Page 1

L DA

E

A

R

Ö

M

AR

ÖNS

V

R V Ä

M

R

N S T

E

Ö

ÄRL

M

D

L D A

R L D

NSTE

Ö NS

ERVÄ

TER

R

R

LDA

M

LD

T

A

R

R

Ä

R

RVÄ

ER

RLD

M

RVÄ

LDA

RVÄ

R

NSTE

RV

ÖN ST

NSTE

ÖNST

AR

R

R

R M

Ö

M


Mönstervärldar

Vandringsutställningen Mönstervärldar är en samproduktion mellan Sveriges Konstföreningar och medlemmar i FAS, Fiber Art Sweden. Den ingår som del i Sveriges Konstföreningars projekt Textil 2005, som genomförs med stöd av Statens kulturråd. Utställningen turnerar 2005-2006 och kan bokas av anslutna konstföreningar, som endast betalar fraktkostnad. Den är helförsäkrad. Verken är packade i en kraftig trälåda, som också innehåller information om konstnärerna, hängningsanvisningar samt pedagogiskt material. För bokning kontakta Mathias Jansson på 040-16 41 10 eller info@sverigeskonstforeningar.nu Se även www.sverigeskonstforeningar.nu Monica Larsson

Det textila arvet finns i vår samtid, historiskt rotat. I projektet Mönstervärldar har åtta konstnärer ur nätverket FAS, Fiber Art Sweden, med olika förhållningssätt till mönster arbetat utifrån från några frågeställningar: Hur, när och varför uppstår mönster? Det kan handla om upprepning som tilltalar ett sinne för ordning och skönhet, strukturella omtagningar, tekniska eller filosofiska utgångspunkter. I den färdiga utställningen finns därför textila kopplingar på olika nivåer. Sammantaget är det något fragmentariskt över våra arbeten, som om frågeställningarna inte ger utrymme för ett färdigt resultat. Snarare kräver de att bli undersökta i tänkbara modeller eller ofullständiga skisser, som i Mönstervärldar är en produktion av Sveriges Konstföreningar i samverkan med FAS, Fiber Art Sweden. Katalogredaktör Monica Larsson, Sveriges Konstföreningar Grafisk design Marie-Louise Friberg Design Tryck Tryckfolket, Malmö

ett pågående samtal. För mer information om konstnärerna se www.fiberart.nu Anna-Karin Bylund, Konstnär, FAS


Tarika Lennerbjörk

Katarina Wiklund

Table-runner (as I saw things), stickade löpare, 2005.

Tryckmaskinen i textilstaden Kaunas matas först med »skrottyger«, tyger som används om och om igen medan tryckarna justerar färg och inställningar. På tyget blandas allt. Fabriken trycker kamouflage till den ryska armén, danska babytyger, litauiska blomstermönster och mina rutiga sofftyger. Underst skymtar förra årets sirliga julhälsning i guldtryck, på främmande språk. För mig blev upplevelsen av denna samplade mönstervärld en känsla av att ha fått syn på något som var JAG. Märkligt hur en blandning av 100 olika viljor och uttryck på maskinens provmedlöpare tilltalade mig med ett DU. Upplevelsen vid maskinen kändes så djupt privat att jag nästan rodnade. Dessa tyger, stela av lager med färg bar på en historia i olika skikt, en bild av samtiden. Mönster från skilda delar av världen, tillkomna för olika ändamål, ledde mig till en känsla av att det i mig finns ett rum där jag tonar ned mitt ego, där jag inordnar mig i ett större sammanhang och där en annans erfarenhet blir till min. Peter Cornell beskriver i sin essä Eviga mönster hur »mönstermänniskor« hamnar på en undanskymd plats på konstscenen. Där värderas verken efter

1

2

konstnärens individuella särprägel och originalitet. Konstens kärna, individens unika uttryck står i centrum, och jag frågar mig: Har jag en kärna och hur förmedlar jag den? Av tyget från Litauen har jag gjort tre uppblåsbara sittplatser. Det uppblåsbara refererar till barns lek, men också nomadiseringen som följer i krigens spår. Kuddarna är placerade runt en bordsskiva som för tankarna till en spelplan och en karta, till umgänge och förhandling. En skulpturgrupp eller en sittgrupp, att sitta i och titta på. Sittkuddarnas tyger berättar alla dessa historier som någonstans blev till en.


Maria Wahlgren

Britta Carlström

Syntes, 2005. Jag berättar historier och materialet är mitt redskap, ett material som gärna haft ett tidigare liv. På så sätt länkas arbetet in i tidigare gjorda erfarenheter. Det verk som är med på utställningen är en syntes av detta arbete: 18×18 cm stora »kuber« av diverse material och uttryck, textil, papper, klippfigurer, relieftryck.

»Genom att driva de textila materialens förmåga att inte se vackra ut så långt har hon funnit ett obehagligt nyansrikt språk. Anti-textila, demonstrativt slaskiga, fadda, trötta, stumma eller skummande glansiga utseenden som mer än något annat uttrycker tystnad.« Susanne Pagold Dagens Nyheter 16/5 1995

3

genom 2003. 2004-2005. Verket ingår i ett större arbete, som kort kan beskrivas som en studie i väder. Från att ha betraktat världen utifrån rummet (där fönsterrutan skärmar ett inne från ett ute) har mitt intresse flyttat fokus till att betrakta världen i världen. I detta intresserar jag mig för väder som en slags kuliss, scenografi eller ramberättelse – något dels utanför vår påverkan och samtidigt påverkbart genom ett miljöengagemang. Under 1998 gjorde jag en serie där jag varje dag fotograferade naturen genom mitt vardagsrumsfönster och satte ihop dessa dagliga fragment till en enhet. En av observationerna var att ett år har ett visst färgschema, en färgrytm. I arbetet I huvudet sjunger Peps: Oh Boy! Vilket vackert väder, solen skiner idag, samlade jag in väder och temperaturregistreringar under ett år (2001) och överförde till broderad statistik. Varje diagramstapel broderades i den dagens »väderfärg« med nyanser i grågul-blå skalan. Jag arbetar oftast i ettårsprojekt. Dess idé är en handling över tid med start och avslut, som även innehåller reflexion över uthållighet. Att betrakta året, att följa en rytm ger struktur. Tiden genomgår en

4

brytning mellan då och nu, vilket ger en vilsenhet och en nödvändighet att själv skapa sig struktur. Betraktelsen blir också ett sätt att konkretisera tid. Min intention är att göra naturen begriplig och greppbar sett utifrån mig själv och min plats i det »stora rummet«, i världen. Vädret, som alltid finns, tillhör det offentliga rum alla förhåller sig till. Tvetydigheten i detta är intressant; ett meningslöst vetande i och med att det ligger utanför vår påverkan (miljömässigt innanför). Men det är intressant därför att det styr vår vardag, vårt humör och våra aktiviteter. Insamlandet kan ses som ett konceptuellt verk i sig. Jag leder mig själv vidare i en process där jag fortlöpande år efter år gör nya sammanställningar av mitt material. Att tolka det insamlade materialet i en handarbetsteknik ger en dimension av disciplin och reflekterar insisterandet.


Eivor Willbacka

Anna-Lena Carlsson

Ur ett och samma landskap, 2005, Jag är intresserad av mönster som uppstår som följd av naturliga beteenden. Något händer. Former börjar organisera sig. Mönstret uppstår i mötet mellan kontrasterna. I det här fallet möts ljust och mörkt, rörelse och vila.

Naturkonstruktioner 1–4, 2005. Akrylmålning, textil, papper på MDF-board. Ordet mönster kommer från latinets monstra’re, som betyder visa. Om ordet kommer av att visa, ligger det nära till hands att se mönster som ett föredöme eller en förebild. En konstnär som arbetat med mönster är William Morris, verksam i England i slutet av 1800-talet. Kännetecknande för hans mönster är ytverkan utan djupillusion, med rytmiskt böljande flöden av linjer. Dessa mönster tillämpade han exempelvis på tapeter och tyger. Hans intention var att utveckla formgivningen, men han ville även förnya samhället och skrev bl a News from Nowhere, som är en utopisk skildring av ett socialistiskt samhälle. Hans målsättning var att kunna skapa vackra, men överkomliga föremål för vanliga människor. I själva verket blev det bara personer från de övre klasserna som hade råd att köpa hans dyrbara hantverksgjorda föremål. Idag kan man jämföra denna ambition med IKEA, som vänder sig till en stor del av världen. Till skillnad från Morris har IKEA satsat på masstillverkning av sina mönster så att vanligt folk kan köpa dem.

5

6

Beröringspunkten finns i avsikten att påverka. Båda skapar en slags trend. I förlängningen kan man se detta mönsterskapande som en maktfaktor. Man styr folks smak. Man kan också se mönster som en nödvändighet i tillvaron. För att hantera vardagen krävs ett visst mått av systematik. Inom vetenskapen försöker man hitta samband, dvs mönster för att beskriva den verklighet vi lever i. Mönsterskapande blir en metod att motverka kaos och studerar man naturen skönjer man ofta mönster i olika konstellationer. I mitt arbete har jag använt mig av dessa naturens mönster, infogade i geometriska former. Jag har komprimerat och omformat för att få fram en rytm i slutresultatet. För mig existerar ett motsatsförhållande mellan mönster i naturen och geometriska former. En geometrisk form är för mig en rumslighet som kan beskrivas med en matematisk formel. Det är med andra ord en enkel form konstruerad av människan. Naturen däremot är mer komplicerad. Den är aldrig perfekt. Det sker alltid förskjutningar och det finns alltid någonting som faller ur mönstret. I projektet Mönstervärldar har jag med fyra arbeten. Med hjälp av egen dokumentation, som anteckningar och bilder, kommer jag att göra en upplaga om fyra. Det blir alltså 4x4=16 konstverk. Upplagorna kommer med all sannolikhet inte att bli exakt lika. En viss förskjutning kan ske. http://www.morrissociety.org


Anna-Karin Bylund

Ulla West

Bowel Tarm – Innanmäte – Medlidande. 2004 Virkad av remsor klippta ur plastprassel-påsar från en mataffär i Gröndal, Stockholm. Pink Internal Bells Skära Invärtes Klockor. 2004 Virkad av remsor klippta ur plastprassel-påsar från mataffärer och marknader i Stockholm, San Francisco, Bangkok och London.

Utan titel, 2005. Yllebroderi på linnebotten, 19×25 cm vardera Jag minns berättelsen om pistolskottet som träffade en pendeltågsruta. Rysligt hur glaset krackelerade, men ingen blev skadad. Tänkte på hur kraften i skottet konfronterade den kraft som höll samman glaset, och på det mönster som tog form i glasets yta. Såg framför mig hur en inre kraft i mig, en vilja att skapa, mötte motstånd i garn och lin. Är det när krafter konfronterar varandra

Intestinal Loop Tarmvred. 2004 Virkad av remsor klippta ur plastprassel-påsar från en grönsaksaffär på Renstiernas Gata I Stockholm och från en mataffär i Gröndal, Stockholm. Souvenirs En serie virkade ljusobjekt i organiska former som är gjorda av remsor klippta ur plastpåsar från mataffärer och marknader från olika världsstäder: San Francisco, Bangkok, Paris, Stockholm, London … Material och gestaltning är laddat med betydelser på ett öppet sätt och samtidigt personligt knutet till minnen och erfarenheter. Det konkreta materialet och dess funktion övergår till att bli del av ett flertydigt mönster.

Black Gallstones Svarta Gallstenar. 2005 Virkad av remsor klippta ur svenska hundbajspåsar. Black Faecal Pearl Line Svart Träck-Pärl-Ledning. 2005 Virkad av remsor klippta ur svenska hundbajspåsar.

7

8

som mönster eller bild uppstår? Någon höll i pistolen, troligen arg och frustrerad. Här sitter jag med en nål och tänker på en mönstervärld utan någon uträknad ordning eller struktur. Jag låter dagens sinnesstämning avgöra formen och färgernas placering. Jag tänker: »På denna yta rör sig ett mönster inom en given ram. Kan jag upprepa mönstret?«. Och strax gör jag ett till och ett till, om än i olika färger. Jag för in i ett system av tillverkning. Skottet ville förstöra. Min nål vill bygga.


www.sverigeskonstforeningar.nu

Mönstervärldar  

utställningskatalog

Advertisement