1978 3 4 by Skärgårdskryssaren

SKÄRGÅRDSKRYSSAREN Informationsorgan för Svenska Skärgårdskryssare Förbundet, SSKF nr 3--4

1978

årg. 5

SlaghĂśken och Cobra pĂ¤ A-banan i Sandhamn 1976

foto H Holmberg

SKÄRGÅRDSKRYSSAREN officiellt organ för Svenska Skärgärdskryssareförbundet SSKF

Redaktion: Red, adress: Ansvarigutgivare:

Thomas Strand, Per Thelander Thomas Strand, Edinsvägen 12, 3tr 13145 Nacka Tel 08/7180268 Thomas Strand

Frägor rörande SSKF's verksamhet kan ställas till Ordförande:

Jonas Brundin

sekreterare:

Ann-Karin Reuterlöv

Tel 08/889041

Kassör:

Annika Ericsson

Tel 08/7559482

SSD"s adress:

Box 8178,

Tel 08/156307

10420 Stockholm

SSKF säljer vimplar märken och dekaler dessa kan beställas genom att sätta in pengar pä SSKF's Pg 796641 - 9. Priser: Vimpel 10 :Märke 7,50:Dekal 2:Tröja 70:-

Utgivningsmänad 1979 Nr 1

3 4

Sista mtrl. dag 23/1 23/3 2'J/9 23/11

Utkommer 15/2 12/4 15/10 15/12

Du har väl köptskärgärdskryssareregeln? Regelboken kostar 25 kronor och fäs

genom insättande av pengar pä SSKF's Pg,

Omslagsbild: Tjugotväorna Fragancia och Pierina vid rundning pä skärgärdskryssarepokalen 1978, Foto: Per Thelander

SSKF

HEJ

Säsongen är över och planer välvs för bätbyte, bätbygge, renoveringar och andra smärre jobb som hör vinterhalvåret till. Efter tvä dåliga somrar i rad stiger väl efterfrågan pä stora båtar med värme ombord och mänga går i plastbätstankar. Möjligheten att bygga skärgärdskryssare i plast finns ju numera. Regeln är inte helt färdig ännu för de större klasserna och det saknas pluggar, men ett "one off" skrov blir inte sä mycket dyrare och regeln tar vi fram snabbt om någon är intresserad. Intresset fBr nya träbåtar är stort sedan plastpriserna rasat i höjden och i är gör vi inom ramen för kursverksamheten studiebesök vid ett av de byggen som pågår i vinter, Vi med ebb i kassan får väl hålla oss till det vi har och försöka förbättra sä

längt det går. Men kom ihåg att kontakta en mätningsman eller klassificeringsnämnden innan du gör något större ingrepp. Speciellt gäller det riggen där mänga ovetande om vad som gäller, kommit till kappseglingar med jakter som inte mäter in och även om inga ännu lämnat in formell protest väcker detta ont blod. stockholmsflottiljen har börjat fungera och redan i är ordnat ett begränsat antal uppläggningsplatser och man jagar efter en lokal för amatörbyggare. En västkustflottilj är i vardande och vi hoppas att det här ska slå väl ut med bättre kontakt med distriktseglarförbunden och möjligheter att fä kommunala bidrag •

•

Kom ihåg kursprogrammet, 20 jan. 1979 studiebesök pä Karlsro båtvarv, Skärgärdstrettia i mahogny under byggnad,

FrAp redaktionen.

Du hAllar nu skärgärdskryssaren nr 3-4 1978 i din hand. Den är lite annorlunda mot de senaste numren, Du och alla andra medlemmar i förbundet har säkerligen konstaterat att tidningen är kraftigt försenad (ätminstone halva tidningen). Nummer 3 skulle egentligen ha kommit ut 15 oktober, Utan att närmare gA in pä orsakerna till detta kan vi konstatera att ambitionerna att hAlla kostnaderna nere genom annonser och kvaliten uppe i tryck och papper varit svArt att genomföra, Det har ocksA varit svArt för tryckare, som ej gjort 11 nAgra pengar" pil. tidningen, utan varit tvungen att lAta mer inkomstbringande arbeten gA före, Vi ser oss nu tvungna att göra tidningen pil. nytt sätt och vi vet ej ännu hur kvaliten blir, Vi tycker det är trll.kigt, för onekligen har tidningen, när den väl kommit, varit snyggt och proffsigt gjord. Vi tycker dock det är viktigare att medlemmarna vet när tidningen kommer och att vi kan hALla vAra utlovade utgivningsdagar. Tidningen är ju främst ett informationsorgan för SSKF och det är viktigt att kallelser, program mm kommer ut i tid. Det bör ocksA göra att portokostnader för klassklubbarna kan minska i det att samutsändningar kan ske. Tidningen är dock, som tidigare, helt beroende av medlemmarna, Vi vädjar till er alla att medverka till att vi fAr en bra och läsvärd tidning, Vi tänker satsa pil. det vi började med i Ar. Att ha en fungerande kontaktperson i varje klassklubb. Det har fungerat fint med 22-klubben i är. Ni är alla välkomna som redaktionsmedlemmar eller biaragsgivare, vare sig det gäller skäll pä tidningen, den egna jakten, mätningsproblem eller skönlitterära alster, Till hjälp för er presenteras 1979 Ars tidsprogram för tidningen: Nr 1 Sista materialinlämningsdag 23 januari, utgivningsdag 15 februari nr 2 -"23 mars -"12 april nr 3 -"24 september -"15 oktober nr 4 -"23 november -"15 december Vi hade tidigare material till nummer 3 färdigt, men som aldrig kom i produktion, I och med att vi slagit ihop t ,vA nummer till ett dubbel t julnummer har vi hunn i t fA in kommentarer till tidigare material, Detta gäller Hans Wahrol~ns referat frän Kanholmsdagen till vilken det finns en uppföljande artikel längre fram i tidningen, Kanske kan det bli nägot att diskutera om? Thomas & Per

dCooe>ooooo

n,-=::::==s U

00 O

O O

C' O

OO<ODOOOO

Kom ihll.g att boka in lördagen 27 januari 1979. DA häller SSKF sitt Arsmöte i Stockholm, Särskild kalless om detta kommer,

SEGELBÅTENS DAG

1 978

5-ÅRSJUBI LEUM

Exakt lika många jakter som föregående år hade anmält sig - 124, I veckan innan starten blåste det kraftigt och väderleksmetropolen i Norrköping spådde nordliga vindar med kulingstyrka för helgen, Förmodligen gjorde detta att flera valde att spara på jaktmaterialet eftersom en hel del återstod av seglingssäaongen, Hur det sedan blev framgår av bilden ovan där jakterna cirkulerar i väntan på start, 95 jakter fullföljde dock, Den utlovade N-NO vinden gjorde att jakterna fick pröva ett nytt banalternativ, Bana C, start utanför Getfoten, mot öster, rundning av Bergholmen och efter Ormingelandet in mot Stockholm, Tyvärr uteblev både vinden och nordosten, Den lilla vind som var stod på NV-kanten, Detta innebar en undanvindssegling med enbart en gip. Alla stora startfält skötte sig bra och kom iväg utan tjuvstart, I det trånga hålet mellan höga Bergholmen och Tynningö nådde ingen vind ner till jakterna i de mindre klasserna. De större jakterna tog vind över trädtopparna och kom snabbt ikapp de mindre, Några smög efter stränderna i hopp om någon vindkåre, men fann bara grund ( vilket hördes ), Vid rundningen efter Bergholmen rundade 80 jakter på linje, Det var synd om dem som hade ytterapår, det dröjde innan de kom ur läakuggan, Att det i trängseln inte hände något får man tacka alla duktiga rorsmän och besättningar för, Det var inte enbart spännande att på en liten 22:a inklämd mellan större jakter och utan möjlighet att gira, se stäven på en 75:a komma ikapp den egna jakten utan möjlighet att bromsa och höra Toms pigga stämma: "Sikta på något billigt," En del jakter gled på tyngd och toppvindar igenom det stora fältet ooh kom fria, Andra mindre jakter hamnade fullkomligt i lä bakom exempelvia Beatrice-Aurores uppåt 200 kvm satta segel,

Efter rundningen var det halvvind ända till Blockhusudden, De stora skärgårds-

~yssarna gick utomordentligt. Beatrioe-Aurore fångade med sin höga rigg (25,5 m över däck ) in den vind som stod över öarna och skar som en kniv genom hela armadan. Hon startade sist 26 minuter efter 15-jakterna och var först i mål 6 min och 46 sek före andra jakt. seglad tid blev för henne 1 tim 54 min 59 sek. Magnifikt.

Att det blev de stora jakternas bana accentuerades av att bland de 10 första jakterna återfinns en 120, tre 75 och tre 55 kvm jakter. Det kändes förmodligen skönt att. sli:ppa kryssa. sig igenom 100 jakter till skillnad från föregående år. Fantastiskt av lilla Wiwi och Cariooa att komma med i detta sällskap. På banan utkämpades dock hårda inbördes dueller. Där sågs exempelvis 40-klubbens styrelse på Aziza och Britt-Marie i privat luffningsduell upp mot Askrikefjärden. Trettiorne Saga och Hortenoe hängde ihop nästan hela banan i 11 olose raoe". Många andra närkamper icke att förglömma. Alla kämpade sin egen kamp på något sätt. Med på banan fanns traditionsenligt äskådarbåten !>!F Tranan med speaker Charlie Sahlberg ombord. Han har inte någon gång fått segla sin jakt på segelbåtens Dag. Charlie berättade att på Tranan fanns 87 betalande plus alla""gratisbarn". Han trodde att SMHI hade skrämt bort flera. Förlusten på Tranan blev 1000 kr pga att inte fler kom. Tranan är klassad för 250 personer. Charlie passade också på att tacka de funktionärer som ställde upp. Thomas Alm~r med familjerna Ahlquist/Hansson som vanligt vid start, i år med nyskänkt Trygg - Hansa klooka till hjälp. Familjerna Soheierman/Åstrand som kunniga målfunktionärer. Tyvärr är intresset i övrigt klent. På efterlysningen av funktionärer till segelbåtens Dag i Skärgårdskryssaren 2/78 anmälde sig två personer. 37 behövdes. De lätta vindarna gjorde att eftermiddagen var långt lideu innan jakterna nått Galärvarvet. Samtidigt med att aktiviteterna där startade började det regna. Utställningen, i år designad av Kenneth Derlow med hjälp av faktaohefen, regnade bort. Precis som den dagen efter i stadshusparken blåste bort ( bokstavligt talat ). Svenska Frisbeeförbundet hade uppvisningskastning och i regnet ställde tappra SSKF:are upp i längdkastningstävling i frisbee. Dock noterades avsevärt blygsammare längder än svenska rekordets 103 m. Prisutdelningen förrättades i Peo Håkanssons frånvaro av mångsysslaren på segelbåtens dag K-H Sahlberg. På det av gedigna stora pokaler fullpackade prisbordet återfanns en del udda priser, bl a "Spjutet" till banans längsta jakt ( BeatrioeAurore), "Paddeln" till sista jakt, sandpapper till behövande jakter. Tre priser delades ut i varje klass. I de största klasserna delades även ut ett fjärde pris ( ' dvs i 22, 30 och 40 kvm klasserna). Den totala prislistan framgår &V bilaga nedan. 5-årsjubileet firades med skärgårdskryssarbal - pä nytt "inneplejs" - Källhagen. Förbundets medlemmar skapade en fin stämning. God mat avlöstes av dans till vår nye discjockey ( skolad i 11 Kyrkis" i Danderyd på 50-talet som så många andra), Hans Wall~ns goda musikval. Hans gjorde också en bra debut som speaker på Blookhusudden. Tyvärr var vi inte betrodda på Källhagen, vilket vi alltid varit på alla andra ställen vi gästat. Klubbmästaren Claes-Peter fick ett delikat problem att lösa under kvällen. Att hosta upp 7000 kronor före kl 2400 för att vi skulle bli utlösta från krogen. Febrilt letande i tomma plånböcker slutade dock med att solventa medlemmar i SSKF grep in. Företaget Marin & Alpin hade dagskassan med och förbundet kunde slippa ut från krogen i sena höstnatten. Söndagen - hemseglig och flyttning av utställningen till stadshuset och The Seandal Beauty Trophy Raoe på Riddarfjärden. Flera av förbundets etora jakter hade slussat in, Birnita för att försvara fjolårsseger.n. GYS som arrangerar detta bjuder in jakter över soandioap 8,5 eller gaffelrigg. Det senare kunde dock bara

ses pä tvA jaktert X-et traditionsenligt bra resultat och Oberon, I övrigt var det tunnsätt i denna av GYS sä omhuldade riggklasst sä GYS fär skärpa sig om man vill göra skäl för namnet, Nu dök det upp en ny plastbätt Omegat med mätbrev 1t96 som livligt sekunderades av GYS speaker ( förmodligen den enda bät han kände till) till vinet före Waaa 55:or och jakter. I hällande regn innan prisutdelningen försvarade Sune Carlsson ostkustäran genom att alä Pelle Pettersson i matchrace i 6 M R-klass ( 3-0 och byte av båt mellan varje kör), Sveneka Skärgårdakryssareförbundet vill avsluta 5-årsjubilerande segelbåtens Dag - Skärgärdskryssarnaa Dag - med att tacka funktionärer genom vilkas insatser det hela går att genomföra och de välvilliga företag som skänkt gåvor eller länat ut utrustning. Varmt tack till Orrje & CO Fructua AB (Pommac) Trygg-Hansa 3M statena Sjöhistoriska Museum Svenska Frisbeeförbundet .JP-Reklam

Båt För Alla SS Brunnsviken Vikingarnas SS studio Andr~n AB Mako Bätarna/Göran Andr~n

Per Thelander Resultatlista segelbåtens Dag 1978 1 2 3 4 5 6 7 t:1

10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36

150/1 Beatrice-Aurore 55/41 Hexan 75/2 Birnita 30/136 Carioca 55/2 Mayflowar 75/1 Gun 75/19 Katja 22/57 Wiwi 120/ !rene 55/15 Ninni 30/27 Pang 30/125nElisabeth 30/135 .Jacanaii 40/16 Mariann 30/59 Bellona 55/43 Kee-go 22/180 Neana 15/15 Lale 55/46 Carina 30/82 Solkatten 55/6 Stormfågeln 30/204 Senerita 30/206 Sonny 40/15 Sif 22/177 Lill-Stina 40/62 Gazell 75/22 Måaem 30/127 .Juni 40/60 Fägel Grip 75/Elvan 55/17 Eva 40/66 Eugenie 40/4 Zerita 30/77 Pilen 22/158 Brisbi 40/29 Britt-Marie

37 95/20 Dafne 73 30/88 Britta III 38 40/32 Taifun 74 40/SL33 Igea 39 75/18 Blanka 75 22/SL 244 .Jacana 40 75/KR1173 Oberon 76 30/SL 208 .Jolly 41 30/61 Cobra 77 30/178 Swing 42 22/165 Ramona 78 30/104 Häxan 43 22/5 Tanja 79 22/205 Lucky Chance 44 55/32 Mari tza 80 40/81 Ellinore 45 40/52 Aziza 81 22/94 Sassa 46 55/SL 139 Gun 82 30/200 Yvette 47 30/31 Lindagull II 83 40/May II 48 22/265 Solong 84 30/Namnlös 49 75/24 Bianka 85 22/236 Solbritt 50 30/49 Satana 86 22/83 Karin 51 22/345 Tiger 22 87 40/69 Thallatta 52 22/279 Gullvingen 88 22/266 Tatjana 53 40/84 Kajsa 89 30/92 Pyrola 54 22/263 Fragancia 90 15/43 Ramona 55 22/299 Tintomara II 91 15/21 Örnungen 56 30/50 Alfsol 92 40/48 Hazard 57 22/120 Naiv 93 22/221 Minerva 58 30/98 Titti 94 22/16 Sun-Ray 59 30/1 Finisterre 95 30/SL 125 Chico 60 15/101 Rödluvan 61 95/18 Daphne Grattis Nornan IV som träf62 30/68 Saga fade så rätt, 63 30/44 Hortence För den intresserade sä 64 40/51 Oihonna har Charlie alla jakters 65 30/Solstrimman tider i minuter och sekun66 30/66 Nornan IV der ( nästan alla), 67 40/Donna Q 68 22Z238 Conder 69 40/SL 112 Ann-Charlotte 70 30/174 Sheila 71 22/25 Charmen 72 40/1 Yrsa

l1LL

..:SSKF

1..0

Nästa år är det åttio år sedan de allra första fröna sattes f5r Vikingamas Segel Sällskap. Detta åttioårs-jubileLVn har vi tänkt att fira med en oförgl5mlig fest ombord på M/S ACHILLEUS - den glada - med des tination Mariehamn/ Aland. Avgång från Ske~psbron Kl 20.00 den 1O febr. 1979. T1llbaka dagen ärpå (söndag) V1d samna t1d. Väl ombord skall du inte behöva trängas. Anej ! Båten vi äntrar är vår egen under 24 timnar. För det blygsanwna priset av 95:- får du bl. a . en jubileumsmiddag . Denna äter du naturligtvrs-till vår egen orkester. Därefter tar nattens överraskningar vid. Förutom klinkande pianospel och rymlig cocktailbar, med dans inom räckhåll, kommer det att hända en hel del, vilket vi inte vill avslöja nu.

OBS Medlemmarna i SSKF Inbjuds detta 80 ärsfirande.

av VSS att delta i

Nä r natten börjar bli sen och du helst av allt vill gå och lägga dig, finns det en sovhytt för var och en. På hemresan dagen därpå serveras en lunch och fortfarande är pri set 95 kronor - för hela "kalaset", men BOKA I TID! En sak till, samtliga priser ombord är SJUPRISER och det vet väl var och en vad det betyder? AN:-IAL dig till Thomas Kjaerboe skriftligen. (Använd bifogat anmälningskort J • Vill du veta mer? Ring då Thomas VALKCM-lEN till en fest som ingen Viking får missa. ~~ Klubbkommitten

VIKINQARNAS .sEQEL SÄLI.WIP

SK 15 KLUBBEN

15 - KLUBBENS framtid 15 - KLUBBEN bildades 1975-03-01 med tanke på att samla alla ägare till 15jakter och ägarnas intresse under ett gemensamt namn, 15 - KLUBBEN. Dess vara eller icke vara har kunnat diskuterats titt som tätt när man tittar på uppslutningen. Vare sig det gäller vinter eller sommarsäsong. Vid klubbens arrangerade aktiviteter har intresset knappt varit mätbart pga minimal uppslutning. 1-3 personer i genomsnitt har vid varje tillfälle visat sitt intresse och 15 - KLU~~~N arbetar med ett medlemsunderlag av 30 et och 23 jakter. Efter dessa 3 år av ideellt arbete anser inte sittande styrelse att det längre är befogat med så många frivilligt arbetande i styrelsen för ett så minimalt intresse som medlemmarna visar. ~tyrelsens

tidigare utseende: Ordförande Kassör Klubbmästare ;:;ekrete rare

( Kjell P ) t Rolf F ) ( Bengt S ) ( Hans N )

Någon e k återväxt av ideellt arbetande för 15 - KLuBBEN har inte heller gått att finna och de sittande i styrelsen har antingen sålt eller ska sälja sina båtar inom sinom tid \ har ej med detta problem att göra J varför ett beslut om 15 - ÄLUBBENs framtid har tagits, som lyder enligt följande, { någon utlysning om årsmöte för detta beslut har ej gjorts. ~tyrelsen ansåg det ej nödvändigt med tanke på det ovan sagda, ~eslutet har ej att göra med paragraf 10, "upplösning av klubben"): " ~·ör oviss framtid, för maximalt ett år i taget kommer namnet 15 - KLUBbaH att bestå. någon officiell styrelse eller officiella möten kommer ej att/finnas/utlysas. Officiell kontaktman för ett år i taget blir Bengt Sternå, 15JLa-Le. Medlemsförteckningen kommer att skötas av B. S." Övriga administrativa och tekniska frågor är ej ännu lösta. Dessa kommer att behandlas senare i kommande möte~n) och redogöras i ett senare tidningsnummer. Kjell Peterson, 15/ Ramona,

30/Bohem~

15 8-43 Ramona

15 klubbens kontaktman: Bengt Sternå 10

MOT MYGGORNA PÅ RÖDLÖGA En blåsig kväll 8 - 10 m/s sammanstrålade två 15-jaktsr vid Getfoten dagarna ef~ ter midsommar. Den ena jakten, 15 La-Le kom seglande snabb som en vessla ( kanske bekant sedan årets segelbåtens dag ) Hon låg nästan i marvatten pga tre man + packning fanns nere i båten för en veckas segelsemester. Den andra jakten hade hittat "sin" vind. Ramona kom i stor karriär indragande till Getfoten. Hon hade tänt på alla segelcylindrarna.

De båda rorsmännen som bordade bryggorna vid Getfoten fann det egendomligt att inte fler båtar fanns där. Det brukar ju vara fullt som i en sardinburk, men efter en - ännu så länge nykter tankeverksamhet så var det inte segelbåtens dag - ännu. seglen gick upp ~ topp, färden gick igenom Stegesund, den ryska oljan, förbi Grinda upp till Norra stavsudda för att proviantera. Listan löd och fick lyda veckan igenom: 1 kg dumleklubbor, 1 limpa, 1 ost, 2 konserburkar till dagens middag, Vidare genom paradiset upp igenom Husaröladen förbi S 1 120 Irene till Själbotna för att hälsa på fåren, Har alltid önskat mig ett får som båtdjur, Försökte fånga ett levande men fick aldrig tag på något för det fanns inga. Morgonen därpå såg däcket ut som en fårtoalett, Fullt med intra~pade fårlortsklimpar överallt, Vi hade trodde vi - nästan - fått besök av våra får från Själbotna. Det var besättningarna på de två jakterna som var de skyldiga insåg vi när vi hade vaknat tillräckligt, Färden gick vidare förbi Svartlöga till Rödlöga senom sund och vikar och smala passager, Kölen smekte Rödlögas sandbotten. En och annan gång sade det ifrån, Vi tittade oss runt, Ingen märkte något och vi fortsatte till vår vik. Något sade oss att här stod inte rätt till. Vi kände något sJm kröp inom oss. Men våra tvivel besannades under kvällen, Något kröp och flög runt om oss, Myggor, MYGGOR, M-Y-G-G-0-R stora som f-n. En fingerbredd mellan ögonen hade de flesta. Några två fingrar. Det vart en kort kväll, tro mig, La-Le hade dessutom inget myggfönster, Det slogs vilt och dunkades så att man trodde att näven skulle gå igenom hennes bordläggning och komma in till Ramonas ruff, Var det några som var myggbitna så var det La-Les besättning, Snarare röda hund än myggbitna. Vi ville ut i det fria där allt blåste bort, Alltså, ut till Rödlöga - Storskär, igenom alla fågellortar på sjökortet. Det vart tvärstopp, "För många grynnor" skriker Benke, "vänd fort," Hjärtat i halsgropen och 360° på rodret, Han hade själv knappast något vändutrymffii nämligen och i fortsättningen höll vi till ute på havet, Kallskär nästa. Disigt som i ett mjölk-paket, Grynnorna bara visslar förbi, Jag hade - trots att en kompass fanns ombord villat bort mig och följde La-Le som i en svans, Benke lever farligt tänkte vi. Allt gick bra. Kallskär var fantastiskt ( rekommenderas att besök ), Det disiga gjorde det ännu snyggare, Spiken genom Kallskär förbi Rödkobbarna ner till Lökaö genom farleden rundar södermöja in till Träskö, Natthamn äntligen, Vi delar på oss, La-Le går in till skärgårdens mittpunkt - Ingarö. En resum~: Vi hade slör/halvkryss hela fem dagar och gjorde denna tripp i stockholme skärgård, Toppenvindar, En härlig vecka - bortsett från "flygplanen" på Rödlöga. Kjell Peterson

22 - KLUBBEN

- ::... -~

--= -=--

22:or inför rundning på Ekoln 1978 BQNITA yapp skärgärdskryssarepokalen

213 Bonita med Tore Källmark vid rodret tog hem årets skärgårdskryssarepokal. seglingarna gick på Ekoln utanför Uppsala. Jämna placeringar i sex genomförda seglingar var det som gjorde susen för Källmark och hans gastar, Bonita h~r haft vittring på pokalen de senaste åren - en vindpust fattades i Sandhamn 1976, och 1977 i Västervik blev det en andraplata, När Ekolns SK arrangerade pokalseglingarna på ett mästerligt sätt - var det daga för Bonita att slå till, Men i hasorna följde 255 Amorita, som vann förra årets pokal och 267 Gunnel II som vann i Sandhamn 1976, 20 jakter hade anmält sig- 18 lyckades tråckla sig upp längs de smala sunden efter Stäketbron, Längs stränderna stod förvånade kor och glodde när jakterna passerade, Mätdagen på onsdagen avslöjade att några båtar inte klarade kraven utan dispens, efter rundningen

11 Flyter båten en halv millimeter minus på märket så flyter den inte på märket", tyckte mätmannen Per Thelander. (Alltså dags att segla i saltvatten nästa år).

Torsdag var det så dags för första start. Envist regn och skaplig vind. Uppsalabåtarna 255 Amorita och - sensationen i plast - 345 Tiger 22 glider iväg på hemmabanan och kör hem 1 :a och 2:a placeringarna utan tveksamheter. 213 Bonita blir 3:a. 2:a seglingen. 238 Condor visar plötsligt lejonklon - leder från start till mål. Bonita seglar upp sig från 4:e plats och blir 2:a. Fredag. 3:e seglingen. Amorita sätter sin andra spik. Bonita visar sin jämnhet och blir 2:a. 201 Finikette börjar gå bra i dagene något lättare vindar och lägger beslag på 3:e plats, 4:e seglingen. Hemmabanan för Uppsalabåtarna tycks inte ge några avgörande fördelar. Finikette slår till och kommer 1:a Condor 2:a och 306 Pierina blir 3:a. Lördag. 5:e seglingen, 225 Ulla-Britt leder stadigt varv efter varv ända till sista kryssen då 331 Good Bye går förbi, Bonita hakar på som en skugga och blir 2:a. Ulla-Britt halkar ner till en 3:e placering, 6:e seglingen, Nu är det dags för 336 Delfin att sätta en spik, Bonita blir som " vanligt 2:a, fast den här gången först sedan Finikette, som var lite för het på gröten i starten, blivit diskvalificerad. 267 Gunnel II seglar upp sig från 14:e plats vid första märket och går i mål som 3:a.

• .!

I sammandraget för pokalen vinner Bonita med serien 3-2-2-2-2T sämsta seglingen borträknad. Närmaste platserna i pris~~ tan blev 2. 255 Amorita, Ragnar Lindstedt ESK, 3. 267 Gunnel II, Bertil Klinga ESK • 4• 345 Tiger 22, Lars-Olof Johansson ESK. 5. Finikette, Per Erik Pettersson

t.:::--

Margita och Pierina

vid mållinjen

Christer Hillbom

Bonita på väg mot segern i skärgårdskryssarepokalen 1978

(foto: Per Thelander)

1:3

seglingar i Stockholm Förhoppningarna om ett högt deltagarantal var stora inför årets seglingar, stockholmsserien hade utannonserats, Till Rasta och SSS Vårregatta kom också sju jakter med sådana celebriteter som Ragge på Amorita och Berra på Gunnel II, Lördagens första segling gjordes också_upp mellan dessa, Vinden omväxlade med stiltje och solen gassade, Arnerita låg länge först men på länsen gled Gunnel II förbi i ett vindstråk och vann, Gullvingen kom trea med nya lappar som Bertil sytt, Andra seglingen inställdes då klockan blivit mycket. Även söndagen var solig och varm, Efter att ha drivit omkring på första kryssen och slörarna kom vinden men då avblåstes seglingarna till stor förtret för Roffe på Gullvingen och Ragge på Arnorita, vilka måste segla hem på grund av tidsbrist, När starten återigen gick var vinden god och stadig, seglingen vanns av Condor med mig själv vid rodret och Gunnel II kom tvåa, Resultat: 1 267 Gunnel II 2 238 Condor 3 57 Wiwi En vecka efter vårregattan gick Slandö Kalvs regattan med i år två seglingar, Blott tre jakter ställde upp i första seglingen, Wiwi 1 Brisbi och Condor, Solen gassade även denna helg och med de svaga vindarna blev · seglingen mycket chansig, Seglingen_vanns till slut av Mats Ulltin på Brisbi 1 vilken hade Wiwi alldeles bakom sig med spinnakern satt då vinden vridit kraftigt, På kvällen blev det dans på Slandö Kalv. Vilda rop hördes från TV-tittande fotbollsentusiaster, SverigeBrasilien, Söndagen bjöd på jämn ganska svag vind, Margita hade nu också sällat sig till startfältet, Condor med min bror Magnus vid pinn tog en god ledning och ledde fram till märket innan kryssen mot mål, Här blev nu stora delar av startfältet liggande i över en halv timme, När vinden äntligen kom visade Wiwi oss aktern, Resultat: 1 57 Wiwi 2 158 Brisbi 3 238 Condor Vikingaregattan brukar vara ett populärt mål och i år kom sex jakter, Glädjande nog visade sig en ny 22:a 1 nr 5 Tanja med Per Engdahl vid rodret, Första seglingen blev mest en överlevnadssegling för de små 22:na. Jag tyckte själv det var ganska otäckt i byarna med den bitvis ganska krabba sjön, Brisbi låg kvar i hamn och Margita tappade storfallet innan start, 22:na hade i år förpassats ända ner till 11:e start, femtio minuter efter första. I den hårda vinden seglade vi därför igenom två, tre tidigare startfält, Gullvingen fick problem med sitt fockskot och Condor vann därför ohotad, Andra seglingen gick i lugnare vindar men Wiwi och Tanja var trötta och seglade i hamn. Endast Gullvingen och Condor återstod, Vi gjorde en jämn fin start med god fart men vände båda då vi inte hörde vem som tjuvstartat, Det visade sig vara en annan båt, som seglade scandicap och startade i samma start som oss, Condor lyckades bäst undvika de vindhål som fanns i banan och vann även den andra seglingen. På kvällen dans på dansbanan och snack i båtarna, Natten var kylig, kring noll, Söndag, Sol och svaga vindar. De stora skärgårdskryssarna hann släppas iväg på sin distansbana innan bleket kom, Vi låg sedan och drev och undfägnades med dragspelsmusik, Blötsligt hördes ett brak och Tanja sågs därefter driva iväg från fältet, En sexa hade kommit upp på ofri bog och kapat vanten på Tanjas babordssida, När starten slutligen gick, seglade ett styrenskal för halvvind längs startlinjen framför stäven på Gullvingen, Så när kollision, startfArtyget lämnade senare in protest och kallade Roffe som vittne, En ovanlig men effektiv protestvariant, Plastbåten dröp dock av innan protestförhandlingarna, Wiwi fick dock en god start och kom fri och ledde seglingen från start till mål, Gullvingen tvåa i kamp med Condor, Resultat: 1 238 Condor 2 279 Gullvingen 3 57 Wiwi

1 l

l 4

Efter sommarledigheten och Skärgårdskryssarepokalen stundade nu höstens seglingar Först på programmet var Getfotsregattan. Denna segling skulle också gälla som 22-pokal, A22:na seglade därför utan spinnaker för att kunna delta i samma klass och tävla på lika villkor, Hela nio jakter var anmälda till 22-pokalen men endast fyra visade sig vid starten, Tre A22:or gav ett fält på sju jakter, startlinjen hade lagts nära ett grund och Wiwi gjorde snabbt en påhälsning, Wiwi sågs sedan under kappseglingen kryssa omkring och med tårar i ögonen be om lite Ettan, Alle man till pumparna, Kring detta gru.nd svärmade nu stora delar av startfältet, 120:an !rene dundrade förbi med någon meters marginal, Iskalla navigatörer ombord på vår stolthet, Molnen på himlen drev upp krafteig lokal vind, Däremellan ganska måttlig vind, En otäck kollision skedde i 30 kvm klassen med mastbrott och hål i fribord som följd, Condor lyckades vinna första seglingen före Wiwi som hade pumpat sig fram snabbt, Andra seglingen med svagare vindar. Tanja visade sig ha goda resurser, Placeringen på de tre första jakterna byttes och inför sista seglingen stod Wiwi, Tanja och Condor på samma poäng, Kvällen avnjöts på flera håll med medhavda kräftor, Pilkastning och ringkastning blev en lukrativ affär för arrangörerna, Lätt lurviga individer försökte vinna den åtråvärde whiskyflaskan, Söndag och ganska god vind, Tanja var skickligast i att runda lovartsmärket som låg uppe i vassen med omärkbar vind som följd, Fältet blev utdraget med en på slutet ohotad Tanja i täten. Condor kom in på andra och den detroniserade mästaren Pelle Mineur på tredje, Rorsman på Tanja åkte i vattnet efter vild kamp, Nu återstod blott segelbåtens Dag ooh

SSS Höstregatta bland höstens attraktioner Peder D

l Wi-wi Vinnare av Måsen Trophy, Lidingö Runt78

Gullvingen

KLUBBEN

Sent i november samlades drygt ~O-talet medlemmar till höstmöte och konstaterade att säsongen har varit livlig i ~O kvm-klassen, Kappseglingarna har varit många. Flera gånger har vi varit största startande klass. 6 seglingar i SK 30 POKALEN, 5 seglingar i Stockholmseerien, SSKF's distanssegling, segelbåtens Dag och klubbmästerskap \ i Vikingarnas ss ). Nybyggen i klassen är också på gång, Nästa säsong ser dock ut att bli värre. Långt framskridna planer på kappsegling åot tyska trettior i Bodensjön föreligger, Diskussionen gäller nu om vi eka ha med egna jakter och i så fall hur många, En kommitt~ har bildate och den kommer med mera information till årsmötet i februari. Nåväl - här hemma har Rune Sjöström med Carioca varit outetanding. Vinnare av både SK 30 POKALEli och Stockholmsserien. Vinnare av de 4 regattor han ställt upp i, Detta trots att flera nya jakter dykt upp i serierna med goda resultat. Exempelvia Juni, Pang och Gerd VI. Grattis Rune! Av våra andra egna vandringspris vanns PAN! CUP ·av Gunnar Olhammar med Elisabeth och Jerker-Nilsson - Pokalen av Ivar Johansson med Pani, Det är bara att tacka jaktägarna i SK önska alla Gott Uytt .Ar. Fullständiga resultat från

KLUBBEN för alla fina insatser och

30 POKALEN kommer nedan och på motstående sida,

30 POKALEN 1978 Rune Sjöström Gunnar Olhammar Charlie Sahlberg Göran Lindström/ Per Sjöhult Per Thelander Cobra Andreas Falkenmark Pang Nisse Bladh Yvette Bengt Fransen Gerd VI Ivar Johansson Pan i Andreas Falkenmark Bellona Dag Jenssen Juni Kenneth Derlow Alfsol Karl Klinga Ingabritt Roger Ieaceson Satana Måns Ahnlund Pilen Peder Clemendteeon Bellona Kjell Holmström Wättermön Olle Madebrink Hortence Lindagull II Ulf Nilsson/ Lars-Inge Svensson Solstrimman Wolfgang Lorentz Solgull III Mats Aronsson ~K

1 2

3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

18 19 20 21

136 125 174 82 61 27 200 81 163 59 127 50 150 49 77 59 106 44 31 140

Carioca Elisabeth Sheila Solkatten

Viggbyh. BK KSSS

vs s vs s VSS

vss vs s Södert, BS ÅSS

vs s

Bos ö BK VSS Ängby BK ÅSS Viggbyh, BK

vs s Åss LSS

vs s Viggbyh BK Tull. ss

7627 5051 4501

poäng

3733 3637 3330 2687 2369 2202 2132 2041 1844 1788 1706 1467 1451 1298 1040 497 263 228

Dessutom deltog i seglingarna - men ej inregistrerad i SK 30 KLUBBIDf 135 Jacana II

vs s

Sture Flink

Per Thelander

3745

------------·~.-----~i~-----------------------

SK Gäd:l.isreg plac poäng

21 Pang 31 Lindagull II 44 Hortence 49 Satana 50 Alfsol

59 Bellona 59 Bell ona• 61 Cobra

125 ~ Elisabeth 135 Jacana II '"' 136 Carioca 140 Solgull III 150 Ingabritt 163 Pan i 114 Sheila 200 Yvette Solstrimman JD

121 Juni

Vikingareg plac poäng

POKALEtT

1652

101

939

8 2

415 1849

184

12 8 14 3 4

637 1273 359 2369 2101

3 5 4 1

6 9 l

1531 1021 1263 2263

814 263 617

693

8 3

101 1191

651

:p l a c

poäng

101

SS Vega plac poäng

1027

3 7

1369 455

1101

331 605

4 3

101

814 1263 425

283

!~sta. reg

Total t poäng

3330 497

Pani Cup plac poäng

497

1929

1515

929

x Bellona har bytt ägare under säsongen Jaaana II är ej inregistrerad i SK 30 KLUBBEN

1913

Getfoten plac poäng

6 6

Pilen

81 Gerd VI 82 solkatten 106 Wättermön

9 5 1 15 16 7 2 13

1101 1865 3101 228 101 1455 2681 495

l 9 1

101 2101

923

1 2 5 8

1681 865 213

1849 617 2263

1331 3

1531

101

1040 1706 1844 2132 1451 3631 1467 2361) 3733 1298 5051 3745 1621 228 q88 2202 4501 2681 263 2041

plac

6 19 18 14 12 10 16 5 15 8 4 11 2

1 21 13 9 3 l

20 11

SKÄRGÅRDffi'REl'TIOR I DEN' NYCKFULLA MÄLAR: N Söndagen den 20 augusti var det dags för årets tävlan om PAN! CUP, Priset som vi seglar om är ett ständigt vandrande pris och en sagolik fröjd för ögat, Mannen bakom denna distanskappsegling är Ivar Johansson ÅSS, ägare till 30:an Pani ooh nestor i SK 30 KLUBBEN', Nämnas skall ookså hustru Ebba, men mer om detta sena.re.

Ivar som alltid seglat bland grodorna och vet var rommen ligger, hade som önskemål när han satte upp priset, att vi helst seglar om PAN! CUP i Mälaren och så blev det även i år - det tredje året, Planerat var att vi skulle träffas på lördag kväll vid den lilla "grodön" Vällings, en anspråkslös ö på utanskriften, men ack här döljer sig massor av trevligheter, Innan det blev kväll skulle vi ha brolyft och slussning, Vi det var Gunnar och hans Elisabeth - inte hans fru. Per och Cobra, Andreas och Pang ooh jag med Alfsol, När jag mötte de andra utanför Biskopsudden var Per i färd med att dyka efter snurran, Jodå han hittade den på ca 4 m djup, men inte ville den gå igen, nejdå, Istället tog den galanta Elisabeth Cobra på släp och så kom vi iväg, Lyft och slussning gick bra, Väl utanför Årsta ss gled Satana fram mellan näckrosbladen och satte segel direkt, Vi andra fortsatte med snurran fram till Ekensberg, där vi satte så mycket segel vi förmådde, men vinden svek oss i takt med solens trötthet och snart blev det snurran igen, Väl framme på Vällinge blev vi mottagna med pukor och trumpeter, Det bockades och negs i det att vi hälsades välkomna till ön av Ebba och Ivar och sen var festen igång, Knappt hade vi hunnit förtöja jakterna förrän Ivar bjöd oss till kaffe i den braseldade klubbstugan. Denna kväll minns jag som en av de finaste under sommaren som gick, För oss i 30-klubben är detta en träffpunkt som är positiv på många sätt, För mig tycks vi som samlas där runt Ebba och Ivar som en enda stor familj. Här finns tid för en gemenskap som vi annars aldrig upplever lika starkt, Efter båtsnack till Ebbas bullar blev det modedans åla 50-tal. Till månens sken satt vi kvar några entusiaster i Sheilas sittbrunn och fann inte ord nog för hur vacker kvällen var. seglingen skulle i år liksom tidigare. om åran gå på den lömska Björkfjärden - jo jag vet hon är lömsk, Denna dag ropade alla och envar efter en liten lagom Kajsa, men inte gav hon hon ifrån sig någon vind vilket resulterade i en bogsering av Lasses Fiskekutter, Då, när vi drogs genom Bockholmssundet kom jag att tänka på 11 Jerka" Nilsson som lär ha seglat genom sundet på kryss, utan ett enda slag,* Kan detta vara orsaken till ordet "slamkryparen?"

(

N!väl, Knappt ute p! fjärden defilerade vi förbi Cobra som hade satt segel men som inte var p! väg n!gonstans. Snabbt kastade Per en tamp till Roger som med Satana var sista b!t i kopplet, Förargligt nog var Cobras akter i den riktningen vi togs p! släp och s! var det ju inte tänkt frän början, Per höll emot s! han var bl! och fick armar länga som apor, Innan armarna hunnit bli tv! meter lyckades han vända jakten till stäven, När det häftiga startskottet gick s! gled vi - utan styrfart 5 minuter senare över linjen och s! var upptakten till PAN! CUP ett faktum. "Kryssen" till första märket var en evighet och det var stilla och varmt. Charlie som hann glömma att han rundat första märket, rundade för säkerhets skull en gäng till - The show must go on, Spottloggen visade snigeltakt baklänges i 4 - 5 timmar till den försenade brisen förlöste värt t!lamod, Först i m!l efter ca 6 timmars segling var Elisabeth tätt följd av Klingas Ingabritt, Till sist, Ett stort tack till Ebba och Ivar och till Årsta SS före och efter Pan i dagarna.

Detta berättas även om K E Sjögren. Reds anm.)

Årsta SS Jubileumsregatta, eller d! djävulen flög i Björkfjärdsn, Veckan efter var ÅSS Jubileumssegling, Sällskapet fyller de !ttio sedan dess bildande och det var ju naturligtvis en fest att fira, men seglingen den blev väl inte vad vi hade tänkt oss. Men det är klart, hade det funnits en ub!t till hands, d! hade jag ställt upp. Lördagen den 26 augusti kl 0630 löd rapporten från Sl>ffii, kuling 14 - 18 m/ s, Jag satte teet i halsen och gläntade försiktigt på ruffluckan. Bakom mig röt byarna i sin vrede och i samma stund for min tanke till förra helgens övningar, Gunnar med Elisabeth undrade om vi inte skulle gå ut och känna hur det verkar därute,,,,,,, Okej tänkte jag och revade storseglet för första gången. I nämnda ordning gjorde vi loss från ön, som i vissa stunder verkade tappa tet och ge sig iväg - hemska tanke,

fäs~

Det var Pani, Elisabeth, Satana och sen jag med Alfsol som fick lyfta tio ankare innan min tamp blev klar. satte segel i den lä som fanns, kom ut i vinden och blev nästan våldtagen av nordans käftar. Byigt som tusan och vridningar på 45 grader stup i kvarten, Kryssade ut genom Bockholmssundet i den mån det gick och hoppades komma fram till start i rätt tid, vilket vi säkert inte hade gjort, i halva sundet mötte jag Satana och Elisabeth länsande tillbaka. Jag tvekade inte ett ögonblick när jag såg dem och lade rodret dikt styrbord och seglade hem till Vällinge i en läns utan like. Kvar därute på fjärden i kamp med sjöodjuren och Gud vet allt var Ivar med sin Pani. !vars kommentar efter att ha seglat på Björkfjärden i över femtio år, "s! grym har jag aldrig sett henne som hon var idag," Detta säger allt om hur det var, Efter tredje försöket att lägga till kom vi äntligen iland och satte ig!ng att tröstäta ooh tröstdricka för den uteblivna seglingen. Besättningar från satana och Alfsol samlades i Elisabeth där Gunnar stekte ägg och skinka på löpande band. När vinden höll sitt grepp även under den andra seglingen ••••• åt vi igen, Denna gäng Chili con carne med en dessert av rabarberpaj. Trevligt trots inställd segling. Lördagskvällen fylldes klubbstugan av odelad glädje över att första seglingen ströks p g a att märkena flyttat på sig, Därefter blev det yster dans i alla riktningar. En förrnäga på dragspel rev ig!ng med n!gra evergreens och s! var kvällen räddad igen, Söndag morgon lovade SMHI fortsatt kuling, men denna dag bet de sig i skinnet, Högst 7 - 8 m/s vilket gjorde att de fem trettior som fanns där gav sig ut på

ban~n.

Tyvärr var det inte den där rätta känslan av kappsegling dä vi alla var sena till starten - utom Pani,

Pani vann naturligtvis efter tre genomförda seglingar - men, det var ju hennes väder.

Kenneth Derlow/ Alfsol

,.--i-

Pani pä Björkfj~rden under PANI CUP 1978

Bidrag till skärgårdskryssaren 3/1978 från SK 75 KLUBBEN.

SK 75 KLUBBEN En återblick på årets seglingar och evenem:mg för 75 klubben karmer först

i nästa nU!1111er av skärgårdskryssaren. Uträkningen enligt Scandicap an vilka san vunnit skärgårdens DrottnincJJ.::ckal och Hornstulls Skrot

Snides Vand-

ringspris är inte ens klara ännu. Men Kanholmsdagen 1978 är klar. Den arrangerades av klubben tillsamrans me:i

Swede 55-folket. Det hela började 26 augusti i ett riktigt busväder med regn, en me:ielvirrl an 12 A 14 m/s och vindbyar an 18 m/s. En något darrig seglings-

nämnd beslutade ändå att hissa Y-flaggan för flytväst och att skjuta startskott från det magnifika startfartyget Lord Nelson san välvilligt ställt sig till förfogande. Samtidigt for den av AGA AB lika välvilligt tillhandahållna 110torbåten ut för banläggning. Det var en kinkig upp:;ift i det svåra vädret. starten uppskjöts en halvtimne för att arrangörerna skulle få tidsutrymne under de svårbemästrade förhållandena och båtarna tid för att prova sig fram till !agan stora (=små) segel. starten innehöll nu 16 båtar (4 SK 55, 3 ~'lasa

55, 5 Swede 55 och 4 SK 75). Genast efter skottet visade sig de flesta

skärgårdskryssare ha revat alldeles för litet. De kränJde väldigt och de IlOderna båtarna tog katrnarrlot. SK 55:an Stormfågeln hänJde me:i fint från början man tvingades snart bryta på qrun:i av banskada. storseglaren Börje Larsson i sin Swede 55 S 15 Sirocco vann första kryssen, följd närmast av tre systerbåtar och därefter av wasa 55:an Long John, san karmit upp från Göteborg. Först san sexa och sjua rundade de första SK 55:orna, Hexan och Mayflower (3.14 resp 4.42 efter Sirocco). De bästa SK 75:orna, Blanka, Birnita och Katja rundade san ll-13 båt, 5

a 6 IQ;!.nuter

efter ledarbåten. En

dålig början för skärgårdskryssarna san sedan kryssade lika illa hela dagen. 55:an Ninni samt 75:orna Blanka och Birnita utgick också så småningan. Hexan uppfattade tyvärr inte på 2:a kryssen att rtll'ldninJsmärket var på drift utan gick för långt och förlorade mycket tid. I mål var Sirocco först och alla plastbåtar före träbåtarna. Skärgårdskryssarna hade dock gått hyfsat på undanvirrlarna och seglade där fortare än åtskilliga av plastbåtarna, i något fall kanske allra fortast.

2.1

Glada seglare i SWe:ie 55:or och Wasa 55:or seglade sedan till Sandhamn tillsanmans med litet rroloknare skärgårdskryssare. Ca llO personer samlades sedan till en gemensam middag på San:Thamns Värdshus dfu" lite delresultat också presenterades. Alla syntes eniga an att det knallhårda vädret gynnat de nya, oftast bättre rustade båtarna. Inför sörrlagen spåddes oförän:lrat väder även an det sades att vinden skulle avta tillfälligt fram på dagen. Men starten skulle gå redan kl 10.00. Skulle vinden hinna rrojna? skulle rran våga sätta större segel? Nej, alla kan nu

hårt revade till starten. Ja, det vill säga endast SK 55 Mayflower var franme vid linjen för att slåss not nu 4 Wasor, 5 SWedes och 3 75:or. Hexan kan 9 minuter för sent till start. strax efter startskottet avtog vinden en hel del och vid målgången blåste endast 4 svaga sekundmetrar. SWede 55:orna Vilda Matilda och Sirocco slog snabbt ut sina rev men förlorade naturligtvis lite tid på det. l:a kryssen vanns nu av Long John före Vilda r1atilda och Katja. På slören kan spinnakers upp på de flesta båtarna men inte på Katja san snabbt förlorade sin fina position och fick näst sämsta slörtid. I täten gick Long John, Vilda Matilda och Sirocco ifrån resten av fältet. Sedah de sistnämrrla på länsen slagits med varan:lra och urrler sista kryssen haft en veritabel slagduell, kunde Long John vinna en klar seger. skärgårdskryssarna - san kanske var lite oroliga för nytt hårt väder och syntes föra rätt små segel - gick inte särskil t bra på sörrlagen heller. Men någon uppryckning kunde ärrlå förmärkas. Katja blev ånyo bäst av den med en femtepla-

cering. Birnita utmärkte sig för en snabb läns med stor spinnaker, rren hon gick dåligt på kryssbogarna rred rev urrler hela seglingen. r-'!ayflower låg sexa efter första kryssen men föll sedan tillbaka. Det är nu bara att hoppas att skärgårdskryssarna tar nederlaget i år med gott nod och kcmner igen nästa år i en förnyad ansträngning att vinna det van:lringspris - en halvnodell av kappseglingsskonerten "America" - san AGA ställt upp för Kanholmsdagen. Men det räcker uppenbarligen inte med snabba skrov. Det gäller också att ligga på hårt urrler hela seglingen. De tre första båtarna i protokollet seglades helt strålande och kammer förvisso att slå i och för sig snabbare båtar an de inte seglas mycket skickligt. Därmed vågar jag inte säga att det fanns snabbare båtar på banan. slutresultatet från Kanholmsdagen 1978 blev san följer: l) Sirocco (SWe:ie 55 s 15) B Larsson, 2) Vilda Matilda (SWe:ie 55 S lO) S-H Karlsson, 3) Long John (Wasa 55 S 7692) Br Törner, 4) Carina IV (SWe:ie 55 s 12) O Hildebrand, 5) SWede Heart (SWe:ie 55 S 2) G Landegren, 6) Katja (75 S 19) O Ardersson, 7) Gil Galad (Wasa 55 S 37)

s Sjösträn, 8) Namnlös (Wasa 55 s 33) J Bergsträn, 9) Prillan III (SWede 55 s 4) B Göransson, lO) Mayflower (55 s 2) KG Eriksson, ll) Hexan (55 s 41) H Grönvall, 12) Birnita (75 s 2) T Fdling, 13) Måsen (75 s 22) B Wahrolen. In:;en av 55 s 6 Stonnfågeln, s 15 Ninni, s 46

carina, Wasa 55 s 7 Så Lång,

s 23 slaghöken, SWede 55 s 11 Mystic eller 75 s 18 Blanka fullföljde någon segling. Till slut några ord an skärgårdskryssare och icke skärgårdskryssare. SSKF har nu i några år kämpat hårt för att namnet skärgårdskryssare skall få an-

värrlas endast av båtar san uppfyller gällande skärgårdskryssarregel eller någon äldre variant av regeln. Nykonstruktioner san har t ex för små kölmått, fria roder eller för höga försegel, har attackerats för att de inte skall få namnet skärgårdskryssare. F n söker SSKF skapa ett förbud I!Dt använ:'lningen av namnet i rrarknadsföring på icke regel-båtar. fut bakqrurrl därav är det överraskande att på SSKF:s egen propagandasegling på segelbåtens Dag se båtar delta i de rena skärgårdskryssarklasserna med försegel san vid en okulär besiktning är uppenbart alldeles för höga. Sådana båtar är ju inga skärgårdskryssare enligt regeln. Gencrn att låta sådana båtar delta gör SSKF sig själva en björntjänst och skapar mindre trovärdighet för sina egna syften. Utan nybyggnation är en regel död. I de mindre sK-klasserna förekarmer dock en viss begränsad nybyggnation. I det sanmanhanget tillåter SK-regeln att vilket skrovmaterial san helst används, blott båten blir lika stark san an den byggts enligt scantlings för träbåtar. Det har diskuterats att kanpiettera regeln med en föreskrift att skrovvikten dock måste hållas lika hög san för en träbåt även då den byggs av annat 1!13.terial. En sådan bestärrrrelse synes direkt utvecklingsfientlig och ger SK-regeln ett inslag av entypsregel san den aldrig haft. Det är också litet svårt att tro att SSF skulle acceptera något sådant. Detta har alltså hittills varit ett problem för de mindre klasserna. I 75-klassen har hybyggen inte varit aktuella på mån:]a år. Men med SWede 55, Wasa 55, finska Lancing, kanske Qnega 42 m fl nya båtar

för ögonen är det dags att tänka igenan målsättningen. 1925 års skärgårdskryssarbestärmelser an K-mått och roderarran:;emang tillkan för att skapa starka kryssare. De måste dock ses I!Dt den tidens tekniska nivå. I dag är tekniken utvecklad och starka konstruktioner kan nu fås med korta kölar och fri roder på lätta plastskrov. Jir månne tiden inte I!Dgen för en rejäl revision av sK-regeln så att t ex SWede 55 kunde klassas san skärgårdskryssare. Jir det inte på sikt ett problem att det idag byggs ett antal entypsbåtar av skärgårdskryssarsnitt utan att de får någon segelsportslig hamn. Istället är de intimt förknippade med en viss tillverkare. Vilket

liv och vilken lust kurrle det inte bli istället an dessa nybyggen kurrle hållas inan en m:rlerniserad skärgårdskryssarregel och båtarna alltså få en segelsportslig registrering istället för errlast en fabriksmässig. Visserligen kan våra gamla träbåtar förlora i den konkurrensen, men är det verkligen rätta sättet att rädda dem gencm se bort från att förutsättningarna för båtbygge har ändrats mycket urrler de sista decennierna. Vore det inte riktigare att öppet erkänna att utvecklingen egentligen runnit ifrån båtar och att gencm en direkt förklaring slå fast att våra båtar främst är anistliga kulturklerx:xier. Nuvararrle SSKF skulle då istället bli en förening för äldre skärgårdskryssare. På så vis skulle våra båtar få en definitivt fredad plats och en kanske större rröjlighet än idag att virma och behålla den erkänsla de är värda. skärgårdskryssarregeln skulle samtidigt bli en egendan för en stö=e seglame allmänhet och bättre än idag fylla det syfte den från början konstruerades för.

Katjas och Birnitas målgång på VSS inbjudningssegling september 1978

2't

KLUBBEN

95:a - Pokalen. Pokalen eeglas i bäst av tre seglingar: Pingeteskadern, Vikingarnas och segelbåtene dag. Vildanden II var enda jakt på. Pingeteekadern, där hon visserligen fick paddeln men 10 poäng i 95:a-pokalen, (Dafne var ej riggad, Daphne hade motorhaveri, Kerma Gerdny och La Morena uteblev av annan anledning), På. Vikingaregattan var fallet detsamma, 10 poäng till Vildanden, På. segelbåtens Dag hade Vildanden bruten stormast, så. där hade vi andra vAr chans, Men till start kom endast två. 95:or, Dafne och Daphne, Därför ser prislistan ut som följer 1 2

Vildanden II Dafne Daphne

3 Regler för 95:a-pokalen,

22 p 12 p 10 p

10 poäng för sista båt i mAl, 12 p för näst sista bå.t, 14 i mål osv.

för tredje sista båt

Båt som deltagit i två tävlingar får sin poäng multiplicerad med faktor 1,1, Båt som deltagit i tre tävlingar får sin poäng multiplicerad med faktor 1,2, Lycka till nästa säsong Anders

foto Thomas

Strand

SK 95 KLUBBEN presenterar

95 3-19 Vildanden II

s/Y Vildanden är byggd är 1911 p! Lövholmsvarvet, ritad av Albert Andersson, Hon är byggd i mahogny ( Honduras), däcket av oregon pine, som nu är dukat sedan år tillbaka. Enligt mätbrev från den 8/7 1911 var hon riggad med gaffel, där masten var 10,23 m bom 9,82 m och ett peke på 4,16 m. Hon omriggades till yawl 1920. Troligtvis av flottan, och mäter idag 81,70 kvm. Vildanden beställdes av godsägare Max Wibom, som själv valde ut mahognyn hon byggdes av. Wibom seglade jakten end~st tre veckor per är mellan 1916 - 1930, Dä företogs nämligen en skärgärdssegling mellan Arholma och Västervik. År 1930 skänktes hon till Karlskronas Officersförening, där hon stannade till i början av 70-talet, Då köptes hon av Henrik Norlander. 1976 köpte jag henne och har seglat henne sedan dess. Vär största framgäng sedan dess i kappseglingssammanhang hade vi 1977, dä vi tog hem 95:a-pokalen, som vi är storfavoriter till även 1978. ( Se föregående sida- red:s anm.) Håkan Backström

Mätning av skärgårdskryssare

spinnakerbom,

Som jag nämnde i föregående nummer av skärgårdskryssaren,,är försegelarean ej slutgiltigt bestämd förrän spinnakerbomlängden kontrollerats, Först nägra allmäna föreskrifter om spinnakerbom, Spinnakerbommen ska sitta mot masten, vilket kan ske med klo eller genom på masten fästa beslag, Du får således inte stä ooh hålla ut bommen eller fästa den i något vant, Bommen får under kappsegling enbart föras i lovart. Spinnakerbom mätes i princip enligt figur 1. Figur 1 Figur 2 Genom addering av A och B erhåller man spinnakerbommens längd

Skiss av de1oljer l spinnakerbombeslag

Som du ser mätes även beslag på mast. Notera också att totala längden alltid mätes maximalt, dvs spinnakerbommen ska hållas utdragen frän mast under mätning, Se figur 2 ovan- beslag i detalj. Praktiskt går du vid mätningen till väga enligt följande, Först mäter du upp bommens längd från innerkant av de beslag som är fästade i spinnakerbommens nockar ( =b på figur 1, observera dock att skissen på sidan 29 i skärgårdskryssareregeln är felritad, J markeras där som ytterkant bomnocksbeslag på spinnakerbom ) och därefter avståndet från innerkanten på mastbeslagets yttre del till mastens förkant ( • a på figur 1 ), Genom addering av a och b erhåller du spinnakerbomlängden ( spl ), Enligt skärgårdskryssareregeln ska spinnakerbommen mätas "såväl i långskeppssom tvärskeppsställning från sin yttersta ända, alla beslag inräknade, till mastens förkant i midskeppsställning samt till mastens medellinje i tvärskeppsställning, Det längsta måttet blir förtriangelns bas, dvs J •" Vad innebär då denna krängliga mening? Den innebär att du får mäta spinnakerbommen på olika sätt beroende på infästning i mast, 1) Sitter beslaget placerat på mastens förkant, räknas således spinnakerbommens längd från denna, men är beslaget fästat mer eller mindre vid sidan av masten, ställs du inför en annan lösning, Då måste spinnakerbommens längd mätas enligt figur 3, således spl inklusive beslagen plus mastbeslagets avstånd från mastens medellinje ( • båtens mittlinje ), forts nästa sida

Figur 3

Figur 4 Spinnakerbom med klo

Sitter beslaget på sidan av masten mbste mätningen ske på an not sött

Av figuren framgår att om en spinnakerbom med längden ~ fästs på sidan av masten kan spinnekern i sidled spridas med längden J plus halva mastdiametarn, eftersom utgångspunkt för mätningen är mastens förkant och jaktens medellinje, 2) I analogi härmed blir spinnakerbom. med klo, som således stöder mot mastens sida, lika med J minus halva mastdiametern, Se figur 4 ovan. 3) Om masten är vridbar, se figur 5, så blir spinnakerbommens längd J - d/2 ( masten vrides 45°för kontrollmätningen ), Figur 5

Sponnakerbom o tvärskeppsstalinong

Är alla dessa nu tagna mätt av spinnakerbom plus beslag på masten lika med eller mindre än basen J, gäller basmättet, Är däremot spinnakerbommåttet större, och vill jaktägaren bibehålla spinnakerbommen okapad gäller detta mått som det nya J, Förhoppningsvis har mätning av spinnakerbom klargjorts någorlunda. Uppmaningen från förra numret kvarstår dook, Köp regelbokem, Sätt in 25 kronor på SSKF's postgironummer 796641 - 9. Per Thelander P S Observera att bilden på sidan 29 i skärgårdskryssareregeln över spinnakerbom är felritad, Spl mätes mellan innerkant bomnocksbeslag, med tillägg förstäss för mastbeslag, DS

Angående lians '1/ahrolens artikel i skärgårdskryssaren nr 3 1978 - Kanholmsdagen (.se. sia 2.1) Hans. Efter Kanhalsdagen pläderar du för att utvecklingen sprungit ifrån våra jakter och att regeln nu bör ändras så att Swede 55:or och ·; ;asa 55:or båda med trasigt underliv kan få mäta in och segla som skärgårdskryssare.

Visst kan jag hålla med om det ~ att utvecklingen sprungit ••••• ) när du jämför jakter byggda före 1920,eller t o m före 1910 vilka var våra representanter på Kanholmsdagen, med 1978 års båtar, Det är bara det att jag tror du väljer helt fel utgångspunkt för din jämförelse. Det är helt riktigt att 1978 års båtar har utvecklats en del jämfört med 1905, 1917 och 1918 års skärgårdskryssare. Men - du hoppar över ett långt och viktigt utvecklingsskede i skärgårdskryssareklasserna. Det har ju hänt en hel del mellan 1918 och 1978 också. På kappseglingar här i Stockholm har vi trettior som på alla seglingar varit !öre 55;or och 75•or trots att de startat 5 och ibland 10 minuter efter, Detta i skiftande vindstyrkor. Yå Getfoten blåste det ena dagen 12 - 14 m;s. Trettior och tjugotvåor lyckades också hålla undan för de flesta 55:or och 75:or på segelbåtens Dag trots att, vilket du själv också måste ha insett, att det var den mest perfekta bana för stora jakter man kan tänka sig - tråhga sund och enbart halvvind (en enda gip J• Dessutom seglar vi nu andra året efter learrigarad handikapp till de stora jakternas förmån. Jag tror för min del att den slutsats du drar efter Kanholmsdagen är helt fel. De som byggts före 1920 är helt andra jakter än de som byggts på senare år, trots att viktiga grunddrag är desamma. ::;:;KF•s representanter på "anholmen var lätta båtar som dels byggts med en avsevärt lägre rigg än de nu har och som dels konstruerats för avsevärt mindre,effektiv segelarea än den de nu för ~ försegel + storsegel • klass ). De var inte heller kryssbåtar i dess rätta bemärkelse då de flesta seglingar före 1920 var av distansseglingskaraktär \mycket undanvind )• Man kan också konstatera, vilket du gör, att vädret på ~anholmsdagen var mycket speciellt. Jag är övertygad om att våra jakter gjort bättre ifrån sig under normala väderförhållanden utan att därmed påstå att de skulle vunnit • .En stilla undran - varför skulle enbart Swede 55 och Wasa 55 bli "skärgårdskryssare" - varför inte Omega, .Norlin 36, halvtonnare m fl som just inte skiljer så mycket från de övriga, ev bara bredd i förhållande till längd, Avslutningsvis vill jag framhålla att det nu byggs flera tjugotvåor inom regeln i plast och att det planeras - långt framskridet stadium - byggen av fyra jakter i olika klasser i trä. Jag vet dock inte hur många som är intresserade att bygga efter att ha hört vad träjakterna kostar, men de kan eventuellt bli intressanta komplement till plastbyggena. Per Thelander P S Jag vill med ovanstående inte påstå att 22:or och 30:or är de absolut snabbaste jakterna, 1<'ortfarande gäller ju större jakt, ju snabbare jakt. uäremot menar jag att de senaste byggda, dvs 22 och 30 kvm klasserna, är relativt snabbare och sålunda mer utvecklade,

SEGLA

SNABBT

SEGLA

JAKT

SAMLAT Vill du tjäna lite

BLANDAT.

ext~l

Jag vill ha hjälp att inreda en plastbåt i vinter. (3/4,.fabrikat). Alla delar finns så det gäller att få alla prylar på plats. OBS. Inget plastarbete ... Du behöver inte vara finsnickare, utan främst vara händig. Båten ligger i Vigg_ Byholms båt klubb i Täby. 0 Ring Peter Ekström.08/7684310,eft. 18° .

Säljes. Svenska Kryssarklubbens årsböcker. 1931-1946 (1Svolymer).100.kr. Till rors med segel och motor 1946 -1967. 150.kr. Per Thelander tel.08/7580949.

SSKF,s aktivit: eter har hittills varit nästan helt Stockolmsdominerade. Detta beroende på att koncentrationen av skärgårdskryssare är störst stockholmstrakten. Nu har det emellertid dykt upp en man som är villig att samla skärgård·skryssarna på västkusten för eskader segling och kappsegling sommartid och samling vintertid.Denne man är Ronny Norperg.Du som seglar skärgårdskryssare på "framsidan",kontakta Ronny Norberg PL.8407 440 00 stenungsund Te1.031/206789.

Säljes. SK/40,10 x2,23,byggd.1909.Nya segel nytt Pinedäck och mittfisk. Tommy Gillberg.tel.985885/985657. Säljes. A15/s43 Ramona ,10,48x1,80x1,25. Konstruktör E,Nilsson, byggd i furu på ekspant 1948. Totalrenoverad mellan åren 1971-73,1977-78.Vilket innebär,omdukning av däck-rufftak.Renskrapning av skrov -botten, ny hjärtstock,nya segel,och övrig utrustning. 18000 Kr. 08/7554476 Kjell Peterson. (se bild sid 10)

Säljas. Sk 55a S15 Ninni. Tore Holm 1917. 13,38x2,30x1,85. Helt fernissad Hondurasmahogny,Oregonpine däck Nyrenoverad mast och rigg.Vinterplats. Anders Westerberg hem.0755/77771.

SAMLA 'll

BLANDAT

Säljes, 30 S-165 Kensy 1 ritad av K E Sjögren och byggd 1920, Fernissad furu, rostfri rigg o mast i mycket bra kondition, Utr: Bomtält, snurra( Yamaha) ev, vintertäckning, Pris 21000:Anders Holmgren 018/122875 Lennart Hanberg 08/256367

Till salu, SK 30 S 40 "Gerd III" (jfr skärgårdskryssaren 4/76) Byggd 1922. Harry Beckers första egna konstruktion 11 160 x 1,83 m, Skrov i förniasad furu, ruff och sittbrunn i mahogny däcket omdukat 1975, Mast, bom och skrov renskrapade och impregnerade 1976, Rostfri rigg, Två krysställ samt kryssgenua och mellangenua i dacron, bomullsspinnaker Nytt bomtält och ruffkapell 1 nya madrasser och kojer i ruffen belysning och värme, Origokök 1 3 19 hk Archimedes, Sport-Yakjolle1 två ankare, löst tågvirke, Pallningsbockar och presenniningar, Idealisk långfärdsbåt för yngre par, Pris: 21000kr Carl-Gustaf Thornström 1 Kvarnskogat 5 1 75420 Uppsala, Tel 018/112537

"Gerd III"

Från SSKF's eskader i slutet av maj erinrar vi oss att 40:an Mariann, uppköpt från Karlstad, höll på att göra sensation i det att hon var först över mållinjen i distansseglingen. Fritt ur minnet erinrar vi oss att ungefär 25 jakter deltog och att prislistan såg ut ungefär såhär ( med reservation för dåligt minne ). 1 30/136 Carioca Rune Sjöström 2 40/16 Mariann Jan-Erik Nystedt 3 55/41 Hexan Håkan Grönvall 4 55/32 Maritza Tore William-Olsson 5 30/61 Cobra Per Thelander 6 75/18 Blanka Hasse Samuelsson

Lid;nag

Rvl'lt.

Re~vl+at

SK .lRGlRC SKR 'r S S'ft E

l'll-'3 BER. TIO MlhUHR

PLUS l Il III IV

VI VII 8 9 10 ll 12 13 14 15 16

22 30 40 30 22 30 40 30 95 30 22 3C 75 30

30 30

57 ~1-~1 135 JA lANA I l 15 S IF tJ COBRA UNJA 59 eELLG~A 60 FlGEL GRIP 4S SAUNA l KERMA 174 SHEILA 2S UJFU~ 121 JU~ l BIANCA 206 S(jf\f\Y 68 SAGA H ~ORTHSE

z•

S~GL.TIO MI~UT~R

FER-OLCF MI~EUR STUR~ FLINK THGMAS STRAN O PER T~ELA~CER PELU ~NGtAHL

232.7 237.1

25~.1

AhOREA~

231.2

2CO. 7 255.4

FALKEh~ARK

STEFAN A~tERSSth ROGER ISACSSCN TCM SMITH CHARLH SAHL8ERG MIKAEL JE~NEN tAG JE~SSEN JGNAS ER~~OIN ROLF KJHLSTRC~ JAN HGBERG OLLE MAtEBRINK

222.5 224.1t

253.2

228.1

245.2

.238. 3 239.9 2H.E

247.5 .259.1

2t1.~

2t3.-4 244.8 271.0

2S"i.9

260.7 266.5 269.0

284.2 270.9

297.7

321.2 545.5

522.D

2~1.S

2'S2.5

Alla har vi seglat skärgårdskryssare någon gång. I somras hade jag förmånen att få vara mätman vid skärgårdskryssarepokalen som arrangerades av Ekolns SK i Uppsala på ett mycket förtjänstfullt sätt. ESK ställde upp mea alla övriga funktionärer. Till min hjälp med mätningarna hade jag bland andra Kurt lhl~n, mätningsman i klubben. Som brukligt är började vi vårt rarbete med att prata båt. naturligtvis hade Kurt seglat skärgårdskryssare. rtan hade under flera år ägt trettian S-72 Aila och kunde berätta en hel del om den. ~u seglade Kurt finsk särklass A, nr S-1 Amie, en vacker mahognybåt ritad av ~östa Kyntzell 1936. I mitten på 70-talet drog Kurt igång särklass A klubben och under sitt jagande efter ägare till sådana jakter fick han tag på sista ägaren av den gamla trettian. Kurt lovade att skicka över material om sin gamla trettia till mig och det kommer här i brevform. Uppsala 20.10,1976 Abåt - broder Skall nu pränta några rader med anledning av ditt tel. samtal. Jag säger lika som Arvid Söderberg sa till mig "roligt a t t få höra om en gammal vän", Ditt samtal väckte upp en hel del minnen från de 5 år jag ägde Pinocchio. Jag ska försöka mig på lite historik. "Våran" båt byggdes i Karlstad (Svenssons och ])elströms varv) efter ritningar av K E Sjögren 1919. Om jag ej blivit fel underrättad så byggdes 3 st till som varlika, dessa 4 båtar beställdes av en stockholmsz.dvokat. 30 S-72 köptes av kamrer Martin Lundin KSSS, som kallade den för .11.ila. Båten var då gaffelriggad. 1923 riggades den om och fick en metspöliknande mast. K L sålde sen båten till H Du Rietz KSSS 1929. 1930 inregistrerades den i SSVega i ~thlm av O Andersson och 1935 köptes Aila av A Söderberg Sthlms SK som 1939 riggade om till modern marconirigg. nan sålde 1941 till vonrad Dahlqvist ~sK som kallade båten Pinocchio (han hade sett filmen om trädockan samma år). 1947 köpte S Linell;G Nilsson ESK Pinocchio och de ägde den till omkring 1956 då Sven Britzne ~SK köpte den och kallade båten för Etoile, som betyder stjärnan. ~mellertid vårdades den inte som en sådan bl a hissade han ett storsegel som toppgenua med påföljd att den krumma delen av masttoppen gick ~v. 1958 låg den tidvis halvsjunken vid ~karholmen dår jag då hade en liten klinkbyggd julle läa 4,85 b 1,30. J ag hade sneglat lite på flytetyget och jag tänkte att den kanske man kunde köpa billigt. En dag stod en kille och länsade båten. Jag frågade om den var till salu. Det blev en snabb affär, Jag betalade 550 kr sen seglade vi två veckoslut ( oj vilken båt tyckte jag), Den gick jättefort men var mycket skamfilad och läckte mycket, uag minns att jag kröp omkring och tätade inifrån med modellera. När jag tagit upp den på varvet fann jag att sambordet var tämligen dåligt, det var hål praktiskt taget rätt igenom tätat med spackel, 1959 på våren dukade jag om däcket samt renskrapade skrovet och bytte sambordet. ~emestern 1959 blev ganska blöt ty friborden var ganska gistna. Jag nåtlimmade påföljande år sen höll den sig tät efter detta. vag gjorde också ett nytt roder vintern 60/61 samt bytte ut ett par bottenstockar, dessutom lade jag in lamellimmade spantförstärkningar midskepps. i min ägo fick Pinocchio också nytt permanentnummer ~när den ej förde 30 kvm längre. Jag köpte också ett krysställ från Syversens samt en M 25 genua som minskades i förkanten för att passa. Ett begagnat drakstorsegel - Örtengrens hade jag sista sommaren 1963 då vår dotter föddes och vi började se oss om efter en större båt. Det råkade bli A S-1 Rita III och jag sålde SL 246 Pinocchio till två grabbar i 15-årsåldern som hette Olofsson och Lundin, hösten 196 3. ,.öpesumman var då 3000 kr med motor.

3.Z

Under tiden jag ägde båten försökte jag få tag på ritningar till den, Jag kontaktade Björn Sjögren som hade arkivet på Sjögrens efterlämnade ritningar, men så tidiga ritningar som från 1919 fanns ej kvar, Jag tog en del mått på båten för att ev, göra en rekonstruktion samt ev, modell någon gång. Jag fick också kontakt med förste ägaren martin Lundin som bodde på Elockhusudden och jag kan berätta att han blev väldigt glad när jag ringde honom, Han sände mig en del bilder från den tid då båten var ny, ven hade då ett annat språng {aktern var högre), Som väl också uu konstaterade så var Pinocchio en ganska vek båt. ~ag har seglat in vatten över sittbrunnssargen några gånger, Dessutom var den lite otäck på läns då det blåste hårt, Genom att aktern var såpass fyllig och förskeppet tunt så ville den gärna dyka, Jagminns en hård läns ca 12 m1 s på Yttre Hållsfjärden 1960 och 1961 på Grönsöfjärden, jag tror att det blåste ca 15m/s vid det senare tillfället, Då hade vi 10 cm vatten på fördäckets främre del då stäven gick in i vågen, Emellanåt var det skumkaskader mitt för masten då båten lyftes av vågorna, Vi länsade då för bara kryssfocken, Men bortsett från dessa färder fyllda av dramatik hade vi rätt kul med Pinocchio, Lmellertid skördade jag inga större framgångar i kappsegling, men det kanske ej enbart berodde på båten, utan även på min bristande kunskap som kappseglare, Detta brev har nu ägnats nästan hel t å t a t t skriva om "vår gamla båt" varför jag nu ska ägna några rader åt Abåtar också. Slutar så till sist mina rader med en hjärtlig seglarhälsning från skepparen på A S-1 Amie - Kurt Åhlen

30 S-72 Aila / SL 246 Pinocchio några datal Läa 9 0 98 bredd 1,75 byggd 1919 vid Svensson och Delströms varv, konstruktör K E Sjögren

forts på nästa sida K E Sjögrens alla kvarvarande ritningar finns nu tack vare sSKF·s faktagrupp tillgänglig för alla intresserade på statens Sjöhistoriska Museum i Stockholm, Telefon 087223980

Täby 780706 Bäste seglarbroder Kurt Jag har hittat Ditt brev i"bråten" som vi har här hemma efter diverse ombyggnadsarbeten. Bifogar fotokopia enligt Din önskan. uet var riktigt roligt att genomläsa det igen. Jag kan riktigt föreställa mig .inocchios läns i 15 m, mer som en ubåt än som segelbåt. Till uin fina historia om båten ska här kanske bidras till med några korn om dennes sista år. Vi, min svåger Lasse och jag, köpte henne vintern 1968/ 69 på Resarö \ vid Waxholm). Den hade då stått på land under hela 1968 på en privattomt, slarvigt och lätt övertäckt med en tung presenning. Var i bedrövligt tillstånd. Vi betalade tror jag 3000 kr. Motor saknades. Våren 69 rustades hon på platsen och sjösattes där. Som Du minns var sommaren 69 underbart vacker och va~. vi seglade en hel del. vid ett tillfälle seglade jag och min fru från Ka.llholmen via Rödkobbefjärden och förbi Lilla 1lassa till Stora !lassa. !'å hemvägen blåste det upp då vi kom ut på Rödlögaleden och skulle kryssa till Möja. Min fru var då nästan helt ovan. Krysstället blev för mycket på de öppna vattnen. uet blåste ca 8-9 m ~so förbi Möja arkipelag så att det gick sjö av storlek för vår"tandpetarbåt". Vi skeppade vatten över fördäck • .Båten hoppade som en vild häst ibland och gick som en u-båt ibland. Jag vågade inte släppa rodret utan bad min fru ta ned focken. stackarn blev livrädd, focken fastnade i blåsten och jag skrek åt henne att återvända till sittbrunnen, då jag befarade det värsta om hon skulle ha krupit fram till tandpetarens spets för att dra ner focken. Då jag försökte, så lyckades hon inte styra båten nära vind utan lovade och föll av sedan s! att vi seglade in vatten i sittbrunn medan jag höll mig fast vid masten. Nå - focken kom ner så småningom. Vi blev tidigare omseglade av en "markant" vilket jag tyckte var försmädligt. J!on gick dessutom bara för genua. Vi fick senare en lugnare segling till ~ockösund och njöt av en underbar sommarkväll. Redan före sommaren konstaterade vi att 11 spant var av i båten samt att däcket var trasigt och ruttet. ~lera däcksbal ~ kar var dåliga. Båten läckte från rufftak, däck och fribord. Jag tänkte renovera den under vintern 1969 och värenj sommaren 1970. Av flera skäl gick emellertid planerna i stöpet. ~!ten stod halvt nerplockad l t o m ruffen tog jag bort) under sommaren 70 ocK blev under vårenjsommaren 1971 uppbränd på klubbens uppläggningsplats. Brandkåren övade och demonstrerade gasolycka och brandsläckning. vet small ordentligt så att rufftaket flög, har det berättats senare till mig. !'innocchio har därmed fått en nyttigare avslutning än de flesta andra gamla skorvar får. Jag har fortfarande hennes båtshake kvar. Hennes hopfällbara stockankare återfinns i A S-6, likaså beslaget för infästning av företag. Avslutningsvis önskar jag vig en trevlig \båt-J sommar och hoppas få se Dig och A S-1 Amie på sjön. aälsningar Laszlo.

sturetryckerid AB, Stockholm 1978

Bilden ovan: 55:an Hexan på Stora Värtan

Omslagets baksida: 22:an Sniggel-Snuggel på kryss över Öresund 1978