Kupperman, 1997). I några fall försågs eleverna med uppgifter och forskarna observerade hur de löstes (Bilal, 2000; Dreher m.fl., 1995; Kafai & Bates, 1997; Large m. fl, 1999; Matthew, 1997; Schacter, Chung & Dorr, 1998). Genom en serie prov testade Brown (2001) 5 400 barns kunskaper om bibliotek, informationssökning och informationssökningprocessen.
4.1 Utformning av och ursprung till skoluppgifter i ett undersökande arbetssätt I en skoluppgift där informationssökning ingår är uppgiftens formulering och dess ursprung ofta av stor vikt. Melissa Gross skiljer mellan ”ålagda” uppgifter, ”information seeking that is externally motivated” (dvs uppgifter som eleverna har fått av lärare) och uppgifter som har sitt ursprung i individens egen nyfikenhet ”internally motivated by personal context”. Hon fann i en undersökning vid tre amerikanska grundskolor att ”ålagda” uppgifter svarade för 32 - 43% av de uppgifter som eleverna arbetade med. Resultatet visade dessutom att antalet ”ålagda” uppgifter ökar med barnens ålder. De yngsta barnen i hennes undersökning använde biblioteket primärt till att få svar på sina egna frågor, medan de äldsta barnen (12 år) arbetade med uppgifter som till mer än 50% hade förelagts dem av lärare. Förmodligen, anser Gross, ökar andelen ”ålagda” uppgifter ju äldre barnen blir, vilket kan ha konsekvenser för hur barn och ungdom ser på bibliotek. Problemet med denna typ av uppgift ligger inte enbart i risken att barn finner dem ointressanta eller irrelevanta utan i att de kan missförstås av barnen. Om barnen endast har en luddig uppfattning av vad en uppgift går ut på, blir det svårt för dem att tala om för andra vad de behöver hjälp med, t ex bibliotekarier eller föräldrar. Gross har arbetat fram metoder för att bistå barn i arbetet med skoluppgifter (Gross, 2000). I en dansk undersökning
4 Hur söker elever information?
35