GOTSALA Vandrar urskog, genom träsk och över ängar Lever av vassrot, lingon och blåbär Smakar doften av blöt mark och kåda Bär mig till glimmande ljus ur tjärnspeglarna där bädden intill är lagda granris i en glänta Ger ett handslag till daggen när hjärtats stormar besegrats Stöps renad ur armodets nöd och finner mig vilad vid träden Ska göra snö här Linda mig i mjuk mossa Klättra in i de slocknade blommorna under de illa målade mörka skyarna Ruggar av kylan Imma vilar Bryter sömnen av Inne i denna väntan blir det innersta livsverket klart
Lär att leva igen