Page 1

Scenen HÅRDROCK, HEAVY METAL OCH HIN HÅLE – MUSIKAL FÖR UNGDOMAR. EN TIDNING FÖR RIKSTEATERNS MEDLEMMAR #1 2018

MED DANSÉ N R U T Å P R E EN ÅK FATTA-RÖRELS REN CLEO. A P P A R H C O K UC KOLLEKTIVET J

KULTURPOLITIK – SÅ FUNKAR DET EN BAKELSE I TIVOLIPARKEN NÄRPRODUCERAD SCENKONST


LEDARE

TRE UPPMANINGAR (TILL MIG SJÄLV OCH MIN OMGIVNING)

ANGÅENDE KRÄNKNINGAR

V

1

i lever i en värld där kvinnors rättigheter fortfarande inte är detsamma som mäns rättigheter. Mänskliga rättigheter är inte på långa vägar något rådande för vår värld och vi är alla en del av denna värld, en del av denna struktur. Konsekvensen av ett djupt ojämlikt samhälle är att många anser sig äga rätten att kränka och trakassera andra människor för att vinna egen fördel. Det är ett krig som pågår där många inte ens har möjlighet att försvara sig. Det är en djupt ojämlik värld. ordets makt kommer så berättelserna fram. Strukturerat och konsekvent. Ord för ord. Mening för mening. Som en lavin av något som tidigare varit dolt och tystat. Inte en berättelse utan så många berättelser. De grova fysiska kränkningarna möts upp av ord efter ord som är så mycket mer kraftfulla än alla dessa övergrepp. Med ord skipas nu rättvisa. Kraften är enorm.

Blir du kränkt eller trakasserad. Säg ifrån direkt. Dålig stämning är bättre än kränkta människor.

2

MEN PLÖTSLIGT MED

DANISH SAROEE

fortsätta värna om det fria ordet och våra mänskliga rättigheter till ett likvärdigt liv. Välkommen till en tidning som berättar om scenkonst som berättar och berör.

ALLA VÅRA BERÄTTELSER är det som

skapar vår kultur. Berättelser om de djupa olikheterna, de fruktansvärda sanningarna men också de stora likheterna oss emellan, Igenkänning men kanske som oftast nykänning. Det är med berättandet vi förändrar vår värld. Så låt oss

MAGNUS ASPEGREN, VD RIKSTEATERN

Ser du att någon annan i din närhet utsätts för kränkning eller trakassering. Såg ifrån. Dålig stämning är bättre än att människor i din omgivning blir utsatta.

3 Säger någon till att du kränker eller trakasserar? Lyssna och försök förstå i stället för att direkt gå i försvar. Våga också reflektera över ditt eget beteende. Det är bättre att du är en del av en dålig stämning och på så sätt inspirerar andra till samma mod och insikt.

Scenen Produktion: Spoon. Redaktörer: Henrik Emilson, Klara Ledin Höglund. Art Director: Erik Westin. Omslagsfoto: Oskar Omne. Tryck: Kroonpress. Ansvarig utgivare: Magnus Aspegren. Redaktionsråd: Bengt Andersson, Tina Eriksson Fredriksson, Eva Erlingsson, Aina Florin Persson, Peter Köhler, Erika Lundvall, Hans Richardsson, Joakim Rindå, Ninna Tersman och Lena Teveldal. Idéer har också kommit från workshop och referensgrupper. Scenen skickas hem till Riksteaterns närmare 40 000 medlemmar. Har du idéer om vad Scenen kan handla om nästa gång eller synpunkter på innehållet? Hör av dig till: scenen@riksteatern.se, Riksteatern, 145 83 Norsborg, telefon 08-531 99 100, www.riksteatern.se

2

SCENEN 1 2018


#1 2018 INNEHÅLL

10

12

MARTA THISNER

OSKAR OMNE

9

24 4 INGÅNG. Stolt scenkonst, systrarna Kronlöf, Swede Hollow och Lill-Zlatan. 9 KLASSIKERN: Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien. 10 I KULISSEN: Regissören Nora Nilsson.

39 32 Vem bestämmer över Riksteaterns scener? 34 BILDEN: Körträff i Hallunda. 36 För fan – musikal byggd på hårdrock och skräck.

18 Fatta allvaret!

39 KRITIKERN: Tre spaningar. 40 VÅR LOKAL: Kristianstads teater.

24 I huvudet på Riksteaterns vd.

42 Medlem i Riksteatern.

28 Kritik i kris?

43 KRÖNIKA: Vänd de politiska hierarkierna upp-å-ner!

12 Drama direkt från verkligheten.

SCENEN1 2018



3


INGÅNG

NYTT OM SCENKONST

”JAG HAR EN BENHÅRD TRO PÅ KULTUREN SOM EN MENINGSSKAPARE I EN ALLTMER KOMPLICERAD VÄRLD”

RABÉN & SJÖGREN

SÖREN VILKS

Swede Hollow på Dramaten med Tanja Lorentzon, Marie Richardson, Nour El Refai.

Eva Beckman, beställare av SVT:s kulturprogram, till Kulturnyheterna om satsningen på ett nytt direktsänt kulturdebattprogram i SVT med start våren 2018.

3 X SWEDE HOLLOW

Dramatens publik- och kritikerrosade föreställning Swede Hollow har gått för utsålda hus under hösten. Under våren fortsätter det hårda livet i svenskdalen som skildras av flera teatergrupper.

En dal – Fyra liv I teatergruppen Frolenarts uppsättning möts

1 fyra svenskar som har kommit till Amerika av olika anledningar, men deras gemensamma intresse för musik för dem samman. Premiär: 12 maj 2018 i Kassel, Tyskland.

Musikpoemet Om längtan bort från ofrihet och förtryck, om längtan hem. En berättelse om drömmen om Amerika, producerad av Media Blenders. Föreställningen uppförs efter önskemål under våren 2018.

2

På andra sidan Swede Hollow Sverige 1917. Första världskriget pågår och svälten är stor. Framtiden finns i Amerika! Men de som emigrerar möter en helt annan verklighet. Pjäsen är ett samarbete med Dalateatern Goes Folk och turnerar i Dalarna under våren 2018.

KÄRLEK OCH MUSIK

Två musikaliska dramer efter böcker blir föreställningar i vår.

Lill-Zlatan och morbror raring Teater Västernorrland gör musikalisk teater av Pija Lindenbaums normbrytande barnbok om Lill-Zlatan, som drabbas av svartsjuka när det plötsligt en dag sitter nån som heter Steve i favoritmorbror Tommys kök. Premiär: 10 maj 2018 i Sundsvall.

All min kärlek Teater Tamauer i en nyskriven föreställning fritt efter Nina Hemmingssons ­serier, om vedermödorna med att vara människa. Med specialskriven musik och kabarékänsla skildras allt från jakten på den rätta till psykisk ohälsa. Premiär: 23 april 2018 i Göteborg.

3

TYCK TILL OM SCENEN!

Nu vill vi veta vad du tycker om första numret av medlemstidningen. Välkommen med tips, kritik, beröm och frågor. Mejla till redaktionen på: scenen@riksteatern.se

4

FLER KAN BLI MEDLEMMAR! Vill du ge bort ett medlemskap? Eller tipsa dina vänner? Mer än 40 000 scenkonstintresserade personer är redan medlemmar i Riksteatern. Medlemmar får Scenpass Sverige, rabatter på föreställningar, möjligheter att påverka och Scenen i brevlådan! Läs mer på riksteatern.se

SCENEN 1 2018


FULL PATTE MOT VALET Tiffany och Bianca Kronlöf ger sig åter ut på Riksteaterturné tillsammans med Thom Gisslén. Tillsammans bildar de Familjen Kaos med siktet inställt på valåret 2018. I föreställningen De redan frälsta kommer ingen undan. Med knivskarp humor och brutal ärlighet tar de sig an känsliga ämnen i Europas politiska landskap. Astrid Menasanch Tobieson regisserar trion, som är känd bland annat från den prisbelönta SVT-humorserien Full Patte och Slå pattarna i taket!, Riksteaterturnén som gick för fulla hus 2015. Turnépremiär: 17 januari 2018.

Familjen Kaos: Bianca Kronlöf, Thom Gisslén och Tiffany Kronlöf.

PAUL MUSOKE EDWARDS

SCENEN 1 2018



5


INGÅNG

NYTT OM SCENKONST

MAKTSPEL I SKÄRGÅRDEN Vem är han egentligen den där Carlsson? Varför vill han komma hit och vad ska han göra här? Att han inte är härifrån är ju tydligt. Är det verkligen rimligt att låta en sån som Carlsson komma hit och berätta för oss hur vi ska sköta det som är vårt? Özz Nûjen som Carlsson sätter skärgårdssamhället i gungning i Strindbergs Hemsöborna. Andreas Boonstra regisserar och svenska visor tolkade av Daniel Lemma tonsätter pjäsen. Premiär 2 mars 2018 på Göteborgs stadsteater.

AORTA

DRÖMMEN OM DANSEN Musikläraren Ármann Einarsson är 50 år och bor i Akureyri i norra Island. Han har alltid drömt om att dansa professionellt för publik, även om han aldrig tagit en enda danskurs. Tillsammans med sin svärdotter, koreografen Brogan Davison, utvecklades en dansföreställning som ställer frågan: Kan vem som helst dansa? Den isländska föreställningen Dance for me har vunnit flera priser på internationella dansfestivaler världen över och gästspelar på Norrlandsoperan i Umeå den 24 april 2018, i samarbete med Umeå teaterförening.

FINNBOGI SIGURDUR MARINOSSON

6

år är det i år sedan Riksteatern startades 1933. Det var Arthur Engberg, dåvarande ecklesiastikminister, som tog det första initiativet, genom att tillsätta en utredning med orden: ”Det är icke blott huvudstadens befolkning som har berättigat anspråk på att komma i åtnjutande av förstklassig teaterkonst. Nationen i övrigt kan med skäl resa liknande anspråk.”. Tapetseraren Oscar Björkman bildade den första lokala riksteaterföreningen i Bollnäs. I dag är Riksteatern fortfarande både en högst levande folkrörelse och Sveriges största producerande turnéteater. Och Bollnäs riksteaterförening är fortfarande högst aktiv.

Länk-ensemble i Höganäs, Skåne.

FESTIVALSÄSONG FÖR LÄNK 2018 Länk, Riksteaterns återkommande satsning som ger skolor och unga ensembler möjlighet att spela nyskriven dramatik, går nu in i festivalsäsongen. Alla ensembler uppför sina produktioner på lokala Länk-festivaler runt om i landet och sedan avslutas säsongen på Riksfestivalen i Hallunda, Stockholm den 25–27 maj. Alla är välkomna att vara med när utvalda Länk-uppsättningar spelas och resten av helgen fylls med workshopar, samtal och seminarier.

SCENEN 1 2018


FEM FRÅGOR … KREATIVITET OCH AVUNDSJUKA

DET KONGELIGE TEATER

”Förhoppningen är att det leder till revolution”

Loa Falkman gör rollen som tonsättaren Antonio Salieri när Folkoperan sätter upp Salieri vs Mozart, en unik sammansättning där Salieris opera Prima la musica e poi le parole går in i Rimskij-­Korsakovs opera Mozart och Salieri. Uppsättningen bygger på den mytomspunna relationen mellan tonsättarna Mozart och Salieri och skildrar lekfullhet och kollektiv kreativitet, men också ensamhet och avundsjuka. Regi av Tobias Theorell. Premiär 14 februari 2018.

Under Växjö Pride bildades nätverket Stolt scenkonst. Mattias Brunn, en av Folkteatern Gävleborgs konstnärliga ledare, hoppas att det leder till synliggörande och expansion för queer scenkonst. Vad är Stolt scenkonst? – Stolt scenkonst är ett nätverk som ska synliggöra och sprida queer och ickenormativ scenkonst. Det kan hjälpa dem som har svårare att synas. Vad gjorde ni under Gävle Pride i somras? – I och med att jag började på Folkteatern tog jag med mig en föreställning med queer tematik; Landet inuti – ett samarbete med Riksteatern, och dessutom fanns fröet till Transaktion redan under teaterns tak, som vi sedan spelade under Pride. Peter Oijens och Vilma Seth på teatern programmerade bla pridetågs-kostymworkshop med konstnären Hanna Kisch, Lesbisk Frukost med föreläsning om homonationalism av AnnaMaria Sörberg och så deltog vi i Pridetåget. Gensvaret var väldigt positivt och Gävle Pride gav oss priset som Årets pridepersonligheter – ett arbete som hela teatern ligger bakom. Hur satsar ni framåt inför Gävle Pride 2018? – Förhoppningen är att upprepa det här nästa år. Gävle Pride är också en ganska ny organisation som vi vill hjälpa till att befästa. Att vara aktiva medlemmar i en organisation som Gävle Pride är ett sätt för oss att vara relevanta. Vad har nätverket Stolt scenkonst bidragit med till Scenkonstsverige? – Att vi gemensamt säger att det här spelar roll och att vi tar tag i de här frågorna. Även om det är i sin linda så bidrar det till synliggörande. Vad hoppas du att det kan leda till? – Förhoppningen är såklart att det leder till revolution! Att det här är något som påverkar och finns med hela tiden. Att det inte blir bara en avcheckad ruta i en Kulturrådsansökan.

VIRTUAL REALITY PÅ OPERAN Sharon Eyals kritikerrosade verk Half Life, som spelades på Operans stora scen i höstas, har även spelas in med VR-teknik och kommer att visas under våren 2018. Mer information om var publiken kan se den färdiga filmen uppdateras kontinuerligt på Operans webb, www.operan.se

KUNGLIGA OPERAN/FRIDA NILSON

SCENEN 1 2018



Stolt scenkonst

Nationellt nätverk som vill öka tillgången till och spridning av scenkonstproduktioner med HBTQperspektiv. Nätverket bildades under Växjö Pride i maj 2017 och består av Scensverige (initiativtagare), Regionteatern Blekinge Kronoberg, Dansstationen i Malmö, Riksteatern, Folkteatern Gävleborg, Unga Klara, Kulturhuset Stadsteatern Skärholmen, Norrlandsoperan, ÖgonblicksteaLoa Falkman tern, Smålands Musik & Teater och West Pride.

7


Tenor tar ton för tolerans Med opera, kupletter och samtal vill Rickard Söderberg, även känd som Gaytenor, erövra världen. Han börjar med en Riksteaterturné i 40 städer. Och kajalen är självklart på. Berätta om namnet Gaytenor – är det du eller är det ditt artistnamn? – Det är jag. Och mitt artistnamn, haha. Från början tog jag namnet av rent praktiska skäl när jag twittrade, Rickard Söderberg blev alldeles för långt. Och jag är ju tenor och gay, så det föll sig ganska naturligt. Operan är ju av tradition finkultur, medan HBTQ-världen snarare är subkultur. Vad händer när världarna möts? – En massa bra saker. Jag försöker

8  

utnyttja att jag genom operan har tillgång till de fina rummen för att nå ut med mitt budskap. Sedan är det ju ett problem att operan fortfarande anses som en svårtillgänglig konstform. Opera är ju egentligen helt tvärtom – man svettas, skriker, alla känslor är på samtidigt. Väldigt lättillgängligt, om du frågar mig. Och vilket är ditt budskap…? – Min grundfråga är: vilken värld vill vi ha? Vill vi ägna vår korta stund på jorden åt att bråka och hata, eller kan vi leva i kärlek

och förståelse? Jag tror att vi behöver börja med oss själva och fråga oss hur vi vill leva våra liv. Min föreställning grundar sig i det, och jag hoppas få igång ett samtal kring detta med publiken. Tolerans eller inskränkthet – hur upplever du Sverige idag? – Jag tycker att klimatet blir mer och mer polariserat. Å ena sidan mycket mer tolerans och förståelse, å andra sidan mörkare och snålare. Det finns mycket att göra, och kanske min lilla show kan så ett frö. Till sist – blir det kajal på turnén? – Klart det blir kajal, annars är det inte Gaytenor.  HELENA KÄMPFE FREDÉN Fotnot: Rickard Söderberg är Gaytenor turnerar 25 januari – 8 april. SCENEN 1 2018


KLASSIKERN

KEJSARN AV PORTUGALLIEN

Ingvar ­Hirdwall i TV-versionen från 1992.

Lovisa Onnermark och Niklas Falk i Carl Johan Karlsons uppsättning.

Första utgåvan av boken 1914, illustrerad av Albert Engström.

Selma Lagerlöf

Kejsare i ny klädsel I vår går en av de mest klassiska av svenska klassiker upp på teaterrepertoaren – Selma Lagerlöfs Kejsarn av Portugallien – i en nybearbetning av Lucas Svensson och i regi av Carl Johan Karlson. ­ ett brev till en vän skriver Selma sig att dottern blivit kejsarinna av Portu-

I

­ agerlöf om hur hon hittade inspiraL tion till Kejsarn av Portugallien bland folket som fanns i hennes barndom i hembygden Ämtervik. Speciellt var det en ”stackars gubbe” som sörjde sig galen av längtan efter sin dotter som berörde. – Jag ville ha in något av det rörande och naiva som fanns hos den stackars gubben, skrev Lagerlöf. I romanen som publicerades 1914 möter vi torparen och daglönaren Jan i Skrolycka vars kärlek till sin dotter Klara Fina är enorm. En ny markägare vill ta ut 100 kronor i avgift för Jans stuga, samtidigt som en handlare kräver tillbaka en skuld. Totalt är det 200 kronor som äventyrar familjens tillvaro. 17-åriga Klara Fina reser då till Stockholm för att tjäna ihop pengarna. Pengarna kommer ganska snart, men Klara Fina är borta i 15 år. Under de åren sjunker Jan allt längre in i en depression och fantasivärld i sin saknad och inbillar SCENEN 1 2018  

gallien och han dess kejsare. Han ikläder sig en kask och går med käpp och börjar ta plats i bygden som han aldrig gjort förr. Samtidigt går rykten om att Klara Fina har prostituerat sig i storstaden. Temat kring kärleken mellan far och dotter går igen från Shakespeares pjäs Kung Lear och Lagerlöf föreslog till och med för förlaget att hennes roman skulle heta En svensk Kung Lear. Nu blev det inte så, men oavsett titeln så gjorde Kejsarn av Portugallien succé både hos läsare och kritiker. Lagerlöf var, trots att hon fem år tidigare hade tilldelats Nobelpriset i litteratur, under arbetet med romanen tveksam. Men i ytterligare ett brev till en vän kunde hon ändå konstatera: – Kanske att dessa kapitel kunde ha varit bättre skrivna, men innehållet är som det skall vara, och det är ganska förvånande, då man tänker på den ångest och brådska och famlande ovisshet, varunder de författats.

HENRIK EMILSON

KEJSARN AV PORTUGALLIEN  oken illustrerades med teckningar av B Albert Engström.  andlingen utspelar sig runt H 1860–70-­talen.  925 köpte filmbolaget MGM rättigheter1 na till berättelsen och filmen The Tower of Lies spelades in, Victor Sjöström var regissör.  944 gjorde Gustaf Molander en svensk 1 filmatisering, nu med Victor Sjöström i rollen som Jan i Skrolycka. Gunn ­Wållgren spelade Klara Fina.  992 gjorde Lars Molin en hyllad tv1 version med Ingvar Hirdwall och Cecilia Ljung i huvudrollerna.  909 tilldelades Selma Lagerlöf Nobel1 priset i litteratur.  914, samma år som Kejsarn av 1 ­Portugallien utgavs, blev Selma Lagerlöf som första kvinna invald i Svenska ­Akademien. Hon var medlem i 26 år.  ellan 1991 och 2016 var Selma Lagerlöf M motiv på 20-kronorssedeln. Hon har en krater på Venus uppkallad efter sig.

9


I KULISSEN

NORA NILSSON, REGISSÖR

”Mitt yrke uppstår i mötet med skådespelarna” Regissören Nora Nilsson säger att hennes yrke uppstår först i mötet med skådespelarna. I vår regisserar hon Slutet enligt Rut på Riksteatern. NORA NILSSON Ålder: 37 år. Bor: Stockholm. Familj: Sambo, tvåårig dotter. Bäst med jobbet: När det är roligt så är det jävligt roligt. Skådespelarmötet och publikmötet är det bästa. Mest utmanande: Att inte stanna upp, att förnya sig och fortsätta forska i det man gör. På fritiden: Yogar och är med familjen. Ser fram emot i vår: Har inte hunnit sätta mig in i vad som ges. Närmast ser jag fram emot Skvalpet på Orionteatern. Erik Holmström och Andrea Edwards är fantastiska!

10 

J

ag pratar med Nora Nilsson dagarna efter att det kvinnliga skådespelar­ uppropet #tystnadtagning har briserat i Sverige, och i samtal med en person i ledarposition är det ofrånkomligt att börja i den änden. – Det är omöjligt att inte tänka på sin egen roll som ledare i dessa dagar, säger hon. Som regissör har jag alltid strävat efter att tillämpa ett mjukt och icke auktoritärt ledarskap. Samtidigt ligger det i regissörens yrkesroll att vara den som tar beslut. Det finns många förväntningar på regissören som auktoritär man, och ibland kliver även jag ofrivilligt in i den rollen.

TIO ÅR EFTER debuten är Nora Nilsson ödmjukt

inställd till sitt yrke och tycker att hon lär sig något nytt för varje produktion. – Det underbara och svåra är att jag går in i varje process med en känsla av: ”Hur var det man gjorde nu igen?”. Mitt yrke uppstår i mötet med skådespelarna, det finns inte utan dem. Visst kan jag sitta hemma och förbereda mig, men jag kan inte arbeta fullt ut som regissör ensam på min kammare. Ofta kommer förfrågan om ett regiuppdrag omkring ett år före premiär. Då sätter Nora Nilsson också i gång med förberedelserna. Vissa texter arbetar hon mycket med, andra mindre. Eftersom hon ofta regisserar nyskrivna pjäser kan texterna genomgå 10–12 olika omarbetningar innan ett kollationeringsmanus ligger färdigt. – När vi väl börjar repa försöker jag vara väl förberedd men samtidigt förhålla mig öppen för det konstnärskap jag möter. I repsalen vill jag nå en situation där alla är medskapande. Den kollektiva processen är skitsvår, men också

fruktansvärt rolig. Ju fler människor som är med, desto fler dimensioner kommer till. Det är läskigt men också otroligt spännande. Det visuella rummet har stor betydelse för Nora Nilsson, som har varit noga med att välja scenografer med ett eget konstnärskap. – När det gäller scenografi är jag ute efter en krock, eller något jag inte väntat mig. Jag är beroende av den rumsliga processen för att det ska bli en helhet. GENOM ÅREN HAR uppsättningarna blivit

många. På Riksteatern har hon tidigare satt upp Ingen fattar utom vi av Anders Duus (från 11 år) och Vad är det som händer? av Erik Holmström (för högstadiet.) Som frilansare har hon haft jobb oavbrutet sedan debuten, bland annat har hon arbetat på stadsteatrarna i Göteborg och Stockholm. Inte sällan regisserar hon barnteater. – Den stora skillnaden att regissera barnteater gentemot vuxenteater är att det är väldigt tydligt vem man spelar för. Det går inte att fuska med någonting, för barnens gensvar är väldigt tydligt och direkt. Nora Nilsson är uppvuxen i en teaterfamilj – pappa Sören Brunes var scenograf, mamma Lise-Lotte Nilsson var skådespelare. Som barn tillbringade hon mycket tid på Unga Klara och bestämde sig tidigt för att syssla med teater, men på ett annat sätt än föräldrarna. Någon regiutbildning har hon inte. – Ibland kan jag sakna något konkret att hålla mig i. Jag inbillar mig att en utbildning skulle ha gett mig andra verktyg än de jag själv har lyckats hitta. Dessutom är regissörens jobb ganska ensamt, så det hade inte varit dumt att ha en gammal regiklass att hålla kontakten med.  ANNA HEDELIUS SCENEN 1 2018


OSKAR OMNE

SCENEN 1 2018

11


DIREKT FRÅN VERKLIGHETEN 2000-talet är decenniet när just ditt liv fick huvudrollen i dramat. Och scenografin? Inte alltför sällan platsen där just du bor. TEXT: YLVA LAGERCRANTZ SPINDLER

JOHNÉR

”I sjukhusets Sal 8 träffas de varje torsdag och sjunger, som om varje ton var den sista.”

12 12 

SCENEN 1 2018 SCENEN 1 2015


”Inne på arbetsförmedlingen skedde en sittstrejk i två timmar, tills polisen kom.”

”Istället för att jogga träffades Jörgen och Markus i tvättstugan. En dag kom Jörgens fru in för att leta efter en av barnens strumpor.”

”På andravåningen gömdes en flyktingfamilj. Nu är de utvisade.”

”Där ockuperade en grupp ungdomar ett rivningshus i två veckor, hösten 1968.”

SCENEN 1 2018 



13


D

elaktighet är det nya svarta i scenkonsten. Då menar jag inte skådespelare som sitter i knäet på publiken, utan en form av dramatik där åskådaren är en aktiv del av själva manusmaterialet. Som vore vi blodgivare till en döende konstform i behov av en akut transfusion. Att använda sig av historier som hämtas direkt från dem som också är teaterns mottagare, det vill säga publiken, känns i mycket symtomatiskt för vår tid. Här har interaktiva fenomen som sociala medier, bloggosfären och medborgarjournalistik redan banat vägen. I dag accepterar folk inte en passiv medie- eller nöjeskonsumtion, utan tar i stället saken i egna händer, blir lika mycket medproducenter som konsumenter. När teatern väljer att ta in lokala röster på scenen, är det alltså bara en naturlig fortsättning på en demokratisk kulturutveckling som har pågått i snart två decennier. Kanske kan metoden också ses som ett svar på den tidningsdöd som har placerat stora delar av Sverige i medieskugga. Här blir lokala röster hörda i ett annat forum, teaterns.

MEN FÖR ATT backa bandet. Scenkonst som bygger på dokumentära intervjuer har funnits länge, bland annat har Folkteatern i Gävleborg jobbat mycket med Joakim Rindå, formen, men i början av 2000-talet fick regissör och den ett uppsving. Inte minst tack vare dradramatiker. matikern, regissören och Backa teaters konstnärliga ledare Mattias Andersson. Med The Mental States of Gothenburg (Angereds teater 2006), blåste han nytt liv i arbetsmetoden, här genom att samla in lokala röster bland unga i Göteborg. Uppsättningen har sedan följts av The Mental States of Sweden (Dramaten, 2013) och The Mental States of Sweden in Dance (Dramaten i samarbete med Cullbergbaletten, 2017). Året innan kom Johanna Larssons Vi hänger inte här, vi går runt inom Riksteaterns verksamhet för barn och unga, som interfolierade berättelser från Botkyrka med berättel14

ser från Norrbotten, baserade på intervjuer och workshopar om hur vi påverkas av den plats där vi bor. Men, att kalla det dokumentärteater är samtidigt missvisande. För i den stund som en berättelse hamnar på scenen är den inte längre verklighet, utan fiktion – en förhöjd verklighet. HUR GÖR MAN då för att förvandla intervjumaterial

till konst? Den gångna hösten har Riksteatern haft flera uppsättningar som utgår från lokala platser och berättelser, däribland Vi som bor här och Olydnad. 2018 har också När vi träffade varann urpremiär, en uppsättning som bygger på intervjuer med nyan-

”NÄR EGNA HISTORIER ANVÄNDS SOM MATERIAL SKAPAS EN VI-KÄNSLA.” lända och redan etablerade svenskar som möttes från varsin sida av verkligheten hösten 2015, när många flyktingar sökte sig till Sverige. I centrum står en ung arabisktalande man och en äldre svensk kvinna som försöker finna både närhet och sig själva genom en annan, på lika villkor och där båda förändras. NÄR JAG TRÄFFAR regissören och dramatikern

Joakim Rindå, tillika verksamhetsutvecklare på Riksteatern, så är han och medförfattaren, Ninna Tersman, precis i början av manusskrivandet. Delar av intervjuerna kommer att höras som ett lokalspecifikt ljudkollage, i ett samarbete med ljuddesignern och StDH-studenten Cicely Irvine, men det största bidraget saknas ännu: rösterna från de orter där uppsättningen sedan ska spelas, de historier som ska sökas lokalt. – Hur har mötena på just den här orten sett ut? Hur har de präglat platsen och personerna där? InteSCENEN 1 2018


SCENEN 1 2018

MÄRTA THISNER

Vi som bor här. Musikern Stefan Sundström och naturskildraren Martin Emtenäs gav sig ut på turné med en föreställning om biologisk mångfald. 15


Olydnad. Ett musikaliskt och visuellt kollage som bygger på insamlade autentiska berättelser från människor som varit civilt olydiga.

– När egna historier används som gration behöver diskuteras på fler nivåer material skapas en vi-känsla. Som landsän den politiska, allt beror ju på vad som bygdsbo är du också ovan att befinna dig i händer oss emellan, säger han och til�en erkänd mittpunkt, men genom att sätta lägger: den egna platsen i berättelsens mitt ­bekräftas – Ur ett queerperspektiv är det också att världens centrum också är här. intressant när vi ser rörelser som utmanar Att scenkonst är en särskilt bra plattvad som normalt betraktas som familj. form att förmedla dessa autentiska berätDet är inte första gången som Joakim telser och möten på är han övertygad om. Rindå arbetar med pjäsmaterial i form av – Scenkonsten innebär ju i sig ett dokumentära och lokala berättelser. Även Lisa Färnström, möte. Per definition är vi redan där med rosade Landet inuti byggde på det, den regissör våra kroppar och blickar på varandra, gången med utgångspunkt i centrum och med nyfikenhet och öppenhet inför att något kommer periferi, queert och normalt. Han poängterar hur det att ske. är en metod som skapar en kollektiv process tillsammans med publiken redan många månader innan premiären. UNDER DEN GÅNGNA hösten har Olydnad turnerat – Det blir ett uppriktigt medskaparperspektiv och med Riksteatern. Uppsättningen bygger på trettio det är något som intresserar mig mycket. intervjuer gjorda med personer som på olika sätt har Att använda just lokala berättelser som utgångsutövat (eller har en relation till) civil olydnad. Detta punkt för en uppsättning tycker Joakim Rindå har som en del av projektet Demokratins gränser. många fördelar. Men om Joakim Rindå har förhållit sig helt fritt till 16 

SCENEN 1 2018


URBAN JÖRÉN

The Mental States of Sweden in Dance. Regissören Mattias Andersson ställde frågan ”Finns det någon särskild händelse i ditt liv som du skulle vilja se dansad av Sveriges främsta danskompani?” – och fick svar.

URBAN JÖRÉN

Att kolla in 2018!

MÄRTA THISNER

det dokumentära materialet, har teamet bakom denna produktion i stället hållit sig nära det autentiska. – Jag skulle vilja påstå att det mesta av materialet är transkriberat rakt av, säger regissören Lisa ­Färnström när vi hörs per telefon. Varför har det varit viktigt för er att behålla intervjuerna intakta? – Du kan göra många olika estetiska val, det är en smaksak. I vårt fall har vi varit intresserade av att komma så nära personerna som möjligt, i deras stil och sätt att uttrycka sig. Exempelvis gjorde jag en intervju med gränspolisens operativa chef i Malmö. Här var det intressanta just exakt hur han formulerade sig när jag frågade hur det kändes att genomföra en deportation, som människa. Men när blir intervjuerna scenkonst och inte bara ett dokumentärt reportage? – Det beror på vad som menas med dokumentärt. Även du som journalist tolkar ju mina ord och gör en utsaga. Det tolkningslagret är nog mer av en förhöjning än vad vi har gjort, även om skådespelaren tolkar SCENEN 1 2018

Några aktuella Riksteate rföreställningar som bygger på autentisk a berättelser eller/och har en lokal vinkel: Rickard Söderberg är Gaytenor, Invånarna på respektive föreställning sort har kunnat dela me d sig av egna hbtq-upplevelse r. När vi träffade varann med manus av Joakim Rindå och Ninna Tersman, byg ger på autentiska berätt elser om mö ten mellan nyanlända och den intervjuades kropp etablerade svenskar – och förstås också sett hösten 2015. Sång till välfärden, me till urvalet berättelser. d bland annat lokala ins lag i form av körer för varje – En annan fråga är: specifik turnéort. Samtal på väg – mella n Scylla och Charybd Vilken typ av arena passar is, Stina Oscarsson och Lar s Anders Johansson för vilken berättelse? Finns turnerar med en förest ällning i podformat det en gräns för när innehållet där de utgår från unika frågor och tema i en dokumentär teateruppsättför den specifika turnéo rten. ning skulle passa bättre för en

artikel? Finns det också svårigheter med den dokumentära formen, tycker du? – En klassisk, journalistisk etisk utmaning är den att porträttera nu levande människor. Det valet som är konstnärligt bäst är kanske inte alltid etiskt bäst. Där har vi verkligen haft våra duster med teatern. Men där uppstår också en intressant diskussion om etik kontra konstnärlig frihet som är väldigt specifik för denna typ av dokumentära scenkonst. Å ena s­ idan: Gör vi en bra föreställning? Å andra sidan: Är den etiskt försvarbar?

17


Stรถrre delen av FATTA-teamet: Emelie Enlund, Madeleine Ngoma, Tarika Wahlberg, Shirley Harthey Ubilla, Bessem Bedziri och Cleo.

18 

SCENEN 1 2018


Dansföreställningen FATTA! med Cleo och JUCK föddes ur ilskan inför sexuellt våld och viljan att förändra världen i grunden. Under vårens stora Riksteaterturné möter de publiken igen, nu med höstens Metoo-rörelse i ryggen. Och det finns fortfarande saker vi måste fatta. TEXT: KLARA LEDIN HÖGLUND FOTO: OSKAR OMNE

– JAG KÄNDE BARA, är det här något nytt?

Har de verkligen inte fattat än? Vi vill inte behöva vara de här offren som berättar de här sakerna hela tiden. Tar det aldrig slut? När Metoo-rörelsen rasade över världen i höstas reagerade Nathalie ”Cleo” Missaoui, rapartist, låtskrivare och sångerska, först med ilska. Som en av grundarna till den ideella organisationen Fatta, som kämpar mot sexuellt våld och driver opinion för en lag om samtycke, är hon van vid att kampen för att synliggöra sexuellt våld går i cykler. Efter varje framgång kommer ett bakslag. – Men jag trodde ändå att vi hade kommit längre. Och när ilskan lagt sig kände jag i stället en djupt rotad sorg. Alla dessa berättelser … Trots att jag visste att det är precis så här, så visste jag det ändå inte på riktigt, säger Nathalie Missaoui. Under hösten 2017 reste sig fler och fler kvinnor och icke-binära upp och gick samman.

SCENEN 1 2018

Det första stora branschuppropet, skådespelarnas #tystnadtagning, briserade som en bomb den 8 november efter årtionden av kvävande tystnadskultur. Scenkonstsverige fortsatte bana väg för Metoo-rörelsen i Sverige med operasångarnas upprop #visjungerut, tätt följt av dansarnas upprop #tystdansa. Skuld och skam regnade ner över förövare som tidigare gått fria från ansvar. – Metoo har synliggjort att vi alla påverkas och det blir tydligt att samtyckesfrågan angår alla, inte bara de som är direkt drabbade av grova sexuella övergrepp, säger Shirley Harthey Ubilla, streetdansare, koreograf och adjunkt i dans vid Dans och Cirkushögskolan i Stockholm. Hon är även en av medlemmarna i det feministiska danskollektivet JUCK, som i vår åker på Riksteaterturné tillsammans med Nathalie Missaouis alter ego Cleo. Dansföreställningen FATTA! med Cleo och JUCK, om kravet på samtycke och mot 19


sexuellt våld, är som sprungen ur själva epicentrat av Metoo-rörelsen. Men allt började redan för tre år sedan, när Fatta-aktivisten och koreografen Isabell Stolt skapade en dansföreställning baserad på 30 anonyma berättelser om sexuella gråzoner och situationer utan samtycke i dansvärlden. – Jag har ju själv dansarbakgrund och har på nära håll sett hur kända män groomar studenter. Det har länge varit en extremt utsatt situation för många unga kvinnor inom dansen, säger Isabell Stolt. FATTA DANS SPELADES 2015 för utsålda hus på

Dansens Hus festival Urban Connection. Dansens Hus ville sedan upprepa succén året därpå och låta föreställningen avsluta hela festivalen. – Nu fick vi möjlighet att måla med en bättre och bredare pensel på en större scen och då kom JUCK och Cleo in i bilden. De har ju verkligen Fatta i sina fibrer, samtidigt som de har sitt alldeles egna uttryck. När Fatta featuring Cleo och JUCK intog Dansens Hus Stora scen under Urban Connection 2016, fanns Riksteaterns danschef Mia Larsson i publiken. Hon greps både av det starka budskapet på scenen och av den laddade stämningen i publi-

I december 2017 träffas hela teamet för att börja repa in den nya versionen av föreställningen.

20 

ken. Efteråt träffade hon flera personer från olika teaterföreningar som alla sa samma sak: ”Den här föreställningen måste ut i landet.”. – Det var tydligt att alla hade drabbats av hur viktig frågan om samtycke är. Och det är ju det som är så fantastiskt med scenkonst, att den öppnar upp vårt känsloliv och möjliggör samtal som man kanske aldrig haft annars, säger Mia Larsson. Hon tog kontakt med Isabell Stolt och föreslog ett samarbete. Tillsammans började de planera inför en gemensam Riksteaterturné med start våren 2018. NATHALIE MISSAOUI VISSTE redan hösten 2016,

att omvärlden skulle vara en annan när föreställningen skulle ha nypremiär drygt ett år senare. Kanske skulle riksdagen till och med ha hunnit rösta igenom en samtyckeslag? Hon planerade att komplettera föreställningen med helt nytt material,

FATTA Fatta bildades 2013 av organisationerna Femtastic och Make Equal, som efter en friande dom i ett uppmärksammat våldtäktsmål gick samman och bestämde sig för att tillsammans kämpa för att få in samtycke på den politiska agendan. Den 9 september 2013 gick initiativtagarna ut med en debattartikel, samtidigt som de släppte en musikvideo med en låt som byggde på över 150 anonyma personers berättelser om sex som inte skett på deras villkor. Låten skrevs och framfördes av Cleo tillsammans med bland andra artisterna Syster Sol och Kristin Amparo.

SCENEN 1 2018


FATTA PÅ TURNÉ Våren 2018 åker FATTA! med Cleo och JUCK ut på en stor Riksteaterturné i hela Sverige. Medverkande: Cleo, Emelie Enlund, Shirley Harthey Ubilla, Madeleine Ngoma, Tarika Wahlberg, Bessem Bedziri Av: Cleo och JUCK Musik: Cleo och EJ Erix Koreografi: JUCK Regiöga: Lo Kauppi Ljus/set-design: Tobias Hallgren Konstnärlig rådgivare Fatta: Isabell Stolt Producent: Riksteatern

– Vi tar tillbaka rätten till när vi ska vara tuffa, sköra eller sexuella. Jag väljer själv, säger Shirley Harthey Ubilla (längst till höger).

SCENEN 1 2018

21


– Det är en viktig men jobbig föreställning att göra. Men jag litar på att vårt budskap kommer att gå fram väldigt tydligt, säger Nathalie ”Cleo” Missaoui (andra från höger).

22 

SCENEN 1 2018


”Det är ett stort uppvaknande” Riksteaterns vd Magnus Aspegren om Metoo-rörelsen och vikten av att skapa rum där alla kan känna sig trygga.

men kände sig säker på att föreställningens tema skulle vara lika aktuellt när det började närma sig nypremiär. Och visst blev det så. Efterfrågan på lagstiftning om samtycke och krafttag mot sexuellt våld har aldrig varit lika stor som nu. Men när Nathalie Missaoui försökte processa alla nya berättelser kändes uppgiften att samla allt i en föreställning övermäktig. – Först satt jag bara och kollade in i väggen och skrev inte ett ord på en vecka. Och när det vände fanns det plötsligt så mycket att säga, så många olika lager … Vad ska jag välja att lyfta fram? Samtidigt är det ju en helt otrolig tajming att vi åker på turné just nu. Om jag bara lyckas visa det jag ser och vi kan hjälpa till att få de här rösterna som tidigare har varit tystade att fortsätta höras, då är det tillräckligt, säger Nathalie Missaoui. ÄVEN MEDLEMMARNA I JUCK känner av den

dubbla känslan i att plötsligt stå som talespersoner för Metoo-rörelsen. – Det känns nervigt att tänka på hur det vi gör kommer att tas emot av publiken. Men personligen känns det just nu extra skönt att vara en del av JUCK och den här föreställningen, då den har en tematik som alltid har genomsyrat JUCKs konstnärskap, säger Shirley Harthey Ubilla. I en scen i föreställningen har alla på scenen bara underkläder på sig. Med Metoo-rörelsens alla berättelser inetsade i minnet är det plötsligt inte bara konstnärligt att visa hud, utan djupt personligt. – Men det skönaste är att vi tar tillbaka det i nästa scen och synliggör att vi är en fucking kraft. Jag kräver att bli sedd, jag kräver att bli lyssnad på, vi kräver förändring!

SCENKONSTBRANSCHENS METOO-UPPROP #tystnadtagning, skådespelare, den 8 november #visjungerut, operasångare, den 13 november #tystdansa, dansare, den 14 november #nutystnarmusiken, popmusiker, den 17 november #skrattetihalsen, stand up-komiker, den 11 december

SCENEN 1 2018

Hur reagerade du när du tog del av berättelserna i teateruppropet #tystnad-tagning? – Jag blev chockad över grovheten i berättelserna, att det handlade om rena våldtäkter. Det är klart att jag även tidigare har sett och hört saker i min närhet. Dessa händelser har både lett till rätt agerande men också till fel och ibland till inget agerande alls. Från och med nu måste jag agera mycket kraftfullare när jag ser och hör tecken på att något inte stämmer. Helt efter de lagar och riktlinjer vi faktiskt har. Det är ett stort uppvaknande där jag just nu i stor grad funderar mycket på min roll, både som privatperson och som chef, och hur jag bäst kan få till skyndsamma förändringar. I höstas blev du, tillsammans med cheferna för Dramaten och Operan, kallad till ett möte med kulturminister Alice Bah Kuhnke för att diskutera Tystnadtagning. Hur var det? – Det var ju en yrvaken stämning kan man lugnt säga. Jag tror att vi alla slets mellan hur vi skulle framställa oss själva som chefer: Ska jag säga att jag vetat och inte gjort något, eller att jag inte vetat och varit blind? Vi kunde dock bara vara ärliga. Men det var ett bra möte som riktade in sig på vad som behöver göras för att förändra detta i grunden. Hur arbetar ni vidare med detta inom Riksteatern? – Vi ser över våra riktlinjer och arbetssätt i alla led, från hur det fungerar ute på turné till hur det ser ut i lokala produktioner. Vi tog ett beslut i styrelsen redan för ett och ett halvt år sedan om att jämlikhetsarbetet ska bli centralt. Hela Metoo-rörelsen har gett oss ytterligare bränsle i den frågan, det får absolut inte bara stanna vid en policy. Vi behöver gå igenom varenda rum vi verkar i och se till att det är säkert för alla. FATTA! med Cleo och JUCK åker på Riksteaterturné i vår. Vilken roll spelar föreställningar som den just nu? – Den är ett tydligt exempel på varför vi behöver scenkonst, kanske det bästa sättet att med kraft berätta om vår världs tillstånd. Det är trots allt då vi gör det vi är bäst på och verkligen kan tillföra något i debatten.

23


I HUVUDET PÅ VD:N Går det att leda en folkrörelse och samtidigt ansvara för att ta fram Sveriges bästa scenkonst? Riksteaterns vd Magnus Aspegren har haft Sveriges roligaste – och kanske svåraste – kulturjobb i fyra år. Scenen har träffat honom.

N

TEXT: HELENA KÄMPFE FREDÉN FOTO: CARL-ROBERT JONZON, MAGNUS ASPEGREN

är jag kom till Riks­ teatern var det så tydligt att kombinationen scenkonst och folkrörelse har helt unika förutsättningar att faktiskt förändra världen. Det var oerhört uppfriskande att känna det enorma engagemanget. Magnus Aspegren tar emot i sitt tjänstewrum högst upp i Riksteaterhuset i Hallunda söder om Stockholm. Rummet har varit hans i nästan exakt fyra år, lika länge som han har varit vd för Riksteatern. Då, i början av 2014, träffades vi för att prata om visioner och förhoppningar med det nya uppdraget. Det var faktiskt första gången som han blev anställd av en institution som till stora delar presenterar teater.

MEN SCENKONSTBAKGRUNDEN är gedigen. Som så många andra har Magnus Aspegren jobbat sig fram i branschen. Det första jobbet som regiassistent på Folkoperan under tidigt 1990-tal gav en tydlig mersmak. 24

Efter dryga tjugo år i operans värld, från vd för Folkoperan via konstnärlig ledare för Norrlandsoperan och rektor för Operahögskolan, kom han till slut till Riksteatern. STORT ENGAGEMANG och konstnärliga människor som brinner för något – det kan vara både en stor tillgång och svårstyrt. För Magnus Aspegren innebar bytet till Riksteatern att han inte kunde köra på ”som vanligt”. Den berömda magkänslan visade sig inte vara ett tillförlitligt verktyg i en sådan så pass komplex organisation som Riksteatern. – I mina tidigare befattningar litade jag mer på min känsla. Kändes det rätt, så bestämde jag så. Nu är jag chef för den nationella verksamheten inom en folkrörelse som genom sina olika verksamheter - nationell, regional och lokal - innebär en väldigt komplex organisation. Vi är i dag också mer beroende av andra aktörer i samhället där det också finns så mycket mer att förhålla sig till i dag än bara för några år sedan, samtidigt som vi ju har ett uppdrag från regeringen. Dessutom ska vi göra en

massa bra scenkonst för hela Sverige, säger han. När vi träffades för fyra år sedan längtade du efter att få åka ut i landet och träffa föreningarna. Har det blivit många resor? – Ja, det har det, och jag reser fortfarande mycket. Det är något nästan varje vecka som jag inte vill missa. Ena stunden är det kulturpolitik med kulturministern, nästa dag åker jag till Askersund och träffar en ny riksteaterförening. Allt är lika viktigt och fast perspektiven är ganska olika så handlar det egentligen om samma sak, kultur och konst till så många dom möjligt. MAGNUS ASPEGREN BERÄTTAR att han

ibland blir lite generad över att bli presenterad som ”chefen” när han träffar föreningarna. Någon sådan känner han sig inte som – varje förening är ju sitt eget ”företag”. – Att träffa föreningarna är lite av kärnan i allt vi gör, hur läget ser ut i landet lägger grunden till hur vi resonerar i Hallunda. Vad är utmaningarna? Hur lockar vi publiken till salongen? Hur lyfter vi det ideella arbetet SCENEN 1 2018


MAGNUS ASPEGREN Ålder: 53 år Familj: Fru, tre söner och två katter. Senaste starka scenupplevelse: Konsert med Sigurd Rós, det var fantastiskt. Ser fram emot i vår: Nytändning och nytänkande i kommande valrörelse. Senast lästa bok: Malin Persson Giolito – Störst av allt

Magnus om #tystnadtagning Det är lätt att använda ord som att man är chockad, bedrövad, och tagen på sängen. Nu gäller det att komma förbi dessa lite tomma ord och göra något som förändrar på riktigt. Vi lever i ett djupt ojämlikt samhälle som ger plats för trakasserier där jag som person måste börja med att förändra de delar av mig som är en del av denna ojämlikhet parallellt som jag som ledare måste leda en organisation till förändring. Nu gäller det att hålla i och hålla ut till dess vi ser resultat. För oss på Riksteatern behöver vi se över de tillfällen som skapar utrymme för trakasserier och jobba för att dessa tillfällen blir säkra platser.

MAGNUS OM … Riksteaterns framtid: – På nästa kongress skulle jag vilja se tydligare ­beslut gällande hur vi på allvar ska nå de unga samt att visionen ”scenkonst - för alla, överallt” omsätts i tydliga beslut gällande jämlikhet. Kanske skulle ­Riksteatern ha ett ungdomsförbund? Kan vi ha fler ­rörelser i rörelsen? Vi ska inte vara rädda för förändring.

Sin konstnärliga bakgrund: – Kulturintresset för mig började med att jag var rocktrummis. På den tiden jobbade min bror på Storan i Göteborg, och där fick jag kontakt med opera för ­första gången. Då insåg jag att operan kunde förmedla något som rockmusiken inte förmådde. Scenkonstvärlden öppnades för mig.

Sig själv som chef: – Positiva egenskaper är att jag inte har så mycket prestige och är bra på att vara närvarande. På minussidan ligger att det går lite för fort ibland, jag vill fatta beslut och sedan gå vidare. Och så har jag svårt att säga nej.

Om jobbet som vd för Riksteatern: – Det var fantastiskt att få komma till Riksteatern. Ett finare jobb kan man inte få. SCENEN 1 2018



Magnus Aspegren, hösten 2017. 25


Mingel och nära kontakt med föreningar och medlemmarna.

Fika tillsammans med Maria Weisby och Douglas Roth i samband med styrelsemöte med Svensk Scenkonst.

in i politiken? De här frågorna återkommer gång på gång. Vad är svaret, hur fyller vi salongerna? – Jag tror att vi ständigt måste vara relevanta. Vi måste jobba med samtiden, än mer liera oss med andra aktörer/föreningar. Våga göra något som vi inte har gjort förut. Skapa nya nätverk och fånga människors engagemang både inom rörelsen och utanför. När vi väl gör det kommer den ”nya” tillsammans med den ”gamla” publiken och Riksteatern blir briljant. Men vi måste också bli bättre på att analysera, mäta, dokumentera för att kunna skapa nya metoder för att nå dit vi vill komma. Han menar Riksteaterns stora maskineri är det som skapar många möjligheter. – Finns det goda idéer och bra initiativ så finns det stora möjligheter att göra något av 26 

Styrelsemöte med Stockholms Konstnärliga Högskola.

Medlemsmingel hos Askersunds Riksteaterförening där Magnus berättar om Riksteaterns nationella verksamhet.

det. Tillsammans i ett stort VI. Den som har doppat tårna i Riksteatervärlden vet att begreppet ”folkrörelse” är återkomande. Magnus Aspegren definierar inte sig själv som en folkrörelseperson, han har han inte ett förflutet i föreningslivet. Det sägs att en folkrörelse är ett ”demokratiskt helvete”, vad tänker du om det? – Haha, ja, det kan misstolkas. Men det sätter fingret på att folkrörelse både är något väldigt fint och något svårt och rörligt. För mig handlar folkrörelsen om ett ständigt pågående samtal inom rörelsen och med vår publik. Ju fler som blir engagerade, desto bättre blir scenkonsten, tänker jag. Under Magnus Aspegrens år som vd för Riksteatern har flera större förändringar skett. Konstnärliga chefer för såväl teater (Måns Lagerlöf) som för dans (Mia Larsson)

tillsattes strax efter det att han tillträdde. – När jag började på Riksteatern fanns det en förväntan att något skulle hända. Många upplevde att teatersjälen var på drift, att vi behövde lyfta det konstnärliga initiativet. Samtidigt fick vi ett dansuppdrag av rege­ ringen, och då blev det viktigt att lyfta upp dansen på samma nivå som teatern. DANS ÄR NÅGOT som ligger Magnus

Aspegren varmt om hjärtat. Många års marinerande i operavärlden där han på Norrlandsoperan också förde in dansen, kan vara en förklaring till det. – Till skillnad mot mycket teater så berättar inte dansen en linjär historia. Vi lämnas med en upplevelse, och det kan vara svårt att omsätta den om vi inte har fått någon träning. Samtidigt kan direktheten i dans SCENEN 1 2018


TORSDAG TILL TORSDAG – EN VECKA MED MAGNUS TORSDAG Flyg till Rom och konferensen Beyond the Obvious anordnad av den europeiska organisationen Culture Action Europe. Seminarier om bland annat kulturarv, men också om ­engagemang utanför de stora institutionerna.

Där han kanske trivs bäst – på plats på parkett.

FREDAG Resa hem. Snabb kväll hemma. Middag, sedan nattåg till Umeå.

LÖRDAG Tidig morgon i Umeå. Hyrbilen är försvunnen men hittas på hotell. Bil till Piteå och ett framtidsforum, där vi diskuterar frågor inför nästa kongress. Engagemanget är stort och vi pratar mycket om ett jämlikt Riksteatern. Cabaret på kvällen i Luleå i regi av Josette Bushell Mingo.

SÖNDAG

Provsitter stolarna i nyligen invigda Sjöängen i Askersund: ”Gott om benutrymme!”

Snabb uppdatering på Facebook innan nästa programpunkt.

göra den till en bred konstform. Vi ser också vilket ju stämmer. Jag tror vi behöver att dans drar en yngre publik, vilket känns komma ur denna traditionella bubbla för att fantastiskt! bli än mer angelägna för fler. Och hur ska vi nå fler? – Bland annat genom att ta vårt dansuppEN STOR DEL av Magnus Aspegrens ­arbete drag på allvar då dansen på många sätt når består i att delta i olika kulturpolitiska ­forum. Han sitter i flera styrelser och deltar nya grupper. Produktionen Slå pattarna i taket! är ett annat exempel som till en början även i internationella organ som Culture skapade ett svalt intresse. Men tack vare nya Action Europe. Och de senaste åren har angreppssätt med lokalt engagerade ambasdiskussionerna varit mer angelägna än på länge. Ett hårdnande, nationalistiskt klimat sadörer och en annan typ av marknads­ gör det än viktigare att definiera vad kultur föring gick den till slut för fulla hus. Det handlar om mod? och konst egentligen är, menar han. – Ibland måste vi våga satsa på det som – Kultur blir så lät ett instrument för en viss åsikt. Även om scenkonstvärlden anser är nytt. Och om inte vi på Riksteatern vågar det, vem ska då göra det oväntade? Genom sig vara partipolitiskt obunden finns det ju ändå en bild av att konsten tillhör ”vänstern”, alla Riksteaterföreningar måste vi vara den aktör som går i bräschen. Före hela där även Riksteatern står på en plattform sprunget ur det socialdemokratiska ­Sverige, scenkonst-Sverige! SCENEN 1 2018

Resdag hem till Stockholm. #tystnad tagning på Södra Teatern. Skakande berättelser. Kryper hem.

MÅNDAG Arbete med faktagranskning av statskontorets pågående analys av Riksteatern.

TISDAG Nytt chefsmöte som till stora delar handlar om att följa upp och diskutera arbetet kring kränkningar och trakasserier. Bra samtal!

ONSDAG Heldag med månadsavstämning budgetprognos 2017. Vi håller budget!

TORSDAG Tillsammans med Dramaten och Operans chefer möter jag kulturutskottet för att prata om vad som gjorts och vad som ska göras för att förhindra framtida trakasserier och kränkningar inom vår bransch. Bra timme med bra diskussioner. Är glad för att Riksteatern sedan ett par år har en strikt alkoholpolicy.

27


KRITIK I KRIS?!

Teaterkritiken är i kris. Vi har hört det många gånger det ­senaste decenniet i takt med att webbens betydelse har växt och de traditionella medierna minskat på sitt recensions­ utrymme. Men hur står det egentligen till med kritiken och vad ska man tänka på när man analyserar en föreställning? TEXTER: LINA KALMTEG ILLUSTRATIONER: TEAM HAWAII

28

SCENEN 1 2018


”Teaterkritiken är sjukt eftersatt” FÅ ÄR DE som hävdar något annat.

– Teaterkritiken har generellt fått mindre utrymme och mindre prestige. Pengarna dagspressen har lägger de hellre på framför allt litteratur- eller filmkritik. Det säger Jenny Aschenbrenner, mångårig kulturjournalist och kritiker som har jobbat för Kritiklabbet, som drivs av bland andra Bonnier Books och vars syfte är att undersöka dagskritikens olika former i en ”föränderlig offentlighet”. Som ett sätt att förnya kritiken har Kritik­ labbet initierat Åskådarskolan. Tanken är att lära publiken att förstå sin upplevelse av scenkonsten och hur den är skapad. – Behovet finns just för att teaterkritiken är sjukt eftersatt. Så många, både teatrar och kritiker, känner att det samtalas för lite om teatern på ett professionellt sätt, berättar Jenny Aschenbrenner. – Ett annat problem är att teaterpubliken ofta har känt sig diskvalificerad att tycka ­något mer än att: ”Ja, vad duktiga de är.” Många känner osäkerhet inför att ha en åsikt för att de inte har kunskap om vad SCENEN 1 2018



teater är eller hur den är gjord. är ju mer krävande att gå iväg På Åskådarskolan träffas på teater på kvällar och helger. publik och kritiker kring en föreEn bok kan man ha i fickan och ställning tillsammans med någon läsa när som helst. Ett problem som jobbat med föreställningen, med teater är dessutom att det är oftast regissören eller dramatikern. väldigt lokalt och då kanske det Enligt Jenny Aschenbrenner har inte finns så många där man responsen varit väldigt bra. bor, säger Jenny Aschenbren– Det är tydligt att publiken ner, som inte upplever att det Jenny Aschenbrenner vill diskutera konsten och vi har finns någon risk med att alla märkt hur värdefullt det är att blottlägga numera kan kalla sig kritiker, som många hantverket, så att man förstår själva bygget, panikartat befarade i bloggarnas barndom. för då blir de så mycket mer nyfikna på att Ofta är även bloggskribenterna kunniga och prata om det. recensioner på traditionella kultursidor och på nätet når olika sorters publik och samsas därför väl. ETT ANNAT ALTERNATIV till recensionerna Hon ser ett större hot: på de traditionella kultursidorna är natur– Det är ett jätteproblem att kritiken inte ligtvis scenkonstbloggarna. Men det finns lyckas göra sig hörd i delningslandskapet i betydligt fler och mer ihärdiga bloggar och sociala medier. Det kan bli det som dödar sajter om litteratur, exempelvis har en blogg den traditionella kritiken. Då kan man å som Bokhora nu funnits i över tio år. Det är ­andra sidan tänka sig att en helt annan form heller inte helt lätt att sovra bland scenav semiprofessionell kritik växer fram som bloggarna och flera av dem är inte alltid så kan hitta nya publiceringsformer. Vi befinuppdaterade. ner oss nog i en brytpunkt. – Det finns en del scenbloggar, men det 29

>>>


”Grejen med konst är att det inte finns ett facit” Hur tolkar man en föreställning? Det viktiga är inte att tycka något om en föreställning utan vad den får dig att tänka och känna, säger dramaturgen Anna Berg. UTTALAR DU DIG vitt och brett om böcker?

Men kring scenkonst blir du osäker, tyst, känner att du inte kan tillräckligt? Du är inte ensam. Enligt dramaturgen Anna Berg, som föreläser för framför allt unga om hur man analyserar teater, är det vanligt. – Med scenkonst finns det en idé om att man ska ”förstå vad de menar”. Det är dessutom en lite utsatt situation att jag ska sitta bredvid andra som kanske förstår det ”bättre”, säger Anna Berg.

30

– Man måste lära sig att själva grejen med konst är att det inte finns ett facit, utan att det handlar om hur just jag som ser föreställningen reagerar, det är ett möte med sig själv. Så, hur lär man sig att säga mer än bara ”bra” eller ”dåligt”? – Jag använder mig av en samtalsmetod, ”En väv av tecken”, som Joakim Stenshäll, som jobbade på Riksteatern, tog fram. Det handlar om att tala om scenkonst utifrån en bildanalys snarare än en litteraturanalys.

Det är väldigt enkelt och består av tre steg: Beskriva, tolka, reflektera. Man beskriver vad man ser supersakligt, som att ”det var tre röda stolar och en grön”. Sedan tänker man: Vad får det för betydelse att det var just tre röda stolar och en grön? Hur tolkar jag det? – Tredje steget är att reflektera. Då kan jag börja tänka på min mormors trädgård eller mina stolar hemma. Vad händer i mig då? Det intressanta är var de där tecknen som man gör en väv av när man sätter upp en teaterföreställning får mig som betraktare att tänka, känna och associera . Vad kan man hänga upp sitt insamlande av intryck på? – Ett tips är att ta reda på vilka som varit med i föreställningen, exempelvis i programbladet. Där kan stå sådant som SCENEN 1 2018


JOHAN EL ERIKSSON

”TOLKA ÄR JÄTTEINTRESANT, TYCKA ÄR INTE SÅ INTRESSANT. OCH ALLA KAN TOLKA! MEN VI TOLKAR OLIKA BEROENDE PÅ VAD VI HAR FÖR FÖRKUNSKAP.”

Anna Berg

mask och kostym. Just det: några hade röda detaljer på kläderna och andra inte? Betyder det något? Det fanns ljud också, vad gjorde det? Sedan är det spännande att leta efter skillnader och likheter inom ett konstverk, sådant som hänger ihop och sådant som i stället är det motsatta. I vinvärlden kan man hänga upp sin analys på vissa gemensamma ord. Finns det ett liknande språk i teatervärlden? SCENEN 1 2018

– Det är en väldigt bra jämförelse. Det handlar om att plocka ned föreställningen i delar och få syn på detaljerna. Fast orden blir väl mer scenografi, mask, ljud, ljus, rummet, kostym ... Men också antal, storlek, tempo, färger – allt som kan tolkas symboliskt. Vad är den vanligaste missuppfattningen om hur man tolkar teater? – Att man ska tolka den så som avsändaren ville. Att man ska läsa Röda ­rummet och förstå vad Strindberg ­menade. I stället ska man fundera på vem jag blev när jag läste den där boken, vad som var skittråkigt och jättespännande och vilka andra böcker jag läst. Men krävs det inte en vana vid teaterformen, att man behöver se en del teater, för att själv kunna analysera? – Nej, det tycker jag inte. Vi har konstnärliga uttryck runtomkring oss från det

vi föds, vi tar oss bara inte alltid tid att tänka på det. Vad hoppas du att de som du föreläser för tar med sig till nästa konstupplevelse? – Att man mindre frågar: ”Vad menar de eller varför har de lagt pengar på den här konstiga tavlan?” Utan tänker: ”Aha, jag såg det här, det fick mig att se detta hos mig själv.” Att man tittar på konst som spegelytor. Sammanfattningsvis: att bedöma en föreställning handlar inte om att säga om den var bra eller dålig? – Precis! Man ska tolka hellre än tycka. Tolka är jätteintresant, tycka är inte så intressant. Och alla kan tolka! Men vi tolkar olika beroende på vad vi har för förkunskap. Med några enkla nycklar om hur man kan titta kan vi alla förstå konst. 31


KULTURPOLITIK

SÅ FUNKAR DET

TEXT: MALIN PALMQVIST

VEM BESTÄMMER ÖVER RIKSTEATERNS SCENER? Är det Riksteaterns vd, Kultur- och demokratiminster Alice Bah Kuhnke, den lokala arrangören i Osby eller Arvidsjaur som bestämmer över utbudet? Följ med på en resa mellan makthavare inom Sveriges största producerande turnéteater. KULTURRÅDET OCH KONSTNÄRSNÄMNDEN

är två myndigheter under Kulturdepartementet med inflytande över scenkonsten. Kulturrådet fördelar bland annat pengar till det fria scenkonstlivet, Skapande skola och Kultursamverkansmodellen. Fria grupper producerar mycket turnerande scenkonst, särskilt för barn och unga, som ofta turnéläggs av Riksteaterns regionala konsulenter. Hos Konstnärsnämnden kan enskilda konstnärer inom bland annat scenkonst söka stöd och stipendier.

EMIL NORDIN

3

Alice Bah Kuhnke

RIKSTEATERNS KONGRESS

Vart fjärde år håller Riksteatern kongress. 40 000 medlemmar i runt 230 riksteaterföreningar tar via ombud på kongressen fram riktlinjer för kommande fyraårsperiod. Kongressen väljer en styrelse där regeringen utser ordförande och en ledamot till. Tio riksteatermedlemmar, just nu från Gällivare i norr till Osby i söder, är ledamöter i styrelsen. Styrelsen utser Riksteaterns vd. Nästa kongress hålls 2019.

4

REGERINGEN

När Alice Bah Kuhnke skickar iväg riktlinjer sätts de yttre ramarna för hur Riksteatern, Operan och Dramaten får använda de statliga pengarna. De ska användas till att producera och turnera med scenkonst av hög kvalitet, helst i samverkan med andra, för en så stor och bred publik som möjligt. Riksteatern ska verka för ett starkt arrangörsled inom scenkonsten i hela landet. En viktig princip inom svensk kulturpolitik är ”armlängds avstånd” – konsten ska stå fri från politiken. Politiken ger ramar men bestämmer inte vad Riksteatern ska spela och hur det ska göras.

REGIONER OCH LANDSTING

1

32

RIKSDAGEN

För att budgeten ska gå igenom måste en majoritet av riksdagens ledamöter rösta igenom den. Hösten 2014 fällde Alliansen budgeten som den socialdemokratiska/miljöpartistiska regeringen låg bakom. Nyval hotade men kunde avvärjas genom Decemberöverenskommelsen som innebar att Alliansen lät Socialdemokraternas och Miljöpartiets budgetförslag gå igenom.

2

Över hela landet finns regionala riksteaterföreningar med konsulenter anställda. Konsulenternas arbete ser olika ut i olika delar av landet. De stöttar sina lokala riksteaterföreningar och andra lokala arrangörer. En stor del av den scenkonst som spelas för barn och unga i skolorna turnéläggs och/eller samordnas av landets riksteaterkonsulenter. Riksteatern har också föreningsutvecklare och distriktsansvariga med ansvar för olika delar av landet.

5

SCENEN 1 2018


KULTURPOLITIKEN I RIKSDAGSPARTIERNAS PARTIPROGRAM SOCIALDEMOKRATERNA

ser kultur som en drivkraft för demokrati. Den granskar makten, skapar nya jobb och är en del av välfärden. Vill utveckla kulturlivet i hela landet och konstnärernas villkor.

RIKSTEATERNS KONSTNÄRLIGA LEDNING

Teaterchefen, danschefen­ och de konstnärliga ­ledarna för Tyst Teater, Barn & Unga och Cullbergbaletten utgör Riksteaterns konstnärliga ledning och lägger Riksteaterns repertoar. Till sin hjälp har de dramaturgiatet som tar emot och sätter sig in i förslag. Riksteaterns föreningar finns sedan med i dialogen kring hur en idé utvecklas till en uppsättning.

8

MODERATERNA KULTURSAMVERKANSMODELLEN

Sedan 2013 är samtliga län/ regioner, utom Stockholms län, med i Kultursamverkansmodellen som sjösattes 2011. Tanken är att ge ett större lokalt och regionalt inflytande över de statliga pengar som fördelas till regionerna. Tidigare gav Statens kulturråd pengar direkt till exempelvis en länsteater. Nu beslutar landsting och regioner hur det statliga bidraget ska fördelas i regionen i samverkan med kommuner och kulturliv. Hur mycket varje landsting/region får avgörs av kulturplanerna.

9

MEDLEMMARNA

De aktiva i riksteaterföreningarna lägger tillsammans ner 280 000 ideella arrangörstimmar om året. Medlemmarna väljer en styrelse till de lokala föreningarna som själva väljer vilka produktioner de vill köpa in och arrangera på sin ort. Men – en turné måste också gå att genomföra. Det måste finnas en scen av rätt storlek och turnén måste också gå att sy ihop rent praktiskt.

7

PUBLIKEN OCH KRITIKEN

En viktig faktor i vad som syns på våra scener runt om i landet är också publiken. Brukar nycirkus, klassiker, nyskriven dramatik eller dans locka folk till salongerna? Fanns det en kritiker på plats? Vad tyckte den? Hur gick det förra säsongen? Vad är den lokala teaterföreningen beredd att riskera?

10

I landets 290 kommuner finns närmare 230 lokala riksteaterföreningar. I en del kommuner finns flera föreningar, en del kommuner saknar lokal riksteaterförening. Hur mycket och vad en lokal förening arrangerar varierar stort. En del kommuner ger stora anslag till föreningarna, andra små. Några föreningar har anställda, men merparten av ­arrangörsarbetet utförs ideellt.

SCENEN 1 2018



SVERIGEDEMOKRATERNA

ser kulturen som en central del av samhällsbygget. Barn, gamla och funktionsnedsatta är prioriterade. Vill bevara svenskt kulturarv, stärka nationell identitet och skapa en svensk kulturkanon.

MILJÖPARTIET

anser att konst och kulturarv ger mötesplatser som spänner över ­nationsgränser, samhällsåskådningar och generationer. Vill ha ett levande kulturliv i hela landet och ge kulturskaparna bättre villkor.

CENTERPARTIET

anser att offentligt finansierad kultur ska vara tillgänglig i hela landet. Kultur stärker yttrandefriheten. Vill se digitala uttryck och traditionell kultur sida vid sida, samt blomstrande kulturella och kreativa näringar.

VÄNSTERPARTIET

ser kulturen som en obunden samhällskraft som inte får underkastas ideologier. Vill ha demokratiskt likvärdig fördelning av resurser över landet. Kultur kan inte verka på marknadens villkor.

LIBERALERNA

KOMMUNER

6

vill se ett levande kulturliv över hela landet för alla. Menar att kultur bidrar till förståelse, bildning och utveckling, har ett stort egenvärde och ska vara fri. Vill stötta nyskapande kultur.

SCENKONSTNÄRERNA

Riktlinjer, publiksiffror, chefer, kongresser och arran­görer i all ära. Sista ordet i vad som visas och hur ligger ändå hos de konstnärliga medarbetarna: Utan dramatiker, regissörer, koreografer, skådespelare, scenografer, ljussättare och ljuddesigner – ingen scenkonst.

11

vill öka kulturbudgeten och uppmuntra lusten till bildning. Vill öka läslusten och läskunnigheten, främja kvalitetslitteratur och införa ”Skapande skola” även för gymnasiet.

KRISTDEMOKRATERNA

anser att det svenska kulturarvet grundar sig i kristen tradition och västerländsk humanism. Vill se gåvoavdrag till ideella föreningar, mer entreprenörskap i kulturen och en klassikerlista. 33


34

SCENEN 1 2018


BILDEN Vad: Träff för lokala körledare till körverket Sång till välfärden. Vilka: Kompositörerna Sara Parkman och Hampus Norén tillsammans med de lokala körledarna från spelplatserna. Plats: Riksteatern Hallunda. När: 11 november 2017. Mer: Med utgångspunkt i frågan ”Hur kan vi leva gott tillsammans på den här platsen?”

SCENEN 1 2018



har det konstnärliga teamet bestående av Lisa Färnström, Sara Parkman, Hampus Norén, Alexandra Loonin och Josefina Björk satt ihop körverket som ska spelas på 21 platser i Sverige, från Storuman i norr till Ystad i söder, med premiär den 5 mars 2018 på Hullsta gård i Sollefteå. TEXT OCH FOTO: ERIK ARDELIUS

35


I mars har ungdomspjäsen Ont blod premiär, det är en färgsprakande häxbrygd av hårdrock, heavy metal och hin håle, som bottnar i den uråldriga myten om Faust. TEXT: HENRIK EMILSON FOTO: SOFIA BEIJER

et sägs att bluesgitarristen Robert Johnson sålde sin själ till djävulen för att bli framgångsrik. Vilket han blev. Det sägs att medlemmarna i Led Zeppelin också sålde sina själar till hin håle. De blev ett av de absolut största hårdrocksbanden någonsin. Nu har den rockmytologiska historien upprepats igen med bandet Metal Defenders. När frontfiguren Alexia råkar krocka med en uråldrig gravsten en stormig och månlös natt hittar hon ett litet bylte därunder. I samma stund hon lyfter upp varelsen återuppväcks det till liv och ger Alexia magiska musikaliska talanger och hon blir ett geni på att skriva hitlåtar. Händelsen med Alexia och varelsen är navet i pjäsen Ont blod som friskt blandar musikal, spelscener, rockkonsert, skräck, hårdrock och heavy metal, allt i en föreställning på 75 minuter som riktar sig till ungdomar i årskurs 8 och uppåt. Vän av ordning påpekar

36

gärna att myterna om Robert Johnson, Led Zeppelin och Metal Defenders har likheter med Goethes Faust, där doktor Faustus säljer sin själ till djävulen. – Ja, fast i Ont blod är det ett slags omedveten Fausthistoria, eftersom Alexia råkar väcka varelsen som ger henne förmågorna. Det var just det jag tyckte var tematiskt intressant med berättelsen när man jämför det med Faust som historia, där någon medvetet gör en deal för egen vinnings skull, säger regissören ­Martin Rosengardten. ROBERT JOHNSON DOG vid 27 års ålder, antagligen

efter att ha druckit förgiftad whisky. Led Zeppelin kunde inte fortsätta efter att trummisen John ­Bonham bokstavligen söp ihjäl sig. Metal Defenders blir hemsökta av varelsen, en vampyr, som törstar efter blod. Framgång kommer ofta med en prislapp, något ­Martin Rosengardten känner igen sig i. – Fast ofta är det först i efterhand jag har sett att jag

SCENEN 1 2018


exempelvis har försakat nära och kära för att nå framgång eller för att lyckas med något. Tematiskt handlar Ont blod mycket om hur kärleken och vänskapen får stå åt sidan för framgången och vad det innebär för var och en av de inblandade. Om jag kan så ett frö hos publiken att börja tänka på det är jag nöjd, säger han. Manuset till Ont blod är skrivet av den nyligen Rubus-prisade dramatikern Rasmus Lindberg som fick i uppdrag av Bengt Andersson, konstnärlig ledare för Barn & Unga på Riksteatern, att ta fram en ”färgsprakande och utåtriktad” föreställning. – Jag hade länge gått och funderat på en heavy metal-musikal. Heavy metal-låtar har ju berättandet i sig, en del låtar kan vara 24 minuter långa med 18 verser, vilket stämmer väldigt väl överens med teaterns berättande. Sen var det en klangvärld som man inte ofta ser på teater. Den var också spännande att vara i, säger Rasmus Lindberg. Han berättar att en stor del av heavy metal- och hårdrocksvärlden är upptagen av skräck- och spökhistorier, med band som Black Sabbath, Alice Cooper och Ghost som återkommande flörtar med genren och bjuder på färgsprakande konserter. – Det kändes rimligt att kombinera skräcken med den berättande formen till en musikal där sångerna till stor del sjungs av en berättare, i det här fallet en vampyr, säger han.

Framgång i livet, karriär, kärlek, kan ha ett pris, vilket är ett genomgående tema i Johann Wolfgang von Goethes pjäs Faust I (1808) och Faust II (1832), där den unge mannen Faust säljer sin själ till djävulen i utbyte mot att nå sina mål. Pjäsen är inspirerad av Christopher Marlowes pjäs Den tragiska historien om doktor Faustus från ca 1600. Men i grunden är det en tysk folksaga och myt som uppstod på 1500-talet. Efter Goethes pjäs kom nya versioner, som Thomas Manns Doktor Faustus (1947) och Michail Bulgakovs Mästaren och Margarita (1966).

som ställer krav på skådespelarna som ska agera i både spelscener och spela instrument och framföra låtarna. Det var just blandningen av berättarstilar som lockade honom till projektet, utmaningen i att sammanföra dem. – Det gick jag i gång på, för de bråkar rätt mycket – teater, musikal och rockmusik. Alla yrkeskategorier tittar lite snett på varandra. Musikalvärlden tittar lite snett på hårdrocksvärlden och teater tittar lite snett på musikalvärlden. Hårdrocksvärlden avskyr i princip både teater och musikal, konstaterar han. SCENOGRAFIN HAR OCKSÅ varit en utmaning. Sce-

nograf är Marika Åkerblom som förutom tv, film och teater även arbetat mycket med musikvideor. – Det är ju ett band som berättar en historia ut­ ifrån en konsert, samtidigt som berättelsen har flera miljöer. Marika har skapat ett rum som snabbt går att ställa om associativt och som är inspirerat av svartvita skräckserietidningar, förklarar Rosengardten.

MYCKET HAR BERÄTTATS om vampyrer på film, i

tv-serier och nu senast i Kungliga Operans Dracula. Rasmus Lindberg tyckte att det var intressant att se på blodsugaren som monster. – Jag tror ju att alla monster och spöken är en ­manifestation av en faktisk rädsla hos oss. Zombier skulle kunna vara en rädsla för medelålderskrisen, att bli en levande död. Det vi är rädda för hos vampyrer är ju att de ska smitta oss, att vi blir bitna och själva en vampyr. Det handlar om rädslan att bli någon annan, säger han och fortsätter: – Jag har försökt understryka det, hur ett band slår igenom och drabbas av ett monster, men monstret handlar egentligen om hur de förändras och är rädda för det. ­Martin Rosengardten berättar att Ont blod är en konsert/föreställning/musikal, tre delar på en gång >>>

SCENEN 1 2018



37


11 ROCKMUSIKALER VI MINNS Rock och musikal har länge haft ett förhållande på scen och genren fick en nytändning i och med ABBA:s Mamma Mia! och Queens We Will Rock You, så kallade jukeboxmusikaler där redan existerande låtar ur bandens karriärer vävts in i en nyskriven historia. Jesus Christ Superstar (1970)

Tommy (1993)

Först ett konceptalbum av Andrew Lloyd Webber och Tim Rice som fick scenpremiär 1971. I den första svenska uppsättningen spelades Maria Magdalena av Agnetha Fältskog och Herodes av Örjan Ramberg, en roll som Cornelis Vreeswijk sedan gjorde 1985 på Göta Lejon. 2008 kom en nyöversättning av Ola Salo, som också spelade titelrollen.

The Who’s rockopera kom först på skiva, sen film 1975 och till slut på scen 1993 i New York, producerad av Sir George Martin. Ett flipperspel släpptes inspirerat av scenografin och med ljud ur Broadwaymusikalen.

50-talsrock av Jim Jacobs och Warren Casey som filmatiserades 1978. 1991 gick den upp på Chinateatern där en av landets mesta musikalstjärnor fick sitt genombrott: Peter Jöback.

Författaren Ben Elton skrev en framtidsberättelse där Queens låtar vävdes in. Musikalen fick dåliga recensioner, men älskades av publiken och har blivit en långkörare som även turnerat. Gick upp i svensk översättning 2010 med bland andra Tina Leijonborg i en av rollerna.

The Rocky Horror Show (1973)

Rock of Ages (2005)

Musikal inspirerad av Frankenstein och Dracula av Richard O’Brien, som blev en kultfilm 1975. I Sverige fick musikalen premiär 1981 med Anne-Lie Rydé som Magenta och Pontus Platin i huvudrollen som Dr Frank N Furter. I 2009 års version på Värmlandsteatern medverkade hockeyproffset Håkan Loob.

En så kallad jukebox-musikal där existerande låtar av bland andra Bon Jovi, Twisted Sister, Poison och Europe användes i en nyskriven historia, filmatiserades 2012. I den svenska uppsättningen medverkade Joacim Cans från Hammerfall och tidigare Europegitarristen Kee Marcello.

Beatlemania (1977)

Spider-Man: Turn Off the Dark (2010)

Broadwaymusikal som använde för den tiden avancerad multimediateknik för att berätta historien om The Beatles. Runt 50 sånger per föreställning tio gånger i veckan var krävande för artisterna och därför infördes två kvartetter som fick dela på uppgiften som Paul, John, George och Ringo.

U2:s Bono och The Edge skrev musiken till musikalen om Spindelmannen som innehöll en mängd avancerade stunts och luftakrobatik.

Grease (1971)

Abbacadabra (1983) Vad som ursprungligen var en fransk barnmusikal för tv av Alain och Daniel Boublil, med ABBA:s låtar, blev sedan en scenuppsättning i England, samma år. Björn och Benny var med på ett hörn och bidrog med en nyskriven låt, The Seeker.

Buddy – The Buddy Holly Story (1989) Musikalen om 50-talsrockaren Buddy Holly, som hade en kort karriär innan han omkom i en flygolycka 1959. Har hitlåtar som Peggy Sue, La Bamba och That’ll be the day. I den svenska versionen från 2009 hade Brolle titelrollen.

38

We Will Rock You (2002)

American idiot (2010) En scenversion av punkrockbandet Green Days album A ­ merican Idiot. Green Days verklige sångare och gitarrist Bille Joe Armstrong medverkade ibland i rollen som St. Jimmy.

Lazarus (2015) Bland det sista David Bowie hann förverkliga innan sin död 2016 var musikalen Lazarus, inspirerad av Walter Tevis bok The Man Who Fell to Earth, och som innehöll flera av rockarens hits. Bowies sista officiella framträdande var på musikalens premiär, den 7 december 2015.

SCENEN 1 2018


TRE SPANINGAR

KRITIKERN

ETT POLITISKT SPELÅR Efter den revolutionära kraften i #metoo-uppropet är det troligt att vi valåret 2018 kommer att se ett av våra mest politiska spelår någonsin. Det är dags för scenkonsten att ta sitt demokratiska uppdrag på allvar. Hämndlystna kvinnor

ANNA HÅKANSSON Teaterkritiker i Dagens Nyheter och ordförande i Svenska Teaterkritikers Förening. Hon sammanfattar också teateråret för Nationalencyklopedin och föredrar scenkonst som rycker undan mattan för hennes fötter.

av scenkonståret 2017 präglades av 1 Slutet den bomb som briserade i kölvattnet av #metoo, där kvinnor världen över vittnar om de sexuella trakasserier de utsatts för. Hashtaggar som #tystnadtagning, #tystdansa, #visjungerut och #närmusikentystnar samlade i Sverige tusentals vittnesmål på övergrepp från kvinnor inom teater-, film- och musikbranschen. Bland följderna märktes inställda föreställningar och samarbeten, men framför allt en nyväckt vetskap om att övergreppen inte längre kommer att tystas ned. Att förändring är möjlig. Att scenkonståret 2018 inleds med föreställningar dominerade av hämndlystna kvinnor är en händelse som liknar en tanke. I den feministiska kriminalkomedin Åtta kvinnor på Kulturhuset Stadsteatern (premiär 25 januari) är åtta, alla lika välmotiverade, kvinnor anklagade för mordet på en man. På samma teater planerar Marie Göranzons förmögna äldre kvinna att göra processen kort med sin gamla ungdomskärlek i Besök av en gammal dam (premiär 9 mars). På Dramaten finns häxorna överallt omkring oss i skepnaden av helt vanliga kvinnor när Alexander Mørk-Eidem sätter upp Roald Dahls skräckklassiker (premiär 18 januari). Och det är bara några av de rabulistiska furier som äntrar scenerna under året.

Ingmar Bergman 100 år

2018 utgör också märkesår för självaste urfiguren för det manliga geniet – Ingmar Bergman – som skulle ha fyllt hundra år den 14 juli. Hans konstnärskap uppmärksammas över hela världen, inte minst genom otaliga scenuppsättningar – från Korea till Chile. I Sverige centreras firandet kring Dramatens internationella Bergmanfestival i augusti, men redan förra året startade nationalscenen ett forum för

2

SCENEN 1 2018 

ny dramatik vid namn Bergman Studio. Namn som Lisa Langseth, Dimen Hama och Andreas T Olsson har anlitats för att, med inspirationen hämtad hos Bergmans nära kontakt med teatern och skådespelarna, testa nya vägar att skapa dramatik. Må vara ett manligt geni, men utan Höstsonatens Charlotte, Scener ur ett äktenskaps Marianne eller Personas Elisabet och Alma hade Bergmans konstnärskap aldrig uppnått den status det har än i dag. I och med ständigt nya iscensättningar finner de också nya uttolkare världen över. Det om något är värt att fira.

Valår och politisk sprängkraft

Valåret 2018 lägger scenkonsten in högsta växeln för att väcka vårt engagemang – både i form av rena demokratiprojekt och provokationer. Föreställningar som Riksteaterns Sång till välfärden (premiär 5 mars) eller Teater Hallands initiativ Presskonferensen (premiär 10 februari), spelas runt om i landet och baseras på involverande av lokala aktörer i form av allt från körer och politiker. Medan Malmö stadsteater satsar på politisk kabaret i och med Vinnaren tar allt (premiär 9 mars) i regi av Hugo Hansén väcker Göteborgs stadsteater kontrovers med Michel Houellebecqs Underkastelse (premiär 12 januari). Romanen, som utspelas år 2022 då partiet Muslimska broderskapet tagit makten i Frankrike, får monologform med Fredrik Evers i rollen. Efter de hetsiga diskussionerna kring 2017 års uppsättningar Tidningshuset som Gud glömde eller Jihadisten på samma teater eller America Vera-Zavalas Muslim ban på Dramaten, lär debattörerna knappt kunna hålla sig till premiären. Själv ser jag fram emot att se regissören Farnaz Arbabi väcka den politiska sprängkraften i Tony Kushners Angels in America (premiär 1 februari) på Dramaten. Det kommer att bli ett omvälvande år.

3

39


VÅR LOKAL

KRISTIANSTADS TEATERFÖRENING – EN DEL AV RIKSTEATERN

En riktig teaterbakelse DAGEN INNAN INVIGNINGEN av den

runda teaterbyggnaden i Tivoliparken i Kristianstad 1906 skrev Länstidningen: ”I allmänhet torde kunna fällas det omdömet om vår nya teater att den såväl utvändigt som invändigt är synnerligen vacker, en verklig heder för samhället och en prydnad för vårt vackra Tivoli.” Riksteaterföreningen i Kristianstad bildades 1933, samma år som Riksteatern. ­I oktober samma år var det premiär för den första föreställningen i byggnaden som ritats av Kungliga Operans och Oscars­teaterns arkitekt Axel Anderberg. Han gjorde ett estetiskt bra jobb. – Den obligatoriska kommentaren vi får från gästspelande är att ”den är så

40 

vacker”, och teatern är verkligen det. Den är som en bakelse i Tivoliparken. Den har den gamla teaterns charm med loger, balkonger och plafondmålningar, säger Jan Carlsson, Kristianstads Teaterförening. HIT KOMMER GÄSTSPELANDE föreställ-

ningar och varje höst och vår spelas även en musikal, samt föreställningar av fria teatergrupper. Byggnaden inhyser även en teaterskola och i botten en restaurang. Det finns 362 platser i salongen – och de fylls. – Ja, just nu rider vi på en medlemsvåg, vi har över 1600 medlemmar och är den näst största föreningen i Sverige, vilket vi

är väldigt stolta över. Våra medlemmar är en otrolig viktig grund i vår publik, säger Jan Carlsson och förklarar att en del av framgångskonceptet är att de jobbar mycket med medlemmarna. – Vi har försökt att bli den stora teaterföreningen, men i ett litet format. Vi jobbar med personlig kontakt med alla medlemmar. De beställer till exempel biljetter direkt av oss, inte på nätet. Det kan man tycka är gammaldags, men det ger oss en chans att lära känna dem, och de oss. Medlemmarna är A och O för oss. I vår kommer bland annat Slutet enligt Rut, Kejsarn av Portugallien och FATTA! med Cleo och JUCK till ”bakelsen” i Tivoliparken. SCENEN 1 2018


SCENEN 1 2018



41


MISSA INTE DINA FÖRMÅNER!

MEDLEM I RIKSTEATERN HELA LANDET Folkets Hus och Parker, 10 % rabatt på ordinarie pris för Live på bio evenemang men ej vid Metropolitan Operans föreställningar.

BLEKINGE Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

DALARNA Dalateatern, 25 % rabatt

HALLAND Rum för dans, 30 kr rabatt Teater Halland, 20–30 kr rabatt

GÄVLEBORG Skottes Musikteater, 25% rabatt

JÖNKÖPINGS LÄN Teateri, 25 % rabatt

KRONOBERG Regionteatern Blekinge Kronoberg, 40 kr rabatt

SKÅNE Expressteatern, 25 % rabatt Malmö Opera, 15 % rabatt Malmö Stadsteater, 15 % rabatt Skånes Dansteater, 25 % rabatt Teater Sagohuset, 25 % rabatt

VÄSTMANLAND Västmanlands teater, 20 % rabatt

VÄSTERBOTTEN Skuggteatern, 25 % rabatt

VÄSTRA GÖTALAND ADAS musikaliska Teater, Göteborg, 25 % rabatt Cinnober Teater, Göteborg, 25 % rabatt Folkteatern Göteborg, 25 % rabatt Göteborgs Stadsteater, 80 kr rabatt på Stora scenen, 70 kr rabatt på Studion på ordinarie pris Stora teatern, 1 st biljett för 100 kr föreställningsveckan. Gäller föreställningar i Stora teaterns egen regi. Teater Kurage, 25 % rabatt

ÖREBRO LÄN Teater Nolby, 30 kr rabatt

ÖSTERGÖTLAND Alvastra Krönikespel, 30 kr rabatt Cirkusslottet, 20 % rabatt Shakespeare på Gräsgården, 50 kr rabatt Vadstena-akademien, 10 % rabatt Östgötateatern, 25 % rabatt på föreställningar tors, fre och sön.

Boulevardteatern, 25 % rabatt Dansens Hus, 25 % rabatt (undantag: Nötknäpparen: 395 kr/person) Dockteatern Tittut, 25 % rabatt Dramaten, 10 % rabatt Folkoperan, 25 % rabatt Fria Teatern, 25 % rabatt Imrovisation & Co, 25 % rabatt, för scenpassinnehavare ange rabattkod ”Scenpass17” vid onlinebokning Kompani1 Teater, 25 % rabatt men enbart på egna föreställningar Kungliga Operan, 35 % rabatt på föreställningsdagen, ej gästspel och premiärer MDT (tidigare Moderna Dansteatern), 50 % rabatt på ordinarie föreställningar, ej festival Mittiprickteatern, 25 % rabatt moment:teater, 25 % rabatt Orionteatern, 25 % rabatt Pantomimteatern, 25 % rabatt Playhouse Teater, 225 kr i stället för ordinarie pris 295 kr Pygméteatern, 25% rabatt Strindbergs Intima Teater, 25 % rabatt Subtopia, 20 % rabatt Teater Fredag, 25 % rabatt Teater Galeasen, 25 % rabatt Teater Pero, 25 % rabatt Teater Sláva, Huddinge, 25 % rabatt Teater Tre, 25 % rabatt Teater Tribunalen, 25 % rabatt

UPPSALA LÄN Uppsala Stadsteater, 20 % rabatt

42 

RABATT PÅ LÄSNING

Förutom att du som medlem i Riksteatern får Scenen, får du även rabatt på två andra scenkonsttidningar:

TEATERTIDNINGEN 75 kr rabatt på helårsprenumeration. 200 kr för fem nummer (ordinarie pris 275 kr). Mejla ditt namn och adress till ekonomitjanst@natverkstan.net och uppge kampanj­ koden ”Riksteaterns scenpass –16”.

DANSTIDNINGEN 25 % rabatt på helårsprenumeration - 150 kr för sex nummer (ordinarie pris 200 kr). Mejla ditt medlemsnummer, namn och adress till ann-marie@danstidningen.se och uppge kampanjkoden ”Scenpass Sverige”.

FÖLJ DIN FÖRENING! Varje lokal Riksteaterförening har en egen webbsida, och många har dessutom Facebooksidor. Hitta din förening på www.riksteatern.se

150 kr/år Mer än så kostar det inte att vara medlem i Riksteatern.

UNDER 26? Grattis, då blir kulturupplevelserna ännu billigare. Alla under 26 år betalar bara 50 kr per år i medlemsavgift. Och för familjemedlemmar kostar det 80 kronor.

SCENEN 1 2018

Med reservation för ändringar. Fler förmåner tillkommer löpande - se www.riksteatern.se/medlem

STOCKHOLMS LÄN


KRÖNIKA EFVA LILJA, KOREOGRAF, PROFESSOR OCH KONSTNÄRLIG LEDARE

V

ärlden och den vardag vi lever i är en rörig, motsägelse­ full tillvaro. För oss begripliga och obegripliga kulturer möts och konkurrerar om både utrymme och uppmärksamhet. I tankar och handlingar tar alla dessa intryck och uttryck form. Kulturen borde vara en måttstock för politiska beslut. Det är valår och vi ska återigen ta ställning till vilka vi tror bäst kan driva vårt samhälle framåt.

bilder, berättelser och upplevelser. Konst som aktiverar våra sinnen och avkräver oss ställningstaganden i relation till vardagen och varandra, till kärlek, till politik och som berikar våra liv som aktiva, tänkande och kännande människor. I bästa fall stimuleras vi då till de tankar och insikter som gör det möjligt att handskas med ovisshet och de obegripligheter vi aldrig slipper undan. Konst ger inte svar men ställer frågor omöjliga att undkomma. Konst är inte en lösning på problem men ger metoder för utforskandet av dem. Relevansen bor där.

JAG VILL SE en politik som inte bara sätter

andra, vår förmåga att bearbeta intryck till handling och utveckling, kräver en förmåga att kritiskt granska och kreativt omskapa vardag och verklighet. Det gör konsten och det kan politiken göra. Nyfikenhet, förväntan, känsla och intuition är nödvändiga förutsättningar liksom kunskap. Vår individuella förmåga utvecklas i tilltro till detta och i relation till det stöd eller motstånd vardagen bjuder. Vardagen är helt enkelt en kulturell konstruktion, präglad av våra idéer om oss själva, samhälle, politik, religion … där vi alla har våra roller tilldelade. Vem accepterar sin roll? Vem kräver sin roll? Vem skapar sin roll? Vi är det vi vet, det vi känner, tror och anar. Vi är det vi saknar, det vi inte vet och det vi inte kan. Vi är det vi vill, vår ovilja och vårt motstånd. Vi är det vi ska bli och det vi varit på en och samma gång. Och vi är det tillsammans. Kulturen är vår samhälleliga överenskommelse, politiken ett redskap och varenda en av oss har en röst i det kommande valet.

överlevnad och materiellt välstånd i fokus utan ser ett gott kulturellt klimat som det mest åtråvärda för en långsiktig och hållbar utveckling. Jag vill se politiker vända den nuvarande hierarkin upp-å-ner och presentera en kulturpolitik som genomsyrar alla andra politikområden. När en satsning på utveckling av vägnät eller försvaret föreslås, ska den värderas utifrån sin kulturella påverkan. När utbildningssatsningar, sjukvård eller konstnärers villkor är i fokus, ska beslut alltid föregås av en kulturpolitisk värdering. En radikal kulturpolitik tillgängliggör dessutom konst som något oundgängligt, men för att konst ska bli en självklar del av vardagen, krävs en politik med mål som handlar om konstens tillgänglighet utan att den lägger sig i innehållet. Det krävs ett politiskt ledarskap som avväpnar den och det som motverkar utveckling. Vill vi ha ett samhälle med starka medborgare som förmår tillämpa och ­använda

SCENEN 1 2018



VÅR VARSEBLIVNING AV världen och var-

sin kreativitet krävs en tillit till våra gemensamma åtaganden, vår kulturella kompetens och en uppgradering av både kulturfrågor och konst i den politiska hierarkin. Kulturen är vår gemensamma värdegrund, det vi tillsammans skapar, utvecklar och förvaltar. Politiken utvecklas som ett uttryck av och för vår kultur. Samtidigt sätter politiken förutsättningarna för kulturell utveckling, det vi enskilt eller kollektivt lever och gör. Kulturen utvecklas som ett resultat av politiken. Om man tänker att detta ömsesidiga beroende är grunden för vår demokrati – vad har då konsten för roll och relevans? DET FINNS EN massa ointressant konst som bara bekräftar gamla konventioner utan att tillföra något nytt. Det är inte den jag talar om. Jag talar om konst som reflekterar, kommenterar och tillför alternativa

43


SAMTAL PÅ VÄG – MELLAN SCYLLA OCH CHARYBDIS

SÅNG TILL VÄLFÄRDEN

GEMENSAMMA HJÄRTSLAG

MISSIONÄREN

Teater, dans och musik Egna turnée r våren 2018

DE REDAN FRÄLSTA

ALLT DU MÅSTE VETA OM POP

INTERGALACTIC UNDERWATER PALACE

SVÄRDFISKEN

RICKARD SÖDERBERG ÄR GAYTENOR

VAR ÄR MITT HEM?

PRESSKONFERENSEN

BLÄCK ELLER BLOD

ONT BLOD – EN HEAVY METAL-MUSIKAL

KEJSARN AV PORTUGALLIEN

LANDSCAPES OF I

PARISMIDDAGEN

ROOTS

FATTA! MED CLEO OCH JUCK

ELDFESTEN

44  2 SOLON AV ALMA SÖDERBERG

SCENEN 1 2015 SLUTET ENLIGT RUT

TURKOS SAGOBOK

HÄXOR – NÄR DREVET GÅR

Scenen Nr 1 2018  

Bli medlem i en riksteaterförening så får du medlemstidningen Scenen. Det här är vårnumret 2018.

Scenen Nr 1 2018  

Bli medlem i en riksteaterförening så får du medlemstidningen Scenen. Det här är vårnumret 2018.