Page 12

HALLÅ DÄR …

I mars byter ensemblen spelplats till Dalateatern.

EDWARD BROMBERG, Riksteaterns projekt­ ledare för Länk. Hur drog Länk i gång? – Jag var i Helsingfors på ett föreningsråd där det pratades om att teatern tappar ungdomar. Någon nämnde ett projekt i England, Connections, som fick unga att spela nyskrivet. Jag kontaktade dem för att få veta mer och mötte senare upp de involverade i London; teatrar från England, Portugal, Italien och Norge. Jag blev väldigt intresserad när jag såg projektet på nära håll och några månader senare drog vi i gång det på Riksteatern, kontaktade dramatikerna som skrev pjäserna i den första antologin och regionala teatrar. Det gick snabbt. Och till nästa år var Länk dubbelt så stort, så det växte väldigt fort. Varför är Länk viktigt? – Av många olika anledningar. Varje år har scenskolor 3 000 sökanden och många av dem har ingen aning om vad det innebär att vara skådespelare. Här jobbar de i tät kontakt med sin regionala teater, de får en inblick i teaterns vardag. I en klass med 20 elever vill kanske 19 bli skådespelare, de känner inte till andra teateryrken särskilt bra – här får de upp ögonen även för annat. Manusen är också en viktig bit. Den här typen av manus har inte funnits förut: angelägna, rätt längd, många roller och väldigt välskrivna av professionella dramatiker. Varje år plockar vi en pjäs från Connections, de har kört i 21 år så de har en katalog av cirka 150 pjäser. Vad händer i framtiden? – Det är på gång i Finland där de gör ett pilotprojekt. Vi har även blivit bjudna till Hongkong där de vill starta något liknande. Så det finns definitivt en framtid. Det är ett underbart koncept som alla vinner på: lärare, elever och teatrar. Ungdomarna får ett helt annat band till teatern och samarbetsteatrarna får kontakt med en framtidspublik som inte går på teater så mycket. Det blir ett lyft för alla.

12 

”Att skriva för unga är ingen skillnad egentligen, jag vill inte förenkla manuset för den sakens skull utan ge dem en utmaning.” har råd att sätta upp pjäser för större ensembler. Den stora utmaningen med Länk är att skriva en pjäs som kan anpassas till flera olika uppsättningar. – Du får skriva så att rollerna passar de flesta, och så alla kan göra egna tolkningar av det som beskrivs. Det ska vara inkluderande även för dem med begränsade tillgångar. Att skriva för unga är ingen skillnad egentligen, jag vill inte förenkla manuset för den sakens skull utan ge dem en utmaning, säger Dafydd. MEDAN SHAYAN Kharaghani repeterar första scenen med sina motspelare Gustav Samuelsson, 14, ”Jackson”, och Hanna Daniels, 15, ”Ann-Charlott”, övar de andra ungdomarna repliker i köket. När de ska beskriva pjäsen så enas de om att den är lite läskig, mörk och dramatisk. Det var precis det som ensemblen föll för. Manus skrivna för ungdomar är ofta bara roliga och lättsamma, berättar de. – Trogen dina seder är mörk, instämmer författaren Dafydd. – Jag var ganska dyster när jag var ung. Det är mycket att bearbeta – världen är en skrämmande plats. Och som tonåring är ju varje dag dramatisk. Men jag försöker

berätta det med humor, säger han. Arbetet fortsätter för Bergslagsteaterns ungdomsgrupp. Text ska nötas, logistik ska lösas – hur gör de exempelvis med katten som nämns i manus? – och kostym sys upp. En dinosauriedräkt, bland annat. I mars äntrar elva premiärpirriga tonåringar Dalateaterns stora scen. – Det ser vi fram emot jättemycket, man brukar bli fantastiskt omhändertagen av dem. Det blir nästan som en miniturné att packa ihop allt och åka iväg, en väldigt rolig upplevelse. Dessutom leder det ofta till nya kontakter, många här hörs fortfarande med ensembler runt om i landet från förra Länk. Bara där är det mission accom­ plished, säger Kenny Palm. Dafydd James hoppas kunna flyga över till Sverige i vår för att se några uppsättningar av Trogen dina seder. Se hur hans manus levt vidare – gånger elva. – Det är väldigt intressant att tvingas släppa taget helt om sin text. Vanligtvis är jag involverad i allt från rollsättning till färdig produktion, jag brukar dessutom vara rätt kontrollerande med sådant. Men här handlar det inte om mig utan om ungdomarna. Och när du väl inser det så är det faktiskt rätt befriande, säger han. SCENEN 1 2016

Scenen #1 2016  

Som medlem i en riksteaterförening får du medlemstidningen Scenen. Det här är vårnumret 2016.

Scenen #1 2016  

Som medlem i en riksteaterförening får du medlemstidningen Scenen. Det här är vårnumret 2016.