Issuu on Google+

Replik

TEMA

Kvinnor och alkohol Kvinnolinjen hjälper l Farväl till flaskan Tidskrift om alkohol, droger och trafiksäkerhet Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik

Nummer 3

Replik 3 | 2012 1

Oktober 2012

Kvinnor, våga tappa masken!

Var tredje missbrukare som söker vårdplats är en kvinna

Kvinnor och alkohol. Två saker som tidigare vanligtvis inte sattes in i samma mening. Varför? För att kvinnor inte drack alkohol och om de mot förmodan gjorde det, så var det små mängder och sofistikerat.

Var tredje person som söker sig till missbrukarvård är en kvinna. Det är ett faktum som det är svårt att bortse från. Allt flere kvinnor dricker för att bli berusade. Det gäller både unga flickor och äldre kvinnor. Varför är medelålders kvinnor den nya riskgruppen? Hur känns det att vara alkoholist och kvinna? Hur kan man förebygga risken att bli beroende av alkohol? Hör alkohol och våld ihop? Det här är frågor som behöver få svar. Därför har Repliks höstnummer temat ”Kvinnor och alkohol”. I några reportage får vi möta kvinnor som tar upp frågan ur olika perspektiv. Slutsatsen blir att det fortfarande finns mycket att göra för att lyfta fram kvinnans situation och försöka motarbeta det drastiskt ökande drickandet. Det krävs mod, omsorg och ärlighet hos oss alla för att sätta frågan på dagordningen. Nästa steg är att börja åtgärda problemen, innan det är för sent. n

Männen drack och männen dricker fortfarande, så den absolut största förändringen i vår alkoholkultur står att finna bland kvinnorna. Om man ser på det krasst, utan att göra det till en genusfråga, så kan man säga att kvinnorna börjat dricka som män. Oproblematiskt? Långt ifrån! Nu är alkohol den vanligaste dödsorsaken också bland arbetsföra kvinnor. I detta nummer får Repliks läsare en exklusiv intervju med Maria. En kvinna som gått genom processen att bli nykter alkoholist. Oproblematiskt? Knappast. Då reparationen av skadeverkningarna historiskt sett varit anpassade för män och skadeverkningarna ”bara” funnits bland männen, har vårdmetoderna förblivit anpassade för män. Det är dags för beslutsfattarna att öppna ögonen och dra upp huvudet ur sanden. Skall vi som nation ro i land vårt alkoholproblem så behövs rakryggat beslutsfattande. Först, se till att alkohol blir en lyxvara genom skattehöjningar och begränsa tillgängligheten så mycket som möjligt. Trots detta kommer vi att i fortsättningen också ha alkoholskador som skall repareras. För det andra, därför bör också ”verkstäderna” anpassas för kvinnor. Jag har inte själv ens en susning om hur det är att gå igenom den processen, men säkert är att vi inte behöver faktorer som höjer tröskeln att söka och få hjälp. Det som återstår för kvinnorna är att lära sig att tappa masken. Bryta ihop och gå vidare. Först då någon erkänner för sig själv att hon har ett problem, kan hon söka hjälp och bli av med problemet. Vi behöver fler Marior och färre skåpsupande kvinnor som upprätthåller kulissen och tror att ingen ser eller vet. Jag önskar att Replik lyckas dra sitt strå till stacken i hopp om att fler kvinnor kan se sig själva i spegeln och vara stolta! n

Verksamhetsledaren JOONAS TURTONEN

Bli stödmedlem! Vill du stöda vårt rusmedelsförebyggande arbetet bland barn och ungdomar i Svenskfinland? Och samtidigt stöda trafiknykterheten? Du kan i så fall betala in 10 € och bli stödmedlem. Då får du tidskriften Replik i din postlåda fyra gånger i året. Kontonumret är FI78 4970 1010 7086 71 Aktia bank . Kom ihåg att skriva namn och adress. Tack för ditt stöd! www.nykter.fi

2 Replik 3 | 2012

Sonja Rosbäck, redaktör

Höstmöte

Lördagen den 24 november 2012 Härmed sammankallas förbundets medlemsföreningar till stadgeenligt höstmöte, som hålls i Korsholm på Vallonia Garden, Centrumvägen 3, lördagen den 24 november 2012 klockan 13-15.30. Lunch klockan 12.00. På höstmötet behandlas stadgeenliga ärenden enligt § 10. Möteshandlingarna med verksamhetsplan och budget för år 2013 kommer att skickas per post före höstmötet till dem av medlemsföreningarna utsedda delegaterna. Fullmakt för befullmäktigade ombud bör företes före höstmötets början. Väl mött! Förbundsstyrelsen

Ledare

Klirrar inte, rymmer mycket Vad man dricker och hur mycket, men också i vilken form, har betydelse när det handlar om alkoholskador. Försäljningen av vin i pappboxar, de så kallade lådvinerna, har blivit ett problem som särskilt drabbar kvinnor eftersom kvinnor oftare än män väljer att dricka just vin. I en Replik-ledare för tre år sedan citerades en drygt 50-årig svensk kvinnas berättelse om sin väg till alkoholismen. I en intervju i Expressen beskrev hon lådvinerna: “De klirrar inte, rymmer mycket och passar utmärkt till middagsbjudningar.” Hon berättade att lådvinerna också var behändiga eftersom de inte och gav några tomflaskor som man måste göra sig av med och som visade hur mycket man druckit. Och man kunde säga att man skulle ha middagsbjudning. – Lådvin är en kvinnofälla, konstaterade Leena Haraké från Kvinnoorganisationernas samarbetsorgan i alkohol- och narkotikafrågor i samma artikel. En som tidigt insåg farorna var förra ledaren för det svenska vänsterpartiet, Gudrun Schyman. Enligt en artikel i Aftonbladet sade hon redan 2004 vid ett seminarium under Almedalsveckan i Visby att det är alldeles för lätt att ”gå och krana”. – Många kvinnor tar ett glas vin när de kommer hem från jobbet, fortsätter dricka medan de lagar mat och sen dricker de tillsammans med andra till middagen. Till sist tar de lite vin för att vara säkra på att somna, sade Schyman och menade att särskilt kvinnor i medelåldern riskerar att drabbas av ”lådvinsalkoholismen”. – Vinet blir ett sätt att varva ner för pressade yrkeskvinnor som ofta har huvudansvaret för hem och familj.

Schyman, numera nykter alkoholist, berättade också att hennes eget drickande övergick i missbruk just på detta smygande sätt. – Jag började använda alkohol som en stötdämpare, sade hon. Barbro Westerholm, tidigare generaldirektör för den svenska socialstyrelsen och riksdagsledamot för Folkpartiet, hör även hon till dem som tagit upp problematiken med lådvinerna. I ett debattinlägg på Newsmill skriver hon att ”det kan finnas ett samband mellan skadeutvecklingen och lådvinets ökade popularitet”. Barbro Westerholm hänvisar till statistik som visar att drickandet i Sverige gått ned efter 2004 men att det ökat bland kvinnorna. Antalet medelålders och äldre kvinnor som dricker vin minst två gånger per vecka fördubblades mellan 2002 och 2007. Westerholm efterlyser en strategi för att möta denna utveckling och menar att ett element bör vara att ”undvika förpackningar som uppmuntrar till en ökad konsumtion och ger vinkonsumtionen en mer vardaglig prägling”. I fjol lades ett förslag i Sverige om en förhöjd skatt på just lådviner, något som Westerholm ställde sig positiv till. Förslaget fick dock tummen ner från det ledande regeringspartiet, Moderaterna, där företrädare talade om att man inte kan ta ut en förpackningsskatt på just alkohol. Debatten i Sverige är intressant och angelägen. Också hos oss i Finland skulle de häslomässiga och sociala konsekvenserna med lådvinerna förtjäna större uppmärksamhet. Och även om de beskrivs som en ”kvinnofälla” så skapar lådvinerna nog problem också för många män. n JAN KRONHOLM

Innehåll Verksamhetsledaren......................2 Redaktören....................................2 Ledare ...........................................3 Karin Hautamäki............................4-5 Maria vann över kung Alkohol .......6-9 Kvinnans beroende.........................10-11 Kvinnolinjen...................................12-13 Tänk i bilder...................................14-15 Rusmedelsförebyggande policy.....16 Civilkurage och grupptryck.............17 Anushkas kokospalm......................18-19 MHF Östra Nyland..........................21 Korsord..........................................23 Annons...........................................24

Drogförebyggande dagar Välkommen till De svenskspråkiga drogförebyggande dagarna 26 - 27 mars 2013. På www.nykter.fi kommer under hösten närmare information om dagarna att presenteras.

Replik utkommer med fyra nummer per år. Nr 4/2012 utkommer i december, materialstopp 6.11.2012 Nr 1/2013 utkommer i mars, materialstopp 22.2.2013

Replik 3 | 2012 3

– Om alla inte känner sig jämlika får vi ett otryggt samhälle. Vi behöver damma av orden ”solidaritet” och ”jämställdhet”.

Karin Hautamäki drivs av ett socialt patos som har sin grund i hennes barndom. Då hon gick i lågstadiet i början av 90-talet startade nedmonteringen av det samhälle som strävade till jämlikhet.

”Vi måste sträva till ett mera jämlikt samhälle” Just de här orden, ”solidaritet” och ”jämlikhet” brukade skalla i demonstrationståg längs Alexandersgatan i Helsingfors på 1970-talet. Sedan blev det tyst. Åttiotalet kom med högkonjunktur och juppies. Men konsumtionsfesten dök djupt i början av 1990-talet. Den sociala servicen i välfärdssamhället monterades ner i rask takt. Kvar blev en avklädd struktur som nödtorftigt skulle tjäna människornas behov. År 2012 hörs samma ord, ”solidaritet och jämställdhet” uttalas på nästan samma plats som på 70-talet. Vi sitter på Cafe´ Engel vid Alexandersgatan, mitt emot domkyrkan med sina kvinnliga former. Karin Hautamäki minns hur livet tedde sig innan sparsläggan slog till. Hon var ett barn då men har tydliga

4 Replik 3 | 2012

bilder av nedskärningarna i skolan. Som vuxen vill Karin ställa sig på barrikaderna och arbeta för ett mera jämlikt samhälle för alla.

jämställdheten mellan olika grupper. Alla mår bättre då. Café Engel ligger ett stenkast från Statsrådets kansli, där Karin Hautamäki arbetar med ett projekt kring nationalspråksstrategier. Hon är i slutskedet av sina statsvetenskapliga studier. Vi diskuterar temat ”kvinnor, män, alkohol och våld”.

– Jag är mot segregation. Klyftorna borde jämnas ut med större rättvisa i boende, utbildning och integration, så att alla får leva ut sin personliga potential, säger hon med eftertryck. Kvinnan som sitter mitt emot mig är 27 år. Men hon verkar betydligt mera mogen än så. En intelligent gnista dansar i de grå ögonen. Hon är realist, står med fötterna stadigt på jorden, men samtidigt andas hon en stark patos. Om alla inte känner sig jämlika får vi ett otryggt samhälle, säger hon. Allt hon säger verkar så självklart.

– De förebyggande satsningarna borde ökas, de som drogs ner i början av 90-talet. Karin Hautamäki betonar att det ligger på hela samhällets ansvar att ta sig an alkoholproblemen. Så är fallet inte idag. Men att erkänna problemen vore ett steg i rätt riktning.

– Inkomstklyftorna har ökat. Därför måste vi satsa på solidariteten och

Det finländska samhället djupdök i en ekonomisk depression när Karin

var nio-tio år. Hon kommer ihåg det, eftersom inbesparingarna också drabbade skolsystemet. Svångrem, osthyvel och andra attribut användes för att montera ner det sociala och pedagogiska skyddsnätet. – Vi har inte ännu kommit ikapp den samhällsservice som vi förlorade i början av 90-talet. Vi börjar se resultat av inbesparingarna nu samtidigt som vi ser vad som händer med unga som har vuxit upp i ett samhälle med förändrad alkoholkultur. Den offentliga sektorn borde bli en starkare aktör när det gäller förebyggande arbete vid rådgivningar och hälsomottagningar. Respekten för kärnfamiljen är för stor idag. Knappast någon vågar gripa in. Karin Hautamäki efterlyser större mod att våga se problemen på individplanet. Den medicinska forskningen bedrivs ur ett manligt perspektiv. Sättet att se på alkoholberoende är ofta också statistiskt, opersonligt. Och kvinnorna finns inte med, de står utanför. Kvinnligt alkoholmissbruk är också mera tabubelagt än mannens. – Men det hör också till samhällets ansvar att ta hand om och vårda alkoholberoende kvinnor. Eller kvinnor som utsätts för våld. Om vi tar Kvinnolinjen som exempel, den är ju inte statligt finansierad. Vi behöver större ansvar från staten, betonar Karin Hautamäki. – När vi ser på människorna som individer, gör det att vi ser vad som kan ändras.

Snävt känsloregister

Karin Hautamäki resonerar kring alkohol och våld. Hon menar att vårt land tillåter så snävt känsloregister för män. Under alkoholpåverkan är det däremot ”tillåtet” att reagera och agera. – Egentligen borde vi få ett större känslospektrum för både flickor och pojkar. Idag får pojkar nöja sig med en ganska snäv känslorepertoar. Våga tala om alkoholism och misshandel, jobba med att stöda både för kvinnor, män och deras familjer.

Kvinnor vill dämpa stress med alkohol Ökad stress förmodas vara en starkt bidragande orsak till att kvinnor börjat dricka mer alkohol. En avhandling från 2007 visar att var tionde medelålders kvinna dricker så mycket att det anses vara riskabelt för hälsan. Förklaringar till varför kvinnor börjat dricka mer alkohol har hänförts till att kvinnans roll i samhället förändrats och att kvinnan har fått en större ekonomisk frihet. Ökad stress som följd av arbetets krav, dubbelarbete, långa arbetsdagar, marginellt inflytande eller låg uppskattning. Det är några faktorer som påverkar kvinnans liv idag. Total har arbetsbelastning från 1994 till 2002 ökat med ca 12 timmar per vecka (för män från ca 60 timmar till 73,5 och för kvinnor från ca 73 till 85). ”Ökningen beror framförallt på ökad tid i obetalt arbete (obetald övertid och produktiva sysslor i hemmet och/eller med barnen) där kvinnor ökat från 29,9 till 41,3 och män från 19,2 till 31,2. n Texten är hämtad från nätadressen ”prevent.se/sv/ Amnesomrade/Stress/Stress-och-missbruk/ Kvinnor-alkohol-och-stress/”

– Det är början till ett nytt och stabilare samhälle, säger Karin Hautamäki. Karin skriver en blogg som heter fröken Smillas känsla för blogg. Den är prisbelönad. Lägg namnet Karin Hautamäki på minnet. Hon kommer nämligen att dyka upp på någon viktig post, där hon kämpar för större jämlikhet med en drive sprungen ur sin barndoms depressions-Finland. n T ext och foto: SONJA ROSBÄCK

Kvinnans liv i siffor 29 415 kvinnor föddes i Finland år 2011 (Pojkar: 30 546) 2 034 000 kvinnor lever i Finland 40 % av dem har upplevt våld Våld i parrelationer: Det näst vanligaste brottet mot liv i Finland är då en före detta eller nuvarande partner dödar kvinnan. Cirka 70 % av finländska kvinnor omkomna åren 2003 – 2007 blev dödade av mannen i parrelationen. 30 % av flickorna i yrkesutbildande skolor har upplevt sexuellt våld. Cirka 60 % av flickorna har upplevt sexuellt ofredande.n Källor: Myllyhoito, Skolhälsoundersökningen 2011 THL, Naisten linja.

Vad är riskkonsumtion?

Kvinnor: Mer än 9 glas alkohol per vecka (något mindre än 2 flaskor vin) Män: Mer än 14 glas per vecka Berusningsdrickande Kvinnor: 4 glas eller mer per tillfälle Män: 5 glas eller mer per tillfälle

Replik 3 | 2012 5

– Idag är jag äntligen fri

Maria vann över kung Alkohol – Alkoholist är du inte. Det sa både läkaren vid arbetshälsovården och en terapeut till Maria, en kvinna i 40 årsåldern, när hon sökte hjälp för sin utmattning och sina sömnproblem. Då hade hon kämpat mot sitt alkoholberoende i flera år. Ändå trodde ingen att hon var beroende. – Jag hade ett sug efter alkohol dygnet runt. Ett fysiologiskt behov, helt enkelt. Jag drack på fel tider, till exempel när jag visste att jag skulle till jobbet om några timmar. Ihärdigt förnekade jag att jag hade problem. Men innerst inne visste jag ändå hur det låg till. Maria vet vad hon talar om. Hon var och är fortfarande alkoholist. Alkoholism är en kronisk sjukdom. – Idag är jag nykter alkoholist konstaterar hon lugnt, uppenbarligen försonad med den tanken . Replik har stämt träff med en finlands-

svensk kvinna som fått hjälp att ta sig ur sitt alkoholberoende. In genom dörren stiger en välvårdad kvinna. Låt oss kalla henne Maria. Hon ser fräsch ut. Ingenting avslöjar att hon kämpat mot sin sjukdom i åratal. Att vara kvinna och alkoholist är nästan tabubelagt idag. Alkoholberoendet anses nämligen gå stick i stäv med kvinnans olika roller. Som att vara mamma till exempel. Som alkoholist kommer spriten först, barnen och allt annat på andra plats. Många tror att alkoholister är lika

med de nedgångna personer som befolkar parkbänkarna och hänger utanför Alko. – De som syns på stan är bara ett fåtal. Alkoholisterna är mycket fler till antalet. De är ofta vanliga skötsamma människor som har jobb, familj och ett ordnat liv - på ytan, säger Maria. Men bakom de prydliga kulisserna kan det dagliga livet vara tungt och svårt. I alkoholistens hem regerar nämligen kung Alkohol. Han är en envåldshärskare som dominerar livet från morgon till kväll, dygnet runt. Han splittrar familjer och förstör barndomen för familjens telningar. Anhöriga och vänner drabbas. Arbetet lider och hälsan lider. Han orsakar oro, ångest, skuld och skam. På sikt är hans dominans förödande för alkoholisten och dennes familj.

”Duktiga flickan”

När Maria var som djupast i svackan, hände det att hon slocknade efter att hon druckit.

6 Replik 3 | 2012

Jag studerade och hade samtidigt ett krävande heltidsarbete, barnen var små och vi byggde hus. Allt på samma gång. Maria säger att hon alltid varit den ”duktiga flickan” som ska klara allt och prestera mycket. Det gick några år i högt tempo, men sedan blev Maria utbränd och sjukskriven. Hon återhämtade sig efter ett halvt års sjukledighet. Fortsätter på sidan 8 2

”Efter vården har jag ett

fantastiskt stöd från familjen, vänner, släktingar och kolleger”

Kvinnor söker sig snabbt till vård och de återhämtar sig väl. Barnen är en stark motivering till kvinnors tillfrisknande. (Kvinnorna på bilderna har inget samband med Maria som intervjuats.)

Replik 3 | 2012 7

”Ögonblicket då du inser att du är maktlös tar du tillbaka kontrollen över ditt eget liv.”

Maria återgick till vin på flaska. Lådvinet gjorde att hon tappade greppet om mängden hon drack.

Mannen hade ett resande arbete med oregelbundna arbetstider. Han var ofta bortrest över helgerna. Äktenskapet var i grunden destruktivt. Trots att han drack mera än Maria, framhävde han sig själv genom att trycka ner sin fru när hon drack. Ibland höjde han henne till skyarna, ibland var hon ingenting värd. Maria var ensam, trött och mådde själsligt dåligt. Hon drack för att få lättnad, för att få fly en stund från den verklighet som hon levde i. I början av perioden ändrade sinnesläget till det bättre på grund av ruset. Visst har jag det bra trots allt, intalade jag mig själv där jag satt avtrubbad med glaset i soffan. Maria konstaterar nu efteråt, att hon i det här läget borde ha struntat i flaskan och i stället inventerat sitt liv, dragit de riktiga slutsatserna och stuckit från sin man. Men jag levde inte enligt mina egna behov. Idag inser jag att jag var medberoende.

Tappade kontrollen

Den första vändpunkten kom vid skilsmässan.Då insåg Maria att drickandet måste få ett slut. Maria kände inte igen sig själv längre. Jag visste att jag går sönder, familjen går sönder, kort sagt att läget är ohållbart om jag fortsätter dricka. Det som Maria inte visste, var att hon då hade trappat upp till alkoholismens mellannivå. Man brukar dela in sjukdomen i tre nivåer.

8 Replik 3 | 2012

Då hade Maria rätt länge levt ett liv där hon bröt mot sina egna principer, sin moral och sin etik. Som att dricka på kvällen och köra bil till jobbet på morgonen, bakfull. Som att besluta sig för att inte dricka alkohol en viss dag, men ändå vika in till Alko på vägen hem. Som att ställa upp för sina barn, men ändå försvinna in i ruset. Maria hade börjat få minnesluckor. Hon hade börjat slockna när hon drack. – Det här gjorde att jag inte vågade fortsätta dricka. I början gav alkoholen lindring, men i det här stadiet hjälpte alkoholen inte längre. Den snarare stjälpte mitt liv.

Fysiska symptom

De fysiska symptomen talade sitt klarspråk: Magkramper, diarréer, sömnproblem, ryggont från njurarna, allergiska hudutslag som blommade upp hastigt. Immunförsvaret signalerade rött. Maria allergitestade sig och fann att hon var överkänslig mot många ämnen. På listan hon fick stod bland annat öl. Det skulle hon undvika. Jag dricker inte öl, kunde hon lugnt konstatera till sköterskan. Avsikten var att ge sken av att hon inte använde alkohol.

”Alkoholismen är

en hemsk sjukdom. Både för den som dricker och för omgivningen.” Men på listan fanns också vin. Ordet poppade ut som om det stod skrivet med stora, feta bokstäver. VIN! Det var värre! Maria sa ingenting, men inombords började hon misstänka att det var alkoholen som hade gett henne hälsoproblemen. Hon erkände för sig själv att hon var maktlös inför alkoholen. Suget fanns där dygnet runt. Tankarna kretsade hela tiden kring alkoholen, hur hon skulle köpa den, och när hon kunde dricka nästa gång. I det läget hade jag helt tappat bort mig själv. Livsglädjen var bortblåst

och jag bröt ständigt mot mina egna principer. Dessutom hade jag ansvar för andra människors liv i mitt arbete. Jag var rädd och ångestfylld att något skulle gå snett på riktigt. Under skilsmässan drack Maria ingenting. Hon bestämde sig för att vara helt utan alkohol, då hon hade insett att det var ett problem. Men flera år efter skilsmässan började hon intala sig att det var äktenskapet som var dåligt, att det inte var alkoholens fel. Så hon började småningom dricka igen. Det tog inte länge innan Maria var inne i samma destruktiva drickande igen.

Vändpunkten

Men en måndag blev det stopp. Måttet var rågat. Livet hade ingen mening längre. Jag visste att antingen var jag djupt deprimerad eller så var jag alkoholiserad. Livet saknade mening trots att jag hade familj, jobb och vänner. I det här skedet tog hon kontakt med en finsk vårdplats som praktiserar vård enligt Minnesota-modellen. Idag är jag oerhört lättad att jag tog kontakt. Du är mogen för vården, du ringer i rätt tid, sa de. Samtalet var Marias sista halmstrå: Jag visste att det var en tidsfråga innan jag skulle mista körkortet, jobbet, familjen. Det var bara fråga om dagar, veckor. Du känner dig så otroligt skamsen då du inser att du har problem med alkoholen och att du inte kan kontrollera det. Maria åkte till vårdcentret och mötte kvinnor som befann sig i samma situation. De var alkoholberoende, mammor och levde ett liv som liknade hennes. Cirka en tredjedel av deltagarna var kvinnor från hela landet. Vården bygger på principer om ärlighet och öppenhet, berättar Maria. Vistelsen på centret slutade framgångsrikt för Maria. Där fick hon hjälp och vann äntligen över alkoholen. Där fick hon också perspektiv på sin sjukdom. Alkoholismen är en hemsk sjukdom och effekterna drabbar de närmaste starkt. Det beror på att den som är alkoholberoende får en felaktig syn på sig själv, berättar hon. – Spegelbilden blir en vrångbild som

”Alkoholen sägs vara en sällskapsdryck. Men som beroende dricker du hemma, ensam.

Alkoholen är ditt sällskap

Text : SONJA ROSBÄCK Foto: Dreamstime.com

styr ditt liv. Den påverkar dina relationer till de övriga i familjen och till vänner och bekanta. Viktighetsordningen rubbas, alkoholen kommer alltid först.

Jagbilden förvrängs

Jagbilden förvrängs därför att personen ständigt måste bryta mot sina egna etiska och moraliska principer. Att utåt sett försöka hålla kulisserna uppe, men privat leva ett destruktivt liv, skapar ångest. Att leva som slav under Kung Alkohol leder på sikt till att jaguppfattningen och omvärldsbilden helt formas utgående från motivet att få dricka. Alkoholism är alltså en sjukdom som drabbar hela familjen. De övriga i familjen blir medberoende. När en familjemedlem söker hjälp för sitt beroende, kallas hela familjen småningom till rehabiliteringen. Att som kvinna få stämpeln alkoholist är tungt. Det passar inte in i den traditionella kvinnorollen som går ut på att vårda och ha omsorg om familjen. – Särskilt i rollen som mamma var det jättetungt under vården. När man

dricker tror man att man är bra och duktig på alla vis. Men det är ju en lögn. Hittills har Maria berättat lugnt och detaljerat om sitt liv som alkoholist. Men när hon återger vad som hände på veckoslutet kommer tårarna. Då kom den övriga familjen för att bli frisk från sitt medberoende. – Min dotter berättade för mig hur hon upplevde åren när jag drack. Själv skulle jag bara sitta tyst och ta emot och låta henne ge sin version, vilket jag gjorde. Jag trodde att hon skulle börja skälla på mig som hon brukade göra hemma. Men det gjorde hon inte.

Försummad barndom

I stället berättade dottern om en försummad barndom med en icke-närvarande mor som var upptagen med alkoholen. Dottern sa, att hon hade saknat en äkta mor-dotterrelation. En där mamma skulle vara nykter och klar och bekräfta dotterns och den övriga familjens behov. Maria har också mött sin ex-man under familjeveckosluten. De har pratat ut om äktenskapet och skilsmässan.

Idag inser hon att det inte var äktenskapet som orsakade hennes drickande, utan sjukdomen alkoholism, oberoende av honom och problemen. Idag har hon inget sug efter alkohol. Det är vilande. Men det väcks till liv genast om hon dricker på nytt. Då kommer suget tillbaka, med full styrka. Eller med ännu större kraft än tidigare. Hennes hjärna är överkänslig mot alkohol. Hon kan inte använda alkohol i någon form. Maria använder inte ens alkoholfri cider, eller alkohol som decinfektionmedel eller i mat. Mediciner med röd triangel kan hon heller inte använda. De påverkar hjärnan på samma sätt som alkohol. Sedan Maria slutade dricka har hon börjat må mycket bättre. – Min tankevärld har vänt 180 grader. Jag är egoistisk på ett sunt sätt nu och slår vakt om min integritet. Idag har Maria äkta känslor, som hon säger. Hon tar en dag i taget känner sig fri lycklig och tacksam. Maria har varit nykter i 1,5 år och mår nu bra. Efter att hon fått vård för sin alkoholism har hon inte varit sjukskriven en enda dag. n

Replik 3 | 2012 9

Kvinnans

Vad är våld? Våld mot kvinnor är tyvärr vanligt i Finland. Våldet är ett hinder för vi ska uppnå jämställdhet i samhället. Våld förekommer i alla kulturer och samhällsklasser. Alla kvinnor kan bli utsatta för våld oberoende av ålder, social ställning, religion, nationalitet, eller sexuell inriktning. I våld mot anhöriga använder våldsutövaren ofta olika former av våld samtidigt. Det här betyder att våld inte enbart handlar om fysiskt våld. Våldsutövaren använder sig vanligen av många olika medel för att kontrollera sitt offer. Mellan våldshandlingarna kan det gå långa perioder då den våldsamma partnern kan vara mycket kärleksfull och öm. Det här gör det svårare för kvinnan att fatta beslutet att lämna mannen. Hon lever i hoppet om att de lugna perioderna ska bli bestående.

Fysiskt våld

Kroppsligt eller fysiskt våld kan t.ex. vara att spotta, riva, bita, ta tag i, skaka, knuffa, skuffa, fjättra, slänga, vrida, smälla till, slå med knytnäve, strypa, bränna eller att utöva våld med hjälp av vapen. Misshandel är våld även om det inte lämnar synliga märken. Även hot om fysiskt våld är våld.  

Sexuellt våld

Sexuellt våld innebär icke-önskade, påtvingade sexuella handlingar. Sexuellt våld begränsar sig inte enbart till våldtäkt, dvs. tvingande till samlag. Det kan t.ex. vara  tvingande till sexuellt  umgänge när man inte vill, tvingande till sådan sexuell handling  som man inte vill delta i, någon annan form av påtvingad sexuell aktivitet eller icke-önskad beröring. Former för tvång i samband med sexuellt våld kan vara mani-

10 Replik 3 | 2012

pulation eller hot. Våldtäkt inom äktenskapet betecknas som ett brott enligt Finlands strafflag.  

Psykiskt våld

Avsikten med psykiskt våld är att smula sönder offrets tillit till sig själv, sina känslor och sin omdömesförmåga. Våldet kan börja omärkligt och det kan vara verbalt eller icke-verbalt. Andra former av våld såsom fysiskt, sexuellt och ekonomiskt våld innefattar alltid också psykiskt våld. Fysiskt våld föregås nästan utan undantag av psykiskt våld. Psykiskt våld innebär olika slags verbalt våld och förödmjukanden på tumanhand eller inför andra. Alla verbala angrepp i ett förhållande bör emellertid inte kategoriseras som känslomässigt våld. Känslomässigt våld innefattar också användandet av fysiska krafter eller hot om det. Till psykiskt våld såväl som till våld i allmänhet hör ett behov att kontrollera motparten. Mobiltelefoner och datorer kan användas som medel för en sådan kontroll.  

Ekonomiskt våld

Våldsutövaren kan också kontrollera kvinnan genom att övervaka hur hon använder gemensama medel. Våldet kan fortsätta ävenefter att våldet tagit slut. Mannen kanske förstör gemensam egendom eller undviker att betala underhåll. Ekonomiskt våld hänger inte ihop med vem som är familjens huvudsakliga försörjare eller med hurdan familjens ekonomiska situation är. Källa: Naisten linja

Kvinnorna söker sig rätt snabbt till vård och de återhämtar sig väl. Den skam som alkoholberoende kvinnor känner, hindrar dock ofta vård och återhämtning. Kvinnans alkoholberoende skiljer sig både fysiologiskt och sociokulturellt från mannens. Omgivningen dömer oftast kvinnans alkoholism strängare. Därför döljer kvinnan sitt drickande skickligare än mannen. Till kvinnans beroende kopplas starka negativa känslor som skuld och skam, särskilt om de är mödrar. Barnens psyke byggs ofta upp utgående från mammans sinne. Vårdpersonalen borde upptäcka alkoholismen i ett tidigt skede. Varningssignaler som sexuellt riskbeteende, eller likgiltighet i fråga om utseende eller vården av barnen, bör tas på allvar. En alkoholberoende kvinna lever oftast i ett förhållande med en annan missbrukare. De alkoholmängder som kvinnan använder ska inte jämföras med mannens. Typiskt för kvinnans drickande är den så kallade teleskopeffekten. Om hon alltså dricker mycket, leder det snabbt till ett beroende som fordrar vård. Eftersom kvinnorna kan dricka mindre mängder än männen, har kvinnorna även specialbehov i fråg om vården.

Gifta kvinnor dricker mer Gifta kvinnor dricker mer och blir oftare alkoholister än ogifta kvinnor. Det är i en ny amerikansk studie som tusentals gifta och ogifta män och kvinnor har fått svara på frågor om sina alkoholvanor. Studien bekräftar att alkoholkonsumtion i hög grad är en social företeelse där man ofta ändrar sin konsumtion till den nivå som partnern, vänner eller kollegor har. Och det finns ingen större anledning att tro att det ser annorlunda ut i Sverige eller Finland. Studien visar delvis något som sedan tidigare är känt - att män i genomsnitt dricker mer och har mer alkoholrelate-

beroende Specialproblem för kvinnor:

• fysiska problem: • risken för bröstcancer ökar • nedsatt leverfunktion, hjärtproblem

och störningar i hjärnan utvecklas snabbare än hos män. • alla faktorer påverkar varandra Kvinnans magenzymer avviker från mannens. Därför behandlar kvinnans ämnesomsättning alkoholen långsammare och blodets alkoholhalt kan stiga snabbare än hos män.

• Psykiska problem: Kvinnor som har alkoholproblem visar upp mera invecklade mentala problem än männen. Det är ofta fråga om ångest, ätstörningar, självmordsförsök, posttraumatisk stress och i bakgrunden våld och sexuellt utnyttjande. Dessa fenomen är dubbelt vanligare hos missbrukande kvinnor än hos befolkningen i allmänhet. Ändå återhämtar sig kvinnorna lika bra, eller bättre, än männen. Det här torde bero på att missbruket inte är lika gravt som hos män, eller också att kvinnorna känner sig mera motiverade att ta tag i den livlina som vården ger. Ofta är barnen en stark motiverande faktor när kvinnan tillfrisknar. n Källa: Myllyhoito

rade problem än kvinnor, oavsett om de är gifta eller inte. Men alla män är inte lika mycket i riskzonen för överkonsumtion av alkohol. Ogifta män dricker betydligt mycket mer alkohol än män som befinner sig i stadiga äktenskap. Allra mest alkohol konsumerade enligt studien gruppen nyskilda män. Gifta kvinnor däremot konsumerar mer alkohol än ogifta kvinnor. Delvis eftersom de lever med män - som ju har en högre konsumtion. Men efter äktenskapet kan den nya högre nivån av alkohol leda till en ny risk. Studien visade nämligen också att alkoholrelaterade problem är ännu vanligare bland frånskilda kvinnor än bland kvinnor som är kvar i ett stabilt äktenskap. n

Kvinnorollerna och beroendet Kvinnan har många roller och hon möter beroendet ur olika synvinklar. Många kvinnor hanterar beroendefrågan i sin yrkesroll inom hälso- och sjukvårds eller utbildningssektorn. Kvinnor möter eventuellt också alkoholberoende kolleger på arbetet. Oberoende av roll är det lättare att tala om ämnet, om kvinnans relation till rusmedelsberoendet är klar och medveten.

Vad är beroende? Minst tre av följande punkter ska uppfyllas under ett år för att man ska kunna tala om beroende: • starkt sug eller tvång att konsumera • svårigheter att kontrollera konsumtionen • toleransökning • abstinenssymptom • minskat intresse för annat på grund av konsumtionen • en fortsatt konsumtion trots fysiska eller psykiska skador

Källa: ICD-10, Världshälsoorganisationens diagnostiska system

Källa: www. svt.se

Replik 3 | 2012 11

Välutbildade kvinnor ny riskgrupp Välutbildade kvinnor i medelåldern är en ny riskgrupp i fråga om alkohol. Tre av fyra rikssvenska kvinnor dricker alkohol en vanlig arbetsvecka. Det här kommer fram i en doktorsavhandling om medelålders kvinnors alkoholvanor. Det är Jenny Rundberg som undersökt alkoholvanorna hos medelålders kvinnor i Sverige. Majoriteten av de undersökta kvinnorna har en låg konsumtion av alkohol. Men en av tio dricker så pass mycket att hennes hälsa riskeras. Nästan hälften, eller 40 procent, hade druckit sig berusade minst en gång under månaden. Det här resultatet skiljer sig avsevärt jämfört med andra studier. Bilden av kvinnan med hög alkoholkonsumtion håller på att klarna. Riskgruppen har det väl ställt och jobbar i en miljö där de kommer i kontakt med alkohol. Det kan röra sig om konferensresor, representation och liknande tillfällen. Tvärtemot den allmänna uppfattningen är det ensamstående, lägre utbildade, långtidssjukskrivna och förtidspensionerade som dricker minst. Alkoholvanorna har ändrat kraftigt under de senaste tio åren. Det kontinentala drickandet, där vinet hör till vardagen, har vunnit terräng även hos oss. Lådvin, alkoläsk och cider tilltalar kvinnor och sänker tröskeln att dricka. Då medelålders kvinnor söker hjälp för psykisk ohälsa är det viktigt att vårdpersonalen kollar upp deras alkoholvanor och verkligen försöker få dem att svara ärligt. Det kan vara en viktig öppning till hjälp för dessa kvinnor att komma ur sitt riskdrickande. n Artikeln bygger på en text skriven av Olle Dahlbäck i Aktuellt om Vetenskap&Hälsa, november 2009.

12 Replik 3 | 2012

Kvinnolinjen tar de slagnas parti

Kvinnor söker hjälp för våld i relationen En kvinna som upplever våld i sin relation behöver stöd för att ta sig ur situationen. – Vi vill ge det stödet, säger Heidi Rosbäck-Mikkonen, koordinator på Kvinnolinjen i Helsingfors.

Kvinnolinjen har utbildade jourer som lyssnar, stöder och informerar om våld och ger kvinnorna redskap att överleva våldet. Ofta handlar det om praktiska råd, men också att berätta om kvinnans rättigheter. Var femte finländsk kvinna upplever våld och hot i sin vardag. På helgerna kulminerar våldet på grund av alkoldrickandet i familjerna. Ofta dricker både mannen och kvinnan. Det hela kan urarta, eftersom alkoholen lättar på hämningarna och smockan därför sitter löst. Men våldet pågår också om vardagarna. Mörkertalet är stort när det gäller kvinnovåldet i Finland. Det är bara en liten del som vågar anmäla misshandel eller annan typ av våld. Rädslan för repressalier från mannen är stor.

Tecken på en våldsbenägen man kan vara att han vill ha kontrollen över kvinnan eller att han är mycket svartsjuk. På sikt kan dessa tendenser utvecklas till ett våldsamt beteende. Ofta skyller mannen på kvinnan och hävdar att det är hennes fel att han är våldsam. Men kvinnan kan inte påverka våldsbeteendet. Om våldet har pågått under en längre tid, kan kvinnan ha tappat perspektivet på relationen. – Då brukar vi påminna om att hot, rädsla och våld inte hör till en normal parrelation. Ibland lyfts arvet fram som en orsak till ett brutalt beteende. Cirka 40 procent av män som misshandlar sina kvinnor har i barndomen sett sin far

Antalet kvinnor som ringer till Kvinnolinjen och vill ha hjälp ökar, säger koordinator Heidi Rosbäck-Mikkonen.

misshandla sin mor, och överfört samma mönster till sin egen parrelation. – Men det här förklarar inte hela bilden. Majoriteten, alltså 60 procent av män som brukar våld, har inte upplevt våld i sitt barndomshem. Var och en kan välja beteende. Man behöver inte upprepa ett destruktivt mönster, betonar Heidi Rosbäck-Mikkonen. Hur kan man då förebygga att kvinnor råkar ut för våld? – Det allra viktigaste är att gripa in och våga ta kontakt med en kvinna som kanske lider av våld i vardagen. Om du är en granne eller en vän, tala med kvinnan och säg att du finns där om hon vill öppna sitt hjärta. Kvinnan bör stödas så att hon vågar anmäla mannen. Våld är kriminellt och en våldsam man är en brottsling.

– Jag önskar också att straffet för våld mot kvinnor skärps. Då skulle samhället verkligen uppmärksamma det här stora missförhållandet.

ner på riksnivå, så att den skulle vinna gehör i rikspolitiken och i lagstiftningen. n

För att minska antalet våldsbrott borde kvinnorna kunna vända sig till lokala servicepunkter där de kunde möta experter på våld. Personer som arbetar inom barnrådgivningen, läkarmottagningen och HVC borde också bli lyhörda inför kvinnors behov att tala ut och få hjälp.

Över 1500 kvinnor ringde till Kvinnolinjen (Naisten linja) ifjol.

Kvinnor som upprepade gånger utsätts för våld kanske inte vågar eller kan ta något arbete. De har ingen normal vardag. Vi har alltså kvinnor som står utanför samhällslivet på grund av våld i parrelationen. Heidi Rosbäck-Mikkonen hoppas att olika organisationer gemensamt kan lyfta upp frågan om våld i parrelatio-

Kvinnolinjens telefonnummer är 0800 02400. På nätet kan man kontakta www.naistennetti.fi Jour på på svenska onsdagar kl 16-20 På finska måndagar till fredagar kl 16-20, lördag-söndag kl 12-16. På engelska fredagar kl 16-20. Samtalen är konfidentiella. Man kan ringa anonymt. Text och foto: SONJA ROSBÄCK

Replik 3 | 2012 13

Gör en bild i huvudet av det du vill minnas. Då har du lättare att komma ihåg det som du vill lära dig. Mattias Ribbing delar ut sitt bästa råd till några elever i årskurs 5b i Nykarleby. Han är minnesmästare i Sverige för tredje året i rad.

Jag har inte större hjärna än andra. Men jag minns för att jag gör bilder i huvudet av det jag vill komma Alfred Backlund, Benjamin Kling, Henrik Backlund och Oscar Granberg lyssnar och lär.

Tänk i bilder så minns Minnet är centralt för inlärning. Vårt minne hör ihop med vår personlighet. Men hur skapar man kontrollerade minnen? Svaret finns i konstaterandet att hjärnan kopplar mellan olika saker. Nyckelordet heter koppling. Kopplingar görs på fem olika sätt, nämligen genom att använda fem olika sinnen. Syn, lukt, ljud, smak och känsel. – Ljudkopplingen passar för arbetsminnet, alltså för korttidsminnet. Till exempel när man vill lära sig korta sifferserier som koder, lösenord och telefonnummer, säger Ribbing. Känselsinnet kopplar ihop minnesimpulser via rörelse. Som när man lär sig att cykla.

14 Replik 3 | 2012

Alla minnen går genom tre steg. Först kodas intrycken via våra fem sinnen. Sedan görs kopplingarna. Alla intryck vi gör koppas samman. Steg tre går ut på att kopplingarna fixeras. Kopplingarna ska upprepas, tänk tillbaka på minnet flera gånger under dagen, så fixerar du det. Barnen är imponerade av Mattias Ribbings förmåga att minnas.Han har svenskt rekord i att komma ihåg siffror, ord och annat. I tävlingen om bästa minne ingår ett papper med siffror. Alla ska på kort tid läsa papperet. Sedan ska de försöka återge så många siffror som möjligt i den ordning numren står på papperet. Jag klarar av 560 siffror i rätt ordning, berättar Ribbing.

Eleverna häpnar och tror inte sina öron. Seriöst? Du skojar väl inte, undrar de. Nej, Mattias skojar inte. Hur stor hjärna har du egentligen, utbrister en elev. Mattias svarar att han inte har större hjärna än någon annan. Men hur gör du då för att få ett sådant minne? Minnesmästaren tar ett exempel.Han undrar om barnen läser finska i skolan. Ja, det gör de. Han ber dem att säga ett ord på finska. ”Kala”, säger en av pojkarna. Det betyder ”fisk” på svenska. Hur ska vi komma ihåg ordet ”kala”, undrar Mattias och svarar själv på frågan.

”Kala” = Fisken är på kala-s. Ordet ”saalis” = fångst, liknar det svenska ordet ”sal”, ett stort rum för fester. Fisken är på kalas i salen. Kala-saalis betyder fisk-fångst. Nu har vi lärt oss två finska ord! Att tänka så här kan gå riktigt snabbt om du gör det flera gånger per dag, säger minnemästaren. Mattias undrar vad barnen har i läxa. Fotosyntesen, svarar pojkarna snabbt. De börjar räkna upp de olika delarna i fotosyntesen: Syre, solljus, koldioxid, vatten... Det handlar alltså om ett skeende, en process. Försök se fotosyntesen som om ni såg den som en film, tipsar Mattias Ribbing. ihåg, säger Mattias Ribbing, svensk minnesmästare.

du!

Har eleverna själva något tips för bättre minne? Ja, en pojke svarar att han brukar skriva ner sådant som han vill minnas. En annan pojke berättar hur han enkelt kan lära sig tabellen genom att använda fingrarna på ett speciellt sätt. Det har hans pappa visat honom. Men eleverna vill också gärna lära sig andra knep. Så de lyssnade intresserat när minnesmästaren delade med sig av sina bästa tips. Om eleverna börjar använda ”tänk i bilder”- modellen som Mattias Ribbing visade, kanske resultatet rentav kan börja ses i betygen! n Text och foto: SONJA ROSBÄCK

På nätet finns fotosyntesen i form av animationer. Dem kan det löna sig att titta på om man vill lära sig så att det fastnar i minnet.

”Kala” och det svenska ordet ”kalas” liknar varandra. Tänk dig en fisk med en partyhatt på huvudet. En fisk som är på kalas. Så är det bara att stryka bokstaven ”s”, så har du det rätta ordet på finska, förklarar Mattias Ribbing. Då vi skapar bilder i huvudet minns vi mycket bättre. Hjärnan förstår bilder och minns kopplingen mellan olika bilder. När du minns en bild som du har sparat på hjärnans ”hårddisk”, kan du spara en andra bild som kopplar till den första bilden. Då minns du båda sakerna. Här ligger hemligheten med ett gott minne. Plus att vi tränar hjärnan att minnas samma bild flera gånger, så att den verkligen sitter där. Enligt Mattias kan man alltså lära sig två ord genom att koppla ihop dem.

Lärare Tore Jungerstam från Bäckby skola i Pedersöre diskuterar elevers minne och inlärning med föreläsaren Mattias Ribbing. I bakgrunden en affisch för Ribbings nya bok om minnesträning.

Replik 3 | 2012 15

Organisationer undertecknade rusmedelsförebyggande policy Elva centralorganisationer som arbetar med barn och ungdomar har enats och undertecknat en rusmedelsförebyggande policy. Vi tar ofta för givet att föreningars och organisationers barn- och ungdomsverksamhet är fri från tobak, alkohol, narkotika och andra droger. Även om de flesta aktiva i förenings- och organisationslivet vet att det bästa för de unga är att inte använda någon form av rusmedel, är det i praktiken inte alltid en självklarhet att detta efterlevs. Organisationerna har enats kring att: • All verksamhet, som ordnas för minderåriga, är rusmedelsfri. • Ledarna har sunda värderingar och attityder och är sålunda goda förebilder. Föräldrar och andra vuxna uppmuntras också att vara goda förebilder genom att följa dessa rekommendationer. För att skapa bättre förutsättningar för att verksamheten ska vara rusmedelsfri har organisationerna enats kring en gemensam policy, som stöder barns och ungas hälsosamma levnadsvanor genom att bidra till att det finns fler möjligheter att delta i sund verksamhet i en rusmedelsfri miljö. För att skapa möjligheter för föreningarna att förankra policyn i verksamheten kommer organisationerna tillsammans att utarbeta en gemensam kortpacke med värderingsfrågor om tobak, alkohol, narkotika och an-

16 Replik 3 | 2012

Sporten ska vara uppbyggande och fri från alkohol. Så också i stafetterna och de andra grenarna. Foto: Dreamstime.com

dra droger. Målsättningen med korten är att för såväl barn som vuxna, skapa bra förutsättningar att diskutera och reflektera om och kring rusmedel. Detta leder sedan förhoppningsvis till

att alla berörda parter gör smartare val med tanke på både sitt eget och andras välmående. n

De elva organisationerna som undertecknat policyn ​ olkhälsans Förbund rf​ F ​Förbundet Hem och Skola i Finland rf ​Finlands Svenska 4H rf ​IOGT Logen Balder rf ​Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf ​Ung Martha ​Fri från Narkotika rf ​Finlands Svenska Ungdomsförbund rf ​Förebyggande rusmedelsarbete - Ehyt rf ​Finlands Svenska Idrott rf ​Finlands Svenska Scouter rf

debatt

Civilkurage och grupptryck Visst är det absurt ifall det krävs mod för att värna sin nykterhet, sin personliga integritet! Vem annan än du själv har rätt att bestämma över vad du vill äta och dricka? Definitionen på mobbning är kamratförtryck. Hur definieras då kamratskap? Ett ruskigt exempel på ett brutalt övergrepp återgav Erkki Immonen. För länge sedan var han bibliotekarie vid Alkoholbolaget. Tidigt var han synlig även som nykterist. Det kunde vissa studiekamrater inte tolerera. Några av dem – blivande akademiker – trängde sig in i hans studentlya och tvingade handgripligen i honom sprit. Kränkningen och den säregna, obehagliga aversionskuren med vomering (uppkastning) blev ett traumatiskt minne. Även när grupptrycket tar sig subtila uttryck går det lätt att falla till föga av slentrian, gammal vana eller feghet. Och för att koppla av och koppla på och förhöja sinnesstämningen till eufori. Men att tillhöra en grupp där man känner samhörighet och accepteras är en ovärderlig tillgång. Det vet alla som söker hjälp för psykiska problem till exempel för att de inte orkar dricka längre. I gruppen finns en styrka som bär vid motlut när ryggsäcken känns för tung. Där finns alltid någon som man kan känna igen sig i, någon som förstår. Det borde även vara självklart att alltid engagera familjen och andra emotionellt viktiga personer i vården. Anhöriga är en resurs som inte får lämnas åt sidan. De behöver även själva stöd. Vår studenthälsovård är passiv och satsar inte på prevention av alkoholproblem. Det är knappast fråga enbart om pengar. I Sverige når man sina stu-

denter och tar via grundliga enkäter reda på deras alkoholvanor och reagerar på alarmsignaler.

Nykterhet behöver inte förklaras

Det var givetvis inte alls svårt att svara mannen ”jag använder överhuvud inte alkohol”. Han hade artigt frågat om jag ville ta en klunk ur hans plunta. Vi väntade på spårvagnen vid Björnparken i Berghäll. Varför måste nykterhet försvaras och bortförklaras? Är det något att skämmas över? Traditionella legitima ursäkter för ett avböjande är bilen och medicinkurer. Trugande värdar accepterar dem. Det finns otaliga sätt att effektivt avvärja en drink man inte vill ha. Hur man formulerar sig beror på situationen, motparten, temperamentet och den egna självrespekten. Om man har alkoholproblem är det nödvändigt att förbereda sig för farliga situationer. Kanske är man ambivalent eller vill både dricka och låta bli.

stark betingad reflex att trösta sig med drinkar genast när de känner ångest och tycker sig vara svikna och misslyckade. Men till all lycka finns massor av bevis och exempel på strategier som hjälper människor att leva goda liv. Ett faktum är ändå att allas liv präglas både av ljus och skugga. Lidandet kan ingen undgå. En gång prisade jag ett visprogram av omistliga Nils Ferlin på Svenska Teatern och gladde mig över att finlandssvenskar erbjöds även annat än snapsvisor. Vips gav snapviseentusiasten Henrik Huldén svar på tal i ett långt inlägg i pressen. Jag har inte sparat det, men minns att han antydde att jag tydligen var misantropisk, alltså bitter. Jag undrar om nykterister fortfarande kallas glädjedödare. n INGALILL ÖSTERBERG

Ofta går allt bra på partyt utan dramatik trots att man i sin egocentricitet trott sig vara huvudperson i blickpunkten. Ärliga svar är ofta de bästa och svåra att motstå. Bara fanatiker som är inne i sina cementerade alkoholmönster fortsätter med sitt ociviliserade förtryck. Den bereste journalisten och författaren Herman Lindqvist påpekar att man i Frankrike inte bryr sig om vad bordsgrannen har i sitt glas.

Roligt att vara nykter!

Ett liv renons på stimulans av alkohol förefaller som en glädjelös öken för den majoritet som förknippar feststämning med alkohol. Många har en

Replik 3 | 2012 17

Familjecentraler planeras i Norden Antalet familjecentraler i Norden växer och intresset att utveckla verksamheterna är stort. Den snabba framväxten har dock gjort att utvecklingen spretar: innehållet kan vara väldigt olika, även inom samma land. Det saknas kunskap om verksamheternas resultat och målgrupper och strategier är ofta inte väldefinierade. Med detta som bakgrund arrangerade Nordens Välfärdscenter, i samarbete med Det finlandssvenska kompetenscentret och det finska Social- och hälsovårdsministeriet, workshoppen ”Familjecentraler – en arena för tidiga insatser i Norden”. Forskare och praktiker möttes för att diskutera olika ideer om hur verksamheterna kan förbättras. Det poängterades att samarbetet som utvecklas i familjecentralerna, tvärs över sektorerna, är unikt. I och med att samhällets familjestöd genom bl.a. mödra-, barnavårdscentraler och öppna förskolor i princip når 90 procent eller mer av alla familjer i Norden, finns goda förutsättningar att redan på ett tidigt stadium upptäcka

Tvångsvård för gravida? Svenska Yle har granskat ett lagförslag som skulle möjliggöra tvångsvård av gravida alkohol- och drogmissbrukare år 2014. Kari Paaso, ordförande för arbetsgruppen som förbereder lagen, säger att fostrets rätt till hälsa är större än mammans rätt till att dricka. Social- och hälsovårdsministeriet förbereder ett lagförslag som skulle ge läkaren rätt att tvångsvårda gravida alkohol- och drogmissbrukare, om missbruket utgör ett hot mot fostret. Svenska Yle uppger att förslaget stöter på kritik, bland annat från Tuomas Ojanen, professor i statsförfattningsrätt vid Helsingfors universitet. Han säger att en sådan lag skulle bryta mot grundlagen, som inte ger foster rättigheter. Han varnar för att en sådan lag

18 Replik 3 | 2012

barn och familjer som behöver någon form av stöd. Familjecentralerna passar bra som en arena för stödjande insatser. Det är dock viktigt att man väljer evidensbaserade insatser och att de implementeras, dokumenteras och följs upp på rätt sätt. Petra Kouvonen från Nordens Välfärdscenter har studerat några familjecentraler i de nordiska länderna och presenterade ett förslag till guide för kommuner som vill starta en familjecentral. Tidiga insatser för sårbara familjer” avslutas med en slutkonferens i Stockholm den 3 och 4 december 2012. Under dessa två dagar presenteras projektets resultat, bland annat ”best practice” från de nordiska länderna. Under konferensen visas att tidigt stöd lönar sig – presenteras en nordisk modell för föräldrastöd – berättas om den senaste forskningen om risk- och skyddsfaktorer och hur kunskapen kan användas i praktiken. n www.nosam.net

kunde göra det möjligt att ompröva till exempel abortlagen. Kari Paaso som leder arbetsgruppen, säger att lagen skulle ge möjlighet för läkare, i samförstånd med domstol, att skriva in gravida missbrukare för tvångsvård en månad i taget. Norge är det ända landet med liknande lagstiftning, där ungefär 30–40 gravida missbrukare tas in för tvångsvård årligen på grund av hälsofara för fostret. Paaso understryker däremot att siffran kunde vara högre i Finland eftersom Norge sällan tar in gravida med alkoholmissbruk, något som enligt Paaso orsakar större faror för fostret. Kritiska röster, som menar att tvångsvård som denna skrämmer gravida missbrukare från att söka hjälp, har höjts mot lagförslaget.n Källa nosam.net

S

olens första stålar lyste genom kokospalmerna som växte runt fiskarhyddan på stranden till den Indiska oceanen. Fiskbåtarna som varit ute hela natten var på väg hemåt. Anushka hade vaknat tidigt. Hon hade väntat på den här dagen då hon skulle börja skola. Det var inte alla barn i hennes by som fick gå i skola. Många familjer var så fattiga att de inte hade råd att skaffa böcker och uniformer. Anuskha visste att det var kokospalmerna som hennes farfar och far hade planterat runt hyddan som gjorde det möjligt för henne att studera. Farfar Mahinda hade berättat hur han som barn hade hört historien från några främmande sjömän: ”Den som planterar en kokospalm planterar... en bostad för sig själv och en framtid för sina barni.” Han hade börjat samla kokosnötter som flöt upp på stranden efter stormar och förde dem hem. Han blev glad för varje kokosnöt som började gro och växa. Han lärde sina barn att göra likadant. Nu hade de redan över hundra palmer. En av palmerna hade planterats samma dag som Anushka föddes. Nu hade den också gett de första nötterna. Anushka hade följt med spänning då hennes far visade de första blommorna på hennes palm ett år tidigare. Han sa att blommorna hinner bli till mogna nötter då hon ska börja skola. Hennes mor skulle få göra hennes älsklingsrätt till frukost av den första kokosnöten på hennes första skoldag. Nya blommor kom fram varje gång ett nytt blad hade växt ut. På Anushkas palm var det redan många nya klasar med nötter i olika utvecklingsstadier. Gamla blad föll av och lämnade en skåra i stammen. Det gjorde det lättare för männen att klättra upp efter nötterna då palmen växte hög. De äldre palmerna hade gett goda nötter som far och farfar kunde sälja på marknaden. Av palmbladen hade mor vävt korgar, och av fibern som omgav nötterna hade hon gjort sopborstar och mattor som hon sålde. Hela familjen låg på de fiberfyllda madrasserna på sängar byggda av gamla palmers virke. Farfar visste att en kokospalm kunde ge nötter i nästan åttio år. Efter det kunde man använda

Anushkas kokospalm dess virke och rötter till nytta. Då man tog ned det gamla trädet fick man den godaste delen av palmen, palmens hjärta, som man åt som en sallad. Det var sällan de åt av den själva. Ett hotell i närheten köpte gärna den för sina gäster. De gjorde en rätt som kallades ’miljonärens sallad’. I köket hade mor tänt eld i den lilla spisen. Hon använde torra kokosskal som bränsle. Kvällen innan hade hon förberett degen till Anushkas favorit frukost ”appam” iihoppers, en speciell pannkaka gjort på ris och kokosmjölk och jäst från kokossocker. Medan mor stekte pannkakorna sprang Anuskha ner till stranden där fiskebåtarna hade redan dragits upp på sanden. Far och farfar hade fått många stora fiskar i sina nät. Torghandlarna väntade med sina korgar och valde ut de fiskar de ville ha. De försökte pressa ner priset. Till sist var alla nöjda och fiskarna bytte ägare. Farfar Mahinda hade gömt undan några sardiner som han visste att Anuskha tyckte om. Av dem skulle mor göra en god curry tills Anushka kom hem från skolan.

Hemma var frukosten färdig. Som dryck till sin hoppersfrukost drack Anuskha färskt kokosvatten. Mor sa att det skulle hjälpa henne att orka bra genom skoldagen. Efter maten klädde hon sig i sin nya vita skoluniform. Mor masserade hennes hårbotten med kokosolja och kammade och flätade hennes långa svarta hår. Hon var redo för sin första skoldag. Hon tittade upp på palmerna runt sitt hem och var glad. Palmerna gav henne en framtid, precis som farfar hade hört sjömännen berätta för länge sedan.n

Lisa Enqvist

Fakta om kokos – Asien och Stillahavsregionen producerar 90 procent av världens kokosnötter. – Palmen växer i 90 länder. – Kokosvatten fås ur kokosen genom att öppna två av dess tre ”ögon”. – Kokosmjölk fås genom att riva det vita kokosköttet, blanda det med lite hett vatten och sedan sila vätskan. – Kokos innehåller hälsosamma fetter som förebygger många sjukdomar. – Kokospalmen kan växa upp till 30 meters höjd. – Kokosnöten har en dubbel skal. Det inre hårda skalet och ett yttre fiberskal. Hela palmen är användbar. Förutom mat och dryck, ger palmen fiber och byggnadsmaterial för hyddor. – Ungefär 10-millioner familjer är helt beroende av kokosplantering för att överleva. Människor som odlar kokos för sitt leverbröd tjänar cirka 200 euro under ett helt år. – Kokosnöten har troligen förflyttat sig med havsströmmar över Stillahavet och Indiska Oceanen till Afrika. Europeiska sjöfarare förde den till Karibien. – En fullvuxen kokospalm kan ge mellan 75 till 200 kokosnötter per år.

Replik 3 | 2012 19

Dödsfall

Karl-Gustav Kekoni

Helge Höglund

MHF:s sista verksamhetsledare och instruktör och Raitismajas vd under några år, Karl-Gustav Kekoni, har tagit sina sista stavtag i Äkäslompolos gnistrande vita skidspår. Den tråkiga nyheten om Karl-Gustavs bortgång har väckt förstämning i en stor vänskaps- och bekantskapskrets, som inte känt till hans kamp mot en svår sjukdom det senaste året. Karl-Gustav Kekoni kom till MHF som instruktör i början av 1980-talet. Han reste omkring i hela Svenskfinland till alla MHF-avdelningar och ledde otaliga resor till Lappland och Äkäslompolo, både till Raitismaja och Tammitieva, Vasa fjällskidarklubbs anläggning, och kom genom det i kontakt med massor av människor. Det är många som fått ta del av hans stora kunskaper om fjällvärlden, som han älskade och trivdes i och som fått se hans rika samling av diabilder, bland annat färgsprakande ruskabilder. Han var under sina sista tjänsteår i mitten på 1990-talet med om fusionen mellan MHF och FSN och kom genom det att bli den sista tjänstemannen i MHF-förbundet här i Finland. Efter fusionen kvarstod han i tjänst som ordinarie tjänsteinnehavare fram till pensioneringen kring sekelskiftet och handhade vd-skapet för Raitismaja. Karl-Gustav Kekoni lämnar, förutom släkt och vänner, Carita och Therese i stor sorg och saknad.

Ingvald Back

20 Replik 3 | 2012

Helge Höglund i Jakobstad är borta. Han avled den 19 augusti och var vid sitt frånfälle 93 år gammal. Med hans bortgång förlorade Jakobstads nykterhetsförening, och hela den finlandssvenska nykterhetsrörelsen, en av sina trognaste arbetsmyror. Helge Höglund hann under sitt långa liv verka som ordförande för JNF i mer än 40 år. För dem som kände honom var han en verklig idealist, men också en nyskapare. Under sin långa tid som föreningsordförande nöjde han sig inte med att bara hålla i ordförandeklubban, utan kom ständigt med nya idéer för att hålla föreningen vital. I föreningsarbetet hade han ett gott stöd av hustrun Anni som dock gick bort redan 1987. Många i norra Österbotten minns ännu med glädje de stora nyårs- och valborgsfesterna i JNF:s regi på Svenska gården i Jakobstad. Det var fester med ambitiösa och humoristiska program som alltid avslutades med dans till levande musik. Helge var också en av tillskyndarna när Finlands svenska nykterhetsförbund byggde fjällstugan Raitismaja i Äkäslompolo. JNF har genom åren hört till de föreningar som allra ivrigast arrangerat resor till stugan. Helge byggde sig också själv en egen fjällstuga i samma område. Resorna till Äkäslompolo var en del av JNF:s aktiva arbete med temat mo-

tion och hälsa och även här gick Helge i bräschen. Hälsosamma kostvanor och regelbunden motion blev hans recept för ett långt liv. I sitt yrkesverksamma liv var Helge affärsman. Under kriget kunde han i det militära skaffa sig kunskaper som radioman och fortsatte sedan att utbilda sig på det området. År 1954 öppnade han en egen radioverkstad och servicearbetena utvidgades snart med försäljning av radioapparater. Också på TV-området blev han en lokal pionjär och bjöd 1957 Jakobstadsborna på den första lokala tv-sändningen, direkt till utställda apparater i skyltfönster runt om i staden, från en studio i Svenska gården. Den vitale affärsmannen stod i spetsen för rörelsen ända till 78-års ålder då han överlät verksamheten till döttrarna Mona och Inga som nu framgångsrikt driver Expert-Höglund vidare. Helge Höglund var en gedigen person med klara mål men också med en underfundig humor. Han var en idealist som många i hans omgivning och inom vår nykterhetsrörelse länge kommer att minnas med värme. Jan Kronholm

Georg leder oss i sången vid Monas sommarställe i Norrskata.

MHF Östra Nyland åkte till Norrskata Det har gått en hel del år sedan MHF i Östra Nyland ordnat någon utfärd, men nu har vi gjort en som sträckte sig över tre dagar. Det var vår ordförande Mona Grönroos som bjöd oss till Norrskata i Åbolands skärgård. Där är hon född och uppvuxen och där har hon numera också sitt sommarställe. Bara det att ta sig till Norrskata var ett litet äventyr med tre olika landsvägsfärjor, av vilka den sista har ett pass på nästan fyra kilometer. Vi bodde på Betania lägergård, från början ett bönehus som byggdes på 1920-talet och var centrum för den stora väckelse som då gick fram i skärgården. Vi fick höra mycket om bönehusets historia samt andra intressanta upplysningar om Norrskata förr och

nu. Vi gjorde en rundtur på ön, besökte kyrkan som har en vacker och harmonisk inredning. Vi förvånades över att en så liten ö håller sig med två begravningsplatser. Vidare besökte vi Carita Hellströms (Monas syster) ateljé och fick se hennes rika produktion av tavlor och keramikföremål. Där fick vi också njuta av musik, då Pelle Hellström spelade ett stycke som han själv komponerat på flygeln, som har sin plats i bortre delen av ateljén. Sista kvällen med vacker solnedgång tillbringade vi på stranden vid Monas sommarstuga med simning, korvgrillning, sång och musik. För övrigt sjöng vi mycket vid våra samlingar. Vi hade gjort ett litet sånghäfte enkom för utfärden. Georg Johansson hade tagit

REPLIK ISSN 1797-1551 Grundad 1895 Språkrör för den finlandssvenska nykterhetsrörelsen. Tidigare namn: Balder, Fram och Hembygden

Utges av Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf och Finlands svenska storloge av IOGT Ansvarig utgivare Joonas Turtonen Redaktör Sonja Rosbäck

med sig sitt dragspel och Runar Nylund gladde oss med solosång. Stina Virtanen, föreningens ständiga kock, såg till att vi fick god mat både morgon, middag och kväll. Vi var sammanlagt 23 deltagare av vilka en del inte är medlemmar i föreningen. Alla är vi glada och tacksamma för den fina utfärden som var väl förberedd och organiserad. För en del av oss blev resan sommarens höjdpunkt. n

Adress Replik / Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf Tegelbruksgatan 47, 65100 Vasa Telefon 06-3180 900 Telefax 06-3180 920 E-post replik@nykter.fi www.nykter.fi

Text och foto: DAISY GRÖNQVIST

Utgivning 4 ggr/år Prenumerationspris 18 euro/år Annonspris 0,90 euro/spmm Föreningsmeddelanden gratis Vasa 2012 Fram Ab Pärmfoto: Kvinnan på pärmen har inget samband med artiklarna i Replik. Dreamstime.com

Replik 3 | 2012 21

Motionärer vann 20 euro Fyra motionärer vann 20 euro vardera när Jakobstadsnejdens MHF drog lott bland de 30 som hade fyllt i sina motionskort. Vid augustisamlingen i Knarrtorp gynnades följande av lotten: Alf Barkar, Gunnel Sjöblom, Knut Brännbacka och Kerstin Sandén.

Finlands mest nöjda försäkringskunder

Vill du få Replik i postlådan? Bli medlem och stöd det drogförebyggande arbetet för endast 10 euro! Då får du tidskriften Replik på köpet. Betala in 10 euro på Aktia bank 4970101708671. Minns att uppge namn och adress.

Välkommen! Lokalförsäkring har enligt undersökningar* Finlands mest nöjda försäkringskunder och du är varmt välkommen med i gruppen! ¬Kontakta oss så ser vi tillsammans till att försäkringarna blir i skick. Det är också lätt att flytta dina försäkringar från ett annat bolag till oss. Du meddelar oss bara om saken och vi sköter det praktiska för dig.

www.lokalforsakring.fi

Vinn en bok! Andalusiens grova salt

Replikkrysset 2-2012

Vivi-Ann Sjögren 2002

Andalusiens salt handlar om Spanien och människorna där, om det gröna, disiga och granitgråa Galicien uppe i nordväst, om den kantabriska kustens karga fiskebyar, Baskiens gröna dalar, det hetsiga Madrid, La Manchas oändliga mörkröda högslätt – men framför allt om Cadiz nere i sydväst med ljuset och havet, de öppna slätterna runt Guadaquivir. Boken handlar om mat. Varje kapitel åtföljs av recept på genuin spansk mat.

Vinnare i Repliks kryss 2/2012 Rose-May Malmberg, Borgå Krister Hoge, Borgå

22 Replik 3 | 2012

EPSI Raiting kundnöjdhetsundersökning, Finska skadeförsäkringsbolagen 2007, Privatkunder

Vi är stolta över att ha

Replik KRYSSET Sänd in det rätta svaret på Replikkrysset senast den 15 november 2012 och du deltar i utlottningen. REPLIK, Tegelbruksgatan 47 65100 Vasa.

Replikkrysset 2 /2012 Lösning (från de gula inramade fälten i korsordet):

Namn Adress Postnummer Ort

Replik KRYSSET

av Britt-Mari Andtfolk

Replik 3 | 2012 23

Replik

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik rf Tegelbruksgatan 47, 65100 Vasa www.nykter.fi

Julresa till Raitismaja 22-27 december

Kom med och upplev en stämningsfull jul och gemenskap på Nykterhetsförbundets julresa 22-27.12.2012 till Raitismaja. Start från Vasa. Rikligt julbord och kvällsprogram varje dag. Pris 510 euro inkl. transporter och helpension. Anmälningar och förfrågningar 06-318 0900 eller 0400 126 830

www.raitismaja.fi 24 Replik 3 | 2012


Replik 3-2012