Tema: Hudcancer Malignt melanom ökar mest Hudcancer är den vanligaste typen av tumörsjukdom i Sverige. Drygt 43 600 nya fall diagnostiserades 2008. Största ökningen gäller malignt melanom, en fördubbling på tolv år. Basalcellscancer, skivepitelcancer och
Orsaker och riskfaktorer
malignt melanom är de vanligaste tumörtyperna. Gemensamt för dessa är att de bildas i olika skikt i överhuden. Man avlider inte av basalcellscancer, de två andra tumörformerna kan bilda dottertumörer och därmed orsaka patienternas död.
Symtom
Läs mer och se fler exempelbilder på cancerfonden.se/ hudcancer
Diagnostik
Solens ultravioletta strålning är sannolikt en väsentlig orsak till uppkomsten av basalcellscancer. Tumörformen har kopplats till upprepad exponering för solens UV-strålar. Ljushyllthet är en riskfaktor för basalcellsc ancer, nedsatt pigmenteringsförmåga likaså. Organtransplanterade personer som långtidsbehandlas med läkemedel som hämmar immunförsvaret löper även de ökad risk för hudtumörer, såsom basalcellsc ancer.
Basalcellscancer delas in i tre grupper efter utseendet. Den vanligaste är den nodulära formen som oft ast förekommer i ansiktet, på halsen eller på huvudet. Tumören kan se ut som en glänsande knuta med ett virrvarr av små synliga blodkärl, men den kan också uppträda som ett svårläkt sår. Basalcellscancer på bålen är ofta av den ”ytliga” typen. Den syns i början som en röd, slät hudförändring. Senare kan den likna ett eksem med skrovlig yta och ibland även fjälla. Basalcellscancer av morfeatyp innebär släta hudförändringar som påminner om ärrvävnad. Den förekommer ofta i ansiktet.
Hudförändringens storlek, utseende och färg har betydelse. För att säkerställa diagnosen och avgöra vilken behandling som är lämpligast tas ett cellprov från tumören. Huden lokalbedövas på det aktuella stället och en bit hud ända ner till läderhudens översta lager stansas ut med hjälp av ett specialinstrument. Hudcellerna undersöks i mikroskop. Basalcellscancer förekommer i ickeaggressiva och aggressiva former. Tidig diagnos är viktig för att uppnå bot.
Solens ultravioletta strålar är viktigaste orsaken. Ljushyllthet är en riskfaktor och förekomsten av skivepitelcancer i huden hos vit befolkning ökar ju närmare ekvatorn den vita befolkningsgruppen är bosatt. Personer med utomhusarbete exponerar sig mer för solljus och får således en ökad risk för skivepitelcancer i huden.
Förekommer oftast i ansiktet, på yt teröron, på handryggar eller på den kala hjässan. I sitt första stadium visar sig tumören som en rodnad eller röd fläck. Senare då den vuxit ner i nästa hudl ager, läderhuden, kan den märkas som en fjällande, skrovlig, ibland sårig knuta.
Hudläkaren inspekterar huden med ett dermatoskop, ett förstoringsglas med stark lampa. Om misstanke om skivepitelcan cer finns, opereras förändringen bort och undersöks i mikroskop. Till en början växer tumören ytligt och på bredden, senare uppträder den mer som en knuta och växer på djupet. Tumören är då infiltrativ och det finns en liten risk att den sprider sig och bildar dottertumörer, metastaser.
Solens ultravioletta strålning är största riskfaktorn. Även solning i solarier ökar risken för malignt melanom i huden. Färgoch storleksförändrade födelsemärken, benägenhet att bli bränd av solen, blond eller röd hårfärg samt blå eller grön ögonfärg är riskfaktorer. 5–10 procent av patienterna är medlemmar i familjer med ärftlig risk att utveckla melanom. I dessa släkter drabbas flera medlemmar av sjukdomen.
nr 1 2010
Det vanligaste symtomet vid malignt melanom i huden är ett födelsemärke som har vuxit, ändrat färg eller form, börjat klia eller blöda. Sjukdomen i huden är vanligast på underbenen hos kvinnor och på bålen hos män. (Malignt melanom kan även förekomma i ögat.)
Inspektion av huden med ett dermatoskop, se ovan. Misstänker man malignt melanom opereras förändringen bort och undersöks i mikroskop. Maligna melanom i huden kan växa på bredden och/eller på djupet. Melanom som växer enbart på bredden sprids inte till andra delar av kroppen och bildar dottertumörer, metastaser. Växer melanomet på djupet ner i underhuden, kan tumörcellerna få kontakt med blod- och lymfkärlssystemen och via dem sprida sig och bilda metastaser i andra organ. Lungröntgen och datortomografi av hjärnan kan bli nödvändiga.
15