RenaRum | Nummer 5 | 2017

Page 1

RenaRum Nr 5–2017

BRANSCHTIDNINGEN OM RENHET OCH HYGIEN

Matts Fun Facts:

Huden

Månadens produkt:

Renrum

Tema:

Vävnadsinrättningar – renrum inom vården KOSTNADSFRI WEBBTIDNING UTGIVEN AV


Renrum

– flexibelt, snabbt och kostnadseffektivt

QleanAir Scandinavia har i mer än 20 år jobbat med smarta lösningar som renar luft från föroreningar. QleanSpace™ är ett renrum där miljön kontrolleras med hjälp av vårt unika övervakningssystem samt vår egen serviceorganisation. QleanSpace™ kan snabbt och enkelt konfigureras till att passa just dina behov av kvalitet, yta och tid. Stora som små.  Konstant monitorering av tryck, temperatur, fuktighet och partikelhalt i rummet

 Kompletta anläggningar  ISO klass 5 och uppåt  Formsprutning

 Produktsluss för att fylla på förråd eller för att lasta på eller av vagnar

 Testlaboratorium  Medicinteknikproduktion

 Energisnål och miljövänlig

 Slutmontering/förpackning

 Unikt hyresupplägg gör att du inte behöver låsa in dig i stora investeringar

 Enkelt att expandera på ett kostnadseffektivt sätt

Ett urval av våra nöjda kunder: - Sahlgrenska - PowerCell - LabRobot - Diab Group - Elos MedTech - Swedish Implant Technology - Thorlabs AB - OrbitOne - Cartier - Frohe - NextCell Pharma - LinkoCare

- Veterans Affairs (US) - Partners MA (US) - Partners FL (US) - Partners MD (US) - Partners NJ (US) - Partners VA (US) - Innova (US) - Texas Southern University (US) - Yurek Specialties Pharmacy (Can) - London University Hospital (Can)

QleanAir Scandinavia AB

www.qleanair.com

Tel: +46 (0) 733 84 31 33

E-mail: info@qleanair.com


INNEHÅLL RenaRum

NR 5 2017

Nr 5–2017

BRANSCHT

IDNINGEN

OM RENHET

OCH HYGIEN

12

ts: Matts Fun Fac

Huden

Ledare sid 4

kt:

du Månadens pro

Renrum

Nyheter sid 6–19

ar sinräenttning Vävnaindom rd vå

Tema:

– renrum

NING UTGIVEN RI WEBBTID KOSTNADSF

Månadens tema

AV

Branschtidningen RenaRum ingår som en del i nätverket Rentforum.se. Rentforum.se är en samlingspunkt för alla som arbetar med renhet och hygien. Rentforum.se påtar sig inget ansvar för fullständigheten i dokumentet eller för direkt eller indirekt skada av vad slag det må vara, som grundar sig på detta dokument. Materialet får inte mång faldigas utan medgivande från Rentforum.se. CHEFREDAKTÖR OCH ANSVARIG UTGIVARE:

Matts Ramstorp matts@rentforum.se Mobil: 0708 – 13 05 65

RENRUM INOM SJUKVÅRDEN – VÄVNADSINRÄTTNINGAR

sid 20–23

Månadens produkt: RENRUM – UR ETT HOLISTISKT PERSPEKTIV

sid 24–25

20

Företagsnyheter sid 26–34 Kalendarium sid 33

GRAFISK FORM OCH LAYOUT:

Lime AB

ANNONSER:

Följ oss på Twitter och LinkedIn!

Binh Tan binh@rentforum.se 0708 – 25 44 77 KONTAKT:

Rentforum AB Norrbäcksgatan 19 216 24 Malmö Telefon: 040–13 82 50

34 RenaRum 5/2017

3


LEDARE

Visst har vi det bra?!

V

i tänker kanske inte alltid på hur bra vi har det, speciellt om man jämför med hur det var förr i tiden. Det är inte sällan som någon säger att ”det var bättre förr”, men efter förra veckan är jag helt övertygad om att det inte var bättre förr!

Sjukvård – Historiskt sett Jag har ett stort intresse för sjukvård och mikrobiologi, speciellt ur ett historiskt perspektiv, och blir otroligt upplivad då jag läser böcker, eller ser filmer som beskriver hur det var förr i tiden. Det finns en serie på HBO Nordic som heter ”The Knick”, som jag kan rekommendera till alla som delar detta intresse. Ända varningen är att man måste tåla att se blod och lidande. Att få en inblick i hur man behandlade sjuka förr i tiden ger mig en bättre förståelse för hur utvecklingen har gått framåt, till vad vi har idag. Science Museum i London Jag var i London förra veckan för att samla information och inspiration till en bok om renhet och hygien inom vården av sjuka. London är ett fantastiskt ställe för detta ändamål, speciellt då många milstolpar inom utvecklingen av sjukvården har en koppling till staden. På The Science Museum finns idag en liten med superintressant utställning om delar av denna utveckling. Här kan man bland annat se den sprayanordning som Joseph Lister använde för att finfördela fenol i den omgivande luften runt patienter som skulle opereras. Vidare finns en hel del av Florence Nightingales tillhörigheter och inte minst ett av Alexander Flemmings odlingskärl som användes vid tillverkning av penicillin.

4

RenaRum 5/2017

Ny avdelning öppnar under 2019 Under nästa år öppnas en helt ny och stor avdelning som ska visa hur utvecklingen inom sjukvården sett ut. Enligt de förhandsuppgifter jag fick ska man visa på hur det såg ut då man vårdade sjuka på sjukhus, innan man visste att det fanns mikroorganismer, och hela utvecklingen fram till Flemmings upptäckt av penicillinet. Jag ser fram emot denna utställning med glädje. Antibiotikaresistensen Jag kan inte undvika att tänka mer och mer på vårt största problem genom tiderna – Antibiotikaresistensen. När jag gick på utställningen i förra veckan blev jag mer och mer påmind om detta och vilken enorm upptäckt penicillinet egentligen var. Om Flemming inte gjort denna upptäckt och om inte utvecklingen lett fram till andra typer av antibiotika, är jag helt övertygad om att vi inte hade levt det liv vi lever idag. Den dag vi har en fullständig resistens och om inget annat har utvecklats som vi kan använda mot infektioner, kommer vi med all sannolikhet att uppleva att många människor avlider av enkla infektioner, och att vår samhällsutveckling kan komma att gå tillbaka till som det var förr, och det var inte bättre förr. Lev väl! /Matts


Copyright © DFD0117002

UPPLEV SKANDINAVIENS MEST HÖGTEKNOLOGISKA RENRUMSTVÄTTERI • Spårbarhet, validerade processer och dokumentation baserade på innovativ renrumsteknik. • Specialister på on-site utbildning av personalen i användning av renrumskläder och städutrustning. • Preferred partner i renrumslösningar enligt ISO och GMP compliance. Få redan här en smygtitt in i DFD CLEANROOM. Kontakta oss och boka ett möte på T: 040-65-66 500.

Nu är det dags att boka in Tema Renrum 2017 28-29 november Vi firar 20 år som Nordens ledande renrumsaktivitet!

Se klara föreläsare och utställare på 28 - 29 november | Upplands Väsby | Stockholm RenaRum 5/2017

5


DIAGNOSTIK

Vassare diagnostik vid urinblåscancer med fotodynamisk metod Urologimottagningen på Akademiska sjukhuset har som ett av få sjukhus i Norden infört en fotodynamisk metod för diagnostik och behandling av urinblåscancer. Fördelen är att man upp­täcker mindre tumörer som kan behandlas på mottagningen vilket gör att färre patienter behöver komma till operationsavdelning.

M

ed den här metoden upptäcker vi även mindre tumörer som ofta är svåra att se i vanligt ljus. Det minskar risken för återfall”, säger Per-Uno Malmström, ­professor och överläkare.

Fotoaktiva substanser Metoden innebär att urinblåsan fylls av ett läkemedel som tas upp av cancercellerna. I cancercellerna skapas då en tillfällig samling av fotoaktiva substanser som påverkas av ljus. När man undersöker urinblåsan med ett blått ljus återreflekteras cancercellerna i rött.

6

RenaRum 5/2017

”Inom operationsverksamheten har metoden använts i över tio år under narkos, men nya instrument har gjort att det nu är möjligt att använda den även på vakna patienter på mottagningen. Det är både tryggare och enklare”, ­berättar Per-Uno Malmström.

Ökat med 40 procent Urinblåscancer drabbar tusentals personer i Sverige varje år. ­Antalet fall har ökat med 40 procent de senaste 20 åren. De vanligaste symptomen är blod i urinen, att det svider när man kissar eller att man får åter­ kommande urinvägsinfektioner.

Man är ännu inte säker på exakt vad som orsakar cancer i urin­ blåsan, men både livsstil och miljö har betydelse. Rökning är den vanligaste riskfaktorn. Cancer­ formen är vanligare hos män än kvinnor och flertalet diagnoser ställs i 60-80 årsåldern. • Källa: Akademiska Sjukhuset

Fakta >> Akademiska sjukhuset är ett av landets ledande universitets­sjukhus med många olika roller – läns­ sjukhus, specialistsjukhus, utbildningssjukhus och forsknings­sjukhus. Den ­kliniska forskningen sker i nära samarbete med ­fakulteten för medicin och ­farmaci vid Uppsala ­universitet.


Vi har de renrumstextilier- och städmaterial du behöver för att säkerställa såväl medarbetarens säkerhet som renrummets drift och kvalitetssäkring. Kontakta oss redan idag för mer information!

berendsen.se/renrum • 0155-20 96 00 • info@berendsen.se Annons3.indd 1

2017-02-02 10:00:22

Our service. Your sign of approval. Great results and reliable service goes hand in hand. We provide high quality products and customer service combined with great expertise within the field of microbiology. We get our clients approval because we are engaged in the ongoing process and always deliver what we promise.

Miclev AB • +46 40 36 54 00 • info@miclev.se • www.miclev.se

RenaRum 5/2017

7


RESISTENSPROBLEMATIKEN

Mögelsvamp har enorm potential för nya antibiotika Mögelsvamp är en potentiell guldgruva för produktion av läkemedel. Det visar forskare vid Chalmers, som har utvecklat en metod för att hitta nya typer av antibiotika i naturen. Fynden – som kan få stor betydelse i kampen mot antibiotikaresistens – publicerades nyligen i tidskriften Nature Microbiology.

A

ntibiotika har räddat miljontals liv sedan de först upptäcktes på 1940-talet. Men de senaste åren har vi fått lära oss ett nytt ord: antibiotikaresistens. Allt fler bakterier har utvecklat skydd mot antibiotika och därigenom blivit motståndskraftiga mot behandling, något som kommer att leda till att infektioner som vi betraktat som lätta återigen blir livsfarliga. Behovet av nya sorters antibiotika är därför mycket stort.

Häpnadsväckande nya fynd Det allra första massproducerade antibiotikumet var penicillin, som härstammar från mögelsvampen Penicillium. I jakten på nya antibiotika har en grupp chalmersforskare nu kartlagt arvsmassan, genomet, hos nio typer av Penicillium. Och fynden är häpnadsväckande. ”Vi upptäckte att mögelsvampen har en enorm, och tidigare outnyttjad, potential för att producera nya antibiotika och andra bioaktiva läkemedel som

8

RenaRum 5/2017

Kolonier av mögelsvampen Penicillium på agarplattor.

cancermediciner”, berättar Jens Christian Nielsen, doktorand på institutionen för biologi och bioteknik. Han ingår i en forskargrupp som leds av en annan chalmersforskare med nästan samma namn – professor Jens Nielsen.

Mångfald bioaktiva produkter kan produceras I studien, som nyligen publicerades i tidskriften Nature Microbi-

ology, har forskargruppen skannat genomet hos sammanlagt 24 svamparter för att hitta de gener som utgör själva grunden för syntesen – alltså produktionen – av olika bioaktiva produkter som exempelvis antibiotika. Mer än 1000 syntesvägar hittades. Fynden vittnar alltså om att mögelsvamp är kapabel att producera en mångfald av naturliga och bioaktiva produkter som kan användas som läkemedel.


I ett 90-tal fall kunde forskargruppen förutsäga vilka molekyler generna skulle tillverka. Som ett bevis på detta följde de produktionen av antibiotikumet yanuthone och kunde visa att en ny variant av läkemedlet tillverkats av svamparter vars förmåga tidigare varit okänd. Sammantaget visar studien att mögelsvampen har stor potential för att inte bara tillverka nya antibiotika, utan också möjliggöra en mer effektiv produktion av äldre varianter, som i nya former också kan tänkas vara mer effektiva.

Svårare utveckla resistans ”Det är viktigt att hitta nya antibiotika så att läkarna har möjlighet att behandla infektioner med en bred palett av olika sorter – nya som gamla. På så sätt blir det svårare för bakterierna att utveckla resistens”, förklarar Jens Christian Nielsen. ”Den forskning som gjorts för att utveckla nya antibiotika har nästan uteslutande skett på bakterier. Mögelsvampen har varit svårstuderad – vi vet så lite om vad den kan göra – men vi vet att den utvecklar bioaktiva ämnen naturligt, som ett sätt att skydda sig och överleva. Därför var det logiskt för oss att gå vidare med svampen med hjälp av våra verktyg”. Det finns nu ett antal olika vägar att gå. Ett sätt är att titta vidare på produktion av den nya varianten av yanuthone. Chalmersforskarnas arbete har också ritat upp en karta som gör det möjligt att jämföra hundratals olika gener för att fortsätta utvärdera de bioaktiva produkterna, med olika potenta

Jens Christian Nielsen, doktorand på Chalmers. Fotograf/Källa:Martina Butorac

Fakta läkemedel i sikte. Hur lång tid det i slutänden tar innan nya antibiotika finns på marknaden vet ingen.

Pengar och åter pengar ”Världens regeringar behöver agera för att tillföra pengar. Läkemedelsföretagen har inte velat forska på antibiotika, det har inte ansetts lönsamt. Därför behöver våra ledare kliva in och till exempel stötta kliniska studier vilket skulle göra det lite lättare att komma ut på marknaden, särskilt för mindre läkemedelsproducenter. Det skulle kunna sätta fart på produktionen”, säger Jens Christian Nielsen.

>> Chalmers forskar och ut­ bildar inom teknik, naturveten­ skap, sjöfart och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfat­ tande vision. C ­ halmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – ­Energi, Informations- och kommuni­ kationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport. Graphene Flagship, ett av EU-kommissionens första forskningsinitiativ inom Future Emerging Technologies, ko­ ordineras av Chalmers i Göte­ borg. Chalmers har omkring 10 300 heltidsstudenter och 3 100 anställda.

Källa: Chalmers

RenaRum 5/2017

9


HÄLSA

Patogener skapar sjukdom

Lars Nygård Skalman Foto: Annelie Olofsson

genom att kapa cellernas egna upptagningssystem Ny forskning vid Umeå universitet visar att sjukdomsframkallande ämnen eller organismer, så kallade patogener, kapar våra cellers upptagssystem för att ta sig in eller leverera toxiner (gifter).

U

pptagsvägarna används normalt av celler för att ta upp näring, receptorer och lipider. Forskningen, som presenteras i en avhandling, visar även att cellernas upptagsvägar har en skyddande effekt vid skador på cellytan som orsakats av ett bakteriellt toxin. ”Behovet av läkemedel som på nya sätt angriper och behandlar infektioner är stort. Ett sätt kan vara att utveckla läkemedel som på olika sätt påverkar hur patogener interagerar med och påverkar cellens upptagssystem på cellytan”, säger Lars Nygård Skalman, som är doktorand vid Institutionen för medicinsk kemi och biofysik och författare av avhandlingen.

Endocytiska processer Cellerna i kroppen kan ta upp näringsämnen men också reglera kompositionen av cellytan genom en transportprocess som kallas endocytos. Under denna process bildas inbuktningar i cellmembranet vilka sedan knoppas av som små blåsor, så

10

RenaRum 5/2017

kallade vesiklar. En typisk human cell har flera olika typer av så kallade endocytosvägar. De olika vägarna används i olika situationer, regleras av olika proteiner samt varierar i både uppbyggnad samt i hur de aktiveras av olika typer av signaler. Forskning har kopplat endocytiska processer till flera allvarliga sjukdomar som muskeldystrofi, neurodegenerativa sjukdomar och cancer. Dessa endocytiska processer är också viktiga vid infektioner eftersom virus, bakterier samt de infektionsframkallande toxiner och membranvesiklar som utsöndras av bakterier alla binder till olika molekyler på cellytan och därmed kapar specifika endocytosvägar för att ta sig in i våra celler.

Patogener och utsöndrande substanser ”Vår forskning visar att cellens endocytiska processer är av stor vikt i interaktionen med patogener och dess utsöndrande substanser. Genom att använda olika biokemiska och mikroskopibaserade metoder har vi kartlagt hur olika endocytosvägar är involverade i upptag av patogener men också vid reparation av cellmembranet”, säger Lars Nygård Skalman. Vidhäftningsproteiner på cellytan I sin avhandling visar Lars Nygård Skalman hur ögonviruset adenovirus 37 orsakar infektion i

hornhinnan genom att interagera med specifika integriner, vilka är en typ av vidhäftningsproteiner på cellytan. Interaktionen är enligt forskaren troligtvis viktig för att viruset ska kunna ta sig in i cellen och replikera sig. I en annan delstudie visar Lars Nygård Skalman att membranvesiklar från magsårsbakterien Helicobacter pylori, vilka finns i stor variation vad gäller både ytkomposition och storlek, kan använda olika endocytosvägar för att ta sig in i värdcellen.

Reparera skador i cellmembranet I en tredje delstudie kartlagde Lars Nygård Skalman och forskarkollegorna hur olika endocytosvägar var inblandade i cellens förmåga att reparera skador i cellmembranet orsakade av ett porbildande toxin från bakterien Listeria monocytogenes. Om denna typ av skada inte repareras snabbt kan det leda till celldöd. ”Vi fann att flera endocytosvägar var viktiga för cellens förmåga att reparera skador som orsakats av listeriatoxinet. Men denna effekt beror förmodligen inte på att porerna tas bort från cellmembranet med hjälp av endocytos utan istället på de olika endocytosvägarnas förmåga att reglera kompositionen av cellmembranet”, förklarar Lars Nygård Skalman. • Källa: Umeå Universitet


Nordens ledande Renrumsutbildningar sedan 1991

Renrumsteknik Grundkurs (inkl. Certifiering) 3 - 4 oktober 2017 | Stockholm

SEK 10 450:-

Inkluderande kursmaterial, intyg, lunch och kaffe

Renrumsproblem? Vi hjälper er!

Mikrobiologi för icke-mikrobiologer 5 oktober 2017 | Stockholm - Grundkurs

- Konsultation - Inspektion av renrum/rutiner - Rådgivning - Internutbildningar -

SEK 6 550:-

Inkluderande kursmaterial, intyg, lunch och kaffe

Boka-Tidigt-Rabatt 1 månad före kurs =1 000:- Rabatt

Anmälan & frågor: matts@biotekpro.se +46 (0)40 - 13 82 50

Internkurs enligt önskemål Beställ en specialanpassad internkurs, eller välj en av våra öppna kurser. Fördelarna med internkurser är att ni får större möjlighet att ta upp företagsinterna problem och utmaningar, samt att ni kan boka en konsultering/ förinspektion av Matts Ramstorp inför utbildningen.

Alla priser visas exklusive moms. Anmälan till BioTekPro:s aktiviteter är bindande


HÄLSA Sara Cajanders Fotograf/ Källa Elin Abelson

Nyförmetod att studera ett nedsatt

immunförsvar hos patienter med sepsis Forskare Sara Cajander vid Region Örebro län har studerat en ny metod att mäta immunsvaret vid sepsis. Målsättningen är att identifiera patienter som utvecklar ett försvagat immunsvar med risk för dålig prognos. Svår sepsis drabbar årligen cirka 25 000 människor i Sverige.

S

epsis är ett allvarligt tillstånd med organpåverkan till följd av en infektion i kroppen. Förutom att ge antibiotika och stöttande behandling av sviktande organfunktioner, finns idag inga specifika läkemedel för behandling av sepsis. ”När en patient med svår sepsis har överlevt den kritiska första fasen är faran ändå inte över. Vissa patienter har svårt att läka ut sina infektioner och drabbas av nya infektioner som vanligen endast drabbar patienter med nedsatt immunförsvar. I framtiden tror vi att dessa kan få hjälp med anpassad behandling

12

RenaRum 5/2017

för att stimulera immunsvaret”, säger Sara Cajander, specialistläkare på infektionskliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid institutionen för medicinska vetenskaper på Örebro universitet.

Risk att få nya infektioner efter sepsis Sepsis är ett allvarligt tillstånd med hög risk för död. Trots att få svenskar känner till begreppet orsakar sepsis fler dödsfall per år än våra tre vanligaste cancerformer bröst-, prostata- och tarmcancer, tillsammans. Forskning har visat att de patienter som

idag överlever den akuta fasen av svår sepsis löper en risk för att få nya infektioner vilket ökar risken för ogynnsamt förlopp med förlängd vårdtid och sena dödsfall. ”Detta tillstånd kallas sepsisinducerad immunsuppression och innebär att immunsystemet efter en sepsis blir utmattat och reagerar försvagat vid kontakt med nya bakterier eller att det inte står emot att trycka ned virus som normalt sett är vilande i kroppen. Detta är ett problem eftersom sekundära infektioner oftare orsakas av bakterier eller virus som är svåra att behandla”, säger Sara Cajander.

Blodprov kan identifiera vilka som kommer att drabbas Målsättningen är därför att


identifiera patienter med ett försvagat immunsystem för att ge behandling som återställer ett normalt fungerande immunsvar, så kallad immunstimulering. Problemet idag är hur man tidigt ska kunna upptäcka vilka sepsisdrabbade patienter som kommer att utveckla sepsis-inducerad immunsuppression. ”Andra forskare har visat att blodprov som mäter monocytcellers uttryck av HLA-DR kan identifiera patienter som utvecklar sepsis-inducerad immunsuppression. Patienter med kvarstående lågt HLA-DR uttryck under förloppet av sepsis antas löpa risk för att drabbas av nya infektioner och högre risk för död”, säger Sara Cajander.

Proteinförekomst varierar över tid I sin avhandling har hon studerat hur detta protein varierar över tid hos patienter med växt av bakterier i blodet. ”I min forskargrupp har vi kommit fram till att detta proteinuttryck varierar mycket mellan olika patienter och över tid under sjukdomsperioden. Vi kunde se ett intressant fynd att uttrycksmönstret över tid samvarierar med vilken sorts bakterieinfektion patienten drabbades av”, säger Sara Cajander. Avhandlingen visar att den metod som

används för mätning av HLA-DR idag innebär svårigheter att göra större studier då den kräver direkt omhändertagande och analys inom fyra timmar. ”Istället har vår forskargrupp studerat om uttrycket av HLA-DR kan mätas genom en alternativ mätmetod som tillåter att prover kan frysas ned och analyseras vid ett senare tillfälle. Resultatet visade att HLA-DRuttrycket mätt med PCR-baserad teknik samvarierade med HLADR-uttrycket mätt med traditionell teknik”, säger Sara Cajander.

Utveckling av PCR-baserade ­tekniker för att studera ­immunsvar vid sepsis Genom resultaten av avhandlingsarbetet hoppas hon kunna bidra till fortsatt forskning med utveckling av PCR-baserade tekniker för att studera immunsvar vid sepsis. ”Dessutom ger avhandlingens resultat stöd för att framtida sepsisstudier av immunsvaret bör ta större hänsyn till vilken typ av bakterie som har orsakat infektionen. Infektioner orsakade av bakterier med risk för långdragna förlopp vore de mest intressanta att prioritera i framtida behandlingsstudier med immunstimulering”, säger Sara Cajander. •

Fakta >> Universitetssjukhuset Örebro (USÖ) erbjuder våra patienter en modern och tillgänglig sjukvård på bästa möjliga vetenskapliga grund. USÖ har ca 550 vårdplatser och är ett av landets sju universitets­ sjukhus. Det är också en av länets största arbetsplatser med mer än 3 500 anställda. Högspecialiserad vård bedrivs på de flesta av våra kliniker, men är särskilt framgångsrik inom hjärtsjukvård, cancersjukvård och ögonsjukvård. Inom dessa områ­ den behandlas patienter från stora delar av Sverige. >> • Monocyter – En celltyp i blodet som dirigerar funktionen av övriga immunceller och som är viktig för avdödning av bakterier. • HLA-DR – Human leukocyte antigen-D related. Protein på cel­ lytan av immunceller som presen­ terar antigen (delar av bakterier) för T-celler. En viktig del för ett fungerande immunförsvar vid bakteriella infektioner. • PCR-baserad teknik (Polymerase chain reaction). Den aktuella me­ toden använder en molekylärbio­ logisk teknik som mäter mängden RNA i blod kodande för byggste­ nar till HLA-DR-proteinet.

Källa: Universitetssjukhuset Örebro

RenaRum 5/2017

13


M Clean Education erbjuder

Renrumskurser Online med personliga kursintyg - När det passar er!

En Renrumsteknik Skapad av Matts

AB © 2015 Mcleaned

introduktion

Ramstorp

All rights reserved

Se klipp från kurserna på

www.mcleaned.com

Bestäm var och när varje medarbetare ska gå kurs - Tillgängligt dygnet runt, året om! sales@mcleaned.com | www.mcleaned.com | M Clean Education (Mcleaned AB)


SJUKVÅRD

Ny forskning kan ge säkrare höftoperationer Att få en ny höftled inopererad innebär vissa risker och ett litet antal patienter riskerar att dö. Men vilka är de? En ny avhandling från Uppsala universitet visar hur man på ett träffsäkert sätt kan avgöra detta.

V

arje år får cirka 16 000 patienter i Sverige en ny höftled. Infektioner och blodproppar hör till de komplikationer som kan uppstå. Även om det är ytterst sällsynt händer det också att patienter dör till följd av operationen. ”Risken är mycket liten, men för de patienter och anhöriga som drabbas är risken betydelsefull”, säger Anne Garland, ortoped på Visby lasarett och författare till avhandlingen.

Risker vägs mot förväntade vinster Innan operation görs en noggrann bedömning av varje patient där risker vägs mot förväntade vinster. Om patienten har flera andra allvarliga sjukdomar kan riskerna vara så höga att man måste avstå från höftoperation. Anne Garlands forskning går bland annat ut på att öka säkerheten i dessa bedömningar. Hon och hennes kollegor har undersökt vilken kombination

av information som säkrast kan peka ut de patienter som löper högst risk att dö. Beräkningarna gäller patienter som opereras på grund av artros, vilket är majoriteten av dem som får ny höftled. ”Ofta i den här typen av värderingsinstrument handlar det inte om att ha många variabler, utan rätt kombination av ett litet antal”, säger Anne Garland.

Bedömning av patientens hälsoläge inför nedsövning Flera komplicerade samsjuklighetsindex testades, men det var en enkel kombination av data som gav säkrast förutsägelser: ålder, kön, tidigare hjärtinfarkt, njursjukdom och ASA-grad, vilket är en bedömning av patientens hälsoläge inför nedsövning. Resultaten behöver bekräftas genom nya studier innan ett riskvärderingsinstrument kan konstrueras. I bästa fall kan det finnas en smidig applikation om ett par år. Genom att mata in viss information ska ortopeden då direkt få veta om det är säkert att operera patienten. Svenska Höftprotesregistret Redan nu finns ett instrument som beräknar hur stor nytta patienten kan få av operationen. Det instrumentet, liksom den nya

Anne Garland disputerar den 29 april 2017 vid Uppsala universitet med en avhandling om säkrare höftoperationer. Fotograf/ Källa:Charlotta Sjöstedt

avhandlingens resultat, bygger på data från Svenska Höftprotesregistret. I avhandlingen har även data från andra register med patientinformation använts. I Sverige finns unika möjligheter till forskning på stora patientunderlag tack vare välutvecklade register och personnummersystemet. Det är också möjligt att kombinera data från flera register. • Källa: Uppsala Universitet

RenaRum 5/2017

15


Detta uppslag är en annons

MOBILE LAMINAR AIRFLOW UNITS TO REDUCE AIRBORNE EXPERIENCES FROM A SWEDISH N

Ann-Christin von Vogelsang, RN, CNOR, PhD 1, 2; Peter Löwenhielm, PhD 1Dept. Of Neurosurgery, Karolinska University Hospital, 2Dept.

Introduction Exogenous surgical site infections are caused by contamination of the surgical site during the actual operation. Contamination can be airborne or through contact with instruments or fluids, which may be contaminated during the operation. The unit of measurement for airborne bacteria is colony-forming unit (CFU) per m3. The microbiological quality in the operating room (OR) depends on numbers of staff, their clothing and level of activity, type of ventilation and door openings. The majority of neurosurgical operations are classified as infection-prone clean surgeries since artificial implants are used, and thus require ultra clean air in the OR. A mean value of ≤5 CFU/m3 in sampled air is used as a guideline to ensure ultra clean air. Despite the fact that surgical site infections after neurosurgery could be devastating, there are no previous studies assessing air quality during neurosurgical operations. The aim of the study was to assess the effect of mobile laminar airflow (MLAF) units on the microbiological air quality in ORs with conventional turbulent ventilation.

Figure 3. Draping of air sampler

Figure 4. Air during surger

Metho

This study had a quasi-experiment larger project; Innovation Against In Research Institutes of Sweden (RIS

Active air sampling was performed Standards Institute technical specif neurosurgical operations; in ordina additional MLAF units.

The following MLAF units were use protecting the instruments from airb and Operio (Figure 2), directed tow protecting both instrument and the

An air sampler was used to collect agar plates. In each measurement, the air sampler and the sampler wa

Sampling was conducted periphera surgical site and above the instrum plates were incubated before the b Figure 1. SteriStay MLAF unit

Contact

Ann-Christin von Vogelsang Karolinska University Hospital/Karolinska Institutet Email: ann-christin.von-vogelsang@ki.se Phone: +46 8 517 739 72

Figure 2. Operio MLAF unit

Data was collected monthly during


BACTERIAL CONTAMINATION IN THE OPERATING ROOM: NEUROSURGERY DEPARTMENT

D3; Amina Guenna Holmgren, RN, MScN 1, Petter Fรถrander, MD, PhD1 CNS, Karolinska Intitutet, 3 Research Institutes of Sweden

sampling ry

Results The data collection was concluded in June 2016. A total of 199 agar plates were sampled during 38 neurosurgical operations, 19 with conventional ventilation, and 19 using additional MLAF. The data was not normally distributed, thus non-parametric statistical methods were used. Figure 5. Incubation of agar plates

ods

tal design and was part of a nfection, coordinated by SE).

d according to Swedish fication SIS-TS 39:2012, during ary conditions and using

ed: SteriStay (Figure 1) borne bacterial contamination, wards the surgical site and surgical site.

airborne microorganisms on , an agar plate was inserted in as draped (Figure 3).

al in the OR, โ ค0.5 m from the ment table (Figure 4). The agar bacterial count (Figure 5).

g 16 months.

The results showed significant reduction of CFU/m3 when using MLAF: in the surgical site (CFU range 1-13, median=2 in MLAF, and range 1-127, median=15 without MLAF, p<0.001), and above the instrument table (CFU range 1-13, median=0 in MLAF, and range 1-147, median=12 without MLAF, p<0.001). Figure 6 show an incubated agar plate after sampling in MLAF, while Figure 7 show an agar plate incubated during the same operation (brain tumor exstirpation) outside MLAF. A regression analysis showed that only one variable significantly affected CFU/m3: the use of MLAF. Numbers of staff or door openings were non-significant variables.

Figure 6. Agar plate, sampling in MLAF (2 CFU)

Figure 7. Agar plate, sampling outside MLAF (111 CFU)

Conclusion The MLAF units significantly improve the microbiological air quality into ultra clean air levels in the sterile zone when used in conventional turbulent ventilation.

Contact

Tomas Hansson Mobil:+46(0)709 50 30 81 tomas.hansson@toulmeditech.com www.toulmeditech.com


SJUKVÅRD

Anestesisjuksköterskan betydelsefull för patienten under operation

Fotograf/Källa Elin Abelson

Under en operation företräds patienten bland annat av en anestesisjuksköterska och för patienten är det en viktig funktion.

F

orskning vid Region Örebro län visar att ansvaret som anestesisjuksköterskan har

18

RenaRum 5/2017

gentemot en annan människa är både moraliskt, etiskt och medicinskt. ”Företrädarskapet innefattar kritiskt beslutsfattande men finns även sammanvävt i alla små och stora saker anestesisjuk­ sköterskan gör för patienten när hen är sövd”, säger Ann-Sofie Sundqvist, anestesisjuk­sköterska

vid kärl-thoraxkliniken på Universitetssjukhuset Örebro och doktorand vid Institutionen för hälsovetenskaper på Örebro universitet. Hon visar i sin avhandling att företrädarskapet kan ses som ett skyddande paraply. Det täcker all omvårdnad och alla de åtgärder som anestesisjuksköterskan


vidtar i patientens ställe när hen är oförmögen att göra det själv. ”Vid vissa operationer behöver patienten inte sövas, men oavsett om patienten är vaken under operationen eller ej så finns anestesisjuksköterskan alltid vid patientens sida. Tidigare forskning har visat att vakna patienter upplever trygghet av att kunna se anestesisjuksköterskan under operationen och min forskning visar att anestesisjuksköterskan vill finnas där för patienten”, säger Ann-Sofie Sundqvist.

Upprätthåller patientens alla system i kroppen ”Anestesisjuksköterskan är patientens ögon, öron, lungor och blodcirkulation under tiden som patienten är sövd. Genom

att använda alla sina sinnen blir anestesisjuksköterskan patientens ställföreträdande autonomi och vår roll är att finnas där för patienten”, säger Ann-Sofie Sundqvist. Avhandlingen bygger på både observationer och intervjuer med anestesisjuksköterskor verksamma i Mellansverige, samt även en enkät vilken besvarats av anestesisjuksköterskor verksamma vid olika sjukhus i hela Sverige. Hon har fokuserat på vad som karaktäriserar patientföreträdarskap och vilka konsekvenser patientföreträdarskapet medför för anestesisjuksköterskan. ”Resultatet från de fyra studierna visar att anestesisjuksköterskan har patientens bästa för

ögonen vilket karaktäriseras av att hen har kontroll över situationen och bevarar mänskliga värden. En konsekvens av detta är att anestesisjuksköterskorna känner en yrkestillfredsställelse då de upplever att de gör något bra för en annan människa”, säger Ann-Sofie Sundqvist.

Patienten är i trygga händer ”Det gäller att ha beredskap och alltid vara steget före. Vi har fått uppgifter innan om patienten exempelvis har diabetes eller högt blodtryck och det är vår uppgift att se till att patienten får en säker och god vård under den tid som hen är hos oss”, säger Ann-Sofie Sundqvist. • Källa: Universitetssjukhuset Örebro

DET FLEXIBLA OCH INNOVATIVA TILLUFTSDONET CleanSeal är speciellt utvecklad för sjukhus, renrum och läkemedelsanläggningar. Permanent täthet tack vare den helsvetsade konstruktionen och med innovativa finesser som förenklar hantering och underhåll. Med flera varianter av anslutningar, tätningssystem och storlekar blir Cleanseal det självklara valet för alla applikationer som ställer höga krav på processäkerhet.

CLEAN AIR SOLUTIONS

www.camfil.se

RenaRum 5/2017

19


MÅNADENS TEMA

Renrum inom sjukvården – Vävnadsinrättningar Av Matts Ramstorp, Rent Forum AB

Det har nu gått ett antal år sedan vävnadsdirektivet inom EU publicerades och alla vävnadsinrättningar har idag renrum enligt de uppsatta renhetskraven. Vissa har till och med lämnad sina då nybyggda renrum och ersatt dem med nyare och mer funktionella renrum. Med andra ord – Vävnadsinrättningarna har tagit renrumskonceptet till sig och gjort det till ett redskap i sin normala verksamhet.

20

RenaRum 5/2017


anledningarna till att man för ett antal år sedan via EU införde det som idag kallas Vävnadsdirektivet. De olika vävnader och celler som innefattas under vävnadsdirektivet är • Ben • Blod • Hematopoetiska stamceller • Celler • Hjärtklaffar • Hornhinnor • Könsceller • Organ • Hud

Vad säger direktivet? Den 27 april i år kom HSLF-FS 2017:35 med titeln ”Socialstyrelsens föreskrifter om ändring i föreskrifterna (SOSFS 2009:31) om vävnadsinrättningar i hälso- och sjukvården m.m.”. Då det gäller grunderna vad avser lokaler och speciellt luftkvalitet och luftrenhet är det samma lydelser som tidigare. Man delar in de delar som berör luftkvalitet och luftrenhet i fem delar. 1. Slutet eller öppet system Den första delen tar upp skillnaden mellan om bearbetningen av vävnader och celler är sluten eller ej. ”Om verksamheten innefattar bearbetning av vävnader och celler i ett system som inte är slutet, ska bearbetningen genomföras i en miljö med en specifikt angiven luftkvalitet och renhet som minimerar risken för kontaminering. Åtgärder som har vidtagits för att säkerställa luftkvaliteten ska valideras och övervakas.”

E

n vävnadsinrättning är enligt Läkemedelsverket ”en inrättning där fysisk eller juridisk person bedriver verksamhet som innefattar kontroll, bearbetning, konservering, förvaring eller distribution av mänskliga vävnader eller celler avsedda för användning på människor eller för tillverkning av läkemedel avsedda för användning på människor. Verksamheten kan också innefatta tillvaratagande, import eller export av mänskliga vävnader och celler”. På samma sätt som vid tillverkning och användning av olika läkemedelspreparat finns krav på renhet och hygien och detta är en av

2. Krav på luftrenhet i kritiska steg Den andra delen behandlar krav på luftrenhet vid de allra mest kritiska momenten. ”Om inte annat framgår av 3 (nedan), ska luftkvaliteten vid bearbetning enligt 1 utan en påföljande inaktivering av mikroorganismer motsvara klass A i bilaga 1 till den europeiska vägledningen för god tillverkningssed (European Guide to Good Manufacturing Practice) och Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 2004:6) om god tillverkningssed för läkemedel”. Renhetsklass A uppnås genom att arbeta i någon form av renzon, en UDF-bänk, säkerhetsbänk klass II alternativt isolator. RenaRum 5/2017

21


3. Krav på luftrenhet i bakgrundsmiljön I den tredje delen behandlas bakgrundsmiljön, d.v.s. renheten i den lokal där kritiska steg utför. ”Bakgrundsmiljön ska vara lämplig för bearbetningen enligt 1. Den ska i fråga om partiklar och mikroorganismer minst motsvara klass D i bilaga 1 till den europeiska vägledningen som anges i 2.” Med andra ord är bakgrundsmiljön den lokal, d.v.s. det renrum i vilket renzonen med renhetsklass A står. 4. Det finns undantag Undantag från dessa ovanstående krav existerar. ”En miljö som inte uppfyller kraven i 2 får godtas, om a) en validerad metod för inaktivering av mikroorganismer eller slutsterilisering tillämpas b) det kan påvisas att exponering i en klass A-miljö försämrar vävnadernas och cellernas kvalitet c) det kan påvisas att det sätt som vävnaderna och cellerna ska användas på innebär att risken för att en bakteriell infektion eller svampinfektion ska överföras till mottagaren är betydligt lägre än vid transplantation d) det inte är tekniskt möjligt att genomföra bearbetningen i en klass A-miljö, t.ex. för att det krävs specifik utrustning som inte är helt förenlig med klass A”. 5. Lägre krav endast om miljön beskrivits och dokumenteras. ”Om något av de förhållanden som framgår av 4 a–d ska kunna godtas som skäl till lägre krav på miljön, ska den miljön beskrivas och dokumenteras. Det ska framgå av dokumentationen att miljön har den kvalitet och säkerhet som krävs med hänsyn tagen till den avsedda hanteringen och användningen av vävnaderna och cellerna samt mottagarens immunstatus". Detta betyder att om man åberopar något av de ovan angivna undantagen måste man i detalj beskriva under vilka tillstånd man arbetar och att dessa tillståndsvariabler dokumenteras fortlöpande. 6. Tillsammans med andra krav ”Det ska fastställas skriftliga säkerhets- och hygienrutiner som är anpassade till verksamheten och som uppfyller kraven i – Socialstyrelsens föreskrifter (SOSFS 2015:10) om basal

22

RenaRum 5/2017

hygien i vård och omsorg, – arbetsmiljölagen (1977:1160), och – Arbetsmiljöverkets före­ skrifter (AFS 2005:1) om mikrobiologiska arbetsmiljörisker – smitta, toxinpåverkan och överkänslighet samt allmänna råd om til­ lämpningen av föreskrifterna".

7. Personligt skydd och personlig hygien ”För personligt skydd och hygien ska det finnas tillgång till ändamålsenlig klädsel och utrustning” Hur påverkar den nya versionen av bilaga 1 (Annex 1) verksamheterna? Den nya versionen av Annex 1 är snart här. Vi vet idag nästan ingenting om vad den innehåller i detalj. Det enda som egentligen har kommit ut är muntlig information från flera led, t.ex. att alla mikrobiologiska renhetskrav, som aktiv samt passiv luftprovtagning, ytprovtagning samt handskprover inte längre kommer att vara genomsnittliga värden utan faktiska värden. En annan ändring som de allra flesta av oss tror kommer och som kan ha en påverkan, gäller de vävnadsinrättningar som använder isolatorer. I framtiden kommer det troligtvis att krävas en bakgrund, d.v.s. det renrum i vilket isolatorn står, som håller renhetsklass C, och inte D som nuvarande Annex 1 säger. Krav på renhet och hygien En vävnadsinrättning har således krav på renhet och hygien, vilket i sig är ganska naturligt eftersom att det man hanterar kommer att användas på människor. Förutom detta finns en hel rad andra krav, som mikrobiologiska tester, medgivanden från patient alternativt anhörig, sekretess, dokumentation etc. Då man tittar på alla krav som ställs på en vävnadsinrättning förstår man att de frågor som berör renhet och hygien egentligen bara är en bråkdel av allt som krävs. Mina iakttagelser Jag har arbetat med vävnadsinrättningar från den dag då man införde dessa krav, dels via Sveriges Kommuner och Landsting och även via direkta kontakter med flera av de olika vävandsinrättningarna i landet. Vad jag ser, om man inte kan åberopa de olika undantag som angivits under punkten 4 ovan, är att allt fungerar mycket bra. Man arbetar i renhetsklass A och har en bakgrund till denna renzon som gör att renzonen ger korrekt renhet.


Om man däremot följer något av undantagen, så har man i vissa fall svårt att få en fullständig balans vad gäller renhet och hygien, vilket kan leda till att man inte får ut vad man förväntar sig från verksamheten ifråga.

Luftrenheten och ventilationseffektiviteten Dessa delar är av stor betydelse för att få renrummen inom vävnadsinrättningar att fungera. Jag har vid ett antal tillfälle uppmärksammat att man använder sin renzon klass A på ”standby” och inte på ”drift”. Anledningen till detta är att personalen tycker att dessa renzoner har alltför höga ljudnivåer. Jag har också stött på personal som inte är korrekt klädda, utan fortfarande lever kvar i att man arbetar på ett laboratorium vid ett sjukhus. Klädseln är otroligt viktig, speciellt när man arbetar med de undantag som finns. Vävnadsdirektivet var en bra början Då vävnadsdirektivet kom ut var det många som undrade hur man skulle kunna uppfylla

alla de krav som ställdes på en vävnadsinrättning, inte minst ur synvinkeln renhet och hygien. Vi kan idag med facit i hand konstatera att man kommit mycket långt, i vissa fall klarat av allt på ett synnerligen bra sätt. Andra har en mer eller mindre lång väg kvar innan man uppfyller alla krav.

Nya Annex 1 Vävnadsdirektivet hänvisar till den Europeiska GMP:n men egentligen endast genom dess renhetsklasser och inget annat. Annex 1 i EU GMP:n (volym 4) är ett fantastiskt innehållsrikt dokument, om man jämför med Vävnadsdirektivet. I och med att det nu kommer ett helt nytt Annex 1, som kommer att vara ungefär tre gånger stort som det idag gällande, så är min undran hur landets vävnadsinrättningar kommer att agera. Förhoppningsvis kommer man att läsa nya Annex 1 och plocka ut alla guldkorn för att skapa renrumsmiljöer som är tillräckligt bra för vävnadsinrättningarnas krav och behov. • RenaRum 5/2017

23


Månadens produkt

Renrum – ur ett holistiskt perspektiv Av Matts Ramstorp

Definitionen av ett renrum, taget från ISO 14644 part 1 är: Ett rum i vilket koncentrationen av partiklar i den omgivande luften styrs, och som är byggt och används på ett sådant sätt att man minimerar införsel, bildande samt kvarhållande av partiklar i rummet. Det kan även finnas andra parametrar som kan vara av intresse att styra, t.ex. temperatur, luftfuktighet, tryck, elektrostatik, vibrationer etc.

Vad säger denna definition? Egentligen är denna definition heltäckande då den tar upp alla de olika delar som kan ha en påverkan på renrummets renhet och därmed också renrummets funktion, oavsett om detta är avsett att skydda det man hanterar och (eller) de som arbetar i renrummet. Den första meningen i definitionen tar upp grunden för ett renrum, nämligen att man har för avsikt att styra koncentrationen av partiklar i den omgivande luften, men definitionen tar även upp tre andra nog så vitala delar som krävs för att allt ska fungera korrekt. Minimera införsel av partiklar Detta gör man genom att använda en sluss alternativt ett system av slussar, allt beroende på vilken renhet man eftersträvar i renrummet.

24

RenaRum 5/2017

Om man har för avsikt att skydda det man hanterar har man ett högre tryck i renrummet jämfört med lokalerna utanför, vilket tvingar luften att röra sig inifrån renrummet och utåt, för att på så sätt minimera införsel av partiklar.

Minimera bildandet av partiklar Detta gör man på ett antal olika sätt. Ett av de allra mest påtagliga är att man klär personalen i speciella renrumsdräkter, som förutom att vara tillräckligt rena också fungerar som en barriär mellan individen och den omgivande luften i renrummet. Ett annan nog så viktig del är att minimera antalet personer i renrummet. Ju fler människor i rummet desto mer partiklar kommer att bildas. Personalens beteende spelar också en stor roll i detta sammanhang. Ett lugnare tempo medför en lägre partikelgenerering. Minimera kvarhållandet av partiklar Det allra viktigaste redskapet i detta sammanhang är den ventilationsluft som man tillför renrummet. Denna renare ventilationsluft tillförs renrummet för att transportera bort de partiklar som eventuellt bildas under användningen. En annan viktig del som man kan lägga till under rubriken ”Minimera kvarhållandet av partiklar” är rengöring. Rengöring av ett renrum är en av de allra viktigaste delarna för att kunna uppnå korrekt renhet över tid.•


Dina leverantörer Vita Verita AB Carina Eckhardt carina.eckhardt@vitaverita.com Tel. 08-551 096 46, 0708-854 768 Petter Marthall petter.marthall@vitaverita.com Tel. 08-551 096 42, 0738-440 900 Caverion Sverige AB Henrik Fredlund Tel. 0730-755 210 henrik.fredlund@caverion.com www.caverion.se De Forenede Dampvaskerier A/S - DFD Cleanroom Lisbeth Larsen Tel. +45 22 49 17 51 ll@dfd.dk www.dfd.dk AirSon Engineering AB Dan Kristensson Tel. 0431-40 25 80 dan.kristensson@airson.se www.airson.com

QleanAir Scandinavia Högbergsgatan 26 B 102 65 Stockholm, Sweden Tel. +46 (0)7 33 84 31 33 johan.ehn@qleanair.com Ventilator AB Catinka Ullmann Avdelningschef Renrum Tel. 08-502 548 15 catinka.ullmann@ventilator.se www.ventilator.se AAF International B.V. Wille Wilkens Tel. +46 (0)72 993 85 33 wille.wilkens@aafeurope.com www.aafeurope.com

RenaRum 5/2017

25


UNIVERSITETSNYTT

Chalmers ett av Sveriges mest internationella lärosäten Fem stjärnor av fem möjliga. Den internationella miljön på Chalmers får högsta betyg när Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, Stint, presenterar sitt index för 2017.

26

• Chalmers har Sveriges högsta andel internationellt skolade doktorer; var femte har fått sin doktorsgrad vid ett utländskt universitet. • Varannan doktorand på Chalmers har gjort sin grundutbildning i ett annat land än Sverige. • Inom grundutbildningen ges över 60 procent av högskolepoängen på Chalmers i kurser som hålls på engelska.

Doktorand Paul Gontia och docent Yuliya Kalmykova vid Chalmers institution Arkitektur och samhällsbyggnadsteknik Foto: Anna-Lena Lundqvist

Fem stjärnor av fem möjliga Det är några av förklaringarna till att Chalmers får fem stjärnor av fem möjliga i Stints internationaliseringsindex. Bakom ligger bland annat en medveten strategi att tidigt gå över till Bologna-systemet – med treåriga kandidatprogram på svenska och tvååriga mastersprogram som genomgående hålls på engelska – för att lägga grund för en god internationell miljö. Chalmers attraherar idag internationella masterstudenter i alla discipliner. Många av dem väljer att doktorera. Mobiliteten på mastersnivå är hög även från Chalmers och ut i världen.

Forskning, innovation och utbildning ”Vi har också arbetat hårt i medvetet valda internationella nätverk, framför allt inom våra styrkeområden, för att stärka forskning, innovation och utbildning på olika sätt. Bland annat genom engagemang i utmaningsdrivna konsortier och genom att aktivt rekrytera internationella postdocs och forskarassistenter med lyckat resultat i flera omgångar”, säger Stefan Bengtsson, rektor och vd för Chalmers. En annan förklaring är den täta samverkan som Chalmers har med ett stort antal globala

RenaRum 5/2017

industriföretag, och som innebär möjligheter till olika slags internationella kopplingar.

Hög grad av internationalisering ”Inflöde av idéer och kunskap är avgörande för att kunna utvecklas som universitet. För att åstadkomma det krävs en hög grad av internationalisering, vilket vi nu har fått ett fint kvitto på att vi har lyckats åstadkomma. Indexet ger oss även bra tips på förbättringsområden som vi tar till oss i vårt vidare arbete”, säger Stefan Bengtsson. • Källa: Chalmers


Caverion

- your complete cleanroom partner Complete partner from consulting and planning to the turnkey delivery and qualification of your cleanroom facility. cleanroom@caverion.com caverion.se/renrum

Life Cycle Solutions for Buildings and Industries

Hitta din leverantör på Rentforum.se AAF International B.V.

Finnebäcks AB

Parker Hannifin AB

Alpiq InTec Ost Ag

FOOD DIAGNOSTICS AB

AB Ninolab

INREM AB

Particle Measuring Systems Nordic

AirSon Engineering AB

ISS Facility Services AB

Avidicare AB

Key2Compliance AB

Berendsen Textil Service AB

Labkontroll Sverige AB

BergmanLabora AB

LaboRen Aps

bioMérieux Sweden AB

Lamidoors AB

BioTekPro AB

M+W Industries

BioThema AB

M Clean Education

Borago AB

Miclev AB

Brookhaven Instruments AB

Mikrolab Stockholm AB

Camfil Svenska AB

My Air AB

Cavarion Sverige AB

NNE Pharmaplan

CRC Clean Room Control AB

Nordic Biolabs AB

De Forenede Dampvaskerier

Octanorm Nordic AB

Ecophon

OrangeClean AB

ExIS AB

Orbit One AB

Filtac AB

Oxoid AB,ThermoFisher ­Scientifi

PB Teknik AB PharmaClean AB PharmaControl MQL AB QleanAir Scandinavia AB Serviceföretaget PIMA AB Svenska LABFAB Technogarden Engineering Resources AB Tomjo Produkter AB Toul Meditech AB Ultramare AB Vaisala OY Ventilator Renrum Vileda Professional Vita Verita AB VWR International AB

RenaRum 5/2017

27


NY BOK

Barnsliga sammanhang – ny forskning om barns hälsa och välbefinnande Hur involveras barn bäst i sociala utredningar? Hur informeras föräldrar till ett nyfött barn med funktionsnedsättning? Varför har elever på praktiska program sämre fysisk status än elever på teoretiska program? En ny bok sammanställer forskning kring barn och ungdomar och ger svar på ett brett spektrum av aktuella frågor.

Eva Clausson och Bo Nilsson är redaktörer för boken Barnsliga sammanhang. Foto: Högskolan Kristianstad Fotograf/Källa Högskolan Kristianstad

G

od folkhälsa börjar hos barn och blivande vuxna, som utgör 20 procent av vårt framtida samhällskapital.

Åtta forskare I nya antologin Barnsliga sammanhang – Forskning om barns och ungdomars hälsa, välbefinnande och delaktighet förenar

Fakta >> Vid Högskolan Kristianstad (HKR) läser cirka 13 500 stu­ denter vid något av högskolans 48 program eller 400 kurser. Högskolan Kristianstad är unik i landet genom att samtliga pro­ gramutbildningar på grundnivå och merparten av programmen på avancerad nivå innehåller minst fem veckors verksamhets­ förlagd utbildning (VFU).

28

RenaRum 5/2017

åtta forskare vid Högskolan Kristianstad vitt skilda perspektiv på hur barns och tonåringars fysiska och psykiska hälsa kan främjas. Pågående forskning och avslutade projekt inom omvårdnad, idrottsvetenskap, psykologi, utbildningsvetenskap, pedagogik, och socialt arbete ger svar på en rad olika aktuella frågor.

Till alla som jobbar med barn ”Innehållet rör alla som jobbar med barn och ungdomar; pedagoger, sjuksköterskor, socionomer, kuratorer, skolpsykologer, barnhälsovården, lärare, politiker”, säger Bo Nilsson, biträdande professor i pedagogik vid Högskolan Kristianstad, och

en av bokens två redaktörer. I bokens femte kapitel redovisar Bo Nilsson själv på vilka sätt barn och ungdomar med funktionsnedsättningar kan få möjlighet att uttrycka sig med musik för att öka sitt välbefinnande.

Ur barnens perspektiv ”Sedan har vi Ann-Margreth Olssons unika forskning på barn i militära familjer. Det finns många barn i Sverige vars ena förälder åker i väg på internationella fredsuppdrag till riskfyllda områden med krig och terror. Detta skapar en oro i familjen och hos barnen men Ann-Margreths kapitel handlar om barnens perspektiv, hur de


klarar situationen och vilka råd de har till andra barn i liknande situation”, säger Eva Clausson, biträdande professor i omvårdnad och bokens andra redaktör. • Källa: Högskolan Kristiansstad

Bokens innehåll >> • Information till för­ äldrar som fått ett barn med funktionsnedsätt­ ning – exemplet Downs syndrom • Barns deltagande och medskapande i sociala utredningar om barns och familjers behov och resurser – "barnavårdsut­ redningar” och Barnahus

sig när förälder åker iväg som svensk soldat på utlandsmission • Den livsviktiga musiken – Delaktighet, hälsa och funktionsmöjligheter • Tonårsflickors vardag och hälsa

• Fysisk aktivitet en uni­ versalmedicin – förutsatt att man tar den!

• Hur hänger inåtvända problem och utagerande beteenden hos tonåringar ihop med deras föräldra­ relation?

• Barn i svenska ”militära familjer” – barns berät­ telser om hur de reder

• Att förebygga psykisk ohälsa i skolan – Utvärde­ ring av DISA

Egenutvecklade produkter anpassade för kontrollerade miljöer!

Vårt nya flexibla modulsystem för kontrollerade miljöer uppfyller gällande krav i GMP och ISO 14644. Vår inredningsserie har utvecklats särskilt för miljöer med höga krav på hygien och renhet. Kontakta oss så berättar vi mer!

För mer information kontakta Catinka Ullmann, enhetschef, Ventilator Renrum på 070-692 69 19.

Är du den som får gå gratis i år? (Gå 3 betala för 2)

Tema Renrum 2017 Se klara föreläsare och utställare på

28 - 29 november | Upplands Väsby | Stockholm RenaRum 5/2017

29


LIVSMEDEL

Malmö tar bort Smiley-systemet Miljöförvaltningen i Malmö stad tar bort premieringssystemet Smiley. Det har inte skapat förväntad effekt med förbättrade kontrollresultat i livsmedelsbranschen.

M

atställena i Malmö har inte fått bättre kontrollresultat sedan Smiley-systemet infördes 2005. Livsmedelshygien och övriga krav som ställs på livsmedelsbranschen har inte förbättrats av det påtryckningsmedel som Smiley-premieringen hade för avsikt att vara. 539 matställen, det vill säga 20 procent av alla matställen i Malmö, har idag en Smiley: ”Förhoppningen var att konsumenterna skulle använda Smileyn som påtryckning på matställena för att de skulle skärpa sin livsmedelssäkerhet. Antalet Smileys har dock legat konstant de senaste fem åren”, säger Mathias de Maré, chef för avdelningen för livsmedelskontroll.

Smiley infördes för att främja matmiljön Miljönämnden gav 2004 livsmedelskontrollen på miljöförvaltningen i uppdrag att införa ett premieringssystem för godkända livsmedelsinspektioner i Malmö. Bakgrunden var ett ökat antal avvikelser med bland annat bristande underhåll och rengöring. Miljönämnden ville därför ta nya grepp för att främja en bättre matmiljö. Syftet var också att belöna och uppmärksamma de livsmedels-

30

RenaRum 5/2017

anläggningar som bäst uppfyller lagstiftningens hygienkrav.

Effekterna skulle vara till nytta både för konsumenter och företag Införandet av premieringssystemet Smiley förväntades ge flera positiva effekter. Det skulle visa konsumenten att verksamheten håller hög nivå på livsmedelshygienen och att maten är säker att äta. Konsumenterna

skulle också få ytterligare en aspekt, utöver smak och kostnad, vid val av restaurang. ”Med det informationsflöde som finns idag, till exempel Trip Advisor, tror vi inte längre att Smileyn bidrar till valet av matställe för konsumenter. Att konsumenternas intresse för premieringen skulle leda till påtryckningar på företagen med en ökad medvetenhet om god

livsmedelshygien som följd, har inte infriats”, menar Mathias de Maré.

Livsmedelskontrollen vill öka effektiviteten Livsmedelsinspektörerna kan ibland uppleva svårigheter med att arbeta med Smileysystemet och administrationen kring systemet tar tid och fokus från själva livsmedelskontrollen. ”Dessutom hamnar ibland företagarnas fokus på den förlorade Smileyn, istället för på själva avvikelserna och det de behöver göra för att förbättra sina rutiner”, hävdar Mathias de Maré. ”Vi ska nu undersöka möjligheten hur vi på andra sätt kan nå ut till allmänheten med information om kontrollresultat”, avslutar Mathias de Maré. Smiley-dekalerna på restauranger och livsmedelsverksamheter i Malmö kommer att tas ner succesivt under året. Fortsatta regelbundna inspektioner Borttagande av Smiley-systemet förändrar inte själva arbetet som avdelningen för livsmedelskontroll gör, utan livsmedelsinspektörerna fortsätter att göra regelbundna livsmedelsinspektioner. • Källa: Malmö Stad


HÄLSA

Få kunskap om ditt fertila fönster via MOON som snyggt kombinerar två etablerade mätmetoder Göteborgsföretaget MOON Fertility lanserar nu Moon Application och MOON Salinity, en smidig mätare som mäter salthalten i saliven i kombination med temperatur.

D

etta är första gången som dessa två etablerade mätmetoder kombineras. Produkten är utvecklad för att användas varje dag som en del av morgonrutinen. ”Varje dag sänder kroppen ut information som bara väntar på att fångas upp. Vi vill göra informationen tillgänglig och överskådlig, så att varje kvinna kan bli medveten om hur den egna kroppen fungerar. Kunskap gör det möjligt att göra medvetna va”l, säger Peiman Khorramshahi, VD för Moon Fertility.

Lär mer med tiden Produkten är utvecklad av MOON Fertility och såväl utvecklingsarbetet som tillverkningen sker på Sahlgrenska

Science Park. Noggrannheten i analysen ökar med varje ny mätning som görs. Efter en månad eller två kommer användaren att ha lärt sig mycket mer om sin ägglossning och menstruationscykel. Appen fungerar dessutom som en personlig loggbok, vilket bland annat underlättar för alla som har en oregelbunden menstruationscykel.

Direkt i mobiltelefonen Dagarna innan ägglossning är östrogenhalten i blodet som störst. När halten stiger påverkas kroppens slemhinnor och saliniteten i saliven ökar, vilket går att mäta som en sjunkande elektrisk resistans. Detta i kombination med temperatur gör, enligt MOON Fertility, att användaren

kan avgöra när hon har ägglossning. Direkt i mobiltelefonen! ”Vi vill göra det möjligt för alla kvinnor att lära sig mer om sin kropp och få koll på sin ägglossning och menstruationscykel”, säger Peiman Khorramshahi. ”All insamlad data anonymiseras, det är viktigt. Den överförs och lagras i våra databaser med skyddsnivåer som kan jämföras med moderna banksystem. Samtidigt blir informationen lättillgänglig för användaren via mobilen”.

Sahlgrenska Science Park MOON Fertility är ett av flera spännande tillväxtföretag inom digital hälsa på Sahlgrenska Science Park som också ingår i det nordiska samarbetsprogrammet Health Tech Nordic. • Källa: Sahlgrenska Science Park

SYSTEM FÖR P E R M A N E N TA & TEMPORÄRA B Y G G N AT I O N E R .

www.octanorm-cleanroom.com

CLEANROOM SYSTEMS

RenaRum 5/2017

31


LIVSMEDEL

Minskad förekomst av campylobacter i kyckling De provsvar som branschorganisationen Svensk Fågel fått från SVA visar på en minskning av campylobacter hos kycklingflockar som föds upp av bönder anslutna till Svensk Fågel.

S

edan årsskiftet har branschen vidtagit flera åtgärder för att minska förekomsten av campylobacter och de senaste mätningarna visar att åtgärderna har gett önskat resultat. ”Bönder som är anslutna till Svensk Fågel arbetar enligt det campylobacterprogram som vi driver tillsammans med expertmyndigheterna. Det utvecklades en gång i tiden för att minska

32

RenaRum 5/2017

förekomsten campylobacter hos fåglarna. Den senaste statistiken visar att de insatser vi gjort burit frukt vilket är glädjande. Kyckling märkt med vår kvalitetsmärkning med den gula pippin har lägst förekomst av campylobacter”, säger Maria Donis, VD för svensk Fågel

Låg nivå internationellt sett För april ligger nivån på smittade flockar på 7,2 procent, vilket ligger inom normalvariationen för perioden. Sett ur ett internationellt perspektiv är det en mycket låg andel smittade flockar. Svensk Fågel uppmanar som alltid till god hygien i köket och att hetta upp köttet till minst 70 grader.

Vidtagna åtgärder Svensk Fågels medlemmar har vidtagit följande åtgärder sedan årsskiftet: • Samtliga flockar provtas för förekomst av campylobacter. • Tydliga handlingsplaner har upprättats för gårdar med förhöjd förekomst av campylobakter. • En felinstallerad tvättanordning hos ett medlemsföretag har åtgärdats. • Utökad provtagning även på transportcontainrar och lådor vid aktuellt företag. • Branschen har tagit beslut om utökade ”tomhållningstider” i problembesättningar. Det innebär att stallarna måste stå tomma utan djur i minst 48 timmar efter avslutad


Kalendarium 2017 8 juni CHALLENGES IN STERILE PRODUCT MANUFACTURE 2017 (PHSS) Manchester

8 september PHSS & UCL Q3P Annual Conference 2017 London

13 – 14 september INDUSTRIMÄSSORNA STOCKHOLM 2017 Stockholm

rengöring och desinfektion för att torka, innan nya djur får sättas in. • Samtliga gårdar där campylobacter förekommit saneras i samband med utökad tomhållningstid. • Utredning av berörda gårdar görs av besättningsveterinär och djurägare

tillsammans med veterinär som disputerat på campylobacter. • Utökat fokus på slaktprocessen och möjligheter till ny teknik i dialog med tillverkare av slakteriutrustning. • Källa: Svensk Fågel

Fakta >> Svensk Fågel är branschorganisationen för svensk kyckling och kalkon.Vi representerar hela kedjan, från avelsföretag, kläckerier och fodertillverkare till bönder och slakterier. Medlemsföretagen är: Kronfågel, Guldfågeln, Lagerbergs Kyckling, Knäreds Kyckling, Bjärefågel och Ingelsta Kalkon. Alla arbetar mot samma mål – att ta fram världens bästa kyckling och kalkon.

20 – 21 september LABDAYS, Århus Danmark

18 – 19 oktober Swedish LabDays 2017 Stockholm

2 november PHSS QP Forum Conference 2017 Brecon, Powys (UK)

28 – 29 november TEMA RENRUM 2017 Upplands Väsby, Stockholm

RenaRum 5/2017

33


MATTS FUN FACTS

Huden A

lla som spelat Trivial Pursuit vet att huden är vårt största organ. Genomsnittligt har vår hud en yta motsvarande 2 kvadratmeter, sett ur ett makroskopiskt perspektiv. Om man skulle mäta hudytan ur ett mikroskopiskt perspektiv, d.v.s. ta hänsyn till hudens ytstruktur med alla dalar och toppar, kommer hudytan att bli enormt mycket större.

Människans största organ Vårt största organ har en vikt motsvarande cirka 15 % av vår totala kroppsvikt och är uppbyggd av runt 300 000 000 hudceller, som ständigt förnyas genom en kontinuerlig process. Det yttersta hudlagret förnyas genom att döda hudceller bryts loss från kroppen samtidigt som de ersätts underifrån med nya celler. Hudens tjocklek varierar beroende på var på kroppen man mäter. Huden på ögonlocken är tunnast (0.2 millimeter), medan huden på undersidan av våra fötter är tjockast (1.4 millimeter). Hur mycket hudpartiklar frisätts? Det har publicerats olika

34

RenaRum 5/2017

undersökningar om hur mycket hudpartiklar som vi människor släpper ifrån oss. NASA, den Amerikanska Rymdorganisationen, publicerade olika undersökningar under 1950- och 60-talet, där man visade att en människa som sitter helt stilla och dessutom är tyst genererade i genomsnitt 100 000 partiklar per minut. Dessa partiklar hade en storlek ≥ 0.3 µm. Nyare undersökningar har visat att vi släpper mellan 30 000 och 40 000 hudceller per minut. I dessa fall redovisas inga partikelstorlekar. De partiklar som lossnar från våra kroppar fångas till en viss del upp i de kläder vi bär, medan alla andra kommer att släppas ut i den omgivande luften. Man har gjort beräkningar som visar att 50 % av allt damm som återfinns i våra hem består av frisläppta hudpartiklar.

Viktigt då det gäller renhet och hygien. Även om alla partiklar som lossnar från vår hud är döda hudflagor, så är de egentligen inte att betrakta som döda. Alla våra yttre ytor är mer eller mindre helt

täckta med mikroorganismer, främst sådana som tillhör vår normalflora. Vi människor befinner oss dessutom i olika miljöer. Överallt där vi vistas utsätts vi för andra typer av mikroorganismer som fastnar på vår hud, i vårt hår och dessutom i våra andningsvägar.

Hudpartiklar måste betraktas som” levande” Alla de olika typer av mikroorganismer som finns på vår hud, både de som finns där av naturliga skäl, som vår normalflora, samt alla andra, kommer då vi avstöter döda hudpartiklar att följa med ut i den omgivande luften, fästa vid hudpartiklarna. På vår hud finns mer är 1 000 olika bakterietyper och på våra fötter finns det vanligtvis mellan 10 och 15 olika typer av svampar. Global förorening Om man avslutningsvis tittar på vad våra kroppar släpper i form av hudpartiklar, sett ur ett globalt perspektiv, består jordens atmosfär av 1 000 000 000 ton hudpartiklar. Ett enormt antal, eller hur?! •


Nästa månads tema är Läkemedel

Nästa månads produkt är Partikelräknare

Följ Rentforum.se på Twitter och Linkedin! Vi bevakar ett stort antal tidskrifter för att hjälpa Dig att vara uppdaterad. Följande nyheter finns nu på Rentforum.se: Forgetting to wash your hands can cost lives Glitter device shows how clean hands are Take care, clean correctly Hand hygiene a vital step in infection control Researchers Find Door Handles to Be Signifant Source of MRSA in Hospitals We need to fight antibiotic resistance Antikropp mot astma utreds vidare Då börjar de nya reglerna för medicinteknik att gälla Rena händer i vården hindrar resistenta bakterier Fryst torsk ska snabbtinas under rinnande vatten Så försvann polio från Sverige

Hand Washing Machine Is The Future No One Wanted What would happen if you stopped washing your hands? Plastätande larver upptäckta Unik läkemedelsprövning tack vare ny klinik Vaccinationsveckan: Sjukdomarna vi kan skydda oss mot EMA’s relocation should be reviewed as early as possible Germ in raw milk, poultry now tops food poisoning list Inspectors point to hand hygiene

Följ oss på: www.twitter.com/rentforum Följ oss även på Linkedin RenaRum 5/2017

35


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.