tronisk informationsförsörjning. Hur denna slutsats grundats i den empiriska studien eller i någon annan forskning framgår inte (Tallman & Henderson, 1999).
5.5.3 Sammanfattning - lärares och bibliotekariers synsätt Den här refererade forskningen förklarar brister i undervisning delvis med lärares otydliga föreställningar om vad informationssökning är och vad det kräver för kunskaper och kompetenser att lära genom sökning och användning av information. Bibliotekariers syn på informationssökning, så som den uttrycks i undervisning, tyder på alltför stark fokusering på teknik och procedurer, enligt flera av forskarna. Förbättrad undervisning i informationssökning handlar enligt forskarna i hög grad om lärares och bibliotekariers eget lärande. Konsekvenser av ”osynligheten” av informationssökning är att forskare föreslår satsningar på kompetensutveckling, där målet är att lärare skall få en fördjupad förståelse för detta fenomen. Här poängteras att det är angeläget att lärare då får erfara liknande situationer som dem de försätter sina elever i när det gäller självständigt lärande med informationssökning och informationsanvändning. Positiva resultat av sådana projekt rapporteras (bl a Best, 1990; Moore, 2000). Bibliotekariers kompetensutveckling bör, så som vi tolkar forskningsresultaten, i första hand inriktas mot djupare förståelse för hur lärande går till. En djupare teoretisk och praktisk förståelse för de lärandes perspektiv skulle kunna hjälpa bibliotekarier att välja undervisningsinnehåll på mera ändamålsenliga sätt än att försöka förmedla sökordningar eller sökprocedurer. Flera forskare poängterar positiva resultat av kompetensutveckling som åstadkommits genom att lärare och bibliotekarier samarbetat nära i undervisningen (bl a Kuhlthau & McNally, 2001). Ulla Riis (2000) resonerar i liknande banor och hävdar att lärare behöver djupare kunskaper om grunden för vetenskapligt arbete som bl a rör informationssökning och -användning (s 97).
5 Undervisning i informationssökning
125