Leader Gotland slutrapport

SLUTRAPPORT 2007–2014

M AG A S I

N

Hemse bubblar och Lärbro fokuserar 80 mil kust – 300 Leaderprojekt

Greetings from Burgsvik

Gotland ÄR mat • Bison om Burgsvik • På logen med Oliver och Richard • Röj på jobbet Jan räddar Östersjön • Så byggdes bredbandsbygden • Bergman och avlopp på Fårö

INNEHÅLL 2 4 6 8 9 10 12 14 16 18 20 22 23 24 28 29 30 32 39

Ordförande och om Leader Hemse – årets socken 2014 Lärbro – årets socken 2015 Kvinnor förr som nu Hälsa och friskvård i naturområdet Fiber på ön Rädda Östersjön Öppet Gotland Social hållbarhet och röj på jobbet Gotland ÄR mat Mark och hav – 80 mil kust Fårö – en liten ö med stora planer Kåseri, Bernt 'Bison' Nilsson Trigger ungdomsprojekt Leader tog oss ut i världen Smått & stort Intervju med Annelie Söderström Projektlista 2007–2014 Brittis Benzler om Leader

© 2015 LEADER GOTLAND Lövsta, 622 54 Romakloster info@leadergotland.se www.leadergotland.se Leader är en av EU initierad strategi för landsbygdsutveckling som 2007–2014 ingår i Landsbygdsprogrammet.

Ett syfte med Leaderprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mera för att driva på utvecklingen i just deras hembygd.

Leadermetoden/arbetssättet bygger på att idéerna uppstår ur ett lokalt engagemang och att idéerna kommer underifrån. Idéerna ska vara väl förankrade och drivas av de som har störst nytta av projektet.

GRAFISK PRODUKTION Oss Reklambyrå TEXTPRODUKTION Erik Larsson, Julia Bendelin, Catharina Hellström-Engström, Annelie Söderström, Bernt Nilsson, Malin Stenström.

OMSLAGSFOTO Uno Gustafsson FOTO Stig Hammarstedt, Helena Holmgren, Gunnar Britse, Uno Gustafsson, Catharina Hellström-Engström samt privata bilder från deltagare i de olika projekten.

TRYCK iVisby

Nära 300 projekt

– Leader Gotland 2007–2014 Slutrapporten från den ideella föreningen Leader Gotland visar att nära 300 projekt genomförts. Det är allt från branscher till grupper av företagare eller ideella sammanslutningar som genomfört projekt som stärkt den gotländska landsbygdens ekonomi, sysselsättning och levnadsvillkor.

Regelverket för Leader har inte gjort det möjligt att ge företagsstöd till enskilda företag som kan leda till konkurrenshämmande effekter.

Projekten skall bygga på behov som lokala grupper, branscher eller olika nätverk identifierat. Resultatet av projekten skall vara transparanta och vara till nytta för många.

Finansieringen av Leader Gotlands verksamhet har skett genom stöd från EU:s jordbruksfond med nationell medfinansiering från staten och region Gotland. Därutöver har projekten själva genom insatt kapital, egna arbetstimmar eller annan finansiär tillfört projekten pengar och kompetens i genomförandet.

LAG, Lokal aktionsgrupp, som styrelsen kallas, har bestått av ledamöter nominerade av organisationer och myndigheter på Gotland.

LAG har tagit aktiv del i verksamheten genom att samtliga ledamöter ingått i olika beredningsgrupper med uppgift att ge förslag till projektbeslut. Länsstyrelsen på Gotland har sedan tagit det slutliga beslutet om godkännande. Det har lagts stor vikt vid att projektägarna redovisat hur projektresultatet kommer att nyttjas framöver. Resurser har lagts på att stödja projektägarna med rådgivning och service från Leader Gotlands kansli.

Leaderverksamheten som nu pågått i 15 år på Gotland, har bidragit till att landsbygdsutvecklingsfrågorna kommit i fokus. Eldsjälar som har starka ambitioner att utveckla landsbygden har genom Leader fått möjlighet att tillsammans med andra i projektform pröva nya initiativ som i många fall generat nya nätverk och bestående aktiviteter.

Kravet på underifrånperspektiv borgar för att resurser används till det som efterfrågas lokalt.

Avsikten med slutrapporten är att redovisa aktiviteterna under programperioden samtidigt som innehållet förhoppningsvis kan vara till allmän nytta framöver. En värdefull kunskaps- och erfarenhetsbank som alla, som vill, kan ta del av.

Ola Lindvall

Ordförande LAG Leader Gotland

Visst gör Leader skillnad!

LEADERMETODEN Den arbetsmetod som kännetecknar vårt arbete med landsbygdsutvecklingen INNOVATIVT Av pilotkaraktär, nytänkande som leder till utveckling.

I detta magasin har vi valt att presentera några av de nära 300 projekt som genomförts på ön under 2007–2014. Stora och små. Kända och okända.

UNDERIFRÅNPERSPEKTIV När drivkraften kommer från de som upplever nyttan, uppstår ett underifrånperspektiv.

LOKAL FÖRANKRING Projektet ska ha en förankring på den plats det bedrivs.

Den gemensamma nämnaren är den gotländska landsbygden och ett engagemang och en vilja att utvecklas.

3000 Leaderområden inom EU. 63 områden i Sverige.

Hela Gotland utom Visby ingår i Leaderområdet.

Leader är en förkortning av franska Liasons Entre Actions de Développement de Èconomie Rurale som betyder Länkar mellan åtgärder som syftar till utveckling av landsbygdens ekonomi.

Leader är en metod för landsbygdsutveckling inom EU som 2007–2014 ingår i Landsbygdsprogrammet och som finansieras med medel från Jordbruksfonden.

LAG är styrelsen som består av 19 personer nominerade av organisationer från offentlig, privat och ideell sektor. Ordförande är Ola Lindvall, LRF. Leader ska på olika sätt stödja nya och innovativa utvecklingsstrategier som rör landsbygden – en sorts experimentverkstad för att hitta nya vägar till en hållbar utveckling.

Kansliet som sköter projekthandläggning och administration finns på Lövsta i Roma och verksamhetsledare är Annelie Söderström.

ÖVERFÖRBARHET Projekt ska kunna överföras på andra leaderområden inom EU. På samma sätt kan Gotland genomföra lyckade projekt som tidigare genomförts på andra platser inom EU.

NA FI

NSIE RI NG

49 919 833 kr

EKTSTÖD OJ PR

Ett syfte med Leaderprogrammet är att olika aktörer på landsbygden ska samarbeta mer för att driva på utvecklingen i just deras hembygd. Att livskvalitet, lantbruk och annat näringsliv får blomstra och landsbygden hålls levande.

För att lyckas långsiktigt behövs gemensamma krafter från näringsliv, ideella föreningar och offentliga organisationer.

PRI VA T

BRA ATT VETA OM LEADER GOTLAND

SAMARBETE

65 044 700 kr

30 166 146 kr

OFFEN TL IG

Ett hållbart samhälle med ett starkt lokalt engagemang. Så lyder Leader Gotlands vision för den gotländska landsbygden.

Har vi lyckats? Vi vill tro det.

Det bubblar på Hemse

4 Leader Gotland Magasin

ÅRETS SOCKEN

2014

Hemsebadets nya bubbelpool är alltid full, lokalproducerade ungdomsfilmer delar bioduk med Johnny Depp och klassiska Hemseföretag har genomfört lyckade generationsskiften. Känslan av framåtrörelse är tydlig i "Sudrets hjärta".

Visionärer på Hemse: Uno Gustafsson, Anette Torgnysdotter Sundblad och Lennart Blom.

Läderväskan som Lennart Blom släpper ner på bordet landar med en tung duns.

– Jag är en mappmänniska, berättar den före detta rektorn på Högbyskolan. Jag har samlat alla projektmappar för Hemse i den här väskan. Nu är den full.

För ett attraktivt Hemse Lennart Blom är en av Hemses starka ideella motorer. Han bor i Stånga, men har alltid engagerat sig för hela bygden. Något som bland annat har lett till bildandet av utvecklingsbolaget Knutpunkt Hemse Utveckling AB, med målet att stärka Hemse som attraktiv centralort på Sudret.

– Ett lyckat Leaderprojekt är Generationsrådet, som har hjälpt äldre företagare med generationsskiften. Nu ser vi hur anrika företag som Bagarns Bageri och Hemse Krut & Papper drivs vidare av nästa

generation, berättar Lennart.

Tvärs över bordet på Hemse bibliotek sitter Anette Torgnysdotter Sundblad. Hon är bibliotekaren som engagerade sig i att lära ungdomar att skapa film.

– Tack vare projektet som ledde till att Hemsegården digitaliserades kan vi nu visa ungdomarnas kortfilmer före en visning av någon Hollywoodfilm med Johnny Depp. Det betyder oerhört mycket för dem att en större publik får se deras filmer, säger Anette och lyser av stolthet.

Framtidstro I bubbelpoolen på Hemsebadet sitter ett pensionerat gäng från Grötlingbo och myser.

– Sedan den kom har vi varit här två gånger i veckan, det missar vi

aldrig, berättar Sigrid Gärdek.

Spa-delen på Hemsebadet kom till med hjälp av Leader efter en enkätundersökning i bygden som visade vad de närboende ville ha.

Spa och äventyrsbad för de minsta stod högst på önskelistan, och så blev det.

– Vi märker att ännu fler barnfamiljer från hela ön tar sig hit nu, säger badmästaren Ingela Sköld.

Listan på Leaderprojekt i och kring Hemse kan göras lång, och fler idéer finns.

– Det börjar verkligen andas framtidstro i bygden, säger Lennart Blom och trycker ner en av alla mappar i läderväskan. lic

Ur He

mse

oms Ungd

filmstu

dios E

ttand n sna

e sho

pp a ho

Leader Gotland Magasin 5

Lärbro utvecklas från kust till kust En före detta Bryssel-diplomat, en mjölkbonde och en gymägare sitter vid det stora salsbordet i Lärbro prästgård. De berättar om hur de tillsammans utvecklat Årets Socken 2015. Det började med ett stormöte tre år tidigare.

Björn Dahlström, Maria Larsson och Niclas Larsson på väg framåt, tillsammans med Marias boxer Freddy.

6 Leader Gotland Magasin

ÅRETS SOCKEN

2015

I november 2012 kallades Lärbroborna till ett stormöte i Korsbygården. Själva anledningen till mötet vara att rädda kvar bygdegården som de samlats i. 37 personer kom och hade massor av idéer.

Det var början till en sockenutveckling som snabbt växte sig bredare.

Bra samarbeten uppstår ofta mellan människor som är ganska olika, men med ett gemensamt intresse. De tre personer som sitter och fikar i den mäktiga prästgårdssalen i Lärbro är ett bevis på det. Maria Larsson, regeringens förhandlare i Bryssel som flyttade hem till ön efter 30 år, är den som bor i prästgården och bjuder på förmiddagskaffet.

Hon är numera ordförande för bygdegårdsföreningen i Lärbro.

– Efter stormötet 2012 slet vi hårt under ett år med att komma fram till vad vi kan och vill göra med Lärbro, förklarar hon. Vi bildade en arbetsgrupp med hjälp av en startpeng från Leader. Den delades ganska snabbt upp i flera undergrupper i utvecklingsbolaget Lädubro AB. På så sätt kan vi arbeta effektivt utfrån vad vi vill och är bra på.

Värme av lokal f lis Björn Dahlström, mjölk- och köttbonde på gården Norrbys och ordförande i Lädubro, har varit drivande i Leaderprojekten Varma Lärbro I och Varma Lärbro II. – Vi behöver byta ut värmeanläggningen för Korsbygården, Lärbro skola och de intilliggande hyreslägenheterna, berättar han. Vår lösning är att elda med närodlad flis. Vi förhandlar för fullt med Region Gotland om ny panna och nya kulvertar och planen är att vara igång hösten 2015.

Storslagna planer – Ska man göra något på landet ska man ta i. Det är ingen idé att göra något halvdant.

Orden kommer från Niclas Larsson, som driver gymmet Helheten i Lärbro och är engagerad i den så kallade Fritidsgruppen.

– Det vår grupp satsar mest på nu är ett parkprojekt, som vi tror kan bli en riktig turistattraktion mitt på Gotland. Vi vill helt enkelt anlägga den typen av park som bara finns i tecknade filmer, det är så jag brukar beskriva det, intill Forsavallens IP här i Lärbro.

Det ska finnas en damm, små båtar att ro i, och vi pratar om temat "Hela Gotland i Lärbro"

med miniatyrer av till exempel Lummelundagrottorna, raukfält och Visby ringmur. Det går att kombinera med parkour- och skatepark, äventyrsbad och motionsslingor... som du hör finns det mycket idéer!

– Lärbro är en stor socken som har både Kappelshamnsviken i väster och Vägumeviken i öster, säger Maria Larsson. Vi har en enorm potential. När vi arrangerade Lärbrodagen första gången 2013 ställde bygdens företagare upp direkt och vi lockade över 1200 besökare. Året efter kom de ännu fler.

Snack om socknen Hon framhäver också att Lärbro syns och omtalas mycket mer i medier, särskilt efter att ha blivit Årets Socken 2015.

– Det var med hjälp av Leader som vi kunde satsa på att marknadsföra oss som Årets Socken.

Nu snackas det om Lärbro, det är fantastiskt och så det ska vara!

Efter att ha lyssnat på Maria, Björn och Niclas är det ingen järv gissning att det kommer att snackas ännu mer om Lärbro i framtiden.

Leader Gotland Magasin 7

Hur kvinnor från förr ger samarbete idag

”

Vi knöt nya band både i nutid och bakåt i historien.

Det var 1900-talets kvinnor i Näs, Grötlingbo, Hablingbo och Havdhem socknar man ville berätta om i projektet. Genom att samverka med museigårdarna vid Petes,

8 Leader Gotland Magasin

Kvinnor förr som nu

PROJEKTÄGARE Kattlunds Museigård LEADERMEDEL 768 398 kr PROJEKTTID September 2009–januari 2012

gamla och moderna recept. Nu vet många hur man gör pirrvittar och gotlandsdricka, men även pesto, berättar Monika vidare.

Det handlar om 1900-talets kvinnor där den gamla världen möter den nya. Monika Johansson från Näs har mycket att berätta om Sudrets starka kvinnor.

En hyllning till kvinnorna För att göra livet drägligt var landsbygdens invånare duktiga på att ordna kalas. Detta och mycket mer har man fördjupat sig i genom projektet "Kvinnor förr som nu" där Monika varit aktiv.

– Tanten är inne och det är inte så konstigt. Tänk all kunskap hon har kring hemslöjd, mat och hushåll.

Ett arv viktigt att förvalta. Kvinnans ställning genom tiden har varit lågmäld, men så oerhört betydelsefull, menar Monika.

PROJEKTINFO

Kattlunds, Vanges och Havdhems hembygdsförening, Gotlands museum och Studieförbundet Vuxenskolan var målet att genom utställningar om kvinnor i bygden öka antalet besökare. Studiecirklar och föreläsningar för ett fyrtiotal kvinnor i bygden med olika teman genomfördes, särskilt kring festliga traditioner. Deltagarna själva satt också inne med en hel del kunskap.

– Vi knöt nya band både i nutid och bakåt i historien. Det är speciellt för strandnära socknar att det ofta var starka kvinnor på gårdarna, då det inte var ovanligt att sjön slukade männen och kvinnorna blev lämnade ensamma kvar.

Pirrvittar och pesto Det blev även en uppskattad receptbok, Favoritrecept från södra Gotland. Recepten samlades in från bygden.

– Vi har sålt ett par tusen exemplar av boken, säger en nöjd Monika Johansson. I boken finns både

Kunskap vandrar vidare På Kattlunds använder man sig av bygdens egna recept både på det uppskattade kakbordet, till lunch och till buffékvällar. Monika arrenderar Kattlunds tillsammans med sin mamma Kerstin Johansson Norrby. De har nu bildat ett handelsbolag för att fortsätta arbetet.

Trygghet i kulturarvet Kompetensen i bygden har höjts genom projektet och traditioner har säkrats för framtiden. Nya nätverk har bildats och kvinnor i bygden har fått blodad tand. Det syns till exempel på att man nu i butiken på Kattlunds säljer olika varor från lokala producenter. Allt ifrån smycken till olika krämer.

– Vi märker idag en stor skillnad i att Kattlunds har blivit ”Grötlingarnas” lokala center. Nu kommer de som bor här i Grötlingbo hit och äter lunch i sina arbetskläder. Innan hade vi mest besök av turister. Det har blivit en större delaktighet i bygden och vi har märkt att man blir tryggare ju mer man känner sitt kulturarv. Men mest stolta är vi över att vi lyckades lyfta fram kvinnornas historia så att den aldrig faller i glömska. Nu lever vi i vår egen tids historia.

Kristina – en eldsjäl som lyser upp Gotland

PROJEKTINFO

Hälsa och friskvård i Närområdet PROJEKTÄGARE Virudden AB LEADERMEDEL 410 519 kr PROJEKTTID Januari 2010–mars 2011

Lokala utvecklingsbolag växer upp som svampar ur jorden. Människor gör gemensam sak för bygdens bästa. Men utan drivande eldsjälar blir ingenting g jort.

Eldsjälen Kristina Olsson gör skillnad i När och i Virudden Utveckling AB.

Kristina Olsson är Hemsetjejen som flyttade till När 1983, och blev genast engagerad i bygden.

Hon hann bland annat starta ett föräldrakooperativ och en bakstuga, innan jobbet på Länsförsäkringar tog allt mer tid.

– Engagemanget i bygden tänkte jag avveckla, berättar Kristina Olsson. Vi var ju klara, gemenskap och mötesplatser fanns.

Kris och utveckling Men 2008 kom beslutet att skolan i När skulle stängas, och fastigheten skulle säljas. Kristina involverades av Hembygdsföreningen. Hon och fem andra i bygden satsade 20 000 kronor var för att starta Virudden Utveckling AB. – På ett påskmöte samlade vi bygden och presenterade ett upplägg. Jag hade nytta av mina ekonomistudier kan jag säga. Där och då fick vi in 200 000 kronor i aktiekapital.

Genom att den lokala sparbanken

ställde upp med lån kunde sedan det nybildade utvecklingsbolaget Virudden köpa skolfastigheten.

Skolan rymmer nu plats för 10 företag och organisationer. Bland annat finns där ett gym som är ett resultat av Leaderprojektet Hälsa och Friskvård i Närområdet.

Leaderprojekt för livskvalitet Tanken var att öka livskvaliteten för människor på landsbygden.

Många bor och arbetar ensamma vilket påverkar hälsan.

– Virudden, Närs IF och föreningen Närheten var projektets huvudaktörer och resultatet blev två nya företag, konstaterar Kristina. Framförallt utbildades många i bygden kring hälsofrågor. Leader är väldigt viktigt för landsbygden.

Det lyser av bestämdhet ur Kristina Olsssons ögon.

– Jag tror inte på jantelagen, konstaterar Kristina. Det är en utmaning att få ihop alla viljor både lokalt och regionalt.

GUBIS stöttar varandra och andra Varför väcktes engagemanget igen? Kristina förklarar att det i hennes jobb handlar om att stötta landsbygdsföretag och på så vis integrerar hon det privata och ideella engagemanget.

– Vi som startade de första utvecklingsbolagen har en egen förening kallad GUBIS, Gotländska Utvecklingsbolag i Samverkan, för att stötta varandra och andra.

Vi fungerar även som medborgarkontor; hjälper bygdens människor i frågor som berör bland annat region och Länsstyrelsen, berättar Kristina.

Närs eldsjäl brinner med en konstant låga. Kristina Olsson ser möjligheter där andra skakar på huvudet. Kanske är det i utsatta bygder som en riktigt dynamisk utvecklingsprocess fungerar som bäst. Det är bara framåt som gäller, och vi andra följer henne gärna.

Leader Gotland Magasin 9

Fiberutbyggnad – landsbygdens digitala folkrörelse Grötlingbo, Hejde och Väte var först. Sedan dess har ett nytt ordförråd tagit form på den gotländska landsbygden.

Det pratas om fiberoptik, pingtid, bit och byte.

Bredbandsutbyggnaden har tagit Gotland närmare världen och lett till allt från nya företag till digitala danskurser.

De senaste åren har mer än 40 fiberföreningar bildats på Gotland.

Intresset för att få bredbandsuppkoppling har varit enormt stort, och människor som inte tidigare varit en del av landsbygdsutvecklingen har plötsligt blivit drivande.

– Frågan om bredbandsuppkoppling har varit viktig för så många.

De något yngre och sommargotlänningarna har engagerat sig. Det gör att vi får en ny typ av landsbygdsutvecklare med bakgrunder och kompetenser som kanske saknades tidigare, säger Annelie Söderström, verksamhetsledare på Leader Gotland.

10 Leader Gotland Magasin

Varje fiberförening har fått en uppstartspeng på 15 000 kronor av Leader Gotland. På kansliet vid Lövsta har människor från hela ön passerat för att få hjälp med administrationen. Leader har fått direkt information om hur det går där ute i jakten på intresseanmälningar, vad som förhandlas på fiberpubar och vad som hittas i grävspåren.

Ung som gammal i bygden lär sig hur hela infrastruktursatsningen går till från A till Ö.

Först med fiber Lantbrukaren Stefan Johansson i Grötlingbo ler nöjt vid tanken på att hans socken blev den första

Stefan Johansson

att koppla på fiberoptik till 158 fastigheter den 27 januari 2010.

Stefan var en av de drivande i pilotprojektet. Sedan dess har han anlitats flitigt som konsult när andra socknar på ön varit redo att köra igång.

– Ja, jag har minst sagt haft att göra, konstaterar han. Åse Skeppholm är en av alla grötlingbor som prisar bredbandsutbyggnaden.

– Förr när jag skulle koppla upp mig fick jag ta mig längst ut på Grötlingbo Udd, och kanske då få kontakt med 3G-nätet, skrattar Åse. Så det är en enorm skillnad!

Jag vet att det är många sommarboende som nu kan bo helt eller under större del av året här i Grötlingbo. Till exempel har vi flera författare, forskare och andra företagare.

ringar på vattnet. Till exempel det som händer två kvällar i veckan i Hejde bygdegård.

– Vi har digitala danskurser via Skype med en danslärare i Stockholm, berättar Lena Hejdenberg.

Vi är ett 30-tal personer som lär oss bugg och foxtrot av Kenneth Nordström, som står i en lokal mitt i Stockholm och instruerar oss här i bygdegården. Det är egentligen helt galet att det funkar! Vi samlas ett gäng från Visby på Ö&B:s parkering och samåker till Hejde. Helt fantastiskt är det!

PROJEKTINFO

Fiber till alla i Hejde/Väte och Grötlingbo PROJEKTÄGARE LRF LEADERMEDEL 7 124 710 kr PROJEKTTID September 2008–juni 2010

Landsbygden kan nu vara med och spela i de stora ligorna vad det gäller erbjudande av boende, tjänsteföretag och kulturutbud.

Bredbandsutbyggnaden har definitivt en plats i framtidens historieskrivning under kapitlet om samhällets utveckling.

Digital bugg i Hejde Att landsbygden har blivit med bredband har redan lett till att flera företag har kunnat etablera sig utanför tätorterna. Men det får också andra, kanske mer oväntade

Leader Gotland Magasin 11

Att rädda Östersjön vik för vik Våren 2015 bildades Gotlands Havsmiljöförening, som ett resultat av de Leaderprojekt som drivits för att rädda miljön i gotländska vikar. Först ut var Rädda Burgsviken med Jan Larsson i spetsen.

De har hittat en arbetsmodell som nu inspirerar andra och har lett till nyskapande forskning i samarbete med KTH.

– Östersjöns tillstånd beror på summan av många små miljöangrepp. Då bör dess räddning bli summan av många väldigt små insatser. Kan vi i Östersjön ta tag i våra mest utsatta områden, våra grunda vikar, så är det en bra början.

Jan Larsson, Vamlingbo, sammanfattar sina tankar kring vad som driver honom. Det fick honom att dra igång projektet Rädda Burgsviken.

–Jag läste en artikel från 1988 i Gotlands Tidningar som handlade om att Burgsviken höll på att bli riktigt sjuk, berättar han. Först nu gör vi något. Gotland ligger tyvärr långt efter i det här arbetet, särskilt om vi jämför med andra svenska kommuner längs Östersjöns kust.

Jan Larsson

Vad är det då som gör att Rädda Burgsviken ses som en föregångare?

– Vi har inte uppfunnit hjulet, utan genomför åtgärder som redan lyckats på fastlandet. Men vi skapade en struktur som många tagit till sig.

Istället för att ha enskilda medlemmar har vi ett tjugotal föreningar som ingår i projektets "riksdag".

Om någon föreningsmedlem försvinner väljs en ny in. Det är en bra idé.

Jan Larsson besitter en kombination av stort förtroende i bygden och förmågan att bearbeta myndigheter. Han har fått med

sig markägare, lantbrukare och entreprenörer på plats, han har engagerat Öja skola i projektet vilket lett till ett engagemang hos barnens föräldrar – samtidigt som han inte ger sig i diskussioner med myndigheter.

– Ett nej är aldrig ett nej. Myndigheter befinner sig ofta i målkonflikter, när till exempel Strandskyddslagen har begränsningar för röjningsarbete som står i konflikt med EU:s havsmiljödirektiv. Då gäller det att övertala någon tjänsteman om att hitta en kompromiss.

Det avsätts pengar till att restaurera Östersjön, det är deras uppdrag och jag ger mig aldrig.

Hur långt har ni kommit med Rädda Burgsviken nu, 2015?

– Vi har gjort en hel del åtgärder. Det handlar mycket om att restaurera betesmarker. Korna gör ett jättejobb, de älskar att äta upp vassen! Sedan har vi gjort en projektering för hela viken – det handlar om att få en sund näringsväv i havet. Dessutom samarbetar vi i ett spännande projekt med KTH, där de forskar kring att skapa biomassa i havet. "Blå tillväxt", att ta tillvara havets resurser, är en av framtidens stora branscher.

Till sist, berätta om Gotlands Havsmiljöförening!

Vi bildades efter en gemensam Leaderstödd resa till Finland, där vi kom fram till att vi behövde en förening för framförallt kunskapsut-

PROJEKTINFO

Rädda Burgsviken PROJEKTÄGARE Forum Östersjön LEADERMEDEL 1 177 440 kr PROJEKTTID Februari 2012–september 2014

byte och att jobba för blå tillväxt.

Medlemmar idag är Burgsviken, Vägumeviken, Valleviken, Lausviken, Östergarn, Austerviken, Aquabrava och Lergravsviken. Vi stärker varandra!

Fler projekt med vattnet och miljön i fokus Brunnarna på Östergarnslandet sinar varje sommar.

Det ville Eva Frölander göra något åt, och drog igång projektet Aquabrava. I projektet anläggs ett antal våtmarker, man meandrar ett dike och mäter vattennivåer. Gunnel Dalhammar, professor i mikrobiologi, har bidragit med kunskap i projektet som har inspirerat till liknande åtgärder på andra platser i Europa.

I Lergravsviken och Valleviken har man kommit igång med liknande projekt som i Burgsviken, för att rädda och syresätta de grunda och övergödda vikarna. Vid Lergravsviken är resultatet dessutom att Furillen åter blir en riktig ö igen.

Gr

äva

rb e t

e i Lergravsvi

ke n

Leader Gotland Magasin 13

Landsbygden har öppet och visar vägen!

Runt om på ön vajar stolt de gröna f laggorna som signalerar om ett öppet Gotland. Öppet utanför Visby, öppet året om.

Och hur hittar man då dessa f laggor om man inte har turen att bara råkar köra förbi? Genom en app förstås. Projektet ”Det bästa av Gotland” hjälper dig att hitta rätt.

Projektidén är lika enkel som viktig: Det bästa av Gotland ska ge fler företag på Gotlands landsbygd möjlighet att utvecklas och tjäna pengar på turismen – året runt. Samverkan mellan olika aktörer är en viktig grundförutsättning.

Det som efterfrågas är inte alltid det som behövs Behovet av ett nätverk för turistföretagen på Gotlands landsbygd kom underifrån. Sedan Gotlands Turistförening gått i konkurs, började Mats Pettersson på Hushållningssällskapet få samtal från medlemmar ”som behövde någonstans att dryfta turismfrågor”. Vad man frågade efter var påtagliga saker som upplevdes som problem: sophantering, strandstädning, vandringsleder etc. De

14 Leader Gotland Magasin

eftersökte en plattform för att kunna diskutera med Region Gotland. Det visade sig ganska snabbt att det egentligen var själva mötesplatsen som behövdes. Att få träffas och känna att man som företagare inte är ensam.

Början på något större Mats Jansson blev en av två projektledare i Det Bästa av Gotland med ett övergripande ansvar.

Micke Erixon i Stenkyrka blev den andra och den som var ute på träffarna på de lokala mötesplatserna. Från början var det tänkt att det skulle finnas fem mötesplatser runt om på ön.

– Responsen och behovet var större än någon kunde tro, säger Mats Jansson. Vi blev 10–12 grupperingar under tiden och jag

tror att ca 300 personer på olika sätt varit involverade. Till exempel avknoppades det till det stora projektet Mark och Hav som bland annat tog ett nappatag i strandstädningen runt vår kust.

Vi har öppet

Nästan alla företagare upplevde problem med att få ut information om när det var öppet. Lösningen var lika självklar och enkel som genialisk. Att ta fram flaggor som det stod Öppet Gotland på, som

varje företagare kunde sätta ut var en sak, men vad gör man då företaget ligger bortom huvudstråken, där ingen passerar och kan se att flaggan är uppsatt? Jo, genom en app som visar vilka som har öppet, vad som erbjuds och var på kartan man finns! Varje företagare kan själv enkelt gå in och ändra sin information på daglig basis, så att all information alltid är aktuell.

– Jag pratade med en restaurangägare på norra Gotland, som en kväll efter högsäsong hade ovanligt mycket folk och det visade sig att över hälften av besökarna hade hittat dit just på grund av att de hittat informationen på appen, säger Mats.

Framöver kan detta komma att medföra att fler landsbygdsföretagare vågar ha öppet längre, då marknadsföringskostnaderna är noll kronor och det till och med finns möjlighet att ha ”spontanöppet” i sin butik då det känns rätt.

Själva appen har marknadsförts på Destinations Gotlands skärmar ombord på båtarna. Hittills har ca 10.000 laddat ner appen och inför sommaren 2015 är ca 300 företag

PROJEKTINFO

anslutna.

”

Det bästa av Gotland

När staden kom efter landet När appen Öppet Gotland lanserades blev det ett omvänt förhållande mot i vanliga fall. De Visbybaserade besöksföretagen var ju inte med, eftersom Öppet Gotland vände sig till landsbygdsföretagen.

PROJEKTÄGARE Hushållningssällskapet LEADERMEDEL 1 540 000 kr PROJEKTTID Mars 2012–juli 2014

Det omöjliga görs möjligt genom samarbete – Mats Jansson

– Jag tycker att det är trevligt att det för en gångs skull var tvärtom.

Att staden kände sig omsprungen och ville hänga på landsbygden, berättar Mats Jansson med ett stolt leende. Det är inte den vanliga bilden.

Idag förvaltar Region Gotlands bolag Inspiration Gotland appen Öppet Gotland som har ett eget liv och alla i besöksnäringen oavsett var man har sitt företag är välkomna att vara med. Det gotländska företaget Peek-a-boo som efter upphandling fick uppdraget att utveckla appen, har idag fått flera andra regioner som är intresserade

av att utveckla egna, liknade appar.

Mats bästa med Det Bästa av Gotland?

På frågan om vad som under projektets gång förvånat eller lärt Mats mest själv kommer svaret blixtsnabbt: – Enholmen! Jag trodde faktiskt inte riktigt på att Enholmen, den lilla ön utanför Slite, skulle bli en så välförpackad och lyckad produkt som det blev. Jag hade fel och det är jag väldigt glad över. Det är härligt när ens förutfattade meningar smulas sönder på ett bra sätt.

Det omöjliga görs möjligt genom samarbete.

Gör si – gör inte så… ”Vi i projektet genomförde en studieresa till fastlandet genom tre olika landskap i en liten buss.

Fördelen med detta var att vi fick möjlighet att diskutera varje studiebesök direkt i bussen. Några riktiga Aha-upplevelser blev det naturligtvis. Vandrarhemmet vid Göta kanal som bestämde sig för att få gästerna att stanna en natt extra, till exempel. Svaret blev cykeluthyrning, cykelkarta och lunchpaket och målet fylldes

redan första året!

'Så måste vi också tänka!' sa många då.

Men även tvärtom, som bed & breakfast-stället som investerat tungt i fina och stora ytor och inte fick önskat kundunderlag. Man hade fokuserat på produkten och inte på marknaden.

'Så skulle aldrig vi göra!' var den allmänna diskussionen efter vårt besök där…"

Leader Gotland Magasin 15

Röj på jobbet får människor att växa SOCIAL HÅLLBARHET

Foto: Uno Gustafsson

16 Leader Gotland Magasin

PROJEKTINFO

Skog & Miljö PROJEKTÄGARE Coompanion Gotland LEADERMEDEL 895 431 kr PROJEKTTID Januari 2014–december 2014

På företaget Gotland Skog & Miljö får alla körkort. I alla fall på motorsåg och röjsåg. Idag är cirka 40 personer sysselsatta i den ekonomiska föreningen som är ett socialt företag. Det betyder att de som jobbar i företaget också äger det, men också att många som har haft svårt att komma in på arbetsmarknaden här får en chans till jobb.

Det är svårt att hitta ett företag som uppfyller så många kriterier för Leader som Gotland Skog & Miljö (GSM) gör.

Företaget, som har sin bas i Hemse, samarbetar med såväl arbetsförmedlingen, Knutpunkt Hemse, Coompanion och Region Gotland med flera. Det grundas på social hållbarhet, vilket gör att människor med olika typer av funktionshinder eller psykosociala problem får sysselsättning. Dessutom har företaget som sin affärsidé att vårda den gotländska skogen och kulturlandskapet, vilket i sin tur ger bättre ekonomi och lönsamhet för markägarna. Det är som ett Leader-Kinderägg!

– Visst har det varit knepigt att få det att gå ihop med ett företag som startade på noll för bara några år sedan och nu sysselsätter ett

fyrtiotal personer, berättar Uno Gustafsson, som är ordförande i föreningen. Men vi har lyckats!

I dagarna har vi just fått ett nytt uppdrag som blir en nysatsning för oss, som handlar om att restaurera kyrkogårdsmurar.

Människan i centrum Sedan företaget startade har de flesta som tidigare arbetade med stöd av LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) för t ex Skogsstyrelsen eller Länsstyrelsen minskat sin sjukfrånvaro och arbetsglädjen har ökat påtagligt.

– Många upplever ett lyft. Att ”vi är våra egna arbetsgivare”, berättar Sven Sandström som arbetat som konsult inom organisationsutveckling vid GSM. Det är ett ökat engagemang till följd av att de är medvetna om samägandet.

Det gör också att man blir duktigare på att fånga upp varandra.

Hur mycket det här betyder för de enskilda personerna kan inte nog poängteras.

För Sven har uppdraget bland annat handlat om att ge företaget en struktur och att hjälpa till att lära ut hur man t ex håller möten, vilket kan ses trivialt för många, men som i det här sammanhanget kan vara en utmaning. En viktig del i arbetet har varit att utbilda handledarna. Genom att de får mer kompetens och inte blir några som leder genom att ”peka med hela handen”, desto bättre blir de olika gruppkonstellationerna i företaget vilket leder till ännu bättre trivsel.

Företaget som enligt egen utsago vårdar skog och miljö, vårdar mycket mer än så. De vårdar individer och får dem att växa.

Leader Gotland Magasin 17

Gotland ÄR mat!

Innovation, produktutveckling, varumärkesarbete, tillvaratagande av våra lokala råvaror. Gotland har på senare år etablerat sig som ett riktigt skafferi.

2013 blev Gotland Matlandethuvudstad i Sverige, tack vare ett uthålligt arbete från våra råvaruproducenter såväl som förädlingsföretagare. Här kan ni läsa om några av projekten som Leader Gotland varit inblandade i.

Tryffel åt folket

”På Gotland finns ett livskraftigt jordbruk med stark koppling till en nyskapande livsmedelsförädling. Här finns högklassiga restauranger, naturnära måltidsupplevelser och en strävan att öka andelen lokala råvaror i den offentliga maten och att minska matsvinnet. Det ska bli spännande att se hur ambitionerna kring den offentliga maten förverkligas. Gotland som mat-ö tar sin utgångspunkt i primärproduktionen.

Det soliga klimatet och den kalkrika jorden skapar förutsättningar för hög kvalitet och unika produkter med egen karaktär som är attraktiva såväl nationellt som internationellt. Gotland utses till Årets Matlandethuvudstad 2013 för ett målmedvetet arbete och för att Gotland är mat!”

Kurser, produkter, seminarier, festivaler och till med en egen akademi är några av resultaten som projektet Utveckling av Tryffelnäringen lagt grunden till. I dag är det svarta guldet som växer under jorden i många gotländska ängen en självklar delikatess som serveras på

Gotland på menyn hos Stockholms skolor Futuraskolan, som driver skolor och förskolor i Stockholmsområdet, har visionen att vara den bästa språngbrädan för framtida världsmedborgare. Ett viktigt område är maten. Skolan vill erbjuda god, vällagad och näringsriktig mat, lagad från grunden med fina råvaror.

All mat lagas av skolans kockar i Futuraskolans egna kök.

18 Leader Gotland Magasin

MOTIVERING

Rickard Lundberg är kökschef och övergripande ansvarig för att utveckla skolans skolmatskoncept.

Målsättningen är att använda mer svenska och närproducerade råvaror och produkter. Eftersom Rickard redan tidigare arbetat med gotländska råvaror och varit nöjd, låg det nära till hands att undersöka hur gotländska varor kunde få en plats på menyn. Man kom fram till att testa en temavecka med fokus på Gotland, eftersom en sådan koncentrerad satsning är relativt lätt att mäta och följa upp.

– Gotlandsveckan våren 2013 var en rolig toppenvecka! Leveranserna från Gotland, genom grossisten Gotlandspecialisten, fungerade bra, menyn blev uppskattad och

såväl nobelmiddagar som i många svenska kök. Nu finns det upplevelser, produkter och till och med en egen tryffelhundskennel (Lagotto heter rasen) på ön. Här har folkbildningen verkligen fungerat. Numera är Bourgognetryffeln nästan mer gotländsk än fransk!

barnen fick lära sig mer om mat och var den kommer ifrån, berättar Rickard Lundberg.

– Vi hade en huvudrätt och en sallad varje dag med ursprung från Gotland. På de framtagna menyerna angavs gårdsnamn – alltså väldigt tydligt ursprung, avslutar Rickard.

Gotlandsmat i offentliga kök Syftet med Leaderprojektet Närproducerat var att hitta samarbetslösningar mellan företagare och den offentliga sidan för att få lokalproducerad mat att användas så mycket som möjligt både hemma och offentligt. Genom olika undersökningar har man i projektet tagit fram fakta om vad de offentliga och privata köken vill ha, samt vilka krav som ställs på leverantörerna.

– Det behövs kunskap och rådgivning bland de som är lokala uppköpare och slutkund. Köks-

personalen blev glada för att vi uppmärksammade dem och gav förslag. De har svårt att hinna med allt och tog gärna emot tips. Rådgivning var därför del av projektet, berättar Susanne Welin-Berger.

– En av våra bästa idéer i projektet var att använda butiker i Stockholm som ”showrooms”, även för offentliga kök. Det var ett annorlunda grepp som slog väl ut. I dag finansierar de gotländska livsmedelsföretagen själva sina demonstrationer på fastlandet, då man sett

vilket resultat det givit. Ett av de fyrtiotal företag som deltagit, Gutebollen, har idag kunnat anställa två personer till, eftersom man har fått en större efterfrågan under hela året. Den ekonomiska föreningen Goda Gotland kommer framöver vara livsmedelsföretagarnas kanal utåt som fortsätter där projektet slutar, avslutar Susanne.

Gutekorn är ett guldkorn Tillbaka till ursprunget är Gutekorns paroll.

Genom att utveckla och marknadsföra våra ursprungliga spannmål har man på ett par år byggt upp ett varumärke och namnskyddat ett antal produkter. Mest känt för de flesta är kanske spelt – som även kallas dinkel. Allt från bröd och pasta till konsumentförpackningar av olika spannmål så man kan baka själv. Till detta finns naturligtvis en fullspäckad hemsida fylld med recept och inspiration. Som grädde på moset har Gutekorn nominerats till Menigos Nyskaparstipendium 2015.

– Vi vill lyfta Sveriges mathjältar med Nyskaparstipendiet. Eldsjälar som vågar vara innovativa och prova nya vägar i verksamheten. Det är dessa människor och företag som bidrar till att utveckla svensk matproduktion och svensk gastronomi, säger Thomas Palmqvist, affärsområdeschef för färskvaror på Menigo.

Matverk blir kulinariska underverk Under tre års tid har produktutvecklingstävlingen Gastronomiska Matverk funnits. Lika länge har Leader Gotland funnits med som finansiär för den lokala uttagningen. Där utses vilken produkt som ska få representera Gotland i riksfinalen. Första året vann en rökt lammblodskorv från bröderna Wikström. 2014 vann samma bröder med fantastiska lammköttbullar och 2015 tog en indoftad tryffelolja från Tryffel of Sweden hem förstapriset.

– Det känns fantastiskt, säger Lena Bertholdsson, en av lagmedlemmarna i Tryffel of Sweden. Inte bara för oss som grupp utan också för att vi som landskap kan sälja den här produkten vidare.

Leader Gotland Magasin 19

80 mil kust

Det finns mycket att göra Under paraplyprojektet Mark och Hav har hela 56 olika delprojekt genomförts. Allt från strandrensning till utomhusgym. Gemensamt är att alla insatser för människorna i bygden samman och gör Gotland till en skönare plats.

53.

54.

55.

Strandrensning

Fiske

Gångleder

Grillplatser

Sport/träning

Badplatser

56.

Hus/vägar 1.

Naturområden

Hamn/fiskeläger

Vatten/avlopp

2.

3.

4.

1. Beachvolleybollplaner på Gotlands stränder

13. Gotländsk plattform för Östersjön och blå tillväxt

2. Strandrensning i Tofta

14. Tillgängliggöra Hus Fiskeläge

3. Kartering av semesterparadiset Tofta strand

15. Hertastranden

Team Gotland Volleyboll Tofta Strand Resort AB

Gotlands Orienteringsförbund

Forum Östersjön Hus hamnrätt

Herta Sommarbostadsförening

4. Släkeprojektet i Västergarn

16. Fågelcentrum Närsholmen – en förstudie

5. Västergarns hamn

17. Närshamnområdet

6. Bad vid barlastkajen

18. Utsiktplats på Lindeberget

7. Mulde Naturområde

19. Grillplats gamla badplatsen Lau

Västergarn hembygdsförening Västergarns Fiskarförening Klintetraktens Framtid

Gotlands Lantliga Ryttarförening

10. Besöksplats vid Fröjel Kastal

22. Sigvalde Badplats

11. Idrott och kultur i samarbete

23. Sigvalde Bad

12. Västra stranden

24. Gjutning av cementtrappa

Kälderhagens Strandförening Burgsvik

20 Leader Gotland Magasin

18.

Lau sockens skifteslag

21. Laustranden

IF Hansa Hoburg

23.

22.

Linde Hembygdsförening

9. Samling vid Snögrinde Fröjel Hembygdsförening

9.

10.

Virudden Utveckling AB

20. Förbättringar av stranden i Lau

Klinte Skyttegille

8.

6.

7.

Föreningen Närsholmen

8. Aktiviteter i Klinte KIK Tjelvar

5.

14 11.

Lau Hembygdsförening L au sockens skiftelag

Etelhems Idrottsförening

Etelhems Hembygdsförening Svajde Fiskeläge

12.

13.

51.

PROJEKTINFO

50.

49.

48.

Mark och hav

47.

PROJEKTÄGARE Leader Gotland LEADERMEDEL 3 508 371 kr

44. 45. 46.

PROJEKTTID Mars 2013–mars 2015

43.

42.

52.

41.

40.

53.

39. Åminne Bad

Åminne Fritidsanläggning

40. Lillugns rev

39.

6.

Slite Intresseförening

41. Lotsbacken Slite

38.

36.

Slite Utveckling AB

37.

25. Våtmark för människa och miljö

35.

Garda Skolas föräldraförening

33.

34.

31.

28.

26.

23.

22.

25.

27.

24.

20.

17.

16.

32.

30.

43. Rädda Valleviken

Rädda Valleviken ideell förening

44. Badplats Valleviken Rädda Valleviken

45. Friskare vatten i Lergravsviken

28. Förstudie kollektiv VA-lösning för Sandviken, Sysne, Davide och Skags

46. Leder i Rute

29. Strandrensning i Sandviken

48. Kyrkviken Fårö

30. Pontonbrygga och flotte

49. Avloppsutredning Kyrkviken Fårö

Hasselblads kök AB

Nygarn Utveckling AB

31. Naturaktivitetsbana Östergarn Nygarn Utveckling AB

32. Bergsklättringsbana Östergarn Nygarn Utveckling AB

33. Katthammarsviks Badstrand 14.

Slite Golf AB

27. Ljugarns strand

Östergarn Strand AB

19.

15.

29.

Alskogs hembygdsförening

Östergarns strand AB

21.

18.

26. Tillgänggliggöra natur- och kulturplatser i Alskog

42. Övningsområde juniorer

Pensionat Borgvik HB

Rute Hembygdsförening Rute Företagarförening

47. Friskluftslust Fårösund GOIK

Fårö Utvecklingsbolag

Fårö Utveckling AB

50. Norra Sudersand

Fårö Samfällighetsförening

51. Rädda Bohakastranden

Bohaka strand- och vägförening, Fårö

34. Prästängets väg i Anga

52. Tillgängliggöra aktivitetsområden i Tingstäde

35. Dalhemsleden

53. Natur och kulturstig Bro

36. Boulebana i Dalhem

54. Svaide vät Follingbo

37. Agbodar

55. Utomusgym vid Svaidestugan

38. Tillgänglighet och grillplatser

56. Pistolskjutbana Svaide

Prästängets Vägförening i Anga Dalhems Hembygdsförening Dalhems Bygdegårdsförening Stiftelsen Kyrkbingegrund Stiftelsen Gothem Strandbad

Tingstäde Hembygdsförening Bro Hembygdsförening Svaide Roma OK

Svaide Roma SOK Svaide Roma SOK

Leader Gotland Magasin 21

Lillön Fårö med de stora planerna Det är lätt att hamna i de stora internationella framgångarna med Bergmancentret när man talar om Fårö, men även där finns Fårö Hembygdsförening på plats med ett eget rum. Och så har man fått ett biologiskt reningsverk på Sudersand, något som snart kommer finnas på f ler ställen på ön.

Vi fångar en av Fårös eldsjälar, Kerstin Karlström i flykten.

Hon är intendent på Bergmans eget hus, Hammars, och jobbar som guide på Fårö.

Vet du hur många projekt du varit inblandad i?

– Naj. Det är strandstädning, vatten och avloppsprojekt, Bergmancentret… Många helt enkelt!

Hur kom det sig att hembygdsföreningen fick ett eget rum på Bergmancentret?

– Hembygdsföreningen var på gång att göra ett museum samtidigt som vi planerade Bergmancentret. Då drog vi igång ett projekt för att se hur vi skulle kunna samarbeta. Det blev det som nu finns, Bergmancentret och Fårö museum i Fårö gamla skola. Det är bra att kunna dela reception och dra in folk till varandra. Hembygdsföreningen hade ärvt en massa gamla saker. Nu har vi bland annat en handelsbod där barnen kan få klä ut sig till ”bodknoddar”, väga och mäta och leka affär.

22 Leader Gotland Magasin

Bergmancentret, drar det mycket folk?

– Ja, det gör det. Speciellt är intresset stort internationellt sett. Jag tror att vi sommaren 2014 hade nästa 50 olika nationaliteter på besök. Både i affären och i bageriet har man märkt att det kommer fler utländska turister, vilket naturligtvis är bra för hela Fårö!

Vatten och avlopp är ju ständigt på tapeten över hela Gotland. Där vet jag att ni gjort något stort.

– Vi gjorde en omfattande förstudie för ett biologiskt reningsverk som nu finns på plats på Sudersand. Det bygger på små kannibaliska mikororganismer som äter upp varandra tills vattnet är helt rent. Vi har faktiskt bildat ett aktiebolag som äger det idag. Och i Kyrkviken är ett till på gång.

Har det kommit fler till nytta?

– Ja, förstudien var så grundlig och omfattande gjord, så även om vi var först är det nu enkelt för andra att använda den. Jag vet att det är på gång på flera ställen runt hela

Gotland. Det är ju bra när jobbet redan är gjort!

Strandstädningen på Fårö blev en stor nyhet på Gotland, berätta!

– Det var ju att några små flugor som bodde i släke var utrotningshotade, men det är ju utrett nu.

Strandstädningen är väldigt viktig för ön. I Kyrkviken, som i alldagligt tal kallats för ”Luktbukten” fick vi ta hit en entreprenör som gjorde det första stora jobbet. Det var ju nästan bottenlöst med tång som låg, men nu när det är gjort kan vi i bygden hålla efter det själva!

Du verkar ha fullt upp?

– Det kan du tro. Jag är ju pensionär. Då har man inte en lugn stund.

En bok och CDskiva om Fårömål har även getts ut i projektet Grodden.

Fårödialekten har en mycket egen karaktär som nu kan läras ut till fler generationer.

Bison i Burgsvik Det är några år sedan, i samband med att vi började planera konferens- och bastuhusbygget i Burgsviks hamn, som jag första gången hörde talas om Leader och jag förstod att det hade något med landsbygden att göra. Jag blev först irriterad. Leader, det betyder ju ledare på svenska, varför då inte använda det? Ständigt dessa engelska ord och uttryck. Som Sale istället för Rea, Happy Christmas istället för God Jul i vartenda skylfönster och Love och Shit i snart var mun.

Så jag har därför gått omkring och trott att Leader betyder Ledare.

Någon som leder utvecklingsprojekt på landsbygden. Ganska logiskt tycker jag. Men när jag satte mig för att skriva den här krönikan gjorde jag för säkerhets skull en koll på Internet. Och tur var det, för så här ska det vara: LEADER efter franska: Liaison entre actions de développement de l'économie rurale, på svenska: samverkande åtgärder för att stärka landsbygdens ekonomi, är en metod för utveckling av landsbygden inom EU. Men allt det där kan man ju inte komma ihåg varje gång, så Leader är en bra förkortning tycker jag. I

synnerhet nu när jag vet vad den betyder.

vet, servicen och det allmänna välbefinnandet. Vi vill ju bli kvar här!

Betyder, ja. Leader och personalen på kansliet i Roma har betytt mycket för Burgsvik och hela Storsudret. Utan ekonomisk hjälp från Leader och EU hade vi nog inte redan nu haft fiberteknik i så gott som varje hus, kunnat skapa förutsättningar för ett eventuellt köp av Burgsviks hamn, kunnat samla material till den fina boken Ett solvarv på Storsudret, kunnat sätta igång det gigantiska projektet Rädda Burgsviken, eller klarat av bygget av den unika konferensoch bastuanläggningen på hamnpiren, med sin milsvida havsutsikt och storslagna solnedgångar.

När jag flyttade hit för femton år sedan var oron och framtidstron tydligt märkbar. Nästan som en väntan på domedagen. De nu påbörjade och genomförda projekten har skapat en vi-anda och en tydlig framtidstro på den här sydligaste delen av ön. ”Så mycket bättre” säger vi ofta och då menar vi inte alltid det populära TV-programmet, som gjort Burgsvik till ett välkänt begrepp i hela Sverige.

Burgsvik är idag en metropol för turism, nöjesliv och kultur. Sommartid. De övriga tio månaderna hankar vi oss fram så gott det går, i hopp om att fler ska flytta hit och bosätta sig permanent. En önskan som finns i alla glesbygder. För skolorna, åldringsvården, affärsli-

Hittills sammanlagt 2,3 miljoner kronor från Leader för vårt arbete att göra livet, även när TV en dag lämnar oss, så mycket bättre . Eller som Jan Larsson i Vamlingbo, ledare för projektet Rädda Burgsviken uttrycker det: – Leader har gjort en j-a massa nytta för oss här på Storsudret!

Bernt 'Bison' Nilsson

Foto: Gunnar Britse

KÅSERI

Trigger vågade tro på ungdomarna Genom paraplyprojektet Trigger har 44 idéer blivit verklighet och hundratals ungdomar har fått chansen att förverkliga sina visioner. ”Trigger har möjligg jort otroligt mycket”, säger Anton Cöster.

Paraplyprojektet Trigger vände sig till ungdomar för att hjälpa dem att föreverkliga sina idéer och aktivt vara med och utveckla den egna hembygden.

Bland de 44 projekten har alla möjliga idéer genomförts.

Anton Cöster är en av ungdomarna som satt på många idéer – idéer som kändes svåra att förverkliga.

Men tack vare Trigger blev hans teaterläger verklighet. Anton Cöster, som själv hade fallit för teaterns värld, ville ge fler

ungdomar chansen att uppleva skådespelets magi.

– Jag ville ge barn och ungdomar på Gotland möjligheten att utforska vad teater är. Jag ville att de skulle få uppleva gemensamheten i kulturen, för det är vad kultur står för, säger han.

Som gammal fotbollstränare kände Anton Cöster att Gotland saknade en arena där ungdomar tillåts att bara vara, utan krav på prestation.

– Lägret handlade mycket mer om skapandet tillsammans och de olika kreativa processerna, snarare än att vinna något, säger han.

Anton känner i efterhand mycket tacksamhet till Trigger och allt de har gjort för Gotland.

– Landsbygden är en viktig och vital del av Sverige och världen. Att de gör landsbygden till en plats där saker händer leder till

24 Leader Gotland Magasin

att det inte stagneras och fastnar, säger han och fortsätter: – Ur ett större perspektiv ger Trigger en varm och vurmande bild av landsbygden.

Rock, bandy och självkänsla Vännerna Felicia Boberg och Joel Kristiansson såg även de möjligheterna i Trigger.

– Jag kollade upp hur ofta det händer grejer för ungdomar ute på landsbygden, vilket var typ aldrig. Då kände jag att det är viktigt för mig som bor i Burgsvik att göra något för min landsbygd, säger Felicia Boberg.

Därför skapade de, tillsammans med Trigger

och Hemse Ungdomsfilmstudio, konserten HE24SE där fem gotländska band spelade: – Konserten gav unga chansen att spela och synas, samtidigt som ungdomarna som kom dit fick en upplevelse, säger Felicia Boberg.

Tack vare projektet har Felicia fått upp ögonen för sin egen kapacitet och hon planerar redan nu sitt nästa projekt. Men vägen dit har inte varit spikrak.

– Det var enkelt att ta hjälp av Trigger men samtidigt jobbigt med allt man var tvungen att fylla i efteråt.

Jag hade kanske behövt lite mer hjälp. Men det var väldigt lärorikt, säger hon.

Ytterligare ett projekt som ägde rum i Hemse var Bandyvakan, en bandyturnering som pågick under ett helt dygn i Hemse sporthall.

– Det hade inriktning på sport, men på ett väldigt lekfullt sätt. Det inspirerade folk att komma och delta, säger Agneta Lindqvist, ordförande i Triggers styrgrupp.

Från kiosk till White Guide Trigger har banat vägen för många entreprenörer. Två killar i Ljugarn påbörjade sin karriär inom restaurangbranschen då de med hjälp av Trigger startade ett strandcafé i en kiosk. Det var inte helt utan motgångar, men allt de behövde var någon som trodde på dem.

– Trigger och socknen såg till att de kom igång. I utvärderingen berättade de om att hade inte Trigger funnits och trott på dem hade de antagligen kroknat eftersom allt kändes så svårt, säger Mona Snäckerström, projektledare för Triggerprojektet.

Efter Triggerprojektet gick de vidare och har drivit ett företag som hamnat i White Guide.

– Det är en riktig solskenshistoria som visar hur det kan utvecklas, säger Mona Snäckerström.

Odlar hästintresset Men det är inte bara Trigger som ska tro på projektet, utan man måste tro på det själv, menar Anna Jacobsson, som innan sitt intåg i styrgruppen bedrev ett Triggerprojekt där de gjorde om loftet på ridhuset i Havdhem till ett gym.

– Ett av syftet var att träna ridmuskulaturen, andra var att skapa en samlingsplats. Loftet har glasväggar ut mot ridbanan så föräldrar och kompisar kan titta på de som tränar och samtidigt träna själva, säger hon.

PROJEKTINFO

Trigger

PROJEKTÄGARE Leader Gotland LEADERMEDEL 2 171 528 PROJEKTTID Januari 2009–december 2014

Anna Jacobsson känner att hon har växt med Trigger.

– Jag har lärt mig att göra en budget och förstå vad allt kostar och vad som behövs, säger Anna Jacobsson.

Hästprojekten har varit många.

Varmblodsföreningen i Sjonhem skapade Minigården, en plats där små barn som följt med sina syskon på ridlektionerna kunde leka under uppsyn av ungdomar.

– Vi uppmuntrar när äldre gör något för de yngre. De äldre fick träna på att vara ledare och de yngre kunde börja odla sitt hästintresse på ett säkert sätt, säger Mona Snäckerström.

Projektet "Kom igång med fritid för alla" lät unga med autismspektrumstörningar (AST) få rida, en verksamhet som funnits i olika delar av Sverige, men aldrig förr på Gotland.

– Det är på ungdomarnas villkor och det viktigaste är förtroendet som byggs upp. Både för häst och människa, säger Fanny Ahlin, 23 år och initiativtagare.

Vuxnas stöd är viktigt Trigger har aldrig haft som syfte att ge företagsstöd, utan de har hjälpt ungdomar att bygga upp olika koncept och förverkliga sina idéer.

Sju år av idéer, projektplaner, hårt arbete, uppskattning och uppfyllda drömmar går nu till ända. Men ungdomarna är rörande överens om att projekt som Trigger behövs.

– Trigger stöttar ungdomar att göra det ungdomar vill göra. Att få stöd av vuxna är så otroligt viktigt, det gör att man vågar och kan utvecklas, säger Anton Cöster.

Leader Gotland Magasin 25

De skapade en loge för öns ungdomar Gotlands ungdomar behöver f ler landsbygdsaktiviteter. Det var vännerna Oliver Lundberg och Rickard Thomasson överens om. När ingen g jorde något tog de saken i egna händer.

26 Leader Gotland Magasin

PROJEKTINFO

Ekelogen

PROJEKTÄGARE Trigger LEADERMEDEL 14 416 kr PROJEKTTID Januari 2013–juni 2013

Gotlands landsbygd har länge kämpat mot urholkningen av ungdomsaktiviteter och många unga känner sig tvungna att bege sig in till Visby för att ha något att göra.

Det ville Oliver Lundberg, 17 år från Eke, och Rickard Thomasson, 18 år från Alva, råda bot på.

Oliver Lundbergs pappa äger en gård i Eke där huset är uthyrt. Men när Oliver frågade honom vad ladugården användes till visade det sig att den stod ekande tom. Då såg han sin möjlighet och kontaktade vännen Rickard Thomasson.

– Det finns inget att göra här ute.

Ibland hyr man bygdegårdar men det kan man ju inte göra hela tiden, säger Rickard Thomasson.

– Vi ville göra något mer personligt och annorlunda, säger Oliver Lundberg.

Välbesökt premiär Då föddes idén om Ekelogen – en plats där vänner kan hänga, dansa och lyssna på musik. Vid premiären i april förra året kom över 120 personer från Gotlands alla hörn.

Någon åkte ända från Lärbro, en annan tog traktorn från Stenkumla.

– Sen fick folk från stan komma ut

och känna på lite frisk luft, säger Oliver Lundberg.

– I början tänkte man inte att det skulle bli så mycket ansvar men sen har det kommit så mycket folk och då vill man hålla koll på alla, säger Rickard Thomasson.

Tips från mamma För att Ekelogen skulle kunna bli verklighet krävdes pengar för restaureringen av ladugården. Då tipsade Oliver Lundbergs mamma om Leader Gotland och på så sätt kom de i kontakt med Trigger, något de i dag är mycket glada över.

– De har varit väldigt hjälpsamma, säger Oliver Lundberg och fortsätter: – Vi skrev ett exempel som de sedan hjälpte oss att korrigera. Sen fyllde vi i lite papper och sen var det klart, så det var inget krångel alls.

Pengarna som de fick från Trigger räckte till ett högtalarsystem och hälften av brädorna. Resten har de plockat från egen ficka.

– Men att lägga golv är en investering, det kommer alltid finnas kvar, säger Oliver Lundberg.

Mycket av inventarierna har de fått skänkta till sig eller plockat från skroten.

– Vi vill att folk ska tänka ”varför hänger det en motorhuv där?”. Då blir allt lite roligare, säger Oliver Lundberg.

– Sen ska det synas att det är en ladugård och inte en bygdegård.

Så skiten på väggarna får vara kvar, säger Rickard Thomasson.

Triggade av Trigger Trots mycket jobb och stort ansvar har de aldrig ångrat att de tog sig an projektet, som de i dag är mycket stolta över.

– Det hade aldrig blivit så här bra utan Triggers hjälp, säger Rickard Thomasson.

– Trigger har triggat oss, säger Oliver Lundberg.

Det råder inga tvivel om att Oliver och Rickard brinner för Ekelogen och dess framtid.

– Så länge vi äger gården hoppas jag att vi ska fortsätta. Ju äldre man blir desto mer pengar har man och då kan vi göra Ekelogen ännu finare, säger Oliver Lundberg.

Leader Gotland Magasin 27

Leader tog oss ut i världen!

Samarbeten och utveckling sker både lokalt och internationellt. Idag är det inget hinder att arbeta och tänka globalt även om man sitter på en liten ö i Östersjön. Vi frågade några vad de har lärt sig av de internationella kontakterna i deras olika projekt.

Catharina Hellström Engström, LEADER GOTLAND

Vid internationella kontakter får man “fågelperspektiv” på projekt och det arbete som utförs här hemma både regionalt och nationellt.

Gunnar Bendelin, NYGARN UTVECKLING

Vi lärde oss att demonstrera nere i Frankrike och det lade grunden till det som blev ”Gotlandsupproret”.

Jenny Andersson, GRASP ”Vi har lärt oss att den gotländska ullen har förutsättningar att utvecklas till internationellt och kommersiellt gångbara produkter med hållbara värden.”

Mats Pettersson, HUSHÅLLNINGSSÄLLSKAPET Det projekt där vi jobbade mest med Internationella kontakter är Skinnriket – Export av gotländska lammskinnsprodukter.

Med hjälp av Exportrådet har vi fått kontakter med butiker i bl a Helsingfors, London och New York. Vi har lärt oss att internationella kontakter och försäljning på en internationell marknad kräver mer förberedelser och en större satsning för att bli lyckosam.

28 Leader Gotland Magasin

I jämförelse med andra länder finns det väldigt mycket att lära men även att lära ut. Nätverk som bildas ger nya kontaktytor som kan nyttjas av både LAG och projekt.

Men framförallt handlar det om att få inspiration, en aha-upplevelse, som ger bränsle åt nya idéer.

Under programperioden har kontakter knutits med bland andra Norge och Finland där det handlat både om ungdomsfrågor, gemensam marknadsföring av landsbygdsområden och om miljöåtgärder i kustlandskapet. Tillsammans med nationellt samarbete (framförallt med Småland och Skåne) bidrar det till kunskapsöverföring inför Gotlands kommande programperiod.

N

TI

RI VA R O SHIST

E

Tempo i Stenkyrka!

När den lokala ICA-affären i Stenkyrka lades ner tog ett gäng tag i saken och genomförde en förstudie för att se om det fanns förutsättningar för att starta en ny livsmedelsbutik på orten. Den nybyggda Tempobutiken har nu funnits i två år, är öppen året runt och Stenkyrkaborna är trogna sin affär, som de själva varit med att bygga upp.

Det största projektet Leader Gotland haft under perioden är Fiber i Hejde, Väte och Grötlingbo som sammanlagt fick 7 124 710 kr.

10 :-

Bland annat har utställningsoch konferensrum gjorts i ordning, skottfält och vandringsleder rustats upp och hela området fått ny skyltning. Även barnen får sitt lystmäte genom en lekplats och en elbilsbana.

STÖRSTA och minsta projektet

7 124 7

AR

F

Ö RS

Under ett par års tid har Tingstäde hembygdsförening i samverkan med Gotlands Försvarsmuseum arbetat för att skapa ett försvarshistoriskt centrum.

0 :-

G

F Ä DE ÖR SVA ST

R

N

Smått & stort

Det minsta projektet var Barlastkajen i Klintehamn, som beviljades pengar men där de tyckte att de hade så trevligt på sina möten att de helt enkelt inte rekvirerade ut några pengar alls...

Gotlandståget fortsätter tuffa

Visst finns det järnväg på ön!

Vårt poulära Dalhemståg har nu fått ytterligare 1,3 kilometer järnväg som återbyggts mellan Dalhems station till Thule station genom Leaderpengar. Som en direkt effekt av utbyggnaden fick Gotlandståget mer medel från Regionala utvecklingsfonden och under 2015 invigs banan som kommer att gå ända fram till Roma station. Alle man på plats! Nu åker vi!

ER aR l a n d P R Es En t o P E R a PÅ G ot

Klinte på operakartan

alla En familjeopera för

av Engelbert Humpe

rdinck

hamn rondo i klinte 22–26 juli på

lad tell hÉlÈne kimB johanna e mar Blad SoFie almroth G maGnuS wret

KonstnäRlIG lEdnIn S azáBal CortÉ REGI eVa CarlBerG G av danie l horm oper aorkeSter

n undER lEdnIn

atIonGotla Biljet ter dEstIn

nd.sE

PaGotland.s mer inFo oPERa

Att sätta upp opera för barn och vuxna på Rondo i Klintehamn är kanske inte det första man tänker på. Men när Humperdinsks Hans och Greta sattes upp sommaren 2013, vallfärdade människor från hela Gotland för att få sig ett stycke kultur, som sällan erbjuds live på ön just dit. Många intresserade ungdomar som ville lära sig mer om sång, regiarbete, scenografi och ljussättning fick chansen att göra detta under professionell ledning... och häxan fick sitt straff i slutet av föreställningen, precis som sig bör!

E

Leader Gotland Magasin 29

ANNELIE SÖDERSTRÖM, VERKSAMHETSLEDARE FÖR LEADER GOTLAND

”Varje projekt har något unikt” Från säljchef på företagsjätten Svenska Spel till att stötta ideella projekt på den gotländska landsbygden. Leader Gotlands verksamhetsledare Annelie Söderström har gått från det stora och specialiserade till det lilla och breda.

Med stolthet konstaterar hon att Leader gör skillnad.

”

Annelie Söderström, Gerd Holmgren, Mona Snäckerström och Catharina Hellström Engström framför Leader Gotlands kansli i Roma.

30 Leader Gotland Magasin

Den ideella sektorn kommer bli allt viktigare för samhällets utveckling, och Leader är en bra modell för att avlasta och få ett bättre resultat.

Ibland är framtiden bra på att förvåna. I 25 år var Annelie Söderström chef på Svenska Spels avdelning för yttre försäljning, med allt vad det innebar av ett stort företags strukturer och tydligt specialiserade arbetsuppgifter. Att hon några år senare skulle ha ett jobb som engagerade henne i allt från bygget av en sockenbastu till att rädda havsmiljön i Östersjön, det kunde hon omöjligt förutspå.

Längtan tillbaka till Gotland kom att bli avgörande.

– När jag väl bestämt mig för att flytta tillbaka till ön dök det upp ett jobb som projektledare för ett Leader-projekt på norra Gotland.

Annelies roll blev att hjälpa småföretagare att bilda nätverk, skapa mötesplatser, marknadsföra norra Gotland, arrangera utbildningar, frukostmöten och firmafester. När hennes uppdrag var slutfört behövde Leader anställa till kansliet och Annelie var den de sökte. Nu är hon verksamhetsledare för Leader Gotland.

Vad är nyttan med Leader, om du får beskriva det själv?

– Leader skapar samarbeten som inte annars är självklara. Vi strävar efter att använda det offentligas muskler, de små företagens nytänkande och den ideelles engagemang både i projekt och när vi arbetar i den egna organisationen. När de kopplas ihop blir det ofta riktigt bra! Eftersom vår kund ofta tillhör den ideella sektorn så finns inte alltid resurserna. Men då finns vi tillgängliga, och ger stöd i processen från början till genomförande. Efter varje sjuårsperiod har vi kunnat se att Leader har gett resultat. Metoden är inte unik på något sätt, jag tror att de flesta som bor på landsbygden har använt metoden, men vi har

haft möjlighet att mer strukturerat arbeta med att koppla ihop de olika sektorerna och framförallt att finansiera projekten.

Ni är fyra anställda på kansliet vid Lövsta. Hur kan ni bidra till alla dessa projekt?

– Vår styrka inom Leader Gotland är att vi har tagit med oss olika kompetenser till jobbet. Jag är marknadsutbildad, så jag engagerar mig mycket i kundperspektivet.

Catharina Hellström Engström är kulturgeograf, har arbetat med Leader i Skåne och är intresserad av landskaps- och vattenfrågor.

Mona Snäckerström har haft nytta av sitt arbete inom hemslöjden, med turism och med idrott. Hon är även en erfaren projektledare.

Vår administratör Gerd Holmgren har jobbat på IBM med att kvalitetssäkra deras processer, så hon bidrar med struktur. Gerd har också ett stort miljöintresse och är en föreningsmänniska. Vi är ett bra team! Sedan har vi stor nytta av styrelsen, också. Där sitter 19 personer på mandat från olika organisationer på Gotland. De bidrar med massor av nyttig kunskap.

Hur fungerar det när ett projekt drar igång?

– När någon vill göra en projektansökan bjuder vi in dem till vårt lantkök på kansliet här på Lövsta. Här får de kaffe och bulle, och vi ger dem tips på hur de kan gå vidare.

De skriver en projektplan som går till styrelsen för bifall eller avslag.

Sedan kommer vi överens om hur de ska redovisa och hur pengarna betalas ut.

Vad är roligast med jobbet?

– De som driver ideella projekt har ofta en otrolig entusiasm, det smittar av sig! Varje projekt har något unikt. Jag tror inte på att

värdera människors idéer för tidigt.

De har ofta gått och tänkt länge på sin idé och det finns en fara med att ta död på idéer för tidigt. Vi försöker tillföra något till idéerna, det kan till exempel vara ett miljöperspektiv. ”Hej, vi vill bygga en sockenbastu” kan det börja med.

Jaha, säger vi, vad kan det leda till för utveckling? Och så kommer de fram till att bastun kan drivas med vatten från sjön, och ha en snurra på taket som energisäkrar den… och vips så har vi fått ett hållbarhetsperspektiv på projektet! De nya lokala fiberföreningarna har också varit intressanta att arbeta med. Nyttan med fiber är stor och självklar, men plötsligt har en ny kategori människor engagerat sig i landsbygdsutveckling. De börjar prata med de som redan är lokalt engagerade och plötsligt hittar de nya saker att utveckla.

Vilka är dina favoritprojekt?

– Oj, det är så många… jag tycker förstås det är roligt med de nytänkande projekten. När de boende i Vänge till exempel var ledsna över att deras gatlyktor försvann kunde vi inte bara ge dem bidrag rakt av för att sätta upp nya - men så kom de på att lyktorna kan drivas av egen solenergi. Plötsligt blev det ett nytänkande projekt, som dessutom ledde till att överskottet av solenergin kunde användas av snickeriet i Vänge.

Vad tror du om Leader i framtiden?

– Jag tror att den ideella sektorn kommer bli allt mer betydelsefull.

Nerdragningarna i den offentliga servicen tvingar fram förändringar och den ideella sektorn kan säkert se de innovativa lösningarna och vara en drivande faktor i att hitta smarta lösningar i framtiden. Så jag tror att Leader behövs!

Leader Gotland Magasin 31

Genomförda projekt under programperioden 2007–2014 Under perioden har nästan 145 miljoner kronor satsats i olika projekt på landsbygden. Satsningen är finansierad med 65 miljoner från Jordbruksfonden, 16,5 miljoner från Region Gotland, 13,5 miljoner från andra offentlig aktörer samt 50 miljoner från den privata sektorn (av dessa ingår ca 233 000 ideella timmar till ett värde av 41 miljoner).

Nedan presenteras hur varje projekt finansierats. Den första siffran är finansieringen från Jordbruksverket. Den andra är finansieringen från Region Gotland och/eller annan offentlig myndeighet. Den tredje siffran är den medfinansiering som projektet i form av pengar och ideell tid bidragit med.

LAG – STYRELSEN Fr.v: Eva Gahnström – Region Gotland, Björn Dahlström – Hushållningssällskapet, Birgitta Nylund – Coompanion, Tor Thomsson – Östergarns IK, Tommy Gardell – Region Gotland, Åke Kahlbom – Gotlands Idrottsförbund, Ola Lindvall – LRF, Lennart Fredriksson – Länsbygderådet, Agneta Lindqvist – Suderkyrkan, Arne Eklund – Utveckling Norra Gotland, Christer Malmqvist – Företagarna. Frånvarande: Brittis Benzler – Region Gotland, Peter Bloom – Region Gotland, Lena Häglund – LRF, Anna Jacobsson – SISU, Mats Jansson – Hushållningssällskapet, John-Erik Larsson – Hjärt-Lungsjukas förening, Jonas Löfstedt – Skogsstyrelsen, Bo Ronsten – SISU.

32 Leader Gotland Magasin

Anläggning av Sveriges andra permakulturby med skogsträdgård, Suderbyn ekonomisk förening

Suderbyn ekonomisk förening har anlagt Sveriges andra och största permakulturby med skogsträdgård som en pedagogisk modell och utställning för ett miljövänligt boende, vatten- och avloppshantering samt mat- och energiproduktion.

748 074 + 334 164 + 550 000 = 1 632 238 kr

Aquabrava, Jordgumman ekonomisk förening

En nygammal metod för att reglera ytvattnet och öka nivån har testats i Gammelgarn.

1 372 155 + 588 066 + 654 190 = 2 614 411 kr

Bergmancentrets inledningsfas, Fårö framtid

En förstudie har tagit fram underlag till ett Bergmancenter, en levande besöksplats i Fårös särpräglade landskap med dynamiskt innehåll kring Sveriges mest framstående filmkonstnär.

1 476 200 + 838 241 + 355 951 = 2 770 392 kr

Bergmancenter/Fårö Museum genomförandefas, Bergmancenter på Fårö Bergmancenter och Fårö Hembygdsförening har skapat ett attraktivt besökscentrum av internationell klass. I centret kan barn och vuxna uppleva olika skapande aktiviteter.

171 936 + 73 687 + 258 712 = 504 335 kr

Besöksplats Östergarn – strandbygdens kalklandskap, Nygarn Utveckling AB Besöksplatsens miljö kring skolhuset har utvecklats och information inhämtats om närbygdens sevärdheter.

464 352 + 199 008 + 560 056 = 1 223 413 kr

Biogasnät på Gotland, Gotlands biogasförening

En projektering för gasledning till den första biogasanläggningen som kopplas för att möjliggöra första steget i ett biogasnät på Gotland.

384 767 + 164 947 + 778 839 = 1 328 553 kr

Bygdegårdarna och besöksnäringen

på Gotlands landsbygd, Studieförbundet vuxenskolan

Studieförbundet Vuxenskolan, Region Gotland, företagare och föreningar har genomfört en förstudie för att utveckla besöksnäringen i bygdegårdarna på Gotland.

91 926 + 39 397 + 207 725 = 339 048 kr

Det bästa av Gotland, Hushållningssällskapet

Genom samverkan mellan olika aktörer på gotlands landsbygd har projektet lyft attraktionskraften genom att produktutveckla, kompetensutveckla och tagit fram en ny gemensam plattform för marknadsföring av öppettider.

1 120 000 + 420 000 + 1 473 250 = 3 213 250 kr

Dolda fyndigheter på norr, upptäck och utveckla norra Gotland, Utveckling norra Gotland

I samverkan mellan 12 socknar på norra Gotland har workshops, teamutbildningar, inventering av sevärdheter samt webbaserad information presenterats och genomförts.

344 287 + 165 069 + 344 050 = 853 406 kr

Energicentrum Gotland, Slite Utveckling AB

I en förprojektering har det skapats ett centrum för energi i framtid, nutid och dåtid i Slite och över hela Gotland.

160 300 + 417 731 + 166 950 = 754 981 kr

En samlad hästnäring, Gotlands travsällskap

I en förstudie har ett förslag till framtida samlad hästnäring på Gotland tagits fram.

338 255 + 242 880 + 368 297 = 949 432 kr

Fiber till alla i Hejde-Väte och Grötlingbo, LRF Gotland

I ett samarbete mellan sockenbor har ett sockenägt fibernät med upp till 100 Mbits/s anlagts till bredband, telefoni och TV. 5 097 897 + 2 342 813 + 8 052 045 =15 492 755 kr

Fiskedestination Gotland, Leader Gotland

Ett samverkansprojekt med ett tjugotal andra leaderområden i Sverige för att marknadsföra svenska turistfiskedestinationer.

399 256 + 170 487 + 0 = 568 291 kr

Follingbohöjden, förstudie, Region Gotland

I samarbete mellan Region Gotland, orienteringsföreningar och Friluftsfrämjandet har en karläggning av området kring Follingbohöjden genomförts.

113 695 + 50 927 + 32 605 = 197 227 kr

Fårutbildning i världsklass, Lövsta Landsbygdscentrum

En förstudie för att utvecklat ett konceptcentrum för fårnäringen.

251 629 + 114 669 + 35 768 = 402 066 kr

Förstudie kulturhistoriskt museum på Fårö, Fårö Hembygdsförening Fårö Hembygdsförening har i en förstudie skapat ett kulturhistoriskt museum på Fårö med donerade samlingar från Mölnor museum.

143 259 + 62 153 + 161 200 = 366 612 kr

Förstudie VA-lösning Sudersand, Fårö Samfällighetsförening

Projektet har undersökt möjligheterna att installera en modern och miljövänlig lösning för vatten och avlopp med kapacitet att växa med den exploatering som Sudersands camping och semesterby planerar.

113 050 + 48 400 + 77 991 = 239 441 kr

Garda Eko-skola, Garda skolas föräldraförening

Garda skolas föräldraförening har i en förtudie tagit fram förslag till en ekologiskt hållbar skola med lösningar inom energi, mat, odling och avlopp.

97 715 + 12 502 + 189 768 = 299 985 kr

Gotland Skog och miljö, Gotland Skog och miljö ekonomisk förening Inom skogsnäringen erbjuds ungdomar och personer som idag står långt ifrån arbetsmarknaden ett långsiktigt arbete.

895 431 + 703 500 + 363 050 = 1 961 981 kr

Gotlands försvarshistoriska centrum i Tingstäde, Gotlands försvarsmuseum Affärsverksamhet på försvarsmuseet har utvecklats främst i det som kallas Skans 1 samt skapat barnaktivitet.

890 254 + 450 000 + 706 700 =2 046 954 kr

Leader Gotland Magasin 33

niskt beskrivit en gemensamhetsanläggning för V/A inom Ire-området.

42 350 + 18 150 + 79 450 = 139 950 kr

turismen i området.

2 003 400 + 858 600 + 670 250 = 3 532 250 kr

Kraftfulla Näs, Näs sockenstämma

Mobil grishydda, Lövsta landsbygdscentrum

Bygden har projekterat för ett lokalt ägt vindkraftverk och att ta fram en modell för förankringsprocessen.

558 530 + 239 370 + 284 700 = 1 082 600 kr

Försvarsmuseet i Tingstäde Gör Leader skillnad?, Leader Gotland Ett uppföljningsprojekt i samarbete mellan tio Leaderområden i Småland, Öland och Gotland.

75 753 + 32 465 + 4 288 = 112 506 kr

Konstgräs på södra Gotland, Region Gotland

Kultur och fritidsförvaltningen, Hemse BK och Gotlands Fotbollsförbund har ökat södra Gotlands attraktionskraft genom att bygga en konstgräsplan i Hemse.

2 900 000 + 1 485 065 + 793 025 = 4 385 065 kr

Hampaberedning på Gotland, Lövsta landsbygdscentrum

En nischprodukt för Gotländska grisproducenter och ekologiska odlare har skapats och som ger en bättre lönsamhet än dagens produktion.

377 649 + 138 127 + 76 026 kr = 591 802 kr

Nya grödor, Lövsta Landsbygdscentrum

Ett växtföljdsprogram har skapats med nya grödor på begränsad areal, med pollinerande bin och därmed en ökad skörd.

194 251 + 94 725 + 59 773 = 348 749 kr

Nya perspektiv, LRF

Genom rådgivning och kompetensutveck-

Projektet har utvecklat produkter i hampa och ökat intresset hos odlare.

196 169 + 95 358 + 170 713 = 462 240 kr

Herrvik– en motor för utveckling i Östergarnsområdet, Nygarn Utveckling AB

Ny verksamhet har etablerats med en tydlig miljöprofil på områden kring Herrvik.

679 500 + 225 000 + 344 107 = 1 248 607 kr

Hide – ett ”rockdrama”, ABF

Ett musikdramatiskt verk i det gamla stenbrottet, numera ”Hide Kulturbrott” har satts upp.

204 966 + 111 469 + 250 301 = 566 736 kr

Hälsa och Friskvård i Närområdet, Virudden AB

En förstudie som inventerat behoven att höja livskvalitén och hälsonivån för den lokala befolkningen genom att aktivera, upplysa samt skapa förutsättningar att få hälsovård och friskvård i När med omnejd.

287 048 + 123 471 + 456 235 = 866 754 kr

Hälsohuset i Hemse, Region Gotland

Region Gotland och de boende har skapat ett hälsohus/familjebad i Hemse.

2 500 000 + 3 294 440 + 211 749 = 6 006 189 kr

Ire-modellen, Ire vatten- och avloppsförening

En förundersökning som definierat och tek-

34 Leader Gotland Magasin

Kulturell infrastruktur, Film på Gotland

Genom samverkan har en ny digital kulturell infrastruktur på Gotlands landsbygd skapats.

7 landsortsbiografer har nu tillgång till digital bioutrustning.

704 637 + 1 016 851 + 1 688 199 = 3 409 687 kr

Kvinnor förr som nu, Kattlunds Museigård

I samverkan mellan museigårdar på Sudret har utställning och en bok tagits fram som belyser kvinnornas roll och ställning i olika historiska skeden.

622 650 + 266 327 + 428 345 = 1 317 322 kr

Landsbygdsturné 2012, Landsbygderåd Gotland

Landsbygdsupprorets arbetsgrupper har mötts och lagt upp handlingsplaner för framtiden.

172 470 + 73 915 + 201 950 = 472 335 kr

Lergravsprojektet, Rute Hembygdsförening

Genom muddring av Lergravsviken har flödet av syrerikt vatten ökat, vilket kommer att förbättra återväxten av fisk, förbättra miljön och den biologiska mångfalden och främja

Gutekornen fröjdas lingsinsatser för mjölk- och nötköttsproducenter har företagen fått verktyg att äga och forma sin egen utvecklingsprocess.

210 773 + 90 331 + 162 705 = 463 809 kr

Nytt stenmuseum i Kettelvik, Kettelviks Stenmuseums Vänner

Genom bygdesamverkan har ett nytt museum skapats för utställning och försäljning.

228 367 + 108 056 + 293 496 = 629 919 kr

Närproducerat Gotland, Almi Gotland

Förädling av gotländsk mat främst till den offentliga sektorn. Insatser har gjorts för produkt- och kompetensutveckling, produktionssamarbete, distribution och marknadsföring.

3 412 997 + 1 493 806 + 2 272 500 = 7 482 044 kr

Omstart, AB Gotland Uppdrag

Inventering har gjorts för att i nästa steg se

om möjligheter finns att skapa ett socialt kooperativ/företag på landsbygden.

49 392 + 25 098 + 4 900 = 79 390 kr

sportskytteanläggningen, året runt, för såväl ungdomar som äldre i Klintehamnsområdet.

399 000 + 199 494 + 325 327 = 923 821 kr

Pilotprojekt Generationsskiftesråd, Knutpunkt Hemse Utveckling AB

Simma rent, Intresseföreningen Varplöse Vattenpark

Med hjälp av generationsskiftesråd som innehåller såväl beteendevetenskaplig, juridisk som ekonomisk kompetens har igångsättande skiftessamtal i syfte att starta upp skiftesprocessen testats.

386 699 + 185 728 + 251 198 = 803 625 kr

Intresseföreningen Varplöse Vattenpark har skapat en miljövänlig utomhusbassäng i det gamla sockerfabriksområdet i Roma.

1 622 125 + 695 590 + 2 326 991 = 4 644 706 kr

Skinnriket 3 – Gotlands lammproduktion på export, Gotlands läns Hushållningssällskap

Nätverket Skinnrike har på Gotland etablerat ett handelshus med inriktning på export av lammskinn och skinnprodukter.

1 799 000 + 771 000 + 2 327 960 = 4 897 960 kr

Snö åt gotlänningarna, Region Gotland Provgute – Årets Leaderprojekt 2013 Provgute, Fårö Fårösunds Företagareförening

Projektet har genom samverkan mellan föreningsliv och skola välkomnat barnfamiljer till Norra Gotland för att provbo på norra Gotland.

411 203 + 153 047 + 76 113 = 640 363 kr

RASK, Gotlands Museum

Region Gotland har i samarbete med Visborgs OK och Svaide Roma SOK anlagt en mobil konstsnöanläggning för längdskidåkning.

2 188 884 + 1 125 205 + 540 668 = 3 852 757 kr

Rädda Burgsviken, Heligholm AB

Upplevelseaktiviteter på norra Gotland, Rute Hembygdsförening

Genom samverkan mellan föreningen, skolor och andra organisationer har projektet skapat en livaktig, bred och bestående verksamhet i

Utbyggnad av Gotlands Hesselby Jernväg etapp II, Föreningen Gotlandståget

Föreningen Gotlandståget har förlängt och iordningställt en 1,3 km lång tågbana mot Roma Kungsgård.

1 207 494 + 338 552 + 2 040 087 kr = 3 586 133 kr

Utveckling av Burgsviks hamn, Havsbastun Burgsvik

Har tillsammans med Hamnföreningen i Burgsvik utvecklat den gamla anrika hamnen.

990 000 + 80 000 + 1 305 140 kr = 2 375 140 kr

En miljövänlig energieffektiv solcellsdriven vägbelysning i Bjärges, Vänge har installerats.

1 082 773 + 123 394 = 1 206 167 kr

Spelet om Gotland, Gotlands Idrottsförbund

Samverkan med målet som medel, Klinte Skyttegille

Genom att öka odling och användning av de ursprungliga gotländska spannmålsslagen, har man skapat möjligheter för ökade intäkter och sysselsättning i företagen på landsbygden.

901 600 + 386 600 + 1 213 358 = 2 501 558 kr

Solcellsdriven vägbelysning, Bjärges Avlopp AB

Kulturreservatet i Väte socken – Norrbys, har genom ett pilotprojekt utvecklat produkter och tjänster inom rehabilitering och rekreation i kulturhistorisk miljö.

1 123 329 + 495 795 + 154 613 = 1 773 737 kr Tillsammans med föreningar, markägare och samhällets myndigheter har en förstudie/ förprojektering gjorts som ska ge svar på vilka åtgärder som kan genomföras för att förbättra Burgsvikens miljö – både till havs och på land.

824 208 + 353 232 + 1 049 361 = 2 226 801 kr

Ursprungliga gotländska spannmålssorter- produkter och affärsutveckling 2, Gutekorn ekonomisk förening

Gotlands Idrottsförbund har genom lokal samverkan arbetat med att stärka varumärket Gotland.

95 835 + 41 073 + 149 084 = 285 992 kr

På Furillen har vandringsleder och fågeltorn anlagts som även kan användas av rörelsehindrade.

512 050 + 219 450 + 201 250 = 932 750 kr

Upptäck Gotland på egen hand, Evenemang Gotland

Företaget ”Evenemang Gotland” har tillsammans med aktörer på gotländska landsbygden utvecklat upplevelsepaket, där besökare på ett miljövänligt sätt upptäcker olika platser.

89 224 + 40 500 + 395 804 = 525 528 kr

Havsbastun i Burgsvik Utveckling av tryffelnäringen på Gotland, Gotlands tryffelförening

Gotlands Tryffelförening har utvecklat tryffelpaket, förädlat tryffelprodukter och utvecklat samverkan och rådgivningen.

920 457 + 412 795 + 1 456 307 = 2 789 559 kr

Vindbruk Gotland, Lövsta Landsbygdscentrum

Vindkraften kan utvecklas genom samverkan och kompetensutveckling.

552 299 + 307 644 + 190 400 = 1 050 343 kr

Leader Gotland Magasin 35

PARAPLYPROJEKT Mark och Hav, Leader Gotland

Leader Gotland ville genom detta paraplyprojekt bidra till att åtgärder som t ex rensa stränder från tång, skapa vandringsleder, grillplatser, bryggor eller annat som ökar tillgänglighet, bidrar till ett rikare friluftsliv och en förbättrad folkhälsa. Maximalt har Leader Gotland finansierat varje projekt med 60 000 kr.

De 56 delprojekten presenteras på sidan 20-21.

Total finansiering: 2 455 860 + 1 052 511 + 3 420 000 = 6 928 371 kr

Strandrensningar runt omkring ön.

PARAPLYPROJEKT Nya affärsmöjligheter inom EU

Ett projekt som riktat sig främst till microföretagare på den gotländska landsbygden som vill utveckla nya idéer och diversifiera sin verksamhet genom samverkan med andra områden utanför Gotland.

Total finansiering: 879 977 + 377 133 + 1 024 528 = 2 281 638 kr Delprojekt inom Nya affärsmöjligheter inom EU, maximalt 100 000 kr/delprojekt Affärer via idrott Gotlands Idrottsförbund Baltic Local Action Leader Gotland Baltic Lokal Turism Leader Gotland Digital agenda Leader Gotland Erfarenhetsutbyte mellan gotländska och franska mikroföretag Hushållningssällskapet Framtidens ekorådgivning Hushållningssällskapet

36 Leader Gotland Magasin

Förberedelser Landsbygdsriksdag 2016 Hushållningssällskapet Husdjur på friland Lövsta Landsbygdscentrum Jämtländsk landsbygdsutveckling för gotlänningar Gotländska utvecklingsbolag i samverkan Kulturspannmål i Norden Gutekorn ekonomisk förening Nya breddgrader LRF Gotland Nya idéer kring socialt företagande Leader Gotland Nätverk Ekobygg Europa Per Erik Nyström Regional aktör i lokalt sammanhang Leader Gotland SAMförstånd Leader Gotland Samverkan Gotland-Ösel Lokal mat i en global värld Fardhem-Linde-Lojsta LRF Avdelning Ullföretagare samarbetar med Italien GRASP Raw ekonomisk förening Utveckling av ungdomars entreprenörskap Gotlands Idrottsförbund

Halla Hangvar/Hall Hejdeby/Barlingbo /Ekeby Hejnum/Bäl Hörsne/Bara Källunge Lau Levide Ljugarn Lärbro/Fleringe Norrlanda När Näs Othem Roma/Björke Sanda/Västergarn Slite C Slite Närs Stenkyrka Stenkumla Storsudret Stånga/Lye Tofta Tingstäde Vallstena Vänge/Guldrupe/Buttle Väskinde Östergarn

PARAPLYPROJEKT Sockenfiber, Leader Gotland

PARAPLYPROJEKT Näring

Ett paraplyprojekt med syftet att skapa möjligheter för de lokala grupperna att komma igång med utbyggnad av fiber.

Total finansiering: 5 097 897 + 2 026 813 + 8 052 045 = 15 334 755 kr Delprojekt inom Sockenfiber, maximalt 15 000 kr/delprojekt Akebäck/Follingbo/Roma Anga/Kräklingbo Ardre Boge Bro Bunge Burs Dalhem Eksta Eskelhem Fole Fröjel Fårö Fårösund Hablingbo/Silte

Ett paraplyprojekt som syftat till att stimulera nyföretagande, samverkan, nya produkter och att skapa nya arbetstillfällen i området.

Total finansiering: 1 150 093 + 492 899 + 2 062 447 = 3 705 439 kr Delprojekt inom Näring, maximalt 50 000 kr/ delprojekt: Belysning i Vänge Bjärges Avlopp AB Bläse Kalkbruksmuseum 2025 Bläse Kalkbruksmuseum Ideell förening Bondestugor för alla Bondestugornas ekonomisk förening Burgsviks hamn – ett medborgarprojekt Hoburg Näringslivs Intresseförening Dalhem Hörsne Biogas Dalhemortens LRF Ekologiskt Nära Dig Övergripande Gotlands Ekologiska Odlare Ekonomistyrning mjölk, ESM, på Gotland LRF Gotland

Fiske Näring Hushållningssällskapet Framtiden som nötköttproducent Gotländska nötköttsprodukter Fruchtwelt 2014 Halfvede Musteri & gårdsbutik Förstudie Landsbygdsriksdag 2016 Hushållningssällskapet Förstudie Lövsta Roma Hushållningssällskapet Förstudie Slite sockenbastu Slite Utveckling AB Förundersökning vattenförsörjning Bläse Kalkbruksmuseum Gotlands Lokalkapital Produkt Gotland Innovationscenter Gazeliigården Tingstäde Mirella Eklund Kompetensutveckling av tryffelnäringen Gotlands Tryffelförening Kvalitetshöjning i gotländsk ullråvara GRASP Raw ekonomisk förening Livsmedelsproduktion Herrvik Gutefisk ekonomisk förening Lokal ekonomisk analys-Lärbroområdet Lädubro Utveckling AB Lädu-bro Utvecklingsbolag Lärbro Utveckling Norra Gotland Marknadsföring av Storsudret Hoburg Näringslivs Intresseförening Marknadsplan Slite Slite Utveckling AB Nya samverkansformer Roma Intresseförening Ny servicebyggnad Bläse Kalkbruksmuseum Odling och förädling av lantbruksprodukter i Ukraina LRF Dalhem Praktikplats Unga Jobb Företagarna på Gotland Positiva kicken Sjonhem Sunderbys Gård & Ridskola Regional matkultur monterkunskap Hushållningssällskapet Synliggöra Alskog Alskog Hembygdsförening Slitefixarna Slite Utveckling AB Småskalig energi – studiebesök Kullen

Produkt Gotland Tillväxtmöjligheter inom gotländsk trädgårdsnäring Hushållningssällskapet Ullrike Maria Wahlberg Utveckling genom samordning Hushållningssällskapet Varma Lärbro Lädubro Utveckling AB Varma Lärbro II Lädubro Video rus oeconomia Leader Gotland Viruddens Utveckling När Viruddens AB Utveckling Slite Idrottscentrum IK Graip Över gränserna till framtiden Havdhem Havdhems bygdegårdsförening

PARAPLYPROJEKT Grodden

Ett paraplyprojekt som stimulans för, i första hand ideella sektorn som vill starta upp nya verksamheter och bidra till utveckling med kopplingar till den egna hembygden.

Total finansiering: 507 132 + 0 + 1 128 285 = 1 635 417 kr Delprojekt inom Grodden, maximalt 20 000 kr/delprojekt Aktiviteter för att stimulera sockenutveckling Lojsta Slotts hembygdsförening Att förvandla Sudersandsbion till kultursmötesplats Ulf Slotte Bad vid Barlastkajen Klintehamn Klinteortens framtid Belysning i Vänge Arbetsgruppen för projektet belysning i Vänge CD med Fårömål Fårö Publiceringsfond Digital dans i Hejde Hejde sockenförening Dåtid-Nutid-Framtid Sockenutveckling i Mästerby Mästerby Hembygdsförening Friskvård som attraktionskraft i Hemse Hemse bollklubb

Hemsestart Knutpunkt Hemse AB Hur skapar vi hållbara lokala servicelösningar på Gotlands landsbygd?

Länsbygderåd Gotland Här är storsudret Hoburgs Hembygdsförening Inventering av Fårö hembygdsförenings donerade samlingar Fårö Hembygdsförening Klintehamns Operafestival Klinte Hembygdsförening Kompetensutveckling sociala medier Bläse Kalkbruksmuseum Kulturpunkt 2014 Knutpunkt Hemse Utvecklingsbolag AB Lärbrodagen 2013 Björn Dahlström Mobilisering Landsbygdsuppror Gotländska utvecklingsbolag i samverkan Nätverksbygge med landsbygdens eldsjälar Hushållningssällskapet S:t Olofsholmprojektet Hellvi hembygdsförening Stenkyrkaaffären Mikael Erixon enskild firma Social pool Selenekollektivet Stånga Årets socken med många bollar i luften Stånga intresseförening Sudret 1970-2010 Knutpunkt Hemse Sälja in Slite Utveckling Slite Utveckling AB Torget på Träffpunkten Fårö Fårösunds Företagareförening Vandringsleden i Dalhem 2012 Dalhems Hembygdsförening Uppstart av konståkning Slite IK Graip Årets socken Hemse Hemse Hembygdsförening Årets socken Lärbro Lädubro Utveckling AB Öja så klart Öja kyrkbys kulturförening Över gränserna till framtiden Havdhems Hembygdsförening

Leader Gotland Magasin 37

PARAPLYPROJEKT Trigger, Leader Gotland

Projektet har gett ungdomarna möjlighet att förverkliga sina egna idéer och att få dem att aktivt delta i arbetet med att utveckla den egna hembygden.

Total finansiering: 2 171 528 + 0 + 1 264 054 = 3 435 582 kr Delprojekt inom Trigger, maximalt 20 000 kr/ delprojekt Aktivitetsområde i Grötlingbo Carl Jacobsson Grönlund Bandyvaken Elias Sjöberg BeachNisse Extreme Elias Bjergvide Beachvolley på Snäckan Per Björkqvist De nio musernas gård Anton Cöster Farmors Ekstakakor Linnéa Ronström Fotutställning i Kräklingbo – Hem ljuva hem Kräklingbos skolas föräldarförening Fårösund Paintball Johan Karlström och Stefan Olsson

Garda skolas utomhusbok Garda skolas föräldrarförening Gröna näringen något för dig?

Tomas Magnusson Gutniska lekar som aktivitet Terese Hallgren HE24SE Hemse Felicia Boberg

38 Leader Gotland Magasin

Horse Camp Gotlands Varmblodsförening Interkulturellt ungdomsutbyte SISU Julshow Hoburgs Ridklubb Klubb Eken Oliver Lundberg Kom igång fritid för alla Fanny Ahlin Kostym till teater Jesper Lundberg Kostym och mask Therese Lyander Ljugarns Strandgrill Edvin Broberg Mammamaffian Linda Frisk Mamma Mu på Skördefestival Simon Jacobsson Medeltidsguidning i Tofta Erika Wahlgren och Ellinor Pettersson Miljöprofil på RK-Lägret Röda korset Minigården Gotlands varmblodsförening Musikalprojekt Suderscout Carolina Mattsson Musikterapi Högbyskolan Nära mat Hemse Maja Pettersson Opera och Regi workshop Sofia Nilsson Othem Enduro MHF norra Gotland Rone Paintball Andreas Grönström Scenografi och bygge av scenbild Linn Klintberg Scenografi och rekvisita Therese Lyander Teambuildingresa Stefan Olsson Teater i Sanda Sanda 4H Unga idrottsledare vill utvecklas Matilda Björnlund

Ungdomsgym Hoburgs ridklubb Uppstartsläger för ungdomar med AST-diagnos Margaretha Frendin

US Sommarläger Gotlands ungdomssektion Utegym vid idrottsplats Östergarn Anders Ljungqvist Uteritten Pia Andersson Våffelfrallan Röda Korset Work Out i Östergarn Christoffer Stenmansson Workshop Ljussättning Helen Kindblad

Leader ger näring och glädje!

Leader har inneburit resurser för att arbeta med lokalt utvecklingsarbete på Gotlands landsbygd. Många projekt av olika slag har kunnat få ekonomiskt stöd och många människor har arbetat tillsammans. En del projekt har blivit succé, de flesta har blivit bra och en del har inte alls blivit som man tänkt sej. Precis som förväntat. Många måste få del, få möjlighet att pröva sina idéer, för att vi ska få några riktigt framgångsrika projekt. Och vilka goda tankar som bär ända fram, det är svårt att avgöra i förväg.

Alla som deltagit har fått kunskaper och kontakter att ta med sej i framtida utvecklingsarbete. För styrkan i arbetet med Leader är inte bara pengar utan också att man arbetar tillsammans.

För Region Gotland är utvecklingen av ön en ödesfråga. Hela ön är en landsbygdsregion ur Sverigeperspektiv, och vi har en stor och levande landsbygd som vi vill utveckla. Vi måste ta vara på Gotlands olika styrkor i utvecklingsarbetet. Därför har Region Gotland under de här åren satsat 16,6 miljoner på Leader, av det statliga anslag regionen får för utvecklingsarbete. Att vi valt att satsa så mycket i Leaderarbetet beror på att vi vet att dessa satsningar ger väldigt mycket tillbaka, tack vare att de matchas av ett stort lokalt engagemang.

Stort tack till alla er som på olika sätt bidragit till arbetet. Jag hoppas att ni känner samma glädje som jag över de möjligheter Leader skapat.

Föreningar, aktivister, näringsliv och myndigheter driver arbetet gemensamt. På samma sätt är det i många projekt samverkan mellan olika lokala aktörer som gör arbetet möjligt. Att ideell tid får räknas som medfinansiering ger alla frivilligtimmar ett extra värde.

När vi nu vid periodens slut ska värdera Leader är det lätt att se det konkreta. Fibern i marken, byggnader, nya produkter, dammar, app, böcker, den röjda stranden, och allt det andra. Det är viktiga insatser som skapat fler jobb och bättre landsbygdsliv. Andra resultat kan lätt underskattas; alla möten mellan människor, nya nätverk, nya samarbeten och all kunskap vi fått.

Tillsammans utgör de ett stort värde som finns kvar som resurs för det fortsatta utvecklingsarbetet.

Brittis Benzler

Regionråd (v), ledamot i Leaders LAG grupp

Vi for tsätter!

Det är nu beslutat att Leader på Gotland blivit tilldelat 56,9 miljoner för perioden 2015–2020.

Fyra EU-fonder kommer att ingå, vilket gör att den stora nyheten för den kommande perioden är att även Visby kan ingå i projekten.

De övergripande målen är: hållbart småföretagande, leva och verka över hela ön samt förnyelsebar energiomställning.

Läs mer på www.utvecklagotland.se

Tillsammans för hållbar tillväxt, engagemang och livslust: Så mycket bättre.