via appen ska man få forskningsbaserade instruktioner på olika nivåer. Appen ska hjälpa eleven att ta nästa steg framåt. Björk säger att välstrukturerad undervisning också behövs, trots digitala applikationer. Men apparna kan hjälpa läraren att ge instruktioner för att få elever att lättare förstå musikteori. - Musikteorin är komplex när man har klarat av grundläggande saker som dur och moll. Dagens musik innehåller ofta modala skalor och komplicerade ackord. Vi strävar efter att förbättra möjligheterna att lära ut mer avancerade saker på ett inspirerande sätt.

Att delta i en hisspresentation, så kallad pitching inom humaniora, teologi och pedagogik, där hon på några minuter skulle presentera vad hon vill med sin forskning, var både krävande och roligt. - Utvärderingspanelen ställde bra frågor, som fick mig att vara ännu tydligare. Senast någon har intresserat sig så ingående för min forskning var när jag disputerade. Det kändes som ett privilegium att få delta. Hon uppskattar att instruktionerna inför pitchingen var så konkreta. - Det var lärorikt att få veta vad potentiella finansiärer är intresserade av och försöka formulera sig väl. Att hon fick finansiering av Stiftelsen för Åbo Akademi har gjort att hon har kunnat skriva ytterligare ansökningar med goda resultat. Tack vare finansieringen har forskarna i projektet kunnat skaffa ny utrustning, betala labbkostnader, anställa en doktorand och bjuda in en amerikansk gästprofessor. Hösten 2018 ska en del av teamet vistas en längre period vid New York University för att lära sig mer. - Pitchingen gav nyttiga lärdomar som kunde användas i följande ansökningar. Det är först nu som jag har perspektiv på hur mycket gott den ledde till!


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

”Senast någon har intresserat sig så ingående för min forskning var när jag disputerade.”

År 2017 ordnade Forskningsinstitutet vid Stiftelsen för Åbo Akademi för andra gången en pitching, där forskare inom humaniora, teologi och pedagogik kort och slagkraftigt presenterade sin forskning för en extern utvärderingspanel. Tre projekt fick finansiering: • FD Cecilia Björk (pedagogik): ”Lärandeforskning och teknologi som broar mellan musikens teori och praktik”. • TD Mikael Lindfelt (teologi): ”An Interdisciplinary Research Project on Vaccine Attitudes”. • FD Stefan Norrgård (historia): ”Islossning i Aura å ur ett historiskt perspektiv”. (Finansieras av ÅA)


INSTITUT

48

Donnerska institutets verksamhetsår 2017 Ruth Illman, föreståndare I juni 2017 ordnade Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning symposiet The Ethnic and Religious Future of Europe i samarbete med Migrationsinstitutet och ämnet religionsvetenskap vid Åbo Akademi med presentationer av ca 40 internationella forskare och över 100 åhörare. DI deltog också i planeringen, finansieringen och genomförandet av bl.a. konst- och vetenskapsevenemanget Aboagora 2017 i samarbete med Åbo Akademi, Åbo universitet och flertalet konstnärliga partners samt det årliga nationella religionsvetenskapliga doktorandseminariet i Tvärminne. DI deltog också aktivt i ÅA-spetsenheten YARGs verksamhet. DI tog under året i bruk en ny webbplats: donnerinstitute.fi. Också institutets publikationer fick förbättrade och mer användarvänliga sidor då de under hösten flyttade över till webbportalen journal.fi. Peer review-journalen Approaching Religion utkom med Vol. 7/1: Religious diversity in Asia och Vol. 7/2: The “beauty fallacy”: religion, science and the aesthetics of knowledge. DI erhöll därtill medel från NOP-HS (Nordiska publiceringsnämnden) för att utge referee-tidskriften Nordisk judaistik.

Donnerska institutets pris för framstående religionsforskning tilldelades docent Måns Broo för boken The Rādhā Tantra: A critical edition and annotated translation (Routledge, 2017). Under året delades också två halvåriga forskarstipendier ut: FM Malin Fredriksson (Åbo Akademi) för en doktorsavhandling benämnd Negotiations of racist hate crimes in the criminal justice system in Finland och FM Vanja Mosbach (Uppsala universitet) för en doktorsavhandling benämnd Making Space Public: Purpose-Built Mosques and the Renegotiation of Borders and Identities in Sweden. Biblioteket mottog större donationer av prof. Bo Lönnqvist, överbibliotekarie Siv Storå, Migrationsinstitutet samt Pew Research Center. DI donerade å sin sida samlingen Donner, Uno och Olly till handskriftsavdelningen vid Åbo Akademis bibliotek. Lånen i biblioteket uppgick till 11 079 (10 056 år 2016) och 465 nyförvärv accessionerades (365 år 2016). Ytterligare information: donnerinstitute.fi aboagora.fi journal.fi


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017


SPECIALSAMLING

50

Gadolins unika boksamling fick Unesco-status


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Stiftelsen för Åbo Akademi äger specialsamlingen Gadolinska biblioteket vid Åbo Akademis bibliotek, som under 2017 togs upp på den nationella förteckningen inom Unescos världsminnesprogram. Eva Costiander-Huldén, servicechef vid Åbo Akademis bibliotek, säger att det är en ära att utomstående sakkunniga anser att Gadolins unika boksamling från början av 1500-talet till mitten av 1800-talet förtjänar att tas upp på förteckningen. Syftet med Unescos nationella förteckning är att uppmärksamma samlingar som anses utgöra ett unikt kulturarv så att de bevaras för framtiden. Det Gadolinska biblioteket är unikt bland annat för att det består av tre professorsgenerationers boksamling. Det har varit den kända Åbokemisten, professor Johan Gadolins (1760–1852) privatbibliotek och omfattar cirka 3 400 verk. I samlingen ingår böcker som har varit hans fars, professorn och biskopen Jacob Gadolin (1719–1802), och dennes svärfars, professorn och biskopen Johan Browallius (1707–1755). Den stora samlingen är också unik för att den inte förstördes i Åbo brand 1827, då 40 000 andra böcker av den gamla Kungliga Akademins boksamling brann upp. Det Gadolinska biblioteket klarade sig undan branden eftersom Johan Gadolin förvarade sitt privatbibliotek på prästgården i Virmo. Johan Gadolin anses vara Finlands första moderna vetenskapsman. Costiander-Huldén har främst forskat i hans del av samlingen. – Boksamlingen omfattar 350 år och det är intressant att följa med förändringarna som sker under den tiden. Naturvetenskapen lämnar allt mer Bibeln som rättesnöre, medan empiriska försök och laborationer blir allt viktigare.

Stiftelsen för Åbo Akademi har fått samlingen i sin ägo tack vare Gadolins ättling Emil af Hällström som tog kontakt när det nya Åbo Akademi började bygga upp sitt vetenskapliga bibliotek 1918. Det var den första stora vetenskapliga donationen som tillkom det nya Åbo Akademis bibliotek. Minst hälften av böckerna i Johan Gadolins del av det Gadolinska biblioteket är vetenskaplig litteratur i kemi och mineralogi. Varje bok har också sin egen historia. Här finns bland annat en bok från 1563, som har tillhört Katarina Jagellonicas bror Sigismund av Polen. Boken tog svenskarna som krigsbyte i Polen 1656. Hur böckerna är inbundna berättar också en historia. Johan Gadolin hade svårt att få tag i vetenskaplig litteratur och då han lyckades lät han en bokbindare binda in själva texten, inlagan. De flesta av de viktigaste böckerna är inbundna som halvskinnband med rygg och hörn av skinn och pärmar av kartong klädda i papper. Omslaget på de sprängda banden är dekorerade med färgstänk. I hans del av samlingen finns också oinbundna verk i sladdrigt blått papper. De oinbundna verken är främst så kallad nyttolitteratur, om potatisodling, brännvinsbränning, eldsläckning och uppodling av kärr och mossar. Den Gadolinska samlingen är tillgänglig för allmänheten, men verken måste läsas på plats i Boktornets arkivläsesal i Åbo. Böckerna finns katalogiserade i Åbo Akademis biblioteks databas Alma och kan beställas fram via den.


EVENEMANG

52

Utställningen

”Arkitekt Gustaf Nyström och Åbo. Fem byggnader – fem berättelser” 28.9-27.10.2017 Ulrika Grägg, intendent Arkitekten och professorn Gustaf Nyström (1856–1917) var en av de mest betydelsefulla finländska arkitekterna vid sekelskiftet. Han är nyrenässansens mästare i Finland och känd för bl.a. Ständerhuset och Statsarkivet. Med anledning av att det i december 2017 var hundra år sedan Gustaf Nyström dog, arrangerades en utställning för att uppmärksamma hans livsverk. Nyström var verksam i Helsingfors, men hade många kontakter till Åbo. Utställningen visade prov på hans mångsidiga kunnande och hans starka känsla för den klassiska arkitekturen. Utställningen fokuserade på fem Åbobyggnader som ritats av Gustaf Nyström. Alla fem byggnadsverk har en central plats i Åbos byggnadshistoria: Saluhallen, Heidekens barnbördshus, Åbo konstmuseum, Finlands Banks kontor samt privatvillan Humanisticum på Biskopsgatan 13. Nyströms goda kontakter till Åbo stad och dess ledning utvecklades till ett nätverk som i sin tur ledde vidare till nya uppdrag. Som expertmedlem för G. A. Petrelius donationsfond var Gustaf Nyström också verksam i Åbo stads försköningskommitté. Under flera årtionden reste arkitektstuderande under hans ledning uttryckligen till Åbo för att dokumentera och uppmäta gamla byggnader såsom Domkyrkan och

Åbo slott. Nyström gjorde en betydande karriär även som lärare i arkitektur och alla de mest kända finländska arkitekterna under början av 1900-talet var hans elever. Arvet av Nyström lever kvar i hans arkitektur men även genom den undervisning han bedrev vid det Polytekniska institutet sedermera Tekniska Högskolan. En del av hans elever arbetade senare i Åbo bl.a. Frithiof Strandell, Nyströms bror Alexander, Albert Richardtson och Erik Bryggman, de tre sistnämnda har alla deltagit i Åbo Akademis arkitektoniska utformning. Utställningen var en del av Stiftelsens för Åbo Akademi 100-årsfestprogram som samtidigt hedrade arkitekt Nyströms minne och livsverk. Utställningen arrangerades av Stiftelsen för Åbo Akademi och fick understöd av Centret för konstfrämjande och Bryggmaninstitutet. I utställningen ingick bild-och textplanscher samt originalritningar av Humanisticum. Utställningens upplägg och forskningen kring Nyström gjordes av docent Teppo Jokinen. Utställningen besöktes av närmare 1 000 personer.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Victor Westerholm, Åland, olja på duk, 1910-talet.

UTLÅNADE VERK Till utställningen Nya vyer - Victor Westerholm i skärgården (7.5–31.8.2017) utlånades sex verk av Victor Westerholm. Två oljemålningar med motivet Åland, Vy från Pargas, Havsbild från Eckerö och teckningarna Självporträtt och Skogsbild. Utställningen arrangerades av Skärgårdscentret Korpoström och besöktes av cirka 3 000 besökare. Till Salo konstmuseums utställning ”Lace and Luxury” (20.5-17.09.2017) utlånades fyra etsningar av Jacques Callot, Helfigursporträtt av män och kvinnor av högre stånd från 1600-talets början.


DONATION

54

”En lättnad för oss att Casa Haartmans framtid är tryggad” augusti 2017 donerade föreningen Hedvigs minne konstnärshemmet Casa Haartman i Nådendal inklusive en stor konstsamling och en betydande placeringsportfölj till Stiftelsen för Åbo Akademi. Donationens värde uppgår till cirka 10 miljoner euro och är den största donationen som Stiftelsen för Åbo Akademi har fått på närmare tjugo år. För föreningen var donationen en lättnad. Christel von Frenckell-Ramberg, skattmästare för föreningen Hedvigs minne, säger att föreningen i och med sin donation till Stiftelsen för Åbo Akademi ville se längre framåt än bara de närmaste åren. - Det har varit ett stort ansvar för en liten förening, med några få aktiva eldsjälar, att förvalta arvet efter Hedvig och Axel Haartman. Genom att donera den här värdefulla helheten till Stiftelsen för Åbo Akademi vet vi att den kommer

i professionella och trygga händer som följer paret Haartmans vilja. Casa Haartman är ritat 1926 av den kända Åboarkitekten Erik Bryggman medan Axel Haartman har stått för inredningen och interiörerna. - Det snart hundraåriga huset kräver en varsam och yrkeskunnig renovering. Stiftelsen för Åbo Akademi har bättre förutsättningar än en liten förening att sköta om konstnärshemmet på rätt sätt. Med donationen följde också en betydande placeringsportfölj, vars dividender ska delas ut för att befrämja skapande vetenskapligt forskningsarbete i Finland. För föreningen är det viktigt att veta att pengarna används enligt Hedvig och Axel Haartmans önskemål.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Christel von Frenckell-Ramberg, skattmästare, föreningen Hedvigs minne, Ulrika Grägg, intendent, Stiftelsen för Åbo Akademi, Christina Leppänen, föreningens ordförande, Marian Westerlund, stiftelsens ekonomidirektör och Lasse Svens, stiftelsens skattmästare.

- Stiftelsen för Åbo Akademi har genom sitt samarbete med Åbo Akademi bättre möjligheter än oss som amatörkonstvänner att se till att bidragen når rätt personer, säger von Frenckell-Ramberg. Hon rekommenderar andra föreningar med ett viktigt arv att förvalta att överväga att donera till Stiftelsen för Åbo Akademi. - En liten förening är sårbar, speciellt om det man ska förvalta växer sig stort. Det går bra så länge de aktiva är ärliga, men allt kan också hamna i fel händer. Föreningen har förvaltat konstnärshemmet sedan 1969. - Tiderna förändras och vi ser gärna lösningar som ger Casa Haartman ett nytt liv. Stiftelsen för Åbo Akademi är en instans med rätt värdegrund för att föra arvet vidare och en

instans som också värnar om den finlandssvenska aspekten. Beslutet att donera konstnärshemmet till stiftelsen var en lättnad för många av oss, som under sömnlösa nätter har grubblat på om vi tar hand om paret Haartmans arv på rätt sätt, säger Christel von Frenckell-Ramberg. Ulrika Grägg, intendent vid Stiftelsen för Åbo Akademi, säger att konstnärshemmet i stiftelsens ägo gärna tar emot grupper. - Vi vill öppna upp Casa Haartman och visa det för besökare i mindre skala. Casa Haartman är inget traditionellt hemmuseum utan ett ymnighetshorn av konst och personhistoria, samtidigt som det är ett ömtåligt ställe. Därför vill vi att grupper bokar sitt besök i förväg. Sommartid kommer vi att ordna guidade rundturer för allmänheten. Läs mer på casahaartman.fi


KULTUR

56

Kankas slotts verksamhetsår Ulrika Grägg, intendent rbetet med att utveckla Kankas fortgår. De båda flygelbyggnaderna samt slottets tredje våning är uthyrda till Stiftelsens för Åbo Akademi dotterbolag Agora Aboike Oy Ab som fr.o.m. oktober 2016 inledde samarbete med Sodexo Oy med huvudansvar för uthyrnings- och cateringverksamheten på Kankas. Slottets balkongdörrar på andra våningen och balkonggolvet reparerades. Med understöd från museiverket utfördes en byggnadshistorisk utredning över Bränneriet.

BESÖKARANTAL

skogen och kantas av ädla trädslag med en fin undervegetation med bl.a. akleja, trolldruva och harsyra. Längs med stigen växer idegranar, tujor, ekar, askar, lindar och almar. Sodexo arrangerade morsdagsoch julluncher. De traditionella vår- och julmarknaderna arrangerades tillsammans med föreningen Kankas vänner.

PARKEN

Under juli månad anordnades reguljära avgiftsbelagda guidningar som lockade 598 besökare, antalet besökare i förbokade grupper var 752. I samband med fester, marknader, evenemang, möten och konserter besöktes Kankas av ca 7 500 personer.

I parken har utförts reguljära arbeten, nyplanteringar av träd och underhåll av rabatter och planteringar som tidigare. Baronens stig röjdes från sly och längs med stigen placerades parkbänkar för besökarna. Ruusula-området som finns bakom purjohallen har iståndsatts, rosorna klippts och trädbeståndet gallrats.

EVENEMANG

CAFÉ OCH ANNAN VERKSAMHET

I samarbete med Masku och Nousis 4H-förening ordnades ett barnläger med 10-15 deltagare (19.-2.6.2017). Lägerdeltagarna fick bekanta sig med Kankas historia ur olika perspektiv, medeltiden med jordbruk och arbetarklassen, adeln med guidad rundtur i slottet och en avslutande lunch för inbjudna gäster. Evenemanget Öppna Trädgårdar gick av stapeln 2.7.2017 och 4H hade program för barn med unga musiker och en trollkonstnär. Kankas-stiftelsen stod för parkyoga, guidade rundturer i slottet och en föreläsning med Anna Saarikko, Kansallisromantiikan kukoistus – 1800-luvun suomalaisesta puisto- ja puutarhakulttuurista. Under evenemanget invigdes Baronens trädstig, den stig som Claes Aminoff brukade vandra dagligen. Stigen startar i parken, går över bron till andra sidan av ån och tillbaka. Den naturliga stigen leder genom den lundartade

Den östra flygelbyggnaden har under juli månad fungerat som sommarcafé i samarbete med föreningen 4H. I slottet visades gamla hattar, skor och accessoarer från våra lager. Tillsammans med Kankas vänner gjordes ett nytt recepthäfte, det tredje i ordningen, detta år med temat fisk.

SYNLIGHET En omfattande artikel, Kurkistus Kankaisten kartanoon, om herrgårdar i Egentliga Finland och speciellt Kankas, ingick i Turun Sanomat 30.5.2017. En rikt illustrerad artikel, Salapoliisi kartanon puutarhassa, med fokus på trädgården förr och nu ingick i Kotiliesi 16.3.2017. Kankas finns nu synligt även på de sociala medierna Facebook och Instagram. Läs mer på kankas.fi


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Sibeliusmuseum Inger Jakobsson-Wärn, intendent

Finlands enda egentliga musikmuseum firade Finlands 100-årsjubileum med jubileumsutställningen ”Conducting Finland – dirigenter som musikförmedlare 1917–2017”. UTSTÄLLNINGAR OCH GUIDNINGAR År 2017 präglades av Finlands jubileumsår. Museet firade Finlands 100-årsjubileum med utställningen Conducting Finland – dirigenter som musikförmedlare 1917–2017. Utställningen var öppen 1.2.2017–7.1.2018. Också basutställningarna var fortsättningsvis populära. Museet var regelbundet öppet under hela året, totalt 277 dagar, och besöktes av 12 224 personer, varav 559 var skolelever och 536 barn under 18 år. 981 var besökare med Museikort. Under året gjordes 85 guidningar i utställningarna och sju guidningar inom ramen för Upplevelsestigen. En gitarrworkshop organiserades också.

KONSERTVERKSAMHET, TILLSTÄLLNINGAR OCH SAMARBETSPROJEKT Också museets konsertserie med 26 onsdagskonserter var populär. Samarbetsparter var Finlands Solistförening, Flottans Musikkår, Åbo gitarrfestival, Åbo Konstakademi och konsertserien Tulkinnanvaraista. Konserterna hade sammanlagt 2 327 åhörare. Under året arrangerades också 13 lördags- eller söndagskonserter. Det var fritt inträde till museet under Åbodagen 17.9, under Stiftelsedagen 1.10 samt under den finländska musikens dag, Sibelius födelsedag 8.12. Årets mest uppmärksammade händelse var operasångaren Plácido Domingos besök 15.5 i samband med organisationen Europa Nostras prisutdelning i Åbo. I hans sällskap fanns bl.a. operasångaren Matti Salminen, Luciano Pavarottis änka Nicoletta Mantovani och deras dotter Alice Pavarotti.

Paneldiskussioner ordnades 2.2 under Katedraali soi! kring Heikki Sarmantos oratorium John the Baptist och 28.2 inför premiären av Karl Müller-Berghaus opera Die Kalewainen in Pochjola. Sibeliusmuseum hade konsertsamarbete med barnkören Pikkurella, som 23.3 framförde Hiiritarina ja metsäleikit under Barnens musikfestspel och i samarbete med Åbo konservatorium. Himera-festivalen ordnade en improvisationskonsert 29.4. Näppärisoittajat från Kaustby gav en pop-up konsert 13.5 och samma dag gav också Akademiska Orkestern en matinékonsert. Tillsammans med Turku Animated Film Festival ordnades en animationsfilmvisning med levande musik 26.8. Symposiet Aboagora ordnades 23–25.8 och Åbo Akademis inskriptionshögtidlighet hölls i museet 7.9 med musik av Akademiska Orkestern och Florakören.


KULTUR

PUBLIKATIONER Intendent Inger Jakobsson-Wärn skrev en artikel om museet och verksamheten i IAML:s (International Association of Music Libraries) tidskrift Fontes Artis Musicae. Artikeln The Sibelius Museum publicerades i vol. 64, no. 2 (AprilJune 2017).

SAMLINGAR OCH FORSKNING Samlingarna utökades med fem instrument, bl.a. en pianokantele, ett Engström-pianino från 1886 och en Ahokaselgitarr från 1950. Sibeliusmuseum fick också ta emot donationer från dirigenterna Jukka-Pekka Saraste och Klaus Mäkelä. En fagott var under tiden 5.11.2017–7.1.2018 utlånad till utställningen Akademihuset 200. Musikdoktor Arja Kastinen dokumenterade en pianokantele för Kanteletietokanta.

58

Arkivet fick ta emot ett femtontal gåvor. Forskningssamarbete gjordes med bl.a. Jean Sibelius Works och med forskaren Dr. Elke Albrecht. Museet deltog i Åbo universitetets och Åbo museicentrals forskningsprojekt Turku/Åbo 1800 och samarbetade kring FBK-husets 125-årsjubileum, där Karl Müller-Berghaus musik framfördes med noter ur museets arkiv. Bildmaterial levererades till utställningen Akademihuset 200. Arkivet var stängt under tiden 1.2–31.12.2017 p.g.a. ett omfattande gallrings- och omorganiseringsprojekt. Under året betjänades ändå 102 kund- och forskarfrågor och arkivet besöktes av 12 forskare. Finlands enda egentliga musikmuseum, Sibeliusmuseum, i Woldemar Baeckmans modernistiska museibyggnad från 1960-talet, visar ett urval av samlingens 2 000 instrument, en Sibeliusavdelning och ett omfattande arkiv. Samlingarna består av exempelvis notmanuskript, musikinstrument, ljudinspelningar och mycket mera.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Ett hem

-årets museum i Egentliga Finland Ulrika Grägg, intendent

Museet Ett hem tilldelades Egentliga Finlands museipris 2017 ”för ett aktivt utvecklande av museets programutbud och för att nå ut till nya målgrupper genom att göra museet levande på flera sätt”. Priset utdelades på Egentliga Finlands museimöte på Åbo slott den 1.12.2017. I ett hemmuseum är utställningarna och interiörerna mestadels permanenta. Museet som ursprungligen öppnades på Tavastgatan 1932, återuppstod på Biskopsgatan under en tid då ämnet museologi ännu inte fanns i sin nuvarande form. Det var uttryckligen donatorns önskan att visa upp de representativa rummen och interiörerna, men av ett museum av idag krävs mera än bara fina rum. Tidigare fokuserade man på föremålen, interiörerna, konsten och paret Jacobsson. Barnen, tjänstefolket och det vardagliga livet och miljöerna bakom de representativa kulisserna saknades helt och hållet. Vi har därför under en längre tid satsat på att utveckla våra guidningar och sättet på hur man presenterar samlingarna och tar emot besökarna. Via dramaguidningen ger vi besökaren en glimt av den historia som inte syns i museet, av vardagen, av tjänstefolket och livet bakom de stängda dörrarna. Den nya interaktiva barnguidningen tar fasta på olika aspekter av livet vid sekelskiftet, på barnen och på samhället i Åbo kring 1900.

Museet har varit öppet för allmänheten under veckosluten i januari, under maj-september och under jultiden 1.12.7.1.2018. Under övriga månader var museet öppet enligt överenskommelse med förbeställd guide. Museet deltog i museiförbundets kampanj NU TILL MUSEET! som arrangeras första veckan i oktober. Vi deltog också i akademins vetenskapsdagar med eget program. Totala antalet besökare i museet 2017 var 4 655 varav 769 besökare kom i förbokade grupper. Besökare som betalade med museikortet var 1 151. Museet har fritt inträde vissa återkommande dagar: 22.5, Helena-dagen 31.7, Egentliga Finlands museidag och Åbodagen samt Stiftelsedagen 1.10. Sammanlagt 1 214 besökte museet gratis.


KULTUR

60

FINLAND 100 ÅR Museet deltog tillsammans med 14 andra museer i Egentliga Finlands museers satsning Egentliga Finland 1917. Projektet fick en gemensam webbsida med texter och bilder från alla lokala museer. I slutet av året utmynnade arbetet även i en fiktiv dagstidning med historiska nyheter. Museiförbundets nationella kampanj museot.100, uppmärksammades med kaffeservering för besökarna i museet 5.12.2017 och under veckoslutet 7-8.1.2018.

PUBLIKARBETE OCH UTSTÄLLNINGAR Sommartid sätter vi upp en mindre utställning på vår lilla veranda. Jubileumsåret till ära fick besökarna bekanta sig med Alfred Jacobssons dagboksanteckningar från åren 1917-1918 och göra egna dagboksanteckningar med bläckpenna. I slutet av juni startade vår nya dramaguidning som utspelar sig på 1920-talet. Det är paret Jacobssons 33-åriga adoptivdotter, Kerstin, tillsammans med Jane Ellen ”Neni” Eager, Alfreds brorsdotter, som är i huvudrollerna. Kerstin berättar om sina resor, om familjen Jacobssons villaliv i Runsala och Neni, som är 20 år, berättar om sina studier i England, och om livet i Åbo i gudföräldrarnas hem. Under året gavs ett 20-tal öppna dramaguidningar på svenska och finska, konstguidningar och den nya barnguidningen. Under jultiden 1.12.2017-7.1.2018 hade museet traditionellt dukade julbord och en traditionellt klädd julgran. Övrigt program var sång av Florakörens kvartett och dramaguidningen Jul hos familjen Jacobsson som gavs sammanlagt nio gånger.

FORSKNING, ARKIVARBETE OCH KONSERVERING Museets personal har under hela året arbetat med att läsa Alfreds dagböcker och familjens brev. Innehållet har synliggjorts på sociala medier och i bloggen Ett liv kring 1900. Museet deltog även i projektet Turku/Åbo 1800, ett forskningsprojekt initierat av Åbo Universitet, som fokuserar på 1880-talets Åbo. Konserveringen av museets föremål och konstverk fortsätter enligt uppg jord plan. Hos Arvotekstiilipalvelu Tupulatäkki Oy konserverades mattan i Alfreds rum (H124) och gnistskyddet i Hélènes rum (B118). Golvuret (N 27) restaurerades av Arvonkorjaajat och takkronan i salongen och sovrummet rengjordes och bands om av Turun Valaisinvalmiste.

MARKNADSFÖRING OCH SYNLIGHET Museet marknadsför sig separat men också gemensamt med Sibeliusmuseum och Hus Lindman. Vi har under året bl.a. synts gemensamt vid Turku Touring, ordnat en infokväll för Sekreterarföreningen i Åbo (6.4.2017) med smakprov på dramaguidningar, Sibelius musik och servering på Hus Lindman. Museet Ett hem är synligt på sociala medier på Facebook och Instagram och under året har vi bl.a. presenterat museets rum i tur och ordning på Facebook. En grupp studenter från kursen Kulturmarknadsföring (ÅA) valde museet som samarbetspartner och uppgjorde en marknadsföringsplan för museet.


ORGANISATION

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI PERSONAL 31.12.2017 Skattmästare Lasse Svens Skattmästarens sekreterare Eva Perälä Ekonomidirektör Marian Westerlund Byråsekreterare Catrin Gustafsson Avdelningssekreterare Christina Henriksson Controller Malena Lassus Junior Controller Lotta Sunde Fastighetsassistent Ellen Söderlund Controller Elina Latvakangas Placeringsdirektör Christian Backholm Portföljförvaltare Daniel Raukunen Utvecklingsdirektör Bill Anckar

Fastighetschef Ari Ahokas (akademifastigheter) Fastighetschef Mika Soinio (kommersiella fastigheter) Fastighetsövervakare Matti Kaijankoski (andra än utbildningsfastigheter i Åbo) Fastighetsövervakare Kim Pettersson (utbildningsfastigheterna i Åbo) Serviceman Kimmo Kangas (Kankas) Intendent Ulrika Grägg Museiassistent Anni Mannevaara Museiassistent Maria Jansén

Donnerska institutet Biblioteksamanuens Joakim Alander Bibliotekarie Björn Dahla Biblioteksamanuens Malin Fredriksson Föreståndare Ruth Illman Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut Koordinator Linda Annunen


ORGANISATION

DELEGATIONEN Stiftelsen har en delegation med minst 20 och högst 50 medlemmar. Delegationen utser sina medlemmar och mandattiden är fem kalenderår. Styrelsen för Akademiföreningen Åbo Akademiker rf har rätt att utse två delegationsmedlemmar med en mandattid på två år. Delegationsmedlemmarna erhåller inget arvode. Delegationens uppgifter är att välja delegationens medlemmar, utse ordförande och vice ordförande för delegationen för ett kalenderår i gången, utse och entlediga styrelsens medlemmar, årligen välja revisorer för stiftelsen samt utse styrelsemedlemmar i Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut och Donnerska institutet för religionshistorisk och kulturhistorisk forskning. Delegationen sammanträder till ordinarie möten två gånger per år. Vårmötet hölls den 14 juni 2017 och det ordinarie höstmötet den 11 december 2017. Minister Christoffer Taxell har under året varit delegationens ordförande och regeringsrådet Paulina Tallroth har varit dess vice ordförande.

DELEGATIONEN 2017 Achrén Ulla, förvaltningsdirektör, -2021 Bergh Kaj-Gustaf, jur.kand., -2020 Boström Peter, kommerseråd, -2017 Broo Roger, kansliråd, -18 († 24.10.2017) Dåhli Ebba, ekonomie magister, -2020 Eklund Sara, Senior Solutions Consultant, -2017 Eriksson-Granskog Agneta, filosofie doktor, -2018 Fagerholm Heidi, teknologiedoktor, -2021 Fagerholm Lasse, diplomingenjör, -2019 Forsman Riina, politices magister, -2018 (ÅAF**) Fredriksson Christian, diplomingenjör, -2018 von Frenckell-Ramberg Christel, ekonomie magister, -2020 Frilund Leif, diplomingenjör, -2021 Gardberg Emilie, Master of Arts, -2017

62

Gädda Lars, teknologie doktor, -2018 Harms-Aalto Martina, filosofie magister, -2021 Häyry Tomas, vicehäradshövding, -2017 Inborr Jan, verkställande direktör, -2017 († 24.6.2017) Karsten Marcus, ekonomie magister, -2020 Ketonen Timo, ekonomie magister, -2018 Kevin Torbjörn, politices magister, -2017 Knuts Gisela, juris doktor, -2021 Koponen Juha, ekonomie magister, -2017 Korpivaara Susanna, politices magister, -2019 Kronberg Johan, diplomekonom, -2018 Langenskiöld Bertel, diplomingenjör, -2020 Lindbäck Peter, landshövding, -2021 Lindström Folke, kommerseråd, -2019 Lång Jan, Senior Advisor, -2020 Mattinen Jorma, professor, -2021 Mitts Bjarne, ekonomie magister, -2019 Nilsson Pia, affärsutvecklingschef, -2020 Rantala Marcus, politices magister, -2021 Skogberg Lena, politices magister, -2018 Smirnoff Michael, politices magister, -2019 Stenius Marianne, professor, -2018 Svens Lasse, ekonomie magister, -2021 Tallroth Paulina, regeringsråd, -2021 Taxell Christoffer, minister *) Thors Astrid, vicehäradshövding, -2017 Tiilikainen Teija, politices doktor, -2018 Wallin Stefan, riksdagsledamot, -2018 Westerén Tom, filosofie magister, -2018 (ÅAF**) von Weissenberg Marina, politices magister, -2017 Wiklund Henry, kammarråd, -2018 Wikman Stefan, vicehäradshövding, -2018 Vikström Björn, biskop, -2019 Wikström Lilian, filosofie doktor, -2019 *enligt stadgarna har medlem som valts till delegationen före 1.1.1982 mandat på livstid. **) Akademiföreningen Åbo Akademiker r.f.:s representanter i delegationen för perioden 1.1.2017–31.12.2018


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

STYRELSEN Styrelsen sköter förvaltningen av Stiftelsen för Åbo Akademi och svarar för att stiftelsens verksamhet organiseras på ett ändamålsenligt sätt för fullgörande av ändamålet. Styrelsen svarar för att tillsynen av stiftelsens bokföring och medelförvaltning är ordnad på ett behörigt sätt. Styrelsemedlemmarna erhåller inget arvode för styrelsearbetet i stiftelsen. Styrelsen består av sju av delegationen utsedda medlemmar, vilkas mandattid är tre kalenderår. Årligen är två eller tre medlemmar i tur att avgå. Styrelsemedlem ska vara medlem av delegationen. I styrelsen ska båda könen vara representerade. Styrelsen väljer inom sig ordförande och vice ordförande för ett kalenderår i gången. Styrelsen har sammanträtt åtta gånger under året. Den har stadgeenligt avgivit utlåtanden och uppgjort förslag i samtliga av delegationen handlagda ärenden förutom val och i övrigt avgjort de ärenden som ankommer på styrelsen i enlighet med stadgarna.

STYRELSEN 2017 Kommerserådet Peter Boström, ordf. Ekonomie magister Ebba Dåhli Ekonomie magister Timo Ketonen Juris doktor Gisela Knuts DE Johan Kronberg Senior Advisor Jan Lång Riksdagsledamot Stefan Wallin, vice ordf. Föredragande: Lasse Svens, skattmästare Sekreterare: Marian Westerlund, ekonomidirektör Rektor Mikko Hupa har kallats till styrelsens möten.

LEDNINGSGRUPPEN Stiftelsens ledningsgrupp har under året bestått av skattmästare Lasse Svens, utvecklingsdirektör Bill Anckar, placeringsdirektör Christian Backholm, intendent Ulrika Grägg och ekonomidirektör Marian Westerlund. Skattmästarens sekreterare Eva Perälä har fungerat som ledningsgruppens sekreterare.

MEDLEMMAR I INSTITUTENS STYRELSER FORSKNINGSINSTITUTET Under verksamhetsåret 2017 bestod Forskningsinstitutets styrelse av professor Siv Björklund, Vasa universitet, rektor Mikko Hupa, professor Meri Larjavaara och professor Niklas Sandler, Åbo Akademi, skattmästare Lasse Svens, Stiftelsen för Åbo Akademi, vicerektor Riitta Pyykkö, Åbo universitet, biskop Björn Vikström, Borgå stift samt dess ordförande, verkställande direktören Lilian Wikström, Karolinska Institutet Innovations AB (för perioden 11.5.2016-31.12.2019). TkD Hanna Lindqvist, koordinator vid Forskningsinstitutet har fungerat som styrelsens sekreterare. FD Linda Annunen anställdes 1.12.2017 till ny koordinator för Forskningsinstitutet.

DONNERSKA INSTITUTET Under verksamhetsåret 2017 bestod Donnerska institutets styrelse av professor Tage Kurtén, ordförande, med docent Tiina Mahlamäki som personlig ersättare, professor Peter Nynäs med professor Lena Marander-Eklund som personlig ersättare och professor Mattias Gardell med docent Mats Utas som personlig ersättare (för perioden 1.7.2016– 30.6.2019). FD, docent Ruth Illman har fungerat som styrelsens sekreterare.


NÄRSTÅENDEKRETSEN

64

NÄRSTÅENDEKRETSEN Stiftelsen för Åbo Akademi har i sin närståendekretsanvisning lagt upp riktlinjer för hur eventuella transaktioner med närståendekretsen behandlas. Närståendekretsen består av stiftelsens grundare, dess styrelse och andra personer med ledande position samt dessa personers familjemedlemmar och andra nära släktingar. Stiftelsen för Åbo Akademi kan ha transaktioner med närståendekretsen ifall dessa sker på samma villkor som med andra aktörer på marknaden. Köp av tjänster och varor sker på basen av offertförfarande; avgörande kriterier vid val av leverantörer är såväl pris som kvalitet. Genom att begära offerter från flera leverantörer säkerställs att upphandlingen sker till marknadspris. I vissa fall anlitas en utomstående part, exempelvis vid försäljning av lägenheter, för att säkerställa att försäljningen sker till marknadsvärde. Stiftelsen kan därmed ingå avtal med närståendekretsen då detta anses vara det bästa alternativet och detta sker till marknadsvillkor. Även stipendier kan delas ut till personer som tillhör närståendekretsen, ifall personen uppfyller stadgarna för stipendiet och anses var den lämpligaste personen för stipendiet. Utdelningen ur en stor del av de stipendiefonder som stiftelsen förvaltar administreras av Åbo Akademi, som lediganslår, beviljar och utbetalar stipendierna i enlighet med stadgarna för respektive fond. Eftersom Åbo Akademi utser dessa stipendiater anses dessa utbetalningar inte vara närståendeaktiviteter även om stipendiaterna skulle tillhöra stiftelsens närståendekrets. För rapporteringen av närståendekretstransaktionerna under år 2017 har uppgifter samlats in med hjälp av en blankett. I denna blankett har närståendekretsen ombetts ange inom vilka organisationer de haft bestämmande inflytande samt namnen på familjemedlemmarna och andra nära släktingar och eventuella organisationer där dessa innehar bestämmande inflytande. Uppgifterna som samlats in med blanketten har samkörts med stiftelsens hyres- och leverantörsreskontra samt med en lista över vilka personer och organisationer som tilldelats stipendier och bidrag. I tabellen presenteras de transaktioner Stiftelsen för Åbo Akademi haft med närkretsen i form av en tabell. Under tabellen beskrivs närståenderelationernas karaktär samt de ekonomiska transaktionerna. Jacques Callot, Helfigursporträtt av män och kvinnor av högre stånd, etsning, 1600-tal


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

ÅTGÄRDER ELLER EKONOMISKA FÖRDELAR I 1000 EURO

NÄRSTÅENDEKRETSRELATIONENS KARAKTÄR

1 2 3 4 5 A. Löner, arvoden och pensionsförpliktelser 710 B. Lån 7 886 C. Dividender D. Räntor 45 E. Hyror 110 7 29 F. Stipendier och understöd 70 G. Vederlag 3 828 H. Förvaltning 24 I. Övriga avtal 51 62

FÖRKLARINGAR TILL ÅTGÄRDER OCH EKONOMISKA FÖRDELAR

NÄRSTÅENDEKRETSRELATIONENS KARAKTÄR

A. B. C. D. E. F. G. H. I.

1. 2. 3. 4. 5.

I punkten anges löner och naturaförmåner som betalats till ledningsgruppen och skattmästaren. Lån som beviljats koncernföretag. Erhållna dividender från koncernföretag. Räntor på lån som beviljats koncernföretag. Fastighetsplacering utgör en stor del av stiftelsens verksamhet. På denna rad presenteras de hyresintäkter stiftelsen har fått av personer tillhörande närståendekretsen. Stipendier och beviljade stöd som under året beviljats av styrelsen eller skattmästaren. Vederlag som betalats till bostads- och fastighetsaktiebolag tillhörande koncernen. Intäkter för förvaltningskostnader av dottersammanslutningar, bland annat administrativa kostnader. Övriga avtal som ingåtts med närståendekretsen, exempelvis entreprenader eller diverse inköp. Här ingår köp av tjänster från revisionssamfund.

Stiftarna och de som utövar bestämmande inflytande i stiftelsen samt deras eller stiftelsens dottersammanslutningar och dotterstiftelser. Styrelseledamöterna, verkställande direktören samt de ansvariga bolagsmännen och revisorerna i stiftelsen och i sammanslutningar och stiftelser som avses i 1 punkten. Stiftelsens ombud och andra som deltar i ledandet av stiftelsen, skattmästaren och ledningsgruppen. Familjemedlemmar till personer som avses i 1-3 punkten. *) Sammanslutningar och stiftelser där en person eller flera samverkande personer som avses i 1-4 punkten har bestämmande inflytande.

*) make och sambo, egna barn och makens eller sambons barn och dessa barns make eller sambo och efterkommande samt egna och makens eller sambons föräldrar, far- och morföräldrar och deras föräldrar. VEDERLAGSFRIA FÖRMÅNER Personer i stiftelsens närkrets och personal kan ges möjlighet att utnyttja stiftelsens utrymmen vederlagsfritt för privata tillställningar.

RISKHANTERING I stiftelsens riskhanteringspolicy har vi definierat riskhanteringens principer, mål, organisering och ansvar samt tillvägagångssätt och processer för riskhanteringen. Stiftelsens riskpolicy har godkänts av styrelsen och den revideras årligen för att säkerställa att den motsvarar verksamhetens aktuella läge. Stiftelsen definierar en risk som en intern eller

extern händelse, som när den realiseras påverkar uppnåendet av stiftelsens mål. I den årliga riskkartläggningen för år 2018 definierades placeringsverksamhetens avkastning på lång sikt, datasäkerhet och personalens kompetens som de tre främsta riskerna. För de främsta riskerna har gjorts en åtgärdsplan för att minimera att risken realiseras.


BOKSLUT

66

Sammandrag av bokslutet för år 2017

"Det känns bra att stiftelsens ekonomi är i balans, vilket gör det möjligt för oss att hålla vårt stöd till Åbo Akademi på minst samma nivå som under de senaste åren."


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Marian Westerlund, ekonomidirektör okslutet för år 2017 uppvisar ett överskott om 2,1 miljoner euro, vilket innebär en resultatförbättring om 0,7 miljoner euro från föregående år.

0,4 miljoner euro, finansieras med bidrag som stiftelsen får från H.W. Donners fonder i Sverige, USA och Storbritannien samt Gustaf Packaléns Mindefond i Danmark.

Stiftelsens medelanvändning uppgick till 13,1 miljoner euro, jämfört med 11,1 miljoner euro föregående år. Vi definierar medelanvändningen som stiftelsens ordinarie verksamhet med avdrag av influtna allmänna understöd och utdelade medel ur Julius Polins förfäders minnesfond samt den ordinarie verksamhetens övriga fastigheter, vilka vi inkluderar i placeringsportföljen.

Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut befrämjar den vetenskapliga forskningen vid Åbo Akademi genom strategiska forskningssatsningar och medel för forskarstipendier. Institutets utdelning och verksamhetskostnader uppgick till sammanlagt 2,8 miljoner euro, vilket låg på samma nivå som året innan. Institutet fick 0,7 miljoner euro i bidrag från stiftelsens egna donationsfonder och Stiftelsen Academica i Sverige.

Den ordinarie verksamheten är den verksamhet stiftelsen bedriver för att uppnå sitt i stadgarna definierade ändamål, d.v.s. att ekonomiskt delta i upprätthållandet av Åbo Akademi samt att även i övrigt stödja och främja finlandssvenskt kulturarbete, särskilt vetenskaplig forskning. Vi finansierar medelanvändningnen med placeringsportföljens löpande direktavkastning, vilket betyder att realisationsvinsterna inte hör till den utdelningsbara avkastningen. Fondernas andel av realisationsvinsterna (ca 93 %) tillförs fondkapitalet, medan återstoden, det vi kallar stiftelsens allmännas andel, kvarstår i räkenskapsperiodens resultat.

DEN ORDINARIE VERKSAMHETEN De totala kostnaderna för att förverkliga stiftelsens syfte uppgick under året till 22,3 miljoner euro varav 14,0 miljoner euro riktades direkt eller indirekt till Åbo Akademi. Kostnaderna för de utrymmen om sammanlagt ca 30 000 m2 som stiftelsen i enlighet med avtalet med finska staten från år 1981 överlåter vederlagsfritt till Åbo Akademis förfogande, uppgick till 3,4 miljoner euro medan marknadshyran för dessa utrymmen beräknas uppgå till 5,1 miljoner euro, vilket innebär att det totala stödet till Åbo Akademi år 2017 uppgick till 15,7 miljoner euro. Det av stiftelsens styrelse till undervisningen och forskningen vid Åbo Akademi beviljade bidraget uppgick till 3,2 miljoner euro, jämfört med 2,8 miljoner euro föregående år. Bidraget till ämnena engelska och danska, sammanlagt

Skötselkostnaderna för de fastigheter som stiftelsen enligt avtalet med finska staten skall upplåta vederlagsfritt till Åbo Akademi uppgick till 2,1 miljoner euro och låg på samma nivå som år 2016. Ventilationen i Åbo Akademis huvudbyggnad förbättrades till en kostnad om 1,3 miljoner euro. Dessa fastigheters intäkter 0,2 miljoner euro består i huvudsak av de interna hyror vi fördelar på forskningsinstitutet, Donnerska institutet och museet Ett hem. Ordinarie verksamhetens övriga fastigheter är de fastigheter och aktielägenheter som stiftelsen hyr till Åbo Akademi och Ab Yrkeshögskolan vid Åbo Akademi samt Observatoriet, där stiftelsens kontor är beläget. Hyresintäkterna från dessa fastigheter uppgick till 5,4 miljoner euro, medan skötselkostnaderna låg på 2,1 miljoner euro och avskrivningarna på 1,6 miljoner euro. Överskottet blev 1,7 miljoner euro, liksom även föregående år. Avsättningen enligt gåvobrev och testamenten uppgick till 6,0 miljoner euro, vilket är 1,3 miljoner euro mera än föregående år. Avsättningen baserar sig på den utdelningsbara avkastningen föregående år och varje enskild donationsfonds bestämmelser. Avsättningen består av 0,9 miljoner euro för bokslutlegat, 1,1 miljoner euro för stipendier, 2,9 miljoner för fondbidrag till Åbo Akademi och stiftelsens institut, museum och samlingar samt 1,1 miljoner euro för stiftelsens förvaltningsprovision.


BOKSLUT

68

15,7 M€ TOTALA STÖDET TILL ÅBO AKADEMI

93 %

AV NETTOFÖRMÖGENHETEN HÖR TILL BUNDNA DONATIONSFONDER*

505,9 M€ PLACERINGSPORTFÖLJENS MARKNADSVÄRDE

6,0 %

PLACERINGSPORTFÖLJENS TOTALAVKASTNING

Ur moderstiftelsens bokslut *donatorn har begränsat användningen av kapitalet och/eller avkastning.

Den övriga ordinarie verksamheten omfattar museet Ett hem, Donnerska institutet, samlingarna, kostnaderna för Åbo Svenska Teaters utrymmen, av styrelsen och skattmästaren beviljade bidrag och hederspris, bidrag för stipendier och motsvarande stipendiekostnad samt stiftelsens administrationskostnader. Det sammanlagda underskottet av den övriga ordinarie verksamheten uppgick till 3,0 miljoner euro, dvs. på samma nivå som år 2016. Stiftelsens utdelning av bidrag och stipendier beskrivs närmare på sidorna 14-17.

TILLFÖRDA MEDEL Föreningen Hedvigs Minne rf donerade i augusti 2017 konstnärshemmet Casa Haartman i Nådendal, inklusive konst- och övriga samlingar samt en betydande placeringsportfölj till stiftelsen. Donationens sammanlagda värde 9,9 miljoner euro har tillförts Fonden till Hedvigs Minne. Den avkastningsandel som den av stiftelsen förvaltade fonden Julius Polins förfäders minnesfond årligen erhåller av den s.k. moderfonden Inez och Julius Polins fond, förvaltad av Samfundet Folkhälsan i Svenska Finland r.f., uppgick till 1,7 miljoner euro. Ur avkastningsandelen har 1,6 miljoner euro utdelats som bidrag och stipendiemedel till Åbo Akademi.

INVESTERINGS- OCH FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Det belånade marknadsvärdet på placeringsportföljen, exklusive fastigheter som upplåts vederlagsfritt till akademin, var 505,9 miljoner euro vid utgången av år 2017, vilket kan jämföras med 471,0 miljoner euro vid utgången av år 2016.


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

Placeringsportföljens totalavkastning uppgick till 6,0 %. Den långsiktiga realavkastningen ligger nu på 6,2 % på årsbasis, vilket kan jämföras med vår strategiska målsättning på en realavkastning om 4 %. Vår målsättning är att portföljen genererar en avkastning som gör det möjligt att bibehålla vårt stöd till Åbo Akademi på minst samma nivå som under de senaste åren och samtidigt nå ett positivt resultat. Placeringsportföljens direktavkastning år 2017 uppgick till 18,6 miljoner euro jämfört med 14,6 miljoner euro år 2016. Dividendintäkterna ökade med 2,9 miljoner euro och fastighetsnettot med 1,0 miljon euro från föregående år. Räntenettot, inklusive övriga intäkter och kostnader för placerade medel, förbättrades med 0,1 miljoner euro. Försäljningen av tillgångar inbringade 118,3 miljoner euro år 2017. Nettorealisationsvinsten uppgick till 19,9 miljoner euro. Fondernas andel 18,6 miljoner euro har tillförts fondernas kapital, medan stiftelsens allmännas andel av realisationsresultatet, d.v.s. 1,3 miljoner euro ingår i räkenskapsperiodens överskott. Stiftelsens kapitalförvaltning beskrivs närmare på sidorna 18-23.

ALLMÄNNA UNDERSTÖD Stiftelsen har under år 2017 mottagit 2,4 miljoner i allmänna understöd, varav 1,2 miljoner euro var den årliga avkastningsandelen från William Thurings stiftelse och 1,2 miljon euro den årliga avkastningsandelen från Stiftelsen Akademiska fonden. Den donation om 0,9 miljoner euro som stiftelsen erhöll år 2016 på basen av Kosti-Ohto Lönnqvists testamente har år 2017 ur vinstmedlen överförts till en fond benämnd Kosti-Ohto Lönnqvists Minnesfond. Vi tillämpar detta förfaringssätt för att hedra donators minne, då en donation enligt testamentets bestämmelser inte skall överföras till en s.k. bunden fond, förutsatt att donator inte önskat förbli anonym.

BALANSRÄKNINGEN Balansomslutningen uppgick till 472,6 miljoner euro 31.12.2017, varav bestående aktiva stod för 96 %. Noterade aktier och andelar i placeringsfonder upptas i balansen till sitt marknadsvärde. Den orealiserade värdeökningen tillförs

fonden för verkligt värde, förutom den del som hänför sig till ÅA-placeringslånet, vilken ökar lånebeloppet under övriga långfristiga skulder. Stiftelsens eget kapital har under år 2017 ökat med 22,8 miljoner euro till 356,6 miljoner euro. Ökningen består i huvudsak av fondernas kapitalisering av avkastning i enlighet med varje enskild fonds bestämmelser, sammanlagt 1,4 miljon euro, fondernas andel av nettorealisationsvinsten och nedskrivningarna, sammanlagt 18,1 miljoner euro, donationen till Fonden till Hedvigs Minne 9,9 miljoner euro, minskningen i fonden för verkligt värde 8,9 miljoner euro samt räkenskapsperiodens överskott 2,1 miljoner euro.

KONCERNEN Stiftelsekoncernen omfattar dotterbolagen Fastighets Ab Allegro i Jakobstad (86,0 %), Fastighets Ab Gripen (100 %), Fastighets Ab Slottsfastigheten (79,9 %), Bostads Ab Vesta i Åbo (82,1 %), Ståfast Oy Ab (100 %) och Agora Aboike Oy Ab (100 %), intressebolagen Kauppakeskus Hansa GP Oy (34,5 %), Kauppakeskus Hansa Ky (34,5 %), Fastighets Ab Thalia (35,7 %) och Förlags Ab Sydvästkusten (31,9 %) samt Kankas-stiftelsen. Stiftelsen har under år 2017 avyttrat hela sitt innehav i Bostads Ab Strandkvarnen (49,0 %). Ägarandelen i Bostads Ab Hjorten har sjunkit från 39,2 % till 13,0 %. Koncernens resultaträkning uppvisar ett överskott om 2,7 miljoner euro, bestående av moderstiftelsens överskott 2,1 miljoner euro, dotter- och intressebolagens samt Kankas-stiftelsens sammanlagda nettoöverskott 0,5 miljoner euro och nettoeffekten av koncerninterna elimineringar totalt 0,1 miljoner euro. Koncernens balansomslutning uppgår till 530,3 miljoner euro jämfört med 471,3 miljoner euro föregående år. Ökningen 59 miljoner euro motsvaras i huvudsak av ökningen i moderstiftelsens placeringsportfölj som ett resultat av det nya placeringslånet av Åbo Akademi, omplaceringen av gjorda realisationsvinster samt donationen av Hedvigs Minne r.f. Stiftelsens för Åbo Akademi fullständiga verksamhetsberättelse och bokslut för år 2017 inklusive revisionsberättelse kan läsas på årsberättelse.stiftelsenabo.fi.


BOKSLUT

RESULTATRÄKNING

70


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

BALANSRÄKNING

1 000 euro


BOKSLUT

FINANSIERINGSANALYS

72


STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

DONATIONER OCH BIDRAG Utöver den förmögenhet som stiftelsen direkt förvaltar finns ett antal fonder och stiftelser såväl i Finland som utomlands som förvaltas av andra institutioner och vilkas avkastning enligt dessa fonders och stiftelsers reglementen i sin helhet eller delvis kommer Stiftelsen för Åbo Akademi eller Åbo Akademi till del. Den ur dessa stiftelser och fonder erhållna avkastningen presenteras i tabellen nedan. Bidraget ur Stiftelsen Akademiska fonden och William Thurings stiftelse utgör allmänna understöd och kan följaktligen användas fritt för förverkligandet av Stiftelsens för Åbo Akademi syfte. Bidraget ur Inez och Julius Polins fond tillförs Julius Polins förfäders minnesfond, som ägs av Stiftelsen för Åbo Akademi. Bidragen ur de övriga externt

förvaltade fonderna tilldelas Åbo Akademi eller Stiftelsens för Åbo Akademi forskningsinstitut respektive Donnerska institutet. Föreningen Hedvigs Minne rf donerade i augusti 2017 konstnärshemmet Casa Haartman i Nådendal, inklusive konst- och övriga samlingar samt en betydande placeringsportfölj till stiftelsen. Donationen har tillförts Fonden till Hedvigs Minne. Övriga under året erhållna donationer har intäktsförts. Stiftelsen för Åbo Akademi har med tacksamhet mottagit bidrag, donationer och understöd från enskilda personer, institutioner, organisationer och företag. Läs mer om donationer på stiftelsenabo.fi/donera

Bidragsgivare och ändamål Erhållna bidrag euro 2017 2016 Externt förvaltade fonder Gustaf Packaléns Mindefond 68 357 Inez och Julius Polins fond 1 739 456 Stiftelsen Academica - forskningsinstitutet 434 271 - Olly och Uno Donners donationsfond 72 918 - H W Donners fond för ämnet engelska 516 459 - Åbo Akademis jubileumsfond 1968 111 511 H W Donners stiftelse, för ämnet engelska 41 111 H W Donner Trust , Reliance Trust 17 864 H W Donner Settlement , NatWest Bank Stiftelsen Akademiska fonden 1 191 503 William Thurings stiftelse 1 250 000 5 443 450 Övriga erhållna donationer Donationer från företag och organisationer - Svenska litteratursällskapet i Finland r.f. 3 071 - Åbo Svenska Samskolas Kamratförbund 4 197 Testamentsdonationer - Kosti-Ohto Lönnqvist Donationer med anledning av Juha och Riitta Mäkitalos bemärkelsedag Kommunala bidrag för museiverksamhet 17 280 Nya fonder - Fonden till Hedvigs Minne 9 937 670 - Erik och Ingegerd Hags minnesfond för Sjöhistoriska institutet 25 000 Bidrag för stipendier 11 219 9 998 437 Sammanlagt

15 441 88

76 000 1 570 471 396 749 66 640 471 845 101 088 82 160 17 867 47 679 1 144 064 1 250 000 5 224 563

2 792 919 566 14 500 20 280

10 123 967 261 6 191 824


BILAGA 1

AV SKATTMÄSTAREN OCH STYRELSEN BEVILJADE BIDRAG


BILAGA 2

STIFTELSENS FÖR ÅBO AKADEMI ÅRSBERÄTTELSE 2017

AVSÄTTNING FRÅN FONDERNA FÖR BOKSLUTSLEGAT 31.12.2017


Stiftelsens för Åbo Akademi årsberättelse presenterar stiftelsens verksamhet år 2017 samt ett sammandrag av bokslutet. En elektronisk version av årsberättelsen samt den kompletta verksamhetsberättelsen med bokslutet och revisionsberättelsen publiceras på adressen årsberättelse.stiftelsenabo.fi. Årsberättelsen, verksamhetsberättelsen och bokslutet ges ut på svenska.

Layout och innehållsproduktion: Å Communications / Redaktion: Stiftelsen för Åbo Akademi och Å Communications Bilder: Jaska Poikonen, Heikki Räisänen, Jonny Smeds, Veikko Somerpuro, Imane Hachemi, Linus Lindholm, Katri Lehtola, Björn Dahla, Pette Rissanen, Miia Huttu, Vesa Aaltonen och Sanna-Maria Sarelius


Stiftelsen för Åbo Akademi årsberättelse 2017  
Stiftelsen för Åbo Akademi årsberättelse 2017  
Advertisement