1. Att definiera vad informationssökning och informationsfärdigheter faktiskt är och hur de skall skiljas från andra kunskaper och färdigheter som ”studiefärdigheter”, ”bokoch bibliotekskunskap”, ”datorkunskap” eller ”att lära sig att lära”. 2. Förhållandet mellan informationssökning och klassrums-/ ämnesundervisning framför allt när elever arbetar undersökande. Problemen gäller här frågan om hur undervisning i informationssökning antingen integreras i eller separeras från ämnesundervisningen. 3. Problem att elever antingen lämnas alltför mycket utan nödvändigt stöd och handledning eller att uppgifterna är alltför hårt strukturerade och inte lämnar något utrymme för elevernas ‘fria forskande’. 4. Snäv fokusering på teknik och procedurer i traditionell undervisning i informationssökning. Upprepning av unge fär liknande stoff på alla skolstadier i stället för genomtänkt progression i undervisningen. 5. Frågan om hur inlärningens utfall, dvs hur och vad elever lärt sig av undervisningen, skall kunna urskiljas och bedömas. Problemen är inte nya och inte heller direkt relaterade till utvecklingen av informations- och kommunikationstekniken. Rogers (1990) hänvisar till en engelsk rapport, Lunzer & Gardner, 1979, som säger: Searching often appeared to be a random sampling of books from the shelves rather than a purposeful enquiry. (cit. från Rogers, 1994, s 13)
Rogers menar att Ann Irving formulerar problemet träffande, då hon beskriver det som ”a lack of relevance to academic needs, and... a general lack of emphasis on the teaching of the requisite skills” (cit. från Rogers, 1994, s 14), dvs bristande kopplingar till ämnesundervisningen och bristande fokus på de färdigheter som bör bli föremål för undervisning.
94
LOUISE LIMBERG, M.FL.
Informationssökning och lärande