Årsredovisning 2011

Ă…rsredovisning 2011

Framsida:

Välkommen till Sveriges charmigaste hem. Fastighetsbyrån och LEVA&BO utlyste i somras tävlingen om vem som har Sveriges charmigaste hem. Och vinnarna, som röstats fram på nätet, bor i den lilla byn Månstad i Tranemo kommun. Pia och Bernt vann tävlingen med sin vita och blå villa, de har ett vackert och härligt hem som är inrett med både själ och hjärta. Foto: Pia Qvist

Organisation År 2011 i korthet Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens vice ordförande Femårsöversikt Hur används skattepengarna

4 5 6 6 7 8

Redovisningsprinciper Resultaträkning - koncernen och kommunen Kassaflödesanalys - koncernen och kommunen Balansräkning - koncernen och kommunen Noter

34 35 35 36 37

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

VERKSAMHETSBERÄTTELSER

Återhämtningen som kom av sig Utvecklingen i Tranemo kommun Vision och strategisk plan Sjuhäradsperspektiv God ekonomisk hushållning Ekonomisk översikt Driftredovisning Investeringsredovisning Personalredovisning Miljöredovisning

Service- och näringslivssektionen Lärandesektionen Omsorgssektionen Strategisektionen Tekniska sektionen

9 10 12 15 16 18 26 27 29 32

INLEDNING

FINANSIELLA RAPPORTER

INLEDNING

42 43 47 51 52

REVISIONSBERÄTTELSE Revisionsberättelse

61

INLEDNING

DEN NYA POLITISKA ORGANISATIONEN

Kommunfullmäktige

Kommunfullmäktige är den högsta beslutande instansen i Tranemo kommun. I fullmäktige finns 37 ledamöter.

I Tranemo kommunfullmäktige finns en borgerlig majoritet. Kommunfullmäktige består av 46 % kvinnor och 54 % män.

Mandatfördelning kommunfullmäktige

Centerpartiet Moderaterna Folkpartiet Kristdemokraterna Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Summa

2011-2014 8 7 2 2 13 2 1 2 37

2007-2010 11 6 2 2 14 0 1 1 37

Kommunstyrelsen

Kommunstyrelsens uppgift är att leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, samt att ha uppsikt över nämndens och kommunägda bolags verksamhet. Kommunstyrelsen har hand om den ekonomiska förvaltningen.

Kommunkoncernen

Koncernredovisningen för Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB.

Kommunala uppdragsföretag

Det finns fem enskilda förskolor som utför förskole- och fritidsverksamhet på uppdrag av Tranemo kommun.

Dessa är Fyrklövern i Limmared, Tussilago i Länghem och Skogsduvan i Mossebo, Regnbågen i Uddebo och Prästkragen i Månstad.

Befolkning, pendling och arbetsmarknad

• Befolkningsmängden i kommunen ökade med 19 invånare under 2011 (2010: -35) och kommunens befolkning uppgick därmed till 11 606 invånare vid årsskiftet. Invånarantalet i kommunen har sjunkit under det senaste decenniet. Även sett över en så lång period som 30 år så har invånarantalet i kommunen minskat.

1981-12-31 uppgick invånarantalet i kommunen till 12 427 invånare.

• Tranemo kommun har under perioden 2006-2010 haft nettoinpendling till kommunen. 2006 var nettoinpendlingen 100 personer. 2008 hade det ökat till 166 personer. Under 2010 uppgick inpendlingsnettot till 58 personer.

• Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturnedgången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraftigt. Därefter har dock arbetslöshetssiffrorna vänt nedåt igen. I december 2011 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 2,2 procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 3,6 procent.

Tranemo kommuns ekonomi 2011 Årets ekonomiska resultat för Tranemo kommun 2011 uppgår till -18,4 mkr (2010: +6,0 mkr). Årets resultat på -18,4 mkr innebär en resultatförsämring med 24,4 mkr jämfört med förra året. Större delen av resultatförsämringen förklaras dock av en stor jämförelsestörande engångskostnad på 21,8 mkr till följd av ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden.

Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 3,4 mkr, vilket är en försämring med 7,6 mkr jämfört med året innan.

För kommunkoncernen (kommunen, Tranemobostäder AB – TBAB – och Tranemo Utvecklings AB - TUAB) uppgick det ekonomiska resultatet till -15,8 mkr (2010: +8,6 mkr). Exklusive jämförelsestörande poster uppgår resultatet för koncernen till +6,0 mkr.

Omsättningen år 2011 uppgick för kommunen till 683 mkr (2010: 686 mkr). Koncernens omsättning uppgick till 726 mkr (2010: 726 mkr).

Kommunalskatten i Tranemo var oförändrad inför 2011 och uppgick till totalt 31,45%. Genomsnittet i länet var 32,03 %, medan riksgenomsnittet var 31,55 %.

Verksamheternas budgetutfall 2011, mkr

Service- och näringslivssektionen Tekniska sektionen Lärandesektionen Omsorgssektionen Strategisk planering Summa

Budget-utfall +0,3 -2,4 -3,5 -9,2 +0,4 -14,4

INLEDNING

ÅR 2011 I KORTHET

Verksamheterna har sammantaget redovisat negativa avvikelser de fyra senaste åren. I tabellen nedan redovisas verksamheternas sammantagna budgetavvikelser de senaste åren.

Budgetutfall verksamheterna, mkr 2008 2009 2010 2011

-7,2 -5,7 -7,8 -14,4

Inkomsterna av skatter och statsbidrag var 7,1 mkr högre än budgeterat.

Finansnettot (räntekostnader och ränteintäkter) 2011 är belastat av engångseffekten (21,8 mkr) på grund av ändrad diskonteringsränta. Exklusive denna post är de finansiella nettokostnaderna 0,2 mkr högre än budgeterat. Årets investeringar 2011 uppgick till 51,5 mkr (2010: 61,9 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2011 uppgick till 77,0 mkr.

Investeringsnivån 2011 är lägre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 65,2 mkr.

Avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har ökat, från 5,6 procent 2007 till 6,5 procent under 2011.

Kommunens låneskuld vid årsskiftet 2010/2011 uppgick till 210 mkr, vilket är en ökning med 30 mkr jämfört med förra årsskiftet. Av de inlånade medlen är 70 mkr vidareutlånade till TUAB. Kommunkoncernens totala låneskuld var vid årsskiftet 348 mkr (2010: 319 mkr). En låneskuld på 348 mkr motsvarar 29 984 kronor per invånare (2010: 27 531 kr/inv).

Kommunens soliditet (inklusive hela pensionsskulden) uppgick i bokslutet för 2011 till 17,9 procent (2010: 20,6 %).

För koncernen uppgick soliditeten (inklusive hela pensionsskulden) till 16,2 procent (2010: 18,4 %).

Verksamheternas ekonomiska utfall är betydligt sämre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till -14,4 mkr.

Omsorgssektionen (-9,2 mkr), lärandesektionen (-3,5 mkr) och tekniska sektionen (-2,4 mkr) redovisar underskott mot budget. Service- och näringslivssektionen (+0,3 mkr) och sektionen för strategisk planering (+0,4 mkr) redovisar överskott mot budget.

INLEDNING

Kommunstyrelsens ordförande När vi nu summerar 2011 kan jag konstatera att resultatet ligger i nivå med vad vi budgeterat.

Men det består av både plus och minus. Skatteintäkterna har blivit högre än beräknat.

Däremot visar verksamheterna ett kraftigt underskott främst inom område gymnasium, individ och familjeomsorg samt stöd vid funktionsnedsättning. Områden som delvis är svåra att budgetera beroende på faktorer som inte är kända vid antagandet av budget. Men det är angeläget att fokusera arbetet på att undvika budgetavvikelser i verksamheterna.

Utbyggnad av fiberkabel fortsätter med målsättningen att binda ihop samtliga orter i kommunen.

Investeringsnivån ligger något lägre än vad den gjort under de senaste åren och landar på drygt 51 milj.kr. Några intressanta investeringar som görs tillsammans med föreningslivet är konstgräsplaner i Dalstorp och Tranemo samt Glashuset i Limmared vilka skapar mervärde för hela kommunen.

Med glädje konstaterar jag att befolkningen i Tranemo kommun ökat med 19 personer 2011.

Vi fortsätter vårt samarbete med andra kommuner såväl inom som utom Västra Götalandsregionen med syftet att stärka utvecklingen i vår kommun.

2011 infördes ny organisation inom både förvaltning och politik med honnörsorden ”Helhet” och ”Medborgarperspektiv”. En nyligen genomförd uppföljning visar på att förändringen varit positiv.

Avslutningsvis vill jag tacka alla anställda och förtroendevalda för era insatser och engagemang under 2011.

Kommunens företag har generellt sett haft en bra orderingång under 2011 vilket har bidragit till relativt låg arbetslöshet i kommunen.

Beslut togs under 2011 att riksväg 27 förbifart Borås ska påbörjas 2012. När vägen står färdig kommer det att innebära en resväg till och från Göteborg på cirka en timma med bil, vilket sannolikt innebär fördelar för bosättning i Tranemo kommun.

Crister Persson (c)

Kommunstyrelsens VICE ordförande Jag vill börja med något väldigt glädjande – att Tranemo kommuns invånarantal ökade med 19 personer 2011. Det är förvisso inga stora tal men det positivt att den negativa trenden bröts. Låt oss hoppas att detta kan fortsätta även 2012!

Kommunens verksamhet under 2011 har annars präglats av det första året med en ny organisation – något som har märkts både för oss politiker och för kommunens tjänstemän. Så här långt tycker jag att vi måste vara nöjda. Det har blivit mer spänst i det politiska arbetet och genom beredningarna har vi hittat nya sätt att möta medborgarna.

Nu återstår det att se hur vi i kommunstyrelsen klarar av att leverera resultatet av beredningarnas arbete.

de investeringar som behövs för att vår kommun ska fortsätta att växa. Samtidigt får vi inte ta lån som gör att räntor och amorteringar undantränger det som behövs av bland annat skola och omsorg.

Och vad ser jag då framför mig 2012? Jo, jag ser fram emot att få besöka våra nya konstgräsplaner och inte minst ett färdigbyggt Glasets Hus i Limmared!

Kommunens ekonomiska resultat hamnar sammantaget på plus, vilket självklart är bra. Dock ryms det stora avvikelser inom resultatet; exempelvis redovisar verksamheterna ett minus på 14 miljoner kronor, vilket är oroande.

I tider av osäkerhet i omvärlden är det extra viktigt med budgetföljsamhet och framför allt kostnadskontroll.

Kommunens investeringar når inte upp till budget men de ligger ändå på en mycket hög nivå. En av kommunens viktigaste uppgifter under de kommande åren blir att hitta rätt investeringsnivå, dvs. att vi ska kunna göra

Claes Redberg (s)

EKONOMISKT RESULTAT Årets resultat, tkr 2) Ökning nettokostnader, % Ökning skatteintäkter, % Personalkostnader, mkr 1)

INVESTERINGAR Nettoinvesteringar, mkr Självfinansiering av investeringar, %

TILLGÅNGAR/SKULDER Totala tillgångar, mkr varav Omsättningstillgångar, mkr Anläggningstillgångar, mkr Totala skulder, mkr varav Kortfristiga skulder, mkr Långfristiga skulder, mkr

SOLIDITET Soliditet inkl pensionsskuld, %

SKATTESATS Kommunal skattesats, % Total skattesats, %

INVÅNARE Folkmängd Folkökning

Födda Döda Födelsenetto

Inflyttning Utflyttning Flyttningsnetto

2011

-18 389 2,1 1,0 428,1

51,5 74

792,6

83,2 709,4 650,8

127,5 210,0

17,9

21,00 31,45

11 606 19

99 -120 -21

536 -496 40

2010

5 958 3,4 1,4 413,9

61,9 65

778,1

87,1 691,0 618,0

146,2 180,0

20,6

21,00 31,45

11 587 -35

122 -118 4

535 -574 -39

2009

317 2,6 1,7 414,4

88,4 37

752,5

79,0 673,5 598,3

146,1 150,0

20,5

21,00 31,45

11622 -99

116 -130 -14

421 -506 -85

2008

6 969 -2,4 4,3 398,2

85,6 41

634,4

61,3 573,1 480,6

123,6 65,0

24,3

20,75 31,20

11 721 -29

118 -138 -20

514 -523 -9

2007 -21 628 6,0 5,1 380,4

INLEDNING

FEMÅRSÖVERSIKT – KOMMUNEN

38,6 110

580,6 97,2 483,4 433,7 119,1 25,4

25,3

20,75 31,20

11 750 8 113 -136 -23 559 -528 31

1) Exklusive effekter av grundändring avseende pensionskostnader (2007) .

2) I resultatet för 2007 ingår extraordinära pensionskostnader (38,6 mkr) m a a förändrade beräkningsgrunder.

I resultatet för 2011 ingår extraordinära pensionskostnader (21,8 mkr) m a a ändrad diskonteringsränta.

INLEDNING

HUR ANVÄNDS SKATTEPENGARNA? 100 kr i skatt till kommunen användes under år 2011 så här: (verksamhetens andel av nettokostnaderna)

Äldreomsorg

21,95 kr

Grundskola

20,00 kr

Lokaler, gator och övrig teknisk verksamhet

12,51 kr

Gymnasieskola

11,17 kr

Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet

8,03 kr

Stöd till funktionshindrade

9,28 kr

Kommungemensam verksamhet

6,78 kr

Individ- och familjeomsorg

4,25 kr

Kultur och fritid

2,51 kr

Räddningstjänst

1,65 kr

Kollektivtrafik

0,88 kr

Färdtjänst

0,38 kr

Miljö- och byggverksamhet

0,62 kr

Var kommer pengarna ifrån?

Vad används pengarna till?

Avskrivningar 5% Bidrag 5%

Kommunal skatten 61%

Stadsbidrag 18%

Material, tänster, avgifter m m 29%

Personalkost nader 61%

Avgifter, hyror, bidrag m m 21%

Återhämtningen i världsekonomin har kommit av sig.

Till stor del beror det på den djupa skuldkris som plågar ett antal Euroländer. De närmaste kvartalen väntas BNP minska i ett antal europeiska länder. BNP-utvecklingen har även dämpats på många av tillväxtmarknaderna, bland dem Kina, Indien och Brasilien. I USA tilltog däremot den ekonomiska tillväxten efter ett svagt första halvår.

Den svenska ekonomin har under sommaren och hösten fortsatt visa styrka trots att oron i omvärlden tilltagit.

Frågan är emellertid inte om skuldkrisen kommer att sätta negativa avtryck i svensk BNP utan när detta sker.

Det finns en del som talar för en betydligt sämre utveckling framöver.

Inom den offentliga sektorn är det staten som är känsligast för konjunktursvängningar. Statens finanser försämrades snabbt i samband med krisen. Det är därmed också inom staten som förklaringen återfinns till de allt större förväntade överskotten framöver inom den offent-liga sektorn. Kommunsektorn däremot förväntas ha finansiella sparunderskott de kommande åren.

Den globala ekonomiska återhämtningen dröjer

Återhämtningen i världsekonomin har kommit av sig.

Till stor del beror det på den djupa skuldkris som plågar ett antal Euroländer. Bristande förtroende för de mest skuld-satta länderna och osäkerhet om hur krisen ska lösas leder till stor turbulens på de finansiella marknaderna. De euro-peiska bankernas utsatthet och behov av kapitaltillskott förstärker oron. I denna situation är hushållen och företagen mycket pessimistiska, såväl konsument- som produ-centförtroendet har sjunkit markant.

De närmaste kvartalen väntas BNP minska i ett antal europeiska länder.

BNP-utvecklingen har även dämpats på många av tillväxtmarknaderna, bland dem Kina, Indien och Brasilien.

I USA tilltog däremot den ekonomiska tillväxten efter ett svagt första halvår. Även om den amerikanska ekonomin har växlat upp något på sistone, såsom framgår av BNPtillväxt och inköpschefsindex, har landet fortfarande grundläggande svårigheter att tampas med. Dit hör det pågående arbetet med att minska skuldsättningen och den stora finanspolitiska osäkerhet som gör att hushållens och företagens förtroende sviktar. Under 2012 kommer presi-dentvalet att stå i fokus.

Att världsekonomin har lagt i en lägre växel har ekonomiska, politiska och psykologiska förklaringar. Finanskrisens fokus har förflyttats från privata till offentliga skulder, och därmed har det blivit svårare för beslutsfattarna att enas om hur budgetunderskott, åtstramningsprogram och reformer ska hanteras. Det politiska beslutsfattandet har varit tungrott i både USA och Storbritannien, men än trö-gare i euroområdet där toppmötena avlöst varandra och det gång på gång hävdats att en trovärdig lösning har nåtts – vilket sedan visat sig inte stämma. Det sviktande förtro-endet bland aktörerna på finansmarknaden, företagen och hushållen har försämrat utsikterna för det finansiella läget och för investeringar och konsumtion.

Svensk ekonomi gör halt

Tillväxten i svensk ekonomi har under de senaste två åren varit mycket stark. Under 2010 växte BNP med 5,6 procent och under 2011 beräknas tillväxten ha uppgått till 4,6 pro-cent. Återhämtningen efter finanskrisen har därmed kommit en bra bit på väg. Men fortfarande finns en potential för fortsatt starka tillväxttal. Det märks inte minst på ar-betsmarknaden där arbetslösheten inte nått ner i de tal som rådde före finanskrisen.

Den svenska ekonomin har under sommaren och hösten fortsatt visa styrka trots att oron i omvärlden tilltagit.

Mot bakgrund av den svaga utvecklingen internationellt är det förvånande att exportutvecklingen varit så stark.

Exporten växte mellan andra och tredje kvartalet med hela 12 procent (uppräknat till årstakt).

Frågan är emellertid inte om skuldkrisen kommer att sätta negativa avtryck i svensk BNP utan när detta sker.

Det finns en del som talar för en betydligt sämre utveckling framöver. Ett skäl är den fortsatt dystra utvecklingen i Europa. Ett annat är den negativa förskjutning som skett i svenska hushålls och företags förväntningar om framtiden. Att hushållen nu håller hårdare i sina plånböcker har också redan märkts i statistiken. Mycket talar därför för att svensk ekonomi nu gör halt.

Förvaltningsberättelse

ÅTERHÄMTNINGEN SOM KOM AV SIG

Växande överskott i offentliga finanser

Inom den offentliga sektorn är det staten som är känsligast för konjunktursvängningar. Statens finanser försämrades snabbt i samband med krisen. Det är därmed också inom staten som förklaringen återfinns till de allt större förvän-tade överskotten framöver inom den offentliga sektorn. Kommunsektorn däremot förväntas ha finansiella sparun-derskott de kommande åren.

Under 2010 ökade skatteunderlaget beskedligt trots en stark sysselsättningsuppgång. Skatteunderlaget hölls tillbaka av den automatiska balanseringen av de allmänna pensionerna (”bromsen”). Under 2011 blir skatteunderlagets utveckling betydligt starkare och inte minst då i reala termer. Det beror på att lönesumman växer väldigt starkt trots uppbromsningen av arbetade timmar under andra halvåret. År 2012 släpper pensionsbromsen. Det gör att den reala skatteunderlagstillväxten förväntas bli relativt bra under året trots att återhämtningen tar paus.

________________________________

Källor: Swedbank Economic Outlook, januari 2012 Sveriges Kommuner och Landsting, MakroNytt 3/2011, december 2011

Förvaltningsberättelse

UTVECKLINGEN I TRANEMO KOMMUN

Invånarantalet i Tranemo kommun ökade med 19 personer under 2011. Den långsiktiga trenden har annars inneburit minskande befolkning. Senaste året med positiva siffror var 2007 då invånarantalet ökade med åtta personer.

Arbetslösheten i Tranemo kommun var bland de lägsta i landet under 2007, men under den kraftiga konjunkturned-gången 2008 och 2009 ökade arbetslösheten kraftigt. Där-efter har dock arbetslöshetssiffrorna vänt nedåt igen. I december 2011 var andelen öppet arbetslösa i kommunen 2,2 procent medan den totala arbetslösheten uppgick till 3,6 procent.

Tranemo kommun har under perioden 2006-2010 haft nettoinpendling till kommunen. 2006 var nettoinpendlingen 100 personer. 2008 hade det ökat till 166 personer. Under 2010 uppgick ”inpendlingsnettot” till 58 personer.

Under 2009 antog kommunfullmäktige en strategisk plan med sex olika utvecklingsområden: boende, kommunikationer och infrastruktur, kompetens och kunskap, mötesplatser och upplevelser, företagande och näringsliv samt demokrati, inflytande och delaktighet.

Politik och förvaltning arbetar med dessa utvecklingsområden i den riktning som slås fast i den strategiska planen. I detta avsnitt i årsredovisningen redovisas även hur befolkningsunderlaget förändras och hur den lokala arbetsmarknaden utvecklas.

Befolkningsutvecklingen

Tranemo kommuns befolkningsmängd uppgick per den 31/12 2011 till 11 606 invånare, en ökning med 19 personer jämfört med för ett år sedan. Detta innebär att invånarantalet minskat med 410 personer under de senaste tio åren. Även sett över en så lång period som närmare 30 år så har invånarantalet i kommunen minskat. 1981 uppgick invånarantalet i kommunen till 12 427 invånare.

Utvecklingen med en minskande befolkning sedan början av 1990-talet är inte unik för Tranemo kommun.

Många mindre kommuner har haft en liknande utveckling. Flyttströmmarna går till storstäder och universitetsoch högskoleorter. Åldersstrukturen i Tranemo kommun skiljer sig markant från den för hela riket i vissa åldersgrupper. Framför allt har Tranemo kommun förhållandevis få invånare i åldrarna mellan 20 och 30 år, både bland män och bland kvinnor. Däremot har Tranemo kommun betydligt fler invånare i 60-årsåldern jämfört med snittet för hela riket.

Befolkningsutvecklingen i kommunen har varit föremål för mycket diskussion de senaste åren. På olika sätt finns det möjlighet att påverka utvecklingen. Arbetsmarknadens utveckling och attraktiva boendemiljöer är naturligtvis viktiga faktorer.

10

Tranemo kommun Landareal Invånare per km2

744 km2 16

Befolkningsutveckling 2011 Befolkning 2010-12-31

11 587

Inflyttningar Utflyttningar Flyttningsöverskott Födda Döda Födelseöverskott Befolkningsförändring

536 -496 40 99 -120 -21 19

Befolkning 2011-12-31

11 606

Befolkningsutveckling 2007-2011 11 900 11 800 11 700 11 600 11 500 11 400 2007

2008

2009

2010

2011

Förvärvsarbetande 2009 Nattbefolkning, %

Jordbruk Tillverkning Offentlig service Övr. service m m

Tranemo 4 44 26 26

Riket 1 22 32 45

Dagbefolkning, %

Jordbruk Tillverkning Offentlig service Övr. service m m

Tranemo 4 55 23 18

Riket 1 22 32 45

Arbetslösheten bland kommunens invånare var mycket låg under 2007. Under 2008 och 2009 ökade arbetslösheten i kommunen snabbt i Tranemo såväl som i övriga landet.

Under 2010 och 2011 har arbetslöshetssiffrorna åter vänt nedåt.

Den totala arbetslösheten i Tranemo kommun uppgick till 3,6 procent i december 2010, vilket var en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med förra året. Den totala ar-betslösheten i länet uppgick till 6,3 procent och i riket till 6,5 procent i december 2011.

Total arbetslöshet, 2007-2011 8

6

4

2

0 2007

Andelen öppet arbetslösa i Tranemo kommun uppgick till 2,2 procent i december 2011.

I Tranemo kommuns näringsliv är det en stor koncentration på tillverkande industri. Tillverkningsindustrin samt byggsektorn står för ungefär 55 % av arbetstillfällena i kommunen. De största arbetsgivarna i kommunen, Tranemo kommun undantaget, är Ardagh Glass Limmared AB och Nexans IKO Sweden AB. Pendlingen till och från Tranemo kommun ökar, framförallt inpendlingen. År 2005 pendlade 1 498 personer in i kommunen enligt statistik från SCB. Under 2010 var antalet inpendlare 1 736 personer. 1 678 personer pendlade ut ur kommunen 2010. ”Inpendlingsnettot” var följaktligen 58 personer. 2006 var det första året under åtminstone de senaste femton åren som kommunen hade en nettoinpendling. 2008 var nettoinpendlingen 166 personer. Den tidigare nettoutpendlingen, som dock sjunkit stadigt under hela 2000-talet, var 175 personer under 2005 och hela 365 personer om man går så långt tillbaka som 1998.

2008

2009

2010

Tranemo, %

2011

Riket, %

Ungdomsarbetslöshet, 2007-2011 12

Förvaltningsberättelse

Utvecklingen på arbetsmarknaden

10 8 6 4 2 0 2007

2008

2009

2010

Tranemo, %

2011

Riket, %

Pendling 2006-2010 2 000 1 500 1 000 500 0 2006

2007

Utpendling

2008

2009

Inpendling

2010

Netto

Antal nya företag per 1 000 invånare 10 8 6 4 2 2006

2007 Tranemo

2008

2009

2010

Riket

11

Förvaltningsberättelse

Vision och strategisk plan Tranemo kommuns vision lyder:

TRANEMO, kommunen som tolkar tillvaron ur ett barnperspektiv, är familjernas naturliga val av bostadsort.

En väl utbyggd service skapar trygghet och trivsel som i kombination med naturskön omgivning ger livskvalitet.

Övergripande mål

Tranemo ska utvecklas på ett för människor och miljö långsiktigt hållbart sätt.

År 2020 har…

Tranemo kommun 13 000 invånare

År 2020 har…

Tranemo kommun en stark centralort – Tranemo - Limma-red är ett starkt tätortsområde

År 2020 har…

Tranemo kommun mycket gynnsamma villkor för företagande och entreprenörskap

De sex utvecklingsområdena är:

• Boende • Kommunikationer och infrastruktur • Kompetens och kunskap • Mötesplatser och upplevelser • Företagande och näringsliv • Demokrati, inflytande och delaktighet För vart och ett av dessa utvecklingsområden finns ett övergripande mål och en strategi för vad man ska jobba med under 2009-2011.

Boende

Det övergripande målet är att ”I Tranemo kommun finns ett bra och varierat utbud av boende.

Boendemiljöerna i kommunen är trygga och säkra.”

För att nå detta mål finns det planer för att stärka centralorten, vilket på sikt innebär att Tranemo och Limmared växer ihop till en stark centralort. Fler bostäder behövs, för att orten/orterna tillsammans ska utgöra ett tillräckligt starkt underlag för service, aktiviteter och allmänna kommunikationer.

Antalet bostäder anpassade för äldre och personer med olika funktionsnedsättningar behöver utökas.

För att uppnå variation i utbudet av bostäder ska Tranemo kommun stimulera byggandet av bostäder på landsbyg-den. Det handlar inte bara om dem som vill kunna bo kvar på sin hemort utan också om dem som vill bosätta sig på landsbygden.

Tillgången till attraktiva tomter för såväl enfamiljs- som flerfamiljshus ska vara god. Äganderätt och hyresrätt är de dominerande formerna för bostäder i Tranemo kommun i dag. Därför ska tillkomsten av alternativa upplåtelseformer stimuleras.

Aktiviteter 2011 Förslag avseende de tematiska tilläggen till översiktsplanen rörande LIS områden (byggnation i Strandnära lägen) och vindbruk har utarbetats och varit föremål för samråd.

Arbetet med fördjupad översiktsplan för Tor-pa/Hofsnäsområdet har påbörjats.

En VA utredning har genomförts för Hofsnäsområdet.

Tranemo kommun har av Borås stad förvärvat stugområdet på Hofsnäs.

12

Projektering av en nybyggnad av bibliotek på den s. k.

Samhalltomten håller på att slutföras . Enligt förslag till ny detaljplan ska befintlig industribyggnad rivas, och plats skapas för nya bostäder och verksamheter i attraktivt läge.

Arbete med flera detaljplaner i olika skeden pågår för att skapa byggbara attraktiva tomter.

Möte har hållits med fastighetsägare i kommunen för att diskutera intresse och möjligheter för bostadsbyggnation.

Byggnation av hyreslägenheter i Tranemo samhälle pågår.

Trygghetsboende har etablerats på Solbacken.

Beredningen för Trivsel och Trygghet har under 2011 haft i uppdrag att göra en plan för ”boende för äldre”.

Uppdraget innebär att beredningen ska utarbeta en plan för hur boendet för äldre i Tranemo kommun kan utvecklas och förändras för att bättre möta framtidens behov utifrån ett brukarperspektiv. Beredningen ska utarbeta övergripande principer för hur kommunen ska kunna erbjuda bra och anpassade boendeformer för äldre, samt bedöma behovet av antal platser i olika boendeformer sett ur ett kommunperspektiv.

Kommunikationer och infrastruktur

Det övergripande målet är att ”I Tranemo kommun finns kommunikationer och infrastruktur som tillgodoser beho-ven för såväl invånare som företag. I kommunen finns ett starkt rese- och logistikcentrum.”

För att nå detta mål måste trafiken på Kust- till kustbanan utvecklas. Västtrafik och andra parter ska påverkas för att få till stånd regionaltågtrafik. Kollektivtrafiken med buss måste också utvecklas genom bättre och snabbare förbindelser mot såväl Göteborg som Värnamo.

Genom bra dialog och gott samarbete med Vägverket och Västra Götalandsregionen ska kommunen verka för att få resurser avsatta till nödvändiga upprustningsbehov av vägnätet. Nyckelinvestering är förbifart Borås på rv 27.

Därutöver krävs inom kommunen upprustningar av det finmaskiga vägnätet.

Kust- till kustbanans förutsättningar för godstransporter måste behållas och utvecklas. I detta sammanhang kommer även en etablering av en godsterminal i Limmared att vara viktig för näringslivets utveckling. Den viktigaste investeringen på järnvägsnätet är en ombyggnad av Kusttill kustbanan mellan Göteborg och Borås.

Kommunens strävan är att alla invånare på sikt ska ha tillgång till minst bredband via ADSL eller mobil. Utvecklingen går även mot att det krävs allt högre kapacitet och detta ställer än mer krav på IT-infrastrukturen. I de större tätorterna finns goda möjligheter att effektivt lösa en vidareutveckling av IT-infrastrukturen genom att nyttja fjärrvärmenäten.

Aktiviteter 2011 I mars startade en ny expressbusslinje mellan Värnamo och Borås. Överenskommelse har träffats mellan Tranemo, Svenljunga, Borås, Västra Götalandsregionen, Gislaved, Värnamo och Jönköpings Länstrafik om finansiering. Trafiken genomförs på prov under en treårsperiod.

För kollektivtrafiken i stort i Sjuhärad har ”Målbild 2025” utarbetats och antagits av kommunalförbundet. I målbilden redovisas vilka behov som finns och vilken utveckling som erfordras av kollektivtrafiken i Sjuhärad. Tranemo kommun har i sina synpunkter angett att förslaget på ett bra och tydligt sätt redovisar det utvecklingsbehov som finns för kollektivtrafiken i Sjuhärad. Ett förslag till

Under 2011 skulle arbetena påbörjas vad gäller vägarna Ljungsarp – Grimsås och Dalstorp – Gölingstorp. Detta har inte skett. Vad gäller vägen Dalstorp – Gölingstorp kommer förbättringsåtgärder att genomföras under 2013.

För genomförande av förbifart Borås på rv 27 inom planperioden 2011 – 2021 krävs medfinansiering och för genomförande i början av perioden förskottering. Avtal har träffats mellan Regionen, Trafikverket och Borås stad, Svenljunga och Tranemo kommuner om såväl medfinansiering som förskottering. Byggstart är planerad till 2012.

En studie om etablering av omlastningsterminal bil/järnväg i Limmared har genomförts. Arbete pågår med såväl utförande- som finansieringsdiskussioner.

Ett nytt IT infrastrukturprogram har utarbetats och antagits. Bidrag har beviljats för utbyggnad med fiber till Bragnum, Gölingstorp och Sjötofta.

Föreningen FiberT har bildats för utbyggnad av fiber i hela kommunen.

Kompetens och kunskap

Det övergripande målet är att ”I Tranemo kommun finns förutsättningar för ett livslångt lärande för alla.”

För att nå detta mål ska skolan, oavsett nivå, präglas av positiva lärmiljöer. Miljöer i vilka alla studerande barn, ungdomar och vuxna, kan lyckas.

Lärandet ska vara meningsfullt så att det uppmuntrar till kreativitet och entreprenöriellt tänkande.

Med positiva erfarenheter av lärandet skapar vi förutsättningar för ett livslångt lärande. Ett livslångt lärande har sitt ursprung i den enskilda individens lust att lära, och vår uppgift är att skapa goda förutsättningar för detta ”på hemmaplan”. Ett attraktivt gymnasium med ett kvalitativt utbud, samt ett Lärcentrum som ger möjligheter till gymnasie- och högskolestudier på hemorten ger goda förutsättningar för livslångt lärande.

Aktiviteter 2011 2011 började en ny skollag att gälla samt nya läroplaner för förskola, grundskola, särskola och gymnasium. En av de grundläggande tankarna i dessa styrdokument är att verksamhetens ska planeras och genomföras utifrån de behov och förutsättningar som barnen och eleverna har.

Under 2011 har fokus varit att implementera dessa styrdokument och skapa bra förutsättningar för pedagoger och elever att anpassa verksamheten till nya förutsättningar.

I detta arbete står elevens lärprocess i centrum, vilket i grunden handlar om positiva lärmiljöer och meningsfullt lärande. De flesta av våra aktiviteter på kompe-tensutvecklingsdagar och konferenser under 2011 har ägnats åt att omsätta de nya styrdokumenten till verk-samhet.

Det entreprenöriella lärandet har med de nya läroplanerna fått en naturlig plats i undervisningen, från de lägre åldrarna upp till gymnasiet. Under 2011 har ung företagsamhet (UF) blomstrat upp och visat att både det entreprenöriella lärandet och entreprenörskapet står starkt i Tranemo. När det gäller UF har samverkan med näringslivet varit särskilt viktigt.

Tranemo gymnasium har på ett tydligare sätt profilerat sig med lärlingsinriktningar, i nära samarbete med näringslivet i kommunen. Gymnasiet kan idag erbjuda ett

brett utbud av utbildningar vilket skapar goda förutsättningar för medborgarna i alla åldrar att utvecklas genom studier.

Mötesplatser och upplevelser

Det övergripande målet är att ”För alla invånare i Tranemo kommun finns mötesplatser som ger möjligheter till upplevelser, utveckling och gemenskap.”

För att nå detta mål ska Tranemo kommun fortsätta att i samverkan med regionen och andra aktörer arbeta med våra bärande idéer för hur vi ska skapa vitala och levande mötesplatser i hela kommunen.

Genom att erbjuda möjligheten att ta del av och utöva kultur på hemmaplan, ger vi förutsättningar för ett rikt kulturliv.

En redan befintlig och viktig del av tanken kring mötesplatser är ett aktivt föreningsliv, ett föreningsliv som borgar för att utbudet av fritidsaktiviteter är stort och för möjligheter till möten mellan ungdomar och äldre och olika kulturer. Föreningslivet är också en del av ambitionen att skapa attraktiva friluftsmöjligheter för invånarna i Tranemo kommun.

Förvaltningsberättelse

kollektivtrafikprogram främst för perioden fram till 2016 har nu tagits fram där mer konkreta åtgärder föreslås för att närma sig målbilden.

Kommunen för en kontinuerlig dialog med Trafikverket om behoven på vägnätet.

Aktiviteter 2011 Projekt Tranemodellen har pågått under året med regionala tillväxtmedel som bas. Projektet syftar till att etablera mötesplatser över generationsgränserna i olika orter. Mötesplats har etablerats i Grimsås liksom ett projektrum i Tranemo. Arbete pågår med etablering i Uddebo och Limmared.

Beslut har tagits om och byggnation påbörjats av Glasets Hus i Limmared. Glasets Hus ska bli en viktig mötesplats för kommunens invånare och ett besöksmål för turister.

Byggnation av två konstgräsplaner genomförs i Tranemo och Dalstorp.

Projekteringen pågår kring etablering av ett nytt huvudbibliotek som ska utgöra navet för mötesplatser i kommunen. Förhoppningen är att det nya biblioteket ska vara en skapande mötesplats vilken även kommer att ha ett regionalt uppdrag inom området.

Inom ramen för föräldrastödsprojektet har mötesplats skapats i Vita villan och därmed har det förebyggande arbetet med barn och ungdomar utökats i Tranemo.

Inom fritidsverksamheten har skapats tillfällen med dans för personer med funktionsnedsättning, vilket har bidragit till meningsfull fritid och möten med andra för dessa personer. Under sommaren bidrog Kulturplaneten till att barn fick skapande aktiviteter tillsammans med andra, i samverkan mellan föreningsliv, lärande och omsorg.

I samarbete med Kulturskolan får personer med funktionsnedsättning möjlighet att skapa musik genom tyst orkester, en verksamhet som är en ny arena för personer med funktionsnedsättning.

Företagande och näringsliv

Det övergripande målet är att ”I Tranemo kommun finns ett företagsklimat som är så gott att etablerade företag stannar kvar och utvecklas och att nya företag finner det naturligt att etablera sig här. I kommunen finns ett differentierat näringsliv.”

För att nå detta mål ska Tranemo kommuns organisation vara mycket lyhörd och flexibel. Entreprenörskap ska uppmuntras och stimuleras. Det krävs också att vi

13

Förvaltningsberättelse

behandlar inkomna ärenden snabbt och ger företagarna information om ärendenas gång.

För att möjliggöra en positiv utveckling av vårt näringsliv ska de fysiska förutsättningarna vara goda. Vi ska genom strategiskt mark- och planarbete se till att det finns attraktiva och byggklara tomter för olika verksamheter.

Tranemo kommun ska prioritera en ökad differentiering av näringslivet genom att bl.a. stimulera privat tjänsteproduktion.

Aktiviteter 2011 Kommunens organisation har förändrats. Näringslivsfrågorna har knutits närmare till kommunens serviceverksamhet och förstärkts genom inrättande av tjänst som service- och näringslivschef.

I Översiktsplanen har även lämpliga lokaliseringar av verksamhetsområden redovisats.

Detaljplanearbete för flera industriområden har pågått under året.

Samverkan med företagen inom ramen för bl a Näringslivsrådet har fortsatt under året.

En arbetsgivarring har etablerats där såväl kommunen som flera företag i kommunen ingår.

Demokrati, inflytande och delaktighet

Det övergripande målet är att ”Invånarna i Tranemo kommun är engagerade och delaktiga i kommunens verksamhet och i kommunens utveckling.”

För att nå detta mål ska invånarna ha möjlighet till infly-

14

tande och påverkan över de frågor som känns angelägna.

Byalag, utvecklingsgrupper och invånare i allmänhet ska kunna påverka kommunens utveckling. Översynen av nämndsstrukturen och fullmäktiges arbetsformer har som en viktig uppgift att hitta former för ett förbättrat medborgarinflytande.

Alla som kommer i kontakt med de kommunala verksamheterna ska få ett korrekt och serviceinriktat bemötande.

Det är viktigt att vi tidigt kan stimulera våra ungdomar att engagera sig i kommunens utveckling och i frågor som berör dem.

Aktiviteter 2011 Under 2011 har genomförandet av den nya organisationen inletts. Fullmäktigeberedningarna har startat sitt arbete. Det engagemang och den dialog som detta redan inneburit har varit mycket positivt.

Några ungdomar på gymnasiet har deltagit i ett internationellt läger i Norge. Detta inspirerade ungdomarna att själva börja arbeta med att under 2012 arrangera ett läger i Tranemo. Engagemanget leder förhoppningsvis till att det blir fler ungdomar som får intresse av att engagera sig i samhällsutvecklingsfrågor.

Brukarråd inom ungdomsboende för personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar har startats för att öka delaktigheten i viktiga frågor som fritid, sysselsättning och arbete m.m.

Det pågår kontinuerligt ett arbete för att kommunens anställda ska bemöta invånare och andra på ett bra sätt.

I detta avsnitt redovisas jämförande statistik ur olika aspekter för kommunerna i Sjuhärad.

Befolkningsutveckling senaste femårsperioden

Svenskt Näringslivs kommunranking 2011

Andel (%) elever i åk 9 som är behöriga till gymnasieskolan, 10/11

Borås Bollebygd Ulricehamn Vårgårda Mark Herrljunga Svenljunga Tranemo

Bollebygd Vårgårda Herrljunga Borås Svenljunga Ulricehamn Tranemo Mark

Mark Bollebygd Svenljunga Borås Herrljunga Vårgårda Ulricehamn Tranemo

Riksgenomsnitt

3,8% 2,5% 2,5% 0,9% 0,8% 0,3% -1,3% -1,4%

17 18 37 63 98 109 115 251

91 88 88 85 85 83 81 79 88

Källa: SCB

Källa: Svenskt Näringsliv

Källa: Skolverket

Skattesats 2011

Allmännyttiga bostadsföretag, hyresnivåer 2011, kr/kvm

Andel (%) gymnasieelever som fullföljde utbildningen inom fyra år, exklusive IV - läsåret 10/11

Tranemo Svenljunga Mark Herrljunga Ulricehamn Vårgårda Borås Bollebygd

Riksgenomsnitt

Tranemo Vårgårda Borås Bollebygd Ulricehamn Svenljunga Mark Herrljunga

Riksgenomsnitt

Ulricehamn Tranemo Bollebygd Borås Vårgårda Mark Svenljunga Herrljunga

Riksgenomsnitt

20,98 21,00 21,49 21,49 21,64 21,64 21,70 22,29 20,73

770 801 802 812 825 845 851 890 915

90 89 88 87 86 84 83 80 83

Källa: SCB

Källa: SABO

Källa: Skolverket

Skattekraft i procent av riksgenomsnittet, 2010

Förskola, antal inskrivna barn /årsarbetare läsåret 10/11

Andel av 65-w år med omsorg i särskilt boende 2010 - procent

Bollebygd Borås Tranemo Ulricehamn Herrljunga Mark Vårgårda Svenljunga

Källa: SCB

Herrljunga Tranemo Ulricehamn Svenljunga Borås Vårgårda Mark Bollebygd

Riksgenomsnitt

Tranemo Mark Svenljunga Vårgårda Ulricehamn Bollebygd Borås Herrljunga

Riksgenomsnitt

100 94 92 91 90 90 89 86

5,4 5,5 5,6 5,6 5,7 5,7 5,9 6,0 5,4

6,3 6,0 5,9 5,1 5,0 4,7 4,6 4,4 5,4

Källa: Skolverket

Källa: Kolada

Arbetslöshet, december 2011

Antalet lärare/100 elever i grundskolan läsåret 10/11

Andel av 65-w år med omsorg i ordinärt boende 2010 - procent

Tranemo Bollebygd Herrljunga Vårgårda Mark Ulricehamn Svenljunga Borås

Riksgenomsnitt

Tranemo Herrljunga Ulricehamn Mark Borås Vårgårda Svenljunga Bollebygd

Riksgenomsnitt

Mark Borås Ulricehamn Vårgårda Svenljunga Bollebygd Herrljunga Tranemo

Riksgenomsnitt

Källa: AMS

2,2 2,4 2,4 2,7 2,9 2,9 3,0 3,7 3,6

Källa: Skolverket

8,9 8,9 8,5 8,5 8,4 8,3 8,2 8,0 8,3

Förvaltningsberättelse

TRANEMO KOMMUN I ETT SJUHÄRADSPERSPEKTIV

13,6 13,5 13,4 12,4 12,1 10,7 8,7 8,4 11,5

Källa: Kolada

15

Förvaltningsberättelse

GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunfullmäktige har i budgeten för 2011 inom ramen för kommunens styrmodell fastställt mål och riktlinjer för verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. För ekonomin anges de finansiella mål som är av betydelse för god ekonomisk hushållning.

I detta avsnitt görs en kort sammanfattande uppföljning avseende måluppfyllelsen.

Finansiella mål

Måluppfyllelse

Kommunens ekonomiska resultat ska motsvara 1,5 % av skatter och utjämning.

Målet avseende det ekonomiska resultatet har inte uppnåtts under 2011. Det ekonomiska resultatet, exklusive jämförelsestörande poster, uppgår till 3,4 mkr.

Kommunens soliditet skall behållas på dagens nivå.

Soliditeten sjönk med 2,7 procentenheter under 2011. En stor engångskostnad på 21,8 mkr till följd av ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden innebär att det egna kapitalet minskar kraftigt. Den aktuella engångspostens påverkan på soliditetsmåttet är just 2,7 procentenheter. Att soliditeten inte sjunker mer beror bland annat på att de kortfristiga skulderna minskat med nästan 19 mkr. Målet avseende den finansiella ställningen, soliditeten, har inte uppnåtts under 2011.

Över tid bör alla investeringar vara självfinansierade.

Målet att alla investeringar över tid ska finansieras med egna medel uppnås inte. Sett över den senaste tioårsperioden (2002-2011) har 63 procent av investeringarna finansierats via medel som tillförts från driften.

Verksamhetsmål

Måluppfyllelse

Lokala företagares omdömen om företagsklimatet i kommunen skall rankas bland de 30 bästa i landet (Svenskt Näringslivs undersökning).

År 2011 var rankingen plats 115. Detta är långt från målet samt även en liten försämring jämfört med 2010.

2012 skall sjukfrånvaron i organisationen vara så låg att den är bland de fem lägsta i landets samtliga kommuner. Delmål 2011 är att sjukfrånvaron ska minska med 0,2 procentenheter jmf med 2010.

Sjukfrånvaron ökat från 4,1 till 4,2 %.

Andelen anställda med heltidsanställning skall öka årligen med minst 5% och andelen timanställda skall årligen minska med minst 5%.

16

God måluppfyllelse:

Viss måluppfyllelse:

Ingen måluppfyllelse:

Andelen heltidsanställda har ökat från 56 till 58 %.

Andelen timavlönade minskade med 3 % jämfört med förra året.

Fakturering av de årliga avgifterna inom miljö- och byggverksamheten ska ske huvudsakligen under första tertialet.

Målet uppfyllt.

Miljö- och bygg skall aktivt arbeta med intern kontroll samt styrning av verksamhet relaterat budget tertialvis.

Nyckeltal: Uppföljning av tillsynsplaner samt händelsestyrd verksamhet; - ärendemängd - antal årsarbetare - tjänstegarantier Kvalitetsmål: - tillsynen ska följa centrala myndigheters direktiv avseende kvalitet och kontinuitet - tjänstegarantin för handläggningstid ska efterlevas - myndigheten ska eftersträva full bemanning på inrättade tjänster

Ytterligare en bygglovingenjör har anställts fr.o.m. årsskiftet 2011/12. Sedan hösten 2011 arbetar en bygglovingenjör och en stadsarkitekt på konsultbasis två dagar per vecka.

Andelen vakanta lokaler i kommunens fastigheter ska vara högst 2%.

Uppnåddes ej under 2011 då vakanta lokaler finns i ett flertal fastigheter, bl a Kindbo, Lövstagatan 2 och 15, f d Samhall samt industrifastigheten Kuben.

Mängden avfall som vägs in till deponi eller för vidaretransport till förbränning ska uppgå till högst 530 kg/hushåll.

Mängden avfall 2011 blev 580 kg/hushåll, främst har brännbart avfall till ÅVC Returen ökat (ca 25 % ökning). Den nya centralen med fler sorteringsmöjligheter samt utökade öppettider medför fler besökare, till viss del kan avfallet tidigare ha slängts på fel ställen, t ex återvinningsstationer, i skogen etc.

Oljeuppvärmda lokaler finns kvar i Länghem, under 2012 kommer dessa att konverteras till värmepump. I Grimsås finns en fastighet med oljeuppvärmning. Planer finns på att eventuellt avyttra denna.

Bibehållen nivå på antal badande i simhallen jämfört med föregående år.

Antal badande under 2011 var över 400 fler än 2010.

Andelen elever i åk 5 som uppnår målen i alla ämnen ska öka med minst 10 procentenheter.

2011=79%, 2010=79%.

Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan ska öka.

2011: behörig till högskoleförberedande program=72,4%, till yrkesprogram=75,7%, 2010 var behörigheten=78,9% Behörighetskraven har kraftigt skärpts.

Andelen elever i gymnasieskolan som fullföljt ett nationellt gymnasieprogram efter 3 år ska öka.

2011=90%, 2010=90%.

Antalet inskrivna elever i kulturskolan ska öka med minst 5 % jämfört med föregående år.

2011=516, 2010=515.

Öka antalet besök/invånare från 3,95 till över 4 gällande all aktivitet inom biblioteksverksamheten.

Antalet besökande ungdomar vid fritidsgårdarna ska öka med minst 5 % jämfört med föregående år.

2011=3,8 Jämförelsetalet 3,95 bestämdes innan nedskärningarna på kultur-sekreterare, bibliotekarie, biblioteksassistent och innan filialerna lades ner.

Förvaltningsberättelse

2012 skall ingen av de lokaler som används för kommunens verksamhet utnyttja olja för uppvärmning. Oljeuppvärmda lokaler ska konverteras till mer miljövänliga uppvärmningsalternativ, t ex fjärrvärme, pellets, värmepump etc. Delmål för 2011 är att samtliga kommunala lokaler i Länghem ska ha konverterats.

2011=2 647 besök, 2010=3 858 besök Besöken på Grimsåsgården har minskat p g a att öppetkvällarna kolliderade med fotbollsträning. I Limmared dalade besöken redan under våren eftersom man visste att gården skulle stänga under hösten. I Länghem var gården stängd ht 2010 ochh det tog tid innan ungdomarna hittade tillbaka.

Ekonomi, omsorgssektionen: Öka verksamheternas delaktighet i budgetprocess och uppföljning för att skapa ökad förståelse för ”god ekonomisk hushållning”.

Regelbundna uppföljningsmöten sker mellan områdeschefer, sektionschef och ekonom.

Handläggning, omsorgssektionen: Genom att aktivt följa rättstolkningen inom LSS samt sociallagstiftning arbeta för att 95% av alla överklagningar i länsrätt och kammarrätt lämnas utan bifall.

Under året har samtliga överklagningar inom såväl äldreomsorg som funktionsnedsättning lämnats utan bifall vid överprövning.

Personal, omsorgssektionen: För att vara en god arbetsgivare skall antalet medarbetare som kan utöka sin sysselsättningsgrad under året öka.

Samtlig omvårdnadspersonal väljer sin sysselsättningsgrad två gånger/år.

Omsorgssektionens brukare skall känna sig trygga även när de har behov av nämndens vård- och omsorgsinsatser. Varje brukare ska vara delaktig i såväl upprättande som uppföljning av genomförandeplan över individuellt beviljade insatser.

Ett gediget och strukturerat arbete pågår för att öka brukarens delaktighet och möjlighet att utöva inflytande över insatserna.

Inom äldreomsorgen finns behov av en övergripande boendeutredning för att kartlägga framtida behov av bra boende för äldre.

Målet är att presentera ett resultat före sommaren 2011. Inom avdelning för funktionsnedsättning bör antalet platser inom det särskilda boendet omvandlas från gruppbostad till servicebostad enligt LSS.

Med grund i presenterad boendeutredning har Kommunfullmäktige fattat beslut om ett omfattande lokalförsörjningsprogram som berör både äldreomsorg och LSS.

Inom individ- och familjeomsorgen ska det finnas arbetsplaner i biståndsärenden där det är relevant och planerna ska utvärderas regelbundet.

Under året har arbetsplaner framtagits i samtliga nya ärenden och kompletterats i övriga ärenden.

Missförhållanden bland barn och unga ska upptäckas på ett tidigt stadium genom minst ett informationstillfälle på varje skola/förskola under året.

Viss samverkan pågår – utvecklingsarbete pågår.

Varje medarbetare ska genom ett informationstillfälle varannan månad få en ökad medvetenhet kring verksamhetens ekonomiska situation.

Varje medarbetare får information var 14:e dag vid arbetsplatsträff.

Genom att aktivt följa rättstolkningen inom sociallagsstiftningen arbeta för att 95% av alla överklagningar i länsrätt och kammarrätt lämnas utan bifall.

Alla överklagningar förutom en har lämnats utan bifall vid överprövning. Totalt överklagades nio beslut.

17

Koncernen Tranemo kommun

Koncernen Tranemo kommun omfattar utöver kommunen även de helägda bolagen Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Bostadsbolaget Tranemobostäder hade vid utgången av år 2011 ett fastighetsbestånd som omfattar 825 bostadslägenheter (56 148 kvm) och 50 lokaler (5 087 kvm).

Tranemo Utvecklings AB bildades under 2005 och syftet med bolagets verksamhet är att utveckla och bredda näringslivet i Tranemo kommun. Bolagets verksamhet innebär att exploatera, förvärva, bebygga, förvalta, hyra ut och sälja fastigheter för näringsverksamhet. Bolaget förvaltade vid utgången av 2011 en lokalyta på 35 040 kvm.

Koncernens resultatutveckling 2007-2011, mkr

25 15

mkr

Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2011 uppgår till -15,8 mkr, vilket innebär en resultatförsämring med 24,4 mkr jämfört med förra året. Större delen av resultatförsämringen förklaras dock av en stor engångskostnad på 21,8 mkr till följd av ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden.

Kommunens ekonomiska resultat försämras med 7,5 mkr (exklusive jämförelsestörande poster). Tranemo Utvecklings AB (TUAB) redovisar försämrat resultat jämfört med förra året. Tranemobostäders (TBAB) ekonomi påverkas positivt av fortsatt relativt låga räntenivåer under 2011. Hög vakansgrad och omfattande underhåll påverkar dock det ekonomiska resultatet negativt. Båda bolagen redovisar positiva resultat efter skatt.

Koncernens soliditet minskar med 2,2 procentenheter till 16,2 procent.

-20,4 -25 2007 2008

20

TRANEMOBOSTÄDER AB

Syftet med Tranemobostäders verksamhet är att äga, förvalta och hyra ut bostäder och lokaler inom Tranemo kommun. Bolagets verksamhet kan också omfatta uppförande av småhus och bostadsrätter för försäljning.

18

2010

2011

18,2 13,6

15 10

6,0

5

6,3

0

2,7

-5 -10 2007

2008

2009

2010

2011

Soliditetsutveckling 2007-2011 Inklusive hela pensionsskulden

Koncernens soliditet

Koncernens soliditet, inklusive samtliga pensionsåtaganden, har under den senaste femårsperioden legat mellan 16 och 21 procent. Stora investeringar de senaste åren har inneburit en lägre nivå på soliditeten.

2009

25

22%

Soliditeten är ett mått på det ekonomiska handlingsutrymmet. En låg soliditet innebär att det ekonomiska handlingsutrymmet är begränsat – och vice versa.

-15,8

Koncernens resultatutveckling 2007-2011, mkr Exklusive jämförelsestörande poster

Kommunkoncernens ekonomiska resultat 2011 uppgår till -15,8 mkr (2010: +8,6 mkr). Det ekonomiska resultatet 2011 innebär följaktligen en resultatförsämring med 24,4 mkr jämfört med förra året.

21,4% 20,7%

20% 18,4% %

Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. En soliditet på 16 procent innebär att redovisningsenheten har skulder motsvarande 84 procent av de samlade tillgångarna.

2,7

-5 -15

Årets ekonomiska resultat

Undantaget jämförelsestörande poster uppgår det ekonomiska resultatet till 6,0 mkr. Resultatet påverkas negativt av en stor engångskostnad på 21,8 mkr till följd av ändrad diskonteringsränta för beräkning av kommunens pensionsskuld.

8,6

6,3

5

mkr

Förvaltningsberättelse

EKONOMISK ÖVERSIKT - KONCERNEN

18%

16,2%

18,1%

16% 14% 2007

2008

2009

2010

2011

Ordförande VD

Andelen outhyrda lägenheter har minskat under 2011.

Antalet outhyrda lägenheter uppgick i genomsnitt under 2011 till cirka 66 lägenheter vilket motsvarar 7,9 procent av lägenhetsbeståndet. Under 2010 uppgick den genomsnittliga vakansgraden till 8,4 procent.

Resultat efter skatt Omsättning Summa outhyrt Balansomslutning Antal lägenheter Antal lokaler

Kostnaderna för underhåll var lägre under 2011 än året innan. Underhållskostnaderna uppgick till 8,3 mkr (2010: 9,6 mkr). Genomsnittsåldern på fastighetsbeståndet uppgår till cirka 39 år - fastigheternas ”medelvärdeår” är 1973.

Under 2010 beslutade kommunfullmäktige om förändrade ägardirektiv för bolaget. De nya ägardirektiven innebär som en del att bolaget ska arbeta långsiktigt för att minska kommunens risktagande. Bolaget ska bland annat arbeta för att stärka soliditeten. Bolagets soliditet har ökat med nästan en halv procentenhet jämfört med föregående årsskifte. Bolagets låneskuld har minskat med 2,2 mkr jämfört med föregående årsskifte.

Kommunens ägarandel: 100% Aktiekapital: 5,0 mkr

Genomsnittlig vakansgrad Vakansgrad december Soliditet

2011

2010

+0,8 mkr 45,2 mkr 4,7 mkr 170 mkr 825 50

+0,1 mkr 44,7 mkr 5,1 mkr 169 mkr 840 50

7,9%

8,4%

6,3% (53 lgh)

8,9% (75 lgh)

10,9%

10,5%

Resultatutveckling Tranemobostäder AB 2007-2011, mkr

4 2

mkr

Bolagets ekonomiska resultat har påverkats positivt av fortsatt relativt låga räntenivåer. Bolagets räntekostnader under 2011 var dock var cirka 1,9 mkr höge än året innan.

Den genomsnittliga räntenivån under 2011 var 2,52 procent (2010: 1,17 procent, 2009: 1,39 procent).

Hans Andersson (c) Linda Hansson

Förvaltningsberättelse

Tranemobostäder verkar i konkurrens med andra aktörer på marknaden för bostäder och lokaler inom kommunen.

Bolagets marknadsandel när det gäller lägenheter i flerbostadshus överstiger 60 procent.

Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2011 uppgår till +0,8 mkr efter skatt.

0

0,8 0,1

-0,4 -1,8

-2

I enlighet med en av styrelsen utarbetad strategisk plan för att stärka bolagets ekonomi har femton lägenheter sålts under året, i orterna Dalstorp, Ambjörnarp och Sjötofta. Försäljningarna bidrar med en positiv resultateffekt på 1,1 mkr under 2011.

-4 2007

2008

-0,8

2009

2010

2011

Framtiden

Bolaget har arbetat för att minska oljeberoendet och man räknar med att oljeberoendet ska sänkas till noll under 2012. Detta åstadkoms genom konverteringar av värmeinstallationer till mer kostnadseffektiva och miljövänliga system.

Soliditetsutveckling Tranemobostäder AB 2007-2011

12% 11% 10% 9%

10,5%

10,5%

%

Bolagets målsättning inför 2012 är att sänka vakansgraden mot målet på tre procent, vilket motsvarar 25 lediga lägenheter i snitt.

10,9%

10,2% 9,4%

8% 2007

2008

2009

2010

2011

19

Det ekonomiska resultatet för bolaget under 2011 uppgår till +0,1 mkr (2010: +0,4 mkr).

Bolagets omsättning och balansomslutning har ökat kraftigt de senaste åren efter ett antal fastighetsförvärv.

Under 2011 har dock inga nya förvärv skett, utan tvärtom har en fastighet avyttrats.

Bolaget har under verksamhetsåret förvaltat följande fastigheter: • Limmared 25:1 i Limmareds samhälle Fastigheten har avstyckats och avyttrats till två av de tidigare hyresgästerna i september 2011.

• Genhöve 2:2 i Ljungsarp Fastigheten är uthyrd i sin helhet. Återköpsavtal finns.

• Industribyggnad på fastigheten Ömmestorp 1:27 i Tranemo.

Byggnaden är uthyrd i sin helhet. Återköpsavtal finns.

• Skogarp 1:39 och 1:21 i Dalstorp Fastigheten köptes i juni 2009 och är uthyrd i sin helhet. Återköpsavtal finns.

• Gudarp 3:44 i Tranemo Fastigheten köptes i juli 2009 och är uthyrd i sin helhet. Återköpsavtal finns.

• Moghult 1:223 i Grimsås Fastigheten köptes från kommunen i januari 2009 och är uthyrd i sin helhet.

• Lagmanshaga 1:13 i Ljungsarp Fastigheten köptes från kommunen i april 2011. Fastigheten är till salu alternativt ledig för uthyrning. Ägardirektivet att bolaget ska arbeta för konsolidering och för att stärka soliditeten har uppnåtts under 2011.

Framtiden

Verksamheten förväntas ge ett fortsatt positivt ekonomiskt resultat de kommande åren.

Inom TUAB:s styrelse har förts diskussion om bolagets framtida inriktning. Styrelsens presidie har tillskrivit kommunstyrelsen om att skapa ”en väg in” i kommunen för samtliga frågor som rör näringslivet.

Ordförande VD

2011

Resultat efter skatt Omsättning Balansomslutning Lokalyta, kvm (december) Soliditet

2010

2009

0,1 mkr 8,1 mkr 79,8 mkr

0,4 mkr 7,5 mkr 79,3 mkr

1,2 mkr 5,9 mkr 91,8 mkr

35 040 8,2%

42 337 8,1%

42 337 6,6%

Resultatutveckling Tranemo Utvecklings AB 2007-2011, mkr 2 1,2 1

0

-0,2

0,4 0,1

-1 2007

-0,5 2008

2009

2010

2011

Soliditetsutveckling Tranemo Utvecklings AB 2007-2011

12%

11,0%

10% 9,6%

8,1%

8,2%

8%

6% 2007

20

ChrisTina Yngvesson (m) Niklas Anemo

Kommunens ägarandel: 100% Aktiekapital: 6,0 mkr

mkr

Tranemo Utvecklings AB har enligt bolagsordningen till ändamål att förvärva, bebygga, förvalta, uthyra och sälja fastigheter avsedda för hantverk, industri, handel och tjänsteverksamhet samt även bedriva därmed sammanhängande verksamhet.

%

Förvaltningsberättelse

TRANEMO UTVECKLINGS AB

6,6% 2008

2009

2010

2011

Kommunens resultatutveckling 2007-2011, mkr 20 7,0

10 mkr

Det ekonomiska resultatet för 2011 uppgår till -18,4 mkr, vilket är en resultatförsämring med 24,4 mkr jämfört med förra året. Större delen av resultatförsämringen förklaras dock av en stor jämförelsestörande engångskostnad på 21,8 mkr till följd av ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 3,4 mkr, vilket är en försämring med 7,6 mkr jämfört med året innan. Skatteintäkterna är betydligt högre än vad som ursprungligen budgeterades. Budgetutfallet påverkas negativt av att sektionerna sammantaget har ett underskott med 14,4 mkr jämfört med budget.

0

0,3

-10 -20

6,0

-21,6

-30 2007

-18,4

2008

2009

2010

2011

Investeringarna under 2011 uppgick till 51,5 mkr.

Kommunens resultatutveckling 2007-2011, mkr, exkl jämförelsestörande poster 30 20 mkr

För att beskriva och analysera det ekonomiska resultatet, den ekonomiska utvecklingen och kommunens finansiella ställning används en modell som utgår från fyra olika perspektiv: • Resultat och kapacitet Det finansiella resultatet: – vilken balans har kommunen haft över intäkterna och kostnaderna under året och över tid?

Kapacitetsutvecklingen – vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt?

• Risk och kontroll Riskförhållanden – vilka är riskerna som kan påverka kommunens resultat och kapacitet?

Kontroll – vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen?

Förvaltningsberättelse

EKONOMISK ÖVERSIKT – KOMMUNEN

17,0 11,0

7,0

10 0

3,4

0,3 -10 2007

2008

2009

2010

2011

Årets resultat i förhållande till ekonomiskt resultatmål 2007-2011, exkl jämförelsestörande

RESULTAT OCH KAPACITET Årets ekonomiska resultat

Budgetavvikelser

Verksamheternas ekonomiska utfall Verksamheternas ekonomiska utfall är betydligt sämre än budgeterat. Avvikelsen totalt uppgår till -14,4 mkr.

Omsorgssektionen (-9,2 mkr), lärandesektionen (-3,5 mkr) och tekniska sektionen (-2,4 mkr) redovisar underskott mot budget. Service- och näringslivssektionen (+0,3 mkr) och sektionen för strategisk planering (+0,4 mkr) redovisar överskott mot budget.

Kommunen klarar lagkravet på ekonomi i balans även 2011, vilket innebär att kommunen nått upp till kravet varje år sedan det infördes

20

17,0 11,0

10 mkr

Kommunens ekonomiska resultat för 2011 uppgår till -18,4 mkr. Det negativa resultatet förklaras av en stor jämförelsestörande engångskostnad på 21,8 mkr till följd av ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden. Resultatet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 3,4 mkr. Det budgeterade resultatet uppgår till 4,2 mkr. Det ekonomiska utfallet, exklusive jämförelsestörande poster, är följaktligen 0,8 mkr lägre än budgeterat.

7,0

Mål

8,0 3,4

0 0,3 -10 2007

2008

2009

2010

2011

Verksamheternas budgetutfall 2011, mkr

Service- och näringslivssektionen Tekniska sektionen Lärandesektionen Omsorgssektionen Strategisk planering Summa

+0,3 -2,4 -3,5 -9,2 +0,4 -14,4

Verksamheternas budgetutfall 2007-2011, mkr 2007 2008 2009 2010 2011

1,6 -7,2 -5,7 -7,8 -14,4

21

Avskrivningar 2007-2011, mkr

40 34,6 35 mkr

Utfallet för finansförvaltningen är 8,2 mkr sämre än budgeterat. Det negativa resultatet förklaras av en stor jämförelsestörande engångskostnad (finansiell kostnad) på 21,8 mkr till följd av ändrad diskonteringsränta för beräkning av pensionsskulden. Budgetutfallet exklusive jämförelsestörande poster uppgår till 13,6 mkr. Under året har budgeten justerats med 3,3 mkr avseende finansiering av tilläggsanslag till verksamheterna med motsvarande belopp.

Avskrivningarna under 2011 uppgår till 34,6 mkr, vilket är 1,1 mkr lägre än budgeterat. Samtidigt är de interna intäkterna från verksamheternas kapitalkostnader 0,7 mkr lägre än budgeterat.

34,2

32,0

2008

2009

2010

2011

Nettoinvesteringar 2007-2011, mkr

90

88

86

80 70 60

62

50

Investeringar

52

40

39 30 2007 2008

Årets nettoinvesteringar uppgår till 51,5 mkr (2010: 61,9 mkr). Den budgeterade investeringsvolymen för 2011 uppgick till 77,0 mkr.

Investeringsnivån 2011 är lägre än den genomsnittliga årliga investeringsvolymen sett över de senaste fem åren, vilken uppgår till 65,2 mkr.

2009

2010

2011

Avskrivningarnas andel av nettoinvesteringarna, %

70%

67%

69% 55%

60% %

Den genomsnittliga årliga avskrivningsnivån under den senaste femårsperioden uppgår till 31,2 mkr. Avskrivningskostnaderna den senaste femårsperioden uppgår därmed till 48 % av gjorda investeringar. Avskrivningskostnaderna som andel av skatter och statsbidrag har ökat, från 5,6 procent 2007 till 6,5 procent under 2011.

Kommunfullmäktige har angivit som mål att över tid bör alla investeringar självfinansieras. Sedan 2003 har målet endast uppnåtts ett enstaka år – 2007. Självfinansieringsgraden 2011 uppgår till 74 %. Orsaken till den låga självfinansieringsgraden är framförallt att investeringarna är på en hög nivå. Om man ser till utfallet de senaste fem åren har självfinansieringsmålet inte uppnåtts – under denna period uppgår självfinansieringsgraden till 58 %. I ett tioårsperspektiv uppgår självfinansieringsgraden till 63 %.

En viss del av årets nettoinvesteringar har gjorts inom sådana verksamheter som finansieras via avgifter från brukarna – fjärrvärme-, renhållnings- och VA-verksamheterna. Sammantaget uppgår investeringarna inom dessa verksamhetsområden till 7,4 mkr.

28,4

26,6

20 2007

Intäkterna från skatteintäkter och generella statsbidrag är 7,1 mkr högre än budgeterat. Den definitiva slutavräkningen för 2010 påverkar utfallet i positiv riktning med 1,7 mkr.

Finansnettot 2011 är belastat av engångseffekten (21,8 mkr) på grund av ändrad diskonteringsränta. Exklusive denna post är de finansiella nettokostnaderna 0,2 mkr högre än budgeterat.

30 25

mkr

Förvaltningsberättelse

Finansförvaltning

50% 40%

33%

30% 2007

2008

36% 2009

2010

2011

Självfinansieringsgrad 2007-2011

120%

110%

%

100%

74%

80% 60%

65% 41%

40% 20% 2007

22

37% 2008

2009

2010

2011

Soliditetsutveckling 2007-2011 inklusive hela pensionsskulden

25,3%

26%

24,3%

24% 22%

20,6%

20%

20,5%

17,9%

18% 16% 2007

2008

2009

2010

2011

RISK OCH KONTROLL År 2005 amorterades kommunens låneskuld till noll.

Under perioden 2007-2011 har dock nyupplånats 210 mkr, vilket har varit nödvändigt på grund av mycket omfattande investeringar.

Sammantaget uppgår kommunens utlånade medel per 2011-12-31 till 70 mkr (2010: 69 mkr). Hela beloppet är utlånat till kommunens bolag Tranemo Utvecklings AB. 2007 var första gången på många år som kommunen hade en låneskuld som översteg utlånade medel.

Höga investeringsnivåer under ett antal år har inneburit att kommunens ”nettolåneskuld” har gått från -54 mkr 2003 till 140 mkr, d v s från att ha haft 54 mkr mer utlånat än inlånat 2003 har kommunen idag en egen låneskuld på 140 mkr. Det likviditetstillskott som denna utveckling har inneburit har använts för att finansiera kommunens investeringar.

Soliditetsutveckling 2007-2011 inklusive hela pensionsskulden, exkl internbank

25,8% 24% 23,0% 19,6%

18% 2007

2008

2009

2010

2011

Låneskuldsutveckling 2007-2011, mkr

250 180

200 mkr

Tranemo kommun har beslutat om generell borgen till kommunens helägda företag. Av kommunens företag är det dock endast Tranemobostäder AB som har en extern låneskuld, vilken per 2011-12-31 uppgick till ca 137 mkr (2010: 139 mkr). Kommunens borgensåtaganden är därmed sammantaget på något lägre nivå än förra året.

22,6%

22% 20%

På grund av fortsatt höga investeringsnivåer ligger det i den ekonomiska planeringen att kommunen ska ta upp ytterligare lån de kommande åren.

Borgensåtaganden

25,8%

26%

%

Lån

Förvaltningsberättelse

Soliditetsmåttet anger andelen eget kapital av de totala tillgångarna. En soliditet på 18 procent innebär att kommunen har skulder motsvarande 82 procent av de samlade tillgångarna. Kommunens soliditet (inklusive samtliga pensionsåtaganden) har sjunkit med 2,7 procentenheter under 2011, till stor del på grund av ”omvärderingen” av pensionsåtagandet till följd av sänkt diskonteringsränta.

Kommunens funktion som internbank inom koncernen påverkar soliditeten med 1,7 procentenheter. Utan utlåningen till Tranemo Utvecklings AB (TUAB) hade kommunens soliditet 2011-12-31 uppgått till 19,6 %.

Kommunens soliditet enligt den så kallade ”blandmodellen”, när det gäller redovisning av pensionskostnader, uppgår till cirka 53 procent.

%

Soliditet

210

150 100

150

65 25

50

0 2007

2008

2009

2010

2011

Tranemo kommuns pensionsförpliktelser

Hade redovisningen av pensionskostnaderna 2011 skett enligt den så kallade ”blandmodellen” hade kostnaderna varit 22,9 mkr lägre.

Nettolåneskuld

200 150 mkr

Från och med 2005 redovisar Tranemo kommun samtliga pensionskostnader, d v s även förändringen av den så kallade ”ansvarsförbindelsen” över resultaträkningen, i enlighet med beslut i kommunfullmäktige. Kommunfullmäktiges beslut angående pensionsredovisningen överklagades och ärendet avgjordes under 2005 av länsrätten i Vänersborg i kommunens favör.

111 69

100 50

140

13

27

0 -50 2007

2008

2009

2010

2011

23

Förvaltningsberättelse

Finansiella placeringar

Enligt kommunens finanspolicy kan fullmäktige fastställa att viss del av likviditeten ska användas för fondering för att möta framtida pensionsutbetalningar. Kommunen har för närvarande inga tillgångar placerade i värdepapper.

Avsättning för återställande av deponier

Kommunens hantering av avfall innebär förvaring av avfall på deponi (soptipp). För deponierna krävs myndighetstillstånd som är tidsbegränsade och när en deponi stängts ska en av myndigheterna godkänd återställningsplan föreligga.

Kommunen erhåller intäkter för avfallshanteringen och har i framtiden kostnader för återställande av deponierna. Från och med 2002 har det därför gjorts årliga avsättningar för uppskattade framtida kostnader för återställandet av de två deponier, Gudarp och Änglarp, som kommunen har använt för avfallsförvaring.

Det redovisade åtagandet för återställning av deponierna är baserat på kostnadskalkyler. Under 2011 har det gjorts en sammantagen bedömning över återstående utgifter för återställning. Det konstaterades då att deponerade medel bedöms kunna täcka de återstående utgifterna.

Kommunalskatt

Tranemo kommun har en lägre total skattesats än både läns- och riksgenomsnittet. Kommunens utdebitering uppgick under 2011 till 21,00, vilket var den näst lägsta skattesatsen i Sjuhäradsområdet. Regionens utdebitering var 10,45 under 2011. Därmed uppgick den sammanlagda kommunala skattesatsen i Tranemo till 31,45 procent.

Tranemo kommun har ett skatteunderlag per invånare som uppgår till 93 procent av riksgenomsnittet.

Lägsta totala skattesatsen 2011 hade Vellinge kommun med 28,89. Högsta totala skattesatsen hade Ragunda med 34,17.

Pensionsåtaganden, mkr

Kortfristiga åtaganden Individuell del Särskild löneskatt Summa

Långfristiga åtaganden Avsättning Särskild löneskatt Summa

TOTAL

Kommunalskatt

2011

2010

13,8 3,4 17,2

12,8 3,1 15,9

243,1 59,0 302,1

319,3

222,3 54,0 276,3 292,2

2012

2011

Tranemo kommun Kommun Region

20,57 10,88 31,45

21,00 10,45 31,45

Genomsnitt i länet Kommun Region

21,17 10,88 32,05

21,58 10,45 32,03

Genomsnitt i riket Kommun Region/landsting

20,59 11,01 31,60

20,73 10,82 31,55

2011

-18 389

22 869 4 480

Balanskravsavstämning, tkr

Årets resultat enligt resultaträkning Pensionskostnader avsteg från blandmodellen Avstämning balanskravet

Balanskravet

Tranemo kommuns ekonomiska resultat 2011 innebär att Kommunallagens krav om ekonomi i balans är uppfyllt.

Med hänsyn taget till att det i redovisningen görs avsteg från den så kallade ”blandmodellen” när det gäller redovisningen av pensionskostnader så är resultatet 4,5 mkr högre än vad som krävs för att uppnå kravet på ekonomisk balans. Tranemo kommun har uppnått kravet varje enskilt år sedan införandet år 2000.

24

Känslighetsanalys, mkr

Kommunens ekonomiska resultat påverkas av en mängd olika faktorer. Nedan beskrivs vilken ungefärlig inverkan några av dessa har. Ökade personalkostnader med 1%

Tio heltidstjänster Minskad likviditet med 10 mkr

Höjda marknadsräntor med 1%

Förändrad utdebitering med 1 kr

-4,2 +/-4,2 -0,1 -1,4 +/-20,6

Små ekonomiska marginaler

Kommunfullmäktige har specificerat vad som är ”god ekonomisk hushållning” i Tranemo kommun genom att bland annat besluta om ekonomiska mål: • Kommunen ska årligen ha ett positivt ekonomiskt resultat som motsvarar 1,5 procent av intäkterna från skatteintäkter och statsbidrag (2011: ca 8,0 mkr).

• Kommunens soliditet ska bibehållas på dagens nivå.

• Över tid bör alla investeringar självfinansieras, d v s självfinansieringsgraden bör vara 100 procent.

Inget av de ekonomiska målen har uppnåtts under 2011.

Det ekonomiska resultatet uppgår till 3,4 mkr exklusive jämförelsestörande poster, soliditeten sjunker tre procentenheter (vilket dock i huvudsak förklaras av en ”omvärdering” av kommunens pensionsåtaganden), och de senaste fem åren har fyra av tio kronor i investeringsutgifter finansierats med lånade medel.

Ekonomin behöver stärkas, men utgångsläget för ett sådant arbete kunde vara betydligt sämre. Kommunen klarar balanskravet även 2011, vilket innebär att kommunen nått upp till kravet varje år sedan det infördes.

Omfattande investeringar är orsaken till att det beslutade målet att alla investeringar skall självfinansieras över tid inte har uppnåtts under den senaste femårsperioden. Även om man blickar tillbaka över en så lång period som tio år är självfinansieringsmålet inte uppnått. Det är dock viktigt att notera att en inte obetydlig del av investeringarna gjorts i de intäktsfinansierade verksamheterna, framförallt i vatten- och avlopp och fjärrvärme. De ökade kapitalkostnaderna till följd av dessa investeringar ska täckas av ökade avgiftsintäkter. Investeringarna i VAverksamheten följer den VA-strategi som kommunfullmäktige beslutade om för ett antal år sedan. Strategin innebär bland annat att kommunen investerar i överföringsledningar för att minska antalet vattenverk. En betydande del av investeringarna de senaste åren är dock kopplad till skattefinansierad verksamhet, och det handlar också delvis om investeringar som innebär en tydlig ambitionshöjning. De senaste årens lånefinansiering av investeringar innebär att kapitalkostnaderna ökar.

Med tanke på att kommunen planerar omfattande investeringar även de kommande åren är det mycket viktigt att driftkostnaderna utvecklas kontrollerat, i annat fall finns risk för att kommunen snabbt drar på sig en ännu större skuldbörda. De senaste åren har dock verksamhetens nettokostnader överstigit beslutad budget med ansenliga belopp.

Tillfälligt stopp i maskinen?

Många gör nu bedömningen att tillväxten i svensk ekonomi tillfälligt stannat av. De flesta bedömare räknar med väsentligt svagare tillväxt under 2012 än under 2010 och 2011.

Trots den försvagning som har skett finns det dock tecken som tyder på en större optimism om framtiden än tidigare. Oron för eurons framtid och risken för en akut skuldkris bedöms ha lättat något.

Den pågående konjunkturavmattningen förväntas leda till att den starka utvecklingen på arbetsmarknaden slår om till minskande sysselsättning och lägre löneökningstakt år 2012, vilket påverkar skatteunderlagstillväxten negativt. Effekten på skatteunderlaget motverkas dock bland annat av att bromsen i pensionssystemet förbyts till gas 2012.

Fortsatt befolkningsminskning prognostiseras

Sedan mitten på 1990-talet har det varit en tydlig trend att invånarantalet i Tranemo kommun minskar. Under 2011 ökade dock invånarantalet i Tranemo kommun med 19 invånare.

Förvaltningsberättelse

FRAMTIDEN

SCB:s senaste befolkningsprognos för Tranemo (mars 2010) pekar på fortsatt befolkningsminskning med i snitt 20 invånare per år de kommande åren.

Enligt befolkningsprognosen beräknas att antalet invånare i åldrarna 1-15 år kommer att vara ganska stabilt.

När det gäller 16-18-åringar sker en kraftig minskning de närmaste 5-10 åren. Därefter stabiliseras nivån kring 400.

Antalet äldre invånare (över 85 år) beräknas ligga väldigt stabilt kring 400 de kommande tio åren. Dock sker en kraftig ökning när fyrtiotalistgenerationen hunnit bli 85 år och äldre. Detta inträffar från 2025.

Budgetföljsamheten måste förbättras

De senaste åren har verksamheterna sammantaget redovisat förhållandevis stora underskott mot budget. Det krävs nu åtgärder som innebär att verksamheten anpassas till de ekonomiska förutsättningarna. Att verksamheterna har en god budgetföljsamhet är självklart en viktig förutsättning för att klara balansen mellan intäkter och kostnader. Det är de ekonomiska förutsättningarna som sätter gränserna för verksamheten.

Tranemo kommun behöver årligen redovisa ett ekonomiskt resultat på minst cirka 8,0 mkr i den löpande verksamheten. Dessutom behöver de totala investeringarna långsiktigt vara på en nivå som innebär att de kan finansieras utan att kommunen behöver ta upp ytterligare lån. Kan detta uppnås så kommer framtida generationer kommuninvånare att ges samma ekonomiska förutsättningar som dagens generation. Deras ekonomiska utrymme kommer då inte att begränsas av att de får betala på gamla skulder som nuvarande generation har orsakat. En sund ekonomisk utveckling är den viktigaste förutsättningen för att göra det möjligt för kommunens verksamhet att utvecklas i önskad riktning.

25

Förvaltningsberättelse 26

DRIFTREDOVISNING –

Nettokostnader per verksamhetsområde (tkr)

Verksamhetsområde

Bokslut Urspr budg Justering 2010 2011 budget

Budget 2011

Bokslut Avvikelse 2011 2011

Service- och näringslivssektionen -45 865 -43 198 -295 -43 493 -43 232

Övergripande verksamhet -10 249 -4 867 0 -4 867 -5 316 Lokalförsörjning -26 184 -22 061 0 -22 061 -22 273 Kostenhet/lokalvård -26 079 -24 731 0 -24 731 -25 317 Gator, vägar, skog, park, fordon -15 997 -14 055 0 -14 055 -13 682 VA-verksamhet -539 -450 0 -450 -2 624 Avfallshantering 0 0 0 0 0 Fjärrvärme 2 740 0 0 0 643 Summa Tekniska sektionen -76 309 -66 164 0 -66 164 -68 569

Övergripande verksamhet -23 796 -24 786 555 -24 231 -25 026 Grundskola, förskola, särskola -137 557 -133 951 -975 -134 926 -133 627 Gymnasium -55 564 -51 555 -518 -52 073 -56 547 Kultur och fritid -16 904 -13 879 -62 -13 941 -13 441 Summa Lärandesektionen -233 821 -224 171 -1 000 -225 171 -228 641

Övergripande verksamhet -18 989 -19 757 0 -19 757 -20 416 Äldreomsorg, HSL -108 038 -105 806 -1 200 -107 006 -107 456 Stöd vid funktionsnedsättning -38 727 -41 072 0 -41 072 -45 412 Individ- och familjeomsorg -25 541 -19 505 0 -19 505 -23 310 Summa Omsorgssektionen -191 296 -186 140 -1 200 -187 340 -196 594

Strategisektionen 0 -10 844 -755 -11 599 -11 160

Summa Kommunstyrelsen -547 290 -530 517 -3 250 -533 767 -548 196

Finansförvaltningen 553 248 534 747 3 250 537 997 529 807

Total 5 958 4 230 0 4 230 -18 389

262 -449 -212 -586 373 -2 174 0 643 -2 405 -795 1 299 -4 474 500 -3 470 -659 -450 -4 340 -3 805 -9 254 438 -14 429 -8 190 -22 619

Projektredovisning Konstgräsplaner Upprustning bio Tranan Glashuset Limmared Ombyggn för organisationsförändringar Ombyggnad Tranängskolan Ombyggnad Tranängskolan 5-6 m m Tranäng hus L förskola Handikappanpassning Ljungsarpskolan Brandsäkerhet Resurscentrum Energibesparande åtgärder Ombyggnad simhallen Nytt bibliotek Fjärrvärme Limmared GC-vägar, trafiksäkerhet Ombyggnad av bro i Uddebo Förnyelse VA-ledningsnät Gata/VA Norrgatan Tranemo Dagvattensaneringar Utbyggnad Ingestorpsområdet Överföringsledningar Pumpstationer o VA-verk Övrigt tekniska sektionen Delsumma

Bokslut Urspr budg Tilläggs- 2010 2011 ansl/omb

6 600 437 5 000 1 450 -320 1 790 5 454 500 1 112 4 085 2 616 4 593 1 655 1 454 1 500 377 1 190 1 060 1 650 7 718 756 17 269 67 945

3 168 435 6 462 1 928 149 1 845 5 128 317 663 1 813 2 075 3 222 -731 527 1 654 476 1 070 518 1 011 2 690 3 653 7 665 45 738

3 432 2 -1 462 -478 -469 -55 326 183 449 2 271 541 1 370 2 386 926 -154 -98 120 542 639 5 028 -2 897 9 603 22 206

0 0 0

-100 -500 -600

-35 -73 -109

-65 -427 -491

49 285

18 060

67 345

45 630

21 715

56 56

11 100 11 100

-10 747 -10 747

353 353

80 80

273 273

Inventarier lärandesektionen

5 935

3 070

0

3 070

1 975

1 095

Inventarier omsorgssektionen

1 424

1 000

-331

669

580

89

-22 -22

-200 -200

0 0

-200 -200

-1 791 -1 791

1 591 1 591

6 461 6 461

5 750 5 750

0 0

5 750 5 750

5 075 5 075

675 675

62 156

70 005

6 982

76 987

51 548

25 439

Gatubyggnadsavgifter Anslutningsavgifter Delsumma

Summa tekniska sektionen

Övrigt servicesektionen Summa servicesektionen

Försäljning av anläggningstillg.

Markförsäljning Summa

Köp av anläggningstillgångar Markförvärv Summa

TOTALT

0 0 0 0 451 13 860 7 835 0 328 2 078 84 1 023 -612 -54 0 6 032 0 136 0 3 377 1 336 12 690 48 565

0 0 0 0 0 5 000 0 0 0 4 000 2 500 2 000 4 000 700 1 500 3 000 0 900 0 10 000 2 000 14 285 49 885

6 600 437 5 000 1 450 -320 -3 210 5 454 500 1 112 85 116 2 593 -2 345 754 0 -2 623 1 190 160 1 650 -2 282 -1 244 2 984 18 060

-35 -227 -262

-100 -500 -600

48 303

Budget Bokslut Avvikelse 2011 2011

Förvaltningsberättelse

INVESTERINGSREDOVISNING (TKR)

27

Förvaltningsberättelse

Nedan redovisas större investeringar som pågått under flera år. tkr Utfall Utfall

t o m 2010 2011

Ombyggnad Tranängskolan 121 179 1 994 Tranäng Hus L Förskola 8 346 5 128 Energibesparande åtgärder 10 416 1 813 Fjärrvärme, Tranemo 51 738 198 Fjärrvärme, Dalstorp 17 935 1 Fjärrvärme Limmared 23 345 -731 Beläggning banvallar 8 597 288 Belysningsanläggningar 6 496 111 Förnyelse VA-ledningsnät 12 207 476 Åtgärder enl VA-strukturplan 35 525 6 343

Kommentarer

Investeringsbudgeten för 2011 är, liksom de senaste åren, mycket omfattande. Inklusive tilläggsanslag uppgick de budgeterade investeringarna till 77 mkr. Utfallet av årets investeringar uppgick till 51,5 mkr, vilket innebär ett överskott mot budget med 25,5 mkr. Investeringsutfallet 2011 är 7,4 mkr lägre än vad som prognostiserades vid senaste budget- och verksam-hetsuppföljningen.

En stor del av investeringsbudgeten är fördelad på ett fåtal projekt (belopp i tkr): Utfallet för dessa investeringsprojekt redovisas nedan.

Utfallet uppgick till 26,1 mkr av de budgeterade 34,2 mkr, d v s ca 76 %. Samtliga projekt utom Glashuset Limmared visar en positiv avvikelse. Totalt redovisas en positiv avvikelse på 8,1 mkr för nedanstående projekt. De största avvikelserna återfinns på konstgräsplaner (+3,4 mkr), åtgärder enligt VA-strukturplan (+2,1 mkr) energibesparande åtgärder (+2,3 mkr) samt glashuset Limmared (-1,5 mkr).

Benämning

Konstgräsplaner Glashuset Limmared Tranäng hus L förskola Energibesparande åtgärder Nytt bibliotek Åtgärder VA-strukturplanen inkl överföringsledn o pumpstationer Summa

28

Budget Utfall 6 600 5 000 5 454 4 085 4 593

3 168 6 462 5 128 1 813 3 222

8 474 34 206

6 343 26 136

Totalt utfall

123 173 13 474 12 229 51 936 17 936 22 614 8 885 6 607 12 683 41 868

Budget t o m 2010

116 350 13 800 10 500 52 709 16 150 23 000 8 500 6 100 9 585 32 000

Budget 2011 exkl ombudg

5 000 0 4 000 0 0 4 000 900 1 000 3 000 12 000

Total Budget 121 350 13 800 14 500 52 709 16 150 27 000 9 400 7 100 12 585 44 000

Antalet anställda har ökat med en person från föregående år och uppgår nu till 1 077 personer. Antalet årsarbetare 2011 uppgår till 966 – en minskning med fjorton.

Sjukfrånvaron har ökat med 0,1 procentenheter och ligger nu på 4,2 %. Andelen av den sjukskrivna tiden som är långtidssjukfrånvaro har också ökat något - med 0,3 procentenheter från föregående år och ligger nu på 37,6%.

Kommunens verksamhet är personalintensiv. Ungefär två tredjedelar av kommunens kostnader är personalkostnader.

Enligt redovisningslagstiftningen ska alla arbetsgivare som har fler än tio anställda lämna uppgifter om sjukfrånvaron i sin årsredovisning. Det handlar om den totala sjukfrånvaron samt om sjukfrånvaron för kvinnor respektive män och olika åldersgrupper. Härutöver skall också långtidssjukfrånvaron redovisas. Syftet med lagstiftningen är att ge underlag för och uppmuntra till aktiva åtgärder för att öka hälsan i arbetslivet.

Alla uppgifter som redovisas har mätdatum 30 november om inget annat anges.

Personalkostnader 2011 2010 2009

428,1 mkr 413,9 mkr 414,4 mkr

Antal anställda 2011 2010 2009

1 077 1 076 1 060

Antal årsarbetare/heltider 2011 2010

966 985

Andelen kvinnor och män av totala antalet anställda

Män Kvinnor

2011 2010 16,4% 15,9% 83,6% 84,1%

Förvaltningsberättelse

PERSONALREDOVISNING

2009 17,1% 82,9%

Antal anställda

Antalet anställda 2011 uppgick till 1 077 vilket är en marginell ökning från föregående år. I denna siffra ligger månadsavlönade inklusive vilande anställningar, dock inte de som vikarierar på annan befattning. Den faktiskt arbetade tiden i kommunen motsvarar 966 årsarbetare eller heltider, vilket är en minskning med 14 heltider från 2010.

Antalet årsarbetare/heltider beräknas genom att dividera det totala antalet arbetade timmar genom ett schablonvärde om 1 700 timmar. Detta värde representerar en genomsnittlig årsarbetstid för en kommunanställd, vilket bland annat innebär att hänsyn tas till att samtliga kommunanställda inte har samma årsarbetstid.

Andelen kvinnor och män

Andelen män av det totala antalet anställda har ökat något från föregående år.

Antal anställningar

Antalet anställningar har ökat med fem stycken från föregående år. Endast en av dessa var en tillsvidareanställning. Observera dock att en person kan inneha flera anställningar i kommunen.

Antal anställningar

Män Kvinnor Totalt

2011 184 940 1 124

2010 176 943 1 119

2009 186 953 1 139

Tillsvidare Visstid Totalt

2011 995 129 1 124

2010 994 125 1 119

2009 996 143 1 139

2011 14,6 56,4 6,8 0,8 7,5 86,2

2010 12,31 60,82 i.u. i.u. i.u.

89,3

Timavlönade

Sektion Lärande Omsorg Service- och näringsliv Strategi Tekniska Totalt

1. Uppgiften avser bildningsförvaltningen 2. Uppgiften avser socialförvaltningen

Timavlönade

När det gäller antalet timavlönade så betalades i december 2011 ut timlön till 194 personer, vilket är en minskning med 7,6 % från december 2010 då 210 personer erhöll timlön. Antalet arbetstimmar som utförts av timavlönade uppgick till 134 259 under 2011 vilket motsvarar 86,2 årsarbeten på heltid. Detta är en minskning med 5,2 årsarbeten från föregående år. Omsorgssektionen är den sektion som minskat mest och har i jämförelse med föregående års socialförvaltning minskat med 4,4 årsarbetare.

29

Förvaltningsberättelse

Sysselsättningsgrad

Den genomsnittliga sysselsättningsgraden har ökat för både män och kvinnor jämfört med 2010.

Heltid och deltid

Andelen heltidsanställda har ökat med två procentenheter från föregående år.

Heltidsanställning har precis som föregående år blivit något vanligare för tillsvidareanställda kvinnor, medan det för tillsvidareanställda män har minskat något. För visstidsanställda, för såväl män och kvinnor, har andelen heltidsanställda minskat. Att skillnaden för visstidsanställda män är mer markant jämfört med föregående år än vad det är för kvinnorna beror på att det är färre män totalt sett som har en visstidsanställning.

Anställningsform

Andelen tillsvidareanställda är oförändrad från föregående år. Andelen kvinnor med tillsvidareanställning har ökat något medan motsvarande siffra för männen minskat.

Åldersstruktur

Åldersstrukturen hos de anställda i kommunen har förändrats en aning så att andelen anställda som är 50 år eller äldre minskat med 0,6 procentenheter till 43,4 % samtidigt som andelen som är 29 år eller yngre har ökat med 0,2 procentenheter till 10,2 %. Att medelåldern hos de anställda i kommunen trots detta är något högre än föregående år kan förklaras med att andelen anställda mellan 30-49 år utökats med 0,4 procentenheter från 2010 till att nu omfatta 46,2 % av det totala antalet anställda i kommunen.

Pensionsavgångar

Under perioden 2012 till 2016 kommer 148 av våra medarbetare att bli 65 år, dvs. i snitt cirka 30 pensionsavgångar per år de kommande fem åren. De flesta pensionsavgångarna kommer under åren 2013 till 2015 och då främst inom lärande- och omsorgssektionerna.

Genomsnittlig sysselsättningsgrad

Män Kvinnor Medel

2011 92,8% 87,4% 88,2%

Heltid och deltid

Heltid Deltid

2011 58% 42%

2010 92,3% 86,1% 87,1%

2010 56% 44%

2009 53% 47%

Andel tillsvidareanställda med heltid/deltid

Heltid Deltid

Män 2011 81,9% 18,6%

Män 2010 83,6% 16,4%

Kvinnor Kvinnor 2011 2010 54,2% 51,0% 46,8% 49,0%

Andel visstidsanställda med heltid/deltid

Heltid Deltid

Män 2011 51,5% 48,5%

Anställningsform

Tillsvidare Visstid

2011 88% 12%

Män 2010 87,0% 13,0%

2010 88% 12%

Kvinnor Kvinnor 2011 2010 45,6% 51,4% 56,7% 48,6%

2009 88% 12%

Tillsvidareanställningar fördelat på kön

Män Kvinnor

2011 83,6% 93,3%

2010 85,4% 92,8%

2009 84% 89,7%

Visstidsanställningar fördelat på kön

Män Kvinnor

2011 18,6% 10,1%

2010 15,2% 10,6%

2009 16% 10,4%

Åldersstruktur i procentuell andel

Ålder -29 30-49 50-

2011 10,4 46,2 43,4

2010 10,2 45,8 44,0

2009 9,4 44,4 47,0

Medelålder och medelanställningstid

Män Kvinnor Totalt

30

Ålder 2011 46,9 46,2 46,4

Ålder Medelanställningstid 2010 2011 2010 48,0 7,4 7,9 46,0 7,2 7,1 46,3 7,3 7,2

Trots att sjukfrånvaron i kommunen har ökat något mellan 2009 till 2011, från 3,9 % till 4,2 %, så ligger den fortsatt lågt i jämförelse med genomsnittet för landets kommuner.

Som tidigare år är det skillnad mellan könen vad gäller sjukfrånvaro. Kvinnor är sjukskrivna i större utsträckning än män.

Långtidssjukfrånvaro

Långtidssjukfrånvaron har ökat med 0,3 procentenheter från föregående år. Det är främst männen som står för ökningen sedan föregående år. Långtidssjukfrånvaron för män har ökat från 23,7% till 26,5%.

Fyllnads- samt övertid

Antalet arbetstimmar med fyllnadstid har minskat med 2 870 timmar jämfört med föregående år. Under 2011 uppgick antalet fyllnadstimmar till 6 444 timmar. Även antalet övertidstimmar minskade, med 1 878 timmar jämfört med 2010. Under 2011 uppgick antalet övertidstimmar till 4 338 timmar. Det minskade antalet timmar medförde att kostnaderna för fyllnads- och övertidsersättning totalt sett minskade med 1 mkr jämfört med 2010.

Genomsnittlig sjukfrånvaro i procent fördelat på ålder under 2011 Ålder -29 30-49 50- Summa

2011 3,4 3,8 4,9 4,2

2010 2,4 4,0 4,6 4,1

2009 2,9 4,0 4,1 3,9

Genomsnittlig sjukfrånvaro i procent fördelat på kön under 2011 Kön Män Kvinnor Summa

2011 2,3 4,6 4,2

2010 1,9 4,6 4,1

2009 1,8 4,4 3,9

Andel av den sjukskrivna tiden som är långtidssjukskrivning (61 dagar och mer) under 2011

Män Kvinnor Summa

2011 26,5 38,7 37,6

2010 23,7 38,6 37,3

2009 23,3 40,3 38,9

Förvaltningsberättelse

Sjukfrånvaro

Fyllnads- samt övertid 2011 2010 2009

2,6 mkr 3,6 mkr 6,2 mkr

31

Miljöarbetet 2011

Tillsynsarbetet inom miljö- och hälsoskyddsområdet bedrevs med stöd av upprättad verksamhetsplan och tillsynsplan. Strategiskt miljöarbete bestod i huvudsak av arbete med Cykelplan samt utarbetande av en energieffektiviseringsstrategi.

Miljöaktiviteter 2011

Under Earth Hour släckte Tranemo kommun den belysning som är möjlig att släcka ner.

Klimatstrategi utvärdering Energistrategi, intern Energianalys, intern Nordiska Cykelbyar 2 tv-reportage NCB 1 filminspelning om KLIMP fjärrvärme.

Jordbrukstillsyn

Ett riktat projekt med fokus på bekämpningsmedelsanvändning, växtnärings- och gödselfrågor, avfall samt cisterner genomfördes. 27 lantbruk besöktes inom projektet som samordnades inom Miljösamverkan Västra Götaland. Vi deltog även i en aktuell projektgrupp.

Nordiska cykelbyar-projektet, antal cyklister

Nordiska cykelbyar är ett EU-projekt som syftar till att främja cykeln som transportmedel. Projektet avslutades i december 2011. 24 % av de tillfrågade personerna uppgav att de cyklar till arbetet.

När det gäller utsläppen av koldioxid har det gjorts stora framsteg inom vissa områden, medan utsläppen inom till exempel transportsektorn har ökat. Minskad användning av eldningsolja, till stor del beroende på fjärrvärmeutbyggnaden i kommunen och på att enskilda hushåll ersätter oljepannor med andra alternativ, har bidragit till minskade utsläpp av koldioxid.

Koldioxidutsläpp i Tranemo kommun 1990-2009

Fossilbränslefri lokaluppvärmning

2012 ska ingen av de lokaler som används för kommunens verksamhet nyttja olja för uppvärmning. Idag saknar Länghems skola, Solbacken, en lokal i Grimsås samt Nittorps ishall alternativ uppvärmning.

Totalt 38,6 m3 olja.

Gemensamt miljöarbete och gemensamma miljömål

Resultatet av vårt gemensamma miljöarbete redovisas nedan utifrån sex av de 16 nationella miljömål som riksdagen slagit fast. Varje rubrik utgör ett nationellt miljömål.

150 000

100 000

50 000

0 1990 2000 2005 2006 2007 2008 2009

Frisk luft

Mätningarna i Björkered; mellan Ambjörnarp och Tranemo, visar på fortsatt minskning av svavelnedfall i kommunen. Kväveutsläppen ligger dock fortfarande kvar på lika höga siffror som vid mätningarnas början på 80-talet.

Kväveutsläppen är mer diffusa än svavelutsläppen och har därför visat sig vara svårare att komma åt.

Kommunkoncernens energiförbrukning

Nedfall Björkered, 1995-2010

Resor med privat bil i tjänsten: 29 596 mil till en kostnad av 1,2 mkr Antal resor medtåg och buss: 535 st Antal fossilbränslefria bilar: 15 st. etanolbilar

10 8 kg/ha

6 4 2 0 1995

2000 Kväve

32

Begränsad klimatpåverkan

ton CO2

Förvaltningsberättelse

MILJÖREDOVISNING

2005

2010 Svavel

Total energiförbrukning för hela kommunkoncernen (Tranemo kommun, Tranemo Utvecklings AB och Tranemobostäder AB) uppgick under 2009 till 26,9 GWh. Kommunens elförbrukning under 2011 uppgick till 11,1 GWh.

Trots att det sura nedfallet minskar krävs fortfarande relativt omfattande kalkning av sjöar och vattendrag i kommunen. Det tar lång tid att återställa balansen i vatten och mark. Verksamheten finansieras till 85 % av statsbidrag.

800

Ett rikt växt- och djurliv

Det finns sammanlagt 119 kända rödlistade arter i Tranemo, och det kan finnas fler. I ett område mellan Ambjörnarp och Tranemo finns Sjuhärads enda kända förekomst av sandödla, en värmekrävande relikt som hittat en tillflyktsort utefter en banvall. Guldsandbiet är en annan art som återfinns i Tranemo och nationellt i väldigt begränsad omfattning.

Bete samt slåtter har utförts på Tåstarps ängar och på Snaråsatorp i syfte att gynna den biologiska mångfalden.

400

God bebyggd miljö

ton kalk

600

86 procent av hushållen i Tranemo kommun uppger att de komposterar delar av sitt avfall. Hämtningsfrekvensen har minskat vilket kan tyda på ökad sopsortering.

200

0 2007

2008

2009

2010

Andel hushåll med kompostering, procent

Ingen övergödning

Från övriga reningsverk är utsläppen av övergödande ämnen små, eftersom antalet anslutna hushåll är betydligt färre.

Under 2011 var en del av miljötillsynen riktad mot lantbruk, vilka har ett stort ansvar för att övergödning inte ska ske.

88 86

%

Omkring 50 % av Tranemo kommuns invånare har vatten/avlopp kopplat till reningsverket i Tranemo centralort. Den andelen planeras att öka under kommande år.

Utsläppen av övergödande ämnen som fosfor och kväve har ökat de senaste åren när fler hushåll har anslutits till reningsverket.

Förvaltningsberättelse

Bara naturlig försurning

84 82 80 2006

2007

2008

2009

2010

Kväveutsläpp Tranemo reningsverk, ton

ton kväve

25

20

15

10 2006

2007

2008

2009

2010

Levande sjöar och vattendrag

Tranemo kommun bedriver, i samarbete med Svenljunga kommun, ett fiskevårdsprojekt i Ätran. Då Ätran är utpekat bland ett av dom värdefullaste reproduktionsområdena för insjööring i Västra Götalands läns är huvudsyftet med projektet att öka det naturliga beståndet av den unika stammen av storvuxen, stationär insjööring s k Ätranöring, samt att få ett självreproducerande bättre genetiskt bestånd. Detta kan åstadkommas genom att dels skapa ett längre sammanhängande öringvatten (ca 3 mil) och dels restaurera lek- och uppväxtbiotoper.

33

finansiella rapporter

RESULTATRÄKNING, mkr

Not

Koncernen

Kommunen

Verksamhetens intäkter 1,10 Verksamhetens kostnader 1,10 Avskrivningar 11 Verksamhetens nettokostnader

Bokslut 2011 188,0 -665,7 -43,6 -521,4

Bokslut 2010 200,5 -670,3 -43,4 -513,2

Budget 2011 155,4 -638,1 -35,7 -518,4

Skatteintäkter 12 Generella statsbidrag 12 Finansiella intäkter 2,13 Finansiella kostnader 2,14 Årets resultat

414,8 121,5 1,3 -32,1 -15,8

410,6 114,8 0,5 -4,1 8,6

404,8 121,2 2,4 -5,8 4,2

Bokslut Bokslut 2011 2010 144,3 159,4 -639,0 -643,6 -34,6 -34,2 -529,3 -518,4

414,8 121,5 2,7 -28,1 -18,4

410,6 114,8 1,2 -2,2 6,0

KASSAFLÖDESANALYS, mkr

Not

DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN

Verksamhetens intäkter 1,10 Verksamhetens kostnader 1,10 Skatter, generella statsbidrag 12 Finansiella intäkter 2,13 Finansiella kostnader 2,14 Ej kassaflödespåverkande poster 3,15 Justering rörelsekapital 4,16 Kassaflöde löpande verksamheten

INVESTERINGSVERKSAMHETEN

Inköp av värdepapper 17 Avyttrade värdepapper Investeringar, maskiner och inventarier 5,18 Avyttrade maskiner och inventarier 6,19 Investeringar, fastigheter och anläggningar 5,18 Avyttrade fastigheter och anläggningar 6,19 Kassaflöde investeringsverksamheten

FINANSIERINGSVERKSAMHETEN

Utlåning 20 Återbetald utlåning 20 Upplåning 21 Amortering

Kassaflöde finansieringsverksamheten

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut Förändring av likvida medel

34

Koncernen Kommunen

Bokslut 2011

188,0 -665,1 536,4 1,3 -32,2 20,4 -25,7 23,0

0,0 0,0 -4,5 0,1 -58,8 6,9 -56,3

0,0 0,1 30,0 -2,2 27,9

-5,5 48,2 42,7 -5,5

Bokslut 2010

200,5

-670,7

525,3

0,6

-4,1

-12,0 -11,7

27,9

-2,4

0,7 -10,0

0,5 -59,6

3,1 -67,7

0,0

0,0

30,0

-0,7

29,3

-10,5 58,7 48,2 -10,5

Bokslut Bokslut 2011 2010

144,3 159,4 -639,0 -643,6 536,4 525,3 2,7 1,2 -28,1 -2,2 21,5 -10,4 -23,3 -7,0 37,7 29,8

0,0 -2,4 0,0 0,0 -4,4 -8,8 0,1 0,4 -49,0 -53,5 1,8 0,0 -51,5 -64,3

-1,5 0,0 0,1 12,5 30,0 30,0 0,0 0,0 5,2 35,5

-8,6 1,0 42,4 41,4 33,8 42,4 -8,6 1,0

Tillgångar

Not

Koncernen

Anläggningstillgångar

Materiella anläggningstillgångar

Mark, byggnader och tekniska anläggningar 22 Maskiner och inventarier 23 Summa

Finansiella anläggningstillgångar 7,24

Summa anläggningstillgångar

Omsättningstillgångar Förråd m m Fordringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar

111231 101231

835,9 818,2 25,6 29,4 861,4 847,7

4,7 4,7

866,1 852,4

Kommunen

111231 101231

601,5 581,8 22,0 24,8 623,6 606,6

85,8 84,4

709,4 691,0

25 26 27 8

1,3 49,6 42,7 93,7

1,5 42,2 48,2 91,9

0,8 48,6 33,8 83,2

1,0 43,8 42,4 87,1

Summa tillgångar

959,8

944,3

792,6

778,1

Eget kapital, avsättningar och skulder

28

155,9 -15,8

173,4 8,6

141,7 -18,4

160,1 6,0

Avsättningar

Avsättningar för pensioner 29 Andra avsättningar 30 Summa

302,1 14,0 316,1

276,3 18,1 294,3

302,1 11,2 313,3

276,3 15,5 291,8

Skulder

Långfristiga skulder 9,31 Kortfristiga skulder 9,32 Summa

347,8 140,1 487,8

320,6 156,0 476,6

210,0 127,5 337,5

180,0 146,2 326,2

Eget kapital, därav årets resultat

finansiella rapporter

BALANSRÄKNING, mkr

Summa eget kapital, avsättningar och skulder

959,8 944,3 792,6 778,1

Ansvarsförbindelser

Borgensförbindelser, panter och därmed

jämförliga säkerheter 33 Övriga ansvarsförbindelser 34 Summa

0,5 6,6 7,1

0,6 6,8 7,4

138,2 6,6 144,8

140,4 6,8 147,2

35

finansiella rapporter 36

NOTER (tkr)

Koncernen

2011

Not 1 Verksamhetens intäkter och kostnader Eliminering

koncerninterna intäkter -9 660 koncerninterna kostnader 11 334 Elimineringsdifferens 1 675

P g a olikheter i redovisningsprinciper elimineras större kostnader än intäkter .

Not 2 Finansiella intäkter och kostnader Eliminering

av koncerninterna finansiella intäkter -1 584 av koncerninterna finansiella kostnader 1 584 Elimineringsdifferens 0

Not 3 Ej kassaflödespåverkande poster Tranemo kommun 21 546 Tranemobostäder AB -1 105 Summa 20 440

Not 4 Justering av rörelsekapitalets förändring Tranemo kommun -23 338 Tranemobostäder AB 2 549 Tranemobostäder AB -3 253 Elimineringsdifferens -1 675 Summa -25 717

Not 5 Investeringar

Maskiner och inventarier

Tranemo kommun -4 362 Tranemobostäder AB -67 Tranemo Utvecklings AB -50 Summa -4 479

Fastigheter och anläggningar

Tranemo kommun -49 032 Tranemobostäder AB -7 877 Tranemo Utvecklings AB -3 724 Elimineringsdifferens 1 791 Summa -58 841

Not 6 Avyttrade maskiner och inventarier Tranemo kommun 55 Tranemobostäder 55 Tranemo Utvecklings AB 13 Summa 123

Avyttrade fastigheter och anläggningar Tranemo kommun 1 791 Tranemobostäder AB 1 986 Tranemo Utvecklings AB 4 886 Elimineringsdifferens -1 791 Summa 6 872

2010

-11 087 13 212 2 126

-739 739 0

-10 416 -1 625 -12 040

-7 041 -2 218 -341 -2 126 -11 725

-8 762 -907 -372 -10 042

-53 533 -5 183 -839 0 -59 556

381 122 0 503

49 3 075 0 0 3 124

2011

Not 7 Finansiella anläggningstillgångar Tranemo kommun 85 828 Tranemobostäder AB 148

Eliminering av koncerninterna poster Långfristiga skulder -70 300 Aktiekapital -11 000 Summa finansiella anl tillg 4 676

Not 8 Omsättningstillgångar

Tranemo kommun 83 209 Tranemobostäder AB 4 205 Tranemo Utvecklings AB 7 996

Eliminering av koncerninterna poster Kortfristiga fordringar Kommunen -1 717 Tranemobostäder AB -30 Tranemo Utvecklings AB 0 -35 Summa omsättningstillg 93 663

Not 9 Skulder

Långfristiga skulder

Kommunen 210 000 Tranemobostäder AB 136 850 Tranemo Utvecklings AB 71 225

Eliminering av koncerninterna poster Tranemo Utvecklings AB -70 300 Summa långfr skulder 347 775

Kortfristiga skulder

Kommunen 127 510 Tranemobostäder AB 12 215 Tranemo Utvecklings AB 2 096

Eliminering av koncerninterna poster Kommunen -30 Tranemobostäder AB -1 702 Tranemo Utvecklings AB -15 Summa kortfr skulder 140 075

Summa skulder 487 850

2010

84 391 149

-68 800 -11 000 4 739

87 133 5 044 2 148

-2 321 -62 91 907

180 000 139 042 70 325

-68 800 320 567

146 189 9 770 2 500

-96 -2 106 -215 156 042 476 609

Kommunen

2011

2010

Not 10 Verksamhetens intäkter och kostnader Verksamhetens intäkter

Nämndrelaterade intäkter 193 935 197 350 Avgår interna intäkter -51 352 -38 363 Fastighetsförsäljning 1 743 462 Summa intäkter 144 327 159 449

Verksamhetens kostnader

Nämndrelaterade kostnader -742 129 -744 639 Därav personalkostnader -428 059 -413 912 Avgår interna kostnader 51 352 38 363 Avgår kapitalkostnader 61 460 59 287 Pensionsförs lösn för kompl ålderspension -887 -648 Pensionsutbetalningar -10 484 -9 225 Individuell del pensioner -14 307 -12 878 Pensionsavsättningar -2 710 5 185 Kalkyl kompl pension (PO) 26 303 31 147 Löneskatt pensioner -6 898 -4 538 Övr verksamhetskostnader -721 -5 686 Summa kostnader -639 021 -643 632

Jämförelsestörande poster

Årets resultat enligt resultaträkning -18 445 5 958 Bidrag ombyggnad riksväg 27 0 5 000 Sänkning av diskonteringsränta 21 849 0 Summa 3 404 10 958

Not 11 Avskrivningar

Avskrivningar enligt plan -34 584 -33 619 Utrangering 0 -601 Summa avskrivningar -34 584 -34 219

Not 12

Skatteintäkter och generella statsbidrag Kommunalskatt 404 737 404 953 Slutavräkning 1 673 301 Preliminär avräkning 8 410 5 296

414 820 410 550

Generella statsbidrag

Inkomstutjämningsbidrag 86 575 79 932 Regleringsbidrag 11 840 2 980 Kostnadsutjämning 4 396 7 154 Avgift till LSS-utjämningen 0 -4 669 Bidrag för LSS-utjämningen 340 0 Regleringsavgift 0 0 Kommunal fastighetsavgift 18 386 18 055 Generella bidrag från staten 0 11 325

121 536 114 777

Summa skatter och statsbidrag 536 357 525 327 Avräkningsbelopp per invånare Slutavräkning Preliminär avräkning Summa

144 727 871

26 456 482

Not 13 Finansiella intäkter

Räntor på likvida medel 454 Räntor på långfristig utlåning 1 819 Räntebidrag 23 Kommunal borgen 280 Utdelning på aktier och andelar 17 Övriga finansiella intäkter 66 Summa finansiella intäkter 2 658

2011

Not 14 Finansiella kostnader

Kostnadsräntor lån -5 617 Ränta pensionsskuld -22 489 Övriga finansiella kostnader -19 Summa finansiella kostnader -28 124

Not 15 Ej kassaflödespåverkande poster Avsättning pensioner 25 856 Avsättning deponier -4 310 Summa justering 21 546 Not 16 Justering av rörelsekapitalets förändring Förråd mm 152 Fordringar -4 747 Bidrag ombyggnad riksväg 27 0 Kortfristiga skulder -18 687 Summa justering -23 282

Not 17 Inköp av värdepapper

Förlagsbevis Kommuninvest 0 Summa 0

Not 18 Investeringar

Maskiner och inventarier -4 362 Fastigheter och anläggningar -49 032 Summa investeringar -53 394

Not 19

Avyttrade maskiner och inventarier 55 Avyttrade fastigheter och anläggningar 1 791 Summa avyttrade anläggningstillgångar 1 846

Not 20 Utlåning

Vidareutbildning barnskötare 0 Tranemo Utvecklings AB -1 500 Summa utlåning -1 500

Återbetald utlåning

Vidareutbildning barnskötare 62 Tranemo Utvecklings AB 0 Summa återbet utlåning 62 Not 21 Upplåning

Reverslån Kommuninvest 0 Reverslån Handelsbanken 30 000 Summa upplåning 30 000

96 739 64 263 0 46 1 209 2010

-1 511 -657 -8 -2 175

finansiella rapporter

NOTER (tkr)

-5 785 -4 630 -10 415

48 -7 159 5 000 -4 930 -7 041

-2 400 -2 400

-8 762 -53 533 -62 295

381 49 430

-12 0 -12

62 12 500 12 562

30 000 0 30 000

37

finansiella rapporter

NOTER (tkr)

2011 2010 Not 22 Mark, byggnader, tekniska anläggningar Ingående bokfört värde 581 789 555 359 Nyanskaffningar 49 032 53 533 Årets avskrivningar -27 507 -26 478 Utrangering/försäljning -1 791 -626 Utgående bokfört värde 601 523 581 789

Mark, byggnader, tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 933 464 886 191 Ackumulerade avskrivningar -331 941 -304 402

601 523 581 789 Anskaffningsvärde Markreserv Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Publika fastigheter Fastigheter för annan verksamhet Övriga fastigheter

15 744 668 207 153 871 63 460 31 633 551 933 464

Ackumulerade avskrivningar Verksamhetsfastigheter 235 986 Fastigheter för affärsverksamhet 49 367 Publika fastigheter 28 127 Fastigheter för annan verksamhet 18 461

331 941 I de bokförda värdena ingår investeringar som är pågående.

Not 23 Maskiner och inventarier

Ingående bokfört värde 24 803 Nyanskaffningar 4 362 Årets avskrivningar -7 078 Utrangering/försäljning -55 Utgående bokfört värde 22 032

Maskiner och inventarier

Anskaffningsvärde 77 485 Ackumulerade avskrivningar -55 453

22 032

Not 24 Finansiella anläggningstillgångar Aktier och andelar i kommunens koncernföretag 11 000 Aktier och andelar i övrigt* 2 007 Förlagsbevis Kommuninvest 2 400 Vidareutbildning barnskötare 122 Tranemo Utvecklings AB 70 300 Summa 85 828

10 963 643 904 145 243 58 809 26 722 551 886 191

215 491 44 642 26 733 17 536 304 402

23 565 8 762 -7 144 -381 24 803

77 343 -52 540 24 803

11 000 2 007 2 400 184 68 800 84 391

* Andelskapitalet i Kommuninvest ekonomisk förening avser inbetalt andelskapital. Kommuninvest ekonomisk förening har därefter beslutat om insatsemissioner om sammanlagt 109 tkr för Tranemo kommun. Tranemo kommuns totala andelskapital i Kommuninvest ekonomisk förening uppgick 2011-12-31 till 681 tkr.

38

2011 2010 Not 25 Förråd, lager och exploateringsfastigheter Oljeförråd 49 201 Exploateringsfastigheter som ska avyttras 769 769 Summa 817 970

Not 26 Kortfristiga fordringar

Kundfordringar 13 773 9 157 Interimsfordringar (utgiftsförskott, inkomster) 25 116 21 747 Övriga kortfristiga fordringar 9 706 12 879 Summa kortfr fordringar 48 595 43 783

Not 27 Kassa och bank

Kassa 1 1 Bank 33 796 42 379 Summa kassa o bank 33 797 42 380

Not 28 Eget kapital

Ingående eget kapital 160 126 154 168 Årets resultat -18 389 5 958 Utgående eget kapital 141 737 160 126

Anläggningskapital

Anläggningstillgångar 709 384 690 982 Långfristiga skulder, avsättningar -523 346 -472 730 Summa anläggningskapital 186 038 218 252

Rörelsekapital

Omsättningstillgångar 83 209 87 133 Kortfristiga skulder -127 510 -145 259 Summa rörelsekapital -44 301 -58 126

Summa eget kapital 141 737 160 126

2011 2010 Not 29 Avsättning för pensioner

Ingående avsättning 276 255 282 040 Utbetalningar -10 390 -9 145 Intjänade pensioner 990 2 001 Ränte- och basbeloppsuppräkning 6 870 3 090 Sänkning av diskonteringsränta 17 583 0 Bromsen 8 294 -2 086 Övriga poster -2 539 1 901 Förändring av löneskatt 5 047 -1 546 Utgående avsättning 302 110 276 255

Aktualiseringsgrad 77% 76%

Intjänat t o m 1997 - anställda 222 289 203 740 Visstidspension förtroendevalda 393 538 Förmånsbestämd ålderspension 14 137 11 977 PA-KL pensioner 4 388 3 981 Pensionsskuld till förtroendevalda (3 st) 1 229 1 179 Särskild avtalspension 0 0 Efterlevandepension 692 905 Pensionsavsättning 243 128 222 320

Särskild löneskatt 58 982 53 935 Pensionsavsättning inkl löneskatt 302 110 276 255

Årets avsättning 98- 1 889 -896 Avsättning löneskatt 98- 458 -217 Finansiell kostnad 98- 640 657 Årets avsättning -97 18 404 -4 289 Avsättning löneskatt -97 4 464 -1 040

25 855 -5 785

Not 30 Avsättning deponier

Gudarp 3 852 6 833 Änglarp 7 384 8 712

11 235 15 545

Ingående avsättning 15 545 20 175 Årets avsättning 417 750 Utgifter under året -4 727 -5 380 Utgående avsättning 11 235 15 545

Avsättningarna baseras på kostnadskalkyler som upprättades år 2000 för Gudarp och 2007 för Änglarp. Revidering av kostnadskalkylerna har gjorts under år 2011. Enligt planen bedöms sluttäckningsarbetet vara klart år 2013 för båda deponierna.

Fondering har gjorts med 300 tkr/år för Gudarp under åren 2001 t o m 2010. Man bedömer att de medel som avsatts bör räcka till åter-stående arbeten och ingen avsättning har därför gjorts under år 2011. Beträffande Änglarp påbörjades slut-täckningen år 2010. För Änglarp har fonderats 300 tkr/år fr o m 2002, fr o m 2003 417 tkr, fr o m 2007 450 tkr och fr o m 2011 417 tkr.

2011 Not 31 Låneskuld

Ingående låneskuld 180 000 Nyupplåning under året 30 000 Årets amorteringar 0 Summa låneskuld 210 000

Genomsnittsränta 2,80%

2010

150 000 30 000 0 180 000 0,99%

Genomsnittlig räntebindningstid 277 dagar

Analys över upplåningens förfallostruktur Uppsägningsbara lån 10-60 dgr 110 mkr Förfall inom ett år 40 mkr Förfall inom 1-3 år 60 mkr Summa 210 mkr

Kommunens och de kommunala bolagens finansverksamhet ska bedrivas på ett säkert och effektivt sätt utan spekulativa inslag och så att en betryggande säkerhet alltid upprätthålls. Finansverksamheten skall medverka till att kapitalanskaffning och kapitalanvändning i kommunen och dess företag blir effektiv.

Med beaktande av de riskbegränsningar som angivits i kommunens finanspolicy är målsättningen att uppnå bästa möjliga finansnetto för kommunkoncernen.

finansiella rapporter

NOTER (tkr)

Operationella leasingavtal

Avgifter inom ett år 2 263 2 328 Avgifter senare än ett år men inom fem år 9 052 8 485 Avgifter senare än fem år 0 0 Summa 11 315 10 813

Finansiella leasingavtal

Samtliga leasingavtal i Tranemo kommun klassificeras som operationella.

Not 32 Kortfristiga skulder

Individuell del, pensioner 13 848 12 804 Individuell del, löneskatt 3 360 3 106 Leverantörsskulder 39 239 44 209 Semesterlöneskuld 29 601 30 619 Övertidsskuld 2 026 2 016 Interimsskulder (inkomstförskott, utgiftsrester) 40 714 55 812 Övriga kortfristiga skulder 1 404 1 378 Resultatfond VA -3 240 -4 858 Resultatfond renhållning 559 1 103 Summa kortfr skulder 127 510 146 189

39

finansiella rapporter 40

NOTER (tkr)

2011 2010 Not 33 Borgensförbindelser

Helägda/delägda bolag 137 650 139 772 Egna hem och småhus 504 580 Summa borgensförbindelser 138 154 140 351

Tranemo kommun har i november 2001, KF § 86, ingått en solidarisk borgen såsom för egen skuld för Kommuninvest i Sverige AB:s samtliga nuvarande och framtida förpliktelser.

Samtliga 267 kommuner som per 2011-12-31 var medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingått likalydande borgensförbindelser. Mellan samtliga medlemmar i Kommuninvest ekonomisk förening har ingåtts ett regressavtal som reglerar fördelningen av ansvaret mellan medlemskommunerna vid ett eventuellt ianspråktagande av ovan nämnd borgensförbindelse.

Enligt regressavtalet ska ansvaret fördelas dels i förhållande till storleken på de medel som respektive medlemskommun lånat av Kommuninvest i Sverige AB, dels i förhållande till storleken på medlemskommunernas respektive insatskapital i Kommuninvest ekonomisk förening. Vid en uppskattning av den finansiella effekten av Tranemo kommuns ansvar enligt ovan nämnd borgensförbindelse, kan noteras att per 2011-12-31 uppgick Kommuninvest i Sverige AB:s totala förpliktelser till 224 781 496 815 kronor och totala tillgångar till 223 342 743 649 kronor.

Kommunens andel av de totala förpliktelserna uppgick till 291 945 192 kronor och andelen av de totala tillgångarna till 290 024 448 kronor.

2011 Not 34 Förvaltade stiftelser F A Nordqvists Donation 790 Brunkes Donation 84 Brunkeparkens Fond 36 Lindgrens Donation 63 Samfond inom skolan 221 Social samfond 184 Adolf Johanssons Fond 13 Gunnar Johanssons Fond 38 Stiftelsen Bengt Claessons Minne 5 198 Thomas Rundqvists 90-årsfond 22 Summa förvaltade stiftelser 6 650

2010

637 82 37 63 218 181 13 38 5 551 24 6 844

Kommunen

Tranemo kommun följer den kommunala redovisningslagen och de rekommendationer som lämnats av Rådet för kommunal redovisning (RKR) eller dess företrädare.

Vissa avvikelser görs dock. Dessa kommenteras nedan.

Periodisering av skatteintäkter

Kommunalskatten har periodiserats i enlighet med rekommendation nr 4.2 från Rådet för kommunal redovisning och baseras på SKL:s decemberprognos.

Redovisning av vissa lönekostnader

Timlöner, OB-ersättningar och vissa andra ersättningar som tjänats in i december 2011 kostnadsredovisas 2011.

Semesterlöneskulden avser ej uttagna semesterdagar.

Tillsammans med okompenserad övertid och därpå upplupen arbetsgivaravgift redovisas skulden som en kortfristig skuld.

Anläggningstillgångar

Anläggningstillgångarna har i balansräkningen upptagits till anskaffningsvärdet efter avdrag för planenliga avskrivningar. Avskrivningar påbörjas när tillgångarna tas i bruk. Tillgångarna skrivs av med linjär avskrivning, det vill säga tillgångarna skrivs av med lika stora belopp varje år. Avskrivningar av anläggningstillgångar görs efter en bedömning av tillgångens nyttjandeperiod, bl a med vägledning från Sveriges Kommuner och Landstings förslag till avskrivningstider.

Avskrivningstider

Datorer och servrar Maskiner o inventarier Fordon Verksamhetsfastigheter Fastigheter för affärsverksamhet Markanläggningar Mark

3 år 5-10 år 5-10 år 10-50 år 20-33 år 20-50 år ingen avskrivning

Licenser och IT-system redovisas bland maskiner och inventarier. Inventarier av ringa värde (21 400 kr) har kostnadsförts direkt.

Utgifterna för lån kostnadsförs löpande och ökar följaktligen inte anskaffningsvärdet på anläggningstillgångarna.

Under året har inga emissionsutgifter eller andra transaktionsutgifter i samband med upptagande av lån förekommit.

Exploateringstillgångar

Kommunens exploateringstillgångar är bokförda som omsättningstillgångar.

Intäkter från avgifter, bidrag och försäljningar

VA-anslutningsavgifter och gatukostnadsersättningar har minskat värdet av motsvarande tillgångar i balansräkningen. Detta ger en mer korrekt bild av kommunens exploateringsredovisning över tid. Den tillämpade redovisningsprincipen innebär ingen väsentlig påverkan på det ekonomiska resultatet.

Avgifter för äldreomsorg och barnomsorg faktureras månatligen medan VA-konsumtionsavgifter faktureras kvartalsvis.

Intäkter från olika projekt redovisas i takt med att kostnader uppstår. Flyktingbidrag intäktsförs det år det utbetalas.

Avfallsdeponier

Löpande avsättningar görs för återställande av de deponier som Tranemo kommun använder för avfallsförvaring. 2007 träffades en överenskommelse beträffande hur stor andel av utgifterna för återställande av Änglarpsdeponin (som används gemensamt med Svenljunga kommun), som skall bekostas av Tranemo kommun. Tranemo kommuns åtagande avseende avfallsdeponier redovisas som en avsättning i balansräkningen.

Redovisning av pensioner

Kommunfullmäktige i Tranemo kommun har beslutat att samtliga kommunens pensionsåtaganden ska redovisas i balansräkningen som avsättning. Beslutet överklagades till länsrätten i Vänersborg som under 2005 avgjorde ärendet till kommunens fördel. Rätten bedömde att det inte föreligger några hinder för en högre ambitionsnivå än den miniminivå som regleras i den kommunala redovisningslagen.

finansiella rapporter

REDOVISNINGSPRINCIPER

Hade redovisningen av pensionskostnaderna 2011 skett enligt den så kallade ”blandmodellen” hade kostnaderna varit 22,9 mkr lägre.

Värderingen av kommunens pensionsförpliktelser görs med tillämpning av RIPS 07.

Avtal om alternativ pensionslösning har träffats för vissa förvaltningschefer och andra medarbetare med motsvarande befattning. Avtalet är tecknat med utgångspunkt från PFA och är kostnadsneutralt för kommunen.

Utbetalda premier under 2011 uppgår till 887 tkr (2010: 648 tkr).

Tranemo kommun har ingen pensionsförsäkring med överskottsmedel.

Leasing

Kommunen redovisar sina leasingavtal i allt väsentligt i enlighet med RKR 13.1. Tranemo kommun har inga finansiella leasing- eller hyresavtal av betydande värde överstigande tre år. Samtliga leasingavtal har klassificerats som operationella.

Uppgift om ej uppsägningsbara operationella avtal, med en avtalstid överstigande tre år, lämnas i not.

Koncernen

Den sammanställda redovisningen (koncernredovisningen) upprättas enligt den kommunala redovisningslagen och utformas enligt god redovisningssed.

Koncernredovisningen omfattar kommunen samt bolag som kommunen på grund av andelsinnehav har ett väsentligt inflytande över. Ett väsentligt inflytande anses enligt praxis föreligga då kommunen har en röstandel överstigande 20 %. De redovisningsenheter, utöver kommunen, som ingår i koncernredovisningen är Tranemobostäder AB och Tranemo Utvecklings AB. Koncernredovisningen upprättas enligt förvärvsmetoden med proportionell konsolidering. Enligt förvärvsmetoden värderas, vid förvärvstidpunkten, de övertagna nettotillgångarna i dotterföretaget till ett pris som motsvarar priset för dotterföretagsandelarna i moderföretaget.

Dotterföretagsandelarnas anskaffningspris har avräknats mot förvärvat eget kapital.

Kommunen tillämpar i allt väsentligt RKR:s rekommendation 8.2 om sammanställd redovisning. Dock görs ingen anpassning av de kommunala bolagens avskrivningsprinciper till kommunens. Avvikelsen innebär ingen väsentlig påverkan på det ekonomiska resultatet.

41

verksamhetsberättelser

SERVICE- OCH NÄRINGSLIVSSEKTIOnen Service- och näringslivssektionens arbete ska bedrivas ur ett medborgarperspektiv. Det är väsentligt att rutiner och arbetsformer anpassas efter de behov som nutidens medborgare har. Medborgarnas kontakter med kommunen ska underlättas och förenklas.

Sektionen består av Personalfunktionen, Ekonomifunktionen och Funktionen för medborgarservice och processstöd. Funktionerna svarar även i hög grad för intern service inom sina respektive verksamhetsområden.

Under Funktionen för medborgarservice och processtöd finns även miljö- och byggverksamheten, som bedriver tillsyn och kontroll inom ett antal olika verksamhetsområden. Information och rådgivning är en naturlig del i arbetet. Verksamhetsområden som är aktuella är exempelvis bygglov, brandfarliga och explosiva varor, hälsoskydd, livsmedelskontroll, miljöskydd mm.

Alla som har kontakt med Tranemo kommun ska kunna förvänta sig ett positivt, servicemedvetet och korrekt bemötande

En sektionschef anställdes i november och denne ansvarar även för näringslivsfrågorna i kommunen.

Årets verksamhet

Ekonomiskt resultat (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 8 569 Kostnader -51 801 - varav personalkostnader -29 236 Verksamhetens resultat -43 232 Budgetanslag 43 493 RESULTAT 261

Budget 2011 6 721 -50 214 -27 949 -43 493 43 493 0

Funktionen för Medborgarservice och processtöd visar en samlad positiv budgetavvikelse på 392 tkr . Den nya politiska organisationen har inneburit en ökad arbetsbelastning, främst beträffande fullmäktiges beredningar samt kommunstyrelsens utskott. Detta innebär att fullmäktige samt kommunstyrelsen överskrider budget med 750 tkr. Bland annat har förändringar inom taxefinansierad tillsynsverksamhet avseende miljö- och bygg medfört en positiv budgetavvikelse på 359 tkr. Omställningskostnader i samband med personalbyten har förorsakat merkostnader.

Ekonomifunktionen redovisar sammantaget ett överskott mot budget med ca 300 tkr. Den viktigaste orsaken till överskottet är att de förvaltningsgemensamma kostnaderna för porto, kontorsmaterial, kopiering etc. är lägre än budgeterat. En vakant tjänst till följd av en sjukskrivning har också bidragit till överskottet mot budget.

Under 2011 har kostnaderna för rekrytering via konsult ökat, enbart konsultkostnaden uppgår till 372 tkr.

Bidraget till sysselsättningsåtgärder minskade för 2011, och verksamheten visar ett underskott på ca 290 tkr.

Kostnaderna för de fackliga organisationerna har ökat under 2011, dels beroende på att de har valt nya företrädare, vilket i sin tur medför kostnader för utbildningar samt att de fackliga organisationerna under året har deltagit i fler samverkansorgan.

Projektet för EU-samordnaren avslutades, som resulterade i ett underskott på 242 tkr.

42

Sektionen har under året aktivt arbetat med införandet av såväl den nya politiska som förvaltningsorganisationen. Detta innebär att processer, dokument och rutiner anpassats.

Under året har ett nätverk byggts upp mellan de tre löneenheterna i Tranemo- Svenljunga- Ulricehamn där både gemensamma utbildningar och upphandlingar har genomförts samt startat ett nätverk för löneassistenter och systemförvaltare.

Flera interna utbildningar i arbetsrätt/ rehabilitering/ arbetsmiljö har genomförts under 2011 samt även start av en chefsutbildning genom GR.

Framtiden

En arbetsmarknadsenhet kommer att byggas upp under 2012. De tjänster som skall ingå finansieras genom de bidrag från AMS som erhålls genom placeringar av praktikanter eller andra arbetsmarknadsåtgärder.

Via medborgardialogen ökar medborgarnas förståelse för det kommunala uppdragets såväl möjligheter som begränsningar. Sektionens breda uppdrag utgör en möjlighet till genomslag i utvecklandet av medborgarservicen.

De ekonomiska prognoserna för de närmaste åren innebär ökade krav på anpassning av verksamheten, vilket kommer att ställa ökade krav på ekonomistödet och ekonomistyrningen.

Fortsatta svårigheter att rekrytera kvalificerade specialistfunktioner gör organisationen sårbar.

Verksamhetsmått och nyckeltal

Offentligt skyddat arbete, st Nystartsjobb, st Anställda, lönebidrag, st Jobbgaranti, st Försäkrade byggnaders värde, mkr Rekrytering (antal tjänster) Antal diarieförda bygglov

2011 9 9 16 8 1862 115 118

2010 2009 10 8 - 18 18 - - 1812 1799 110 90 121 105

ordna de insatser som inspektionen har krävt. Inspektionens rapport kommenteras under för- och grundskola och under gymnasiet och finns att söka på skolinspektionens hemsida.

Det andra stora fokusområdet har varit att planera och genomföra de implementeringsinsatser som de nya styrdokumenten fört med sig. Utvecklingsledaren har varit motorn i hela denna omfattande process, som beräknas pågå under hela 2012 och in på första halvåret 2013.

Under 2011 föddes 99 barn i Tranemo kommun. De kommer alldeles säkert att ta sig fram i modernare barnvagnar än denna.

Övergripande beskrivning

I lärandesektionen ingår följande verksamhetsområden : • Grundskola, förskola och särskola • Kultur och Fritid • Område Gymnasium • Övergripande verksamhet lärandesektionen innefattande lärandekontor, skolskjutsar och enskilda förskolor/fritidshem

Ekonomiskt resultat (tkr)

Utbetalningen av vårdnadsbidraget har sedan det infördes 2009 legat på en stabil och låg nivå. Under hösten 2011 har dock intresset ökat markant och vi ser att allt fler ansöker och beviljas vårdnadsbidrag.

För mer information om lärandesektionens verksamhet hänvisar vi till vår kvalitetsredovisning som finns tillgänglig på www.tranemo.se.

Framtid

Bokslut 2011 Intäkter 25 372 Kostnader -254 013 - varav personalkostnader -156 451 Verksamhetens resultat - 228 641 Budgetanslag 225 171 RESULTAT -3 470

Under 2011 har vi anställt fyra nya rektorer, som en följd av pensionsavgångar och anställda som gått över till annan tjänst. Vi har också utökat det administrativa stödet till rektorerna, som en konsekvens av arbetsmiljöverkets granskning av rektorernas arbetsmiljö och hot om vite.

2011 har två nya enskilda förskolor beviljats bidrag för att bedriva förskoleverksamhet, ett föräldrakooperativ i Uddebo och Svenska kyrkan som driver en enskild förskola i Månstad. Sammanlagt finns det nu fem enskilda förskolor i Tranemo kommun.

verksamhetsberättelser

lärandeSEKTIOnen

Budget 2011 22 245 -247 416 -155 102 - 225 171 225 171 0

Utmaningarna inom lärandesektionens verksamhetsområde är många, men kan sammanfattas i korthet så här: att möta de behov, önskemål och krav som ställs från våra medborgare och från centrala regleringar samtidigt som de ekonomiska förutsättningarna inte växer i samma takt.

Detta är inget unikt för Tranemo kommun, men ställer krav på oss på alla nivåer att använda resurserna på bästa sätt.

Ekonomiskt utfall

Budgetunderskottet för 2011 hänförs framförallt till att fler gymnasieelever söker sig till andra kommuner och friskolor än tidigare. Vårt eget gymnasium har svårt att anpassa kostnaderna efter de mindre elevtalen, då undervisning av en mindre grupp ofta kräver nästan lika mycket lärarresurs, som om gruppen varit ett antal elever större. Bidrag till de nyöppnade förskolorna i Uddebo och Månstad har också inneburit ett budgetunderskott eftersom de inte var budgeterade.

Årets verksamhet

2011 lämnade före detta bildningskontoret lokalerna i Vita huset vid Tranängskolan och flyttade in i kommunhuset. Flytten var en del i den stora omorganisationen i Tranemo kommun, på detta sätt kom kommunens verksamheter närmare varandra för att främja helhetssynen och medborgarperspektivet.

Lärandesektionens centrala uppgift under året har varit att stödja verksamheterna i sin utveckling. Inom skolans område har detta bl a inneburit att representera huvudmannen i kontakterna med skolinspektionen och sam-

43

verksamhetsberättelser

GRUNDSKOLA, FÖRSKOLA OCH SÄRSKOLA Ekonomiskt resultat (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 11 477 Kostnader -145 104 - varav personalkostnader -111 694 Verksamhetens resultat -133 627 Budgetanslag 134 926 RESULTAT 1 299

Budget 2011 10 538 -145 464 -111 504 -134 926 134 926 0

Ekonomiskt utfall

Budgetöverskottet kommer från lägre kostnader för modersmålsundervisning, lägre kostnad för gymnasiesärskoleelever i andra kommuner samt lägre kostnader för el och värme än budgeterat.

Årets verksamhet

Under dec -10 och jan -11 genomförde skolinspektionen en allmän inspektion av förskole-, grundskole- och gymnasieverksamheten i Tranemo kommun. I mars lämnade inspektionen sin rapport om hur Tranemo kommun lever upp till sitt ansvar som huvudman för skolverksamheten. Resultat visade på både ris och ros, i det stora hela är verksamheten bra men inspektionen pekade också på områden där åtgärder måste vidtas skyndsamt. I slutet på 2011 lämnade Tranemo kommun en rapport till skolinspektionen om de vidtagna åtgärderna, en rapport som skolinspektionen i sin helhet ansåg uppfyllde de krav som ställs. Hela rapporten finns på skolinspektionens hemsida.

Förutom den allmänna inspektionen har Tranemo kommun deltagit i flera kvalitetsgranskningar.För intresserade finns rapporterna på Skolinspektionens hemsida.

För- och grundskolan har under 2011 haft två fokusområden, dels att åtgärda de brister som skolinspektionen belyste och dels att implementera den nya skollagen, nya läroplaner för både för- och grundskolan, nya kursplaner och nya kunskapsmål.

Arbetet med de nya styrdokumenten har under året varit intensivt, men spännande, roligt och nyttigt. Samtliga lärare inom för- och grundskolan har varit delaktiga, och diskussionerna har varit livgivande. Under hösten 2011 har de nya kursplanerna börjat omvandlas i praktisk undervisning och vid jul tillämpades det nya betygssystemet för första gången i åk 8.

Inför införandet av lärarlegitimation har lärandesektionen under 2011 gjort en inventering av samtliga lärares examensintyg, för att kunna planera kompetensutvecklingsinsatser och bemanning i framtiden. Arbetet kommer att pågå under hela övergångsperioden fram till 2015.

I mars månad 2011, togs Tranemo kommuns nyaste förskola i bruk, Skattkammaren. Skattkammaren har plats för 75 barn och ersätter tidigare förskolorna Västergården och Lövkulla. Lokalerna är helt nya och utformade efter modernt pedagogiskt arbetsätt inom förskolan.

Framtiden

För- och grundskolan står inför stora utmaningar. De statliga kraven i nya styrdokumenten är tydligare och hårdare, och den statliga uppföljningen genom ett utökat

44

I Tranemo serveras ekologisk mjölk till alla skolor och förskolor

mandat till skolinspektionen vittnar om fokus på att huvudmännen tar sitt ansvar för verksamheten. I vardagen innebär detta ytterligare fokus på att alla elever ska ha nått målen när de lämnar grundskolan. Detta handlar om både metodutveckling och om ekonomiska resurser.

Verksamhetsmått och nyckeltal

Grundskola Antal elever i grundskolan F-9,15 okt Total kostnad/elev i kr - varav undervisningskostnad/elev - varav lokalkostnad/elev antal pedagogisk personal/100 elever år F-9, 15 okt

2011 2010

1 308 1 301 88 718 89 642 41 243 41 677 24 160 23 804

2009 1 382 88 196 40 488 20 957

9,26

9,32

9,19

Andel elever i åk 3 som uppnår målen i Skolverkets nationella diagnoser: Svenska Matematik

84% 82%

89% 70%

81% 68%

Andel elever i åk 5 som bedöms nå målen i alla ämnen

79%

79%

76%

Andel elever i åk 9 som uppnått minst godkänt i 16 ämnen

72%

71%

66%

419

412

407

Förskola, fritidshem, pedagogisk omsorg Antal inskrivna barn i förskolan, 15 okt Bruttokostnad/barn i förskolan i kr Antal inskrivna barn i fritidshem, 15 okt Bruttokostnad/barn i fritidshem i kr Antal inskrivna barn i kommunal pedagogisk omsorg, 15 okt Bruttokostnad/barn i kommunal pedagogisk omsorg i kr Antal inskrivna barn i enskilda förskolor, 15 okt Bidrag per barn till enskilda förskolor i kr

99 192 99 020 96 858 354

345

338

34 400 33 875 31 119 26

48

45

60 973 59 226 57 620 88

50

45

74 045 84 910 78 740

Ekonomiskt resultat (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 10 430 Kostnader -66 977 - varav personalkostnader -29 575 Verksamhetens resultat -56 547 Budgetanslag 52 073 RESULTAT -4 474

Budget 2011 8 348 -60 421 -28 268 -52 073 52 073 0

Ekonomiskt utfall

från Tranemo har valt att läsa sin gymnasieutbildning på andra orter än hemorten. Detta har fått stora ekonomiska konsekvenser för kommunen som helhet, varför en stor del av hösten har inneburit fokus på ekonomin, programutbudet mm. Tranemo gymnasieskola gör under våren stora marknadsföringsinsatser för att vända trenden och för att locka fler elever till skolan.

Framtiden

Omvärldsanalyser, bl a skolverkets analys av gymnasieelevers pendling över kommungränserna, visar att allt fler gymnasieelever väljer att pendla över en kommungräns för att gå sin gymnasieutbildning.

Budgetunderskottet för kostnader gällande elever i andra kommuner och friskolor samt lägre intäkter för elever från andra kommuner i Tranemo Gymnasieskola blev totalt 3 768 tkr. Budgeterat antal elever i andra kommuner och friskolor var 194, utfallet för kalenderåret 2011 blev 224 elever.

Den stora utmaningen för Tranemo gymnasieskola och för Tranemo kommun är att anpassa verksamheten till en krympande ekonomi och till ett sjunkande elevantal och fortfarande erbjuda ett programutbud som gör skolan attraktiv.

Undervisningskostnaden på Tranemo Gymnasieskola överskrider budget med 571 tkr. Resurserna i vår egen gymnasieskola kan inte reduceras, vid mindre elevantal, i samma grad som kostnaden ökar för elever i andra kommuner. Dessutom har den nya reformen Gy11 genererat högre kostnader, bl a svårare med samläsning mellan programmen. Fler ämnen på IM-programmet jämfört med tidigare IV-programmet ger också högre kostnader.

Skolinspektionens granskning av gymnasiet innebar krav om ökat stöd till eleverna i matematik och krav på mer fortbildning för lärarna, vilket också har ökat kostnaderna.

Verksamhetsmått och nyckeltal

Årets verksamhet

Tranemo gymnasieskola har under 2011 haft flera besök av Skolinspektionen, dels den allmänna inspektionen som omfattade hela skolverksamheten i Tranemo kommun, dels kvalitetsgranskningar av SFI och matematikundervisningen. Utöver det har Arbetsmiljöverket granskat hur gymnasiet lever upp till arbetsmiljöreglerna på yrkesprogrammen.

verksamhetsberättelser

OMRÅDE GYMNASIUM

2011 2010 2009 Antal elever i gymnasieutbildning, ungdoms- gymnasiet, 15 okt 590 622 610

- därav antal elever i Tranemo gymnasieskola 352 415 410

Andel elever med högskole- behörighet 77% 72% 87%

Kostnad/ungdomselev i Tranemo gymn.skola i kr 102 122 98 325 94 562

varav undervisningskostnad/elev 51 810 52 022 47 538

varav lokalkostnad/elev 20 128 18 662 18 144

Sammantaget visar resultaten på en mycket bra verksamhet med hög kvalitet. Detta bekräftar också SKL:s ”öppna jämförelser” där Tranemo gymnasieskola återigen visar att man står sig väl i konkurrensen med andra skolor.

När det gäller antalet elever som slutför sin gymnasieutbildning inom 3 år hamnade Tranemo gymnasieskola på fjärde plats i riket. Samtliga rapporter finns på respektive myndigheters hemsida.

Fokus under 2011 har varit införandet av den nya gymnasieskolan. Det gamla programutbudet ska fasas ut under de närmaste två åren, medan det nya gymnasiet fasas in under samma tid. Detta innebär att de ”gamla” och de ”nya” eleverna läser under olika kursplaner och olika betygssystem. Det är en stor utmaning för all personal på gymnasieskolan att få ihop detta med hög kvalitet.

Inför höstterminen gjordes ledningsorganisationen för Tranemo gymnasieskola om. I korthet innebär denna färre rektorer men utökat kvalificerat stöd.

I samband med gymnasievalet 2011 trädde samverkansavtalet mellan sjuhäradskommunerna i kraft. Avtalet innehåller en skrivning om frisök inom samverkansområdet. Under hösten kunde vi konstatera att fler elever

45

verksamhetsberättelser

KULTUR OCH FRITID Ekonomiskt resultat (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 982 Kostnader -14 423 - varav personalkostnader -8 150 Verksamhetens resultat -13 441 Budgetanslag 13 941 RESULTAT 500

Budget 2011 816 -14 757 -8 243 -13 941 13 941 0

Ekonomiskt utfall

Största delen av budgetöverskottet kommer från lägre kostnader gällande föreningsstöd. Orsaken till överskottet är för högt budgeterat driftsbidrag samt färre ansökningar än normalt för anläggningsstöd.

Årets verksamhet Fritid

Beredningen för Tillväxt och kompetens har under 2011 tagit fram övergripande principer för föreningsstödet.

Fullmäktige har antagit principerna och gett lärandesektionen i uppdrag att arbeta fram nya riktlinjer för föreningsbidragen, som stämmer överens med principernas intentioner.

Fritidsgårdarna i Tranemo kommun är välbesökta och verksamheten har under året genomfört en rad välbesökta aktiviteter. Fritidsgården i Limmared har stängts temporärt, i väntan på nya lokaler i Glasets hus. I samverkan med Gula Huset och Rädda barnen har Fritid deltagit i en veckas ”Kulturplanet” för barn i åldern 10-13 år. I samverkan med skola och socialtjänst har föräldrastödsverksamhet genomförts.

Kultur

Året började med en ståtlig invigning av kommunens nya Bokbuss. I januari togs den efterlängtade bokbussen i drift och innebar ett lyft för alla, personal och låntagare.

Bokbussens yttre och inre design har väckt uppmärksamhet, och bussen deltog under året i tävlingen ”årets bokbuss”. Arbetet med ett nytt bibliotek har intensifierats.

Det nya biblioteket är planerat att ligga i närhet till Tranemosjön och Tranemo gymnasieskola. Samma arkitekthus som ritat Tranemo gymnasieskola har anlitats och de estiska värdena har hela tiden varit en bärande tanke.

Kulturskolan har bibehållit sin verksamhet på en hög nivå och med många deltagare. Både den utåtriktade verksamheten i form av konserter och deltagande vid olika evenemang, och den ”vanliga” undervisningen har utvecklats positivt. Kulturskolan har också deltagit på olika sätt i kulturrådets satsning ”skapande skola”.

I slutet på året bjöd Tranemo kommun invånarna på en konsert med jazztrion Curly Camels i samhallsfastigheten, ca 250 nyfikna och sedermera imponerade åhörare kom. Curly Camels satte Tranemo på Sveriges jazzkarta när de i september vann tävlingen som bästa svenska unga jazzgrupp på Fasching i Stockholm, i konkurrens med grupper från hela Sverige. Sommaren 2012 kommer Curly Camels att representera Sverige vid en jazzfestival i Sydafrika.

46

Under 2011 uppgick antalet lån från biblioteket till 100 122 stycken, vilket motsvarar 8,6 lån per invånare.

Framtiden

Både fritidssektorn och kultursektorn är viktiga strategiska områden för kommunen. Tillgången och utbudet av fritidsaktiviteter är viktig för invånare i alla åldrar, även om det är ungdomsaktiviteterna som erhåller störst stöd.

Kultursektorn lyfts fram allt oftare som en viktig tillväxtfaktor, både när det gäller kulturkonsumtion och utövande. Kulturutövandet kopplas allt oftare till entreprenörskap och tillväxt.

Utmaningen för fritid och kultur är att möta ett växande behov inom de ekonomiska ramar som finns.

Verksamhetsmått och nyckeltal

Kulturskolan Antal elever – musik - drama - konst - dans avgift - dans ej avg - teater Summa antal elever

2011

2010

330 323 54 51 38 27 27 20 47 47 20 47 516 515

2009

314 87 23 33 26 47 530

Bibliotek Antal lån 100 122 9 6 768 100 104 varav bokbuss 41 345 37 724 21 276 varav filialer - 19 575 Antal lån per invånare 8,6 8,4 8,6 Antal besök 31 349 31 800 31 848 Fritidsverksamhet Redovisade föreningssammankomster 7-20 år, - föreningar med alkohol- och

drogpolicy 6562 7 265 7 319 -föreningar utan alkohol- och drogpolicy 774 141 570 Verksamh.bidrag, s:a föreningar 31 29 32 Antal studieförbund inkl Sisu 9 9 9 Antal beviljade studietimmar 13 117 13 499 13 834 Fritidsgårdar Antal besökare Grimsås, 2 kvällar /vecka

575 1 248 1 488 Länghem, 2 kvällar/vecka

834 720 1 572 Limmared, 2 kvällar/vecka

232 9 60 1 056 öppet endast våren-2011 Tranemo, 2 kvällar/ vecka

1 006 930 4 30

Övergripande beskrivning

I omsorgssektionen ingår följande verksamhetsområden : • • • •

Äldreomsorg/Hemsjukvård Avdelning för funktionsnedsättning Individ- och familjeomsorg Övergripande verksamhet innefattande omsorgskontor, färdtjänst samt bostadsanpassningsbidrag

Ekonomiskt resultat för omsorgssektionen (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 52 000 Kostnader -248 594 - varav personalkostnader -170 167 Verksamhetens resultat -196 594 Budgetanslag 187 340 RESULTAT -9 254

Budget 2011 55 237 -242 577 -165 614 -187 340 187 340 0

verksamhetsberättelser

OMSORGSSEKTIOnen

Underskottet för Omsorgssektionen uppgår till 9 254 tkr.

Det kan jämföras med den prognos som gjordes efter augusti månads utgång där ett underskott på 5 874 tkr beräknades för året. Den stora förändringen jämfört med augustis prognos har skett inom individ- och familjeomsorgen där resultatet försämrats med 2 072 tkr. Respektive verksamhet beskrivs mer ingående under varje verksamhetsområde.

Kostverksamheten serverar 2 845 lunchportioner per dag i förskola, skola och äldromsorg

Resultatet för gemensam verksamhet blir för 2011 ett underskott på 578 tkr. Av dem går 530 tkr att direkt koppla till det arbetstidsprojekt som avslutades i februari 2011 och som inte fullt ut varit finansierat.

Kommunens färdtjänst visar på ett underskott på 81 tkr och beror på ett ökat nyttjande av riksfärdtjänst.

47

verksamhetsberättelser

ÄLDREOMSORG SAMT HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Under 2011 har kommunens hemtjänst konkurrensutsatts enligt LOV – Lagen om valfrihet och i slutet av året har tre externa utförare godkänts.

Verksamhetsområdet består av hemtjänst, vård- och omsorgsboende, gruppboenden, hemsjukvård samt rehabilitering. Hemtjänsten är fördelad på fyra geografiska områden. Vård- och omsorgsboenden finns i Tranemo, Limmared, Länghem och Dalstorp. Gruppbostäder finns i Tranemo (2 st), Limmared (2 st) samt i Dalstorp. Inom rehabiliteringen finns en korttidsverksamhet med 14 platser.

Framtiden

Ekonomiskt resultat (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 30 654 Kostnader -138 110 - varav personalkostnader -99 804 Verksamhetens resultat -107 456 Budgetanslag 107 006 RESULTAT - 450

Budget 2011 32 463 -139 469 -98 575 -107 006 107 006 0

Underskottet på 450 tkr beror på högre kostnader än beräknat för hemsjukvård och hemtjänst, samt på minskade intäkter för outhyrda lägenheter. Minskade intäkter för outhyrda lägenheter uppgår till 440 tkr för 2011.

Noteras bör att den totala kostnaden för kommunens äldreomsorg har minskat med 582 tkr jämfört med 2010.

Samtliga verksamheter förutom rehabiliteringsenheten har lägre kostnader. En ökad kostnad för rehabiliteringsverksamheten beror på högre kostnader för hjälpmedel samt på att metoden med hemteam gått från att finansieras via projektpengar till att bli en del av den ordinarie verksamheten. Metoden ger i sin tur kostnadsminskningar för andra verksamheter. Att kostnaderna är lägre för våra övriga verksamheter är ett resultat av stark kostnadsmedvetenhet ute i verksamheten, i kombination med politiska beslut som delvis fått effekt under 2011. Det resursfördelningssystem för hemtjänsten som infördes 2011-01-01 har haft stor betydelse för att bättre kunna följa kostnadsutvecklingen, men behöver ytterligare något år på nacken för att nå full effekt.

Årets verksamhet

Gruppen ”de mest sjuka äldre” har den senaste femårsperioden ökat markant i den kommunala äldreomsorgen.

Flera samverkande faktorer har bidragit till denna utveckling, en betydande faktor är att vårdtiden inom slutenvården kortats ner betydligt på grund av minskat antal vårdplatser.

Samtidigt visar nationell forskning att allt fler äldre önskar bo kvar i sitt ordinära boende så länge som möjligt.

Med detta som utgångspunkt fattade kommunfullmäktige i november beslut om ett lokalförsörjningsprogram som innebär omfattande förändringar för både vår äldreomsorg och vår LSS-verksamhet. För kommunens äldreomsorg innebär det ökade möjlighet att möta framtidens äldre med många gånger omfattande omvårdnadsbehov och/eller en demensproblematik samt skapar förutsättningar för att upprätta en hög kvalitet på verksamheten.

Omsorgssektionens satsning på hemteamsarbete ökar möjligheten till att ge omfattande insatser i hemmiljön och skapar trygghet hos kommunens medborgare.

48

Utvecklingen med en förskjutning från slutenvård till kommunal äldreomsorg kommer sannolikt att fortsätta och om möjligt intensifieras. Det ställer stora krav på resurser, kompetens och anpassade boendeformer. Teknik- och kompetensutvecklingen går framåt i snabb takt och för de sjukdomstillstånd som för ett tiotal år sedan krävde specialistsjukvård är det idag möjligt att erbjuda vård i hemmiljö. Landets äldreomsorg står inför stora demografiska utmaningar, där allt färre ska vårda allt fler, som blir allt äldre.

Lokalförsörjningsprogrammet innebär möjligheter att på ett mer optimalt sätt använda tillgängliga resurser och möta framtidens äldre. Sannolikt kommer krav och önskemål om anpassade boendeformer för äldre såsom seniorboende och trygghetsboende att öka de närmaste åren.

2012-2014 kommer att präglas av genomförandet av lokalförsörjningsprogrammet, då detta är ett långsiktigt program som kräver god planering och dialog.

Andra utvecklingsområden för äldreomsorgen under 2012 är en fortsatt utveckling av hemteamen, införandet av värdighetsgarantier samt omvårdnadslyftet, som är en stor nationell satsning för kompetensutveckling av äldreomsorgens medarbetare.

En utmaning för hemtjänsten är att möta de konsekvenser en konkurrensutsättning innebär och som förhoppningsvis kan få kvalitetsdrivande effekter för samtliga utförare.

Verksamhetsmått och nyckeltal

2011

2010

2009

Antal beställda hemtjänsttimmar 54 217 Antal lgh vård- och omsorgsboende 165 Antal lgh gruppbostad dementa 40

165 40

165 40

externa vårdhemsplaceringen har inte kunnat upphöra under 2011, vilket har medfört ett underskott av 185 tkr.

Verksamheten ska genom stöd och service tillförsäkra personer med funktionsnedsättning goda levnadsvillkor.

Insatser ska vara varaktiga och samordnade och anpassas efter mottagarens individuella behov, samt utformas så att de är lätt tillgängliga för de personer som behöver dem och stärker deras förmåga att leva ett självständigt liv.

Verksamheten ska grundas på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet och den enskilde ska i största möjliga utsträckning ges inflytande och medbestämmande.

Antalet personer som har insatser enligt LSS är relativt konstant dvs. ca 1 % av befolkningen i alla åldrar, där vi som bland övrig befolkning ser en ökad livslängd.

Nya behov finns främst inom neuropsykiatriska området, nästan uteslutande bland pojkar. Verksamheten har begränsats genom dysfunktionella lokaler och det är positivt att den omstrukturering som planeras inom lokalförsörjningsprogrammet nu kommer till stånd. Detta ger förutsättningar för såväl ökad kvalitet som förbättrad arbetsmiljö, och skapar förutsättning för en effektivare bemanningsstruktur.

Det sociala stödteamet har som uppdrag att utföra uppdrag från individ- och familjeomsorg samt LSS/ SoL-handläggare. Uppdragen består av praktiskt stöd, socialt-samspelsstöd samt existentiellt stöd, till målgruppen barn och unga, familjer, personer med psykisk ohälsa samt missbruk och samsjuklighet. Fältassistent arbetar uppsökande och förebyggande bland ungdomar. Teamet arbetar även med öppen förebyggande verksamhet, till viss del riktad verksamhet inom föräldrastöd och barn.

Teamet arbetar för att ge stöd till personer med psykisk funktionsnedsättning och bedriver utåtriktad verksamhet för att öka möjligheter till gemenskap och delaktighet i samhället.

Ekonomiskt resultat (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 14 475 Kostnader -59 887 - varav personalkostnader -45 998 Verksamhetens resultat -45 412 Budgetanslag 41 072 RESULTAT -4 340

Budget 2011 15 935 -57 007 -44 363 -41 072 41 072 0

Underskottet på 4 340 tkr beror till största del på ökade behov samt att Försäkringskassans nya restriktiva bedömning av personlig assistans enligt LASS. Indragning av personlig assistans innebär att kommunen får möta upp den enskildes behov genom andra insatser. Under året har det även tillkommit nya ärenden som bedömts ha behov av personlig assistans enligt LSS, vilket har bidragit till ett underskott av ca 1 mkr. Försäkringskassans restriktivare bedömning är omöjlig att förutse och medför även anpassningskostnader i personalhanteringen.

Årets verksamhet

Framtiden

Verksamhetens styrka är att den är innovativ och lösningsfokuserad, vilket är en förutsättning för att tillgodose bredden av behov som finns även i den lilla kommunen. Särskilda boendeformer inom LSS måste i framtiden vara mer flexibla, fler människor kommer att ha behov av servicebostad med en ökad självständighet. Antalet lägenheter vid gruppbostad kommer successivt att minska.

Ett aktivt arbete pågår för att öka tillgängligheten till arbete på den öppna arbetsmarknaden även för personer med funktionsnedsättning. Yttre omständigheter som påverkar är Försäkringskassans restriktivitet, vilket även kommer att påverka avdelningen under 2012. Ytterligare ärende har aviserats men granskas nu av förvaltningsrätt efter överklagande. Den psykiska ohälsan ökar och därmed även behovet av socialt stöd, det förebyggande arbetet bör därför intensifieras för att möta och begränsa behoven i tid med öppna insatser.

verksamhetsberättelser

STÖD VID FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Verksamhetsmått och nyckeltal

Antal gruppbostadsplatser Antal LASS-ärenden Antal servicebostäder LSS

2011 2010 28 28 15 17 10 10

2009 27 18 4

Behovet av korttidsvård har visat en fortsatt ökning, framförallt när det gäller barn med autism och neuropsykiatrisk problematik. Korttidsvården inom LSS bedrivs i dagsläget fortfarande vid 4 olika enheter, vilket bidrar till ökade kostnader. Underskottet är drygt 900 tkr. Gruppbostäder LSS har under året haft ökade kostnader med anledning av ett ökat omvårdnadsbehov. 60 % av de boende är över pensionsålder, behovet av stöd och omsorg har ökat och några personer har under året haft palliativa insatser. Underskottet uppgår till drygt 1,1 mkr.

Servicebostad och socialt stödteam redovisar gemensamt ett underskott av ca 300 tkr, vilket beror på ökade behov.

Den psykiska ohälsan ökar och antalet personer som får stöd har successivt ökat under året. Behandlingsinsatser vid externa skolplaceringar som under hösten övergick till resursskola, var under året inte finansierade fullt ut i budget och visar därför ett underskott av 400 tkr. Den

49

verksamhetsberättelser

INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG Avdelningens uppdrag är handläggning av familjerätt, utreda ansökningar om försörjningsstöd, utreda anmälningar om barn som far illa, utreda och stödja personer med drogproblem. Bevilja bistånd i form av kontaktperson/kontaktfamilj, behandlingssamtal, placera i familjehem eller på institution, bevilja bistånd till stöd i hemmet i form av familjepedagog och stöd för ungdomar och vuxna med olika sociala problem. Avdelningen ansvarar även för familjerådgivning och flyktingmottagning.

Verksamheten består av ekonomienhet inkl. budget – och skuldrådgivning, behandlingsenhet, utredning/utvecklingsfunktion, familjerätt, familjerådgivning, integration, tillsyns/tillståndsfunktion.

Ekonomiskt resultat (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 6 626 Kostnader -29 935 - varav personalkostnader -10 958 Verksamhetens resultat -23 310 Budgetanslag 19 505 RESULTAT -3 805

Budget 2011 6 819 -26 324 -9 764 -19 505 19 505 0

Underskottet på 3 805 tkr beror till största del på ökade kostnader avseende försörjningsstöd, ett underskott av 2 344 tkr. I detta belopp finns initialt ökade kostnader för resursanställningar, som ett led i satsningen på arbetsmarknadsåtgärder. Dessa åtgärder planeras i ett längre perspektiv innebära ett minskat behov av försörjningsstöd, då individen snabbare kommer i åtgärd och även får bättre förutsättningar att bli egenförsörjande. Underskott redovisas även avseende kontaktfamiljer, vilket beror på ett ökat behov. Det planerade positiva utfallet avseende institutionsvård blev inte realiserat med anledning av kostsamma familjeplaceringar. Flyktingverksamheten har under året anpassats efter den nya etableringslagens förutsättningar, en förändring av såväl roll som ekonomiska förutsättningar. Trots en minskning av 100 % flyktinghandläggare, så uppvisar flyktingverksamheten ett underskott om 527 tkr. De överenskommelser som funnits mellan lärande och omsorg har inte anpassats efter de nya förutsättningarna, vilket har orsakat underskottet.

Årets verksamhet

Verksamheten har under året präglats av en försämrad samhällsekonomisk situation, vilket har bidragit till ett ökat behov av försörjningsstöd. Staten har genom en tydlig arbetslinje påtalat vikten av ett aktivt förhållningssätt från kommunerna, för att skapa förutsättningar för att öka antalet självförsörjande. Under hösten har en genomlysning av försörjningsstödets mottagare gjorts och personer har aktualiserats i olika arbetsmarknadsåtgärder såväl i kommunala som i externa företag samt vid Limac.

Implementeringen av BBIC pågår inom såväl myndighetsdel som i utförande, samt arbetet med förbättring av familjehemsvård. Genom detta förtydligas barnperspektivet, som genomsyrar alla delar av avdelningens arbete.

Utförandet samordnades under året med boendestöd/ socialpsykiatri till ett socialt stödteam, för att förbättra såväl kvalitet samt resursutnyttjande. Projektarbetet med att skapa rutiner och riktlinjer har fortsatt och omfattat såväl behandlings- som ekonomihandläggare. Verksamheten har varit fullt bemannad under 4 månader och har

50

bedrivits i planerad omfattning. Kvaliteten har i hög grad förbättrats såväl genom att befintliga tjänster har kunnat besättas som av genomlysningen av verksamheten.

Mottagande av ensamkommande asylsökande barn är en ny del av verksamheten och bedrivs inom ramen för samverkan inom Sjuhärads kommunalförbund.

Framtiden

Verksamhetens kvalitet är i hög grad avhängig bemanningssituationen. För att bedriva en stabil och kvalitetsmässigt god verksamhet är rekryteringen en viktig fråga, arbetet med att utforma en attraktiv organisation är därför prioriterat. Målet är att på hemmaplan kunna bedriva kvalificerat utredningsarbete i ett helhetsperspektiv och på sikt därmed minska kostnader för utredningsplaceringar.

Planering av boende för ensamkommande asylsökande flyktingbarn på hemmaplan, har påbörjats i samverkan med Ulricehamns och Svenljunga kommun. Planering av ett gemensamt flyktingarbete, har gått in i slutfas och förslag till beslut förväntas under våren 2012.

Verksamhetsmått och nyckeltal

2011 2010

Försörjningsstöd

Genomsnittlig kostnad per hushåll och månad exkl flyktingar 6 138 5 430 Antal hushåll snitt/mån exkl flyktingar 86 87 Försörjningsstöd flyktingar Genomsnittlig kostnad per hushåll och månad 7 178 8 285 Antal hushåll snitt/månad 30 28 Familjehemsvård

Antal vårddagar barn 4 035 4 176 Genomsnittlig dygnskostnad barn 376 367 Antal vårddagar vuxen 0 66 Genomsnittlig dygnskostnad Institutionsvård 0 1 795 Antal vårddygn, barn 1 268 715 Genomsnittlig dygnskostnad 2 903 3 403 Antal vårddygn, vuxna 1 440 1 074 Genomsnittlig dygnskostnad 1 961 1 514

2009

5 928 61

i. u.

40 4 839 564 292 1 614 1 393 2 737 249 1 686

näs har påbörjats. En VA utredning har genomförts för Hofsnäs. Detaljplaner har tagits fram för bl a Glashuset och Dalshov.

Kommunen arbetar för att underlätta för cyklister, bland annat genom deltagande i EU-projektet Nordiska Cykelbyar

Strategisektionen ansvarar för viktiga gemensamma utvecklingsfrågor i kommunen såsom: fysisk planering, strategiska markfrågor, turism- och landsbygdsutveckling, EU- och internationella frågor, strategiska miljö- och klimatfrågor, folkhälsa, kollektivtrafik m m.

Dessa ansvarsområden gäller för sektionen fr o m den 1 september.

Ekonomiskt resultat (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 1 272 Kostnader -12 433 - varav personalkostnader -4 221 Verksamhetens resultat -11 161 Budgetanslag 11 599 RESULTAT 438

Budget 2011 1 280 -12 879 -3 963 -11 599 11 599 0

Strategisektionen redovisar för 2011 ett överskott på 438 tkr. Kostnaderna för turistverksamheten har varit något högre än budgeterat bl a beroende på högre projektkostnader. Kollektivtrafikens kostnader blir ca 500 tkr lägre än budgeterat beroende på bl a senare start av linje 700.

Planverksamheten har haft kostnader utöver budget vad gäller VA-utredning för Hofsnäs och arkeologisk undersökning för Källesvedjans industriområde.

Årets verksamhet

Sektionen är helt nyformad och arbetet under året har präglats av att sammanfoga sektionen till en helhet med uppgift att arbeta med kommunens långsiktiga utveckling. Trots de till synes väldigt olika verksamhetsinriktningarna inom sektionen finns det påtagliga samverkansmöjligheter som framkommer alltmer och som kommer att leda till förbättrade resultat.

Inom planverksamheten har tematiska tillägg utarbetats för vindbruk och landsbygdsutveckling i strandnära lägen (LIS) vilka varit föremål för samråd och arbetet med en bevarande och utvecklingsplan för Torpa/Hofs-

Folkhälsoarbetet har bedrivits enligt den antagna verksamhetsplanen med fokusering på sju av de elva folkhälsomålen. Särskilt kan betonas insatserna vad gäller föräldrastöd, ANDT-arbetet, öka ungdomars delaktighet liksom åtgärder för välbefinnande vid 65+.

Kommunfullmäktige har under året antagit en energiplan och energieffektiviseringsstrategi. Åtgärder enligt strategin ska genomföras fortlöpande. Stora insatser har genomförts under året för att underlätta och öka intresset för cykling bl a genom deltagande i EU projektet Nordiska Cykelbyar (NCB).

Ett flertal stora och små EU-projekt har sökts, beviljats och påbörjats under 2011. Särskilt kan pekas på de större projekten Trans in Form, Den nya administratören och det nyligen beviljade SKY som är inriktat på kompetensutveckling för personal inom kost och lokalvård.

verksamhetsberättelser

STRATEGISEKTIOnen

Förutsättningarna för cykelturism har förbättrats avsevärt. En ny cykel- & turistkarta har tagits fram. Under året har kommunen varit involverad i flera projekt bl a Turismstrategi Svenljunga Tranemo, Turismstrategi Sjuhärad, Oxabanan.

Inom Leaderprojektet Lokala planer har åtta byalag tagit fram utvecklingsplaner vilket är flest antalet planer i hela Sjuhärad. Såväl kommunbygderåd som enskilda möten med flera byalag ägt rum.

Målbild för kollektivtrafiken i Sjuhärad har tagits fram i vilken anges hur kollektivtrafiken bör utvecklas till 2025.

Expressbusslinjen mellan Borås och Värnamo har äntligen startats upp på prov under tre år.

Framtiden

Det antagna förslaget till ny strategisk plan kommer att vara en viktig grund inte minst för strategisektionens arbete innevarande mandatperiod.

Flera planarbeten pågår som kommer att färdigställas under 2012. Lokala miljömål kommer att arbetas fram i dialog med medborgarna. EU ansökan om en fortsättning på cykelprojektet inlämnas.

Våren 2012 genomförs en projektanalys (WEPA) utförd av West Sweden tillsammans med kommunens sektioner och funktioner. Analysen avser att leda till några nya projektansökningar.

Fortsatt arbete med turismstrategierna. Uppstart av verksamheten i Glasets Hus och utveckling av cykel- liksom busspaketkoncept. I dialog med Regionen kommer kommunen att arbeta för fortsatt utveckling av kollektivtrafiken i kommunen.

Verksamhetsmått och nyckeltal

Turistbyrån: Antal besök Antal mail Antal webbesök

2011

3 430 1 347 14 600

2010 2009

3 126 3 261 583 430 10 000 15 100

51

verksamhetsberättelser

TEKNISKA SEKTIOnen I tekniska sektionen ingår följande verksamhetsområden: • Lokalförsörjning • Kostenhet/lokalvård • Gator o vägar/Skog/Park/Fordon o transporter • Affärsverksamheter (Vatten och avlopp (VA), renhållning, fjärrvärme) • Övergripande verksamhet innefattande administration, MBK samt exploateringsfastigheter

Ekonomiskt resultat för tekniska sektionen (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 99 857 Kostnader -168 426 - varav personalkostnader -54 131 Verksamhetens resultat -68 569 Budgetanslag 66 164 RESULTAT -2 405

Budget 2011 100 469 -166 633 -55 364 -66 164 66 164 0

Årets redovisade resultat för tekniska sektionen är ett underskott på 2 405 tkr. I detta ingår ett ackumulerat underskott för åren t o m 2007 för VA-verksamheten på 2 174 tkr, enligt tidigare beslut skulle detta resultatföras 2011. Årets resultat på VA och renhållning; underskott på 1 099 tkr, förs över till resultatfonder och räknas därför ej med i tekniska sektionens resultat.

Under 2011 har det planerats för en vindkraftpark i Äspås utanför Grimsås.

52

Framtiden

Verksamhetens huvudsyfte är att tillhandahålla lokaler för all kommunal verksamhet. Det kan ske antingen genom att bygga och förvalta egna lokaler, eller genom inhyrning av lokaler från andra fastighetsägare.

I lokalförsörjningen ingår förvaltning av följande typer av fastigheter: • Förvaltningsfastigheter • Sim- och idrottshallar • Skolfastigheter • Barnomsorgsfastigheter • Omsorgsfastigheter • Industrifastigheter

Ekonomiskt resultat (tkr)

Intäkter Kostnader - varav personalkostnader Verksamhetens resultat Budgetanslag RESULTAT

Bokslut 2011

18 037 -40 311

-22 273 22 061 -212

Budget 2011 19 619 -41 680 -22 061 22 061 0

Resultatet för lokalförsörjning är ett underskott på 212 tkr.

Detta beror till största delen på minskade hyresintäkter då ett antal fastigheter har vakanta lokaler. På Västergården är hyresintäkterna lägre än budgeterat då lokaler var vakanta under perioden efter att förskolan stängts och innan resursskolan startats. En industrilokal i Ljungsarp såldes till TUAB 1 april, under årets tre första månader genererade lokalen inga hyresintäkter.

Den kommande förändringen inom äldreomsorgen kommer att innebära omfattande investeringar i form av ombyggnationer av särskilda boenden m m. Under 2013 beräknas också byggnation av nytt bibliotek att startas.

För ombyggnation av Vårdcentralen finns 18 miljoner kr avsatt, under projekteringen har dock oförutsedda åtgärder såsom renovering av taket tillkommit. Det finns därför risk att projektet blir dyrare än beräknat.

Kindbo i Limmared har under ett antal år stått tom, kostnaden för denna ligger i nuläget på ca 85 tkr/år.

De lägenheter på Solbacken i Länghem som är särskilt boende ska successivt bli trygghetsboende. Under 2011 var hyresförlusten på grund av vakanser vid byte av hyresgäster ca 50 tkr, då fler lägenheter blir trygghetsboende kommer hyresförlusten för lokalförsörjningen att öka. Momsen för trygghetsboendet är ej avdragsgill vilket också medför ökade kostnader.

Verksamhetsmått och nyckeltal

2011

2010

2009

Förvaltad lokal- och lgh-yta, kvm 99 500*

99 500 99 954

Förvaltad industrilokalyta, kvm

12 833 12 833

12 833*

verksamhetsberättelser

LOKALFÖRSÖRJNING

*Förändringar under 2011 ej medräknade, inventering av samtliga förvaltade ytor kommer att ske under 2012.

Ett antal vattenskador har medfört stora kostnader, dock har dessa kunnat inrymmas i ordinarie underhållsbudget. Detta har medfört att övrigt underhåll tvingats minska ytterligare.

Årets verksamhet

Den kalla vintern i början av året medförde ett antal vattenskador på grund av sönderfrusna rör i Grimsås idrottshall, Limmareds skola samt Sjötofta skola.

Under sommaren 2010 drabbades Länghems skola av en omfattande vattenskada. För att undvika framtida översvämningsskador har ny dagvattenledning byggts vid skolan.

Verksamhetsförändringar inom lärande och omsorg kan komma att medföra extra kostnader för lokalförsörjningen i form av ombyggnationer, vakanta lokaler mm.

Vissa lokaler/fastigheter såsom t ex skolor kan också vara så anpassade för verksamheten att det kan vara svårt att hitta alternativa användningsområden.

På grund av otillräcklig underhållsbudget kan i stort sett endast akut underhåll utföras, kvaliteten på fastigheter kan därför ej hållas på en önskvärd nivå.

Från och med 2011 ansvarar tekniska sektionen för all drift av sim- och idrottshallar, vilket även inkluderar personalen på sim- och idrottshallen i Tranemo.

53

verksamhetsberättelser

KOSTENHET/LOKALVÅRD Kostenhetens uppdrag är att tillhandahålla god och näringsriktig mat till verksamheterna inom skola, barnomsorg och äldreomsorg i Tranemo kommun.

Städenheten ska utföra lokalvård i kommunala fastigheter.

Under våren 2012 blir Solhagens förskola mottagningskök då verksamheten utökas med uppemot 25 barn och köket inte är anpassat till denna volym.

Ekonomiskt resultat (tkr)

Arbetet med att ta fram en gemensam kostpolicy ska vara klart under våren 2012.

Bokslut 2011

Intäkter 9 481 Kostnader -34 799 - varav personalkostnader -24 592 Verksamhetens resultat -25 318 Budgetanslag 24 731 RESULTAT -587

Budget 2011 9 375 -34 106 -24 070 -24 731 24 731 0

För verksamhetsområdet redovisas ett underskott på 587 tkr fördelat på ett överskott på 271 tkr på lokalvård samt ett underskott på 858 tkr på kost. Överskottet på lokalvården beror på att intäkterna för tillkommande städuppdrag inom kommunen blivit högre än budgeterat samt att kostnaderna för bl a reparationer samt kläder blivit lägre.

För kostenheten härrör sig underskottet bl a av att intäkterna för köken i servicehus blivit ca 260 tkr lägre än budget då ett antal lägenheter varit vakanta. 200 tkr kommer av extra förstärkningar i köken då arbetsledare haft större ansvarsområden under den tid som kostchefen varit tf teknisk chef. 190 tkr härrör sig från kostnader för tvättoch rengöringsmedel för vilka tillräckliga medel saknas i budget.

Den nya förskolan Skattkammaren stod klar i mars, verksamheten kräver 100 % kökstjänst istället för 87% som fanns i beräkningen.

Årets verksamhet

Under året har olika åtgärder gjorts, bl a har man minskat livsmedelsinköpen och stramat åt utbudet på matsedlar.

Dock har höjningen av livsmedelsbudgeten de senaste åren inte motsvarat prishöjningarna varför kostnaden ändå blivit 100 tkr över budget.

Under våren validerades 8 anställda till kockar, vilket under utbildningsperioden krävde ökad vikarieanskaffning. Valideringen kommer att generera bättre kvalitet och effektivitet då kompetensen ökar.

I april 2011 anställdes en pooltjänst vilket har inneburit att timvikariekostnaderna hittills har minskat med 75 %.

Framtiden

Verksamheten har arbetat med ansökan till ett ESF-projekt vilket beviljades under december månad. Tranemo kommun är projektägare för projektet SKY som ska stärka kompetensen och yrkesstoltheten hos lokalvårdare och kostpersonal i 13 kommuner. Beviljade medel är 25,7 miljoner kr. Mycket av arbetet under 2012-2013 kommer att härröra till detta projekt.

10% av de livsmedel som köps in är ekologiska, bl a serveras ekologisk mjölk i skolor och förskolor, stor del av

54

fisken som serveras är också ekologisk. Under 2012 är målet att öka andelen ekologiska inköp, ett nytt livsmedelsavtal träder i kraft 1 mars 2012 och innehar betydligt fler ekologiska anbudsvaror.

Den kommande omorganisationen inom omsorgssektionen kommer att påverka kostenheten, bl a ska kök och restaurang på Solbacken anpassas efter behovsbilden samt vidareutvecklas då hela boendet blir trygghetsboende.

Arbetet med konkurrensutsättning av lokalvården pågår under 2012, med målsättningen att en entreprenad ska börja gälla i augusti.

Verksamhetsmått och nyckeltal

2011 2010 Antal lunchportioner/dag Barnomsorg/skola 2 465 * Äldreomsorg 315 * Antal abonnenter kyld mat 65 *

*Uppgift saknas, nya nyckeltal fr o m 2011

2009 * * *

I verksamhetsområdet ingår följande: • Drif och underhåll av kommunala gator och vägar samt gatubelysning.

• Skötsel och drift av kommunens parker, grönytor, naturområden och allmänna lekplatser samt badplatser.

• Skötsel av kommunens skogar.

• Tillhandahålla poolbilar för kommunens anställda samt samordna och utföra transport av gods inom den kommunala verksamheten.

Ekonomiskt resultat (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 5 449 Kostnader -19 131 - varav personalkostnader -3 921 Verksamhetens resultat -13 682 Budgetanslag 14 055 RESULTAT 373

Budget 2011 Gatubelysningen i kommunen omfattar 4 188 belysningspunkter

4 029 -18 084 -3 910 -14 055 14 055 0

För verksamhetsområdet beräknas ett totalt överskott på 373 tkr fördelat enligt följande: För gatuverksamheten är resultatet ett överskott på 16 tkr.

Vinterväghållningen blev ca 800 tkr högre än budgeterat p g a den snörika vintern i början på året. Då anläggningspersonalen arbetat mycket med investeringsprojekt under året har personalkostnaden blivit lägre då denna delvis istället belastat projekten.

För park/bad/lekplatser är resultatet ett överskott på 382 tkr. Då den nya dagvattenledningen vid Länghems skola byggdes fanns osäkerhet om hur mycket detta skulle påverka renoveringen och kostnaden för lekplatsen. P g a detta avvaktade man med andra projekt.

För skogsverksamheten är resultatet ett underskott på 14 tkr, del av intäkterna har använts för att täcka kapitalkostnaderna som uppstod vid köpet av fastigheten Ljungsnäs 1:4.

För fordon o poolbilar redovisas ett underskott på 11 tkr.

Årets verksamhet

intäkter på 300 tkr avverkas. Då kommunens skogsinnehav är begränsat bör avverkningen de kommande åren hållas på en lägre nivå för att inte riskera att hänsyn till naturvård och friluftsliv försämras.

För gatuverksamheten kommer man under 2012 att införa delar av hastighetsplanen. Gemensamt med Borås, Ulricehamn och Svenljunga kommuner kommer Tranemo att arbeta för en cykelled till största delen på banvallar.

Kvalitetsrutiner såsom belysningsplan och beläggningsplan kommer att utarbetas.

Till 2012 har budgeten för vinterväghållning utökats med 400 tkr för att hamna på den nivå som ett ”normalår” kostar.

Upphandling av vintervägshållning kommer att göras under 2012, då man går från ett utförande beräknat per timme till en funktionsupphandling.

Verksamhetsmått och nyckeltal

Under 2011 har gatuverksamheten bl a iordningställt vägen från väg 156 till Jabos infart. Gc-vägar har färdigställts i Limmared, samt påbörjats i Nittorp. En ny gata har anlagts vid Norrgatan/Hammargatan i Tranemo i samband med byggnation av flerbostadshus.

Bron för biltrafik i Uddebo har renoverats.

Kartmaterial för vintervägsupphandling har tagits fram, upphandling beräknas göras under hösten 2012.

Lekredskapen vid Länghems skola har upprustats, vid Tranängskolan har en utökning av lekplatsen gjorts.

Framtiden

*Efter inventering av samtliga gator och gc-vägar **Uppgift saknas ***Gator, gc-vägar 36 km samt 5 km banvall

Fr o m 2012 har det extra anslaget till upprustning av lekplatser minskats med 600 tkr. Detta innebär att helrenoveringar av lekplatser avbryts tills vidare, istället kommer endast utbyte av trasiga redskap att ske. En ny översyn av investeringsbehovet bör göras, man bör också uppdatera och ev modernisera bilden av hur lekplatserna ska se ut i framtiden.

verksamhetsberättelser

GATA/SKOG/PARK/FORDON

Gator (km) Gc-vägar inkl banvall (Km) Antal belysningspunkter Vinterväghållning (km) Kostnad per km (kr) Skogsinnehav (ha)

2011

2010

2009

90,7* 73,7 73,7 63,5* ** ** 4 188 4 135 4 135 132*** 73,7 73,7 11 443 23 672 15 902 630 630 580

Under de senaste åren har relativt stora avverkningar av skog utförts, under 2012 ska skog motsvarande extra

55

verksamhetsberättelser

FJÄRRVÄRME Fjärrvärmen redovisar ett överskott på 617 tkr. Den kalla vintern i början på året medförde en hög försäljning av värme. Under hösten som varit varm men blåsig har en stor volym värme kunnat köpas från Ardagh, vilket ger ett väsentligt lägre pris per MWh. Vid varmt väder förbrukar Ardagh inte mycket spillvärme själva, utan kan då sälja en större volym till kommunen.

Under 2011 köptes ca 15 000 MWh från Ardagh.

Det ackumulerade överskottet är med årets resultat 2 862 tkr.

Fjärrvärmen betalar administrationsersättning till tekniska sektionen samt den centrala administrationen, under 2011 uppgick denna till 1 190 tkr. Administrationsersättningen ska täcka fjärrvärmeverksamhetens kostnader för administrativ personal samt övriga gemensamma kostnader.

Årets verksamhet

Under 2011 har inga större byggnationer utförts utan endast ett antal efteranslutningar.

Fiber har lagts ner, bl a mellan Limmared och Tranemo.

Vid Bragnum har byggnation påbörjats. Fibernät finns nu mellan Månstad-Limmared-Tranemo.

Värme köps från tre olika leverantörer, E-On och Ardagh för Tranemo-Limmared samt Hållanders Energi för Dalstorp.

Framtiden

Utbyggnaden av fiber kommer att fortsätta mellan Bragnum-Länghem samt Ambjörnarp-Sjötofta.

Fjärrvärmeverksamheten hyr ut fiberpar och tomrör. De kommunala verksamheterna hyr fiber direkt från fjärrvärmeverksamheten, leverantörer som t ex CSIT hyr och säljer sedan tjänsten till slutkund.

Det pris för köpt värme som fjärrvärmeverksamheten betalar till bl a E-On regleras efter biobränslepris en gång per år.

Verksamhetsmått och nyckeltal

Antal centraler Inköpt värme (MWh) Såld värme (MWh) Värmeförlust (%)

56

2011

2010

2009

695 44 910 37 510 16,5

694 52 900 44 400 16,1

663 40 860 34 320 16,0

Under 2011 levererade kommunens fjärrvärmeverksamhet miljövänlig uppvärmning till nästan 700 kunder

Noter, tkr

Not Intäkter

Brukningsavgifter 1 Summa intäkter

Kostnader

Kostnader 2 Interna kostnader inom koncernen 3 Avskrivningar

Summa kostnader

Verksamhetens nettokostnad

Finansiella kostnader

Intern ränta

UTFALL Kommunbidrag

RESULTAT

Balansräkning (tkr)

Materiella anläggningstillgångar 4 Totala anläggningstillgångar

Fordringar

Kundfordringar

Totala fordringar

SUMMA TILLGÅNGAR

Eget kapital

Ackumulerat resultat 5

Avsättningar

Pensioner

Totala avsättningar

Långfristiga skulder

Avräkning kommunen

Totala långfristiga skulder

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

Totala kortfristiga skulder

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

2011

23 969 23 969

-16 310 -1 421 -3 222 -20 953

3 016

-2 399 617 0 617

2010 27 591 27 591

-17 632 -1 520 -3 262 -22 414 5 177

-2 437 2 740 0 2 740

111231 101231

72 474 76 228 72 474 76 228

6 872 10 904 6 872 10 904

79 346 87 132

2 862 2 245

1 532 1 192 1 532 1 192

70 807 77 639 70 807 77 639

4 145 6 056 4 145 6 056

79 346

87 132

Fjärrvärmeverksamheten

Not 1 Intäkter

Externa brukningsavgifter

Kommunen

Tranemobostäder AB

Tranemo Utvecklings AB

Övriga externa intäkter

Övriga interna intäkter

Summa intäkter

Not 2 Kostnader

Driftkostnader

Underhållskostnader

Personalkostnader*

Summa kostnader

Not 3 Administrationskostnader

Samhällsbyggnadsavdelningen* Central administration

Summa administrationskostnader

Not 4 Materiella anläggningstillgångar

Ingående bokfört värde

Årets anskaffningar

Årets avskrivningar

Nedskrivningar

Överfört till omsättningstillgångar

Utgående bokfört värde

Materiella anläggningstillgångar

Anskaffningsvärde

Ackumulerade avskrivningar

Utgående bokfört värde

Verksamhetsanläggningar

Inventarier, fordon, mätare etc

2011

2010

15 102 4 655 3 911 193 45 63 23 969

16 876 5 628 4 418 396 165 108 27 591

-14 131 -964 -1 215 -16 310

-16 477 -636 -519 -17 632

-1 113 -308 -1 421

-1 421 -99 -1 520

76 228 -532 -3 222

72 474

80 267 -776 -3 262 0 0 76 228

92 632 -20 157 72 474

93 215 -16 987 76 228

71 557 917 72 474

75 343 886 76 228

2 245 617 2 862

-495 2 740 2 245

verksamhetsberättelser

Resultaträkning, tkr

I de bokförda värdena ingår investeringar som är pågående.

Not 5 Eget kapital

Tidigare års resultat

Årets resultat

Utgående eget kapital

57

verksamhetsberättelser

VATTEN- OCH AVLOPPSVERKSAMHET Ekonomiskt resultat (tkr)

Bokslut 2011

Intäkter 23 210 Kostnader -24 216 - varav personalkostnader -2 764 Verksamhetens resultat -1 006 Budgetanslag 450 RESULTAT -556

Budget 2011 23 620 -24 070 -2 835 -450 450 0

Årets resultat för vatten- och avloppsverksamheten är ett underskott på 556 tkr. Underskottet beror på att intäkterna inte når upp i budgeterad nivå trots en extra höjning av taxan fr o m 2011-07-01. På kostnadssidan har elkostnaderna blivit höga p g a de stora regnmängderna under hösten vilket har medfört en stor belastning på pumpstationer och avloppsverk.

Ett ackumulerat underskott på 2 174 tkr härrörande till åren t o m 2007 belastar kommunens resultat under 2011.

Detta innebär att med årets resultat är det återstående ackumulerade underskottet 3 240 tkr. Under 2011 beslutades om en plan för att återställa det ackumulerade underskottet inom de kommande fyra åren.

VA-verksamheten betalar administrationsersättning till tekniska sektionen samt till administrationen centralt.

Under 2011 uppgick denna ersättning till 2 370 tkr.

Årets verksamhet

Under året har verksamheten haft problem med omfattande inläckage i avloppsledningsnätet vilket förvärrats av de stora regnmängderna under hösten. Detta medför högre driftskostnader, främst energi men även kemikalier då en större mängd vatten belastar reningsverken. Åtgärder bör göras på ledningsnätet för att minska inläckaget.

Under hösten/vintern har ett antal abonnenter drabbats av källaröversvämningar som en följd av regnmängderna.

Vid flera av verken har nederbörden lett till omfattande bräddningar av avloppsvatten. Detta kommer att redovisas i miljörapporten till länsstyrelsen under våren.

Gudarp högreservoar har renoverats under året. Arbetet med vattenskyddsområden har pågått.

Arbete med säkerhetsåtgärder på vattensidan har påbörjats och kommer att fortsätta under 2012.

Under 2011 har ledningsarbete utförts bl a vid skolan i Länghem där en dagvattenledning kollapsat vilket medverkade till översvämningen 2010. Vid Parkgatan i Tranemo har del av en dagvattenledning bytts ut då trädrötter hade växt in i och fyllt ledningen, vilket orsakade översvämning vid ICA. Även på Mossebogatan har en dagvattenledning som förstörts av trädrötter bytts ut.

Nya ledningar har byggts på Kastanjevägen i Länghem samt Norrgatan/Hammargatan i Tranemo.

Vid Kroksjön har en ny pumpstation samt ledningar byggts under 2011.

58

Under 2011 producerades 866 000 kbm vatten. 510 000 kbm debiterades till abonnenterna.

41% av producerat vatten når följaktligen aldrig någon abonnent.

Framtiden

En avloppsledning vid Limmared/Rosenlund är i stort behov av renovering för att minska inläckaget.

Utredningen av eventuell utbyggnad av VA till Hofsnäs fortsätter under våren.

Slamsilo vid Tranemo reningsverk ska byggas under 2012 vilket kommer att förbättra slamhanteringen.

VA-verksamheten har arbetat med certifiering enligt REVAQ av slam från Tranemo reningsverk. Kontroll kommer att ske av SP under februari. Efter certifiering finns större möjligheter för avsättning av slammet.

Under 2012 kommer fyra verk att rivas; två vattenverk och ett reningsverk i Ambjörnarp samt ett reningsverk i Månstad. Anbudsräkning pågår på dessa arbeten.

Under 2012 kommer underhållsprogram för VA att prioriteras. Om detta hade varit i bruk fullt ut tidigare hade ev skador på ledningar kunnat upptäckas innan de orsakat översvämningar.

Byggnation av överföringsledningar mellan Nittorp-Gölingstorp-Dalstorp samt Ljungsarp-Gölingstorp fortsätter under 2012. Byggnation av nytt reningsverk i Dalstorp påbörjas.

Verksamhetsmått och nyckeltal

Antal abonnenter Tillverkade kbm vatten Debiterade kbm vatten Förlust kbm %

2011

3 200 866 000 510 000 41

2010 2009

3 215 3 214 851 000 814 000 518 000 539 000 39 34

Noter

Not

Intäkter

Bokslut Bokslut 2011 2010

1

23 210

21 706

Summa intäkter

Kostnader

Kostnader 2 Interna kostnader inom koncernen 3 Avskrivningar

23 210

21 706

-13 106 -13 548 -2 757 -2 951 -4 195 -4 030

Summa kostnader

-20 056

-20 529

Brukningsavgifter

Verksamhetens nettokostnad

Finansiella kostnader

Intern ränta

UTFALL

Kommunbidrag

RESULTAT

3 152

-4 158

-1 006 450

1 178 -3 869 -2 692 539

Avsättning till VA-fond

-1 618

-556

-2 153

Resultat efter avsättning

2 153

-2 174

0

111231

101231

94 727 94 727

2 398 2 398

97 125

90 182 90 182

Balansräkning (tkr)

Materiella anläggningstillgångar 4 Totala anläggningstillgångar

Fordringar

Kundfordringar

Totala fordringar

SUMMA TILLGÅNGAR

Eget kapital

Ackumulerat resultat 5

Avsättningar

Pensioner

Totala avsättningar

Långfristiga skulder

Avräkning kommunen

Totala långfristiga skulder

Kortfristiga skulder

Leverantörsskulder

Totala kortfristiga skulder

SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER

2 353 2 353

-3 240

4 081 4 081

94 883 94 883

1 401 1 401

97 125

92 536

-4 858

3 758 3 758

91 984 91 984

1 651 1 651 92 536

VA-verksamheten

Not 1 Intäkter

Externa brukningsavgifter

Kommunen

Tranemobostäder AB

Tranemo Utvecklings AB

Övriga externa intäkter

Övriga interna intäkter

Summa intäkter

2011

2010

18 962 1 361 2 340 41 86 420 23 210

17 818 1 338 2 234 21 130 165 21 706

Not 2 Kostnader

Driftkostnader

Underhållskostnader

Personalkostnader

Summa kostnader

-6 719 -2 271 -4 116 -13 106

-6 880 -2 692 -3 976 -13 548

Not 3 Administrationskostnader

Samhällsbyggnadsavdelningen Central administration

Summa administrationskostnader

-2 292 -465 -2 757

-2 602 -349 -2 951

Not 4 Materiella anläggningstillgångar

Ingående bokfört värde

Årets anskaffningar

Årets avskrivningar

Nedskrivningar

Överfört till omsättningstillgångar

Utgående bokfört värde

90 182 8 907 -4 361 0 0 94 727

84 240 10 115 -4 174 0 0 90 182

Materiella anläggningstillgångar Anskaffningsvärde Ackumulerade avskrivningar

Utgående bokfört värde VA-nät

VA-verk, byggnader Pumpstationer

Inventarier, fordon, mätare etc

verksamhetsberättelser

Resultaträkning, tkr

144 475 135 572 -49 748 -45 390 94 727 90 182

43 948 32 017 17 795 967 94 727

40 158 34 239 14 865 919 90 182

I de bokförda värdena ingår investeringar som är pågående.

Not 5 Eget kapital

Tidigare års resultat

Årets resultat

Utgående eget kapital

-2 684 -556 -3 240

-2 705 -2 153 -4 858

59

verksamhetsberättelser

RENHÅLLNING Totalt visar avfallshanteringen ett underskott på 544 tkr.

Den främsta anledningen till detta är ökade personaloch driftskostnader på ÅVC Returen. Intäkterna för taxor, hyror samt avgifter visar på ett underskott, detta kompenseras dock av att övriga intäkter ökat med drygt 500 tkr, främst på försäljning av skrot.

Verksamhetens ackumulerade resultat uppgår efter avräkning av årets underskott till ett överskott på 649 tkr.

Renhållningsverksamheten betalar administrationsersättning till tekniska sektionen samt administrationen centralt, vilken ska täcka kostnad för administrativ personal samt gemensamma kostnader. Under 2011 uppgick denna ersättning till 1 504 tkr.

Årets verksamhet

Verksamheten har sörjt för att hushållens avfall omhändertagits på ett miljöriktigt sätt. ÅVC Returen har varit igång i drygt ett år, och besökare till centralen uppger att de ser mycket positivt på att fler fraktioner kan sorteras ut samt att de utökade öppettiderna erbjuder en större valfrihet. Fr o m 1 juli 2011 har företagare inom kommunen erbjudits att köpa ett så kallat företagskort, vilket innebär att företag mot avgift kan lämna mindre mängder avfall på Returen. Detta har mottagits positivt och i dagsläget har cirka 70 stycken företagare köpt företagskort.

Tranemo kommun är med i en grupp inom Sjuhäradsbygden som tillsammans skall verka för att en avfallsplan för Sjuhärad tas fram, denna ska kunna ligga till grund för kommunernas lokala avfallsplaner. Arbetet fortgår och resultat hoppas kunna redovisas under våren 2012.

Under hösten 2011 gjordes en uppgradering av EDP Winsam, det nya programmet heter Future, och precis som tidigare debiteras va, renhållning samt fjärrvärme i systemet.

Arbetet med att i EDP mobile registrera sopkärl inom tätort är i stort sett färdigt, under våren 2012 kommer arbetet att fortsätta med abonnemang utanför tätort.

Slamupphandling har på nytt genomförts, och anbudstiden gick ut 2011-12-28.

Besiktning av Gudarpsdeponin har genomförts i oktober 2011, besiktningsman bedömde att sluttäckningen pågår enligt godkänd sluttäckningsplan och tidplanen följs.

Arbetet beräknas vara färdigt hösten 2013.

Framtiden

Förslag till antagande av ny slamentreprenör kommer att lämnas till allmänna utskottet 2012-02-02. Slamentreprenaden gäller för perioden 2012-04-01 och fem år framåt, med möjlighet till två års förlängning.

Samma grupp som arbetar med att ta fram en gemensam avfallsplan för Sjuhärad kommer att undersöka möjligheten att till ett rimligt pris få en grupp studerande från högskolan i Borås att genomföra en så kallad plockanalys hos de kommuner som önskar detta. Beroende på vad resultatet utvisar kan den enskilda kommunen göra en bedömning om fler informationssatsningar och kontroll av abonnemang bör ske.

Arbetet med sluttäckning av den av Svenljunga och Tranemo kommuner gemensamt ägda deponin Änglarp

60

pågår enligt av länsstyrelsen godkänd sluttäcknings- och tidplan. Tranemo kommun har sedan ett flertal år fonderat medel för detta.

Verksamhetsmått och nyckeltal

2011

2010

2009

Antal renhållningsabon; Hämtning var 14:e dag Hämtning var 4:e vecka Hämtning var 8:e vecka

1 661 2 442 497

1 646 2 425 492

1 680 2 389 473

Resultaträkning, mkr Ekonomiskt utfall (tkr)

Bokslut Budget Bokslut 2011 2011 2010 Intäkter

Avgifter 10 341 10 766 9 828 Övrigt 461 0 443 Summa intäkter 10 802 10 766 10 271

Kostnader

Drift och underhåll -8 869 -8 370 -6 578 Personalkostnader -790 -648 -637 Skatt på deponerat avfall

0 0 0 Avsättning till sluttäckning -417 -417 -750 Summa kostnader -10 076 -9 435 -9 176

Resultat före kapitalkostnader

-1 095 Kapitalkostnader -1 270 -1 331 -766 UTFALL 0 329 Kommunbidrag

0 0 RESULTAT -544 0 329 Avgår avsättning till renhållningsfond 544

-329 Resultat efter avsättning 0 0

Ackumulerat resultat 649

1 193 Kostnadstäckning (%) 94,6 100,0 103,3

61

revisionsber채ttelse

SVERIGES CharmigastE HEM och .....

Fastighetsbyrån och LEVA&BO utlyste i somras tävlingen om vem som har Sveriges charmigaste hem.

Och vinnarna, som röstats fram på nätet, bor i den lilla byn Månstad i Tranemo kommun. Familjen Qvist i Skogslyckan har ett hus som man blir glad av. Rummen är inredda med vackra gammaldags tapeter i blå toner. På hyllor runt omkring i huset hittar man blått porslin och till och med prismorna i kristallkronorna är blå. Varje rum känns unikt och spännande, utan att på något sätt sticka ut eller skapa disharmoni.

SVERIGES VACKRASTE TRÄDGÅRD finns i Tranemo kommun

Tidningen Drömhem & Trädgård har i en jurybedömd tävling 2008 utsett sveriges vackraste trädgård och den ligger i Mossebo. I trädgården har det vuxit fram små rum som är skapade och anpassade efter omgivningarna. Trots att Tranemo kommun ligger i växtzon 5 finns det stora möjligheter att lyckas odla fram en härlig trädgård. Foto Anette Nordberg

Postadress: 514 80 Tranemo Besöksadress: Storgatan 26, Tranemo Tel: 0325-57 60 00 Fax: 0325-771 32 E-post: kommun@tranemo.se Hemsida: www.tranemo.se

Producerad av Tranemo kommun 2012. Foto:Pia Quist där inget annat anges. Tryck: Sjuhäradsbygdens Tryckeri AB.2010

i Tranemo kommun serveras ekologisk mjölk i alla skolor och förskolor.