#Gör inte skillnad på människor by Svenska_kyrkan

Hela denna bilaga är en annons från Svenska kyrkan

TEMA: MIGRATION OCH INTEGRATION

Gör inte skillnad på människor

Illustration: Sofia Karlsson

ANNONS

JESUS VAR OCKSÅ FLYKTING

En gång i tiden grundades den kristna kyrkan av en flykting från Mellanöstern.

Svenska kyrkan i Dagens Nyheter den 21 mars 2015.

ANALYS SID 6–7

ZINAT PIRZADEH:

FLYKT KAN VARA ENDA UTVÄGEN ”Ibland är man så utsatt, livet så hårt att det inte finns något att förlora”, säger Zinat Pirzadeh om flykten från Iran. I dag är hon en av Sveriges mest älskade komiker. PORTRÄTT SID 10

Foto: Samuel Unéus

LÄS OCKSÅ

På plats i flyktinglägren 3,8 miljoner människor befinner sig just nu på flykt från kriget i Syrien. Många av dem hamnar i flyktingläger. Svenska kyrkans bistånd till flyktinglägret Zaatari i Jordanien bidrar till att göra vardagen lite drägligare för de 80 000 människor som bor där. Foto: Magnus Aronson/Ikon

UTBLICK SID 5

ANTJE JACKELÉN ... S.2

”Som kristna måste vi stå upp för medmänsklighet.”

GUDMUNDRÅ ... S.8

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Hela samhället öppnar famnen för de asylsökande.

ROMERNA ... S.5 Hjälp till de mest utsatta.

Foto: Colourbox

Distribueras med Dagens Nyheter 2015-03-21. Frågor om innehållet besvaras av Svenska kyrkans informationsservice, 018-16 95 00, info@svenskakyrkan.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska kyrkan VISSTE DU ATT ... Jesus själv var flykting som barn? De kristna kyrkorna i Sverige arbetar gemensamt med flyktingfrågor via Sveriges kristna råd.

”Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnjuta asyl från förföljelse.” Ur FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, artikel 14

Foto: Linda Mickelsson/Ikon

VÄLKOMMEN

Hela denna bilaga är en annons från Svenska kyrkan

miljoner människor är på flykt i världen enligt UNHCR. Totalt bor 232 miljoner migranter i något annat land än där de föddes.

AKTUELLT

Gör skillnad! Men inte på människor

MÖT OSS ÖVERALLT

Hur bygger vi det goda samhället? Mycket hänger på vår vilja att leva tillsammans som goda grannar. Goda grannar ser och känner varandra. De vårdar tilliten och respekten för varandras integritet. Därför kan de samarbeta.

Foto: iStockphoto

Varje vecka söker sig flyktingar till Bergsjöns kyrka utanför Göteborg. Många av dem lever gömda. Församlingen hjälper till på olika sätt, bland annat genom att förmedla sjukvård hos Rosengrenska mottagningen som ger papperslösa vård.

Iko

Diakonicentralen i Lund erbjuder EU-migranter, hemlösa, missbrukare och andra som behöver hjälp frukost, lunch och nya kläder. Här finns också svenskundervisning och tvättmöjligheter.

100 000 kronor. Så mycket pengar planerar ungdomarna bakom Rädda Världen-gruppen i Katarina församling i Stockholm att samla in till flyktingar i Sydsudan.

u rb

Foto : Co lo

Foto: Jesper Klemedsson/Ikon

Språkcafé, läxhjälp, pingis, grillkvällar och volleyboll. Det är några av aktiviteterna som ordnas av Örkeljunga församlings nya förening IFALL, Integration för alla.

De goda initiativen finns. De blir verklighet i kyrkor, församlingshem och föreningslokaler, på fotbollsplaner och flyktingförläggningar, på platser där människor möts och visar varandra gästfrihet. Arbetet för social sammanhållning och dialog i ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle är ingen hobbyverksamhet. Det tillhör kärnverksamheten. Vi behöver vända på den vanliga svenska uppfattningen att kulturell och religiös mångfald är ett problem som ska integreras bort, istället för en tillgång. I den här bilagan visar vi några goda exempel. Inte för att idealisera, utan för att inspirera och därigenom odla det hopp som vår tid ropar efter.

Foto :A

kyrka är alla välkomna. Kyrkan mitt i Stockholms city står öppen Stockholm för var och en som behöver hjälp, stöd eller bara en stund av stillhet. Varje morgon inleds med bön och varje vardag kl. 10 delas mat ut till behövande utanför kyrkan. Varje vardag finns församlingen på plats med sin kaffevagn på Plattan. På fredagkvällarna finns det team på Malmskillnadsgatan för att möta kvinnorna som prostituerar sig där. Varje vardag erbjuder kyrkan undervisning i svenska. TILL S:TA CLARA

lex

Utifrån kristna värderingar måste vi stå upp för medmänsklighet och den gästfrihet som är en helig plikt i många religiösa traditioner. Även människor i utsatthet kan vara subjekt som bidrar istället för att bara ses som objekt som kostar. Samhällsdebatten mår bra av att lyfta fram lokala initiativ som gör skillnad. Inte på människor, men för.

/ t in

Foto: Ewa Almqvist/Ikon

Svenska kyrkan vill finnas i människors liv, och särskilt där nöden och utsattheten är som störst. Du som är medlem i Svenska kyrkan stöder arbetet. Läs mer på www.svenskakyrkan.se/migration

I dag prövas vår förmåga att skapa ett gott samhälle av konflikter som tvingar människor på flykt till Europa. Denna utmaning ska inte bagatelliseras eller förskönas. Frågan som vi bör ställa är dock inte hur mycket mångfald samhället tål, utan: ”hur kan samhällets mångfald bli en kraftkälla?”. Samhällen som lyckas ta till vara sin mångfald blir mer kreativa än de som inte klarar det. Mångfalden är ett faktum sedan länge, trots att berättelsen ofta handlar om vårt en gång så homogena land. Den berättelsen är bedräglig då den osynliggör både urfolk och invandrares bidrag genom seklerna.

Trevlig läsning! Foto: Magnus Aronson/Ikon

Antje Jackelén, Ärkebiskop, Svenska kyrkan

ANNONS

göra? Vad kan jag På Crossroads får hemlösa EU-migranter mat, dusch och klädbyte i bland annat Göteborg, Linköping, Lund, Malmö, Uppsala och Stockholm. Crossroads i Stockholm drivs och finansieras av Stockholms Stadsmission i samarbete med bland andra S:ta Clara kyrka, Stockholms stad, Citykyrkan och Frälsningsarmén.

Livet är inte alltid lätt. Vissa av Svenska kyrkans församlingar delar ut matkassar till behövande. Vill du hjälpa? Kontakta exempelvis Källan i Nacka, Märsta eller Hässelby församling.

Bli volontär eller skänk gåvor till din lokala församlings diakonala verksamhet. Hitta din församling på svenskakyrkan.se

»Gör

INTE SKILLNAD på människor«

UR BIBELN, JAKOBS BREV 2:1

#görinteskillnadpåmänniskor Intelligent kommunikation sedan 1984.

Vid frågor om innehållet, kontakta Svenska kyrkans informationsservice, 018-16 95 00, info@svenskakyrkan.se, www.svenskakyrkan.se

facebook.com/gorinteskillnadpamanniskor

Projektledare: David Nyström Redaktör: Sofia Hillborg Grafisk formgivare: Sofia Karlsson Korrektur: Solveig Enblom Repro: InPress Tryck: Bold Printing Group AB och DailyPrint Umeå. För information om intelligent kommunikation, kontakta David Nyström, 018-68 30 20. www.inpress.com

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska kyrkan

ANNONS

HALLÅ DÄR ... Över tre miljoner har flytt till grannländerna. Enligt UNHCR registreras mer än 100 000 flyktingar varje månad. Hur har flyktingarna det materiellt? Under vintern kom rapporter om att det var väldigt kallt. – Vintermånaderna är en mardröm för familjer som saknar det mest basala som kläder, bränsle och mat för att överleva de

kalla månaderna. 2015 har vintern varit särskilt kall i Jordanien med uppemot en meter snö på vissa håll. Svenska kyrkan arbetar genom Lutherska världsförbundet med humanitärt stöd till flyktingarna. Bland annat har gasvärmare, filtar och mattor delats ut under vintern.

Romerna på Europas baksida Foto: Gustaf Hellsing/Ikon

Ulrika Persson, Svenska kyrkans liaison officer i Mellanöstern, hur ser situationen ut just nu i flyktinglägren längs den syriska gränsen? – Konflikten och våldet fortsätter i hela Syrien, flygbombningarna av regeringsstyrkor och attacker från väpnade oppositionella, extremistiska och terrorgrupper fortsätter. Uppskattningsvis är 12,2 miljoner människor i Syrien i behov av akut humanitärt bistånd.

Ulrika Persson

PÅ PLATS I FLYKTINGLÄGREN

BARNEN BÄR PÅ HEMSKA MINNEN Mer än 3,8 miljoner människor från Syrien är på flykt. Hjälp från Svenska kyrkan gör livet lite drägligare i det enorma flyktinglägret Zaatari i Jordanien.

Bara några timmar från Sverige lever Rumäniens romer under förhållanden som tycks främmande för det moderna Europa. I staden Roman stöder Svenska kyrkan social verksamhet som ska lyfta lokala romer ur deras svåra situation. – Vi stöder ett center som bland annat driver förskola, skola och hälsovård, berättar Jakob Sundmark, som handlägger biståndet. Svenska kyrkan stöder organisationen Fundatia Umanitaria Pacea, FUP, som drivs av franciskanermunkar. FUP driver ett Social Center som hjälper stadens utsatta människor, främst romer. Bland annat åker man runt och hämtar upp de barn som går i franciskanernas skola och förskola. – Ibland vill föräldrar att barnen ska tigga istället. Då försöker man övertala föräldrarna. Många har svårt att se en framtid. På centret får barnen mat, undervisning och vitaminer. Här bedrivs också andrachansen-skola för dem som hoppat av skolan, liksom arbetsträning för vuxna. På centret finns också läkare, tandläkare och psykolog. Centrets skolverksamhet

FRÄLSARKRANSENS ÅR ,M\ ^IZ N Z sZ [MLIV [WU JQ[SWX MUMZQ\][ 5IZ\QV 4 VVMJW [SIXILM .ZqT[IZSZIV[MV -\\ ZILJIVL N Z LMV UWLMZVI UqVVQ[SIV WKP N Z LMV [WU [ SMZ \QTTQ\ QV[QS\ [\aZSI WKP \Z [\ 4q[ UMZ Xs NZIT[IZSZIV[MV [M “Vi är alla ensamma. Vi längtar alla efter tillhörighet.” - Martin Lönnebo

WEBBPRIS *FRÅN

PÄRLOR FÖR LIVET

DALMAN, LAGERSTRÖM OCH LERNER

MARTIN LÖNNEBO

Art nr 526381, 526383 (lilla)

Består av 18 handgjorda glaspärlor med olika betydelser. Levereras i en presentpåse med folder, Å VV[ Q \^s [\WZTMSIZ WKP \QTT^MZSI[ MVTQO\ .IQZ\ZILM

Art nr 52634462

THOMAS LERNER

*Kan beställas i 5-pack eller 25-pack.

-V QV\ZWL]S\QWV[JWS \QTT .ZqT[IZSZIV[MV [WU TaN\MZ XqZTWZVI[ ]XXOQN\ WKP JM\aLMT[M En av Hemlighetspärlorna har i år fått en [SQN\IVLM OZ V VaIV[ 6aIV[MV [SI XsUQVVI WU LQISWVQV WKP UMLUqV[STQOPM\MV WU VI\]ZMV WKP UQTR V

*M[\qTT MVSMT\ WKP \QTT Jq[\I XZQ[ Xs ^MZJ]U [M

220:-

119:-

89:-

FRÄLSARKRANSEN AV GLAS

WEBBPRIS

3,8 MILJONER människor är på flykt från inbördeskrigets Syrien. Ungefär 80 000 av dem Syrien bor i flyktinglägret Zaatari i Jordanien, nära den syriska gränsen. Många bär med sig minnen av svåra händelser, många har förlorat familjemedlemmar. Kanske var det inte så konstigt att det till en början var ganska stökigt i flyktinglägret, uppsatt i största hast och som i dag sköts av UNHCR i samarbete med jordanska myndigheter. I dag är situationen lite bättre för flyktingarna här. Man försöker skapa en normalitet i lägertillvaron. Tälten är mestadels utbytta mot baracker och mitt i lägret fi nns en fritidsgård för ungdomar som Svenska kyrkans partner Lutherska världsförbundet har satt upp. Fritidsgården fokuserar på psykosociala aktiviteter. – Många barn och unga har varit med om hemska saker och bär på fruktansvärda minnesbilder. De behöver hjälp att hantera det, säger Tina Sandkvist, som är ansvarig handläggare för Svenska kyrkans humanitära verksamhet i Jordanien. – Vissa behöver mer specialiserad vård, vilket också finns, men många har helt enkelt en ganska sund reaktion på en osund situation och behöver få en bekräftelse på att det inte är

BISKOPEN FRÅN STORKÅGETRÄSK Art nr 52634271

-V QV\ZM[[IV\ JQWOZIÅ WU 5IZ\QV 4 VVMJW[ händelserika liv, vad som format honom WKP PIV[ O]L[\ZW 4q[ WKP N ZLR]XI LQO mer om mannen med den varma, kluriga JTQKSMV WKP LM STWSI \Z [\IVLM WZLMV

I dag är många av tälten i jättelägret Zaatari ersatta av baracker.

Foto: Gustaf Hellsing/Ikon

Text SOFIA HILLBORG Foto LWF JORDAN/J. PFATTNER & ULRIKA LAGERLÖF/IKON (lilla bilden)

Barnens skolgång i det sociala centret ger ofta nytt hopp till hela familjer.

är ett komplement till den ofta bristfälliga skolverksamhet som den rumänska staten erbjuder. – Där är klasserna ofta stora, upp till hundra elever per lärare. Dessutom kostar skolböckerna pengar.

Vintertid kan det bli mycket kallt. Många av flyktingarna saknar varma kläder.

onormalt att ha tankar och rädslor efter svåra erfarenheter. DET FINNS MÅNGA orsaker att rikta in insatser på ungdomar. – De största problemen hör ihop med brist på sysselsättning och försörjningsmöjligheter. När man flyr försvinner många sociala nätverk. – Mycket av vår verksamhet handlar om att stärka de band som fi nns och skapa nya sociala sammanhang. Sysslolösheten är ett stort problem. Många har ett extremt behov av att göra något meningsfullt. Därför ordnar Svenska kyrkans partner undervisning i engelska och IT, men också rena yrkesutbildningar till barberare och hårfrisörska. Det finns också en karateklubb och en konstnärsklubb. – Vi erbjuder aktiviteter och samtidigt pratar vi om det som är svårt.

Ungdomarna får möjlighet att prata med andra som har varit med om liknande saker. För yngre barn arbetar man med traditionell dockteater. Med hjälp av den går det att tala om det allra svåraste; död, våldtäkt, tortyr. FRÅN 1984 TILL slutet av 2014 hade 65 616 syrier sökt asyl i Sverige. – Sverige har tagit en större del av ansvaret än många andra rika länder, men i sammanhanget är det ändå relativt lite. Libanon, med en befolkning på 4 miljoner, har tagit emot 1,4 miljoner flyktingar. Jordanien har tagit emot närmare 1 miljon. – Det är en annan värld. Men det är lite lustigt att man ändå känner igen samma retorik som hemma. Man säger att vi kan inte ta emot fler nu, det är kris. Samtidigt går det inte att jämföra. Lärarna här jobbar i treskift för att alla barn ska få gå i skolan.

De rumänska romernas utanförskap har pågått i generationer. Ända fram till 1864 levde romerna i Rumänien i slaveri. Fördomar och diskriminering lever vidare, och Rumäniens regering har kritiserats av EU för att man inte gör tillräckligt för sina medborgare. – En stor del av arbetet handlar om att påverka myndigheterna långsiktigt och få dem att ta ansvar för sina egna medborgare. Det är ett lands skyldighet. Det finns EU-pengar, men myndigheterna gör inte allt de borde göra, säger Jakob Sundmark. – Det är en chockartad upplevelse att se hur romerna i Roman har det. Att förändra livet för dem är en lång resa. Men det här är ett bra, långsiktigt arbete som faktiskt kan göra skillnad.

göra? Vad kan jag Stöd projektet för romer i Rumänien via plusgiro 90 01 22-3. Märk gåvan P220. Vill du stödja flyktingarna från Syrien? Märk gåvan K210.

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska kyrkan DEN 21 MARS Den 21 mars är FN:s dag för avskaffande av rasdiskriminering.

Foto: Magnus Aronson/Ikon

Framtiden bor hos oss utgörs av 22 församlingar inom Svenska kyrkan som arbetar i utsatta miljöer.

Hela denna bilaga är en annons från Svenska kyrkan 65 616 MÄNNISKOR

12,2 MILJONER ...

Så många syrier sökte asyl i Sverige från 1984 till slutet av 2014. Libanon, med en befolkning på 4 miljoner, har tagit emot 1,1 miljoner bara under de senaste åren.

människor i Syrien är i behov av akut humanitärt bistånd. Många är fångade i svåråtkomliga områden. Över tre miljoner syriska flyktingar har flytt till grannländerna. rbox

ou Foto: Col

Foto: Magnus Aronson/Ikon

procent av alla undersköterskor i Sverige är utrikesfödda. Källa: SCB 2013

ANNONS VANDRING FÖR VÄNSKAP Delta i nästa Vandring för vänskap den 10 maj med utgångspunkt i Kungsträdgården i Stockholm. När vi vandrar tillsammans skapas förståelse och tillit. Läs mer på www.centrumforreligionsdialog.se

PERSPEKTIV

MÖTE MED ...

”I Sverige är jag inte rädd längre”

PÅ FLYKT FRÅN START Flyktingtemat går som en röd tråd genom kristendomen och judendomen. Abraham bröt upp, Moses ledde folket på flykt från Egypten. Jesus var flykting nästan innan han var född. I dag känner många kristna en särskild solidaritet med människor på flykt.

”En invandrare får du inte förtrycka. Ni var ju själva invandrare i Egypten.”

Text SOFIA HILLBORG Illustration SOFIA KARLSSON

Har Bibeln något att säga om flyktingmottagande? – På många ställen i Bibeln sägs det att man ska ta emot främlingar med välvilja. Och i kristen tro är föreställningen om alla människors lika värde grundläggande. I Apostlagärningarna och Romarbrevet hävdas att Gud inte gör

skillnad på människor och i Jakobs brev sägs det att vi inte heller ska göra det. Inför Gud är vi alla lika mycket värda. Med vilken rätt skulle vi då behandla människor som om de inte var det? Den kristna tron manar oss till solidaritet.

Andra Moseboken 22:21

URBAN CLAESSON är kyrkohistoriker på Svenska kyrkans forskningsenhet. – Man ska inte idealisera kyrkan genom historien, men samtidigt inte blunda för att starkt troende människor har påverkat samhället i mer humanistisk riktning, säger han. – Fornkyrkan var en gemenskap som inte var etniskt baserad. De struntade i människors etnicitet. Fornkyrkan var en smältdegel och det var därför den var så framgångsrik. Den kristna kyrkan var till en början en liten förföljd minoritet, men blev på talet började kristna ställa sig allvarliga 300-talet statsreligion i Romarriket. Se- frågor om personligt moraliskt ansvar, dan dess har kyrkan ofta varit lierad och i England och USA började troende med makten och förtryckt andra, även kämpa för att avskaffa slavhandeln. De om kyrkan fortsatt att ta ansvar för fat- utgick från det kristna budskapet om tigvård och sjukvård. alla människors lika Det personliga valet ”Stig upp och tag värde och det personnär det gällde religiös liga, moraliska ansvamed dig barnet och Gud. tro var länge nästan dess mor och fly till ret–inför icke-existerande. Underifrån-perEgypten.” Under 30-åriga krispektivet är tydligt i Matteusevangeliet 2:13 get kunde vanligt folk kristendomen, samtimer eller mindre tvingdigt som kyrkan ockas anpassa sig till ny så har varit en konofficiell tro från den ena dagen till den servativ kraft, säger Urban Claesson. andra beroende på furstens tro alltefter1800-talet blev en brytningstid. Bisom kriget böljade fram och tillbaka. beln kom ut i massupplaga och det nyväckta individuella samvetet blev viktigt SÅ SMÅNINGOM började den indivi- i stora sociala förvandlingsprocesser. duella tron betonas mer. Under 1700– Under Sundsvallsstrejken 1879 var

Foto: Sofia Karlsson

KRISTENDOMEN har alltid varit på flykt, ända från våra judiska rötter, säger AnneLouise Eriksson, rektor Analys för Svenska kyrkans utbildningsinstitut. – Jesus och hans föräldrar var politiska flyktingar. Och vad Jesus gör väldigt konsekvent, är att alltid välja solidaritet med de mest förtryckta. I Matteusevangeliet citeras Jesus så här: ”Ty jag var hungrig och ni gav mig att äta. Jag var törstig och ni gav mig att dricka. Jag var hemlös och ni tog hand om mig … Allt vad ni har gjort för en av dessa mina minsta bröder, det har ni gjort mot mig”. – Han säger: här finns jag, bland de svagaste och mest utsatta. Det här är en stark etisk uppmaning för kristna människor. Den kristna kyrkan har genom historien stått för mycket gott, men också ibland stått på förtryckarnas sida. – I kristendomen finns ändå ett frö av solidaritet och medmänsklighet som det är svårt att bortse ifrån. I min tolkning av evangeliet är det självklart att korsfararna var på villovägar, medan de som gömmer flyktingar inte är det, säger Anne-Louise Eriksson.

Taher Muradis problem började när en rik talibansk man i hemstaden i Afghanistan fattade tycke för hans syster. Men hans far ville inte sälja systern, för mannen var känd för att vara brutal. När mannen dödade hans äldre bror flydde familjen. Under den strapatsrika flykten kom Taher bort från sin familj, men så småningom kom han till Sverige, 14 år gammal. – När jag kom till Sverige var jag jätterädd för i varje land hade polisen slagit mig. I Grekland slog de mig så mycket, säger Taher.

Taher Muradi är 15 år och kom till Sverige från Afghanistan för drygt ett år sedan.

missionsförbundare tongivande bland arbetarnas strejkledare. Det verkar som om de kände ett starkt rättvisepatos och hade lärt sig värdighet och självrespekt i sitt trossamfund, något de nu omsatte i krav på rättvisa löner. De mer etablerade samfundsledarna var däremot emot strejken. RELIGIONSFRIHET VAR långt ifrån självklart under första halvan av 1800-talet. Avfall från ”den rena lutherska läran” innebar länge att man kunde dömas till landsförvisning. Fram till 1858 var det också förbjudet att samlas till privata bönemöten, konventiklar, i hemmen. Som resultat valde en del svenskar att emigrera, på samma sätt som förtryckta religiösa minoriteter i dag flyr sina hemländer. – Konventiklarna, de privata sam-

mankomsterna, kan ses som grunden Nationalismen fick sitt mest kataför det civila samhället och folkrörelserna strofala uttryck med nazismen. Svenska i Sverige. De väckta hade kunnat organikyrkan fanns på plats i Berlin. Här kämsera sig just på grund av att Svenska pade tre präster efter varandra för att kyrkan sedan 1600-talet hade drivit rädda judar. En av dem, Erik Perwe, förfram allmän läskunfalskade till och med nighet. Resultatet av ”Nu är ingen längre identitetshandlingar. jude eller grek, slav folkrörelsernas kamp Alla tre gömde flykhar vi i välfärdsstaten. tingar. eller fri, man eller Folkhemmet represenkvinna. Alla är ni terade därför på sätt OCKSÅ I DAGENS ett i Kristus Jesus.” och vis en slags sekulär Sverige händer det Galaterbrevet 3:28 att kristna gömmer lutherdom, säger Urban Claesson. flyktingar. Anita och I början av 1900-talet kopplades kyrhennes man bor i Västerbotten. De har kan ofta ihop med nationalismen. gömt flyktingar i många år. – Man kände väl att man inte skulle – Men egentligen är det inte särskilt sova gott om natten om man inte ställkristet att knyta sin lojalitet till nationen om man tänker på kyrkans ursprung, de upp på någon slags medmänsklighet, säger Urban Claesson. säger Anita.

En muslimsk familj från Bosnien gömdes i fem år. Döttrarnas skolgång säkrades med tjat och övertalning. – Vi hade egentligen inte alls råd. Vi fick verkligen vända på slantarna, men de räckte ändå på något vis. Till slut fick familjen uppehållstillstånd. I dag bor de i en mellansvensk stad och den ena flickan är snart färdig jurist. Varför gjorde ni det här? – Som kristen har man lärt sig att livet är att möta människor hjärta till hjärta. Det är kyrkan i praktiken. – En gång i tiden bildades den kristna kyrkan av en flykting från Mellanöstern, påminner kyrkohistorikern Urban Claesson.

I Sverige hamnade Taher först på ett boende för ensamkommande flyktingbarn, men sedan fick han uppehållstillstånd och nu bor han sedan tre månader tillsammans med två andra afghanska pojkar hemma hos en familj i Uppsala. – Här är det jättebra, de är jättesnälla. Jag kan plugga och har så många vänner. Jag har som en ny familj. De hjälper mig när jag har problem. Men ibland tänker jag på min riktiga familj och då känns det svårt. Jag vet ju inte om de lever eller inte. Taher har redan lärt sig ganska bra svenska och sysslar mycket med musik. – Jag tycker om att sjunga. När jag känner mig ledsen försöker jag säga det med musik. I Sverige är jag inte rädd längre. Jag vill tacka alla människor i Sverige som har varit så snälla och har hjälpt mig så mycket.

ag göra? VadBlikgodanmanjför ett ensamkommande flyktingbarn. Kontakta din kommun, så får du veta mer.

Foto: Colourbox

Varma kläder och hjärtan I Mellansel i Västerbotten bor i vanliga fall ungefär 700 invånare. Nu har befolkningen utökats med 160 flyktingar, de flesta från Eritrea och krigets Syrien. – Ingen visste om att det skulle komma flyktingar hit. En dag stod de bara här, berättar Anette Edler, diakon i Mellansel. 6

Byborna bestämde sig snabbt för att göra det bästa av situationen och bildade nätverket Medmänniskor i Mellansel. Av samhällets invånare är ungefär en tiondel involverade. – Medmänniskor i Mellansel består av kyrkorna, näringslivet, kommunen,

Migrationsverket och enskilda individer. Det är många som vill vara med. Plötsligt har Mellansel blivit en plats där det händer saker hela tiden. Nätverket ordnar olika aktiviteter som internationell dans, handarbetsgrupp, utflykter och asylkafé med svenskundervisning.

Flyktingarna talar uppemot 20 olika språk. – Vi är inte så många här i Mellansel, så visst märks flyktingarna. Men det har ändå blivit en väldigt bra miljö. Många flyktingar tycker att Mellansel är helt underbart. Nyanlända asylsökande behöver varma vinterkläder och skor. Därför har byborna

ordnat med regelbundna bussresor till den lokala secondhand-butiken. Om någon behöver vård slussar man dem vidare. Om någon behöver hjälp med krångliga papper kan det ordnas. – Vi vill helt enkelt vara medmänniskor och hjälpa till med det vi kan. Jag tror att flyktingarna känner det, att de känner sig välkomna.

”Vi vill helt enkelt vara medmänniskor och hjälpa till med det vi kan. Jag tror flyktingarna känner det.” Anette Edler, diakon i Mellansel.

Stöd till förföljda troende Kristna är en av de religiösa grupper som är svårt utsatta på många platser i världen. Just nu sker en radikalisering i Mellanöstern och kristna måste fly från olika områden. Därför stöder Svenska kyrkan särskilt förföljda i Irak och människor som flytt från Syrien. Ingen människa ska behöva fly för sin tros skull, oavsett tro. Svenska kyrkan ger ekonomiskt

stöd till lokala och internationella kristna organisationer, arbetar långsiktigt med utbildning och religionsöverskridande relationer samt slår larm och väcker debatt när det behövs. 7

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska kyrkan VISSTE DU ATT ... 31 procent av läkarna och tandläkarna i Sverige är utrikesfödda? Källa: SCB 2013

Hela denna bilaga är en annons från Svenska kyrkan VISSTE DU ATT ...

”Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar som gäster utan att veta om det.” Hebreerbrevet 13:2

220 av landets 290 kommuner hade haft minskande befolkning under 2013 om det inte hade varit för invandringen?

Foto: Johnér

Foto: Colourbox

REPORTAGE

ANNONS

RELIGIONSDIALOG

Mer pengar till flyktingarbete

GODA GRANNAR UNDER SAMMA TAK

Svenska kyrkan avsatte nyligen fem miljoner kronor för att stärka sitt arbete med asylsökande och flyktingar. Intresset att hjälpa till är stort bland församlingarna. – Behoven är stora, framför allt för de tusentals människor som söker skydd i Sverige, men också för myndigheter och kommuner som har ansvar för att asylsökande och flyktingar tas emot på ett humant och värdigt sätt, säger Wanja Lundby-Wedin, förste vice ordförande för kyrkostyrelsen. – Att hjälpa till med lokaler är väl förenligt med kyrkans grundläggande uppdrag. Samtidigt kan vi, utifrån vårt uppdrag och vår kompetens, också bidra med meningsfull verksamhet, inte minst i fråga om mänskligt bemötande. Det är viktigt eftersom många av de som söker asyl i Sverige bär med sig trauman och svåra upplevelser.

Tre samfund under samma tak. I Fisksätra ska kristna och muslimer bli grannar. ”I dessa dagar, när moskéer och synagogor bränns och hotas, känns projektet viktigare än någonsin”, säger Carl Dahlbäck, kyrkoherde i Nacka församling.

Vad är praktisk kristendom? I Gudmundrå församling innebär det bland annat cyklar, vinterkläder, innebandy, svenskundervisning och något att göra för de nya flyktingarna på orten.

Text SOFIA HILLBORG Bild DRAKEN ARKITEKTUR AB

GUDS HAND I GUDMUNDRÅ TILL EN BÖRJAN var det meningen att Kramfors kommun skulle ta emot 450 fl yktingar, men i dag Kramfors är de runt 800. I hela Kramfors tätort bor bara 8 000 personer. Så det märktes när flyktingarna kom. – De som kom hit hade bara de kläder de gick och stod i; inga ytterkläder, inga varma skor, ingenting. Folk kom och frågade vad de kunde göra, säger Agne A Andersson, kyrkoherde i Gudmundrå församling. Församlingen har ett väl inarbetat samarbete med kommunen och olika frivilligorganisationer, och det kom väl till pass. Några i församlingen tog initiativet till en klädinsamling. I dag står en barack på kyrkans mark där det delas ut kläder och skor till asylsökande. Samt en och annan barnvagn. DET STORA PROBLEMET är sysslolösheten. Därför sköts klädutdelningen

”Vi är så tacksamma. De har blivit våra vänner.”

Agne A Andersson, kyrkoherde

Foto: C olo ur

x bo

140 lånecyklar minskar isoleringen för de asylsökande.

tacksamma, de har blivit våra vänner. För Mahmoud, som har flytt religiöst förtryck i Iran, har församlingen i Gudmundrå blivit som en andra familj. – Först kände jag mig inte trygg. Det var svårt för att jag inte hade någon här, men jag började gå till kyrkan och då kändes det bättre. Jag hade ingen familj här, men nu har jag fått en ny och stor familj i Sverige.

Många asylsökande, exempelvis Mahmoud (t.v.), har valt att engagera sig i församlingens verksamhet. Klädutdelningen sköts numera av de asylsökande själva.

numera av de asylsökande själva. – Det här är fantastiska människor. Här går ingenjörer och barnmorskor – och så erbjuder vi dem ingenting att göra, säger Agne. Några av förläggningarna låg en bit bort från samhället. Lösningen blev att församlingen i samarbete med lokaltidningen gick ut med ett upprop om att skänka cyklar. Nu fi nns 140 servade cyklar, som de asylsökande får låna gratis under vistelsen i Kramfors. Det minskar känslan av isolering. I DAG ÄR församlingen engagerad i en mängd aktiviteter. Från språkverksamhet tre dagar i veckan, till badminton

och fotboll. På kyrkans ungdomsgård bedrivs ungdomsverksamhet i samarbete med kommunen. Församlingen försöker dessutom bistå i asylärenden. Både anställda och ideella medarbetare är engagerade i kontakter med jurister, myndigheter, läkare, ambassader och polis. Med flyktingförläggningarna har också deltagandet i församlingens ordinarie verksamhet, som bibelgrupper, körer och barnverksamhet, ökat stort. Söndagarnas gudstjänster drar dubbelt så många besökare som förut. – Hela stämningen har fått ett stort lyft. De har lärt oss en innerlighet som vi ibland har saknat. Vi är så

MAHMOUD VAR AKTIV kristen i Iran, något som inte är tillåtet. – Vi hade en huskyrka, men en dag upptäcktes våra aktiviteter och då blev jag tvungen att fly. – Alla har varit så vänliga här, de gav mig en stor kram och visade mig så mycket kärlek. Det var som att starta ett nytt liv med en ny familj. Just nu är framtiden osäker för Mahmoud. Han har fått ett negativt besked från Migrationsverket. – Tyvärr tror inte Migrationsverket på att jag är kristen, trots att prästen i Gudmundrå kyrka, biskopen och människorna i Kramfors tror på mig. Men jag ber att Gud ska öppna deras hjärtan. Om jag inte hade mina vänner i kyrkan, vet jag inte vad som skulle hända med mig. Alla försöker hjälpa mig och jag vet att de slåss för mig. Jag älskar dem med hela mitt hjärta.

”Jag har fått en ny familj här i kyrkan.” Mahmoud

Olikheter – en tillgång i praktiken kerstin enlund lisbeth gustafsson

Boken kan beställas från service@bilda.nu (50:–)

bilda

Så här är det tänkt att Guds Hus i Fisksätra ska se ut. Kyrkodelen, som delas av Svenska kyrkan och den katolska församlingen, binds samman med en ny moské med hjälp av en glasad gång.

Gud att leva så. Därför är det naturligt för oss att göra det tillsammans. En troende muslim har mycket gemensamt med en troende kristen. PLANERNA PÅ GUDS HUS har väckt starka känslor. Men själva verksamheten, den som ska fylla den nya lokalen, är redan ett faktum. Den sociala verksamheten Källan, ett råd- och

KÖP EN TEGELSTEN FÖR FRED! Muslimer och kristna leder ett fredsprojekt i Fisksätra. Där ska en moské byggas ihop med en kyrka. Namnet blir Guds Hus och bygget är världsunikt. Här visar Sverige vägen mot bred religiös dialog och samverkan. Alla människor oavsett tro och religion har en stående inbjudan till Guds Hus. DU KAN BIDRA TILL FREDSBYGGET

Köp en tegelsten för 100 kronor! Du får ett unikt tegelstensnummer i fredshuset i Fisksätra. I höst ska vi ha första tegelstens-signeringen. Då blir du inbjuden. Var med och bygg framtiden från dröm till verklighet! Inshallah och amen.

”Den spänningsgrad som uppstår när olika kulturer möts är en omistlig del av vår identitet.” I Studieförbundet Bilda möts svenska folkrörelser, tusenåriga kyrkliga traditioner, kulturer med rötter i olika delar av världen, ett fritt skapande inom populärmusik, körmusik, dans, hantverk och mycket annat.

en idéskrift från studieförbundet

DET HELA började med att församlingen insåg att de hade lite väl mycket plats. Samtidigt var den lokala Fisksätra katolska församlingen och muslimska föreningen minst sagt trångbodda. I dag planeras för ett Guds Hus i Fisksätra, där alla tre samfunden ska samsas under samma tak. – Samarbetet har vuxit fram väldigt naturligt, säger kyrkoherde Carl Dahlbäck. Kyrkan byggdes om för att också passa den katolska församlingen och nyligen såldes tomtmark till den muslimska föreningen. Nu har en insamlingsstiftelse bildats för att bygga en moské. Den nya byggnaden ska bindas ihop med kyrkobyggnaden med en glasad gång. – Vi vill lyfta fram essensen i våra religioner: fred, frid och kärlek. Både muslimer och kristna är kallade av

Foto: Ewa Almqvist/Ikon

Text SOFIA HILLBORG Foto GUDMUNDRÅ FÖRSAMLING

Fredsprojektet

stödcenter för människor som lever i utsatthet, drivs gemensamt av samfunden tillsammans med Stockholms Stadsmission. Källan erbjuder matlagning, svenskakurser, stödgrupper, familjeläger och utdelning av matkassar. – I det mesta som händer i Fisksätra är kyrkan en självklar part. På det sättet fi nns Guds Hus redan, säger Carl Dahlbäck.

göra? g a j n a k d a V Köp en tegelsten för freden! SMS:a Tegel100 till 72980. Eller sätt in 100 kr på bg 621-0728.

PROVA DAGEN! Cirka 52 000 personer läser tidningen Dagen varje dag.

LÄS OSS EN MÅNAD

gratis

Tidningen skriver ofta om sociala frågor och kämpar mot utsatthet och främlingskap, såväl i Sverige som i världen. Vi följer frågor som rör barn, äldre och sjuka och bevakar vad som händer i de kristna kyrkorna i landet.

Vi står för klassiska kristna värderingar och tror att ett samhälle mår som bäst grundat på dessa goda värderingar. Vill du prova Dagen en månad gratis? Mejla eller ring: info@dagen.se Kundcenter 08-619 24 20 (Prenumerationen avslutas automatiskt efter en månad.)

Hur ska vi leva med varandra mitt i dessa olikheter utan att förminska eller osynliggöra det som är annorlunda? Hur kan olikheterna bli en tillgång som utvecklar och fördjupar oss själva och vårt bildningsarbete i en mångfaldsorganisation?

FELICIA FERREIRA Publisher, Dagen

Ta del av våra erfarenheter i Olikheter – en tillgång i praktiken. Läs mer på bilda.nu/olikheter

Ladda ner Dagen-appen hos App Store eller Google Play www.gudshus.se

ANNONS

Hela denna bilaga är en annons från Svenska kyrkan VISSTE DU ATT ... vart femte företag som startades i Sverige under 2012 leddes av en person med utländsk bakgrund? Källa: Tillväxtverket 2013

Foto: Colourbox

1,35

Hela denna bilaga är en annons från Svenska kyrkan

% av BNP. Så mycket kostar flyktinginvandringen Sverige. Källa: Refugee Immigration and Public Finances in Sweden, Handelshögskolan i Göteborg 2015

VILL DU VET MER ...

PÅSKUPPROPET ...

om vad Svenska kyrkan gör och hur du kan hjälpa till? Läs mer på svenskakyrkan.se/migration

för en human asylpolitik, som Sveriges kristna råd initierade 2005, bidrog till en uppgörelse i riksdagen som under våren 2006 gav många gömda flyktingar en ny möjlighet till uppehållstillstånd.

Foto: Colourbox

PORTRÄTT

HALLÅ DÄR ...

KRÖNIKA

... Fredrik Hollertz, präst i Jönköping. Varför ringde ni i klockorna när Svenskarnas parti demonstrerade i Jönköping 1 maj förra året? – Vi vill stå upp för varje människas värde och värdighet. Vi vill att det här ska vara ett samhälle där människor ska kunna mötas av en utsträckt hand istället för en knuten näve. 2014 var andra året som Svenskarnas parti hade den här demonstrationen i Jönköping. Året innan var det väldigt tumultartat och våldsamt. Det här var ett initiativ som stöttades av i stort sett alla kyrkorna i stan.

Hur tänker du nu?

ag brukar ställa den frågan i respekt inför dem som jag inte är helt överens med. För att få mig själv att se en gång till. Och det är ju precis det som ordet betyder. Re-spekt. Se en gång till. Fundera en gång till. Värdera argumenten. Lyssna och vara beredd att omvärdera.

Vad har du mött för reaktioner? – Visst har det varit anmälningar till polis och domkapitel. Men framför allt positiva reaktioner. Klockringningen föregicks av en ekumenisk gudstjänst. Till den kom både trogna kyrkotanter och vänsteraktivister som kanske aldrig hade varit i en kyrka. Det var en väldigt speciell stämning – allvarlig, viktig och stark.

Jag är uppvuxen i den del av vårt land som har en mörk historia av främlingsfientlighet och nazism. På min gymnasieskola kunde klasskamrater stå på skoltrappan och höja armen i nazistisk hälsning utan att rektor ingrep. Under mina studieår i Lund kunde äldre herrar i skinnrockar hylla både Karl XII och nazismen, i skydd av poliser och med få motdemonstranter. Jag har just läst Per Svenssons utmärkta bok: ”Vasakärven och järnröret – Om den långa bruna skuggan från Lund”. Att historien upprepar sig gör den inte mer acceptabel. Vi borde ha lärt oss. Och har vi inte lärt oss, så är det hög tid.

”Jag kände mig länge rotlös” Den hyllade ståuppkomikern Zinat Pirzadeh flydde Iran för att ge sin son en bättre framtid. Nu kastar växande främlingsfientlighet långa skuggor över den tolerans hon mötte som flykting. Text EYAL SHARON KRAFFT Foto SAMUEL UNÉUS

Juridisk hjälp för asylsökande Varje år får 500–700 personer kostnadsfri juridisk hjälp från Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Rådgivningsbyrån stöds ekonomiskt av bland andra Svenska kyrkan. – I huvudsak kommer människor till Sverige från länder där det är krig, där det saknas demokrati och det inte finns någon rättssäkerhet. Det kan innebära allvarliga konsekvenser när människor skickas hem, säger Anders Sundquist, chefsjurist på Rådgivningsbyrån. – Tack vare ytterligare stöd från Svenska kyrkan anställer vi nu fler jurister och hoppas kunna hjälpa ännu fler framöver. Foto: Colourbox

ATT TALA OM Zinat Pirzadehs flykt från hemlandet Iran river upp 26 år gamla sår. En flykt från ett Stockholm tvångsgifte som 17åring och från en tillvaro under förtryck av en krigstraumatiserad make. Hon tvingades följa hans minsta nyck, liksom strikt religiösa regler som att bära burkaliknande chador. Att lämna Iran med den tvåårige sonen var otänkbart. Flykt var enda tänkbara vägen. En ytterst farlig väg. – Ibland är man så utsatt, livet så hårt att det inte finns något att förlora. Det var med stor sorg som jag lämnade mitt hemland för att aldrig återse det igen. Jag hade flytt för att min son skulle få ett demokratiskt och bra liv. Jag är så tacksam att jag kunde ta med min pojke, säger hon. Blicken sveper över prydnadsföremålen som skänker den lilla matsalen i hennes hyrestrea orientalisk prakt värdig en prinsessa under shahens tid.

– Jag älskar det jag gör. Att påverka människors liv med kärlek och skratt är mitt kall. Samtidigt som publikfavoriten ”Bakis i burkan” fortsätter turnera runt om i Sverige, har Zinat behållit en nykter syn på framgången. – Jag låter hjärtat styra. Hjärtat styrde mot det lilla norrländska samhället Jörn när hon kom till Sverige. Uppenbarligen rätt beslut. – Jag kände mig välkommen och aldrig utanför. Jag älskar Norrland! Naturen, luften, hjortronen, tystnaden och alla snälla människor. Känns som att människorna är troende där. Tron är något som ger människor vägledning i livet. Själv är jag väldigt troende utan att följa en enskild religion.

”Att historien upprepar sig gör den inte mer acceptabel. Vi borde ha lärt oss. Och har vi inte lärt oss, så är det hög tid.”

Röd- och guldskimrande tapeter, tunga kristallkronor, blomstermönstrade sköra stolar av trä och snäckor, bord av koppar och metall, dekorativa handgjorda askar och åtskilligt mer. – Innerst inne kände jag mig rotlös under lång tid efter flykten. Allt jag hade var bara till låns. Därför är det viktigt att ha det trivsamt hemma. Här har jag ”Utan flyktingar kunnat landa. kommer Sverige

MEN PÅ senare år har hon märkt att att Sverige håller på att gå under om 50 år.” DET TOG FLERA år förändras. Snåla Zinat Pirzadeh och ett antal jobb främlingsfientliga vindar har kylt av inom äldrevården, modellbranschen och den varma famnen skolan innan Zinat provade sina vingar hon upplevt som flykting. – Samhället har blivit mindre öppet som ståuppkomiker. Det stora genombrottet ägde rum 2005 i en gammal och tolerant. Det känns otäckt att även pissoar som byggts om till restaurang, min lilla dotter har fallit offer för ett rasistiskt påhopp på grund av sin hårNivå 22 i Stockholm. färg. Det är en så låg nivå! – Började man där kunde det bara Främlingsfientligheten får inte sopas bli bättre, haha. När hon fem år senare utsågs till under mattan, utan måste tas på allvar landets bästa kvinnliga ståuppkomi- och bemötas. Argument för argument ker, var framgången ett faktum. ska ”punkteras”. – Jag vill slå ett slag för att vi ska öppna våra hjärtan, våra sinnen och våra hem, och ta behövande människor i vår famn. Vi ska göra det med klara ögon förstås, inte klappa meningslöst på axeln eller förvara dem som höns, utan hjälpa nyanlända att stå på egna fötter så snart som möjligt. Utan flyktingar kommer Sverige att gå under om 50 år, säger Zinat Pirzadeh.

ZINAT

Foto: Magnus Aronson

Foto: Svenska kyrkan

Jag har känt mig ganska bekväm med frågan i många sammanhang, eftersom den kräver öppenhet av mig själv. Det blir inte lättare att ställa frågan i den nya situation som vårt land och hela Europa står i. Det bruna stråket som kräver att de infödda i landet har större värde, fler rättigheter och mer utrymme än de som kommit senare till ett land, gör att min respekt minskar och min villighet att förstå minimeras. Vi är alla skapade till Guds avbild oavsett varifrån vi kommer eller vart vi är på väg.

Den hyllade ståuppkomikern Zinat Pirzadeh i d h som s flydde fl dd från f å Iran har h slagit l i rot i Sverige. i Nu vill hon slå ett slag för att vi ska öppna våra hjärtan och ta människor i vår famn.

Förr i tiden hördes kyrkklockorna när man behövde varna för fara. Vilken fara ville ni varna för? – Om krafter vill ha ett samhälle som inte är öppet och främlingsfientligheten gör människor rädda … Då är det ett hot mot det öppna samhället. Vi som kyrka ska bidra till att människor möts. Så har det alltid varit. Kyrkan har alltid varit en blandning av fattiga, rika, gamla, unga och olika folkslag. I kyrkan finns ”varken jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna, utan alla är vi ett i Kristus”.

Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar erbjuder kostnadsfri juridisk hjälp.

ANNONS

När jag för lite mer än fem år sedan valde mitt valspråk som biskop: ”Gör inte skillnad på människor” ur Jakobs brev i Bibelns nya testamente, trodde jag aldrig att det bibelordet skulle bli så aktuellt och viktigt som nu. Det finns en tid för allt och nu är det tid att med kraft och tydlighet säga: det är fullständigt oacceptabelt att förminska människor utifrån deras ursprung eller religion. Det är fullständigt oacceptabelt att våld riktas mot människor utifrån tro eller etnicitet. Så låt oss stå upp för religionsfrihet, ett generöst mottagande av människor som behöver skydd och glädjen i att inte göra skillnad på människor.

Eva Brunne, biskop i Stockholms stift Fo to :

Co lo

urb

Värme i Fryshuskyrkan Livsfrågor, existentiella frågor och andlighet har varit en central del av Fryshuset, ända sedan verksamheten startades av Anders Carlberg. I dag har Fryshuset till och med en egen kyrkoverksamhet, Fryshuskyrkan. – Vi vill möta unga människor utifrån deras eget perspektiv och på deras hemmaplan, säger Pär Friberg, präst i Fryshuskyrkan.

Genom verksamheten har det fötts ett interreligiöst projekt, Tillsammans för Sverige, som ska minska fördomarna och missuppfattningarna om religioner. Syftet är att motverka främlingsfientlighet, rasism och extremism. – Det finns många missuppfattningar och fördomar om religioner som bottnar i okunskap. 11

Hela denna bilaga är en annons från Svenska kyrkan

foto: magnus aronson/ikon

ANNONS

Tusentals barn dör varje dag av undernäring och brist på mat, trots att jordens resurser skulle kunna räcka åt oss alla. Hungern är ett problem som världen kan lösa. Dela med dig, SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr till utbildning, lån och sparande samt hållbara jordbruksmetoder.

SMS:a HUNGER till 72905 och ge 50 kr PG 90 01 22-3 | BG 900-1223 | Swisha valfritt belopp till 9001223