Issuu on Google+

Perga

Nr 1 2003 Pris 30 kr

tidskrift för mnt-kontaktnätet

KOSSA TILL SÅLL OCH LYKTA läs om spännande projektarbeten HJÄRNA EN HÅRINPACKNING men först ett riktigt recept NÄR KOMMER DÅ? sommarens historiska evenemang

PLANER FÖR EN TVÅA Perga avslöjar MNTs andra år

2

PERGA 1/03

PERGA är föreningen MNT-kontaktnätets tidskrift. Den kommer ut med två nummer per år. ANSVARIG UTGIVARE Jan Dufva, 0660-508 80 jan.dufva@plira.se REDAKTION Larry Alfvin Carina Geibe

I detta nummer

GRAFISK UTFORMNING Jan Dufva OMSLAG Filar TRYCK Plira kulturteknik, Sveg, 2003 Detta nummer trycks i 200 exemplar. Klorfritt och återvunnet papper: Returoffset 90g Kvist 250g Endast om så särskilt anges är i tidningen gjorda uttalanden att anse som föreningens ståndpunkt. Medlemmar är alltid välkomna med insändare och artiklar. Redaktionen förbehåller sig dock rätten att förkorta inkommet material. NÄSTA NUMMER Perga 2/03 utkommer i november 2003 Manusstopp 1 november MEDLEMSKAP Medlemskap i MNT-kontaktnätet kostar 100 kronor och kan sättas in på postgiro 104 05 13-2. Alla som är intresserade av forntida teknik och naturligt friluftsliv är välkomna som medlemmar. MNT-kontaktnätet är kopplat till kursen Människa NaturTeknik på Bäckedals folkhögskola. Kursen inriktas på forntida teknik och experimentell arkeologi. För mer information ring 0680-166 70. STYRELSE ordf. Erika Åberg, 08-645 44 17 sekr. Carina Geibe, 070-236 71 57 kassör Andreas Solberg, 018-39 19 14 Larry Alfvin, 0702-15 71 68 Annika Axelsson, 031-52 62 31 Jan Dufva, 0660-508 80 Johanna Axelsson, 08-35 07 67 ADRESS MNT-kontaktnätet Bäckedals folkhögskola Box 206 842 22 Sveg tel 0680-166 88 © MNT-kontaktnätet, maj 2003

PERGA 1/03

4

HÅRINPACKNING Naturligt verkningsfull hårinpackning för magstarka personer.

ATT TILLVERKA EN SANDSTRAND

5

Reflexioner kring flintaknackandets svåra konst.

PEDAGOGDAGARNA PÅ BÄCKEDAL

6

Konsten att få Härjedalens alla tredjeklassare tillbaka till forntiden.

UGNAR OCH LERINBAKNING

8

Fortsättningen i serien om forntida mat. Recept på lerinbakad sik.

SLOTTSHOLMEN – EN RUIN

10

Om en utgrävning

MNT-PROJEKTARBETEN 2003 Kopiering av Mästermyrfil Dansk stenålderskeramik Stormlykta från vikingatiden Väskor av holkflådda djur Kojuversåll Ötzis livrem med bältespung

12

12 13 14 15 16 18

FINNS DET EN FORTSÄTTNING?

19

Det finns planer på att göra ett andra år på MNT.

KOMMANDE KUL

20

Massor av markander och annat kul.

BRA-ATT-HA-ADRESSER

24

KONTAKTNÄTETS MEDLEMMAR

27 3

Inte vilken smörja som helst

Hårinpackning Ingredienser 1 st krossad fårhjärna 1 dl tran 1 st äggula 1 msk såpa

Tillvägagångssätt

Först och främst måste du införskaffa dig en fårskalle. Denna kan du frysa ner för att sedan såga itu med hjälp av en bandsåg. Om du inte

har tillgång till bandsåg (eller frys) går det lika bra att använda en vanlig fogsvans. (Det tar bara lite längre tid – det är ganska kämpigt att såga igenom ett kranium.) Efter att du öppnat skallen och plockat ut hjärnan (förslagsvis med en sked då du kan ha svårt att få ut allt med fingrarna) så kokar du upp den med lite vatten för att få ur fetterna. Vispa en del under kokningen så du krossar klumparna så mycket som möjligt. När det kokat några minuter häll i tranen, äggulan och såpan. Tag därefter av kastrullen från spisen. Vispa om så allt blandas ordentligt. Under kokningen ändrar blandningen färg från blod-rödaktigt till brun-grått. Nu kan du sila blandningen innan användning för att få bort bitar av skallben och klumpar av hjärna som garanterat följt med. (Jag gjorde inte det eftersom jag inte ville gå miste om de fetter som möjligen fanns kvar trots kokningen.) Förslagsvis tar du nu hjälp av någon magstark person och låter denna massera in smörjan. Detta bör du göra i solen då värmen och dess UV-strålning hjälper till en del. När det är gjort sveper du in håret i en handduk eller liknande. (Jag har funderingar på om det vore bättre att inte göra detta, utan sitta ute i solen så att du exponerar håret för värmen och dess strålning direkt istället.) Jag lät det sitta i cirka en timme, men tror i efterhand att det borde sitta i åtminstone en och en halv timme. Sen är det bara att skölja ur (noga!) och tvätta med lite schampo.

Resultat

Håret blev ”tjockare” utan att det ser fett ut. Det fick tillbaka en hel del glans och är väldigt lättskött - som om du haft balsam i det. Och någon obehaglig doft har jag inte noterat då lukten av tran var det största bekymret.

Personlig not Jag blev faktiskt väldigt nöjd med resultatet trots vissa missar i tillvägagångssättet. Först och främst gjorde jag i ordning blandningen och förvarande den i ett kylskåp tre dagar innan experimentet. Dessutom skulle jag nog ha vistats i solen under hela processen och haft det i lite längre. AV: FREDRIK STOLPE

Foto: Rickard Zetterqvist

4

PERGA 1/03

Att tillverka en sandstrand Eftersom MNT numer har vänt sin tidsaxel och går bakåt i tiden, var det slutligen dags att kliva in i stenåldern. Nyfikna på hur det var att arbeta utefter stenålderns förutsättningar samlades vi i ”hantis” efter att måndagsklubben var överstökad för att lära oss lite om flintasmide under en veckas tid. Handledare i detta var som tidigare år Dan Kärrefors. Till att börja med visade Danne hur man slog ut spån och andra ämnen ur flintan med oss andra i en halvcirkel runt honom. –Var det inte svårare än så, tänkte vi. Alla som har sett Danne i arbete förstår nog vad jag menar. Nu brann vi av iver att själva få börja tillverka några fyrsidiga yxor och lite senneolitiska dolkar. Kanske några stora Brommespetsar också. Men näe… det blev inget med det inte! Efter ett tag så var det visst någon som fick loss en bit som liknade ett spån. –Danne, har du tid ett tag? –Kan du komma, Danne? –Hur ska jag slå här, Danne? Frågorna ekade inne i teorisalen där vi satt och slog på flintan. En teorisal som bara på några timmar hade förvandlats till en sandstrand av små, små flintaavslag. Vi krossade allt som kom i våra händer och det var inte mycket till flinta kvar när veckan närmade sig sitt slut. Ganska snart insåg vi att vi kunde vara glada om vi överhuvudtaget skulle få till någonting som liknade en pilspets eller ett spån som kunde fungera som en kniv av hyfsad storlek. Men allt eftersom timmarna och dagarna gick började till slut flintan att uppföra sig som den skulle och det ena föremålet efter det andra blev klart. Nu låg det yxor, skrapor, knivar, pilspetsar, harpuner och hängsmycken med mera utspridda över hela hantis. Att få tillfälle att lära sig någonting av en så duktig hantverkare som Danne, är en ynnest som få får ta del av. Han är inte bara en otroligt duktig flintasmed utan kan även sin stenålder. En mycket givande teoridel om stenåldern sett ur flintans perspektiv hann vi också med att få av honom. Personligen tyckte jag att det var riktigt roligt att knacka flinta och har nog inte tillverkat min sista kniv ännu…

Danne är glad att vara tillbaka på skolan.

Foto: Marie Kristiansson

Att slå ut spån kräver precision.

Foto: Marie Kristiansson

AV: LARRY ALFVIN larry.alfvin@sverige.nu

PERGA 1/03

5

Pedagogdagarna på Bäckedal En halvkort resumé med ett lyckligt slut.

Ja, den utmaningen ställdes båd´ ementeare och textilare inför nu på vårterminen, då de årligt återkommande pedagogdagarna skulle gå av stapeln. Vilka stationer skulle vi ha och vem skulle göra vad? Efter en gruppindelning och lite funderingar, så kom vi fram till att det bör vara fyra hantverksstationer, minst sju ledsagare och ett troll. Den sistnämnda kom att spela en viktig roll i sammanhanget, skulle det visa sig! De fyra hantverksstationerna bestod av: • Smida en järnkrok. • Tälja en brummare av trä. • Göra upp eld med hjälp av eldstål, flinta och fnöske samt grilla pinnbröd. • Spinna en ulltråd och tillverka en liten tygpåse. Ledsagarnas roll var att föra dem in i forntiden, ledsaga dem till de olika stationerna enligt ett tidsschema och slutligen se till att de hittade tillbaka till framtiden. Hur skulle vi då göra för att hålla barnen i schack? Vi anammade en idé om att göra dem till våra trälar för en dag. Efter att först druckit trolldrycken som förde dem in i forntiden och givit dem nya namn, så förklarades de ha blivit våra trälar. Om de inte skötte sig och lyssnade på oss, skulle de hamna i päråkern... Vidare fördes både större och mindre trälar ut till den stundande trälmarknaden, där vi ledsagare fick möjlighet att klämma och känna lite, samt titta på deras tänder och så vidare. Tanken var också att försöka skilja på tydliga grupperingar av busiga kompisgäng, så uppmärksamheten och koncentrationen riktades mot det som skulle göras.

6

Trollets medverkan var pricken över i! Förutom att smyga omkring lite här och var för att helt plötsligt vara spårlöst borta och blåsa i hornet när det var dags att gå vidare, så höll trollet i sista anhalten innan de var tillbaka i framtiden igen – lite godisutdelning som belöning för en intensiv dag! Det kunde bara vara lite svårt att hålla masken, när våra små trälar ryckte oss i kläderna eller försökte springa efter något som vi vuxna inte kunde se. Barnen kunde ibland bli riktigt sura och frustrerade på att vi inte såg det som för dem var så uppenbart! Så h u r blev det i sin helhet? Vi ställdes inför vissa klurigheter, som till exempel: • Hur får man ostyriga yngre att byta fokus? • Hur göra med barn som lätt tappar koncentrationen? • Hur många barn är bra att ha i varje grupp? • Hur får vi till den röda tråden gällande stationernas innehåll och tidsperioderna? Ja, utan att gå in på detaljer, så vågar jag säga att det blev en hel del att tänka på för oss alla de här dagarna – stora som små! Efter tre intensiva dagar så samlade vi utmattade ihop oss för en utvärdering. Lättade kunde vi konstatera, att vi nu hade rott hem Bäckedals uppskattade pedagogdagar år 2003! AV: CARINA GEIBE

freija_thorsdottir@hotmail.com

PERGA 1/03

Illustration: Hanna Vilör

Hur gör man för att på tre dagar ta hand om 120 skolbarn i tredje klass och föra dem tillbaka till forntiden för en dag?

Bäckedals folkhögskola erbjuder under 2003-2004

Människa - Natur - Teknik, sedan snart tjugo år den ledande utbildningen i landet med målsättningen att bevara, utveckla och förmedla kunskaper om människan, naturen och den forntida tekniken. 2 terminer, kursstart 25 augusti 2003. Trådens möjligheter, textila tekniker och material från förhistorisk tid till 1800-talets självhushåll. 2 terminer, kursstart 25 augusti 2003. Vävarnas hemligheter, en fördjupningskurs med tyngdpunkten lagd på vävning i olika äldre vävanordningar. 2 terminer, kursstart 25 augusti 2003. Skinn & kläder, en kurs om skinnhantverket i beklädnadshistoriskt perspektiv. Kursen tar upp skinngarvnings- och beredningsmetoder från förindustriell tid. Grunderna i mönsterkonstruktion, tillskärning och handsömnad ingår. 1 termin, kursstart 7 januari 2003 samt 7 januari 2004. Forntida metallhantverk och smide, för den som redan har grunderna i järnsmide och som vill fördjupa kunskaperna vad gäller material, teknik och utrustning. Tyngdpunkten ligger på järnhantering, dvs. malmletning, kol- och järnframställning och smide men även bronsgjutning och silversmide m.m. 1 termin kursstart 7 januari 2004. Musikvecka på Bäckedal, våra årliga musikdagar för musikanter i alla åldrar. Inga förkunskaper behövs utöver notläsningsförmåga. 10–18 juni 2003. Nybörjarkurs i smide, en grundkurs i traditionellt järnsmide. 23–27 juni 2003. Gör din egen salva, en kurs i örtkunskap, tillverkning av salvor, oljor m.m. (två kurstillfällen). 23–27 juni 2003. Tova – gammal teknik på nytt sätt, lär dig att forma och experimentera med ull under ledning av landets främsta tovningskonstnär, Gunilla Paetau Sjöberg. 24–28 juni 2003. Från malm i myren till stål i smedjan, en kurs i förhistorisk järnhantering. 3–6 juli 2003, på Hammarede. Smidda verktyg, en femveckorskurs i konsten att tillverka gamla träbearbetningsverktyg. Smide av knivar, hyvlar, yxor m. m. Härdning och skaftning. 25 AUGUSTI–26 SEPTEMBER 2003. Information och blanketter kan hämtas på vår hemsida

Skinngarvning, en kurs om traditionella garvnings- och beredningssätt: fettgarvning, barkgarvning och vitgarvning. 29 september–24 oktober 2003.

www.backedal.fhsk.se

Förgyllning, lär ett hantverk som håller på att försvinna! Konsten att förgylla träföremål med bladguld. 7–11 juli 2003.

PERGA 1/03

7

Ugnar

Lerinbakning

Riktiga ugnar verkar inte ha dykt upp (med säkerhet) förrän under yngre järnålder. Principen är att man eldar i ugnen och värmer stenarna som ugnen består av. När temperaturen är tillträcklig rakar man ut elden och gräddar sin mat. Jag har provat en enkel sådan variant en gång. Den bestod av stenblock uppställda så att ett litet rum bildades. Det gick mycket bra att grädda sockerkaka i den.

Enligt min mening är det en onödigt jobbig metod att laga mat på. Men det kan vara roligt att prova någon gång. Den passar för kött, fisk och fågel. Leran hindrar ytan från att bli bränd, till skillnad från glödstekningen.

En annan variant är gropugnen som består av en grop som är 1,5–2 gånger djupare än diametern. Kanterna bestryks med magrad lera som får lufttorka. Första gången måste du elda försiktigt så att leran inte spricker. Ugnen behöver dessutom ett lock. Innan ugnen används eldar du i den i minst en timme. Låt sedan elden falna och raka ut sot och kol. Mat kan placeras i gropen i kärl och deg kan sättas på ugnens väggar. När brödet är klart faller det till botten och är bara att håva upp. Det är svårt att dra gränsen mellan en gropugn och en kokgrop, men man brukar säga att ugnen ger en torr värme, medan kokgropen ger en fuktig värme.

Ta lera eller dy, fast som Sven Isaksson skriver ger dyn ofta maten en dyig bismak. Magra leran med cirka 50% sand, gräs eller dyligt. Forma leran runt maten. Det gäller att få det tätt, men att göra ett litet hål så att inte hela paketet exploderar i elden. Jag hade ganska hård lera, men jag tror att det skulle ha varit enklare om jag använd en lösare lera. Paketet kan torkas framför elden eller tillagas direkt. Det är svårt att veta när det är klart och du är tvungen att knacka sönder paketet för att veta… När maten är klar och du knackar sönder leran ska fjäll eller fjädrar fastna i leran. Det gjorde det inte för oss. Om man har köttbitar kan man linda in dessa i gräs, kaveldun eller kardborre för att leran inte ska bränna fast i ytan. Ätliga rötter från vilda växter är ofta små till storleken. Genom att fläta en liten behållare av till exempel kaveldunsblad, fylla den med smårötter och sedan baka in den i lera, kan även dessa tillagas på detta sätt. Såväl rötter som kött och fisk kan smaksättas genom att kryddväxter eller bär blandas i. Jag tycker att det var mycket jobb utan speciellt bra resultat. Den halstrade siken smakade lika gott som fisken tillagad i lera. Kokgropen är enklare och säkrare! TEXT OCH BILD: JAN DUFVA

jan.dufva@plira.se

Ur Mat från förr, Jan Dufva, 1999

8

PERGA 1/03

Fisk i lera under tillagning.

LERINBAKAD SIK INGREDIENSER • sikar • salt • kryddor, t ex enkvistar TILLAGNING

Smaksätt urtagna sikar med salt och kryddor. Magra (blanda) lera med ungefär 50% sand, gräs eller dylikt. Kavla ut leran 1–1,5 cm tjock, lägg på fisken och vik ihop leran till ett paket. Paketet kan torkas vid elden eller tillagas direkt. Jag torkade fiskpaketen lite i några timmar. Sedan lade jag in dem i elden i 30 minuter (någon riktigt bra glöd lyckades jag inte få till i rätt tid).

PERGA 1/03

När leran knackas sönder kommer den färdiglagade fisken fram.

9

Slottsholmen – en ruin Slottsholmen ligger några kilometer väster om Kungsör, omedelbart söder om Arbogaån. Denna åkerholme var under medeltiden kringflutet av vatten, som under 1600-talet var sankt och långt fram i tiden mest användes som ängs- och betesmark. Platsen är idag ett naturvårdsområde med rika naturvärden, så som urgamla ekar och en ovanlig ängs- och slåtterflora. Den tillhör Uppsala Akademi sedan 1995.

T

är huvudsakligen gjord under en period från slutet av 1600talet och fram till förra sekelskiftet. 1974 gjorde dock Otto Dahlin en genomgång av den tidigare forskningen. År 1995 tog Kungsörs Arkeologigrupp kontakt med Statens historiska museum gällande undersökningar av lämningar vid Slottsholmen i Kung Karls socken, Södermanland. Gruppen hade redan år 1991 funnit ett helt gravfält med 28 gravar inom Kungsörs Kommun, vid en väg upp mot Klämsbo, och lyckades gräva fram en glaspärla, flera glasflusspärlor, brynen, knivspets, bronsbyglar och två urnor innehållande mängder av brända ben. IDIGARE FORSKNING

Nya grävningar

Dessa fynd gav dem blodad tand och 1993 utförde de en ny utgrävning med hjälp av grävledare Kjell Nordeman. Tyvärr skulle denna grävningsomgång ge ett väldigt magert resultat, men skam den som ger sig. Med den nytillträdde grävledaren Jan Olov Andersson i täten satte de åter spadarna i marken nere på Slottsholmen. Hela Slottsholmen inklusive vallgravarna, ett område på 250x250 m, kartlades. Varenda sten på holmen är inritad och allt som allt omfattar koordinatsystemet tiotusentals mätpunkter.

10

Gruppen var färdiga med detta mastodontarbete till 1996, då hade man redan inlett ett nytt projekt om Slottsholmen. Det skulle komma att bli ett flerårigt projekt under ledning av medeltidsarkeolog Kerstin Engdahl som grävledare och medeltidsarkeolog Malin Blomqvist från Riksantikvarieämbetet. Detta projekt inleddes i samarbete med historiska museet och utgrävningarna på Slottsholmen beräknas vara färdiga i år. Jag kommer nu att ge mig på en sammanfattning och vill man ta del av mer detaljerade beskrivningar, så går det att läsa om undersökningarna i tidskriften Särimner 1996 och 1999.

U

från år 1962 står att läsa om Slottsholmen: ”Medeltida fäste bestående av en kastalruin, närmast rektangulär och cirka 14x12 meter med kvarstående murar upp till upp cirka 2 meters höjd. Murarna är uppförda i grovt tillhuggen, tuktad gråsten och har en tjocklek på mellan 2,5 och 3 meter. Det finns rikliga inslag av kalkbruk och tegel framför allt i de södra och östra delarna. Murarna är bäst bevarade i öster och söder, i norr och väster är de nästan helt raserade. På platsen finns även tre vallar, en fyrkantig urschaktning, en eventuell vallgrav samt syllstensrader till ett eller eventuellt två hus. Ån ändrar riktning och viker av mot sydost alldeles söder om impedimentet. Här låg tidigare en klippa ut i ån och skar av en del av åloppet, vilket fick till följd att en lagun bildades nedanför impedimentet. Denna klippa sprängdes bort i sen tid för att vidga och räta ut ån.” 1996 påbörjades omfattande undersökningar av syllstensrader på den sydvästra delen av Slottsholmen, vilket visade på att byggnationen varit av ett mycket sent datum. Nästa steg var att undersöka en husgrund i form av syllrader, cirka 70 meter NV om kastalruinen. Dessa visade sig utgöra lämningar R FORNMINNESREGISTRET

PERGA 1/03

efter två byggnader. Den västra av dessa, 12x5,5 meter, blev föremål förundersökning. Utgrävaren Joakim Thomasson, UV Syd bedömde att den undersökta huslämningen inte kunde vara samtida med den medeltida kastalruinen, utan sannolikt härröra från mitten av 1500-talet. Den dateringen gjordes utifrån ett påträffat fynd av en nyckel.

Karolinervall 1998 koncentrerades undersökningen till kastalens omedelbara närhet, där ett schakt togs upp i den vall, som ligger SV om kastalruinen. Det skulle visa sig att vallen var uppkastad vid ett enda tillfälle och någon datering var inte möjlig, då inga fynd påträffades. Det berättas historier i bygden om att det skulle vara Karl XI och hans karoliner som byggt vallarna vid någon av de övningar som de företog sig i Kungsörstrakten. Vad man känner till är att det förekommit övningar på Barkare äng, som ligger mitt för Slottsholmen, på andra sidan ån.

Grunden från 1300-talet

Vid ett schakt invid kastalens västra yttermur, syntes spadtag från den medeltida grundgrävningen. Under en meter rasmassor påträffades ett intakt kulturlager. I det fanns tillräckligt med kol för två C14-dateringar. Resultaten blev 600+/-80 BP, vilket kalibrerat ger en datering till 1300-tal. Nu var det dags för att lägga ett schakt tvärs över kastalens västra mur, som endast är delvis bevarad. Ett annat schakt togs upp mitt inne i kastalen, där cirka 1,5 meter tjocka rasmassor togs bort. Under detta fann de ett intakt, vällagt kullerstensgolv, som tyder på att stor omsorg hade lagts ned vid byggandet. Tvärs över muren fanns en tegelkonstruktion direkt under torven. Den västra begränsningen av konstruktionen ligger helt i linje PERGA 1/03

med kastalens västra mur och hade måtten 2,2x0,9 meter i Ö-V riktning. Fragment av avfärgad och målad kalkputs påträffades även i rasmassorna och majoriteten av fragmenten låg med den färgade sidan nedåt. En del av fragmenten var svagt välvda, vilket kan tyda på att de tillhört ett valv. På en meters djup påträffades flata hällar, som tolkas som resterna efter en ingång. Den kan ha tagits upp i den medeltida kastalväggen under 1400- eller 1500-tal. Preliminär datering har gjorts utifrån de bemålade putsbitarna, där dekorationerna daterats till denna tid.

Borgen knappast bebodd

Kerstin Engdahl och Malin Blomqvist avslutar med orden: ”Våra frågeställningar från 1996 har naturligt nog förändrats något under projektets gång utifrån de framkomna resultaten. Vi anser oss nu kunna påstå att borgen grundlades under 1300-talet. Däremot kan vi fortfarande inte svara på frågan hur länge borgområdet beboddes. Den extrema fyndfattigdomen talar för att kastralen inte har bebotts kontinuerligt, om alls. Även den ordentligaste individ tappar i alla fall någonting någon gång och detta verkar inte vara fallet på Slottsholmen.. Vi tror att borgen har återanvänts någon gång under 1400–1500-tal, möjligen i samband med att Gustav Vasa byggde kungsladugården i Kungsör.” Vidare frågeställningar är om det går att knyta samman den eventuella ombyggnaden av kastalen med det 1500-talshus som undersöktes 1997 och om denna period i Slottsholmens historia till exempel har avsatt några spår i skriftliga källor? AV: CARINA GEIBE

freija_thorsdottir@hotmail.com

11

Forntida filhuggning och stålframställning

Kopiering av Mästermyrfil Målet med projektet var att förstå mera om vikingatida smide och kopiera en fil från Mästermyrfyndet. Fyndet innehåller en nästan helt bevarad vikingatida smidesverktygslåda.

Trovärdig medeltida bild på filhuggning.

Mindre trovärdig medeltida filhuggning.

ATTLÄSA: Theophilus: On various arts, 1961. Greta Arwidsson: The Mästermyr Find, A Viking Age tool Chest from Gotland, Motala 1983. Oldeberg Andreas: Metallteknik under vikingatid och medeltid, Stockholm 1966.

12

Filen som verktyg kan verka simpelt, men den har varit ett viktigt verktyg i alla tider. För att kopiera filen måste vi lära oss tekniken att hugga och uppkola järn till stål. Det är inte så lätt att hitta information om filhuggning, men vi hade lite tur: På tusentalet var det en tysk munk vid namn Theophilus, som skrivit om olika hantverkstekniker. Där finns också beskrivning av hur man framställer filar och uppkolar dem. Från medeltida bilder fick vi tips om vilka grejer man behöver. Man måste vara försiktig med medeltidskällor. Vissa verkade helt rimliga (övre bilden) medan andra verkade väldigt skumma (undre bilden). Vi vet inte exakt om tekniska detaljer från vikingatidens filhuggning, så vi utgick i från vinklar och sådant som användes vid handhuggning på Öbergs fram till 50talet. Även om vikingatidens smed inte visste något om moderna grader med mera, har han troligen gjort det på liknande sätt baserat på praktiska experiment. Efter lite träning kunde vi hugga användbara filar och man insåg vilken konst det var att hugga riktigt snygga filar.

Nutida filhuggning.

Foto: Larry Alfvin

Att framställa stål före masugnarnas tid var inte så lätt och stål har därför används försiktigt. De flesta av verktygen i Mästermyrfyndet innehåller bara lite stål i eggarna. Vi valde att hugga våra filar i blötjärn och uppkola dem efter Theophilus instruktioner. Han skrev att man kunde uppkola järnfilen genom att elda talg, skinn och lera runt filen i hög temperatur. Vi gjorde våra filar på det här sättet och det fungerade bra. Efter detta fortsatte våra försök. Toni provade andra sätt att göra stål, där man smälter järn genom kol i ässjan och Niklas fortsatte att träna på huggningen. AV: NIKLAS ALEXANDERSON OCH TONI TURUNEN

PERGA 1/03

Rekonstruktion af

Dansk stenalderkeramik Mit udgangspunkt var en forundring over hvordan man med oppölsningsteknik kunne lave så smukke, regelmässige og blanke kar, som de fineste fra Tragtbägerkulturen, den förste bondestenalderkultur i Danmark og det sydlige Sverige. Jeg valgte karret fra Skarpsalling i Nordjylland, som gerne regnes for det allerfineste, som forläg, og nåede at lave 4 rekonstruktioner af vekslende vellykkethed, samt adskillige mislykkede forsög. Mine störste problemer var at give karret den rette rundede form uden at det sank sammen under sin egen vägt, og at få overfladen rigtigt blank uden at karret blev for tört til at dekorere. Förste problem löstes ved at lade karrene törre delvist flere gange under opbygningsprocessen, samt ved först at opbygge et smallere kar med tykkere vägge, som siden skubbedes ud i sin rette form med en lille, glat sten. Den trinvise törring var jeg blevet foreslået flere steder fra, men jeg måtte selv finde på en måde at holde kanten fugtig så jeg siden kunne fortsätte oppölsningen: Jeg däkkede den med tarm. Andet problem löstes aldrig helt, selvom jeg med forskellige metoder på de to sidste kar, fik et resultat der ikke var helt ved siden af. Problemet var formodenlig bare at jeg ikke er tilsträkkeligt hurtig og sikker på hånden til at nå dekorationen i det korte tidsrum hvor karret både er så tört at det kan poleres, og så tört at det kan dekoreres. Brändingen foretoges i åben ild. Karrene fik med denne metode for PERGA 1/03

store farveforskelle, og jeg har siden hört om en metode, der muligvis vil give et resultat, der mere ligner originalen. Det lykkedes mig naturligvis ikke at lave lige så smuk keramik som

bondestenalderens mestre, men det var på den anden side ikke helt ved siden af, så det er bare at fortsätte med at öve og eksperimentere.

Kanten holdes fugtig med tarm.

Dekorationsarbejde.

AV:JANE MONDRUP

janemondrup@hotmail.com

Foto: Larry Alfvin

13

Stormlykta från vikingatiden De svinblåselyktor som så stämningsfullt lyser upp diverse marknader och evengemang, är kopior på en gotländsk stallykta från 1700talet. Lyktorna ser rätt vikingatida ut, men en oxhornslykta är ju att föredra i ett vikingahus, eller? Jag och Daniel fick tag på en text gällande en stormlykta eller ljuslykta, som finns beskriven i munken Assers krönika om sin herres regeringstid år 849–887. Assers herre var ingen mindre än västsaxarnas konung Alfred den Store, som kom att bli mest känd för sin långa strid mot de beryktade Lodbrokssönerna. I Krönikan beskrivs krigsherren Alfred den store även som en lysande politiker och uppfinnare. Om denna stormlykta skriver munken Asser enligt översättaren; ”After long reflection on these things, he at length, by a useful and shrewd invention, commanded his chaplains to supply wax in a sufficient quantity, and he caused it to be weighed in such a manner that when there was so much of it in the scales, as would equal the weiht of seventytwo pence, he caused the chaplains to make six candles thereof, each of equal length, so that each candle

might have twelve divisions marked longitudinally upon it. By this plan, therefore, those six candles burned for twenty-four hours, a night and day, whithout fail, before the sacred relics of many of God´s elect, which always accompanied him wherever he went; but sometimes when they would not continue burning a whole day and night, till the same hour that they were lighted the preceding evening, from the violence of the wind, which blew day and night whithout intermission through the doors and windows of the churches, the fissures of the divisions, the plankings, or the wall, or the thin canvass of the tents, they then unavoidably burned out and finished their course before the appointed time; the king therefore considered by what means he might shut out the wind, and so by a useful and cunning invention, he ordered a lantern to be beautifully constructed of wood and white ox-horn, which, when skilfully planed till it is thin, is no less

ufva Jan D Foto:

transparent than a vessel of glass. This lantern, therefore, was wonderfully made of wood and horn, as we before said, and by night a candle was put into it, which shone as brightly whitout as whitin, and was not extinguished by the wind; for the opening of the lantern was also closed up, according to the king’s command, by a door made of horn.” Då detta är ett förgängligt material, så finns ej några fynd eller bilder att utgå ifrån. Vi hade heller ingenting om på vilket sätt de kanske hade tunnat ut och planat oxhornen. Det var en hel del att klura på under dessa två veckor vi hade på oss!

Hornen kokas

Kohornen pressas för att bli platta. Varning! Ta ej i för hårt, då spricker bänken.

14

Daniel Widén stöper vaxljus.

Foto: Larry Alfvin

Till att börja med så fick vi två rätt så ljusa kohorn, som vi började experimentera med. Efter urkokning av illaluktande innehåll (vi lyckades överträffa skinnkursens surade renskinn tror jag), försökte vi komma underfund med om huruvida hornen skulle värmas upp i vatten eller olja, samt om hornen skulle börja skiktas av sig själv i värmen. Varning! Låt aldrig ett horn ligga för länge i kokande olja om ni inte vill ha det friterat..!

PERGA 1/03

Väskor av holkflådda djur Vi bestämde oss för att göra väskor av hela holkflådda djur. Räv som ryggsäck, lamm som axelväska och mård som bältesväska. Räven och mården blev uringarvade och lammet blev fettgarvat. Mården hade sin öppning i munnen, räven i baken och lammet i halsen. Lammet blev tyvärr stulet så vi arbetade med räven och mården. Rävens tassar syddes ihop till axelremmar och lintyg syddes fast på insidan som foder. Munnen syddes igen med sämskskinn för att dölja den fula insidan. Mårdens ben blev uppskurna och i bakbenen sydde vi i sämskskinns fransar och frambenen fick bli hållare där bältet skulle löpa igenom. För att lättare kunna få ner handen skars mårdens mungipor upp. Där sydde vi också i kilar av sämskskinn. Vi kom fram till att det blev ganska opraktiska väskor då de var långsmala och det inte rymdes så mycket i dem, men de var däremot väldigt vackra!

Tunna och platta

Vi lärde oss att horn får en viss expandering av värme, men behöver klyvas för att bli tunnare. Den klart bästa förutsättningen är ju om vi kunde ha fått tag på ett stort horn, som redan ifrån början var relativt tunt. När hornet blev mer medgörligt av värmen, så var det dags att lägga det i press. Målet var ju att få platta, plana ytor, som sedan skall formas till för att passas in i den tilltänkta träramen. Under tiden som Daniel skötte tillverkningen av träram, satt Carina vid slipmaskinen för att tunna ut hornbitarna, vilket troligen ej skulle ha behövts om vi hade gett oss den på klyvningsmetoden. Ljusstöpning av vaxljus pågick även, men vi bestämde oss för att koncentrera den mesta energin och tiden på, att forma till horn och träram.

Dåtidens plast

Efter dryga två veckor var vi en kohornslykta och flera erfarenheter rikare. Det bästa hornet vi fick till, låg i riktigt varmt vatten i ca en timme. Kokande vatten ger kortare tid. Hornet fick en bra nyans och genomskinlighet, vilket är bra för att släppa genom ljus – en dåtidens plast, som vi så smått fascinerade kunde konstatera. Vi funderade omkring hur strukturen på oxhornen kunde ha sett ut på den tiden. Kunde det till exempel ha påverkat hornens struktur och eventuella möjlighet att kunna skikta sig på annat sätt, beroende på mer varierad tillgång av näring och bete? En inte helt ospännande tankegång, men vår målsättning var nu uppnådd.

AV: ANKI TALLRYD, ÅSA WALLGREN OCH LISA LJUSLIN

AV: CARINA GEIBE OCH DANIEL WIDÉN Foto: Jan Dufva

PERGA 1/03

En räv på gång att bli ryggsäck.

Foto: Larry Alfvin

15

Kojuversåll Målet var att göra ett kojuversåll. Vi hade hört att det funnits och använts, men vi hade aldrig sett något. Intresset väcktes och första steget var att göra en del efterforskningar. Vi ringde Österbottens museum, som hade haft i sin ägo ett kojuversåll. Dessvärre var det försvunnet men de kunde ändå berätta en del. Så pratade vi med Lars-Inge som började luska runt lite han också. Sen fick vi tag på Anders Assis på Ljusdals museum, som kunde berätta att han för länge sen i en antikhandel sett ett såll av det här slaget, och han hade en ungefärlig uppfattning om form och storlek. Nordiska Museets Johan Åkerlund var hjälpsam och skickade flera fotokopior av såll – fast då hade vi redan kommit rätt långt i vårt eget arbete. Vi hade fått ett foto från Västenorrlands länsmuseum så vi hade en bild av hur det skulle se ut. De större museerna hade flera såll i sina samlingar, men folk här omkring i trakterna hade ofta ingen aning vad vi pratade om. Men eftersom både kojuver och trä lätt

Maria rundar kanter.

16

Foto: Larry Alfvin

Foto: Jan Dufva

bryts ned kan man tänka sig att många såll också förstörts. Det är ju dessutom en slitvara. Vi fick göra det vi kunde av det vi hade.

Bakgrund

Som känt tog man förr i tiden till vara allt man kunde. Därför var det kanske inte så märkligt att man använde kojuvren, något som i vår tid kan verka aningen motbjudande. Det främsta användningsområdet verkar vara just kojuversåll, men det finns också uppgifter (från Västenorrlands länsmuseum) om att man tillverkat flugsmällor. Kanske fanns i vissa områden av olika anledningar en motvilja att använda kojuver. Kojuversållet brukades i jordbruksarbetet. Med dess hjälp ”skiljde man agnarna från vetet” eller närmre: höfröt från agnarna. Agnarna samlades kring spenarna, som man lämnat stående rakt upp mitt i sållet, och var då lätta att plocka bort. Enligt Österbottens museum i Finland, torde det finnas belägg för användandet av dylika såll från 1600talet. Vi förstod inte till vad sållen på bilderna från Nordiska museet var daterade till, men de kom in till museet mellan år 1910 och 1930. Antagligen fanns dessa inte i var mans ägo, då det inte var alla förunnat att ha en ko. Det beror givetvis också på vilket århundrade och vilket geografiskt område man talar om. Ägde man en ko, var den nog så pass

värdefull att det första man tänkte på knappast var att slakta den och sno juvret. Medan resten av kons hud kan brukas till annat begränsade kojuvrets form dess användningsområden, till såll passar det däremot utmärkt.

Tillvägagångssätt Att få tag på ett kojuver är inte särskilt svårt när man har någon som Aja i krokarna. Med spänning väntade vi, och kom på att vi ju faktiskt skulle behöva bestämma vad vi skulle spänna upp juvret på. Som tur var kunde Jonny Springe komma, med kort varsel och lära oss göra svep av spån. Ett svep i stort format visade det sig behöva bli när vi började räkna på det. Med hjälp av diverse medel som man garanterat inte använde sig av på 1600-talet tillverkades på ungefär en dag ett fint 10,5 cm högt svep av björk, 166,5 cm i omkrets och 53 cm i diameter. Med fantastiskt snygg kedjesöm, tål att tilläggas... Vi gjorde också ett 5,5 cm högt omsvep, 173 cm i omkrets, som vi sett att sållen haft på bilderna, som skydd för det uppspända juvret. Antagligen för att det inte skulle slitas i onödan när man ställde ifrån sig det. Så kom då äntligen kojuvret. Den snälle slaktaren hade tagit ur en stor del av juvrets innandöme (mjölkmanicken). Det gjorde vårt arbete PERGA 1/03

oförskämt lätt. Det enda vi behövde göra var att skrapa bort lite hinnor och slem. Rannveig rakade med säker hand bort de tunna håren på juvrets utsida. Den enda svårigheten bestod i att skrapa spenarnas insida. Vi fick vända dem ut och in för att komma åt riktigt och för att kunna se vad vi gjorde. Vi upptäckte att det var lättare att arbeta med juvret när det var fuktigt, så emellanåt fick vi skölja det under vattenkranen. Kojuvret var ovalt och ungefär 50 centimeter långt på längsta stället. På bredden var det som mest 35–40 centimeter, men hela juvret var otroligt elastiskt och gick att spänna ut uppemot 10 centimeter åt alla håll. Det var fräscht och lätthanterligt, inte obehagligt alls. På ett sätt kände vi oss lite vördnadsfulla inför det som ett juver kan representera, och till exempel det att det ger näring och liv åt många olika varelser. Därför blev det mer och mer komiskt för varje gång som någon passerade och var tvungen att samtidigt klämma

i nån spene och säga ”tutte!” eller ”fyra snoppar!” Hela jobbet var alltså riktigt roligt, och gjort på en eftermiddag. Så kom vi då till det skede då kojuvret skulle upp på sin ram; vårt eleganta svep. Vi hade tur att våra aningar om hur stort kojuvret skulle vara stämde, eftersom svepet var färdigt innan kojuvret kommit. Vi hade borrat små hål med ungefär en decimeters avstånd runt hela vårt fenomenalt snygga svep, och filat bort alla skarpa kanter. Vi bestämde oss för att använda lintråd som vi tvinnade dubbel och vaxade. Efter att vi sytt igen två hål som blivit i juvret började arbetet med att få upp det så spänt som möjligt på svepet. Hår- och spensidan skulle som sagt vara inne i svepet. Vi töjde ut och mätte upp hur det passade bäst, och med hjälp av syl och diverse hammare slog vi hål i kojuvret och sydde fast på fyra ställen med samma avstånd för att det skulle bli jämnt uppspänt.

Sedan fortsatte vi spänna efter och sy fast, för att slutligen klippa bort överflödiga kanter. Efter det trädde vi på omsvepet och borrade fyra små hål genom både omsvep och svep på fyra ställen, varefter vi sydde fast det med rötter. Vi visste först inte när och hur vi skulle göra hålen i sållet. Lars-Inge spikade upp hål i en bit kojuver som blivit över för att se vad som skulle hända. Dessa blev inte så bra och hålen fick när biten torkat kanter som skulle försvåra sållningen. Därför bestämde vi oss för att låta sållet torka och sen använda hålpipa för att få hålen jämna och skarpa. Vi trodde också det fanns risk att juvret skulle rämna om man använde spik när det torkat. Kojuvret torkade sen fint och blev väldigt spänt och bra. Det tog längre tid för spenarna att torka – de började rent av surna lite. På några av bilderna vi sett, ser spenarna ut att ha torkat utspända. Säkert för att undvika just detta med förruttnelseprocessen...

Slutkommentar

Arbetet med kojuvret gick lätt och snabbt. I jämförelse med många andra projekt var det här nästan inget jobb alls. Vi trodde från början att slaktaren skulle kunna ge oss tre juver. Då hade vi haft mycket tid över till att undersöka andra användningsområden, som exempelvis vattensäckar, behållare och att göra små trummor. Samarbetet inom gruppen fungerade jättebra. Alla såg vad som behövde göras, vi hjälptes hela tiden åt och det var bra stämning. Vi var också tacksamma för all hjälp vi fick från lärare och annat löst folk. AV: RANNVEIG STEFÁNSDÓTTIR MARIA WAGENIUS MIA NYKVIST

Operation rakning.

PERGA 1/03

Foto: Larry Alfvin

17

Ötzis livrem med bältespung

Alla tre på pass vid rakningen.

Så var det dags för årets höjdpung, nämligen ismannens bältespung med tillhörande livrem. Vi var tre stycken som ville försöka göra en rekonstruktion av Ötzis ”magväska”, Viktor, Hanna och så jag själv. Efter att ha läst på några dagar i ämnet via diverse olika tidskrifter och böcker, kastade vi oss igång med stor iver att bereda det kalvskinn som till slut stod till vårt förfogande. Till att börja med skulle det rakas. Då vår ambition var att genomföra projektet så autentisk som möjligt, använde vi flintaskrapor till detta. Eftersom vi tyckte att det tog alldeles för lång tid, provade vi efter ett tre fyra dagar några andra metoder. Först tog vi en ulo, men den fungerade sämre än flintan eftersom vi inte fick tillräckligt med grepp om håret. En vanlig kniv provades också men med samma resultat som ulon. Något frustrerade sökte vi nu med desperation efter nya grepp. Efter Viktors förslag bestämde vi oss för att elda upp eländet eller åtminstone håret på det. Vi skar loss en bit av skinnet och tog en fackla och brände bort håret. Resultatet blev ganska bra, men vi ansåg att förlimmningsrisken blev för stor och gick tillbaka till flintan

18

istället. Sent omsider blev nu skinnet rakat och nästa steg kunde tas. Nu skulle skinnet råräckas. Något försenade kände vi oss lite stressade och bestämde oss för att använda en högst modern spackelspade till att räcka med.

Viktor röker skinnet.

Nu var det dags att röka skinnet vilket vi gjorde under cirka 4 timmars tid. Med hjälp av några gamla lakan sydde vi ihop ett tält där skinnet hamnade i toppen. Rökiga och trötta kände vi oss nu lite mer tillfreds med tillvaron. Inspirerade och glada i hågen trampade vi nu iväg ut till skinnet dagen efter för att börja skära ut delarna efter det mönster som Hanna färdigställt. Vi kände oss inte så lite besvikna och viljelösa när vi upptäckte att skinnet hade blivit förlimmat. Projektet lades helt enkelt på hyllan tills vidare. Tiden gick och våren kom till Bäckedal och den förträngda livremmen hamnade hela tiden bakom alla nya små projekt som vi sysslade med. Till slut tog vi ändå tag i saken och använde oss av det getskinn som Aja redan från början hade föreslagit att vi kunde använda oss av. Hannas mönster togs fram och dammades av. Lite mer skarvar än vad vi tänkt oss från början blev det, men huvudsaken är ju att det blev... AV: LARRY ALFVIN larry.alfvin@sverige.nu

Foto: Larry Alfvin

PERGA 1/03

Sugen på en MNT tvåa? Hören upp ni hantverkare med intresset inriktat mot historiska hantverksområden! Det pågår planering av en ny kurs, som är tänkt att hållas i Bäckedals regi. Skolan har haft en uppföljning av MNT tidigare, men det var då denna kurs var på endast en termin.

Kursens innehåll?

Till saken hör att deltagaren själv har en idé om inriktning och ser till att utforma ett fördjupningsarbete om något projekt, som följs upp av skolan. Tanken är alltså att du som deltagare under eget ansvar lägger upp och planerar in veckoschemat, eventuella studieresor och liknande. Lärare kommer att finnas till hands och vara till stöd under projektarbetets gång.

Varför, när och hur? För dig som känner att du vill förkovra dig ytterligare, eller ge dig chansen utvecklas inom något område du kanske annars inte har prövat så mycket tidigare, så kan du nu få möjligheten att pröva dina vingar! Kursen kommer troligen startas igång till höstterminen år 2004, så håll utkik efter mer information i nästkommande nummer av PERGA. Ansökan skall göras i vanlig ordning, där även din projektidé kan vara tänkt att medfölja. AV: CARINA GEIBE

Boktips

Boktips

Vikingarnas vilda lekar – En tid för idrott Skriven av Bertil Wahlqvist och teckningar av Hasse Eriksson. ”Kolgrim sände bod till männen på Botn att de skulle hålla bollspel samman på Sand. Det ville de gärna… Denna lek blev mycket hård, och innan kvällen kommit låg sex av strandingarna döda, men ingen på botningarnas sida.” Denna bok är skriven av Bertil Wahlqvist som är historiker och lärare på Riksidrottsförbundets folkhögskola på Bosön. Han har forskat i gamla skrifter och sagor om olika idrottsbedrifter under vikingatiden. Den är mycket underhållande att läsa och innehåller flertal ”rekord”. Bertil har lyckats bevara känslan från sagorna i sin bok, vilket gör den till mycket god läsning. Jag vet inte om den finns i tryck idag, men den går att få tag på via antikvariat. Utgiven av P.A. Norstedts & Söners Förlag Stockholm 1978 ISBN: 91-1-783322-1 AV: JOHAN DAVIDSSON

Slöjda i trä Jögge Sundqvist, 2002 ISBN 9127353184 Låt dig inspireras att tälja roliga och vackra föremål i trä. Jögge Sundqvist visar steg för steg hur man täljer olika saker, allt från smörknivar till mycket mera avancerade projekt. Han tycker om att jobba med kniv, och det syns också på resultatet. Boken blir inte sämre av att det i mitten finns en omfattande faktadel om trä. AV: JAN DUFVA

jan.dufva@plira.se

Stenålder längs Ångermanälven

Guidad kanottur med visning av boplatslämningar På en sträcka av cirka 7 km uppströms Nämforsen finns lämningar efter flera stenåldersboplatser. Under ledning av en kunnig guide färdas du längs älven i kanot och lägger till på de platser där folk bodde under stenåldern. Du får lära dig hur man gjorde upp eld, en del om forntida ljudvärldar och musik samt smaka på forntida mat. Lär dig tillverka och spela på en flöjt gjord av ett djurben. Förutom den kunskap om stenåldern vid Nämforsen som denna tur erbjuder, är det en fantastisk naturupplevelse. Kanske får du se en bäver simma på älven eller i den lilla ån ”Vigdan” som mynnar några km uppströms Nämforsen. Det är fråga om lätt paddling på ganska stort vatten. Inga forsar, men en bit till land ibland. räkna med att det tar hela dagen. Bokning: Anders Petterson 0622/10302. anderspetterson@hotmail.com

PERGA 1/03

19

Kommande kul Det kryllar av medeltidsmarkander. Håll till godo.

MAJ

2003

29-31 MedeltidsmarknadiLeksand 30–31 Hälsinglands vikinga- och forntidsdag Labyrinten, Delsbo Underhållning, marknad, hantverkare, kurser. 31 MedeltidsmarknadiLånghundra Medeltidsinfluerad marknad med marknadsgata, musik av uppländska spelmän, tornerspel av Celeres Nordica samt Westmans Djurgård m.m. Musik i medeltidskyrkan under hela dagen. 31–1/6 Wadköpings medeltidsdagar, Örebro JUNI

2003

7–9 Riddarspelen vid Ekenäs slott Ett ganska stort festivalområde med tortyrredskap, musikanter (bla. spelar Allan säckpipa), svärdskämpar och yxkastning fyller den medeltidsby som Nordic Knights byggt upp i parken runt slottet. Sverigegycklarna Jauvet har premiär för säsongens show Ivenhoe I entrén ingår tornerspel med riddare från Torneamentum, Riddarorden Excalibur och Jamtlandicum. Ekenäs ligger cirka tre timmar från Stockholm. http://www.norrkoping.se/turism/se_gora/ sevardheter.xml?action=ekenas 14 Vetlanda Jauvet och Ryttargruppen. 14–15 Birgittas Medeltida Finsta. Medeltidsmarknad, med tornerspel i samband med Heliga Birgittafirandet i år. Föreningen för Finstas forntid och framtid arrangerar. Finsta i närheten av Norrtälje. http://www.finstaforeningen.com/page3.html 14–15 Medeltida musikfestival i Lund Karlins plats, 11.00–17.00. Konserter, föreläsningar, workshops, dans, medeltida mat mm. 14–15 Kalmars renässansdagar 20 Midsommarfirande på Gunnes Gård. 12.00 till 16.00 Vikinga marknad på vikingagården Gunnes gård i Upplandsväsby. http://www.upplandsvasby.se/KFF/kultur/Gunnes/kfgunnestart.htm 20–22 Medeltidsmarknad och teaterspel på Läckö slott Pjäsen ”Den Västgötska Riddaren Arn”. Kanske inte för den mer historieintresserade då pjäs och musik avviker från det som är dokumenterat om medeltiden. Jag vill också utfärda en extra varning för den Arn-musikskiva som kommer lagom till evenemanget. Tänk dig att trubaduren på puben i förorten sätter igång så vet du hur skivan låter. 21–22 Medeltidsmarknad i Riddarhyttan. Inne på sitt sjätte år. http://www.riddarhyttan.nu/tingarid/tingarid2002.htm

20

PERGA 1/03

27–29 Vikingamarknad i Foteviken. Längst ner i Skåne. http://www.foteviken.se/ 28–29 Generöjet Gene fornby, Örnsköldsvik Musik, dans, teater, tävlingar i en forntida anda. hem.fyristorg.com/genefornby 28–29 Sigtuna medeltidsdagar . Medeltidsmarknad och festival i Sigtuna. http://195.190.203.17/museer/eveneman/eveneman.htm JULI

2003

4 Töcksfors medeltidsmarknad 5–6 Arnhelg. Ett antal aktiviteter i de städer som förknippas med Arn. 5–13 Hova. Här möts Birger Jarls söner i en strid om makten och kronan i Sverige. Utspelas år 1275. 11–13 Kungahälla medeltidsdagar (15 km norr om Göteborg) Utspelar sig helt och hållet inne på Bohus Fästning (anno 1308). Det blir marknad, tornérspel, skänkstugor, hantverk, medeltida läger, föreläsningar, mysteriespel och mycket mer. Medverkar gör bl a Poeta Magica och Falsobordone. Arrangör, Destination Kungälv 12–13 Rosersberg medeltidsdagar Nordic Knights arrangerar i samarbete med Rosersbergs slottsförvaltning tornerspel med Trondia By och aktiviteter. Rosersbergs slott kanske mer liknar en stor herrgård men har en värdig slottspark! E 4:an norrut till Upplands-Väsby. Följ skyltar mot Rosersberg. 7–21 Hantverkslägret Hantverksläger vid Kronobergs fästning utanför Växsjö. Arbete och uppvisning av historiska hantverk. http://www.hantverkslagret.org 14–19 Medeltidsmarknad Bornholms medeltidscenter, Danmark. http://www.bornholmsmiddelaldercenter.dk/ 17–20 Mariefred Riddardagar Mariefreds Riddardagar är en liten tillställning. Tornamentum står för Tornespelen (obs dyrt) och som vanligt är Holmrikes kämpar och riddarna från Johannes Döparens Sällskap där. Riddardagarna är en lämplig endagsutflykt som naturligtvis måste innehålla ett besök på Gripsholms slott (det ligger på gångavstånd). Varning för det hemska öltältet med nutida trubadurer. Förvänta dig inte mycket så kanske du blir nöjd. 19–20 Riddarspel Norrvikens trädgårdar Tornérspel med Valdemar Atterdag Riddarsällskap (DK). Se mer på www.riddarspel.com. 19–20 Medeltidsdagar Båstad. Sägs vara ett mycket bra arrangemang. JAUVET med ryttargruppen på årets tornérspel.

PERGA 1/03

21

22–24 Forntidsmarknad Skäftekärr Hantverkslägen, marknad, järnframställning, Öringamästerskapen, mat och gästabud. www.skaftekarr.se 23–27 Skokloster Kanske fastlandets bästa event! Gycklarshow, ringränning, varité, flyguppvisning, jätte stort marknadsområde och underbar medeltidsmusik. Stor marknad, mycket att se, olika tidsåldrar allt från medeltid till sekelskifte. Om det regnat mycket så är det ruskigt lerigt på åkern där man parkerar. Åk gärna förbi Sigtuna och titta på deras medeltida kyrkoruiner. 26 Medeltida festival i Kalmar 26–27 Saltvik vikinga marknad Vikingamarknad vid Saltvik, Åland. AUGUSTI

2003

1–3 Hornboreting Vikingamarknad och spel i Hamburgsund http://www.hamburgsund.com/ 3–10 Gotlands medeltidsvecka Ett måste är ett besök på Medeltidskrogen Clematis. Men stäng av mobiltelefonen om du inte vill hamna i Stupstocken! Annat som händer är bla Tornerspelen, alltid kul att se på. Marknaden på söndagarna mycket att titta på och handla. Vad ska man säga, världsklass helt enkelt! 4–10 Arboga medeltidsdagar http://www.arboga.se/medeltid/ 10 Medeltidsdag på Varbergs fästning 16–17 Riddarspel och medeltidsmarknad vid Visingsborgs slottsruin Visingsö. http://www.tornerspel-visingso.nu/ 17 Hertig Karls marknad – Renässansmarknad i Nyköping 20–23 Spelet om Bodda Teater och marknad. www.bodda.nu 23–24 Grytnäs medeltidsdagar med Tornerspel och bröllop, Avesta. 29–31 Föreningen bronsålder i Norrköping 10-årsjubileum Aktiviteter hela helgen. Forntidsspelet klanhövdingens återkomst. 011-16 55 45 30–31 Årets rikstornering Mariebergsskogen Karlstad Arrangörer är även i år St Nicolai Riddare. SEPTEMBER

2003

7 Vikingadagen i Karlslund i Örebro Arrangeras av Wakul (Wadköpings kulturhistoriska förening)

22

PERGA 1/03

Gene fornby 2003 Islandshästar, storsatsning på kurser, pubkvällar i Järnkrogen och Generöjet. Våra nya grepp för att göra järnåldersgården ännu mer intressant för besökarna. Boka in lördagen den 28 juni om ni vill uppleva äkta svensk folkmusik i forntidsmiljö. Då arrangerar vi på Gene fornby, tillsammans med Örnsköldsviks Folkmusikförening och Kulturskolecentrum, en heldag med olika aktiviteter under namnet Generöjet. Redan vid lunch sätter röjet igång med bland annat buskspel och lekar. Möjlighet finns också att lära sig medeltida dans, vilket kan komma väl till pass när kvällskonserten börjar. Örnsköldsviks egen riksspelman Anders Eriksson finns förstås på plats med ett antal spelsugna vänner. Lokala bandet Fatty Arbuckle, som man i februari kunde se på Thuleteatern i Örnsköldsvik, står också på programmet. Sorkar och Strängar Huvudattraktionen blir Sorkar och Strängar från Gävle, ett band med drygt tio år på nacken och två CD i bagaget. Den senaste, Folk och Fä, släpptes ifjol sommar. Sorkar och Strängar är fem grabbar som bland annat hanterar lira från Kreta, ruan eller så kallad månluta från Kina och svensk säckpipa. Under Generöjet förvandlas Järnkrogen till pub, något som också är en nyhet för året. Ytterligare fem lördagar i sommar blir det pubkväll med trubadur i Järnkrogen, nämligen 5/7, 12/7, 19/7, 26/7 samt 2/8. Bröllop i midsommar Vi öppnar för sommaren under midsommarhelgen, för tredje året i rad kör vi vårt eget eget bygdespel – Bröllopet. Det blir en ny uppsättning med en fortsättning på historien om Genefamiljen. Vi satsar även på en rad intressanta kurser i sommar. Den som vill kan lära sig hornslöjd, svegsvarvning, brickbandsvävning, svampfärgning, att bygga pilbågar och trummor med skinn av råhud. En grupp lokala hantverkare ser också till att fornbyn får en rejäl hantverksbutik i år. En annan nyhet är turridning med islandshästar. Både dagtid för besökarna och längre turer kvällstid. För bokning kontakta Åsa Strandberg, tel. 0660-22 54 47, 070-565 82 79. Det historiska båtbygget som inleddes förra sommaren fortsätter nu under ledning av Antti Dahlgren. Förhoppningsvis kan kopian av den så kallade Björkebåten från 400-talet blir klar under sommaren, eventuellt med sjösättning till hösten. Är du intresserad av att hjälpa till med någon del i bygget, kontakta fornbyn. ENTRÉ ÖPPETTIDER SOMMAREN 2003 23/6–10/8, Dagligen 12.00–17.00. Vuxna 60 kr Barn 7–16 år 40 kr Guidningar 12.30 och 14.30. Barn 0–6 år gratis Familj (2 vxn+2 barn) 150 kr. Grupprabatter.

PERGA 1/03

PROGRAM LÖRDAG 12.00 Hantverk, lek, buskspel, hästridning 17.00 Utlärning av medeltida dans 19.00 Uppspel på scen (anm. på plats) (Spelmän gratis entré och matbiljett) 21.00 Konsert: Sorkar och Strängar Förband: Anders Eriksson med Vemvet, Fatty Arbuckle mfl. SÖNDAG 12.00–13.00 Bröllopet – Genefornbys eget bygdespel 13.00–16.00 Fornfemkamp, hästridning JÄRNKROGEN Restaurang, kafé, pub med fullständiga rättigheter ÖPPETTIDER: Lördag 12.00–01.00 Söndag 13.00–16.00 INTRÄDEN LÖRDAG: Vuxna 50 kr Barn 7–16 år 20 kr SÖNDAG: ”Bröllopet” Vuxna 150 kr Barn 7–16 år 75 kr 13.00–16.00 Fri entré Boende finns i fornbyns närhet

http://hem.fyristorg.com/genefornby 0660-53710, 070-3743326

23

Bra-att-ha-adresser

ARKEOLOGISKA INSTITUTIONER Arkeologiska institutionen Uppsala universitet S:t Eriks torg 5 , 753 10 Uppsala tel 018-471 20 93, fax 018-471 7550 info@arkeologi.uu.se, www.arkeologi.uu.se/

Arkeologiska forskningslaboratoriet Stockholms universitet Greens villa, 106 91 Stockholm tel 08-16 20 00, fax 08-674 73 66 www.archaeology.su.se/arklab/index.htm

Moskoselkåtan AB

Gunnes Gård

kåtor i alla storlekar Abmorv. 38 , 930 86 Moskosel tel 0960-302 10, fax 0960-302 13

Vikingatid 194 31 Upplands Väsby tel 08-590 849 28, fax 08-590303 98

Nordcraft

Hornbore by

småkåtor och tältduk Nyvägen 3 , 961 97 Gunnarsbyn tel 0924-211 72

Pl 221 , 450 70 Hamburgsund tel 0525-34540, fax 0525-33730 www.hornboreby.o.se

FORNTIDSBYAR

Lojsta hall Järnålder Kontakt: Lojsta slotts hembygdsförening , Skäftekärr järnåldersby Skäftekärr , 380 74 Löttorp tel 0485-22 111, fax 0485-222 50 www.skaftekarr.se

Arkeologiska institutionen

Båthuset i Gällö

Universitetet, 106 91 Stockholm tel 08-16 20 00, fax 08-16 21 61 www.archaeology.su.se

Föreningen Levande Vikingatid i Gällö , Jämtland Elis Johansson

Arkeologiska institutionen

Vikingatid Box 68 , 840 50 Gällö Tel 0693-203 60

Stavgard

Ekehagens Forntidsby

Stiftelsen Nämforsen

Jägar- och bondestenålder, bronsålder, järnframställningsplats. 520 43 Åsarp tel 0515-500 60, fax 0515 500 62 www.ekehagensforntidsby.r.sÅ

Jägarstenålder Box 23 , 880 30 Näsåker tel 0622-106 30

Umeå universitet , 901 87 Umeå Tel: 090-786 55 42 Fax: 090-13 76 63 www.umu.se/archaeology/

Miljöarkeologiska laboratoriet Umeå universitet, 901 87 Umeå Tel: 090-786 50 00 Fax: 090-786 76 63 o www.umu.se/envarchlab/

Arkeologiska institutionen, Lunds universitet Sandgatan 1, 223 50 Lund Tel: 046-2227940 fax: 046-222 42 14 www.ark.lu.se/

Institutionen för arkeologi, Göteborgs universitet Box 200 , 405 30 Göteborg Gatuadress: Olof Wijksgatan 6 tel 031-773 46 14, fax 031-773 51 82

Camp Viking

Ekestad Järnålder Kristianstad tel 044-35 24 24 Elisabet Ekstam

Eketorps borg Folkvandringstid, medeltid 380 65 Degerhamn tel 0485-66 20 00

Industrigatan 18 , 774 27 Avesta tel 0226-570 00, fax 0226-571 59

Hilleberg AB

Gervide

Box 29 , 830 05 Järpen tel 0647-66 55 00 (fabrik), 0647-66 56 20 (butik)

24

Vikingatid och medeltid Trelleborgs Museum, Trelleborg tel 0410-530 48 Ingela Jakobsson

Vallby friluftsmuseum

Vikingabyn i Hög

Järnålder Bäckagården , 892 43 Domsjö tel 0660-537 10, fax 0660-537 20 www.ovik.se/genefornby

Lundhags Skomakarna AB

Trelleborgen

Halörsvägen Box 82 , 236 38 Höllviken tel 040-45 68 40, fax 040-45 55 07 info@foteviken.se

Haglöfs Skandinavia AB

Mariehemsvägen 2 , 906 54 Umeå tel 090-13 13 13, fax 090-13 13 12

Jägarstenålder Kalmar läns museum tel 0480-563 22

Västmanlands läns museum Slottet , 722 11 Västerås tel 021-19 54 80, fax 021-13 20 76

Gene Fornby

Klättermusen AB

Tingby

Fotevikens Maritima center

FRILUFTSUTRUSTNING

fina tält, bra tips och modern tältduk Box 144 Industrihuset, 830 23 Hackås tel 063-77 04 00, fax 063-77 05 16

Flors Burs , 620 13 Stånga tel 0498-48 31 95

Järnålder Kontaktperson/markägare Tore Falstedt tel 0498-590 37

Glösa hällristningar med Älgklanens viste Jägarstenålder c/o Lofterud Valne 1120, 830 44 Nälden tel 010-652 72 31 (sommartid), http://www.alsen.org/

Vikingatid 244 80 Kävlinge tel och fax 046-706210 robbandiver@hotmail.com http://home.swipnet.se/~w-76354

Vikingabyn på Gotland Vikingatid Tofta Strand , 621 98 Visby tel 0498-29 71 00, fax 0498-26 56 66

Vitlycke museum Bronsålder Västerby, 457 93 Tanumshede tel 0525-209 50 fax 0525-293 62 vitlycke.museum@bohusmus.se www.vitlycke.bohusmus.se/

PERGA 1/03

Voullerim 6000

Delsbo Skinnberederi

Jägarstenålder Murjeksvägen 31, Box 96 , 960 30 Voullerim tel 0976-101 65, 0976-107 88 fax 0976-101 01 www.vuollerim6000.se/

Prättingberg 4578 , 820 60 Delsbo tel 0653-211 21

Västraby, Emmaboda

Gretha Huuva Dragnäs 2011 , 962 99 Jokkmokk tel 0971-380 46

Bondestenålder Kalmar läns museum tel 0480-563 27

Kero AB

Årsunda Vikingaby

Kinna skofabrik

Vikingatid Storsjövägen Box19 810 22 Årsunda tel 026-29 01 16 http://www.sandviken.se/viking/

Ö. Vrå

Sattajärvi 7500 , 984 92 Pajala tel 0978-600 00

Forntidsföreningen Angur

Garveriet , 950 42 Morjärv tel 0923-501 00 Svenljunga tel 0325-108 34

Uttersjöbäckens Garveri Uttersjöbäcken 30 , 930 10 Lövånger tel 0913-300 00

GYCKLARUTRUSTNING Joe Busker’s Box 4001 , 400 40 Göteborg tel 031-704 87 42, fax 031-704 87 43 javabar@joebusker.com

c/o Jan Dufva, Sundsvägen 58, 892 32 Domsjö tel 0660-508 80

LINOLJA

Institutet för Forntida Teknik

Bengt Jonsson

Bergsgatan 30 , 832 43 Frösön tel 063-13 77 56, fax 063-10 63 20 nevka@telia.com, www.forntidateknik.z.se

Säljare & tillverkare av linolja Skeppsta Östergården , 705 94 Örebro tel 019-22 80 05, fax 019-22 80 05

Skandinaviska gillet för traditionella båtbyggare

Kulturhantverkarna AB

c/o Ström Fastinsg 94 , 129 43 Hägersten Society of primitive technology Box 905 , Rexburg ID 83440 USA tel +1-208-359-2400, fax www.hollowtop.com/spt_html/spt.html

GARVERIER Bölebyns Garveri AB Nya Älvv. 647 , 941 91 Piteå tel 0911-620 23, fax 0911-623 65

PERGA 1/03

Krutbruket , 360 42 Braås tel 0474-310 13, fax 0474-311 86

SKINNUTRUSTNING

Hellström & Nylöw AB

Långg. 9 , 193 30 Sigtuna tel 08-592 550 00

Svensk viltskinnförädling

c/o Ove Nilsson Lövängen 3 , 641 50 Katrineholm Black Unicorn Vänersborgsv 19, 121 39 Johanneshov tel 08-648 82 75

PYRO Smålands Krutbruk AB

Lottas Garfveri

Österhus vänner

Argaladei

Box 24171 Gyllenstiernsg. 14, 104 51 Stockholm tel 08-442 56 50, fax 08-442 56 51

Hammaredesmeden

Morjärvs Skinn

FÖRENINGAR

Primetime

Hemgarvade skinnskor Vallbog 2 , 511 5 8 Kinna tel 0320-100 67

Bondestenålder Föreningen Vråfolket, Katrineholm tel 0150-572 41 Turistkontoret c/o Ulrica Nordlund N Strandvägen 6a, 832 41 FRÖSÖN tel 063-13 02 09 ulrica.nordlund@ebox.tninet.se

PYROTEKNIK

Box 1016 , 740 21 Järlåsa tel 018-39 16 33, fax 018-39 16 22

PILBÅGAR Bow Pro AB

K-G Lindblad , 840 30 Rätan tel 0682-200 67 Nygatan 23 , 702 11 Örebro tel 019-611 81 30

Karin Lundholm Kyrkbyvägen 10 , 820 40 Järvsö tel 0651-409 04

Lycksele skinn AB Box 143 , 921 00 Lycksele tel 0950-109 16

Modevi AB Box 343 Ågatan 25, 573 24 Tranås tel 0140-164 00, fax 0140-147 14

Nordström & Son AB Box 5027 Brahegatan 4, 102 41 Stockholm tel 08-667 06 35

Nya Sune Englund AB Olaigatan 8-10 , 703 61 Örebro tel 019-13 60 65

Sameslöjd och material Kiruna tel 0980-140 88

Slöjd-Detaljer i Skara AB Box 373 Axvallag. 10, 532 24 Skara tel 0511-267 60, fax 0511-186 20

Tjäder Läder AB Box 76 Storg. 42, 579 22 Högsby tel 0491-200 24

Tjäder-Läder AB Torget , 816 91 Jädraås tel 0297-452 20

Box 120 16 , 245 02 Hjärup tel 040-46 50 35, fax 040-46 50 37

SILVER OCH GULD

Scandinavian bowhunting

AB Konrad Wahlström

Masmov 23 , 143 32 Vårby tel 08-710 10 71, fax 08-740 24 24

Box 200059 Magnus Ladulåsg 53, 104 60 Stockholm tel 08-720 37 90, fax 08-720 28 85

25

ANA Ädelmetall

Verlag Hephaistos

Box 911 , 251 09 Helsingborg tel 042-19 58 30, fax 042-13 31 80

Litteratur Sudetenstrasse 73 , D-82538 Geretried tel +49-08171-325 01

Engelhard-Clal Sagag 22 , 502 39 Borås tel 033-10 03 20, fax 033-13 31 81

TEXTIL

Sargenta ädelmetall

Borgs Vävgarner AB

Box 5064 , 200 71 Malmö tel 040-12 65 50, fax 040-12 25 30

SMIDE AB Tebeco Industriprodukter Gjutning Box 40 Stålverksg 1, 301 02 Halmstad tel 035-21 90 75

Bångbro bandfabrik Plattstål Bångbro, 714 37 Kopparberg tel 0580-714 15

Colemans Verlag Litteratur Wahmstrasse 56 , D-23552 Lübeck Tyskland tel +49-0451-715 05

Evert Eriksson Begagnat Spångav 125 , 161 52 Bromma tel 08-17 84 80

Järnmalmer AB Stål. säljer fjäderstål i mindre dimensioner Kungsgatan 36 , 826 37 Söderhamn tel 0270-109 39

Palles kol & koks Kol Umeå , tel 090-77 93 18

SE-teknik Utrustning Strömfallsvägen 49, 135 49 Tyresö tel 08-770 34 50

Skogens kol AB Kol Box 90 , 823 22 Kilafors tel 0278-65 04 00

Skyllbergsbruk Stål Skyllberg, 690 45 Åsbro tel 0583-403 00

Swecox International

Box 14 Hässleholmsv. 28, 280 22 Vittsjö tel 0451-229 00, fax 0451-233 75

Levande rollspel

Solgudens gåva

Stenåldern möter bronsåldern

Harrys arbetarkläder

Pröva något nytt. Deltag i ett levande rollspel i

Vadmal 511 92 Kinna , 0320-440 60 tel 0320-441 60

stenåldersmiljö fredag den 25 juli till söndag 27 juli invid Nämforsen.

Kampes Spinneriprodukter Garner och vävning Ullervad , 542 93 Mariestad tel 0501-355 00, fax 0501-354 05

Stig Augustsson Linnetyg, möbelstoppning, grossist Västberga allé 26 , 126 30 Hägersten tel 08-18 15 70

Textilcentrum Billiga ylle- och linnetyger, blandad kvalitet Järnvägsgatan 56 , 172 41 Sundbyberg tel 08-29 94 20, fax 08-28 83 70

W��hlstedts Textilverkstad Ull Hagen 15 , 780 44 Dalafloda tel 0241-227 77, fax 0241-227 77

Zenit AB Tyg och färgning, konsthantverksmaterial Box 22 , 518 21 Sandared tel 033-25 80 60

VERKTYG Djärvs slöjd och hantverk Smidda verktyg, skedknivar Sörnävde 15 , 774 92 Avesta tel 0226-221 41

Malco AB Japanslipade sågar Box 74 , 943 22 Öjebyn tel 0911-668 40, fax 0911-605 95

Rosengrens verktyg

Nämforsen var under stenåldern en kultplats där olika klaner samlades för rituella och världsliga ärenden en gång om året. Älgjägarna och laxfiskarna utövade en religiös dyrkan av naturtotem. Den dånande forsen sågs som en öppning mot underjorden och forsens dimma var underjordens andedräkt. Deras tro var animistisk, det vill säga man tillbad den besjälade naturen och alla dess fenomen, som vattenfall, stora flyttblock, bergstoppar, konstiga träd, et cetera. Vid någon tidpunkt fick stenåldersjägarna vid Nämforsen besök söderifrån. Folk från en annan kultur som dyrkade solguden och förde med sig metallen brons som de kallade ”Solgudens gåva”. Hur blev dessa besökare mottagna? Vad hände med stenåldersjägarna sedan de introducerats för ”Solgudens gåva”? Var med vid första tillfället för detta lajv och utforma för framtiden. Vi börjar med en dags seminarium där bland annat Thomas Larsson, professor i arkeologi, sätter oss in i de fornhistoriska förutsättningarna. Sedan gestaltar vi detta viktiga forntida möte i två dagar. Arrangörer: Stiftelsen Nämforsen och Härnösands folkhögskola Vill du veta mera? Anmäla dig som deltagare? Skriv till anders.pettersson@folkbildning.net. Sista anmälningsdag 31 maj.

Japanbrynen mm Manillagatan 20 , 702 12 Örebro tel 019-10 22 99

Kol, alla sorter, direktimportör Box 254 Slottsg 21, 721 06 Västerås tel 021-12 78 75

26

PERGA 1/03

Kontaktnätets medlemmar Niklas Alexandersson

Johan Davidsson

Carl Anders Gerstel

larry.alfvin@sverige.nu Bäckedals fhsk Box 206, 84222 Sveg 0680-166 97 MNT 02. Forntid, hantverk, hällristningar och natur.

sqalman@hotmail.com Bäckedal fhs, box 206 Sveg Malmvägen 10 a, 19161 Sollentuna 073-997 59 11 MNT 01, Textil 02. Viking och reenactmentfighter. Syr historiska kläder, jobbar även i läder och silver.

Christian Almer

Andras Dobos

flasho@y.lrf.se Trehörningen 1350, 89195 Arnäsvall 0660-25 31 47, 0730-35 24 86 MNT -88. Äldre tiders jordbruk, gamla grödor, brukshästar. Har fuskat med pilbågar och slagits i rustning. Vejdeblåfärgare – har häfte. Älskar snö och vill experimentera mera.

Larry Alfvin

post@naturakademi.com Kärralund, 51195 Öxabäck 0320-560 60 Utbildning inom naturligt aktivt friluftsliv, kring fjäll, speciellt klättring och bergsbestigning. Naturliga, funktionella kläder etc.

Emelie Andersdotter eandersdotter@spray.se Pl 8211 Karlberg, 76294 Rimbo 08-51 29 31 17, 0739-09 65 42 Textil 02. Skogsmulle som är besatt av flugsvampar, syr historiska kläder, är intresserad av forntida tekniker, päls, växtfärgning, folkmusik, örtmedicin, djur, skogen, bygga kojor, göra snöänglar.

Pernilla Andersson gramlirt@passagen.se Litsvägen 24a, 83141 Östersund 063-13 02 92 MNT 98-99. Har läst arkeologi i 4 terminer. Nyfrälst skogsmulle. Intresserad av allt som har med forntiden att göra, tycker att det är ruskigt kul med textil.

Jan Andesson Hamngatan 12a, 27341 Ystad

Therese Annas-Ljung Hägvalds Vänge, 62023 Romakloster 0498-510 24, 073-688 15 83 MNT 89. Föder upp gotlandskaniner. Allt som har med alla sorters ull och skinn att göra.

Magnus Arreflod ahtos@hotmail.com Färnebo fhs Box 23, 81020 Österfärnebo 0291-213 11 MNT 99-00. Aktiv miljöaktivist intresserad av ursprungsfolk (cree), resor, självhushållning, folkdansmusik, forntida teknik och skogsliv.

Anders Assis Edevägen 10, 82740 Tallåsen 0651-330 29

Lena Lisdotter Börjesson lenalisdotter@hotmail.com Fosen folkhögskole 7100 Rissa, Norge 031-14 89 59, +4773853960 Garvning, skinnsömnad, fällsömnad, skinnbåtar, vikingatida navigation. Lärare i råsegling.

PERGA 1/03

dobozos@mail.digitel2002.hu Szada Szölöhegyi u. 11, 2111, Ungern +3628-407-046 +3630-266 37 56 MNT 99-00. Studerar kulturantropologi, allt hantverk.

Jan Dufva jan.dufva@plira.se Sundsvägen 58, 89232 Domsjö 0660-508 80, 070-562 87 86 MNT 98-99, fotograf och medieproducent. Mycket intresserad av forntida tekniker och gångna tider. Gillar skogen och att arbeta med händerna. Framtidsidé: Att med moderna medier förmedla den uråldriga tekniken och att leva ett fridsamt och intressant liv på landet.

Sonja Edberg Vickervägen 20, 83162 Östersund

Carin Ericsson

Karin Gerstel Porsvägen 14, 14637 Tullinge 08-778 12 36 Nålbindning, gamla tekniker, tovning, svampfärgning, örtkunskap.

Helena Gjaerum helenagjaerum@home.se Bladkärrsvägen 2, 74021 Järlåsa 018-39 19 14, 073-947 15 00 MNT 98-99. Arkeologi, geologi och hantverk.

Jannika Grimbe griisbee@hotmail.com Sörgårdsvägen 7, 38591 Torsås 0486-109 91, 070-519 60 49 MNT 98-99, Arkeolog,Textil, gjutning, skinnberedning och enkelt skogsliv.

Hospitalsgatan 12B, 60227 Norrköping 011-16 52 08 MNT 96. Läder, skinn, textil och bronsålder.

Göran Hall

Annika Eriksson

Tomas Hansson

Järntorgsgatan 5, 63225 Eskilstuna 070-3457894 MNT 1 & 2 97. Intresserad av nordamerikas indianer (hantverk och kultur). Vill gärna få kontakt med andra lärare som gått MNT eller är intresserade av friluftsliv och forntida tekniker i undervisningen.

tomas.hansson@itm.su.se Vältvägen 7, 17544 Järfälla 08-580 366 55 MNT 91. Biolog, miljöfrågor, friluftsliv och forntida teknik i allmänhet

Lennart Forsberg

mikael@hasteus.com Erlandagatan 5, 41255 Göteborg 0708-40 92 19 Forntida smide 03. Smide och skinnberedning och byggnadsvård.

Västra Bondsjögatan 38, 87152 Härnösand

Stefan Forsman Engesetra 2440 Löten, NORGE +47 62593300 +47 99626979

Johanna Fries

Alngatan 2, 73632 Kungsör 0227-131 40

Mikael Hasteus

Isse Israelsson

Kulla, Gyllige, 31038 Simlångsdalen 035-780 19 MNT 98-99. Skinnberedning och garvning, keramik. Djurhållning - lantbruk - fäbodliv, gamla hus.

Västra Torggatan 5, 96231 Jokkmokk 0971-370 38, 0971-125 45 MNT 87. Akeolog och hantverkare. Fiskskinnsgarvning, forntida mat, ihopfästningar, dräkter, husrekonstruktioner och undervisningsmateriel.

Carina Geibe

Ulrich Jeltsch

freija_thorsdottir@hotmail.com Bäckedals folkhögskola Box 206, 84222 Sveg 0680-166 97, 070-236 71 57 MNT 02. Intresserad av rekonstruktioner och levandegöra vår forntida historia. Natur-, djur- och råseglarälskare. Allätare av forntida hantverkstekniker.

ulrich.jeltsch@vyh.fi Kellarikuja 2B8, 2630 Espoo, FINLAND +358 9 420 8709 +358 503 507 506

Jorunn Jensen Kärrefors jorunnjenkar@swipnet.se Olarpsvägen 108, 20910 Tollarp 044-34 04 88 Textil och keramik

27

Barbro Johansson

Nicklas Larlsson

Mattias Norberg

Söruddsvägen 58, 97455 Luleå 0920-626 94 Biologi/hållbara beskattningsstrategier. Ull, varptyngd vävstol, spånad, tälja skedar.

nicklas.larsson@euromail.se Wallingatan 28, 63230 Eskilstuna 016-14 36 50, 0708-62 68 02 MNT 00. Smide, jakt och fällfångst. Osså forntida hantverk dårå.

mattias.norberg@audiodev.com Stenstrykaregatan 8, 27132 Ystad 0411-154 49

Tomas Johansson S Strandvägen 7, 83243 Frösön 063-10 63 20

Torbjörn Josefsson

Anna Lehtonen Heikinniementie, 250 Helsinki, Finland +358-9-45 84 243

Anso Norling Rönnerumsvägen 69, 38792 Borgholm 0485-565054 MNT 94, skinn & kläder 01. Arkeologi, agralhistoria och fältbiologi. Drömmer om ett eget museijordbruk med plats för experiment. Just nu insnöad på liar och läder.

borje_kebab@spray.se Vretgatan 12 B, 90344 Umeå 090-14 58 42 MNT 98-99. Geograf och ekolog. Traditionellt trähantverk, naturanpassat boende och byggande.

Pär Leijonhufvud parlei@algonet.se Näsbydalsvägen 2, 18331 Täby 070-570 91 64 Överlevnad, skinngarvning och forntida tekniker.

Ingemar Nyman

Kjell-Erik Juhlin

K-G Lindblad

Magdalena Obermüller

Vinäs 3423, 79291 Mora 0250-122 82

Bölen 2061, 84030 Rätan 0682-200 76 Smed-lärare på MNT. Kolare och järnframställare.

Silje Juvet siljhj@mail.hf.uio.no Rosenhoffg. 14, 0569 Oslo, NORGE +47-99 38 46 50

Anna Järnerot Torsmo 1646, 79491 Orsa 0250-55 30 14, 070-253 01 93 Mat, skinn, levandegöra historia.

Jönköpings läns museum info@jkpglm.se Box 2133, 55002 Jönköping 036-30 18 00

Björn Karlsson bjkpost@hotmail.com Stålgatan 39, 30251 Halmstad 035-21 08 22, 0736-750701 MNT 00. Arktiska folkslag, deras tekniker och överlevnad på norra halvklotet.

Marina Korshakova mkorsh@mailru.com 185034 Petrozavodsk 3-Rodnikovyi Pereulok16-2, RYSSLAND +7-8142-522-861 Textil 00. Folkmusik – traditional musik of northen Europe, especially northen Eur-Russia of 17–19 cent. Traditional textil technics, especially Northen Russian embroidery of 17–19 cent.

Marita Kärkkäinen Verkstadsgatan 11 B, 28060 Broby 044-408 44, 073-97 68 178 MNT 97-98. Trä, textil. och allt annat. Karvsnittare.

Lisa Ljuslin ljussie@hotmail.com Kittelberget 4566, 83051 Offerdal 0640-700 88, 070-321 64 46 MNT 02. Sömnad, skinn och jordbruk

Sofia Långström sofialangstrom@hotmail.com Kokvretsgatan 3, 72460 Västerås 070-544 03 74 MNT 00. Textil, hantverk, musik och teater.

Lars Inge Lööv Linsellsjön 3401, 84291 Sveg 0680-220 00, 073-1801761Jan Mellring viking_builder@hotmail.com Krokvägen 3c, 14951 Nynäshamn 08-52 01 82 18, 070-252 95 43 Vikingaskepp, hyddor och farkoster.

Jane Mondrup janemondrup@hotmail.com Skrejrupvej 25 8410 Ronde, 0 Danmark +45-86 37 23 36 MNT 02-03. Trä, keramik, skinn och ull.

Linda Mårtensson ark99lma@student.lu.se Nobelvägen 42 B, 21433 Malmö 0709-30 68 92 MNT 99-00. Hantverk. silversmide, textil, keramik mm. Medeltidsarkeologi, arkeologi, foto.

Zieeta Nielsen

Dan Kärrefors

Hjallesvej 80, 5230 Odense M, Danmark

Olarpsvägen 108, 20910 Tollarp 044-34 04 88 Stensmide, flinthuggning

Karin Nilsson

28

bokmalen@algonet.se Näsbydalsvägnen 2 VI, 18331 Täby

ingemar.nyman@telia.com Sparrefeldtsgatan 9, 25454 Helsingborg 042-21 11 56, 070-154 17 34 belit@hotbrev.com Kontorsgatan 4:114, 75424 Uppsala 070-207 35 34 Textil 02. Textil, textil och. textil, framförallt bandvävning/flätning. Musik och vikingastrid.

Camilla Olofsson camilla-olofsson@telia.com Västerulfsås 3412, 83051 Offerdal Arkeologi, bygdeutveckling och folkmusik.

Arwo Pajusi arwo.pajusi@kalmarlansmuseum.se Skällby 640, 38891 Vassmolösa 070-672 94 00 MNT 97. Forntida tekniker mm.

Lars Persson Höjalen 5030, 28022 Viltsjö 0451-290 47

Aja Pettersson 6009 Orrmo, 84080 Lillhärdal 0680-310 18 MNT 88. Skinn, textil, mat.

Anders Pettersson Movägen 23, 83080 Näsåker 0622-103 04

Lisa Pålsson lisa_palsson@hotmail.com Mällevångsgatan 30A, 21420 Malmö 040-93 25 52 MNT 00.

Sari Raitio Akankatu 5 B II, 20540 Åbo, Finland

Beatrice Raunås Persson beatrice@vasteras.cc Boda Hage, 73050 Skultuna Byggnads, vikinga, hantverk. Går byggnadsvårdsutbilding i Sala

PERGA 1/03

Patrik Ritzén

Ellinor Sydberg

Markus Vallien

Nordankärr, 64196 Katrineholm 0150-271 18, 0703-63 84 93 MNT 87. Allmänt forntida teknik och hantverk. Timring, hästar, friluftsliv, foto.

ellinor.sydberg@folkbildning.net Linsellsjön 3401, 84291 Sveg 0680-220 00, 070-380 80 30 MNT 82. Textillärare, skinn och textil.

gissamala@ebrevet.nu Gissamåla 103, 36191 Emmaboda 0471-403 32 Fett.

Karin Sjögren Fågelsjö 2270, 82050 Los 0657-300 56 Alla hantverk, speciellt bruksföremål. Finnmarkskulturen, friluftsliv.

Andreas Sohlberg andreas@sohlberg.net Bladkärrsvägen 2, 74021 Järlåsa 018-39 19 14, 070-742 40 09

Ninni Sohlström Dalgatan 1, 79631 Älvdalen 0251-417 22 010-252 96 02 MNT 93. Jakt, fiske skinn även fisk och fågel, djurkonservering.

Teresa Stahl theresa@skogstoken.com Benarvsvägen 12, 78040 Mockfjärd 0241-212 69, 070-255 57 07 MNT 00. Fotografering, enkelt friluftsliv, hantverk (trä, skinn).

Rannveig Lilja Stefansdottir lily_trapeze@hotmail.com Adalstraeti 30 600 Akureyri, 0 Island +354 462 51 33, 0730-32 22 25

Carina Sterby carina.sterby@bredband.net Sätunavägen 18b, 19541 Märsta 08-591 198 11

Håkan Strotz Sjögetorp, 59991 Ödeshög 0144-102 34 Överlevnad o div forntida tekniker. Skog- och agrarhistoria. Ekobygge. Ragnaröks grundare.

Susanne Swedjemark susanne.swedjemark@spray.se Olskroken, Rullbo, 82050 Loos 0657-310 22 Textil, skinn, kläder, skor, tält.

Hanna Svensson hannulan@yahoo.se Ugglegatan 20, 69633 Askersund 0583-122 20, 070-220 02 05 Textil1 02-03.

Ylva Svensson zylva@hotmail.com Skattungbyn 1273, 79491 Orsa 0250-551296 Skinn, trä, läkeväxter, lajv, dans, shamanism och ursprungsbefolkningar. Mm.mm.

PERGA 1/03

Ulrika Sydberg Linsellsjön 3401, 84291 Sveg 0680-221 47, 070-228 42 50 MNT 87. Keramiklärare MNT. Intressen: Det mesta. Motto: Praktiken är sanningens kriterium.

Anki Tallryd ankitallryd@hotmail.com Sikås Myrtagsvägen 200, 83070 Hammerdal 0644-200 66, 070-341 75 92 MNT 02 Skinn 98. Alla slags forntida hantverk. Hästtokig. Djur och natur.

Alexej Tarasov Syktyvkarskaja st., 25-33 Petrozavodsk, 185014 Karelia, Ryssland MNT 99-00. Archaelogy of stoneage on atherritery of Karelia, stonetools, stone making (knaringm shopingm seate, quartz etc). Technological analys of stone industries.

Lena Waxell lenawaxell@hotmail.com S. Esplanaden 3, 73330 Sala 0224-777 92, 070-6533631 MNT 97. All praktisk tillämpning av arkeologiska teorier.

Mats Wennerholm m.wennerholm@swipnet.se Holma N.Rörum PL. 3297, 24392 Höör Ett hållbart samhälle samt farorna dagens värld.

Anna Westman dravagien@hotmail.com Dravägen 7475, 84291 Sveg 070-647 59 76 MNT 98-99. Hantverk i alla former, främst i skinn.

Daniel Widén raukkchim@home.se 070-203 12 07 MNT 02. Vikingatid, ringbrynjor, mat med mera.

Anna Tkachenko

Merja Wiio

anna_tkachenko@hotmail.com Gorkogo 20-10 Petrozavodsk, 0 185035 Karelia, Ryssland MNT 00.

Helena Wiklund

Toni Turunen toni.turunen@helsinki.fi Rajaportintie 7 06400 Poruoo, 0 Finland +358-40-7322673 MNT 02. Forntid som en ekologisk livsstil (ex självhushållning), forntida hantverk (smide, bronsgjutning, träarbete mm).

Maria Wagenius mwagenius@hotmail.com Pl 2235, 82041 Färila 0651-231 41, 070-228 24 48 MNT 02. Intresserad av teater, natural horsemanship, folkdans och allt som händer på MNT.

Sigvard Wahlstedt Brushult Valles, 54892 Hova 0506-305 26 MNT 82. Träbildhuggeri och diverse andra hantverkstekniker.

Hauhontie 8M 82, 150 Helsingfors, FINLAND helena@wiklunds.nu Jämtlandsgatan 126, 16260 Nällingby MNT 88. Skinngarvning, fågel och fisk. Ben och horn.

Urban Wikman Dravik 2124, 89037 Gideå MNT 92. Skog, trä och hantverk.

Åsa Wilhelmsson akvelina@hem.utfors.se Edevägen 10, 82740 Tallåsen 0651-330 29

Ami Östlund ami_ostlund@yahoo.com Underåsgatan 10a 1tr, 41251 Göteborg 031-40 52 82, 073-391 41 84 Textil 98-00, Skinn och kläder 01. Textila tekniker, gamla som nya.

Åsa Wallgren helylle_asa@hotmail.com Yttersby 1906, 74291 Östhammar 0173-703 77 Islandshästar, forntida tekniker, självhushållning, folkmusik samt konst och form

29

30

PERGA 1/03

PERGA 1/03

31

32

PERGA 1/03


PERGA nr. 1 2003