moa
EN VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA
2013
TEMA: Förnyelse MINOO ÅTERVÄNDER MINOO AKHTARZAND NY STYRELSEORDFÖRANDE
UTMÄRKELSE
HANNA GABDAN BLEV ÅRETS ALUMN
GULLEGRIPEN
GÖRAN GRAPE UTSEDD TILL ÅRETS LÄRARE
ÄLDST & YNGST
STOR BREDD PÅ STUDENTERNA
OPENLAB
GRÄNSÖVERSKRIDANDE UTBILDNING
EKONOMISK REDOVISNING FÖR 2013 SIDORNA 32–39
2013 Att tänka nytt... JAG KÄNNER MIG OFTA grinig, grå och gammal, och mycket obenägen tänka
en millimeter längre än jag är tvungen. Om jag fick bestämma skulle alla studenter tvingas ha samma frisyr, kläder och plats i föreläsningssalarna de tre år de tillbringar på mina kurser. Hur ska jag annars ha en chans att känna igen dem? De unga däremot är mer benägna att nyorientera. De klipper sig, skaffar nya hårfärger och tatueringar och ibland nya namn. De får aha-upplevelser och byter ämne och flyttar till Singapore ... för dem är högskolan en genomgångsbostad, deras blickar är riktade framåt. Förra året var temat för den här verksamhetsberättelsen förändring och nog förändrades det mesta på Södertörns högskola det året, framförallt för alla som jobbar här. Tanken denna gång har varit att journaliststudenterna som gör Moa skulle göra nedslag på områden inom högskolan som präglas av nytänkande. ”Nytänkande,” muttrar kollegerna, ”vem orkar tänka nytt när anslagen krymper och studenterna kräver allt mera och vi bara blir äldre och tröttare!” Men när man lägger örat till verksamheten på högskolan hör man något annat: ett ständigt brus av nya idéer – i arbetsrummen, bland administratör erna, lärarna, servicepersonalen och forskarna. Hur motsträvig man än kan känna sig ibland är högskolan en värld där många olika slags människor möts och i mötena skapas nytt. Det finns vardagslunk, men det finns också utrymme för överraskande infall, samarbeten över gränserna och ibland, i benådade ögonblick, gnistrande glad galenskap.
JOLIN BOLDT adjunkt i journalistik
REDAKTIONEN Skribenter och fotografer:
Ida Belinder Jenny Carlsson Emilia Cederholm Hanna Eriksson Wiita Hugo Ewald Moa Ferm Erika Granath Viktor Lindberg Madeleine Rollenhagen Ebba Thorneus Fredrik Warfvinge Sara Zettergren Linda Åslund Tecknare: Caroline Hotti Viktor Lindberg Layoutare:
Ida Belinder Jenny Carlsson Hanna Eriksson Wiita Hugo Ewald Moa Ferm Viktor Lindberg Emma Lundborg Madeleine Rollenhagen Omslagsfoto:
Herman der Nederlanden Layouthandledning och mallar:
Eva Jais Projektledning:
Jolin Boldt Monica Lundbom
2 | MOA 2013
Innehåll
05 REKTORS KRÖNIKA
SMÅSKALIGHET GER AVSPÄND ATMOSFÄR
06 GULLEGRIPEN GRAPE ÅRETS LÄRARE ÄR UTSEDD
08 MINOOS ÅTERKOMST COMEBACK I STYRELSEN
10 OPEN LAB
FRÅN STUDENTIDÉ TILL VERKLIGHET
13 STUDENTKRÖNIKA
NYTÄNKANDE BLEV NYTÄNDNING
14 ÅRETS ALUMN
HÖGSKOLAN STÄRKTE HANNA GADBANS SJÄLVFÖRTROENDE
16 BESÖK PÅ MEDIECENTER VAD GÖMMER SIG BAKOM DISKEN?
19 NYKOMLINGAR NU KOMMER NYA POLISER OCH PROFESSORER
20 AKADEMISK HÖGTID HÖGSKOLAN FIRAR OCH PRISAR
22 ÄLDST OCH YNGST ÅLDER ÄR BARA EN SIFFRA
24 CBEES
ETT CENTER I FÖRÄNDRING
25 KUNSKAPENS KÄLLA EN SERIE OM HÖGSKOLAN
26 BIBLIOTEKARIEN BERÄTTAR INGEN DAG ÄR DEN ANDRA LIK
28 DATAKONFERENS
NORDISK KONFERENS FÖR JOURNALISTER
30 E-DAY
EKONOMISTUDENTER MÖTER FRAMTIDEN
32 SIFFROR
EKONOMISK REDOVISNING FÖR 2013
33 UTBILDNINGSÅRET
NILS EKEDAHL OM NYTÄNKANDE
39 FORSKNINGSÅRET
SÖREN JANSSON OM EN STADIG OCH HÖG NIVÅ
MOA 2013 | 3
I L L : C A R O L I N E H OT T I
Tentautlämning. Nyfikna studenter väntar på att utbildningsexpeditionen ska öppna för dagen. 4 | MOA 2013
I L L : C A R O L I N E H OT T I
REKTOR HAR ORDET SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA präglas av mångfald och öppenhet, och vårt fina läge ger oss speciella förutsättningar. Dels finns vi i en myllrande storstadsregion, dels har vi ett sammanhållet campus där närheten mellan högskolans alla verk samheter är påtaglig och kontakterna med omvärlden är många. Studenter och medarbetare nämner ofta för mig, i olika sammanhang, att just de korta avstånden på högskolan är något väldigt positivt. Det tycks som om småskaligheten bidrar till en avspänd atmosfär där akademiska samarbeten och gränsöverskridande projekt kan uppstå spontant och att våra studenter både uppskattar och kan dra nytta av det lilla lärosätets kvaliteter. Universitetscampus här i Flemingsberg växer och utvecklas, och Södertörns högskola deltar aktivt i att skapa en ökad gemenskap och närmare samarbeten med våra grannlärosäten kring bland annat biblioteket och studentservice. ANSÖKNINGARNA till Södertörns
högskola under året visar att intresset för att studera hos oss är stort, vilket är glädjande. Universitetskanslersämbetets kvalitetsgranskningar av landets hög
skoleutbildningar visar också att utbild ningskvaliteten är hög, vi har bland de bästa resultaten i landet. Valmöjligheterna idag på utbildnings området är många och vi drar till oss studenter för att vi har högklassig under visning och för att vi är en urban, modern och nyskapande högskola där traditions bärande ämnen och klassiska bildnings frågor omstöps genom nya vetenskapliga perspektiv. Vår forskning, inte minst den med inriktning mot Östersjöregionen och Östeuropa, och vår utbildning har stark aktualitet och samhällsrelevans. Våra lära res interkulturella och urbana kompetens bidrog till att vi i stark konkurrens fick uppdraget att starta polisutbildning. Den första studentkullen kan vi välkomna i januari 2015. DEN HÖGRE UTBILDNINGENS mål och syften dryftas på många håll, även utanför högskolan. Därför känns det extra angelä get med vårt interna visionsarbete om vår identitet, våra målbilder och värderingar. Jag vill se att Södertörns högskola fortsät ter att vara en plats där kunskap utvecklas och idéer föds och frodas, en plats där det akademiska samtalet lever vidare. n
MOIRA VON WRIGHT Rektor vid Södertörns högskola
VI ÄR EN URBAN, MODERN OCH NYSKAPANDE HÖGSKOLA.
MOA 2013 | 5
STUDENTERNA LÄR SIG BÄTTRE OCH LÄTTARE OM DE ÄR MOTIVERADE. JAG SER DEM INTE SOM BARA STUDENTER, UTAN SOM SAMARBETSPARTNERS. 6 | MOA 2013
Gullegrip. Så kallas utmärkelsen som studentkåren SöderS delar ut till särskilt uppskattade lärare på Södertörns högskola. I år går priset till ekonomiläraren Göran Grape.
GULLEGRIPEN GRAPE Text och foto: Linda Åslund
HELA 14 ÅR HAR Göran Grape varit på
Södertörns högskola och i 10 år var han programansvarig för Logistik- och ekono miprogrammet. Våren 2013 kom beskedet att han blivit ”Årets Gullegrip”. – Jag blev jätteglad och känner mig oerhört stolt. Jag har haft förhoppningar, men jag trodde aldrig att det faktiskt skulle bli jag. Nu känns det som att jag har fått en sorts bekräftelse på att mitt sätt att undervisa fungerar, säger han. VI TRÄFFAS på högskolans plan fem. Det
är en glad och kostymklädd man som slår upp dörren till sitt lilla arbetsrum och stolt visar upp utmärkelsen han tilldelats, den står inramad på skrivbordet. På frågan varför han tror att just hans undervisning är värd att belönas med denna utmärkelse, förklarar han att motivationsskapande hos studenterna är viktigt. Därför är det just vad han försöker frammana i sin undervisning. – Studenterna lär sig bättre och lättare om de är motiverade. Jag ser dem inte som ”bara studenter”, utan som samar betspartners. Vi gör ett uppdrag till sammans och det är då vi får det bästa resultatet. Dessutom är det viktigt att man som lärare gillar det man håller på med och
utstrålar ett intresse för studenterna. Det höjer också motivationen hos dem, säger han. NORRLÄNNINGEN GÖRAN GRAPE har inte bara en examen inom ekonomi. Han har också hunnit med en hel del andra högskolestudier. Innan han kom in på ekonomibanan studerade han bland annat psykologi och sociologi, och han har även gått en specialdesignad ingen jörsutbildning för personer i ledande positioner. Han började sin lärarkarriär vid Luleå tekniska universitet, där han blev kvar i tio år. Efter det har han bland annat job bat som konsult här i Sverige, men även i Ryssland, innan han en vacker dag 1999 landade på Södertörns högskola. Vid sidan av undervisningen vid högskolan är Göran Grape utlånad till Karolinska Institutet. Där undervisar han studenterna vid Institutionen för labo ratoriemedicin i projektledarskap och kvalitetstänkande. – Nej, jag har ingen läkarutbildning, men ekonomi är så brett. Det ingår i de flesta yrken. Och med min breda utbild ning kan jag ju lite allt möjligt, säger han och skrattar. Det är inte första gången Göran Grape
tilldelas ett lärarpris. 1985 fick han pris som just ”Årets Lärare” på ekonomlinjerna vid universiteten i Sverige. – Men det är ju nästan 30 år sedan nu, så det var kul att det hände mig igen nu. Fast när jag fick beskedet från studentkå ren trodde jag inte att det var sant. Så jag vågade först inte tala om det för någon, berättar han. EN ANNAN ORSAK till att Göran Grape har blivit utsedd till Årets Gullegrip tror han är kontakten med studenterna. – Jag säger alltid att de kan kontakta mig när de vill. Det är viktigt att vara tillgänglig. Studenterna har ofta frågor de vill ha svar på och även om det kan handla om något som jag kan tycka är oväsentligt är det viktigt för studenter na. Och då är det viktigt för mig också, säger han. Dessutom håller Göran Grape kontakt med ett flertal utexaminerade studenter. – Ja, de brukar skicka mejl till mig lite då och då. Bara häromdagen fick jag ett mejl från en tjej som studerade här under mitt första år på högskolan. Hon berättade vad hon höll på med och hur det gick för henne nu. Och det är just den responsen från studenterna som gör mig motiverad att fortsätta. n
MOA 2013 | 7
MINOOS ÅTERKOMST Tio år efter att Minoo Akhtarzand lämnade Södertörns högskolas styrelse, i egenskap av vice ordförande, blev hon tillfrågad om hon ville komma tillbaka – nu som styrelseordförande. – Jag är både glad och hedrad, säger hon. Text: Madeleine Rollenhagen
Illustration: Caroline Hotti
MINOO AKHTARZAND, som till vardags är landshövding i Jönköpings län, är inte ny i vare sig högskole- eller styrelsevärl den. Med en civilingenjörsexamen från Kungliga Tekniska högskolan och genom åren ett femtiotal medlemskap i olika styrelser och styrgrupper vet hon vad som är viktigt för att få organisationer att växa och må bra. – Styrelsen ska bestå av människor med varierande bakgrund, kunskaper, beteenden och attityder. Frågor hante ras då på olika sätt och det bidrar till en utveckling av verksamheten säger Minoo Akhtarzand när hon beskriver sin syn på ordförandeuppdraget. MINOO AKHTARZAND som i dag är 57 år gammal kom till Sverige från Iran när hon var 17 år för att studera som gäststudent. Hemma i Teheran hade hon precis avslutat sin skolgång med gymnasiets matematiklinje, när äldste brodern kom hem på besök sommaren 1974. Han hade tidigare flyttat till Sverige och bildat familj och nu väcktes 17-åringens intresse för
8 | MOA 2013
landet och hon reste därför till Sverige hösten 1974. Hon började läsa svenska på Stockholms universitet vårterminen 1975 och hösten 1975 blev det Elektrotek niklinjen på KTH. Men när det var dags att återvända hade situationen ändrats i Iran. Motivationen att resa tillbaka fanns inte och Stockholm Energi, där Minoo Akhtarzand praktiserat, stöttade henne med att få stanna i Sverige. Hon fortsatte sedan sin karriär i olika ledande befatt ningar på bland annat Vattenfall och som generaldirektör för Banverket. REDAN 1996 när Södertörns högskola startades satt Minoo Akhtarzand med i sty relsen som vice ordförande. Hon har alltså en väldigt god kunskap om verksamheten här. I sju år var hon med och upplevde processen med att bygga upp en högskola. Och hon fortsatte att följa högskolan med intresse de år hon inte satt med i styrelsen. Det hon sett när hon följt utvecklingen utifrån är en högskola som fått leva upp till många utmaningar och i dag ligger i framkant när det gäller utbildningskvalitet,
attraktionskraft och en ekonomi i balans. Det var därför inget svårt val att tacka ja när erbjudandet om styrelseordförande kom från valberedningen. MED UPPDRAGET SOM LANDSHÖVDING
i Jönköping och engagemang i styrelsen borde det inte finnas så mycket tid över för annat. Men det finns det, enligt Minoo Akhtarzand, som sitter i ett stort antal styrelser och råd, bland annat Fortum Oyj och Exportkreditnämnden. Arbetstop parna varierar över tid och när det är lite lugnare får hon tid att umgås med nära och kära, läsa, träna och titta på film och fika tillsammans med kollegerna på job bet. – Vi ska komma ihåg att vi är olika människor med olika behov av att vara lediga. När jag gör något som jag är intresserad av och engagerad i kan det bli många arbetstimmar. Men det har aldrig påverkat mig negativt säger Minoo Akhtarzand som sitter som ordförande i styrelsen för Södertörns högskola till april 2016. n
NÄR JAG GÖR NÅGOT SOM JAG ÄR INTRESSERAD AV OCH ENGAGERAD I KAN DET BLI MÅNGA ARBETSTIMMAR.
HÖGSKOLANS STYRELSE består av 20 personer, varav 12 arbetar på högskolan. Förutom styrelse ordföranden MINOO AKHTARZAND finns sju ledamöter som represen terar det omgivande samhället: • SARA ARRHENIUS, konsthallschef Bonniers konsthall • LI BENNICH BJÖRKMAN, professor Uppsala universitet • LARS BURSTEDT, fd universitets direktör Handelshögskolan i Stockholm • OLLE JANSSON, fd rektor Teaterhögskolan • SARI PONZER, professor Karolinska Institutet • CHRISTINA RAPP LUNDAHL, stadsdelsdirektör Stockholm • BJÖRN ÅSTRAND, universitets lektor Umeå universitet
MOA 2013 | 9
Johan Bornebusch, som är kursansvarig på OpenLab, hjälper studenterna att utveckla sina idéer och tänka ett steg längre.
FRÅN STUDENTIDÉ TILL VERKLIGHET Stockholmsregionen växer och det skapar nya problem. Nu får studenter chansen att hitta lösningar. I OpenLabs kurs ”Utmaningar för den växande staden”ger Stockholms stad studerande möjligheten att arbeta med riktiga problem. Text och foto: Sara Zettergren 10 | MOA 2013
DET ÄR EN VANLIG torsdag i december
2013. Snön har inte fallit ännu men är på ingång. På Lindstedtsvägen 24 vid KTH är det lugnt. En trappa ner börjar det droppa in folk. Överallt i lokalen sitter det post-itlappar i alla möjliga färger. I ena änden av lokalen står en stor tavla med texten ”Gör först, Tänk sen, Gör igen.” – Om tio minuter kör vi, ropar Johan Bornebusch, kursansvarig på OpenLab, ut över lokalen. Studenterna samlar ihop sina papper och frigolitmodeller. De samlas i det stora rummet och drar igång projektorn. OpenLab är en verksamhet där fors kare och lärare från Södertörns högskola, Karolinska Institutet, Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet arbetar tillsammans. De håller i work shops, seminarier samt kursen ”Ut maningar för den växande staden”, där studenterna arbetar med problem och utmaningar som presenteras av upp dragsgivarna Stockholms stad, Stock holms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholms län. Johan Bornebusch är adjunkt o medie
teknik på Södertörns högskola och är nöjd med kursen. – Uppdragsgivarna har varit väldigt nöjda med våra resultat och många grupper tar sina projekt vidare i form av konsultuppdrag, forskningsprojekt eller genom att starta egna företag. Under höstterminen 2013 har tre studentgrupper jobbat med varsin utmaning. En lärare från varje lärosäte är med och handleder studenterna. Lärarna har bakgrund i olika ämnen som medie teknik, etnologi, arbetsterapi och maskin teknik, vilket hjälper studenterna att få en bred överblick i sina arbeten. EN GRUPP FICK SIN utmaning från
Äldreförvaltningen: att hitta en lösning på hur de äldre som vill bo kvar i sina hem ska kunna göra det så länge som möjligt. Gruppen visar ett exempel på en hemsida de tänkt skapa för att underlätta för äldre i hemmet. De äldre ska kunna klicka på en lägenhetsritning och visa var de har problem att klara sig själva. Gruppen tar som exempel toaletten, som kan vara svår att resa sig upp från. Studenterna förklarar
vidare att när den äldre klickar på toalet ten så ska exempel på hjälpmedel dyka upp. Efter deras genomgång flyger händer upp i luften. – Tror ni att de äldre idag har den datorvana som krävs för att kunna använda er hemsida, frågar en av lärarna. – Vi är inne på spåret att den här hemsidan är mer tänkt för framtiden än idag, men vi har också tänkt att anhöriga kan hjälpa och kanske vårdpersonal, svarar en av studenterna. Christoffer Berg valde att läsa den här kursen samtidigt som han skriver sin masteruppsats i offentlig organisation och ledning på Södertörns högskola. Hans grupp har fått i uppdrag av hälso- och sjukvårdsförvaltningen att lösa problemet med sammanhållen vård för äldre. Han tycker det är kul att arbeta med de problem som en växande storstad står inför. –Det roligaste med kursen är just att den är kopplad till Stockholm och att det är riktiga problem vi får jobba med, säger Christoffer Berg.
Christoffer Berg och hans två gruppkamrater försöker lösa problemet med att äldre känner sig ensamma.
MOA 2013 | 11
När redovisningen är över sätter de olika grupperna sig i sina egna avdel ningar. Fler post-its sätts upp, gröna, rosa och gula. Christoffer Berg och hans två gruppkamrater diskuterar hur de kan hjälpa äldre att inte känna sig ensamma. LÄRARNA GÅR FRÅN grupp till grupp och
lyssnar. Studenterna diskuterar gemen samt kring hur de ska gå vidare med sina utmaningar. Johan Bornebusch lyssnar intensivt och nickar. Han tror på studen
Vad är OpenLab? OpenLab är en verksamhet där lärare, studenter och forskare från Södertörns högskola, Kungliga Tekniska högskolan, Stockholms universitet och Karolinska Institutet arbetar med uppdrag från
12 | MOA 2013
ternas projekt och tror de kommer att gå långt. – Alla grupperna har väldigt bra idéer, säger han. MONICA SPERENS har tidigare läst retorik på Södertörns högskola. Hennes grupp har fått i uppdrag av miljöförvaltningen att hitta en lösning på trängseln i gatu rummet. Gruppens idé är att en kamera ska registrera om ett fordon står på en lastplats i mer än sex minuter utan att
Stockholms stad, Stockholms läns landsting och Länsstyrelsen i Stockholm. Kursen ”Utmaningar för den växande staden” är på 15 hp och ges på halvfart. Kursen vänder sig till personer med kandidatexamen inom humaniora, juridik, samhällsvetenskap, medicin, vård, natur-
lasta. Efter sex minuter skickas böter direkt till bilägaren. Konceptet kallar de ”Rätt bil i rätt ruta”. Monica Sperens läste om OpenLab på studentintranätet och tänkte direkt att hon ville gå kursen. Hon tycker att kursen är bra eftersom de får testa metoder i praktiken och inte bara i teorin. – Det är väldigt kul att jobba med ett verkligt problem, att jobba i verkligheten, säger hon. n
vetenskap, design och teknik. Södertörns högskola har 8 platser på kursen. Vårterminen 2014 ges den första riktiga kursen, två föregående terminer har varit så kallade pilotkurser. För mer information se: www.openlab.se
I L L : C A R O L I N E H OT T I
Nytänkande blev nytändning NÄR JAG FÖRSTA gången satte min fot på
Södertörns högskola trodde jag att jag visste vad jag ville med min utbildning. Journalistyrket var tydligt: Journalister skrev, kritiskt och granskande för de största tidningarna och magasinen. De riktiga journalisterna var de namn man kände igen i morgontidningarna och de ansiktena man kände igen från tv. Det var därför vi alla var här. För att bli störst, bäst och publicerade. De första kurserna gödde denna bild av journalister som stjärnor. Nyhetskurs efter nyhetskurs följdes av undersökande reportage och kommungranskningar. Det var tydligt vart vi var på väg. Och jag, jag hakade på. FYRA TERMINER senare har den där
bilden förändrats, för att inte säga suddats ut. Idag vill jag någonting helt annat och för min del var det en enda föreläsning som fick mig att tänka om. I mitten av tredje terminen hade vi en föreläsning om dolda yrken i tv-branschen. Vi fick en bild av olika yrkesroller inom journalis tiken. Men framförallt fick vi höra att det var okej att inte bli stjärnreporter på den största dagstidningen. För mig förändrade det hela min in ställning till utbildningen. Plötsligt stod någon längst fram i klass rummet och berättade att jag inte behövde sikta på att komma med ett avslöjande så stort att jag skulle hamna som praktexem
pel i kurslitteraturen. Att jag inte behövde bli expert på att leta i myndigheters dia rier eller skriva ett så perfekt rättegångs referat som möjligt. För första gången under utbildningen låg fokus på arbetena bakom, inte de längst fram. Vi kunde bli producenter, stå bakom kameran eller bestämma i vilken ordning inslagen ska komma. Här stod någon och sa det som jag egentligen känt och längtat efter tidigare under utbildningen: Att det fanns en mängd olika dörrar öppna efter att vi tagit examen.
IDA BELLINDER Student på programmet journalistik och multimedia
TIDEN SOM följde blev så mycket roligare
än den varit tidigare under utbildningen. Jag släppte tanken på att kanske hoppa av och att det här med journalistik inte var något för mig. Nu kunde jag börja tänka i nya banor, hitta nya mål med vad jag ville lära mig. Det är en lyx att få tänka på ett nytt sätt och ändå kunna stanna kvar och fullfölja studierna. Att det finns ett så stort sväng rum mitt under en brinnande termin. Jag tror att det är viktigt med föreläs ningar som tillåter studenterna att byta spår och ändra riktning. Att få dem att känna att det inte alltid handlar om att sikta högst och skriva bäst. Utan att man istället kan få tillåtelse att sänka ribban för att ladda om med nya idéer och energi att göra det man tycker är kul, och därmed göra det bra. n
DET VAR EN ENDA FÖRELÄSNING SOM FICK MIG ATT TÄNKA OM.
VARFÖR SKA VARFÖR SKA VI VI SÄTTA KVINNAN SÄTTA KVINNAN I I ETT FÄNGELSE SOM ETT FÄNGELSE SOM HETER RELIGION HETER RELIGION ELLER KULTUR? ELLER KULTUR?
14 | MOA 2013
”SÖDERTÖRN STÄRKTE MITT SJÄLVFÖRTROENDE” Hanna Gadban studerade till lärare på Södertörns högskola. Det var då hon lärde sig att ta plats. Hon är engagerad för att alla ungdomar ska vara starka i sig själva och våga göra sin röst hörd. Hon är Årets Alumn. Text & bild: Viktor Lindberg
FÖRSTA SKOLDAGEN ÄR Hanna Gadbans starkaste minne från studietiden på Sö dertörns högskola. Känslorna inför den kommande studietiden var många: – Förväntningar, förhoppningar och faktiskt rädslor också. Jag visste inte om jag skulle lyckas. Efter bara en månad släppte osäkerhe ten, då hon fick högsta betyg på sin första tenta. Då visste hon att det här var utbild ningen för henne. Hanna Gadban läste lärarutbildning med interkulturell profil, med inriktning mot förskola, förskole klass och grundskolans tidigare år. I DAG SITTER vi i klassrummet där hon
undervisar sina mellanstadieelever på Hässelbygårdsskolan. Hanna Gadban berättar att hon var mycket aktiv under sin studietid. Hon studerade dagar, kvällar och ibland nätter för att få ut så mycket som möjligt av sin utbildning.
– Man ska inte bara plugga för att få betyg. Jag tycker att man ska applicera det man pluggar i praktiken. Vid sidan av studierna var hon studentrepresentant och mentor för ungdomar på Södertörns sommarhögskola. Kvinnan framför mig talar om sina erfarenheter passionerat och energiskt, jag är inte förvånad över att hon engagerade sig i så mycket under sin tid på Södertörns högskola. HENNES TON ÄNDRAS när vi börjar prata
om hennes största passion, jämställd heten. Det är fortfarande samma pas sion, men då hon förut log och skrattade avslappnat ser hon nu mycket mer seriös ut. På kort tid har Hanna Gadban blivit en uppmärksammad samhällsdebattör. Hon uppmuntrar alla att våga vara sig själva och stå för det de tycker. Framför allt har hon kämpat för kvinnors frigörelse.
– Varför ska vi sätta kvinnan i ett fängelse som heter religion eller kultur? Detta engagemang bidrog till att hon blev utnämnd till Årets Alumn. Priset gjorde henne glad och stolt, hennes lärarkollegor gratulerade henne och sa att hon förtjä nade utmärkelsen. SAMTIDIGT FANNS DET de som ifrågasatte
hennes åsikter och Södertörns högskolas motivering till priset. En debatt utbröt både i papperstidningar och på internet. Tiden kring prisutdelningen var tuff för Hanna Gadban men hon kände hela tiden att högskolan stöttade henne. Hon fick även stor uppskattning från för henne okända personer, många po sitiva mejl har trillat in i hennes inkorg. Feedbacken har gett henne ny energi. – Nu vet jag att det finns de som tror på mig och lyssnar på mig. Jag är nu ännu mer motiverad att fortsätta debattera för det jag tror är rätt. n
MOA 2013 | 15
”DET BÄSTA ÄR
NÄR MAN HINNER PRATA LITE MED STUDENTERNA”
Vad döljer sig egentligen bakom hjälpdisken på Kontakt- och MedieCenter? Och vad händer om man slarvar bort utrustning? Moas reporter har följt med bakom kulisserna. Text och foto: Ebba Thornéus
I VANLIGA FALL ringlar sig kön lång ut
anför MedieCenters glasväggar men just i dag lyser tekniklånande studenter med sin frånvaro. – Det är tentaperiod just nu, då brukar det vara lite lugnare, förklarar Anette Hammensten, samtidigt som hon tar ett inkommande samtal i headsetet. Anette Hammensten arbetar som ITadministratör och ansvarar tillsammans med sina tre kollegor för en mängd olika arbetsuppgifter på MedieCenter. – Vi är mångsysslare och sköter allt från utlåningssystemet och driften av högsko lans teknikutrustning till support på tele fon och mejl samt skriver teknikmanualer.
16 | MOA 2013
På MedieCenter finns även tre IT-tekniker och två AV-tekniker, som ansvarar för högskolans datorer och tek niken ute i undervisningssalarna. Men trots att man har olika arbetsupp gifter så förklarar Anette Hammensten att hon och hennes kollegor har en bred teknisk kunskap och att man därför hoppar in och hjälps åt om någon får förhinder. – De flesta av oss här har mångårig erfarenhet av service och någon typ av IT- eller teknikutbildning i botten. Sedan har många även specialkompetens med certifieringsutbildningar inom respektive område.
ENLIGT ANETTE HAMMENSTEN är Medie Centers främsta uppgift att ta hand om de olika tekniska ärenden som studenter och lärare kommer in med samt sköta utlåningen av teknikutrustning. Då MedieCenter kommit att bli som en sluss för alla möjliga frågor kring högskolan har man nu bytt namn till Kontakt- och MedieCenter. – Tanken är att det ska fungera som en pool dit folk kan komma med de flesta ärenden. Vi är som spindeln i nätet, kan inte vi lösa problemet försöker vi slussa personen till rätt ställe, berättar Camal Benhamou, som arbetar som IT-assistent.
MedieCenter har bytt namn till Kontakt- och MedieCenter. Kön kan ibland bli lång då många studenter och lärare dagligen vill låna utrustning eller få hjälp av personalen.
MYTEN OM ATT personalen på Medie
Center skulle stå och fika när de inte syns bakom hjälpdisken dödar de ganska om gående. En timme om dagen har Medie Center lunchstängt, vilket är enda gången personalen kommer ifrån disken. – Här är nästan alltid fullt upp. Sköter vi inte hjälpdisken eller hjälper till med utrustningen så är vi ute i salarna. Kaffe får man dricka samtidigt som man svarar på mejl eller i telefon, säger Anette Ham mensten. Medan hon hjälper till att supporta en kraschad mailbox visar Camal Benha mou runt i back-office, rummet bakom utlåningsdisken. Här trängs högskolans tekniska utrustning, videokameror, datorer och stativ med ljudinspelningsap parater och systemkameror – allt organi serat och prydligt uppradat på hyllor och i lådor. Längs väggarna ligger batterier på laddning och mitt i rummet står ett stort
bord där tekniken kontrolleras. Det mesta av teknikresurserna tillhör journalistik- och medieteknikutbildningarna, en del hör till lärarutbildningen. Något som ofta missupp fattas av andra studenter och lärare på högskolan. – Tyvärr kommer många hit och tror att de kan låna allt, men de flesta har bara tillgång till våra allmänna resurser som förlängningssladdar och adaptrar, berättar han. Det är inget som MedieCenter bestämt utan det är de ansvariga lärarna som lämnar in ansökan om vilka resurser som ska ingå i utlåningssystemet för de olika programmen. Det är även de som bestämmer vad studenterna får låna och hur länge. Fick MedieCentrets personal bestämma skulle fler studenter få använda resurserna. – Det är lite tråkigt när en student kom
mer och vill låna en kamera för att fota till sin c-uppsats och sen inte har behörighet att låna en kamera, säger Anette Hammensten. DET KAN ÄVEN bli en del sura miner i kön, när trycket vid disken är stort. – Det kan bli som en krutdurk här när kön sträcker sig lång, och då finns det de som kommer och slänger fram sina saker och dunkar näven i disken. Men man måste förstå att lärarna och studenterna är stressade och att det oftast inte är oss de är arga på, säger Camal Benhamou.
MOA 2013 | 17
En stor del av sin arbetstid ägnar Camal Benhamou och Anette Hammensten åt att svara i telefon och på mejl, det kan bli runt 40–50 mejl per dag.
Mestadels är stämningen dock positiv och det är inte bara för att få hjälp eller låna utrustning som studenterna besöker MedieCenter. – Ibland kommer de in och berättar att de klarat tentan eller skickar kort när de är utomlands. Det tycker vi är väldigt roligt. Vissa kommer även med godis som vi rättvist delar upp mellan oss så det inte blir några sura miner, berättar Anette Hammensten och skrattar.
också för att han eller hon förlorat allt sitt material, berättar Anette Hammensten. Förlorar man något från MedieCenter blir man ersättningsskyldig, och får inte låna något innan det ersatts. Är det mindre saker kan studenten oftast komplettera från en teknikaffär, men för att de inte ska bli ruinerade kollar Medie Center alltid att studenterna har försäkringar som täcker även större grejer.
I SNITT LÅNAR cirka 30–40 personer ut
att den största utmaningen med jobbet är att hålla sig uppdaterad med de olika systemen och all ny utrustning. Roligast är variationen av arbetsuppgifter och mötena med studenterna. – Det bästa är när det är sådär lagom mycket folk i disken så man hinner stå och prata lite med studenterna och perso nalen, berättar Anette Hammensten. n
rustning på MedieCenter varje dag. Oftast kommer den tillbaka komplett, men ibland händer det att saker fattas eller har gått sönder. Oftast är det mindre saker som en sladd, men det har hänt att studenter blivit av med hela utrustningen. – Det är alltid lika tråkigt, både för att studenten blir ersättningsskyldig men
18 | MOA 2013
PERSONALEN PÅ MEDIECENTER tycker
En dag på Kontaktoch MedieCenter 08.00 Morgonmöte samt bevakning av supporttelefonen. 08.20 Den som ska stå vid hjälpdisken samt back-office förbereder öppningen 08.30. Öppning. Den som inte står i disken eller ger tekniksupport via telefon, drar i stället nätkablar, skriver manualer eller går igenom utrustningen. Ibland måste man ersätta en tekniker ute i salarna. Den som ansvarar för telefonen kollar även mejlen. Det kan bli mellan 40 och 50 mejl per dag. 11.30–12.30 Lunch 12.30–16.30 Öppet. Här byter personalen oftast plats så den som har ansvarat för telefon och mejl på förmiddagen ställer sig vid disken och tvärtom.
Snart kommer poliserna till Södertörn POLISPROGRAMMET FLYTTAR från
I L L : V I K TO R L I N D B E R G
Polishögskolan i Solna till Södertörns högskola. – Det är ett stort och viktigt uppdrag, säger Nils Ekedahl, prorektor på Söder törns högskola. DEN 15 JANUARI 2015 tar Södertörns
högskola över polisprogrammet. Mälardalens högskola och Uppsala uni versitet tävlade också om uppdraget. 175 studenter kommer varje termin att påbörja sin 2,5 år långa polisutbildning. Syftet är att stärka kopplingen mellan teori och praktik, och att öka kontakt ytorna mellan polisen och det övriga samhället.
Polisutbildningen på Södertörns hög skola kommer att vara tvärvetenskapligt. Studier i bland annat sociologi, statsveten skap och beteendevetenskap kommer att varvas med praktiskt arbete där studen terna vägleds av yrkeserfarna poliser.
– Det teoretiska och det praktiska ska inte vara två spår som läggs omlott, teori och praktik ska integreras, säger Nils Ekedahl. ATT GÖRA SÖDERTÖRNS högskola redo
för polisprogrammet är ingenting som sker på en dag. Utbildningen kräver skjutbanor, garage, datorsalar och speci ella lägenheter där studenterna kan göra praktiska övningar. Eventuellt innebär det en utbyggnad av högskolan. Det är rikspolisstyrelsen som beställer och bekostar utbildningen. Idag ges polis programmet förutom vid Polishögskolan i Solna även vid Umeå Universitet och Linnéuniversitet.
Fem nya professorer Fem nya professorer installeradesvid den akademiska högtiden i november. PER BOLIN är historiker och har intres
serat sig för konstruktionen av nationella identiteter med särskilt fokus på bildandet av nationella universitet under mellan krigstiden. Statsvetaren JOHAN ERIKSSON forskar om hur folkgrupper som är splittrade mellan olika stater försöker forma identiteter över statsgränser.
MEERI HELLSTEN har arbetat som lektor och forskare i psykologi, språkvetenskap och pedagogik. Hon intresserar sig för internationell pedagogisk medvetenhet i ett globaliserat samhälle. CARL ANDERS SÄFSTRÖM forskar i
pedagogik, och fokuserar på frågor om rättvisa, jämlikhet och frihet i pedago giska relationer.
Litteraturvetaren CHRISTINE FARHANS fokus är utbildnings vetenskap. Hennes forskning handlar om hur arbetet med skönlitteratur kan stimulera lä randet utifrån sinnligt estetiska läroprocesser.
MOA 2013 | 19
Professorer i väntan på att bli installerade. Här ser ni Per Bolin, Johan Eriksson, Christine Farhan, Meeri Hellstén och Carl Anders Säfström.
Ceremonin följdes av en trerättersmiddag. Här gör kockarna de sista förberedelserna.
AKADEMISK
Text & foto: Emilia Cederholm & Viktor Lindberg
Fanbärare inledde ceremonin i aulan på Södertörns högskola.
Rektor Moira von Wright höll välkomsttalet för deltagarna i högtiden.
Den blå mattan var utrullad och borden Efter middagen 20 | dukade. MOA 2013 var det dags för musik och dans.
SK HÖGTID
Hedersgästerna fick ett eget bord. Här satt bland annat Södertörns högskolas rektor.
En alldeles nyinstallerad Per Bolin.
Kvällens överraskning var Dogge Doggelito. Han tog publiken med storm och fick även professorerna att sjunga med i refrängen.
MOA 2013 | 21
Märta-Lena Bergstedt
ÄLDST OCH YNGST PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Märta-Lena Bergstedt, 78, funderar på vad hon skulle ha gjort om hon inte läst en magister i arkeologi – lagt patiens? Phoebe Jönsson blir 18 år i höst. Hon studerar Internationella ekonomprogrammet för att få tid att fundera över vad hon vill med livet. De är äldst respektive yngst på Södertörns högskola. Text och foto: Erika Granath
EN VÄN hade läst kvällskursen Arkeologi A på Södertörns högskola. Märta-Lena Bergstedt blev nyfiken, sökte kursen när den gick igen följande termin och fick en plats. Det var år 2010. Sedan hon gått i pension några år
22 | MOA 2013
tidigare hade hon varit aktiv i olika fören ingar. Studierna var något annat. Hon blev inspirerad och studiemoti verad under A-kursen och när den var avklarad läste hon B- och sedan C-kursen i arkeologi. Nu är Märta-Lena Bergstedt
78 år och mitt uppe i sina magisterstudier. – Men jag ska nog inte doktorera. Så mycket jobb vill jag inte behöva lägga ner på högskolan. Efter det här halvåret läser jag nog några strökurser, vilka vet jag inte ännu, säger hon.
Phoebe Jönsson
MÄRTA-LENA BERGSTEDT pratar om ett lugn i studierna. Hon har lagt yrkeslivet som högstadielärare bakom sig. När hon läser gör hon det för att det är intressant. Höga betyg och meriter för framtida jobb är inget hon behöver oroa sig över. – Det är rätt lättsamt. Jag har ingen press på mig att klara av studierna med ett visst betyg, och kanske just därför får jag goda resultat. Hon känner inte att hon blir bemött eller bedömd utifrån sin ålder på Söder törns högskola. – Jag sa en gång till min handledare att ”mig har man ju ingen nytta av att utbilda”. Då svarade min handledare att det inte var sant eftersom jag deltar i det arkeologiska samtalet. Märta-Lena Bergstedt pratar om att hon känner tacksamhet över att hon får studera. – Vad skulle jag göra annars? Sitta hemma och lägga patiens?
PHOEBE JÖNSSON trivs bra på Söder
törns högskola. Hon pratar om engage rade lärare och trevliga lokaler och hon tycker om stämningen på högskolan. Visst är den större än hennes gamla gymnasieskola i Skövde men den är fortfarande mindre än många andra högskolor och universitet i Sverige. Hon uppskattar det. Det senaste halvåret har inneburit många förändringar i livet för 17-åriga Phoebe Jönsson. Hon har flyttat hemifrån och hon har börjat läsa på Internatio nella ekonomprogrammet på Södertörns högskola. – Studierna är svårare än jag trodde. Det är mer jobb, jag är inte ledig när jag är ledig. Även om vi bara har föreläsning tre gånger en vecka lägger jag ner många timmar på studierna hemma, säger hon.
PHOEBE JÖNSSON ÄR YNGST på högsko
lan. Hon är van vid att vara yngst i olika sammanhang. Hon började skolan ett år tidigare än sina jämnåriga kamrater och efter att hon läst tredje klass hoppade hon över ett år. – Jag får ofta kommentarer om min ål der. En gång är okej, men om de kommer hela tiden blir det lite jobbigt. ATT DET BLEV just Södertörns högskola
är en slump. Hon fastnade för ekonom utbildningen. Men vad hon hoppas att den ska leda till vet hon inte riktigt. Drömjobben varierar just nu, kanske vill hon bli arkitekt eller journalist, hon utesluter inte att hon pluggar vidare efter att hon tagit sin kandidatexamen om några år. n
MOA 2013 | 23
Varierad meny på forskningscentret Centret startade för nästan tio år sedan, men hur många på högskolan känner till vad det är? I Moas båge på plan sju ligger CBEES, Centre for Baltic and East European Studies, där forskare och doktorander fördjupar sig i Östeuropa och Östersjöområdet. Text: Fredrik Warfvinge & Jolin Boldt
–MÅNGA MEDARBETARE på Södertörns
och stärka högskolans Östersjö- och Östeu ropaprofil. Men alla som forskar på det här området känner inte till de kontaktmöjlig heter som CBEES skulle kunna bidra med. Just nu pågår en process för att förtydliga centrets fokus, men nytänkandet har ännu inte kommit till konkreta resultat.
F OTO : F R E D R I K WA R F V I N G E
högskola känner oss till namnet men inte så väl till verksamheten. Det vill vi försöka ändra. Vi är faktiskt mer välkända interna tionellt, säger Rebecka Lettevall, förestån dare för centret. CBEES uppdrag är att vidareutveckla
Föreståndare Rebecka Lettevall, handläggare Ewa Rogström, ekonomiadministratör Emel Akköz, postdoktor Carl Marklund och internationella handläggaren Helena Strömstedt.
24 | MOA 2013
– Vi fokuserar på att förnya tänkandet kring våra forskningsteman. Rebecka Lettevall berättar om ett dyna miskt centrum, med många gästforskare och gästdoktorander, och väldigt många olika ämnen: – Under 2013 hade vi forskare i miljöoch konstvetenskap, filosofi, sociologi, statsvetenskap. humangeografi, cultural studies, religion ... Hon tystnar lite andfådd och börjar sedan räkna upp vilka länder som varit representerade under året: – Sverige, Polen, Tyskland, Finland, Ryssland, USA , Storbritannien, Estland ... Båda listorna kunde göras längre. Men just nu skulle Rebecka Lettevall alltså gärna se fler av högskolans ordinarie med arbetare som gästforskare på centret. CBEES ordnar många workshops, kon ferenser och högre seminarier, som också fungerar som en kontakt mellan nationella och internationella forskare. Rebecka Lettevall välkomnar deltagare från hela högskolan. Här bjuds de mest skriftande ämnen – de flesta torde hitta något som kan intressera dem. Semina rier med mera hålls på engelska, som är centrets arbetsspråk. n
MOA 2013 | 25
”INGEN DAG ÄR DEN ANDRA LIK” Det är torsdag eftermiddag på Södertörns högskolas bibliotek. Studenter kommer och går genom dörrarna som öppnas genom ett lätt knapptryck. Smidigt då de flesta har en eller flera böcker under armen. Ner för trappan från personalrummet kommer Johanna Säll. Hon är bibliotekarie och jobbar på bibliotekets enhet för media och webb. I handen har även hon ett slags bok. En digital sådan. Text och foto: Moa Ferm
TROTS ATT de flesta böcker och tidskrifter
nu för tiden går att nå digitalt berättar Johanna Säll att biblioteket nästan alltid är fullt. I det tysta rummet är nästan alla de orangea fåtöljerna upptagna. Där sitter studenter djupt försjunkna i sina böcker, många knappar frenetiskt på sina laptops. – Det fysiska rummet är fortfarande viktigt för många tror jag, säger Johanna Säll och blickar ut över biblioteket. Det dova ljudet av kösystemets pip bryter av sorlet och en ny student går fram till disken för att få hjälp av Johanna Säll. Hon läser med van hand av studentkortet och vänder blicken mot datorskärmen. Skärmen, som blivit en naturlig del i hen nes vardag. – När jag utbildade mig trodde jag att jag mest skulle få sitta och kategorisera böcker, men så blev det verkligen inte. Ingen dag är den andra lik, säger hon. Nej en dag på jobbet som bibliotekarie kan se väldigt olika ut. Varje dag börjar med en genomgång av mejlen. Kanske väntar sedan ett pass i disken, där Johanna
26 | MOA 2013
Säll får hjälpa studenter och besökare med alla möjliga problem. – Det handlar ofta om tekniska problem, de kanske har problem med att få upp en viss artikel eller ladda ner en e-bok. IBLAND HAR JOHANNA SÄLL ansvar för chatten. På den kan alla som vill, via hemsidan, chatta med biblioteket. Varje måndag har Johanna redaktionsmöte med de andra på enheten för media och webb. Där bestämmer de hur veckan kommer se ut; vad ska publiceras på skolans hemsi das ”biblioteksnytt” och vad ska upp på Facebook? Den mesta av tiden går dock åt till administrativt arbete. Det kan vara allt från att läsa juridiska dokument till att räkna ut en budget för e-resurser. Johanna tror att anledningen till att hon får göra så pass olika saker i sitt jobb delvis handlar om att Södertörns högskolas bibliotek är ganska litet. – Här får jag jobba väldigt brett, jag gör lite av varje och det trivs jag verkligen med, säger hon.
ATT JOHANNA SÄLL hamnade just på ett
högskolebibliotek var egentligen en slump. När hennes man fick jobb i Stockholm 2003 sökte även hon jobb i huvudstadsre gionen, och fick arbetet på Södertörns hög skola. Nu i efterhand är hon väldigt glad för att det var just hit slumpen förde henne. – Här ligger fokus på studier och forsk ning och jag känner att jag kan bidra till lärande och kunskap på ett helt annat sätt. På ett folkbibliotek, som jag tidigare job bat på, blir det mer nöje och boktips, det är två helt skilda världar. En student kommer fram för att betala en skuld för försenade böcker. Johanna Säll springer iväg och är snabbt tillbaka med en kortläsare. Trots att de flesta tjäns ter som traditionellt kopplats till biblio teket ersatts av system på datorer behövs bibliotekarien. – Idag måste jag vara kunnig på teknik och datorer. Tänk hur lång tid allting måste ha tagit innan det digitaliserades, skrattar hon och tar emot en laptop som en student lånat för dagen. n
NÄR JAG UTBILDADE MIG TRODDE JAG ATT JAG MEST SKULLE FÅ SITTA OCH KATEGORISERA BÖCKER, MEN SÅ BLEV DET VERKLIGEN INTE.
MOA 2013 | 27
Nordens första konferens i datajournalistik Foto: Ebba Thorneus I NOVEMBER ORDNADE Söder törns högskola den första nordiska konferensen i datajournalistik. 230 journalister och forskare från hela Norden deltog. ESTER APPELGREN, som håller i
ett stort forskningsprojekt som utvecklar metoder och verktyg för datajournalistik, var ansvarig för konferensen. Konferensens två dagar bjöd på presentationer av datajournalis tiska jobb, debatter och workshops om verktygen inom datajourna listik. TALARE VAR LEDANDE datajour
nalister från USA och Europa, bland andra Ben Welsh, som är ansvarig för Los Angeles Times Ben Welsh från LA Times inspirerar. 28 | MOA 2013
datajournalistik, Mar Cabra, frilansjournalist som arbetade med Offshore leaks-projektet och Sisi Wei från den amerikanska fri stående stiftelsen ProPublica. Vid konferensen delades även priset Nordic Data Journalism Award ut för första gången, vinnare var Aftonbladet, för serien ”Dödligt våld mot kvinnor”. Datajournalistik handlar om att använda nya digitala verktyg för journalistiska undersökningar. Man kan till exempel samla in och bearbeta stora mängder data. Möjligheterna att engagera läsare i processen är också stora. KONFERENSEN FINNS dokumente
rad på www.blogg.sh.se/datajour nalistik. n
MOA 2013 | 29
F OTO : H U G O E WA L D
e-day FÖR FEMTONDE ÅRET i rad slog Sö
E-day är en av många arbetsmarknadsdagar som arrangeras av och för olika studentgrupper på högskolan.
30 | MOA 2013
dertörns högskola upp sina dörrar för mässan e-day. Mässan ska ge högskolans ekonomistuderande kontakt med närings livet utanför högskolans väggar. Under arbetsmarknadsdagen hölls intressanta föreläsningar och flera olika företag slog upp bås där de välkomnade studenterna för att prata om arbetslivet.
Södertörns högskola på Almedalsveckan
Kanske kan också Gotland bli en matregion?
F OTO : H T T P : / / W W W. A E - I N F O . O R G /
I L L : V I K TO R L I N D B E R G
GASTRONOMISKA REGIONER, retorik
och ett seminarium om hur vården blev marknad präglade Södertörns högskolas medverkan under Almedalsveckan 2013. Genom att närvara under Almedals veckan hoppas Södertörns högskola på att få visa upp den forskning som bedrivs på högskolan. – Södertörns högskolas forskare har mycket kunskap att bidra med vid seminarierna i Almedalen, säger Eleonor Björkman, kommunikatör på högskolan och projektledare. Under tisdagen hölls ett vittnessemi
narium under rubriken ”När vården blev marknad – vem beslutade vad?”. Samtalet tog sin utgångspunkt i journalisten Maciej Zarembas artiklar om den svenska vår den, och Zaremba deltog själv i panelen. Forskningsprojektet Gastronomiska regioner, som leds av Paulina Rytkönen, docent i ekonomisk historia, presenterade hur vi i Sverige kan lyfta fram områden så att de kan bli matregioner, som till exempel Parma. Dessutom fanns retorikstudenter på plats, som även höll seminarier inför partiledartalen.
Första hedersdoktorn SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA har fått sin första hedersdoktor, Piotr Sztompka, professor i teoretisk sociologi, vid Jagellonska universitetet i Krakow i Polen. Sztompka är ett världsnamn inom sociologin och har tidigare hållit kurser vid högskolan.
Gott betyg för utbildningar som bristande, men efter att ha granskat utbildningarnas åtgärdsredovisningar meddelade UKÄ under hösten att utbildningarna nu uppnått omdömet hög kvalitet. – De fina resultaten är ett kvitto på det gedigna kvalitetsarbete som utförs av högskolans personal, säger Linda Enoksson, handläggare på Utbildnings- och forskningskansliet på Södertörns högskola. UKÄ:s utvärderingar genomförs i sex etapper mellan 2011 och 2014. Alla utbildningar är ännu inte utvärderade.
F OTO : M O N I C A L U N D B O M
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLAS utbildningar i konstvetenskap och svenska, och magisterutbildningen i religionsvetenskap, håller en mycket hög kvalitet. Det visar de utvärderingar som Universitetskanslersämbetet (UKÄ) genomfört under 2013. Av de 15 utbildningar som UKÄ granskade under året ansågs 14 utbildningar ha en hög eller mycket hög kvalitet Under 2013 uppvärderades även kandidatutbildningarna i offentlig rätt, statsvetenskap och Utveckling och internationellt samarbete. De hade under 2012 bedömts
Linda Enoksson
MOA 2013 | 31
Ekonomisk redovisning HÖGSKOLAN REDOVISAR för år 2013 ett positivt verksamhetsutfall på 12 681 tkr vilket innebär är en ökning med 6 947 tkr jämfört med föregående år.
Intäkter Högskolans totala intäkter för det gångna verksamhetsåret uppgår till 657 901 tkr. Det är en ökning med 5 648 tkr eller 0,9 % jämfört med 2012. Ökningen är en följd av höjda takbelopp för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Även avgiftsintäkterna ökade under verksamhetsåret medan de finansiella intäkterna minskade med 1 217 tkr. Intäkter av bidrag uppgår till 229 435 tkr, vilket är en minskning med 11 243 tkr eller 4,7 % jämfört med 2012. Kapitalförändring Verksamhetsårets kapitalförändring uppgick till 12 681 tkr. Den ackumulerade kapitalförändringen per den 31 december 2013 uppgick därmed till 53 673 tkr, vilket motsvarar 13,2 % av anslagen. Södertörns högskolas målsättning att bygga upp ett myndighetskapital till motsvarande 10 % av anslagens storlek uppnåddes under 2012. Kostnader Personalkostnaderna för högskolans 828 anställda, vilket omräknat blir 649 helårsarbetskrafter, uppgick till 434 177 tkr eller 67 % av högskolans totala kostnader. Kostnaderna för personal har under året minskat med 2 % eller 6 907 tkr. Lokalkostnaderna uppgick till 108 979 tkr vilket motsvarar en andel om 17 % av högskolans totala kostnader. Kostnaderna för lokaler ökade under året med 5 666 tkr. Övriga driftskostnader ökade med 2 594 tkr och utgjorde 14 % av kostnaderna.
32 | MOA 2013
STUDENTER OCH PERSONAL 2009–2013 2013 2012 Totalt antal helårsstudenter 6 984 6 687 Personal Totalt antal årsarbetskrafter Medelantal anställda Totalt ant. lärare (årsarb.) – andel kvinnor – andel män Antal disputerade lärare (årsarb.) – andel kvinnor – andel män Antal professorer (årsarb.) – andel kvinnor – andel män
2011 7 588
2010 7 457
2009 6 276
649 828
668 842
678 880
653 833
605 774
417 52% 48%
429 52% 48%
425 51% 49%
412 50% 50%
381 48% 52%
259 47% 53%
267 49% 51%
267 50% 50%
258 49% 51%
226 45% 55%
48 29% 71%
50 28% 72%
50 34% 66%
45 36% 64%
42 31% 69%
RESULTATRÄKNING 2013-01-01 2012-01-01 (belopp anges i tusen kronor) 2013-12-31 2012-12-31 Verksamhetens intäkter 657 901 652 253 Verksamhetens kostnader -645 220 - 646 519 Verksamhetsutfall
12 681
5 734
Utbildningsåret 2013 ETT ÅR GÅR FORT. Samtidigt hinner
mycket hända. Det gäller inte minst 2013, som präglades av flera nya utmaningar. Under året kom resultat från Univer sitetskanslersämbetets kvalitetsutvärde ringar. Totalt fick vi tolv bedömningar i åtta ämnen, flera ämnen prövades på både kandidat- och magisternivå. Av dessa fick tre betyget mycket hög kvalitet, åtta be tyget hög kvalitet och ett ämne bristande kvalitet. Efter att ha redogjort för förbätt ringsåtgärder fick tre tidigare granskade ämnen grönt ljus efter förnyad prövning. Södertörns högskola hör till de läro säten som hittills placerat sig bäst. Det är ett betydelsefullt erkännande av kvaliteten i våra utbildningar. Examensarbetena hos oss har generellt bedömts ha hög kvalitet, trots att våra studenter inte alltid har de högsta meritvärdena när de börjar. Det visar att något viktigt händer under tiden på högskolan – att studenterna förvärvar kunskaper och färdigheter som gör att de genomför sina examensarbeten väl och lyfter sina resultat. Att läsa på Södertörns högskola gör helt enkelt skillnad. Att det är så kan både studenter och lärare med rätta vara stolta över. En förklaring är det pedagogiska nytän kande som har utmärkt högskolan, liksom det stöd som till exempel Studieverk stan erbjuder. Men kvalitet i kurser och program är färskvara, och vi har alltid skäl att fundera på hur vi kan vidareutveckla arbetssätt och pedagogik. Kan vi dra nytta av ny teknik, exempelvis genom ”blended learning” där traditionella metoder kom bineras med datormedierade aktiviteter? Med nya grepp för att stödja studenternas självstudier – en grundläggande del i hö gre utbildning – får vi möjlighet att i högre utsträckning använda lärarledd undervis
ning till diskussioner och återkoppling. Utvecklingsenheten för högskolepeda gogik och bildning har tillsammans med biblioteket tagit upp frågan, och det ska bli spännande att se hur vi utvecklar nya former för studenternas lärande. En nytänkande verksamhet är Open Lab, ett samarbete där studenter, lärare och studenter från flera lärosäten tar sig an utmaningar från Stockholms stad, landstinget och länsstyrelsen. Idén är att gränsöverskridande mångvetenskap liga arbetssätt ska bidra till innovativa lösningar på komplexa samhällsfrågor, exempelvis hållbar stadsutveckling eller en åldrande befolkning. OpenLab har snabbt etablerat sig som ett skyltfönster mot om världen, och det har varit mycket roligt att se hur våra lärare och studenter bidragit till att göra verksamheten framgångsrik. I början av året inbjöds högskolan till sammans med andra lärosäten att anmäla intresse för att bygga upp en ny polisut bildning i Stockholmsregionen. I överty gelsen att högskolan och Flemingsberg är en utmärkt plats att utbilda poliser på drog vi igång ett febrilt planeringsarbete, och i slutet av november fick vi besked att vi fått uppdraget. De första polisstudenterna anländer i januari 2015. Förberedelserna för att ta emot dem är nu i full gång. Ett skäl till att vi fått uppdraget är vår höga ambition att integrera teori och prak tik, ett annat vår avsikt att göra utbild ningen mångvetenskaplig och involvera lärare från hela högskolan. Vår vision för framtida polisforskning fick positivt gensvar och blev ytterligare ett argument för att placera utbildningen hos oss. Att omvärlden ser Södertörns högskola som ett modernt, nytänkande lärosäte står alltså klart. n
NILS EKEDAHL Prorektor
SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA HÖR TILL DE LÄROS ÄTEN SOM HITTILLS PLACERAT SIG BÄST. DET ÄR ETT BETYDELSEFULLT ERKÄNNANDE AV KVALITETEN I VÅRA UTBILDNINGAR. MOA 2013 | 33
Utbildning SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA bedriver utbildning på grundnivå, avancerad nivå samt forskarnivå. Den stora andelen disputerade lärare möjliggör för högskolan att kunna bedriva en forskningsanknuten utbildning. Högskolan har under året haft 6 985 helårsstudenter (HST), vilket är en ökning med ca 300 helårsstudenter (HST) jämfört med föregående år. Ökningen har framför allt skett inom utbildningsområdena humaniora samt undervisning. Den stora förändringen mot föregående år är minskningen av utbildningsområdet övrigt, då flertalet kurser har omklassificerats och fördelats jämnt mellan de andra utbildningsområdena. Andelen utbildning som har bedrivits inom utbildningsområdet humaniora, sam hällsvetenskap och juridik står för ca 65 % av all utbildning på högskolan. För 2013 har ett nytt utbildningsområde för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) inom lärarutbildningen skapats. Dessa helårstudenter återfanns tidigare under utbildningsområdet undervisning. Prestationsgraden för studenterna på Södertörns högskola var 75 % under året, vilket är en minskning jämfört med föregående år då prestationsgraden var 82 %. Detta är en återgång av prestationsgraden till genomsnittlig nivå (2011: 78 %, 2010: 73 %, 2009: 75 %). Söktrycket till högskolan har varit fortsatt högt, totalt antal förstahandssökande ökade med 15 % mellan höstterminen 2012 och höstterminen 2013, att jämföra med en nationell genomsnittlig ökning om cirka 6 %. Personalvetarprogrammet med inriktning mot psykologi var det högst sökta kandidatprogrammet på Södertörns högskola, med 11 förstahandssökande per utbildningsplats. Förskollärarprogrammet med interkulturell profil, erfarenhetsbaserad, var det program som hade flest förstahandssökande (i antal). Det placerar sig som högskolans näst mest sökta program i relation till antalet platser, sju förstahandssökande per plats. Under 2013 gav högskolan 34 utbild-
34 | MOA 2013
ningsprogram på grundnivå och 35 på avancerad nivå. Utöver detta erbjöds cirka 300 fristående kurser. 68 % av helårsstudenterna återfinns inom programmen. Den största andelen studenter på högskolan läser kurser och program på grundnivå. Enbart nio procent av studenterna bedrev under 2013 studier på avancerad nivå. Motsvarande siffra för 2012 var sju procent, en ökning med två procentenheter eller ca 50 helårsstudenter. Högskolans Fakultetsnämnd påbörjade redan 2012 ett arbete med syfte att locka fler studenter att studera på avancerad nivå, bland annat har en arbetsgrupp inventerat utbudet av magister- och masterprogram samt föreslagit nya arbetssätt för att utveckla inriktning och innehåll inom verksamheten. Det är en fortsatt prioriterad fråga att öka andel studenter på avancerad nivå. Nationellt ligger motsvarande andel på 19 %.
UPPDRAGSUTBILDNING
Uppdragsutbildningens totala omfattning vid Södertörns högskola har under 2013 ökat jämfört med föregående år. Omsättningens resultat blev cirka 8,5 mkr (2012: 6,9 mkr), vilket visar en fortsatt ökning av verksamheten. Högskolans bedömning är att intäkter från uppdragsutbildning kommer att bli en allt viktigare intäktskälla under de kommande åren och ambitionen är därför att volymen på uppdragsutbildning årligen ska öka. För att nå detta mål har olika insatser vidtagits av såväl högskolan centralt som på institutionsnivå. Under 2013 har uppdragsutbildning bedrivits vid alla högskolans institutioner, i egen regi alternativt i samarbete med andra institutioner. En stor del av högskolans uppdragsutbildning bedrivs inom ramen för lärarlyftet, en verksamhet som involverar samtliga institutioner. Exempel på andra enheter med en lite större volym avseende uppdragsutbildning är Förvaltningsakademin samt Centrum för praktisk kunskap.
HÖGSKOLAN HAR UNDER ÅRET HAFT 6 985 HELÅRSSTUDENTER, VILKET ÄR EN ÖKNING MED CA 300 HELÅRS STUDENTER JÄMFÖRT MED FÖREGÅENDE ÅR.
LÄRARUTBILDNINGEN
Vid högskolan utbildas lärare för förskola, grundskola, fritidshem och gymnasieskola. Lärarprogrammen leder till lärarexamen (enligt 2001 års examensordning) eller förskollärarexamen, grundlärarexamen och ämneslärarexamen (enligt 2011 års examensordning). En stor andel av högskolans studenter återfinns inom lärarutbildningens fristående kurser och utbildningsprogram. Lärarutbildningen står för 20 procent av den totala andelen helårsstudenter (HST). EXAMINA Under 2013 utfärdade Södertörns högskola totalt 1 416 examina (2012: 1 115) och av dessa var 1 031 generella examina, vilket motsvarar en ökning om 202 examina jämfört med 2012. Högskolan har under 2013 utfärdat 15 examina på mastersnivå samt 97 examina på magisternivå. Jämfört med 2012 har antalet magisterexamina minskat med 20 examina (tabell 6). Av det totala antalet examina stod lärarexamina för 27 %. Under verksamhetsåret utfärdades totalt 385 lärarexamina (2012: 286), vilket är en ökning med 101 jämfört med 2012. Lärarexamen med inriktning mot förskola samt lärarexamen med inriktning mot förskola, förskoleklass och tidigare år var de mest frekvent utfärdade examina.
HELÅRSSTUDENTER PER UTBILDNINGSOMRÅDE 2010–2013 2013 2012 2011 2010
HST Andel
Design
HST Andel
15 0,2%
Humaniora
1 787 25,6%
15 0,2% 1 548 23,2%
HST Andel 15 0,2% 1 606 21,2%
HST Andel 15 0,2%
185 2,7%
227 3,4%
279 3,7%
302 4,1%
Undervisning
625 9,0%
685 10,2%
776 10,2%
748 10,0%
477 6,8%
Samhällsvetenskap
2 601 37,3%
456 6,8% 2 253 33,7%
607 8,0% 2 512 33,2%
Teknik
736 10,6%
695 10,4%
VFU
139 2,0%
139 2,0%
Vård
178 2,6%
167 2,5%
144 1,9%
Övrigt
241 3,5%
641 9,6%
842 11,1%
Totalt
807 10,6% –
–
6 984 6 687 7 588
PLUGGAR: JOURNALISTIK ÅLDER: 22 ÅR
1 628 21,8%
Juridik Naturvetenskap
NAMN: ELLA COOGAN
629 8,4% 2 460 33,0% 774 10,4% – 35
– 0,5
867 11,6% 7 457
ANTAL GENERELLA EXAMINA 2010–2013 Examen
2013
2012
2011
2010
Högskole- 11 13 13 8
Enkät:
Kandidat- 908 682 627 578 Magister-
97 117 132 128
Master-
15 17 13 1
Doktors- Totalt
VAD ÄR DET NYASTE I DITT LIV?
0 0 3 –
1031 829 788 724
ANTAL LÄRAREXAMINA 2010–2013 Lärarexamen 2013
– ATT JAG HAR BYGGT ett pep
2012
- inr. mot förskola
105
- inr. mot förskola, förskoleklass och tidigare år
104 84
2011
2010
108 179 81
- inr. mot fritidshem
69 8
– –
- inr. mot grundskolans tidigare år
44 25
– –
- inr. mot senare år*
18 27
- inr. mot senare år och gymnasiet* 35 32** - examen motsv. grundskollärarexamen 4–9 Totalt
10 5 385 289**
* varav examen med inr. mot matematik, teknik eller naturvetenskap
18
3
– – 135 96
parkakshus, det var jättefint, ett miljonprogram med balkonger och paraboler och allt. Det är det första pepparkakshuset jag någonsin har byggt. Jag kände mig väldigt nöjd tills det blåste ner på natten och gick sönder, men jag har i alla fall massa kort på det. Jag lärde mig inte så mycket nytt men jag fick äta många pepparkakor sen.
– – 314 22
177
33
MOA 2013 | 35
Forskning SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA har sedan starten kraftigt betonat forskningens betydelse för utbildning och kunskapsutveckling. Det har bland annat inneburit en medveten prioritering av att anställa lärare med doktorsexamen och bygga upp miljöer där utbildning och forskning kan samverka. Andelen disputerade lärare vid högskolan är i paritet med de etablerade universiteten och det bedrivs en omfattande och högkvalitativ forskning inom i stort sett samtliga ämnen vid högskolan, en forskning som i flera projekt dessutom är mångvetenskaplig. Södertörns högskolas forskningsvolym uppgick 2013 till 41 % av högskolans totala intäkter, att jämföra med 43 % 2012. Östersjöstiftelsen som är den i särklass största forskningsfinansiären tilldelade högskolan 174 690 tkr. Under året användes även oförbrukade bidrag inom flera Östersjöfinansierade forskningsprojekt. Den sammanlagda intäkten blev 178 960 tkr vilket motsvarar 79 % av högskolans totala intäkter från externa forskningsfinansiärer. Utöver Östersjöstiftelsen tilldelades forskare vid högskolan sammanlagt 45 852 tkr från andra externa bidragsgivare. Bland dessa forskningsfinansiärer återfinns främst Riksbankens Jubileumsfond, Vetenskapsrådet, Verket för innovationssystem (Vinnova) och KK-stiftelsen. Totalsumma för de externa bidragsintäkterna under 2013 var 224 812 tkr vilket innebar en minskning med ca 5 % jämfört med föregående år.
Utbildning på forskarnivå
Miljövetenskapliga studier
År 2010 erhöll Södertörns högskola examenstillstånd på forskarnivå och kunde således bedriva forskarutbildning i egen regi inom områdena Historiska studier, Kritisk kulturteori, Miljövetenskapliga studier samt Politik, ekonomi och samhällets organisering.
I området miljövetenskapliga studier integreras naturvetenskapliga och samhällsvetenskapliga ansatser som tillsammans skapar ett modernt tvär- och mångvetenskapligt område. Här kombineras angrepps sätt och metoder från olika discipliner för att nå en fördjupad kunskap och förståelse om miljö och naturresursproblemens orsaker, omfång och hantering, samt förutsättningar för hållbar utveckling. Området består av det tvärvetenskapliga ämnet miljövetenskap.
Historiska studier
Historiska studier är ett humanistiskt område där samhälle, kultur och kulturarv studeras ur olika aspekter och med utgångspunkt i olika ämnestraditioner. Här finns en livaktig forskningsmiljö med en stor vetenskaplig bredd. Gemensamt för området är att det omfattar empiriska vetenskaper med fokusering på långa tidsperspektiv. Området inkluderar ämnena etnologi, historia, arkeologi, idéhistoria och religionsvetenskap. Kritisk kulturteori
Kritisk kulturteori är ett område som ägnar sig åt ett teoretiskt präglat och kritiskt motiverat studium av kulturella, meningsbärande företeelser. I centrum för forskningen står litterära och filosofiska texter, konstverk och medieringsformer. Områdets forskning förenas av en gemensam föreställning – idén att humaniora är den plats där det mänskliga samhället granskar sig självt och blir medvetet om sig självt. Området inkluderar ämnena estetik, filosofi, medie- och kommunikationsvetenskap, genusvetenskap samt den praktiska kunskapens teori.
Politik, ekonomi och samhällets organisering
Inom området Politik, ekonomi och samhällets organisering studeras förändringar och sammanflätningar i det moderna samhällets institutioner, i dess organisering och i människornas vardag. Samhällets organisering, legitimering och reglering står i fokus. Området inkluderar ämnena företagsekonomi, sociologi och statsvetenskap. Högskolans doktorander
Högskolans samtliga doktorander uppgick vid 2013 års slut till 94 personer. Av dessa var 60 antagna vid Södertörns högskola och 40 antagna vid annat lärosäte. Under 2013 har 11 doktorander som varit anställda vid högskolan men antagna vid andra lärosäten disputerat.
Södertörns högskola 2013
193 94 refereegranskade artiklar
36 | MOA 2013
doktorander med anställning
7
nya doktorander
11 82
disputationer inom samarbeten
procent = andel externa bidrag av total forskning
NAMN: MICHEL ELIAS
NAMN: KLARA MALMER
NAMN: HANNES SKYLLBÄCK
PLUGGAR:
PLUGGAR: IDÉHISTORIA
PLUGGAR: STATSVETENSKAP
EUROPAPROGRAMMET
ÅLDER: 21 ÅR
ÅLDER: 20 ÅR
ÅLDER: 25 ÅR
VAD ÄR DET NYASTE I DITT LIV?
VAD ÄR DET NYASTE I DITT LIV?
VAD ÄR DET NYASTE I DITT LIV?
– DET ÄR DEN FRAMGÅNG jag
– JAG HAR EN GANSKA NY RELA-
– ATT JAG HAR FÅTT MITT FÖRS
TION, det är nytt för i höst i alla fall.
TA VG på högskolan. Jag fick det i
känner som är det nyaste i mitt liv. Det har skett en förändring sedan jag började plugga för ett år sedan och det känns väldigt bra. Tidigare har jag aldrig gillat skolan eller att plugga men så kände jag att jag behövde ta tag i mitt liv och göra något och nu äntligen är jag här.
Vi träffades i höst och det känns härligt med en ny person i mitt liv så här i mörka årstider. Vi träffades genom en kompis och det känns jättebra, jag känner mig lite kär.
kursen ”Demokrati och diktatur i Europa”. Det kändes överraskande men väldigt bra. Men det är faktiskt mest negativt för jag tror inte att jag borde ha fått det och då kommer jag att slappna av för mycket i nästa kurs och göra mindre än vad jag borde göra.
MOA 2013 | 37
Högskolebiblioteket BIBLIOTEKETS MÅLSÄTTNING är att skapa
goda förutsättningar för lärande för såväl studenter som lärare och forskare. Därför har biblioteket ett nära samarbete både med Studentavdelningen vid högskolan och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM). Syftet är att visa vilka tekniska hjälpmedel som finns till hands samt hur man hittar och beställer anpassad kurslitteratur. Biblioteket erbjuder även enskild handledning för studenter med läsnedsättning. Under 2013 har antalet handledningstillfällen ökat med nästan 50 % jämfört med 2012. Dessutom erbjuder biblioteket efter önskemål individuell handledning i informationssökning till samtliga studenter, forskare och lärare. Biblioteket har under 2013 genomfört introduktioner i akademiskt skrivande för studenter på A-nivå i samarbete med Studieverkstan och Utvecklingsenheten för högskolepedagogik och bildning. Detta projekt har dels varit ett led i arbetet med att säkerställa kvalitet i utbildningar, som fått omdömet bristande kvalitet i Universitetskanslersämbetets utvärderingar, dels varit en insats för att utveckla en ämnesintegrerad modell om akademiskt skrivande för lärare. Biblioteket är också, genom sitt uppdrag inom nätbaserat lärande, aktivt i det högskolepedagogiska utvecklingsarbetet. Under 2013 har bland annat en rad olika workshops med teman som ”Flipped Classroom” och e-möten med Adobe Connect anordnats.
UNDER 2013 har sökverktyget SöderScholar för vetenskapligt material vidareutvecklats. En viktig utgångspunkt i arbetet med att förbättra och förtydliga gränssnitt och funktionalitet har varit den användarundersökning med observationsstudier som genomförts bland studenterna. Därtill har även två instruktionsfilmer om hur sökverktyget fungerar färdigställts och dessa finns nu tillgängliga på bibliotekets webbplats. Biblioteket deltar i ett flertal av de centrala avtal för vetenskapliga databaser och tidskrifter som Kungliga biblioteket förhandlar fram, vilket bidrar till att Södertörns högskola har en god bas i informationsförsörjningen. Den största delen av förvärvet består av elektroniskt material. Under 2013 har förskjutningen från tryckt till elektroniskt förstärkts. Användningsstatistik för elektroniska resurser kommer att publiceras i Kungliga bibliotekets officiella biblioteksstatistik senare under 2014.
UNDER 2013 har biblioteket fortsatt utforska olika sätt att tillhandahålla e-böcker. E-boksprojektet om PDA (Patron Driven Acquisition), som drevs under 2012, har permanentats och ytterligare ett nytt sätt att förvärva e-böcker har tillkommit under året. Grundprincipen för dessa modeller är att användarna i högre grad kan styra bibliotekens inköp genom att tusentals ebokstitlar är sökbara i katalogen, men inte förrän användaren vill läsa en viss titel köps den in.
utbildnings program
38 | MOA 2013
62
professorer, inkl 10 gästprofessorer
INOM BIBLIOTEKETS UPPDRAG ligger
arbetet med Södertörns högskolas publikationer, både genom administration av publikationsdatabasen DiVA och genom produktion och distribution av de serier högskolan ger ut. 2013 uppgick försäljningen till 838 publikationer, vilket är en minskning jämfört med 2012 och 2011. Dessutom publiceras Södertörns högskolas publikationer elektroniskt och då antalet nedladdningar är högt bidrar detta även till en god spridning. Av 2013 års publikationer är antologin Foucault, Biopolitics, and Governmentality (red: Sven-Olof Wallenstein och Jakob Nilsson), den mest nedladdade publikationen, den har laddats ner 1 785 gånger. Därtill har doktorsavhandlingen av Anne Ross Solberg, The Mahdi Wears Armani: An Analysis of the Harun Yahya Enterprise som laddats ner 1103 gånger under 2013.
Kandidatprogram med högst söktryck, sett till antal förstahandssökande i relation till antal antagna, ht 2013:
Södertörns högskola 2013
69
Biblioteket har ett fortsatt stort fokus på kurslitteratur till högskolans studenter. Ungefär 3 800 kursbokstitlar tillhandahölls för kurser under 2013 och av dessa var cirka 360 e-bokstitlar, vilket betyder att nästan 10 % av kursböckerna är e-böcker. Antal exemplar per titel baseras på antalet studenter på de olika kurserna.
62 % disputerade lärare
1. Personalvetarprogrammet, inr psykologi 2. Förskollärarutbildning med interkulturell profil, erfarenhetsbaserad 3. Journalistik och multimedia (JMM) 4. Personalvetarprogrammet, inr sociologi 5. Spelprogrammet, inr spelgrafik
Forskningsåret 2013 FORSKNINGEN VID SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA har sedan många år tillbaka eta
blerat sig på en stadig och hög nivå. 2013 utgjorde forskningsvolymen 41 procent av högskolans verksamhet, vilket är en hög andel jämfört med lärosäten av motsva rande storlek. En betydande del av verk samheten finansieras av Östersjöstiftelsen, vilket innebär att forskning med relevans för Östersjö- och Östeuroparegionen är en framträdande och sammanhållande profil för högskolan. Under året beviljade Östersjöstiftelsen 13 nya forskningsprojekt till olika forskar grupper. Några exempel på intressanta projekt med hög samhällsrelevans är föl jande: ”The vision of Eurasia: Eurasianist influences on politics, culture and ideo logy in Russia today” (med Mark Bassin som projektledare), ”European values under attack? Democracy, disaffection and minority rights in the Baltic states” (med Joakim Ekman som projektledare) och ”Cooperating for sustainable regional marine governance. The case of fisheries and nutrient runoff from agriculture to the Baltic Sea” (med Björn Hassler som projektledare). VI KAN OCKSÅ NOTERA att Östersjö- och
Östeuropaforskningen 2013 verkligen har blivit en angelägenhet för hela högskolan. Även om det finns stora interna skillna der har nu samtliga dryga 30 enheter för utbildning och forskning någon form av finansiering via Östersjöstiftelsen. Vi ska dock samtidigt uppmärksamma att många av högskolans forskare varit framgångsrika när det gäller ansökningar till de stora nationella forskningsråden, till exempel KK-stiftelsen, Riksbankens Jubileumsfond och Vetenskapsrådet. Det gäller bland andra Norbert Götz (Det globala samhällets moraliska ekonomi. Historien om den frivilliga livsmedels hjälpen), Lars Degerstedt (Omvärlds
bevakning och affärsanalys: social IT i kunskapsintensiva företag) och Charlotta Weigelt (Aristoteles teori om kausalitet). EN NY TILLDRAGELSE för året var Östersjö- och Östersjöforskningens dag den 26 november. Centrumbildningen CBEES (Centre for East European and Baltic Studies) stod för arrangemanget, där forskare vid högskolan presenterade aktuell forskning inom området. Tanken är att detta ska bli en årlig större konferens med inriktning mot Östersjö- och Östeu ropafrågor. Den första stora konferensen planeras till hösten 2014. Forskarskolan BEEGS (Baltic and East European Graduate School) ger, inom ramen för CBEES, kurser och semina rier för doktorander som via medel från Östersjöstiftelsen antas till forskarskolan. Seminarieverksamheten riktar sig till alla intresserade vid högskolan. Under många år har cirka 10 doktorander antagits årligen. Under 2013 var verksamheten yt terst begränsad eftersom det då, på grund av budgetrestriktioner, inte kunde antas några BEEGS-doktorander. 2014 kommer dock verksamheten att löpa som tidigare när 8 nya doktorander startar sin utbild ning under höstterminen.
SÖREN JANSSON Prorektor
EN VIKTIG FÖRÄNDRING för forskningen
under förra året var sannolikt högskolans nya organisation med färre institutioner och ändrad ämnessammansättning. Sär skilt relevant för forskningen är att de nya institutionerna samlar de fyra områden där högskolan från 1 juli 2010 har rätt att examinera doktorer. Förhoppningen är att den nya organisationen ska utveckla både forskning och forskarutbildning vid hög skolan. Den nationella och internationella konkurrensen om forskningsmedel ökar oavbrutet, och det är viktigt att löpande överväga möjligheter att ytterligare stärka kvaliteten i denna viktiga verksamhet. n
2013 UTGJORDE FORSKNINGS VOLYMEN 41 PROCENT AV HÖGSKOLANS VERKSAMHET, VILKET ÄR EN HÖG ANDEL. MOA 2013 | 39
40 | MOA 2013 Natt över högskolan.