1997, s 168; Limberg, 2000 s 204; Marton, 2000). Detta skulle innebära att den lärande får en mera holistisk förståelse för vad informationssökning är. Ett sådant övergripande mål skulle kunna brytas ner i mål och operationaliserade mål relaterade till olika uppfattningar enligt Bruce kategorier. Tillsammans bildar de olika delmålen en mångfacetterad förståelse för informationskompetens. Mål Uppfatta informationskompetens på varierade sätt. Använda information effektivt i olika kontexter. Urskilja och tillämpa olika sätt att använda information effektivt i nya situationer. Uppfatta information som subjektiv och föränderlig/förändrande. Uppskatta sociala dimensioner i informationskompetens. Operationaliserade mål Använda informationsteknologi för informationsåtervinning. Finna information, antingen självständigt eller via en förmedlare. Tillämpa informationssökningsprocesser. Kontrollera information. Skapa en personlig kunskapsbas på ett nytt intresseområde. Arbeta med kunskap och personliga perspektiv för att utveckla ny kunskap och nya insikter. Använda information klokt för andras bästa. (Bruce, 1997, s 169-170)
Målen så som de formulerats ovan innebär varierade sätt att förstå informationssökning. De operationaliserade målen är formulerade i enlighet med de sju kategorier av uppfattningar av informationskompetens som Bruce identifierade och beskrev i sin avhandling. De flesta modeller för undervisning i informationssökning utgår från informationsexperters sätt att se på detta fenomen. Undervisningsmål formuleras då gärna i termer av experternas förståelse för hur informationssökning bör gå till. Om undervisning ses som en relation mellan den lärande, den undervisande och ett kunskapsstoff, framstår den lärandes sätt att förstå stoffet som väsentligt. När lärande ses som förändra-
112
LOUISE LIMBERG, M.FL.
Informationssökning och lärande