Page 1

Sn@belPosten Nummer 3 2011 Pris 25 kronor

Vi har tr채ffat

P채r Holmgren

Dessutom Sanna Nielsen Anna Stadling Kent Wennman Australien K채ka fett med Charlie 1


SENASTE NYTT Käka fett med Charlie Text: Christopher Lundgren Foto: Christer Arvidsson

K

äka fett med Charlie är en snart färdig kokbok skriven av Charlie Moberg som arbetar på OrdBild, Center för bildstöd. Bokens titel antyder på att maträtterna är ganska feta och tanken är att den som vill gå upp lite i vikt ska kunna göra det genom att laga och äta god och fet mat från boken. Recepten är så kallade bildrecept så även de som har svårt att läsa vanliga kokböcker ska kunna förstå recepten. Det finns tretton olika recept att välja bland. År 2002 var Charlie arbetslös och hade varit det i ett och ett halvt år. Då tipsade en av hans boendepersonal honom att han kunde göra ett recept för ha någonting att göra. Efter att han funderat ett par dagar kom han på att det skulle kunna bli ett jobb för honom att skriva en kokbok. Han träffade samordnaren från Åmynningens dagliga verksamhet som ville ha med honom på ett möte där hon frågade vad han ville göra och han svarade att han ville komma ut i arbetslivet och att kunna göra en kokbok.

Charlie och arbetsterapueten Anna Nylund var jättemycket på Uppsala stadsbibliotek för att låna kokböcker, som Charlie arbetade utifrån och skrev ner recept som han ville ha med i sin kokbok.

Dom funderade ett tag på vilket jobb som skulle vara passande och åkte runt och Charlie fastnade för OrdBild.

Det var mycket recept så han fick sålla vilka han ville ha med, och han valde då tretton recept som han började skriva in på datorn. Därefter la han in bilder. Sedan lånade de ett kök på Fyrisskolan för att laga all mat och fotografera grejerna. Det var mycket jobb och Charlie fick utveckla sig och skära ut alla bilder i Photoshop, vilket tog många veckor. Därefter la han in bilderna i recepten och Anna fanns med som ett stöd och visade honom hur bilderna kunde sättas in. Annars har Charlie arbetat mycket självständigt. På sista sidan kan du se hur ett recept kan se ut. Nu kan du beställa boken hos OrdBild. www.ordbilduppsala.se

2


Våren är definitivt här Och det känns fantastiskt skönt efter den långa vintern. Och skönt också med några lediga dagar i påsk. Själv tillbringade jag påsken i St Peterburg i Ryssland. Och det var ju lite annorlunda. Hoppas att ni haft en lika bra ledighet som jag haft. I detta nummer har vi laddat upp med tre lokala Uppsala-profiler; Pär, Kent och Charlie. Pär Holmgren är ju rikskänd efter sin tid på TVvädret, Kent Wennman är åtminstone välkänd i Uppsala med många strängar på sin lyra. Och Charlie Moberg är på god väg också efter artiklar i såväl UNT som Uppsala-Tidningen. Det är väl ett exempel så gott som något att Himlen är gränsen! Christer Arvidsson

På webben

Snabel-@

Knivstagatan 6 753 23 Uppsala 018-727 40 03 snabel-a@uppsala.se www.snabelposten.se. Ansvarig utgivare: Mari Ekh 018-727 71 57 Chefredaktör: Christer Arvidsson Redaktionssekreterare: Christopher Lundgren

Redaktion

Jonas Bennemark; Magnus Hedman; Tati Palestro; Magnus Sjöquist; Mattias Persson; Carina Lemhagen; Pavel Michnik; Lena Öhman; Alexandra Bivald; Malin Spångberg; Natalia Georges; Matilda Erdtman. Layout & redigering: Christer Arvidsson/ Christopher Lundgren Tryck: X-O Graf Tryckeri AB

www.snabelposten.se Nytt extramaterial på vår hemsida: • Mattiaz Björling - en intervju • Mer Kent Wennman

Du vill väl läsa fler nummer av

Sn@belPosten

• Seriealbum • Midsommarfirande • Ritualer

Kontakta Snabel-@!

• Emma Salmon - en intervju

Se redaktionsrutan

Med mera

Helårsprenumeration kostar 150:inklusive moms

Innehåll

Lösnummer till försäljning finns på Snabel-@ Knivstagatan 6

Senaste nytt............................... 2 Sanna Nielsen..............................4 Kent Wennman............................ 5 Anna Stadling.............................. 6 Pär Holmgren.............................. 8 Valfrihet..................................... 10 Bakom galler...............................11 Australien...................................12 Norge........................................ 14 Palmer....................................... 15 Omslagsfoto: Christer Arvidsson

3


KULTUR & NÖJE 11 frågor till

Sanna Nielsen Text:Tati Palestro Foto: Caroline Roosmark

1 Hur gammal var du när du började med musik? Jag stod på scen för första gången när jag var sju år gammal på en talangtävling. Min första singel, ”Till en fågel”, släpptes när jag var elva år. 2 Hur många gånger har du varit med i melodifestivalen? Det har blivit sex gånger 3 Har du någon favoritlåt som du har gjort? ”Empty Room” som jag tävlade med i Melodifestivalen 2008 är väldigt betydelsefull för mig och den känns fortfarande väldigt stor för många.

Namn: Sanna Nielsen Född: 1984 Yrke: Artist Bor: Stockholm

4 Hur många skivor har du gjort? Den senaste blev mitt åttonde soloalbum, sen är det två julskivor jag gjort utöver det med mina fina kollegor Sonja Aldén och Shirley Clamp.

9 Hur kommer det sig att du är intresserad av musik? Mamma och pappa var ofta ute och dansade när jag var liten. Jag fick ofta följa med och sitta på scenkanten och lyssna. Till slut kunde jag alla låtar och ibland fick jag t o m stiga upp på scen och sjunga. Där tror jag det stora intresset föddes.

5 Vilken är den bästa spelning som du har gjort? Jag har precis avslutat min första egna konserthusturne. Där firade jag femton år som artist och under alla de konserterna njöt jag fullt ut. 6 Vad har du för favoritmat? En god pasta med smarrig köttfärssås är aldrig fel:)

10 Skriver du dina egna låtar? Sedan fyra år har jag börjat skriva min egen musik som både finns på skiva och jag gör de även på mina konserter. Det är jättehäftigt att göra eget material, men det är först nu som jag vågar. Har tidigare känt att det varit läskigt eftersom det kan vara så utlämnande.

7 Vad gillar du att göra på sommaren? När jag är ledig älskar jag att sätta mig i en skön stol med en bra bok och bara ta det lugnt. 8 Är det musik du kommer att satsa på i framtiden? Det här är det roligaste jag vet och vill hemskt gärna göra detta i många år framöver.

11 Vem är din favoritartist? Celine Dion är en stor förebild för mig. Har sett henne två gånger live, en gång i Las Vegas och en gång i Stockholm. Hon är grym och sjunger helt magiskt!

4


KULTUR & NÖJE Mångsysslaren

Kent Wennman

K

ent Wennman är en lokalt känd personlighet inom underhållningsbranschen och har både skrivit egen musik, tolkat Elvis Presley i egna konserter, haft radioprogram i P4 radio Uppland samt arbetat med Musikdirekt. Vi träffade Kent på hans kontor i Hågaby. Redan som treåring upptäckte Kent musikintresset och började lyssna på musik. Vid tolv års ålder började han också att själv spela musik. Musikintresset har funnits kvar sedan dess och under årens lopp har han arbetat med musik på olika sätt. 1983 spelade han in en singel som han kallade för Kallpratsfolket och 1986 gjorde han ytterligare en singel. Det första albumet kom 1990 och hette Viktors Karavan. Han har bland annat spelat in tre svenskspråkiga album med eget material där det bland annat var relationstexter. Sedan gjorde han en countryplatta och 2002 gjorde han en rockplatta med mer politiska texter. ”För det var en ganska arg platta”, säger han. Dessutom har han gjort sex Elvisplattor där han och bandet har gjort nya versioner av Elvislåtar och att hitta ett nytt sätt att lyssna på Elvis.

Namn: Kent Wennman Född: 1963 Yrke: Arrangör och underhållare inom musikbranschen Bor: Uppsala Favoritmat: Vegetariskt Favoritglass: Häagen-Daz jordgubbsglass Favoritfrukt: Riktigt schyssta höstäpplen som Ingrid-Marie Gör på fritiden: Kollar på film, mycket brittiskt. Reser helst till: England. Tycker om brittisk kultur. Beskriv dig med fem ord: Energisk, passionerad, seriös, pretentiös, allvarlig

Just vad gäller skivinspelningarna har han inget speciellt budskap utan han gör vad som faller honom in. ”Det kan också bli så att jag inte gör någon mer skiva”, tillägger han. Kent sjunger i olika genrers inom populärmusiken, främst den så kallade svarta musiken som blues och gospel, men inte allt för popiga melodier som brittisk musik utan mer amerikansk. Klassiskt och jazz sjunger han inte överhuvudtaget. Kents Elvisintresse Redan i barndomen upptäckte Kent Elvis Presley och de låtar han har sjungit in. Med tiden har Kent spelat in ett flertal album med just Elvislåtar. Sedan 2002 har Kent haft årliga Elviskonserter på Parksnäckan där han både som soloartist och tillsammans med kören Graceland Singers tolkar sina favoritlåtar av Elvis Presley. Under konserterna har han också bjudit in gästartister. Ett exempel är skådespelaren och Elvisimitatören Göran Engman som medverkade under den senaste konserten år 2010.

Inför en Elviskonsert tänker Kent nästan hela tiden på vilka låtar han vill sjunga, vad han ska ha för mellansnack och hitta intressanta historier att berätta. Varje år försöker han alltid hitta något nytt så det ska bli lite variation på konserterna. Egentligen är det inga speciella förberedelser mer än att han repar in med bandet, men bandet behöver inte repa så mycket heller för att musikerna är så duktiga.

5


KULTUR & NÖJE 18 frågor till

Anna Stadling Text:Jonas Bennemark Foto: Peter Wallin

A

nna Stadling har spelat gitarr i musikgruppen Hovet (som har varit Lars Winnerbäcks kompband). Hon har även körat på Lars Winnerbäck turnéer. Dessutom har hon spelat med Staffan Hellstrand och körat på flera av hans skivor. Hon har även gjort två album med Idde Schultz

1. När började du med musiken? För mig finns det ingen direkt tydlig start, musiken har alltid funnits som en naturlig del av mitt liv sen jag var liten. 2. Vad handlar din nya singel ”Förlåt” om? Den är skriven av en amerikansk låtskrivare och en personlig favorit, Steve Earle. Låten har jag lyssnat på sen den kom, mitten av 90-talet och den sjungs bla av Emmylou Harris. Den är en smärtsam berättelse om ett farväl som egentligen aldrig blev av. Jag satt hemma i köket och skrev en dag och så började jag plötsligt sjunga på de här låten, först översatte jag texten men under skrivandets gång så fick den en egen identitet. För mig speglar den det svåra med att inte kunna säga förlåt och det är just det som gör att en relation, kärlek eller vänskap, tar slut. Minnet av detta, vetskapen och smärtan över att det kanske inte hade behövt hända om man hade kunnat mötas i ett förlåt. Åtminstone hade man kanske fått ett vackrare avslut…Någonstans kanske det är en insikt också, att dessa båda står skyldiga till uppbrottet.

Även om Kent faktiskt aldrig har känt sig riktigt manad till att stå på scen, eller som han uttryckte det "Det har aldrig gått upp för mig”, har Elvisintresset varit så stort att han ändå har uppträtt så mycket som han ändå har gjort. Likaså säger han sig inte vara så duktig på att komma ihåg låttexter så han har alltid texterna i beredskap när han uppträder, även om han naturligtvis inte lusläser dem. Övrigt Sedan 1993 har han varit med och arrangerat olika konserter vid Parksnäckan i Uppsala och tagit fram olika artister som har haft spelningar där genom åren. Han bokar även in artister till en scen inne på Kulturoasen i Hågaby.

3. Hur beskriver du din musik? Dynamisk Svenskt vemodig pop/rock som flirtar med den sk americana traditionen.

Kent är också involverad i musiktävlingen Musikdirekt som riktar sig till musicerande ungdomar mellan 13 och 19 år. Tävlingen finns i hela Sverige och är uppdelad på olika län. Musik i Uppland arrangerar den uppländska tävlingen med Kent som projektledare. Det Kent gör är att göra en tävling och en länsfinal då man bland annat planerar, lägger scheman, tar emot anmälningar, uppdaterar nyheter, bokar workshops, fixar mat, fixar ljud, fixar med marknadsföring och en del annat.

4. Hur många skivor har du släppt? Det beror på hur man ska räkna. ”E4 mot norr” är mitt andra soloalbum men sen har jag gjort två duoalbum med Idde Schultz, en platta med Hovet och en drös med Lasse samt inhopp på en massa duetter och sång av olika slag på andras skivor. 5. Första skivan släpptes 1999 och nu var det mer än 10 år sen som du släppte den första skivan varför har det dröjt så länge till den nya plattan? Det finns lite olika anledningar till det samtidigt som jag inte alls vet varför. Tiden och jag har väl inte varit mogen, jag har nog också behövt gå igenom vissa saker och leva lite mer för att kunna göra det jag vill göra. Dessutom måste lusten finnas, det är en avgörande drivkraft och nu finns den igen!

Dessutom medverkade Kent under några torsdagsförmiddagar i P4 Radio Uppland där han diskuterade Elvis, främst hans mer okända låtar som han gärna spelade upp för radiolyssnarna. Intervjun i sin helhet finns att läsa under Xtra Xtra på vår hemsida www.snabelposten.se

6


12. Staffan Hellstrand var med och sjöng på din första skiva, hur kom det sig? Staffan träffade jag 97-98 och han skrev min första singel ”Nu är jag ung” på första plattan. Den är fantastisk verkligen. Han och jag skrev också några låtar tillsammans på den plattan och han producerade också hälften av den.

Namn: Anna Stadling Född: 1970 Yrke: Artist Diskografi: Solo 1999 - Det Känns 2010 - E4 mot norr Anna + Idde 2005 - Anna + Idde 2006 - Vägar hem 2008 - Hjärtat fullt

13. Vad fick dig att göra en platta med Idde Schultz bortglömda svenska rock/poplåtar? Idde och jag träffades ju när vi började jobba med Lasse och Hovet. Efter några år började vi prata om att göra något ihop och vi hade båda en liknande tanke att tolka gamla svenska låtar. Så vi slog oss ihop och gjorde det tillsammans, helt enkelt för att vi hade lust.

6. Har du skrivit allt material själv till den nya plattan? Det mesta av materialet har jag skrivit förutom Röd snö som är skriven av Staffan Hellstrand. Det finns också några spår till som är skrivna tillsammans med några andra låtskrivare men i övrigt är det jag.

9. Du ska nu ut på Vårturné kommer vi få höra mycket av ny plattan eller kommer du spela lite låtar från dina gamla skivor också? Jag kommer koncentrera mig på senaste plattan, det finns så många som inte hört låtarna än och jag vill gärna spela dom för fler.

7. Berätta om den nya skivan och vad den handlar om? Min intention var att skriva enkla låtar, rakt upp och ner med en enkel instrumentering som skulle kunna ge mycket plats för rösten, för värmen. Jag har velat att känslan jag förmedlar ska vara direkt, utan omskrivningar, inget förskönande eller så. Jag ser på dom här låtarna, den här plattan som en platta till tröst – för mig och förhoppningsvis för många andra. Min strävan har varit att berätta enkla berättelser, mina eller andras, om livets svårigheter och om att vi alla är rätt lika i grunden. Sångerna har kommit ur en väldigt sann plats i mitt hjärta och kanske därför har det tagit tid att våga.

10. Hur är det att vara ute och turnéera med Lars Winnerbäck? Det är VÄLDIGT kul och väldigt intensivt. Jag har ju fått äran att jobba med honom i 10 år nu, det hade jag nog aldrig trott om du skulle frågat mig efter första skivan och första turnén. Men vi har det så bra på dessa turnéer, inget saknas, det är ren lyx! Bra hotell, resorna är många och långa men vi trivs ihop så det funkar bra. Alla vet att man ibland behöver vara lite för sig själv och då kan man dra sig undan. Det finns en respekt. Sen är det ju så att när jag jobbat med Lasse har det ofta inneburit en lång period med ny skiva och sen flera turnéer på det.

8. Du ska nu ut på turné med Pernilla Andersson hur ska det bli att åka ut på turné med henne? Det ska bli enormt kul både att dela scen och buss. Pernilla är grymt bra. Jag ser fram emot att få spela materialet från plattan live igen och tycker att vi, jag och min man Pecka som kommer spela med mig, har hittat ett bra sätt att göra musiken på med bara två pers. Det blir mycket stämsång och så ser vi fram emot att få spela på några nyinförskaffade, sköna gamla gitarrer! Men min Sundberg gitarr följer med också förstås!

11. Hur var det att spela med Staffan Hellstrand och köra på flera av hans skivor? Jag har alltid gillat Staffan och hans träffande texter, hans medmänsklighet och det sätt han kan beskriva den lilla människan. Det är alltid kul att träffas, att spela ihop live eller på platta. Vi har en rätt lång historia bakom oss nu och vi fortsätter säkert att samarbeta på olika sätt. Det brukar bli så. Jag gillar också hans sinne för melodier och för bra linjer.

7

14. Har du något nytt projekt på gång med Idde Schultz? Nej just nu gör vi olika saker men vi kommer göra en kortare live sväng nästa höst igen. Men annars så är det nya soloprojekt i sikte. 15. Har du någon gång varit nervös när du har gått på scen? OM - absolut! Nervositeten är en del av ett sånt här jobb, man lär sig leva med den. Antingen är den, som i mitt fall, oftast triggande och sporrande eller så kan den ju helt sänka en människa. Man kan ju jobba med det men man måste tycka att det är så pass roligt att det är värt det. För mig är det det. Jag älskar det jag gör! 16. Vilken är din favoritmat? Jag gillar variation och tycker om mat överhuvudtaget, vi lagar mycket mat hemma. Pecka skrev en kokbok för några år sedan som heter ”Rockköket”. Då var jag någon slags försökskanin, det var helt perfekt! Men annars tycker jag själv om att laga husmanskost, långkok, grytor osv. Sen gillar jag förstås Italiensk mat och gärna asiatiskt. 17. Vad brukar du äta till frukost? Jag äter oftast en macka med ost och paprika, te OCH kaffe. Ibland en tallrik fil. 18. Vilken är din favoritartist? Emmylou Harris för hennes sätt att skapa stämning, att sjunga så jag gråter och ge tröst. Ingen är som hon för mig! Men det finns väldigt många som jag ser upp till, både musikaliskt men också personligt.


INTERVJU Väder, klimat & hårdrock en intervju med

Pär Holmgren E

Namn: Pär Holmgren Född: 1964 Yrke: Föreläsare, författare och metreolog Bor: Uppsala

n fredag i början av april fick vi storbesök på Snabel-Posten av metreologen Pär Holmgren. Jag intervjuade honom om allt från väder till musik. Det var kul.

Favoritmat: Vegetariskt, gärna kryddstarkt Favoritårstid: Försommaren Gör helst en solig sommardag: Så lite som möjligt Favoritband: Deep Purple och Opeth

Han började som metreolog precis när han var klar med sin utbildning 1988. Då var han 23 år gammal bara. Han slutade för två och ett halvt år sen, framförallt för att han ville jobba med klimatfrågan. Han ville jobba med det på heltid och vara ute och föreläsa på skolor. Han hade inte tid helt enkelt att fortsätta på TV.

Bästa rocklåt: Kashmir med Led Zeppelin Bästa festival: Sweden Rock 2004 Bästa konsert: Deep Purple Royal Albert Hall 1999

Vad är klimatförändring?

Ett sätt att beskriva det är att vi har byggt upp alla samhällen runt om i världen så att de är anpassade efter det klimat som vi hade på 1900-talet och längre tillbaks i tiden. Exempelvis att vi odlar mat på platser där jordbruket kan ge oss mycket mat. Men sen när klimatet börjar förändras är det viktigt att få politiker och andra beslutsfattare att förstå att då måste man dels anpassa sig till att det förändras, men också göra allt som går för att se till att det blir en stor förändring. Det kan till exempel vara att det blir varmare eller torrare eller blötare, så det är lite olika i olika delar av världen Huvudorsaken till att det blir varmare, som vi upplever det nu, är att vi människor är med och förändrar innehållet i atmosfären och förstärker det som man kallar växthuseffekten. Atmosfären fungerar ju inte riktigt som ett växthus, men det finns vissa likheter med det. Det kommer hit värme ifrån solen och så hjälper atmosfären till att hålla kvar rätt mycket av värmen. Atmosfären ser till att jämna ut skillnaderna mellan dag och natt, men gör också att det blir lite varmare än vad det skulle vara utan växthusgaser, med tanke på att vi är så pass långt ifrån solen. När vi släpper ut mer växthusgaser så blir det varmare på jorden.

8


Hur växthuseffekten fungerar

Sommarväder

Det kommer in energi från solen till jorden. Energin från solen åker igenom luften och den energi som ska ut mot rymden åker också igenom syre och kväve utan att påverkas. Däremot vissa andra gaser som vattenånga, koldioxid och metan har en förmåga att delvis fånga upp den här energin som ska ut mot rymden från jorden. Så istället för att den strålar rakt ut mot rymden så studsar den delvis tillbaks mot marken.

Han har ingen aning om vad det blir för väder i sommar, det är många som undrar över det. Den vädersituation som vi har just nu i norra Europa är att det blåser lite mindre än vad det oftast gör från Atlanten. Om det skulle fortsätta så kommer den här sommaren bli väldigt varm. När man har den typen av vädersituation får man varma somrar och kalla vintrar, precis som vi har haft nu i ett och ett halvt år ungefär.

Att vara sommarvärd

Människan påverkas väldigt olika, vi som bor här i Uppsala och i Sverige vi kan ju hantera det hela på ett helt annat sätt än människor som bor exempelvis i Afrika. Att det blir lite varmare betyder ju att Uppsala då på sikt får det klimat som man förut hade i Stockholm eller i Norrköping eller i Skåne eller möjligen till och med i Tyskland, och det kan man ju ganska lätt anpassa sig till. I stora delar av Afrika däremot blir förändringarna antagligen så allvarliga att många områden blir obeboeliga och då måste de flytta därifrån.

i Sveriges Radio 2006 tyckte han var jätteroligt. Det var bland det roligaste han har gjort. Att knyta ihop hela den berättelsen som han hade då och väva ihop det med musik. Eftersom han är så musikintresserad var han enormt noga med vad han valde för musik, liksom för att förstärka berättelsen. Det var enormt roligt att jobba på det sättet.

Lösningar på klimatproblemet

Vi kan aldrig få tillbaka det klimatet som vi hade för 30-40-50 år sen, men det finns fortfarande jättemycket vi kan göra för att se till att inte problemen blir allt för stora i framtiden. Man kan säga att det aldrig kommer vara försent för att göra så mycket som möjligt.

Spridda skurar

Hur man gör en väderprognos

Han tyckte det var kul att spela i bandet Spridda skurar. Det var 2004 som de satte ihop bandet och de har faktiskt egentligen bara gjort en enda konsert. Men det var på Sweden Rock Festival och det var också en enormt rolig upplevelse. De fick spela på den minsta scenen som egentligen har en publik kapacitet på 1500 personer, men det var snarare 5000 som kom dit och tittade. Dom andra killarna i bandet var riktiga musiker som spelat med riktiga hårdrockband. Så länge han inte sjöng så lät det riktigt bra, när han skulle sjunga så lät det lite sådär men det var väldigt kul.

Om man gör lite längre väderprognoser för två dar eller längre framåt i tiden är det bara datorer som man tittar på. Man låter en dator räkna på vad som förväntas ske i atmosfären, hur lågtrycket rör sig, om det är kall luft som är på väg eller om det är varmluft som är på väg, hur blåsigt det blir, hur fuktig luften är. Det är en massa saker. Det är så komplicerat så man måste ha väldigt stora kraftfulla datorer som räknar på det här. Ska man däremot göra kortare prognos hur vädret blir om en timme eller två då kan man titta på himlen eller göra andra saker.

Spridda skurar blev presenterade som ett av de allra största banden tillsammans med Judas Priest, Scorpions och Europe som gjorde sin första spelning i Sverige på 15 år, Vilket gjorde att de fick mycket uppmärksamhet och det var ju det han var ute efter. Det var ju en plojgrej. Hans största drivkraft var att man skulle skriva om klimatfrågan på nöjessidorna och det lyckades han med. Det var en halvsida om dem i både i Expressen och Aftonbladet och de hade den mest välbesökta presskonferensen av alla band på festivalen.

9


DEBATT

Valfrihet Text:Magnus Sjöquist Foto: Eric Wester

D

et finns många som tycker att valfrihet är bra. Man ska ofta välja mycket, anses det. Valfrihet är ett fint ord men orkar man alltid välja? Vad kräver det av tid och ork? Är det viktigt med det? Här ska jag ta upp valfrihet i vardagsperspektiv.

Valfrihet och privatisering kan sägas vara ökad tävlan, enligt Blom & Hallgren är privatisering att ”… pröva om ett privat företag eller en förening kan [ha]… kommunalt finansierad verksamhet som ett alternativ till… kommunal…” Enligt en undersökning av Svenskt Näringsliv tycker många att det är bra att ha privata äldreboenden och kommunala. Det kan vara jobbigt utan val men för mycket är jobbigt. En del universitet har många kurser, det är som en köpkatalog. Tanken om valfrihet löser upp en tradition i Sverige i utbildningen - en tradition om gemenskap och solidaritet. Valfriheten kan ta bort det och en del grupper kan lära sig mindre. Detta kan göra att man skyller på en person om den misslyckas, inte strukturer. En del skolor måste lägga ner för att det inte finns nog elever då de inte får lika mycket resurser (vad händer då om några vill gå men inte kan gå i en skola?). Välfärdsstaten var ett resultat av allmänhetens kamp, vissa samhällsforskare tycker att mer valfrihet är bra och om man inte vill kan man strunta i det. I en undersökning köpte gruppen som testades mindre med mer val. Man gjorde ett annat test, de som hade mindre val var mer nöjd än de med mycket val.

Valfrihet handlar om att se om ett privat företag kan ta över till del eller helt från kommunen. Universitetskatalogen har blivit som en köpkatalog och valfriheten kan minska solidariteten. Man kan se det som bra med mer privata företag och val, frågan är vad folk verkligen vill ha och om det alltid är bra. En rapport skriver att tillväxten ökat och även klyftorna, frågan står mellan val eller jämlikhet. Politiska åsikter spelar roll, det kan vara bra på ett sätt men dåligt på ett annat. Frågan är om man anser pengar eller gemenskap viktigt.

Det kan vara bra med en del valfrihet, men om man har mycket kan det ta tid. Priset kan vara för dyrt så man inte väljer, eller man kan välja fel med dåliga resultat. Man undersökte vad som gjorde människor nöjda. Med mer valchanser kan man få ångest (se existentialismen och Sartre). Blom, Hugo & Hallgren, Thomas: Konkurrens för fortsatt välfärd? - om förekomst, omfattning, effekter och erfarenheter av konkurrensutsättning och alternativa driftformer. (Stockholm, 1999)

I en rapport står det att ändringar och ”… anpassning till marknadskrafterna [skulle]… stärka välfärdsstaten…” Det har blivit mer ojämlikhet men mer tillväxt ”… och effektivitet.” Frågan är vad man tycker är viktigast, effektivitet kan diskuteras vad det är vilket kan vara olika beroende på ämne och ideologi. Valfrihet i skolan gör det viktigt med självständighet. 1991 gjorde högerregeringen en friskolereform med skolpeng som till exempel skulle effektivisera skolan, enligt Beatrice Ask som var skolminister. Många elever hade svårt att starta med uppgifter, beroende på olika saker. Ordförande i facket Lärarnas riksförbund säger att valfriheten har gjort större klyftor i betygen. Frågan är hur valfriheten kommer att utvecklas. Hur kommer det att påverka oss i stort? Sammanfattning

Folkpartister tyckte att det skulle bli bättre sjukvård med mera privatisering. En kvinna var hos en läkare och var missnöjd, läkaren sa att han tyckte att den skulle styras av ”… patientens önskemål.” En läkare på Karolinska Institutet skrev att Vårdval Stockholm har gett pengar från fattiga till rika.

Böcker

En regionchef för Svenskt Näringsliv skrev i JönköpingsPosten att privatisering kan göra fler företag och bättre kvalitet. Det kan stämma ibland frågan är vad som händer då det är vinstkrav, kanske blir det mer stress och hur blir då kvaliteten? Valfrihet kan göra att man jämför sig och reagerar positivt på det bra och negativt på dåligt. Självmorden har ökat på grund av höga förväntningar, individtänkandet ökar och man blir deprimerad då man inte kan.

Jonsson, Britta (red.) & Roth, Klas (red.): Demokrati och lärande – Om valfrihet, gemenskap och övervägande i skola och samhälle (Lund, 2003) Sassen, Saskia: Territorium, makt, rättigheter – sammansättningar från medeltiden till den globala tidsåldern (Stockholm, 2007)

Brink, Josefin; Ergon, Jens; Gustavsson, Peter & Werne, Kent: Sälj hela skiten – eller hur privatiseringarna raserar den gemensamma välfärden (Stockholm, 2009)

Schwartz, Barry: Valfrihetens tyranni – en bok om konsten att välja (Stockholm, 2004)

Dovemark, Marianne: Ansvar – hur lätt är det? – Om ansvar, flexibilitet och valfrihet i en föränderlig skola. (Lund, 2007)

Thorburn, Robert & Källebring, Nicklas: Valfrihet inom äldreomsorgen – en nationell undersökning med nedslag i fyra län (Stockholm, 2010)

Freeman, Richard B.; Swedenborg, Birgitta & Topel, Robert: NBERrapporten 2 – Att reformera välfärdsstaten – amerikanskt perspektiv på den svenska modellen (Stockholm, 2006)

http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00024/ Valfrihet_inom__ldre_24147a.pdf

10

Tidningar Dagens Nyheter 2010-07-05 (Internet http://www.dn.se/nyheter/ sverige/valfriheten-i-skolan-okar-betygsklyftorna, läst 2011-04-08) Jönköpings-Posten, 2010-07-10 (Internet http://www. svensktnaringsliv.se/regioner/jonkoping/alla-vinner-pa-okadvalfrihet_113911.html, läst 2011-04-08) Läkartidningen nummer 4, 2008-01-22 (Internet http://www. lakartidningen.se/07engine.php?articleId=8630, 2011-04-08) Nerikes Allehanda 9 maj 2009


HISTORIA

Bakom galler en polishistoria Text:Magnus Hedman Foto: Eva Tov

D

et är väldig tur att vi har poliser som håller ordning på stadens invånare och som ser till så att lagen respekteras av alla och en var. Jag skriver den här artikeln med anledning av att jag har en polisinspektör i släkten, det är ju inte alla som har det, men framförallt för att jag tycker att det är spännande. Polisen har haft olika befattningar under århundradena. Till exempel var polisens uppgift under medeltiden att vara brandvakt. Men det är troligt att det även inom polisen fanns brandvakter ända in på 1800-talet. Polisens uppgift är som alla vet att dels se till att avskräcka människor från att begå brott och dels att klara upp brott som blivit begångna. Samt att arrestera och straffa förbrytare. Polisens bakgrund bygger mycket på egna erfarenheter och ett stjärnexempel på det är ju EU toppmötet 2001 då det förekom en del alvarliga våldsamheter mellan demonstranter och polis. Här kommer vi genast in på något intressant; polisens utrustning. Det är allmänt känt att i polisens utsmyckning eller snarare utrustning ingår följande: radio, ficklampa, pistol, en expander batong, samt handklovar. I arbetet används en skyddsväst, men så har det inte alltid varit för den som trodde det. På ett endaste ställe stadgar Magnus Erikssons landslag som förvandlingsstraff att ”ligga uti konungens häkte och äta vatten och bröd”. Vi är nu inne på 1200–talet. Den bestraffningen förekommer på flera ställen i 1600-talets lagar. I 1774 års rikes lag använde sig man sig rikligt av den bestraffningsmetoden. Lagen sade att den längsta tiden den en fånge fick sitta var på 28 dagar, den kortaste tiden var endast på 4 dagar. 1776 är ett viktigt årtal för farbror polisen, för då inrättades kungliga poliskammaren i Stockholms stad, där kung Gustav III utnämnde Henric V Silvers adlad Silversparre till Sveriges första polismästare. Carl Michael Bellman som levde vid den här tiden skaldade en visa om den tidens separationsvakter. Herr Bellman kallade dessa för ”paltarna”. Då skulle det vara taskigt att inte ge stadsvakterna ett smeknamn. Sålunda var deras smeknamn korvarna, vars uppgift var att hålla ordning på manliga fridsstörare. Nu går vi ett stycke fram i tiden till 1850-talet. Då började städerna organisera en ordningspolis och första stad att få det var såklart Stockholm. Invånarnas antal steg från 90 000, 1850, till 300 000 på 1900-talet. Då fanns det en distriktspolis med konstaplar, vilka arbetade i olika trakter eller i olika distrikt. För första gången kom nu polisen att bli en egen yrkesgrupp. Landsbygdens Polis var fjärdingsmannen. Namnet kommer av att från början ansvarades för en fjärdedel i ett härad.

1850-talets stadga sade att det i varje socken skulle finnas en fjärdingsman. Dåtidens poliser arbetade som närpolisen arbetar idag, nära medborgarna.

Uniform 1890

Polisyrket var mansdominerat fram till och med 1950-talet och sju år senare, 1957, anställdes de första kvinnliga polisen också det i Stockholms stad. I januari månad samma år började de sin tjänstgöring. De kvinnliga poliserna hade samma arbetsuppgifter som de manliga poliserna. Enda skillnaden var den att kvinnan hade en batong och mannen en sabel. Viktiga årtal för polisen •

1887 inrättades första piketstyrkan

• 1903 Polismakten organiserar sig genom att bilda Svenska polisförbundet • 1908 Agda Halldin och Erika Ström anställdes som första polissystrar i Stockholm. Dessa rara systrar inom polisen hade sjukvårdarutbildning och var sålunda de första polisbiträdena på den kvinnliga sidan. Systrarnas uppgift var att ta hand om kvinnor och barn som omhändertagits på polisstationen. • 1910 Sveriges land får sin första polishund. Samma år infördes den egentliga polisutbildningen. Tidigare hade det gått till så att äldre poliser fått skola upp de som yngre och var oerfarna. •

1914 var året då säkerhetsutbildningen bildades.

• 1921 polisen i hamnen bildades, föregångaren till sjöpolisen. •

1926 polisen med uniform får enhetlig uniform.

Polisens förstatligande 1965

I polisens samlingar på Polismuseet finns det upp till 10 000 polisiära saker som kan intressera betraktaren och museets besökare.

11


RESOR

Australien Text: Malin Spångberg

Karta: Kelvinc

J

ag tänker skriva lite om Australien, min storebror bor där med sin sin fru Jane. Dom bor i Newcastle, New South Wales. Därför tycker jag att det skulle vara intressant att skriva lite om det landet.

Fakta

Geografi och klimat

Historia

Australien har en landyta på 7 617 930 kvadratkilometer och ligger på den indoaustraliska plattan. Landet omges av Indiska oceanen, Antarktiska oceanen och Stilla havet, och separeras från Asien av Arafurahavet och Timorhavet. Australiens kustlinje är på totalt 34 218 kilometer inklusive öar och gör anspråk på en ekonomisk zon på 8 148 250 km. Då är inte Australiska Antarktis med. Det stora barriärrevet är världens största korallrev och ligger inte långt ifrån den nordöstra kusten och sträcker sig över 2 000 kilometer. Australiens sand är röd tack vare korroderad malm och metaller.

Australien har varit bebott av människor i 42 000 – 48 000 år. Ursprungsmänniskorna bredde ut sig över större delen av landet. De hade flera hundra olika språk och dialekter. Deras kultur var starkt bunden till jorden och naturen. Människor från Asien och öar i Stilla havet hade under flera hundra år innan européernas ankomst kontakt med befolkningen i norra delarna av kontinenten och de utförde även handel med dem.

Foto: Phil Whitehouse

Större delen av Australien består av savann eller öken. Australien är världens torraste och plattaste bebodda land och har de äldsta och minst bördiga jordarna. Det är bara sydöstra och sydvästra hörnen av kontinenten som upplever ett tempererat klimat. Den största delen av befolkningen bor längs med den sydöstra kusten. I norra delen av landet där det är ett tropisk klimat finns det regnskogar, gräsmarker och öken. Landets klimat influeras kraftigt av havsströmmar inklusive El Nino, som skapar en periodisk torka och tropiska lågtryckssystem, som då skapar cykloner över norra Australien.

Foto: Andrea Schaffer Den första europé som kom till Australien var den nederländske upptäcktsresanden Willhem Janszoon som kom dit 1606. Men expeditioner dit inleddes inte fören sent 1700-tal. Den brittiske kaptenen James Cook kom till Australien 1770. Han gick i land vid Botany Bay, som ligger i närheten av dagens Sydney och tog kontinentens östra två tredjedelar i besittning för Storbritannien. Australien var med i både första och andra världskriget. Efter andra världskrigets slut upplevde Australien en period av stark ekonomisk tillväxt och det kom också många flyktingar dit.

12


Foto: Privat

Foto: Diliff Natur I Australien är det mest utbredda naturtyperna savann och öken. Förutom det så finns det allt från alpina slätter till tropiska regnskogar. På grund av landets höga ålder, landets varierade vädermönster och landets långa geografiska isolering så är Australien unikt och innehåller många olika organismer, allt ifrån blomväxter till djur. Australien har flest reptilarter av alla länder med totalt 755 arter. De flesta av de australiska växterna är gröna året om och många är vana vid eld och torka inklusive eukalyptusen. Kända djur i Australien är koalan, kängurun och vombaten. Sedan finns det många papegojor där. I Australien finns det flera av jordens giftigaste ormar. Många av djuren dog ut efter att människan slog sig ner i Australien.

Min storebror Marcus bor i Australien Min storebror heter Marcus och han är 6 år äldre än jag. Vi busade och bråkade som dom flesta syskon gör, men han var min förebild och jag såg upp till honom och det gör jag än idag. Det var en överraskning att han ville bli sjöman, för alla trodde att han skulle bli kock, men sjömansyrket passade honom bättre. Marcus sökte och kom in på Kalmars Sjöfartshögskola. Han flyttade till sin tjej i Karlskrona. När utbildningen var klar skulle han ut på sjön i något år. Han flyttade aldrig tillbaka till Sverige.,Han hade hittat en annan tjej som bodde i Australien, så han gjorde slut och flyttade till Australien till Jane som hans tjej heter.

Vad jobbar han med? Vad gör han i Australien? Jo, han jobbar på en båt i några veckor och är hemma i några veckor och så fortsätter det så.

Språk Australien har inget riktigt officiellt språk, men engelskan anses vara det språk dom flesta pratar där. Australiska engelskan är en variant av det engelska språket med ett eget uttal. Skillnader inom den australiska engelskan är dock mindre än för både brittisk och amerikansk engelska. Grammatiken och stavningen bygger till stor del på den brittiska engelskan. Det har funnits mellan 200 och 300 australiska språk innan den europeiska kolonisationen. Bara 70 av dessa språk har överlevt och samtliga utom 20 av dom är hotade.

Religion Undersökningar visar att Australien är ett av de minst religiösa länderna och religion är inte så viktigt för dom i deras liv. Som i många länder besöker få invånare gudstjänster och antalet minskar varje år.

Foto: Privat

Utbildning Barnen börjar i skolan när dom är 5 - 6 år och Australien har en allmän skolplikt på 11 år. Många är skriv- och läskunniga. Det finns många universitet i landet och många läser vidare. Dom har många utländska studenter också.

Han bor i Newcastle, New South Wales i Australien med Jane sen några år tillbaka. Dom gifte sig den 3 September 2010, men vi var inte med på bröllopet för det är dyrt att resa till Australien. Men någon gång ska jag dit. Marcus och Jane har varit till Sverige en gång tillsammans och det var förra året i januari. Det var roligt.

Det var första gången jag träffade Jane. Hon talar engelska, men börjar lära sig lite svenska. Marcus talar flytande engelska. Jag saknar honom när han är borta, men dom kommer nog snart och hälsar på igen.

13


FAKTA Vårt grannland Norgen Text:Lena Öhman Bild: Söndags-Nisse

F

akta om Norge.

Historik Norge blev ett enat rike under 1000-talet. Det så kallade Norgeväldet hade under storhetstiden på 1200-talet överhöghet över Färöarna, Shetlandsöarna, Orkneyöarna, Hebriderna, Man, Island och Grönland. Digerdöden år 1349 innebar dock ett hårt slag enligt vissa historiker och landet hamnade då i skuggan av sina grannländer. Genom gifte med det danska kungahuset och Kalmarunionen kom Norge under danskt inflytande. Norge förlorade sina gamla territorier Bohuslän, Jämtland, Härjedalen, Idre och Särna till Sverige under åren med Danmark. Slutet för danskarnas tid i Norge var Napoleonkrigen, med Danmark som allierad med Frankrike. Norge överlämnades till Sverige vid fredskongressen i Kiel 1814, men utan öarna i Nordatlanten. En norsk konstitution och valet av Kristian Fredrik till kung 17 maj 1814 var resultaten efter kraftiga nationella protester. Sverige gick till anfall , den svenske kronprinsen, senare kung Karl XIV Johan vägrade erkänna Norges självständighet. Norge tvingades att gå i union med Sverige genom konventionen i Moss. Efter några veckors krig hade den norska armén kapitulerat. Nationalförsamlingen Stortinget valde den svenske kungen Karl XIV till kung även i Norge den 4 november (under namnet Karl II). Norge behöll dock sin nya grundlag med de förändringar som unionen krävde.

Unionsupplösning

Andra världskriget Tyskland började sin attack mot Norge 9 april 1940 . Sänkandet av den tyska Blücher i Oslofjorden gav kungafamiljen och regeringen tid att fly från Oslo till Storbritannien.

Efterkrigstid En kraftig ekonomisk tillväxt präglade de 30 åren efter kriget. Erfarenheterna från andra världskriget medverkade starkt till att Norge var med att grunda Nato och valde sida i kalla kriget. I två folkomröstningar har resultatet blivit nej till medlemskap i EU. Olja hittades i Nordsjön i slutet av 1960-talet och inkomsterna därifrån har betytt mycket. Norge har i dag noll statsskulder. Landet var 2004 tredje största oljeexportör i världen. Per capita har Norge har en av världens högsta inkomstnivå.

Politik Konstitutionell monarki med en parlamentarisk utsedd regering präglar Norge. Statschefens uppgifter inom det politiska systemet är främst ceremoniella. Statschefen ges rätten att självständigt utnämna sin regering i den norska lagen från 1814, men sedan 1884, då parlamentarism infördes, har det varit så att statsministern måste ha stöd i Stortinget. Statschefen kan utnämna vem han vill som statsråd i regeringen formellt sett, men i praktiken utnämns statsråd efter förslag från statsministern. Stortinget består av två kamrar - Odelstinget och Lagtinget – med ganska olika uppgifter. Medan Odelstinget behandlar lagförslag i en första läsning och väcker åtal i riksrätt, utgör Lagtinget riksrättens domarnämnd och bekräftar Odelstingets lagförslag i en andra läsning. Detta är f.n. dock upphävt men träder i kraft 2009, då Stortinget i fortsättningen kommer att vara som en kammare.

År 1905 blev Norge fullt självständigt. Norges olust med unionen hade ökat starkt på 1890-talet. Att Sverige gång på gång nekat Norge att ha ett eget konsulatväsen och egen utrikespolitik bidrog till detta. Konsulatväsendet hade rent praktiskt en stor betydelse för den betydande norska handelsflottan. År 1905 beslutade stortinget att Oscar II inte längre kunde räknas som norsk kung. Han ville inte ratificera Stortingets beslut. Denna kris fruktade många kunde sluta som 1814, att Sverige igen skulle gå till krig mot Norge och som den starka parten diktera en bitter fred. Ett fredligt slut på unionen lyckades skapas genom förhandlingar i Karlstad mellan de båda ländernas regeringar. De svenska prinsarna erbjöds den norska tronen, men alla tackade nej. Danmarks prins Carl tackade istället ja och valdes till kung HaakonVII av Norge.

14


FAKTA

Palmern Text:Mattias Perssom Foto: Aruna och Balaram Mahalder

M

an kan nog gissa att de flesta vet vad en palm är... Men visste du till exempel, att det finns över 2500 olika sorters palmer?

Palmerna, som på vetenskapens språk, Latin, numera kallasför Arecales, kallades tidigare för Palmae.(Namnet Arecales kommer från Areka-palmen, den växt,som man får Betel-nöt ifrån. Betel-nöt är en sorts svagt knark, som är vanligt i tropiska länder, speciellt i sydost-Asien. Själva ordet Areca kommer av ett syd-Indiskt ord, ardekka, som är ett namn på en växt som växer i Indien.) Ordet ”palm” betyder ”handflata”, och att palmerna kallas så, beror på att somliga palm-sorter har blad som ser ut som händer med långa fingrar. Palmer tycker inte om kyla, och växer därför inte vilda i Sverige, men några sorter kan odlas här, om man skyddar dem noga under vintern. I tropiska länder är palmer mycket vanliga. Hur en palm oftast ser ut vet nog de allra flesta, trots att det inte finns några palmer i Sverige, en enda hög stam, med en stor bladruska i toppen. Stammen lutar ofta, gärna ut över havet. Denna typiska semesterparadis-palm är nästan alltid en kokospalm. Så ser också de flesta palmer ut, men det finns några ovanligare sorter. En typ har flera stammar tätt ihop, och ser ut som en buske. En annan typ är lian-artad, det vill säga, den ser ut som ett slingrande rep, som klättrar i träden som växer nära palmen. En sådan lian-palm är rotting-palmen, som man ofta gör möbler av (korgstolar, mattpiskare, korgar). Palmer har betytt mycket för människan under historiens gång. Det finns till och med de som säger att om inte palmer, speciellt dadel-palmen, hade funnits, så hade vår civilisation inte utvecklats! Orsaken är att dadlar, som är dadelpalmens frukter, är ätbara och hållbara. De användes som färdkost vid resor.

Palmer nämns i Bibeln flera gånger, minst 30 gånger. I Islams heliga bok, Qur’anen, nämns palmer också, minst 22 gånger, liksom hos Judarna, där de står för seger. Palmerna hör till de äldsta nu levande växtfamiljerna. Fossila spår av palmer har hittats i ungefär 80 miljoner år gamla jordlager. På den tidan, för 80 miljoner år sedan, fanns fortfarande dinosaurierna kvar! För runt 70 miljoner år sedan utvecklades några palm-arter, som fortfarande finns kvar, en av dessa heter Nypa fruticans, som växer i vatten i sydöstra Asien. Palmernas blommor, som nästan alltid är små och vita, liknar till sin uppbyggnad tulpaner och blommor av vanlig gul matlök. De har sex kronblad ordnade som på en lilja (Både gul lök och tulpaner är lilje-växter). Kokos-palmens blomställning ser ut som majsblommor. Frukten, som oftast innehåller ett enda frö, är ett bär, som på olje-palmen, vars bär pressas för att få fram olja, som används till olika saker, eller en så kallad stenfrukt (liksom körsbär, avocado, kaffe (som är enkla stenfrukter), hallon, hjortron och björnbär (vars frukter består av flera stenfrukter som sitter ihop). Konstigt nog är kokosnöten också en stenfrukt! Men den har inget ätligt fruktkött runt själva nöten. Det vi äter, när vi äter kokosnötter, är frövitan, det som skulle bli näring åt den nya palmen, om nöten hade fått gro, i stället för att bli uppäten. Bland palmerna finns den växt som har de största bladen av alla kända växter, Raffia-palmen (flera sorter finns), vars blad kan bli 25 meter långa och tre meter breda. Världens största frö kommer också från en palm, Lodoicea maldivica,som kan kallas kärleksnöt-palm på svenska (Coco-de-mer = havskokosnöt på fransk engelska).

Sedan lång tid, har palmer och delar av palmer använts som symboler, till exempel för fred och för seger. Vinnare av tävlingar i Rom och Grekland fick palm- grenar. (förmodligen endast ett blad, jämför hur palmerna växer ovan. Bryter man av toppen på en palm, så dör den. De flesta palmer har ju bara en stam och inga grenar.) Nu, i modern tid, förekommer palmer till exempel på en del flaggor och i länders så kallade statsvapen. Flera olika religioner har också historier knutna till palmer. I Kristendomen finns till exempel Palmsöndagen, söndagen före påsk, som firas till minne av att Jesus kom till Jerusalem, då folket strödde palmblad på marken där Jesus skulle gå.

15


Kryddig skinkpasta Receptexempel från Käka fett med Charlie

Tack för ert stöd

Nästa nummer kommer 1 september 2011

Vill du vara med och stödja oss? Kontakta Snabel-@!

16

Snabel-Posten nr 3 2011  

En tidning från Åmynningen, Uppsala kommuns daglig verksamhet. Vi som skriver i denna tidning är personer med olika funktionsnedsättningar....

Advertisement