Page 1

AKADEMI

THE MISSION VOLYM 2 - OKTOBER 2013

ETT NYTT VERKTYG FÖR GÄVLE 1


Introduktion

Intervjuer

03.

11. 12. 13. 18.

Introduktion Fakta om Rapatac Preps Akademi

Vi är Rapatac Preps

04. 05. 06.

Digital Medieutveckling Digitalt skapande av bl.a. spel och 3D-ritning Projektgruppen Fördjupar sig i samhällsfrågor som har relevans för Rapatac Preps Hemsidan En beskrivning och hur den blev till

Reportage

07. 08. 10. 19. 20. 22.

2

Clarion Hotel Mikael Junger Collegecoach, föredetta NBA-spelare Mamadou N`Diaye Gävle Bil och Trafikskola Göran Friskman IKEA Katrin Bejmar

Prepsare i fokus

14.

Profiler Prepsare och deras målsättning

Rapatac Radio Rapatac Radio besöker SRP4 Gävleborg

Serien

Invigningen Rapatac Preps Akademi´s invigning

24.

Planeringen av invigningen Hur planeringen gick till

Månadens hjältar

Sandaga Elena Al Damanhouri Arbetsförmedlingen Eva Holmberg Tedert, projektledare i ESF-projektet Kunligt besök på Rapatac Kungen besöker Rapatac på Nordost

26.

Rapatac Preps Comic En serie om Rapatac Preps medarbetare

Månadens hjältar Företag som hjälpt oss prepsare att komma ut i någon form av praktik eller arbete


Foto: Timmy Jonsson

Fa kta om Rapatac Preps Akadem i Grundades: Februari 2013 Grundare: Moussa N’Diaye Antal deltagare: Ca 40 st och växande Medarbetare: Emelie Sjödin, Cecilia Belin, Christian Öman & Timmy Jonsson Samarbetspartner: Arbetsförmedlingen Vad vi står för: Vi jobbar för att ta bort arbetslösheten bland ungdomar och ger dem hjälp på vägen ut i arbetslivet

Introduktion Rapatac Preps Akademi är ett nytänkande koncept i samarbete med Arbetsförmedlingen där man istället för att ställa den traditionella frågan ”Vad kan du?” frågar ”Vad vill du?”. Tanken är att individen som kommer till Rapatac Preps Akademi ska få en chans att ställa sig utanför det som Gävle kommit att kalla arbetslösheten och istället tänka fritt på vad hen vill uppnå med sitt arbetsliv. Därför läggs stor vikt på självständigt arbete från individen med fokus på att nå sitt personliga mål och hur den ska ta sig dit, samt på nätverksbyggande med olika företag, organisationer och människor för att få ut individens kunskaper på marknaden.

Rapatac är idag en väletablerad organisation för barn i Gävle, men med Preps Akademi tar vi vårt första steg in i en enorm förändring som kommer göra Gävle till nummer ett i kampen mot arbetslöshet i Sverige. Projektet Preps Akademi började i april med tolv ungdomar – idag är vi nästan fem gånger så många, som alla håller till i våra nyrenoverade lokaler som vi själva tagit från idé till verklighet på Teknikparken. Vår verksamhet består utav allt från snickare och skribenter till entreprenörer och filmmakare med många flera och alla är redo till hundra procent att realisera sina drömmar och nå sina mål.

3


Foto: Robin Selles

Digital medieutveckling Vi på Digital Medieutveckling arbetar med två projekt parallellt. Båda dessa projekt är väldigt tidskrävande och kräver att man är väldigt ambitiös i sitt arbete. Det första projektet är en 3D-rundtur av Rapatachuset. Vi bygger upp en modell av lokalerna från grunden och använder oss av mått som är exakta med verkligheten. Vi strävar efter att bygga upp rundturen så detaljrik som möjligt. Eftersom vi endast är fem personer i gruppen så har vi bara resurser till att använda oss av två personer till just detta projekt. Detta kräver att personerna som arbetar med projektet är koordinerade och har en bra sammanhållning. Dessa personer började med minimal kunskap om hur man arbetar med verktyg för att kunna bygga upp en 3D-rundtur, trots detta har vi nu en färdig rundtur av Rapatacs lokaler att stolt visa upp. 4

Det andra projektet vi arbetar med är ett spel. Spelet har vi själva programmerat i ett språk som heter C# med tillägget XNA. Vi har lagt ner drygt 10 timmar om dagen på programmering och annan typ av utveckling. Vi vet att det kräver dedikation för att kunna nå framgång, vi gör därför allt för hand utan att använda oss av något som är producerat av någon annan. Spelidén är klassisk och går ut på att man ska springa horisontellt från vänster till höger och komma så långt man bara kan på en viss

tid. Självklart måste spelaren även ta sig förbi en hel del hinder på vägen. Det finns en anda av nyfikenhet och en vilja att lära sig som genomsyrar DMU-gruppen (Digital medieutveckling). Vi har redan börjat fundera på ett kommande projekt som vi ska börja arbeta med direkt efter att dessa två är avklarade.


I framtiden vill vi ta på oss större projekt så att vi tillslut kan göra en skillnad i det samhället vi lever i.

” Foto: Robin Selles

Projektgruppen För närvarande är vi tre personer med olika bakgrunder och egenskaper som kompletterar varandra mycket väl. Vi är målmedvetna tävlingsinriktade individer som brinner för det vi gör, att hålla ribban hög är vårt mål.

Det var väldigt intensivt eftersom vi var tvungna att slutföra projektet inom fem timmar. Utöver de korta intervjuerna planerade vi även att lägga svaren i olika diagram och statistik beroende på vad de svarade, kön, ålder etc.

Projekten vi väljer är alltid intressanta och givande för oss, målsättningen är att det ska gynna både Rapatac Preps och dess ungdomar på bästa möjliga sätt.

Nästa projekt var större, vi valde att intervjua sex småföretagare i Gävle om hur det är att starta och driva företag just i Gävle. Vi valde ut fem företag (fem extra i reserv) och intervjuade dem med frågor vi dagar innan tagit fram och valt att använda oss utav. Projektet visade att Gävle inte var sämre än andra städer om man hade en bra idé samt drivkraften för att lyckas. Något som verkar ha försvunnit ifrån Gävles ungdomar är just den drivkraften att fortsätta kämpa fastän det ser mörkt ut och

Varje vecka har vi påbörjat ett nytt projekt, där vi har fem dagar på oss att bli färdiga (för större projekt lägger vi på fem extra dagar). Vårt första projekt var att ta oss ut och intervjua 150 personer om deras åsikter angående den korta busstrejken vi hade.

inte ge upp och ge någon annan skulden. I framtiden vill vi ta på oss större projekt så att vi tillslut kan göra en skillnad i det samhället vi lever i. Man ska aldrig nöja sig eller hur? I Gävle finns det en hög arbetslöshet och vi har sämst betyg i Sverige. Varför är det så? Hur ska vi på bästa sätt ändra det? Det här kan vara intressanta frågor för oss i våra framtida projekt.

5


Hemsidan - En beskrivning och hur ett av våra viktigaste verktyg blev till Vi på Rapatac Preps Akademi har arbetat med vår hemsida tillsammans med Baringo. Den kommer vara en av våra bästa möjligheter för att nå ut till företag och allmänheten med vad som händer på Rapatac Preps och för att marknadsföra våra deltagare så professionellt som möjligt. Vi har många olika delar på hemsidan och varje del är noga utvalt för att fylla ett syfte och för att få ett så bra flyt som möjligt. Vi är tre huvudpersoner från Preps som arbetat väldigt mycket för att få upp vår egna information medans Baringo har tagit hand om design och kod för att fylla våra önskemål. Startsidan Här vill vi få ut så mycket information som möjligt på en kompakt yta. Vi vill presentera vad som händer, vilka som deltar i projektet och hur vi arbetar på ett snyggt sätt. Här ser man också nyheter och event. Nyheter är ofta intervjuer, så som i “The Mission”, och event är evenemang som pågår kring Rapatac Preps. Kort sagt, mycket information på en liten yta. 6

Vår Modell Här finns information om hur vi jobbar, vilka grupper som finns och information om respektive grupp. Vi visar upp vårt tillvägagångssätt och varför vi tycker det är viktigt att företag tar sitt samhällsansvar. Profiler Här hamnar alla deltagare som tagit ansvar och skött sitt arbete pålitligt och blivit Prepsare. Som Prepsare får man synas på hemsidan och man marknadsförs snyggt och professionellt. Man finner CV på varje person, information om vad personen har för mål och intressen i livet samt vilken kompetens och vad deltagaren har gjort under sin tid på Rapatac Preps. Under profiler finner man även information om de deltagare som tagit sig vidare från Preps och ut i studier eller arbetsliv. Projekt Projekt är den del där vi visar upp färdiga arbeten som sker eller har skett under Rapatac Preps Akademi. I dagsläget kan

du hitta projekt så som: “Vårt Samhälle”, “Rapatac Preps historia”, “The Mission” och “logotyp och väggar”. Företag Under företag finns våra samarbetspartners och månadens hjältar. Våra samarbetspartners är de företag som bidragit eller arbetat väldigt mycket för Rapatac Preps Akademi. Varje månad utser vi Månadens Hjältar och det är företag som bidragit med praktikplatser eller kan erbjuda jobb till våra prepsare. Artiklar och Event Här hamnar några av våra intervjuer vi har och de event som sker kring Rapatac Preps Akademi. Bland annat finns intervjuer med Bilmetero, Gavlegårdarna och event från vår invigning och Vårt Samhälle.


Foto: Emil Heed

Rapatac Radio möter Leif Eriksson, kanalchef på SRP4 Gävleborg Rapatac Radio är ett helt nytt koncept som kommer att ge allmänheten ett nytt underhållande sätt att finna praktik och jobb, samt för företagare att se vilka resurser som finns för just deras verksamhet. Vårt syfte med detta är att ge arbetslösa ungdomar ett alternativ till jobbsökandet och även få det att bli underhållande och intressant. Men för att starta en egen radiostation så måste man veta exakt vad som behövs och hur man går till väga för att allt ska bli rätt, lagligt och komplett. För att få de bästa råden och tipsen kontaktade vi ingen mindre än Leif Eriksson, kanalchefen på Sveriges Radio P4 Gävleborg och en av grundarna till Radiolinjen i Bollnäs folkhögskola.

Leif välkomnade oss glatt och ledde oss in till sitt halvstökiga kontor där vi fick sätta oss och prata. Han verkade väldigt ivrig över att få träffa oss och hans bemötande mot oss var väldigt varmt och öppet. Han lyssnade noggrant på våra frågor och gav oss väldigt givande svar, tips och råd om hur vår station kan bli så bra som möjligt. Det var även som en lektion om livet då han berättade lite kort om sin hårda uppväxt och hur han hade tagit sig dit han är idag. Han gav oss även tips om utrustning, olika tekniker man kan använda i radio samt boken han skrivit; “Nyhetsradio” och en massa uppmuntran och var intresserad av ett samarbete mellan Sveriges Radio och Rapatac Radio.

Direkt när vi kom till receptionen blev vi hänvisade till väntplatsen medan vi väntade på Leif. Rummet var oväntat färgglatt och hade retromöbler, kaffemaskin, taket hade inbyggda högtalare så att vi kunde lyssna på livesändningen som pågick just då, det fanns även en snygg vägg med deras loggor på. Vi frågade kvinnan i receptionen om det var okej att fotografera vid väggen, hon gav oss tummen upp och vi ställde oss upp för att ta bilder vid SR´s logotyp.

Efter vårat samtal i Leifs kontor fick vi gå på en rundtur och de visade oss strukturen i redaktionen. Varje programansvarig hade en egen sektion i redaktionsrummet, samt alla programledare hade sin egen. Där träffade vi olika ansvariga över olika slags program som sänds på P4 Gävleborg och progoramledare. På vänster sida om redaktionen fanns ett flertal studiorum där liveprogrammen spelas in varje dag. Leif visade oss runt i en av studiorummen och berättade om hur mik-

rofonerna och mixerborden fungerade samt hur man bygger ett bra ljudisolerat rum. Vi fick även träffa teknikern som ansvarade över att all teknik på stationen fungerar som den ska och uppdaterar utrustningen. Då vi kom hade de fått nya mikrofoner och glädjen över det var stor. Han satt rätt avlägset, närmare ingången i ett mörkt rum, men såg ut att trivas bra där han satt och det han höll på med. Vi gick dit med inställningen av att det skulle vara full fart på hela personalen, stel miljö och formellt, men vi motbevisades oerhört snabbt. Bemötelsen vi fick från första sekunden var gästvänlig och fylld med värme. Programledare, tekniker och resterande personal kom glatt fram till oss och pratade med oss om hur de jobbar och det är vi evigt tacksamma för! Inte nog med upplevelsen, vi fick även exklusiva SRP4-presenter att ta med oss hem, vilket alltid är trevligt!

7


Foto: Malin Dansk

Rapatac Preps Akademi’s invigning! Den 5/9 var en mycket stor dag för Rapatac Preps Akademi då portarna slogs upp i form av en stor invigning. Många gäster anlände nyfikna och fulla av entusiasm till entrén där de bemöttes av Felix Eriksson för att få dagens program, välkomstdrink samt en bricka med information om namn och det företag de representerar Kalaset började med ett välkomnande av Frida Holmgren och en kort beskrivning av Chris Aravena om vad som krävs och förväntas av en prepsare och Christian Öman som talade kort om hemsidan. Efter detta började talen och först upp var Landshövdingen, Barbro Holmberg som talade varmt om hur viktigt Rapatac Preps är för Gävle och hur pass viktigt verktyg det faktiskt är. Därefter talade Tove Elvelid (näringslivschefen), Eva Holmberg Tedert (representant för Arbetsförmedlingen), Carina Blank (kommunalråd), Emil Carlsson (en av de första prepsare som just nu har tagit steget vidare och är i studier), Maj-Britt Johansson (rektor för Högskolan i Gävle), Bertil Andersson (Bilmetro) och sist men inte minst så avslutade grundaren Moussa N´diaye med ett inspirerande tal om hans väg genom Rapatac såväl som ett utmanade för alla företag som var på 8

plats; Alla måste dra sitt strå till stacken om arbetslösheten för unga vuxna ska försvinna. Därefter klipptes bandet för att göra det hela officiellt, den äran stod Carina Blank och Barbro Holmberg för. När bandet väl var klippt var det dags för en rundvandring i lokalen för att visa upp det hårda arbete som alla prepsare lägger ned varje dag och speciellt för invigningen. Alla gäster fick en mer grundlig presentation av hemsidan likväl alla profiler på alla deltagare. En av de nya men viktiga grupperna; Radiogruppen intervjuade kort företag och talespersoner med korta, aktuella frågor för hemsidan. Alla aktuella grupper hade förberett en presentation om vad grupperna står för samt de projekt som har genomförts under deras tid på Rapatac Preps. Utöver detta fanns det en nybyggd fotostudio där foton kunde tas och redigeras på plats så att man kunde ta med sig ett minne hem. Företag som blev särskilt imponerade tog steget att erbjuda intervjuer för framtida jobb. Därefter var det dags för en underbar buffé Sandaga (ett företag som likaså fötts ur Arbetsförmedlingen) jobbat hårt med i samarbete av Sandra Säll (som med hjälp

av Linda Kandén, Chris Aravena och Malin Dansk gjorde denna invigning till verklighet). Det bjöds på snittar, sallad, och andra rätter med ett utländskt urpsrung. Till efterätt serverades det en myriad av godsaker. Ordet på allas läppar var onekligen hur hårt alla prepsare jobbat för att skapa en sådan imponerande invigning under så få månader. I samband med lunchen var alla intresserade företag direkterade till det rum där diplomskrivningen ägde rum. Att skriva på diplomet innebar att man var villig att ta på sig ett samhällsansvar i form av att ta emot praktikanter från Rapatac Preps. Många fler diplom än förväntat skrevs vilket var ännu en höjdpunk på den mycket lyckade dagen. Efteråt var det öppet hus för alla företag som tyvärr inte hann komma på invigningen, även de var imponerade och nästan målösa över att en grupp arbetslösa ungdomar kan skapa en sådant professionell arbetsplats. Vägen till jobb är svår men med rätt verktyg är alla vägar öppna. Rapatac Preps Akademi är det nya verktyget för Gävle med innovativa idéer där hårt arbete alltid belönas.


9


Foto: Malin Dansk & Emil Heed

P

laneringen av invigningen

För tre månader sedan fick marknadsföringsgruppen i uppgift att anordna en invigning av Preps Akademi. Meningen med invigningen var att visa upp vad vi gemensamt har skapat här på Rapatac Preps Akademi. Lite mer än en månad innan invigningen fick jag möjlighet att få lite insyn i hur planerandet av just denna såg ut. Själv är jag utbildad inom evenemang och hjälpte därför gruppen så gott jag kunde. Till en början försökte jag hjälpa dem parallellt med det jag gjorde primärt, men då de kände sig lite osäkra i sin roll som festfixare fick jag chansen att ta på mig ansvaret av planeringen. Moussa ville att det skulle bjudas på tal, mat och en rundvisning under invigningen och det var detta jag fortsatte spinna vidare på. I början satt jag en hel del inne i radiogrup10

pen med Malin och Sebastian och utbytte idéer. Vi skapade en inköpslista och en lista på vad som skulle behöva göras inför invigningen. Jag bollade även idéer med medlemmar från andra grupper. Efter ett tag gick vi mer in i detalj på vad som skulle hända under invigningen och vad alla som är med här på Rapatac Preps skulle behöva göra. Vi hade inbokade möten med Sandaga om mat som skulle serveras under invigningen, och vi kom överens om en meny. Till slut skickade vi ut inbjudningar till företag runt om i Gävle. Tiden gick snabbt och snart var vi inne på veckan då evenemanget skulle äga rum. In i det sista satt jag med programmet och tidsplanen. Marknadsföringsgruppen ringde upp alla som skulle hålla tal och

såg till så att de kunde förbereda sig inför det. Under tiden tog vi emot svar och bekräftelser från företag som kunde respektive inte kunde närvara. Alla på Rapatac Preps Akademi följde en dresscode under invigningen och var uppklädda. Allt från servetterna till var maten skulle stå och läggas upp var genomtänkt i detalj. Felix Eriksson som är vår kontaktperson mot alla företag stod i dörren och hälsade alla välkomna och bjöd gästerna på lite cider. Mitt jobb under invigningen var att se till så att allt flöt på, att alla gjorde som de skulle, att maten serverades och att alla händelser följde tidsplanen. Evenemanget blev en succé och vi nådde målet vi hade satt upp. (Sandra Säll)


Foto: Robin Selles

Intervju med Mikael Junger från Clarion Hotel Hur är Clarion Hotel uppbyggt som företag? – Det är egentligen ett dotterbolag till Winn Hotel Group, en grupp som är privatägt och driver hotell i olika varumärken. Som ni märker så är Clarion en del i Choice, så det kan bli lite vilseledande. Men vi bedriver alltså det här hotellet och franchisar varumärket. Om några månader så ska vi omsätta 750 miljoner för att bygga två nya hotell. Vad är din roll inom Clarion Hotel? – Jag är regionchef för ett antal hotell, Högbo Brukshotellet i Sandviken, hotell Bergmästaren i Falun och ett hotell i Karlskrona som heter Clarion Hotel Karlskrona. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? – Den listan är aldrig likadan, det är det som är så roligt med att jobba på hotell. Men normalt sätt så kommer jag hit på morgonen och dricker lite kaffe med arbetschefer och pratar lite strategier, pratar om stora bokningar och sånt där. Sen är det helt olika, en intervju med er idag, prata inför en grupp någonstans imorgon.

Hur många anställda har Clarion Hotel här i Gävle? – Här i Gävle är vi lite över 40 personer som jobbar. Hur ser du på Rapatac Preps Akademi? – Jag var otroligt imponerad när jag kom dit, för jag visste inte riktigt vad det var. Jag har ju sett de andra Rapatac verksamheterna, så när jag kom dit var det en riktig wow-upplevelse. Att se alla ungdomar där som verkligen var pålästa. Jag fick se vad ni höll på med och vilken förberedelse man fick för framtiden där. Vad vet du om arbetslösheten för unga vuxna i Gävle? – Jag vet att den är väldigt hög. Jag har engagerat mig lite i svenskt näringsliv i just dom frågorna. Jag tycker inte att någon ung vuxen borde gå hemma utan att ha något att gå till. Fler företag borde ta emot praktikanter. Det är viktigt att alla får sociala kontakter, vilket dom får om dom får möjligheten att komma ut.

Hur jobbar ni på Clarion Hotel för att påverka ungdomsarbetslösheten? – Vi har rätt mycket praktikanter, dock ingen från Rapatac Preps ännu. Jag pratade lite med vår försäljningschef och han tycker det vore jättekul att få in någon från Rapatac. Just med marknadsföring och försäljning skulle vi kunna behöva hjälp med undersökningar och sånt där som vi själva inte har tid med. Jag såg vad ni har gjort tidigare och det är väldigt spännande. Vad har du för tips till oss unga vuxna arbetssökande? – Ha rätt inställning och rätt attityd. Berätta vad du är bra på och vad du tror du kan tillföra där du söker. Våga sälja dig själv på ett bra sätt och var inte blyg. När vi anställer är det i princip det vi tittar på då vi jobbar med människor. Jag tror att det gäller på väldigt många arbetsplatser.

11


basketball until I was 18, I always played other sports like soccer, handball, wrestling...but never basketball. So to start at age 18 and becoming the FIRST Senegalese player to be recruited into the NBA is a great and unlikely achievement. How was your career in Europe? – My career in Europe was big; Greece, Lithuania, China. It’s great to travel around the world. You get to experience so much and meet so many new people. Sometimes media gives you the wrong picture of society, so the best thing is to experience the world by yourself.

Foto: Robin Selles

Interview with Mamadou N´Diaye Mamadou N’Diaye is a Senegalese former professional basketball player. After a college career at Auburn University, in the United States, N’Diaye has been drafted by various teams over the years before settling as a basketball coach. – Hey, I am happy to be here. Thanks for having me. You grew up in Senegal; what was your childhood like? – Senegal was great, I had a lot of friends and we played a lot of soccer together. I also love the food, weather and the big families there. Moussa told us about wrestling being big there, is that true? – Wrestling is huge there because that’s the national sport; my friends and I played a lot of soccer but we were also wrestling a lot. I was actually a very good wrestler, but I’m tall so the other guys thought that they could just hit my legs and get me down on the ground, but it’s impossible to get me down as I am undefeated. Later when I went to college my friends there wanted to wrestle with me too, but no one ever defeated me. Did you ever think about becoming a professional soccer player? – I was actually very good at soccer, 12

and I played every position on the field. When you play soccer with your friends, you naturally become good at it. What was your dream when you grew up? – Like I said earlier, I wanted to be a pilot. I went to the airport with my dad when I was young, and they looked so classy with their hats and suits. It sounds very cool to be a pilot. I have never dreamt about becoming a basket player, I just played it for fun and then it just happened. I thought about it and wanted to give it a try and put my heart and soul into it. I didn’t want to waste my time, school was very hard and if I were to add basketball to my activities it had to be a reason not just for fun. I worked extremely hard and was lucky to have great coaches to help me along the way. Why didn’t you become a pilot instead? – When I became older it felt more like a hobby, I am more the sporty type. I have always loved sports like basket, soccer and wrestling. Right now I want to be the best coach I can possibly be. I am a good leader and I already know the sport because I played it so much, I am comfortable with it. When was the highlight of your career? – There were many but the one that stands out is in the very beginning. I never played

You’ve told us that you play basketball for a living, but do you do anything besides that? – My work is to play basketball and coach other students who want to play. When you are a basketball player you work on the day like everybody else, but when you’re a coach you sometimes have to work until midnight. I hate to lose and I give all of this so much time and energy, I go up very early in the morning to go to the gym for example, and then I’m coaching until midnight like I said because most of the students I´m coaching study during the days. But this is what I love to do, it’s my passion and that’s why I give it my everything. You mentioned that you are a coach, did you have to leave your current job for that or could you do both at the same time? – I knew that this was what I wanted to do after finishing playing. I could have played a few more years professionally, but when a good opportunity to start my coaching career came, I took it. Because it is not everyday you have a chance to have a good starting position in a new field. I felt like it was the right time to make the switch and I am very happy with my decision. Do you have any tips on how young people can find work? – My tips is to make contact and get to know as many people as you can, who might hire you, and get you out of your comfort zone. When you send in your application it’s good if you already know the company, you stand out from the crowd and maybe they know you and feel comfortable already. Networking is very important and you also need ambition to reach your goal, because nothing is free. What was your family’s economic situation in Senegal like? – My dad was wealthy, we had a lot of food, clothes and we got education. My dad was a physical therapist and he had his own business, he was very successful. He had the same charisma as Moussa and took contact with everyone and had his own ideas. In Senegal you have both rich people and poor people, but we were wealthy.


Foto: Caroline Hermansson

Göran Friskman från Gävle Bil- och Trafikskola Kan du berätta lite om företaget? – Det är drivet som familjeföretag från 1951 och mina föräldrar drev det till 1995. Jag hade för avsikt att jobba tillfälligt här, ett eller två år men så blev det inte. Det är Gävles äldsta trafikskola och vi har haft samma adress sedan 1951, en del blir förvånade att vi finns här men vi är inte särskilt nyinflyttade. Hur många anställda finns det? – Det är bara jag som jobbar här. Vad behöver man för utbildning för att du ska anställa någon? – För att man ska bli trafiklärare så krävs det att man har haft körkort i tre år, sen måste man ha en kompletterande utbildning som är på ett år. För att få driva en verksamhet själv så måste man läsa vidare på en högskolekurs, men det kan man göra efter att man blivit godkänd trafiklärare. Därefter kan man driva en trafikskoleverksamhet, så man kan säga att det tar ungefär fem år innan man är färdig trafiklärare. Hur ser en normal arbetsdag ut? – Vanligtvis så börjar jag klockan 07.40 och det kan bli rätt så stressigt, jag jobbar fram till 18.00 fyra dagar i veckan och en dag är jag kvar till 19.30 då det är teorikurs på kvällen. På lördagar jobbar jag med introduktionskurser.

Hur många elever är inskrivna? – Det är ungefär 170 elever som är inskrivna men det är bara runt 50-60 stycken som är aktiva, en del pausar för att det kommer saker i vägen som till exempel skolan. Men ofta så kommer de tillbaka efter några år och vill fortsätta Hur många är det som tar körkort hos dig varje år? – Det varierar från år till år, men runt 4550 stycken är det som tar körkort varje år. Hur går man till väga på bästa sätt för att ta körkort? – Alla måste börja med körkortstillståndet, bästa sättet är att ha en plan och det som saknas hos många elever är att de inte kan planera. Jag hjälper eleverna med hur de ska göra, vissa säger att de inte kan planera och då säger jag att de kan ta två lektioner i veckan och köra privat där i mellan. Då är det viktigt att de övar de delar som de har gjort på lektionen, det händer ofta att de inte gör det och då får de inte den mängdträningen som de behöver. Jag brukar säga att de ska ta med handledaren på lektionerna för att se vad man tränar på, det är otroligt bra att göra det.

ansöker om kredit. Det är ju vanligt med kreditkort, men man får ju se vad som är bäst för den enskilda personen. Ofta är det släktingar som hjälper till att sponsra körkortet. Har ni intensivkurser? – Intensivkurser låter väldigt bra, men man måste ha klart för sig att det kanske inte passar alla. Jag har haft folk som har varit anställda på sjön och då har de varit hemma en månad och sedan på sjön en månad, man får göra det bästa av den tiden man har och då kan intensivkurser vara bra. Sen så får jag folk som har gått intensivkurser i andra orter, men som inte blivit klar och vill fortsätta. Så man måste veta om man orkar med det, intensivkurser är inget jag går ut och gör reklam för, många fixar det men det passar olika människor. Gör du mycket reklam? – Nej, det gör jag inte. Många går till trafikskolor där de har haft någon släkting eller bekant som har varit. Sen så är det många som går ut på hemsidor och tittar, i tidningen är det nästan ingenting.

Har ni något samarbete med någon bank för finansiering? – Det finns genom STR centralt, vårt förbund, det är genom Resursbank där man 13


r arbete, vill studera elle de prepsare som söker preps.se tac Det ta är ett axplock av apa w.r ww på du g. Fler hitt ar vill starta ett eget företa

Arbete

Jag är en glad och jordnära person som tycker om nya utmaningar. Till mina starkaste personliga sidor hör att jag tycker om att ha koll på detaljer och avslutar saker som jag påbörjat. Jag är intresserad av att prova på nya saker och är inte rädd att ge mig in på sådant jag aldrig gjort förut. Jag avslutade i juni en tvåårig utbildning på en yrkeshögskola i Härnösand där jag utbildade mig till Solenergitekniker med värmesystems kompetens. Utbildningen ger grundläggande kunskaper och färdigheter för att installera vvs- och värmesystem, med inriktning på Solenergiteknik för el, vatten och värmeproduktion samt biobränslesystem. Det är ett serviceyrke där man träffar mycket människor som jag trivdes mycket bra med och skulle vilja fortsätta arbeta inom fastighetsskötsel och vaktmästeri. Jag söker ett arbete där jag får vara aktiv och ha spännande och varierande arbetsuppgifter, där jag får använda huvudet och händerna. Jag har alltid gillat att arbeta praktiskt och är utbildad svetsare på gymnasiet och har tidigare blandanat sommarjobbat på Korsnäs El/instrument.

Jag tycker om att träffa nya människor och att samarbeta med andra som jag haft nytta av på tidigare arbeten men arbetar även bra på egen hand. Jag är punktlig och bra på att passa arbetstider. Jag har också ett stort djurintresse så att kunna kombinera min praktiska sida med att arbeta med djur skulle jag tycka vara mycket intressant. På min fritid tycker jag om att vara aktiv, vara ute och cykla och träna på gym. Tycker också om att läsa och att lyssna på musik.

Robin Söder Ålder: 24 år Ort: Gävle Mail: robin.soder@rapatacpreps.se Utbildning: YH utbildning Solenergi/VVS, heta utbildningar i Härnösand och gymnasieutbildning TPS, Polhemsskolan Framtidsplaner: Arbeta med något praktiskt som till exempel fastighetsskötare. Drömyrke: Resa runt i världen

Starta eget Jag arbetar som IT-ansvarig här på Rapatac Preps och målet är att få jobb här så jag kan fortsätta med det jag redan gör, det vill säga underhålla datorer, nätverk och sköta om det tekniska så att allt fungerar som det ska för de som arbetar här. Men jag skulle även vilja bedriva ett eget företag, området är inte riktigt bestämmt ännu men det kommer troligtvis bli någonting tillsammans med Rapatac Preps Akademi. IT är ett stort intresse sedan flera år tillbaka; Jag har alltid varit intresserad av tekniska prylar och jag är helt självlärd, det har alltid varit intressant att felsöka och lösa problem. Om jag inte får jobb här så måste jag söka mig någon annanstans. Då kommer jag i första hand att vända mig till de kontakter som jag etablerat genom Rapatac och som sett det arbete jag gjort här och är imponerade av. Processen med att komma på vad jag vill jobba med har inte varit helt rak. Först gick jag på gymnasiet byggprogrammet med inriktning betong på Polhemsskolan, sedan under flera år ville jag även utbilda mig till psykiatriker, men när det krävdes en läkarutbildning i grunden så valde jag att byta spår. Jag tål inte blod, men jag tycker om att 14

kunna hjälpa andra människor och det förtroende och ansvar det skulle innebära. Även om jag bytt bana så följer ändamålet ändå en röd tråd, jag hjälper andra människor. Nyligen fick jag ett uppdrag om att designa en webbsida som jag slutfört, och flera andra har visat intresse efter detta. Fritiden spenderas helst med sambon och vår gemensamma dotter på sex månader, att vistas i naturen och fiska är också något jag tycker mycket om.

Christian Öman

Ålder: 23 år Ort: Gävle Mail: christian.oman@rapatacpreps.se Utbildning: Byggprogrammet, Polhemsskolan. Militär utbildning, Amfibiesoldat. Säkerhet på väg. Framtidsplaner: Jobba med människor Drömyrke: Helikopterpilot, Psykiatrier


Arbete

Jag drömmer om att bli bagare, jag vill för tillfället praktisera som bagare för att se om det är något för mig. Sen vill jag söka utbildningen och plugga till bagare, men det lär dröja ett tag innan jag börjar arbeta som det. Det är kul att baka och jag gillar att jobba med händerna. Även arbetstiderna lockar, jag gillar tidiga morgnar och att sedan få sluta lite tidigare än de flesta andra. På sommaren är det skönt att hinna med att sola efter jobbet när det fortfarande är varmt ute. Jag har inte sökt jobb inom det tidigare för det är praktik som gäller om man ska ha en chans att ta sig in i yrket. Tanken på att jobba som bagare kom för några år sedan, och jag har tänkt på det genom åren men det är först nu jag verkligen satsar på det. Om jag nu skulle arbeta inom det kommer jag kanske behöva flytta eller pendla och då vill jag vara säker på att det är det här jag vill göra. På gymnasiet valde jag att gå byggprogrammet vilket var ganska tråkigt, i andra hand hade jag sökt hotell och restaurangprogrammet, men det är först nu efteråt som jag känner att det hade varit mer rätt.

Själv tycker jag att jag är ganska duktig på att baka och gör det ofta, fast mest blir det kladdkaka som är så gott. Jag vill gå en bageriutbildning i antingen Jönköping, Eskilstuna eller Nyköping, utbildningen är som lärling och den är på 48 veckor. Arbetsmarknaden inom bageri ser bra ut, i Gävleborg ligger konkurrensen på medel men i andra städer ligger den lite lägre. Helst vill jag stanna kvar i Gävle men jag skulle absolut kunna tänka mig att flytta om jag verkligen vill jobba som bagare.

Rickard Lomfalk Ålder: 20 år Ort: Gävle Mail: rickard.lomfalk@rapatacpreps.se Utbildning: Byggprogrammet, Polhemskolan Framtidsplaner: Praktisera, sedan utbilda mig till bagare. Drömyrke: Äga ett eget konditori

Studier

Jag skulle vilja arbeta som byggnadssnickare, ett yrke jag fick prova på under min tid som praktikant på ett snickeri här i Gävle. Jag fick uppgiften att rusta upp ett bostadsområde, där största delen av fokusen låg på balkong och trappräcken. Jag gick finsnickeri på Gävle Praktiska Gymnasium där jag till största del fick jobba med mindre jobb, som t.ex möbler, kunskaperna jag tog med mig därifrån kommer att underlätta min väg mot mitt yrkesmål. Jag känner mig redo att studera igen, och har målet inställt på en utbildning i Övertorneå. Deras utbildningar är omtyckt av många och jag har bara hört gott om staden och skolan. Deras byggnadssnickarprogram ligger på 67 veckor och avståndet dit upp är inga problem, då naturen är underbar och en chans till ett luftombyte vore underbart. Jag har länge varit inne på att studera till förskollärare, jag älskar barn och finner pedagogik väldigt intressant. Jag jobbade på ett dagis i sex månader och kände direkt, att det här vill jag jobba med. Barn ligger mig nära hjärtat men jag känner nu i efterhand att det är något jag inte vill jobba som.

Mitt drömjobb är veterinär, djur är det bästa som finns. Har alltid haft djur och kommer alltid att ha djur. Anledningen till att jag inte ställt in siktet på en utbildning mot veterinäryrket är att jag är mer en praktiker än en teoretiker, studierna är lite väl hårda och jag känner att det är bättre att veta sina begränsningar. Djur får förbli en hobby. En annan dröm jag har är att upptäcka världen, jag vill bocka av vartenda land på kartan och få uppleva alla olika kulturer och människor det finns i världen.

Pierre Andersson Ålder: 24 år Ort: Gävle Mail: pierre.andersson@rapatacpreps.se Utbildning: Finsnickare, Gävle praktiska gymnasium Framtidsplaner: Jobb inom utbildningen Drömyrke: Veterinär

15


Starta eget Jag vill öppna ett eget modeföretag med kläder och till en början tänkte jag mig bara tjejkläder, med tiden vill jag även utöka till killkläder. Åldersgruppen för kläderna är unga vuxna i åldern 15 – 25 år. Jag funderar på att öppna företaget med min kompis Maya, vår affärsidé är att starta ett redesign företag, alltså starta med att köpa in kläder från secondhand butiker som vi sedan ändrar litet grand på innan vi sedan säljer dem vidare på internet. Idéen är att tillverka egna kläder och hantera designen själva. Vi kom på tanken att starta eget företag tillsammans för ett och ett halvt år sedan, då visste vi ingenting om hur man startade ett eget företag, men det är något vi har lärt oss nu efterhand. Målet med företaget är att få det att gå runt och att kunna stå på egna ben, sedan älskar jag att man får göra det man tycker är kul och att man är sin egen chef. Jag vill bo kvar i Gävle men skulle kunna tänka mig att flytta om företaget skulle gå bättre, jag skulle nog inte vilja flytta högt upp i norr däremot. Vi kommer ju ha en webbshop så kunderna kan hitta oss oavsett vart i Sverige de bor.

På gymnasiet läste jag mode och styling och kände då att jag verkligen älskar mode, jag fick praktik på en bröllopsbutik i Göteborg som heter Wedding Square och på Grindefjälls i Falun. På Grindefjälls syddes klänningar till kronprinsessans bröllop, och då fick även jag chansen att sy en klänning till bröllopet vilket var grymt kul. Jag tror absolut att företaget kommer att gå bra eftersom det inte finns ett liknande redesign företag i Gävle. Våra kläder ska vara unika och häftiga.

Emelie Ahlström Ålder: 19 år Ort: Gävle Mail: emelie.ahlstrom@rapatacpreps.se Utbildning: Yrkesakademin, Falun Mode/Design Framtidsplaner: Lägga grunden för företaget Drömyrke: Ett etablerat modeföretag

Arbete

Jag vill ha ett jobb som betatestare, det innebär att man testar spel och programvaror för att upptäcka fel och föreslå förbättringar. Jag skulle även kunna tänka mig att arbeta som inhouse-tekniker, jobba i spel- eller elektronikaffär, så som Gamestop, Siba, Elgiganten. Jag har alltid mycket elektronik hemma då IT är ett av mina stora intressen. Min farfar jobbade på labb och min far är utbildad elektriker, så det är nog där min passion för elektronik och IT kommer ifrån. Jag har haft praktik på ett spelföretag där jag fick ta hand om kunder, reparationer och inköp av elektronik. Jag söker jobb i hela Sverige, jag har inga problem att flytta om jobbet kräver det. Ett annat intresse är spel - mera exakt Japanska spel - då Japan har och kommer alltid att ha en plats i mitt hjärta. Japan är en av mina stora passioner och jag älskar allt från kulturen och arkitekturen till historien. Kyoto är en av de finaste städerna med sina gamla byggnader och sin kultur, likaså Akihabara, ett distrikt i Tokyo, där man hittar allt från elektronik- och spelaffärer till bokhörnor och caféer. En av mina 16

andra passioner är böcker, igen, mest de från Japan. För de är mer intressanta än de från USA eller Europa, för de har den japanska kulturen och historian i sig för de mesta; Jag föredrar de som handlar om äldre Japan. Som aktivitet brukar jag träna Aikido vilket är den fredliga kampsporten som är allsidig och ger bra träning.

Emil Heed Ålder: 22 år Ort: Gävle Mail: emil.heed@rapatacpreps.se Utbildning: ECIT, Bessemergymnasiet, Sandviken Framtidsplaner: Inhouse-tekniker Drömyrke: Driva mitt egna elektronikföretag


Studier

Jag vill bli lärare i religion och historia på gymnasienivå, har även sökt in på lärarlinjen med inriktning historia och religion nu till hösten. Förhoppningsvis kommer jag in här i Gävle, annars blir det i Uppsala, och utbildningen är på fem år. Det bästa vore om jag kom in på högskolan i Gävle eftersom jag vill fortsätta att hålla ett samarbete med Rapatac, det är ett bra verktyg för Gävle och jag köper deras vision. Uppsala skulle annars inte vara så dumt det heller, det ligger ju bara en timme bort. Egentligen ville jag bli illustratör men jag kom inte in på utbildningen och sedan lades den ner, då fick jag tänka om lite när flickvännen och vännerna sade att jag borde fundera på något annat som jag är bra på. Jag funderade på det och i vintras slog det mig – ”it was meant to be”, det klickade helt enkelt och kändes så rätt. Jag gillar även sociala arbeten och har inga problem att tala inför stora grupper, så läraryrket är något som passar mig bra. Om jag inte skulle komma in på högskolan så skulle jag vilja arbeta deltid och på sidan om det läsa upp historia och religionsämnen på komvux. Jag vill arbeta mer på högre nivå i skolan, något som ger mig mycket stimulans och är lite av en utmaning.

I framtiden skulle jag vilja arbeta mig uppåt som lärare på högskolan, min största framtids vision är att förändra och att skolan inte ska vara skit längre. Det jag mest vill med livet är att inte bli bunden till ett jobb, jag vill jobba för att leva och inte tvärtom, sedan så vill jag vara aktiv med familj och vänner. Som liten ville jag däremot bli pilot och lekte ofta runt med besticken hemma och byggde flygplan av dem, men nu är det lärare jag vill bli. Det bästa vore att arbeta som professor på högskolan dagtid och sedan arbeta som illustratör på deltid, de två sakerna brinner jag för.

Emil Carlsson Ålder: 22 år Ort: Gävle Mail: emil.carlsson@rapatacpreps.se Utbildning: Estetisk bild och form, Vasaskolan Framtidsplaner: Religion och historielärare samt arbeta som illustratör på sidan om Drömyrke: Bli högskollärare

Studier

Jag skulle vilja studera till logoped. På gymnasiet gick jag teknikprogrammet men jag kände att det inte var något för mig, jag vill hellre hjälpa folk. Jag känner inte att jag valde fel linje heller för det var ändå en bred linje och hyfsat kul, det är bara det att jag inte riktigt vill arbeta med det. Utbildningarna som jag har sökt till hösten i första hand ligger i Stockholm och Linköping, Stockholm har en bra skola men Linköping känns mer mysigt. Jag är behörig till logopedprogrammet som är på fyra år, men jag var tvungen att lägga till biologi innan jag sökte och jag söker in på mitt högskoleprov. Som logoped hjälper man personer med talfel, t.ex. de som har varit med i olyckor och fått talsvårigheter eller de som har dyslexi. Yrket är också ganska brett vilket är jättebra, man kan arbeta på skolor, öppna egen mottagning eller arbeta på habiliteringscenter. Det är just nu bra ruljans på yrket och ger lätt jobb. Jag vill helst stanna i Gävle men jag skulle också kunna tänka mig att bo i Linköping

eller någon annan stad. Min mamma är barnmorska, även min syster är sjuksköterska så jag har praktiserat en del på sjukhus. Det jag gillar är att vad man än gör på sjukhuset så fyller man en viktig funktion och får hjälpa folk. 90 procent av alla logopeder är tjejer så det vore kul om fler killar kom in i yrket också tycker jag. Om jag fick drömma fritt skulle jag däremot bli kirurg, men det känns lite jobbigt att plugga och jobba så mycket. Annars skulle jag vilja bli hockeytränare, det är något som jag alltid varit intresserad av.

Johan

Sjöö

Ålder: 20 år Ort: Gävle Mail: johan.sjoo@rapatacpreps.se Utbildning: Teknikprogrammet, Polhemsskolan Framtidsplaner: Studera till logoped Drömyrke: Kirurg, hockeytränare

17


Intervju med Katrin Bejmar från IKEA Foto: Malin Dansk

Hur är Ikea uppbyggt som företag? – Det är en jättestor fråga, för IKEA är inte bara ett varuhus. IKEA är en gigantiskt organisation med varuhus, fabriker och lagerhus och vi finns över hela världen. Men om vi pratar om IKEA som du känner igen, så är det varuhus i Sverige och i många andra länder. Då är det ett varuhus som i sig jobbar likadant överallt. Sen jobbar man mot ett serviceoffice, som har hand om att samordna så att vi jobbar på samma sätt, då det är ett konceptföretag. Tanken med ett konceptföretag är att företaget ser likadant ut även om varuhuset ligger i Gävle eller Kina. Vad är din roll inom IKEA? – Jag är kundrelationschef. Jag skulle vilja benämna mig som kundens bästa vän, den som ser till att kunden kan hitta runt i varuhuset, att kunden kan hitta till oss innan dom kommer till varuhuset, antingen via katalog, webb eller telefon. Förutom kundrelation har jag även hand om lokalmarknad, externa kontakter men även kontakter med miljöfrågor och dem som jobbar med det. Kontakter som er jag träffar idag. Jag har hand om hur kunden går runt och hittar skyltar i varuhuset, hur man bemöts. Samt kassorna, byten och återköp. Hur ser en vanlig arbetsdag ut för dig? – Finns det vanliga arbetsdagar? När man kommer till jobbet får man läsa av sin mailbox för att se vad som händer för dagen. Jag tror att inom Ikea så är det bra att kunna vara flexibel, om det en dag har kommit väldigt mycket varor som behöver packas upp, så är det inget främmande att jag får hjälpa till där, även om det inte är mitt ansvarsområde. Jag tar ett par turer runt i huset och

pratar med medarbetare, jag kanske sitter och beställer material som pilar till golvet, för att man ska hitta runt. Men en huvuduppgift är att ha kontakt med kunder som har åsikter om IKEA på ett eller annat sätt. Man kanske är missnöjd eller man kanske är glad över någonting. Vi har en sak som heter “Hjälp oss bli bättre”, man kan skriva vad man tycker om IKEA, och på så vis kan vi förbättra. Vad vet du om arbetslösheten för unga vuxna i Gävle? – Jag vet att den är ganska stor. Det är färre arbetslösa än det finns företag, så det skulle kunna ske en förändring om vi alla kunde hjälpas åt och ta hand om arbetslösa. Hur ser du på Rapatac Preps Akademi? – Jag var här på er invigning och lyssnade lite på de talare som var där, som hade många kloka ord. Just dom här orden när man pratar om att tro på ungdomar, det tror jag kan vara nyckeln till framgång. Att man tror på att man verkligen kan någonting. “Välkommen hit, jag ställer krav på dig” och då kan du prestera. Att ställa krav på varandra är en form av förtroende, därför att jag tror att du kan någonting och vill då ställa ett krav på dig. När jag anställer personer till mitt företag, så är det tillförlitlighet som är viktigt. Det betyder mer än att du har ett bra betyg. Min verksamhet går ut på möte med människor, då väger det mer. Hur jobbar ni på IKEA för att påverka ungdomsarbetslösheten? – Vi är inte jätteduktiga på att ta emot praktikanter och elever, annat än från skolor som har en inriktning på handel. Men det vi har

försökt att göra mer och mer, det är att vara ute och berätta om IKEA, berätta om framgångsfaktorerna att komma till ett företag och hur man söker jobb hos oss. Jag var på högskolan igår och pratade om IKEA, där pratade jag om något som heter Code of conduct. Att man ska vara stolt för sitt företag, att man inte pratar strunt om det och har respekt för sitt varumärke. Vad har du för tips till oss unga vuxna och arbetssökande? – Våga vara sig själv, våga vara naturlig. Man ska ta vara på sin personlighet och utvecklas inom företaget. Man ska inte försöka vara någon annan. Framhäv det ni är bra på. Var ihärdig, sök flera gånger, det är många som söker. Men jag tror också att man ska fundera innan man kommer till en arbetsplats, varför ska dom välja mig? Vad är det jag kan tillföra? Det är inte intressant om någon som inte vill jobba inom branschen kommer till mig, man ska verkligen tycka om det man söker till. Om någon kommer till mig och säger “jag kan jobba med vad som helst hos er” så skulle jag hellre höra “jag skulle villa jobba med kundmötande”. Skulle ni kunna tänka er att bidra med praktikplats till oss på Rapatac Preps? – Där är ju vi lite dåliga just nu, därför att vi har så snävt med vår egna arbetskraft. Så att när vi kan säga, välkommen hit, då ska du verkligen ha en bra tid när du kommer hit, annars gör vi mer skada än nytta. Det tar ju både tid och kraft att ha någon med sig. Vi jobbar på att ta emot fler praktikanter nu och har blivit bättre på den fronten. Vi ska absolut fundera på det och hur vi kan bidra till er verksamhet.

Må nadens fråga Hur ser arbetsmarknaden i Gävle ut om 5 år?

Foto: Malin Dansk

18

Åke Jonsson Jonaq AB – Jag tror arbetsmarknaden kommer skifta beroende på konjunkturen.

Lisa Aneroth Taktik – Jag tror att det kommer fler nya företag som vågar satsa och det kommer bli bättre.

Jini Nälsén SolarWave – Jag hoppas att det kommer förbättra sig tills då.

Matti Levonen Haglöf & Nordkvist – Jag är aningen pessimistisk, så jag tror inte det kommer bli så mycket bättre.


Foto: Malin Dansk

Sandaga hos Rapatac Preps Sandaga, är ett kooperativ som grundades år 2012 av invandrarkvinnor som ville erbjuda service inom städning, catering och second hand i högsta klass till både privatpersoner och stora företagare i Gävle. Elena Al Damanhouri från Sandaga kom till oss och berättade mer om sin verksamhet, hur den kom till och hur de arbetar. – Vi var 30 kvinnor till en början och vi tänkte ‘‘Vad kan vi göra?’‘ beskriver Elena. Några ville sy, några ville städa, några ville laga mat. De visste att de ville fortsätta försörja sig själva efter att projektets tid tagit slut, och med ett engagerat framåttänkande kom de fram till att de skulle skapa och driva ett eget företag, och så kom Sandaga till, och de har jobbat väldigt hårt för att nå skedet de är i idag. – Sandaga har förändrat mitt liv på bästa sätt, och inte bara mitt liv, utan andras liv också, berättar Elena nöjt. – Vi har jobbat väldigt hårt för det här. Många av kvinnorna som jobbar hos mig har aldrig haft någon arbetserfarenhet sedan tidigare, och de är jätteglada här. Det gör mig jätteglad också. Elena och kvin-

norna på Sandaga arbetar inom två sektioner: städning och second hand. Inom städ har de en informationsdisk inne på Gallerian Nian där de kan informera kunder om var de kan hitta olika butiker inne på gallerian om de inte hittar det de söker, samt allmän information om Gävle. – Vi sköter även Familjerelaxen inne på Nian, där kan barnfamiljer gå in efter att ha handlat och ta det lugnt, mata och amma barnen och titta lite på TV. Vi städar även toaletterna inne på Nian en gång per timme varje dag, men vi har också privatstädning i hushåll och hos företagare. Vår målgrupp hos kunderna är stor och varierande.

Elena fortsätter och berättar vad Rapatac har för koppling med Sandaga. – Rapatac är möjligheter. Med stöd från Rapatac har vi haft möjligheten till ett samarbete med Gallerian Nian. Hon fortsätter och ger råd till arbetssökande unga

att ha driv och vilja. – Ni som är unga har viljan, men har ni inga kontakter är det svårt att komma ut och synas, och det är det man får hjälp med på Rapatac. Ni måste visa att ni verkligen vill och jobba hårt, för jobb delas inte ut. Men de på Rapatac kommer hjälpa er på vägen. Vi jobbade både dagar och nätter på Sandaga, men jag visste att det skulle fungera. Man måste ha viljan och tro på det man gör, om du inte gör det är det meningslöst. Det finns ingen tvekan om att Sandaga är ett kooperativ och kooperativ som växer snabbt och stadigt, och Elena tillsammans med kvinnorna i Sandaga har lagt ner enormt mycket tid och hängivenhet till att komma dit där de är i dagsläget. De har på oerhört kort tid utvecklats och kunnat försörja sig själva på deras grundidé för att de hade tron, viljan och drivet till att hålla det vid liv, och växa kommer de fortsätta göra.

De hade tron, viljan och drivet att hålla det vid liv

” 19


Foto: Robin Selles & Malin Dansk

Eva Holmberg Tedert, projektledare i ESF-projektet Hur blev du en del av uppstarten av Sandaga? – Jag pratade med Moussa en gång och sa “Men du Moussa, du är himla bra på att få ungdomar att fokusera på skolan och samtidigt vara aktiva på fritiden, skulle du kunna tänka dig att göra något för deras mammor också?” Han svarade “Absolut!”, och det är lite roligt med Moussa för han ser ju aldrig problem eller hinder. 2010 så satt jag och skrev på en stor ansökan till Europeiska Socialfonden, om att få pengar för att göra lite mer otraditionella saker, sånt som vi oftast inte kan göra inom arbetsförmedlingens ordinarie utbud. I det här så fanns det med en väldigt viktig del, och det var att kunna starta arbetsintegrerande sociala företag, som till exempel ett kooperativ. Vi jobbade rätt hårt för att få igång en utbildning också, i socialt företagande. Alla dom här sakerna hängde ihop, och vi bestämde oss för att vi skulle göra ett försök, speciellt då för invandrarkvinnor. Vi valde ut 24 stycken som fick påbörja ett program, som vi tillsammans med Rapatac kom överens om att driva. Den 1 Augusti 2011 fick Moussa klartecken att sätta igång uppdraget. Det kom ett stort gäng kvinnor, 24 st, till en stor gammal bilhall, lite som en urblåst hangar. “Var så goda, vad vill ni göra med det här?” Och det var konceptet. Att inte lägga allt till rätta, de fick jobba själva, för något dom drevs av, precis som ni gör på Rapatac Preps. Det ska inte vara klart och färdigt, det är den där egna skaparkraften som är konceptet. 20

Eftersom vi från Arbetsförmedlingen och Socialfonden betalade för projektet, så var det ju meningen att det gärna skulle få födas något företag i det här, gärna att dom skulle starta tillsammans, och det blev Sandaga. Sen var det så olyckligt att den här utbildningen som vi ville få igång, i arbetsintegrerande företag, den kunde inte komma igång så tidigt för det var ett visst motstånd mot den. När jag pratade med personer inom arbetsförmedlingen på upphandlingen så förstod man inte riktigt vad det handlade om till en början, utan man sa att vi har redan en starta-eget utbildning. Men det är ju väldigt väldigt korta utbildningar för personer som kanske redan har klart för sig vad man vill starta och vad man ska göra. Då är det korta utbildningar som kanske handlar lite om ekonomi och hur man betalar momsen, skatteregler och sådant. Men det jag tänkte mig var något mycket större. Det dröjde 2 år att handla upp utbildningen och då hade Sandagakonceptet redan gått så långt, och därför fick inte dom gå utbildningen, vilket var jätte synd. Men det har ju gått bra för dom ändå, väldigt mycket tack vare deras otroliga driv. Vad hände med den utbildningen då? – Den drog igång i April i år. De vill säga 1½ år senare än vad den borde kommit igång. Mycket för att upphandlingen blev överklagad, det fanns andra företag som ansåg att dom skulle ha vunnit den och därmed fått uppdraget. Rättsprocessen drog ju också ut på tiden, men så måste man ju ha det, att man ska kunna överklaga en offentlig upp-

handling. Som följd då så fick aldrig damerna på Sandaga gå utbildningen. Dom hade ett jättedriv och framförallt väldigt mycket tror jag handlar om Moussas driv, för att kunna få igång det här. Han har hjälpt dom otroligt mycket, långt utanför det uppdrag som vi hade givit. Han har lagt väldigt mycket tid på det här, tid som han inte ens fått betalt för. Sen har också Coompanion hjälpt till, och Coompanion har ju ett uppdrag ifrån Tillväxtsverket att hjälpa till i just den här processen när folk ska starta tillsammans. Men det uppdraget är ju ganska litet till skillnad från den här 40 veckor långa utbildningen som vi handlat upp, och som jag gärna sett att dom hade fått. Det som är så fantastiskt är att man kan se människors driv, hur viktigt det faktiskt är. För att flera av dom som är med nu i Sandaga har varit arbetslös en väldigt lång tid. Någon av dom som är med har faktiskt aldrig haft ett annat arbete tidigare. Många av dem talade väldigt lite svenska, och det gör ju också då att man måste se det här som en otrolig möjlighet. Att man faktiskt kan ha ett bra jobb ändå. Så Sandaga känns otroligt viktigt, speciellt i den här regionen, där vi har varit färre sysselsatte inom privata tjänster, än vad det finns i riksgenomsnittet. Vi har haft en väldigt industritung region. Just det här med driv är så oerhört viktigt, man kan försätta berg om det är så att man verkligen går in för nånting, och man verkligen tror helhjärtat på en ide. En ort som Gävle då, där fanns det ju en del olyckskorpar som genast sa “starta ett företag med


Foto: Emil Heed, Robin Selles & Malin Dansk

hushållstjänster det går aldrig. Inte i den här arbetarstan”. Men nu har ju Sandaga bevisat att de funkar och det går bra. Det är helt otroligt. Jag tror att de kan expandera i framtiden och att de redan är 8 st som jobbar där säger mycket. Vad har ert engagemang i Sandaga betytt för Arbetsförmedlingens plan att stödja framtida projekt? – När det gäller socialt företagande, så har det varit viktigt eftersom de är de första som vi har jobbat med på det här sättet. De har ju även varit viktiga för den här 40 veckors utbildningen vi satt igång. Jag tror också att det är viktigt att lyfta fram det här, just för att det finns människor som säger “men det går inte och si och så” ja men titta, här är vi. Det är lätt att förledas att tro att bara för att man har varit arbetslös väldigt länge eller har invandrat till Sverige, då blir det extra besvärligt för en, så är det väl också, men det går att komma förbi det. Finns det fortfarande samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Sandaga? – Nej, det gör ju inte de. Inte mer än med

vilket företag som helst, samarbetet är på samma nivå som med andra arbetsgivare, det är ett vanligt företag så att säga. Någon tror jag har ett lönebidrag, som man kan få om man har en funktionsnedsättning. Någon har ett instegsjobb, en form av jobb man kan få om man är ganska nyanländ från ett annat land. Några av dem har möjligheten att få tillgång till ett nystartsjobb, en form av hjälp man kan få ifall man varit arbetslös i ett år. Så i den meningen, ja, då har vi samarbete. När det gäller den meningen att hjälpa dom att starta och komma igång, där har vi inget samarbete längre, då dom redan är igång. Vad har Sandaga betytt för dig personligen? – Det har varit otroligt roligt att följa hela den här processen, och jag har lärt känna damerna som arbetar i sandaga, från första dag när dom satt där i den där tomma hangaren. Sen hela processen till att bestämma “Hur ska vi se ut som företag?” “Vad ska vi göra?” “Hur vill vi forma det här?”. Väldigt mycket hur man samarbeta-

de med varandra. Och så småningom då “Det här ska vi göra tillsammans”. Så jag har följt hela processen, och det har varit fruktansvärt roligt. Har du något mer du skulle vilja tillägga? – Jag tycker det är roligt om det framkommer hur väldigt kul det är att vi kunnat göra en sådan här sak i Gävle, speciellt när Gävle varit lite trögt när det gäller socialt företagande. Så det är väldigt roligt om det kommer fram att det verkligen går att driva sociala företag här i Gävle också. Just nu har vi ju en grupp på 22 personer som är på utbildningen här i Gävle. I Sandviken är det 21 personer och så har vi ett gäng på 19 i Bollnäs också. Jag tror att det kan bli fler sociala företag av det, och det känns otroligt bra. Sverige har varit så dåliga på socialt företagande, man är väldigt duktig på det i andra länder i Europa, framförallt Italien, Spanien och England. Varför ska man starta eget, själv, när man kan starta med varandra, det är ju roligare!

Hur har Sandaga förändrat dit t liv?

Foto: Malin Dansk Robin Selles

Sandra Sowinska – Jag har fått privilegiet att driva en second hand butik, trots min korta vistelse i Sverige. Jag har tidigare jobbat med skor och tycker det är jätteroligt att få jobba med kläder som omväxling.

Sofie Ljungström – Sandaga har gett mig en chans att utveckla min kreativitet med kläder.

Rahma Abdi Abdullahi – Jag har jobbat på Sandaga i 4 månader. Ända sedan jag kom hit till Gävle och började på Sandaga så har allting blivit lättare.

Khatum Aboras – Jag var med och startade Sandaga för 1,5 år sedan, jag tycker att det har varit väldigt roligt att se att folk som inte skulle ha haft den här chansen att de verkligen får den.

Mihret Githej – Jag har fått möjligheten att visa vad jag kan och ta ansvar genom det här jobbet.

Kania Khidhir – Jag har fått chansen att jobba med andra kvinnor i samma situation och tagit ansvar tillsammans med dem och lärt mig lita på dem.

21


Foto: Robin Selles

Kungligt besök på Rapatac Torsdagen den 29/8 var en stor dag för Gävle och inte minst för Rapatacs aktivitetscenter på Nordost. Det var ett mycket viktigt besök som stod på agendan. Kung Karl XVI Gustav och drottning Silvia hade rest runt i landet för att besöka viktiga platser och talespersoner. I Gävle var de inbjudna till Rapatac för att få en ingående presentation över vad Rapatac gör för barn och ungdomar samt vad den nya satsningen Rapatac Preps Akademi innebär för Gävle. Under arbetet med Rapatac har många inflytelserika personer blivit imponerade av konceptet. I väntan på kungaparets efterlängtade besök bjöds det på alla möjliga uppträdanden. Bland annat fanns Abdoulaye Seck på höga styltor och vi blev imponerade av en eldshow som hettade upp stämningen. Antonia Gomes sjöng med en fantastiskt stämma som förtrollade hela publiken. Efteråt sjöng även Nebiu Assefa, underhållningen avslutades med Los Mariachis fantastiska uppträdande. Rapatacs yngsta deltagare stod uppradade med stora ballonger för att välkomna besökarna, vilket uppskattades av kungaparet så 22

väl som av alla andra deltagare. Som medhjälpare för dagen såg Abigail Mpambara till att alla hade ett stort leende på läpparna och var redo att jubla när kungaparet dök upp. Rapatac Preps Akademi var självklart närvarande under hela eventet, Prepsarna Robin Selles och Emil Heed stod för all fotografering och filmning under dagen och hade förmånen att kunna ta fina närbilder på kungaparet. - Det var lite nervöst men det kändes ändå roligt att filma konungen. Jag fick aldrig äran att skaka hand med honom personligen men stod ett par meter bort och filmade honom istället. Att kungaparet kom betyder väldigt mycket för Moussa och oss här på Rapatac. Det var roligt att vi fick större tillgång till att fotografera och filma än pressen som var på plats. (Emil Heed) - Det var en mycket häftig upplevelse att få fotografera kungaparets ankomst. Jag tycker också att det är häftigt att vi fick större tillgång än pressen att fotografera. Drottning Silvia såg ut att uppskatta det varma välkomnandet då hon log som solen hela tiden. (Robin Selles)

Utöver alla deltagare från Rapatac och Preps Akademi var området fyllt till brädden med åskådare som tagit sig tid att välkomna kungaparet. Som representant för Rapatac Preps Akademi var valet självklart; Emil Carlsson, Rapatac Preps ambassadör. Emil och Rapatac’s grundare Moussa N´diaye gav kungaparet en överblick i vad Rapatac Preps Akademi är, samt hur viktigt detta verktyg är för att motarbeta den höga ungdomsarbetslösheten vi har i Gävle idag. - Klart jag var lite smånervös men det flöt på väldigt bra. Det bästa med dagen var att Moussa fick en belöning för det hårda arbetet han lagt ned. (Emil Carlsson) Efter det varma välkomnandet och rundturen på Rapatacs aktivitetscenter begav sig kungaparet vidare mot Boulognerskogen där kungen höll tal. Kungen nämnde att precis som fyra år tidigare, när han och Silvia besökte Gävle förra gången, så har de åter igen blivit inspirerade och är mycket imponerade över hur nytänkande Gävle är.


23


Inne i Rapatac Aktivitetscentrum:

Så här ligger det till.

Idag ska vi börja arbeta med våra lokaler.

Några kommer stanna med mig och några kommer åka med Moussa till...

Okey Allihopa, Idag kommer vi att behöva dela på oss. Vi kommer åka för att hämta våra möbler

Någon som antar utmaningen ?

Räkna med mig!

Utmaning?

Ehm, jag kan också följa med.

Redan borta...

Undrar om de vet vad de gett sig in på?

24

Bra! då kan ni...


Resten av oss ska göra en färdig planlösning tills de kommer hem.

Emelie, Maya, och Pierre Spånar ideér.

Christian gör en ritning i datorn. som han sedan visar upp med projektor.

Emil står vid tavlan, skriver upp förslag och håller talan.

Nästa månad kommer vi att få följa resan till MALMÖ!

25


Månadens hjältar

Här publicerar vi företag som har gett oss extra mycket kärlek och omtanke denna månad, företag som har hjälpt oss på Rapatac Preps att komma ut på någon form av praktik eller arbete. För oss på Rapatac Preps betyder det väldigt mycket att komma ut i arbetslivet och få erfarenhet och bidra med något till samhället.

26


Vi som ligger bakom tidningen Fotografer

Skribenter

Robin Selles Emil Heed Malin Dansk Caroline Hermansson Timmy Jonsson

Sandra Säll Malin Dansk Linda Kandén Chris Aravena Christian Öman Pierre Andersson Sebastian Samuelsson

Bildredigering

Emil Heed Robin Selles Timmy Jonsson

Intervjuer

Felix Eriksson Mattias Lundgren

Grafisk profil

Timmy Jonsson Linnéa Östblom Serietecknare

s se i V

mmer! sta nu ä n i

Emil Carlsson Emelie Carlsson

27


AKADEMI

Nobelv채gen 2, 802 67 G채vle Telefonnummer: 026-12 44 40 E-post: info@rapatacpreps.se Hemsida: www.rapatacpreps.se 28

The Mission volym 2 - Rapatac Preps Akademi  
The Mission volym 2 - Rapatac Preps Akademi  

Volym 9 av Rapatac Preps Akademi´s magasin The Mission. Rapatac Preps Akademi är ett nytänkande koncept i samarbete med Arbetsförmedlingen d...

Advertisement