Norrskogen 4 2014

Medlemstidning från Norrskog – nummer 4 2014

Brinnande kärlek Så tillverkar du din brasved

100 miljoner till stormdrabbade

Lars Lagerbäck ser Norrskog som ett lagspel

Skogsarvet En skog — tre generationer — hundra år av skogsvård

Innehåll #4 2014 Nyheter > Sidan 5

Rejält slutpristillägg för stormdrabbade Träsmak > Sidan 8

Hus i trä för alla smaker krönika > Sidan 26

Utvärdera miljöhänsyn i skogen

2 / norrskogen #4 / 2014

Brinnande kärlek > Sidan 22 Hur tillverkar man den bästa veden? Vi bad Torbjörn Skoog, som driver Hackås Ved och Skoog, berätta.

Växande marknad i Marocko > Sidan 24 Med gradvis stigande volymer har Ismawood bidragit till att Norrskog ökat sina marknadsandelar på den marockanska marknaden. Under hösten gjorde företaget ett besök på Norrskogs industrier.

Skogen i mitt

Felicia Lindgren / 27 oktober / Tunvågen

Träd är väldigt stora och tunga, och

det verkar ganska svårt att ta hand om dem. Jag är inte så intresserad av maskiner så jag kommer nog att behöva hjälp.

Det känns både spännande och lite läskigt att tänka på att jag ska ta hand om all den här skogen när jag blir stor och jag förstår inte riktigt hur det ska gå till. På ett ställe finns det tallar som är ungefär 150 år gamla.

Pappa säger att jag får göra vad jag vill med dem när jag blir stor. Farfar sa samma sak till pappa när han var liten och tallarna var lika stora då. Just tallar är inte så bra att klättra i, därför gillar jag björk bättre. Vid min skola har vi många bra klätterträd, där leker vi ofta att vi är små djur och vi samlar bär och blad som djuren äter. Det bästa med skogen är att det finns så mycket att äta i den. Jag gillar att plocka svamp

och bär men bara om man plockar lagom mycket, annars blir jag less på det.

Vår skog ligger i Tunvågen vid sjön Näkten och nästan det roligaste jag vet är när jag och mamma och pappa tar båten och åker ut och fiskar. En gång fick jag en jättestor abborre som vi åt till middag. Jag gillar att rita mat också, ofta ritar jag mat som har ögon. När jag blir stor ska jag bli skogsägare och konditor för det bästa som finns är att baka muffins.

Felicia Lindgren är åtta år och går i tvåan på Mariebyskolan. Hon bor i Brunflo, två mil utanför Östersund, tillsammans med mamma Hanna Hermansson och pappa Anders Lindgren som kör skogsmaskin åt Norrskogs entreprenör Roger Ohlsson i Svedje. Familjen är medlemmar i Norrskog sedan många år.

Foto Tina Stafrén

Ansvarig utgivare Annika Lidgren, annika.lidgren@norrskog.se, tel 0612-71 87 45 Redaktör

Petra Järnbert /ADC Media, petra.jarnbert@adc.se

Grafisk Form Anders Birgersson och Åse Bengtsson Helin Kontakt

info@norrskog.se eller 0612-71 87 00

Webb

www.norrskog.se

Annonsbokning Susanne Wänman, Chilli Media, tel: 070-647 15 72

susanne@chillimedia.se Omslagsbild Tina Stafrén NSO Upplaga 13 000 på PEFC-certifierat papper

Tryck

Skogsvård > Sidan 10

En skog – tre generationers omvårdnad

porträttet > Sidan 16

Norrskogen är din medlemstidning från Norrskog

Lars Lagerbäck ser Norrskog som ett lagspel

2014 / norrskogen #4 / 3

Nytt i > Norrskog

Ur: Slutrapporten för Krafthandling Skog som pågått 1 juni 2010–30 september 2014.

Fortsatt risk för angrepp

Viktigt att röja i tid

Tips för stabilare skog • Röj när beståndet är 2–4 meter.

• Förstagallringen ska utföras när

Tänk på att röjningen inte får bli för svag. Man kan röja hårdare i kanterna för att sedan lämna en så kallad stormkappa orörd i gallringsfasen. Att utföra röjningen i tid ger störst effekt, dessutom blir röjningen billigare då.

träden är 12–14 meter.

• Gallra inte skog som är högre än 17 meter.

• Röj kantzoner hårdare och gynna löv.

• Nu är det dags att justeringshugga stormfälld skog.

I hela Sverige har nu 67 711 motorsågskörkort utfärdats. Enligt nya regler är motorsågskörkortet från och med årsskiftet ett måste om man ska fälla träd på annans mark. Utbildningen går via organisationen Säker Skog.

Skogsvård efter stormen På de allra flesta fastigheter där man avverkat stormfälld skog behöver det nu göras justeringshuggningar.

– En gallring innebär alltid ökade risker för vindskador, men det går att göra bestånden så stabila som möjligt inför gallring.

Undvik till exempel att gallra i granbestånd som är högre än 17

25 377 4 / norrskogen #4 / 2014

Till följd av den varma sommaren 2014 är risken stor för omfattande granbarkborreangrepp efter höststormarna 2013. De kan ge sig på stående friska granar under 2015 och det är fullt tänkbart att granbarkborrebeståndet fortsätter att öka och att än mer ståndskog angrips 2016 och framåt.

Kontakta din rådgivare om du har funderingar kring granbarkborre på din fastighet.

Foto David Torung/Säker Skog

Krafthandling Skog har lett till en ökad medvetenhet hos skogsägare att det lönar sig att bruka sin skog. Rådgivningsutbildningarna har visat vägen till ett bättre arbetssätt som ger skogsägarna en mer professionell rådgivning. Skogsbruksplanen har fått en ännu starkare position som ett värdefullt redskap i den skogliga planeringen.

Projektet har skapat en insikt om det långsiktiga behovet av utbildning och rådgivning hos skogsägarna. Stor vikt har lagts vid att de skogsägare som deltagit i projektet ska omsätta sin kunskap i konkreta åtgärder i sin skog. Den personliga rådgivningen har varit det viktigaste verktyget för att uppnå detta.

Sedan den 1 oktober arbetar Rolf Edström som kommunikatör på Norrskog. Rolfs arbetsområde blir kommunikation och medlemsutveckling och han är stationerad i Sundsvall.

Den 29 september började Bert-Ove Ellingsson som skogs­rådgivare i Kramforsområdet.

Bert-Oves stationeringsort är Sollefteå.

Anna Stefansson började på NWP den 24 november som säljare av sågade trävaror med placering i Östavall.

Från den 1 oktober är Johan Lidgren anställd på Norrskogs planavdelning. Johan tog sin examen från skogsmästarskolan för drygt ett år sedan och har sedan dess varit planläggningsentreprenör åt Norrskog.

meter, säger Sverker Henckel, skogsrådgivare på Norrskog.

Första gallringen bör utföras när beståndet är 12–14 meter. Risken för vindskador är störst de första 3–5 åren efter utförd gallring.Där vindarna skapat större luckor är det viktigt att se över kanter och små grupper av träd som eventuellt står kvar. Dungar av lövträd eller tall som står kvar är oftast stabila och kan lämnas, medan grupper med gran löper risk att drabbas av insektsskador eller falla i nästa storm och bör därför tas bort.

Foto Tommy Andersson

Nya på Norrskog

Så många deltagare samlade utbildningsaktiviteterna i Krafthandling Skog. Totalt nådde projektet 60 procent fler personer än vad som var det uppsatta målet.

Satsningen på flera olika typer av utbildningsaktivi­ teter var avgörande för att nå många olika skogsägare.

Janne Björck är vd för Norrskog.

Ett ögonblick >

Janne Björck

Mer än 100 miljoner till stormdrabbade medlemmar i slutpristillägg, det måste kännas bra?

Eva och Thomas Risberg är tacksamma över allt stöd de fått av Norrskog efter stormen Ivar. Deras dotter Hanna Risberg blir den åttonde generationen på fastigheten.

Pengarna är inte det viktigaste efter stormen Norrskogsmedlemmar med stormkontrakt får dela på ett slutpristillägg på mer än 100 miljoner kronor.

– Vi har inte hunnit räkna på vad det innebär för oss ekonomiskt, säger Thomas Risberg på Frösön när vi når honom och hans hustru Eva på telefon strax efter att pressmeddelandet gått ut.

Pengarna har dock inte varit det viktigaste för makarna Risberg.

– Det var så mycket annat som ställdes på sin spets i samband med stormen Ivar. Det är som att ha ett stort blödande sår, man behöver snabb omvårdnad, menar Thomas.

För dem var det självklart att direkt vända sig till Norrskog för att få hjälp med stormfällningen.

– Vi har ett stort förtroende för Norrskog i vårt långsiktiga brukan-

de. Genom hela den här processen har vi haft en nära dialog med vår lika lyhörda som engagerade skogsrådgivare Mattias Olofsson. Det betyder mycket för oss att Norrskog tar varje medlem på lika stort allvar oavsett hur stor eller liten fastighet man har, säger Eva. I god tid före den 15 juli var deras stormfällda virke ute ur skogen.

– Vi är särskilt glada över att Norrskog valde manuell losskapning istället för att gå fram med skördare överallt. Det har inneburit ett bättre ekonomiskt utfall och mindre körskador, menar Thomas.

Med stormen Ivar förändrades förutsättningarna på fastigheten.

– Det är inte bara den akuta »brandkårsutryckningen« vi har behövt hjälp med. Efter stor-

men har perspektiven förändrats och jag är imponerad över att Norrskog mitt under pågående stormarbete också hunnit hjälpa oss att ta fram en ny skogsbruksplan. Här har vi försökt tänka preventivt och lagt in åtgärder för att varken vi, våra barn eller barnbarn ska drabbas lika hårt vid kommande stormar. Dessutom betyder en storm pengar in, då vill man gärna hitta kostnader att möta intäkterna med, som till exempel en skogsbruksplan, säger Thomas.

Sammantaget anser de att Norrskog lyckats över förväntan med arbetet efter fjolårets stormar.

– Och då handlar det lika mycket om den höga kvaliteten på utfört arbete som ett rejält slutpristillägg, menar Thomas.

– Ja, det är en stor glädje att kunna ge extra stor medlemsnytta på det här viset! Vi har agerat snabbt och vi har hållit en hög kvalitet genom hela arbetet. Vi kan med stolthet nu meddela ett slutpristillägg som ligger över förväntan. Genom en rad olika åtgärder har vi lyckats minimera skadorna på virket. Vi har dessutom haft en hög kvalitet i avverkningarna och en effektiv organisation. Vidare har vi lyckats skapa en god avsättning för produkterna trots marknadssituationen.

Sammantaget har det lett till detta goda resultat.

För ett mindre antal Norr­skogsmedlemmar har inte uppdelningen skett i grundpris och slutpristillägg. Detta gäller främst de medlemmar vars skog stormdrabbades tidigt hösten 2013.

Mer information om slutpristillägget kan du få av din skogsrådgivare.

2014 / norrskogen #4 /

5

Foto tommy andersson

Nytt i > Norrskog

››

Målbilder för miljöhänsyn

Utifrån de 45 konkreta miljömål som Skogsstyrelsen tagit fram har Norrskog utbildat all fältpersonal och entreprenörer.

Utbildning i miljöhänsyn Hur vet man vad som är god

miljöhänsyn i skogen? Ser miljövård ut på samma sätt i norra Sverige som i södra? Går det en gång för alla att få svar på vad en hänsynskrävande biotop egentligen är?

– Med de 45 konkreta målbilder som Skogsstyrelsen presenterade för ett år sedan har vi ett bra underlag i implementeringsarbetet, menar Ida Nilsson, kvalitets- och miljöansvarig på Norrskog.

Samma målbilder ligger till grund för den stora utbildningssatsning Norrskog gjort under hösten.

miljömål

• Hänsynskrävande biotoper • Träd och buskar med naturvärden

• Kantzoner mot sjöar och vattendrag

• Överfart över vattendrag vid terrängkörning Kulturmiljöer • • Sociala värden På www.skogsstyrelsen.se kan du ladda ner vart och ett av miljömålen som ett rikt illu­strerat faktablad.

6 / norrskogen #4 / 2014

– För vår del handlar det om en ovanligt stor insats för att aktualisera frågan och betona de jämställda produktions- och miljömålen. Vi har kallat all fältpersonal och alla avverkningsentreprenörer. Totalt cirka 230 personer har utbildats under hösten, säger hon.

Målbilderna är tänkta som vägledning i det praktiska skogsbruket. De beskriver vad som är god miljöhänsyn och är inte kopp­ lade till lagkrav. Nära nog hälften av målbilderna handlar om hänsynskrävande biotoper.

– Det finns många olika typer av hänsynskrävande biotoper och gemensamt för många av dem är förekomsten av äldre skog.

Förutsättningarna för en hänsynskrävande biotop kan se olika ut på olika platser i landet vilket beskrivs i respektive målbild, berättar Ida Nilsson.

Under många år har Norrskog stadigt ökat kvaliteten på sin miljöhänsyn.

– Målbilderna i sig är inte helt nya för oss men för första gången kommer det att finnas en struktur

för nationell uppföljning och hela branschen jobbar mot samma mål, det kommer att ge ett gott utslag på helheten, menar Ida. En viktig del är kommunikationen med markägare som anlitar Norrskog vid olika tjänster.

– Ett tänkbart scenario är att Norrskog gör en avverkning enligt konstens alla regler och lämnar kvar en hänsynsyta med ganska många träd i kantzonen till en bäck eftersom det gynnar naturlivet i bäcken. Utan förförståelse kanske markägaren tänker att »Här kan jag ta lite till och ta hem och göra ved av«. Här behöver vi bli bättre på att informera våra medlemmar och förklara varför vi lämnar den naturhänsyn vi gör och vilka effekter det får.

Skogsbruket har under lång tid

varit duktigt på att spara rätt volymer för hänsyn vid avverkningar.

– De nya målbilderna kommer nu att hjälpa oss att spara dessa volymer på rätt ställe och dessutom på ett effektivt sätt. Det kommer hela skogsbrukets intressenter att ha nytta av, säger Ida.

På regeringens uppdrag gjorde Skogsstyrelsen och Naturvårdsverket för några år sedan en analys av hur skogsbruket uppfyller de jämställda produktions- och miljömålen.

Rapporten som presenterades 2011 visade att skillnaderna var stora mellan olika parters förhållningssätt, både vad det gällde målbilder och uppföljningssystem. Kunskapen var svag och det fanns inget tillfredsställande sätt att peka på bristerna.

I det läget initierades en utökad dialog i samverkan med skogssektorn. För ett år sedan hade berörda parter i Dialogprojektet (myndigheter, skogsägare, forskare, intresseorganisationer för naturvård, friluftsliv och kulturmiljövård) enats om 45 konkreta målbilder.

GÖR SOM ANDRA SKOGSÄGARE

TA VARA PÅ DINA AFFÄRSMÖJLIGHETER PÅ BÄSTA SÄTT 50 000 skogsägare anlitar varje år LRF Konsult för fastighetsförmedling, värdering, skogsbruksplaner, ekonomi, juridik, generationsskifte och rådgivning.

Affärsmöjligheterna för skogsägare är många. Vilka är dina? Kontakta oss

Patrik Ulander Reg. Fastighetsmäklare 0611-289 35

Daniel Höglund Reg. Fastighetsmäklare 0620-259 30

Anders Eriksson Aukt. generationsskifteshandläggare 063-15 71 62

Peter Zetterström Roland Skarin Aukt. lantbruksvärderare Reg. Fastighetsmäklare 0620-259 31 0620-259 32

Folke Lindblom Skogstekniker 063-15 71 63

Malin Mårtén Mäklarassistent 063-15 71 60

E-post: förnamn.efternamn@lrfkonsult.se

www.lrfkonsult.se/skog

Mathias Hagman Reg. Fastighetsmäklare 060-67 88 09

Lars-Anders Jonsson Reg. Fastighetsmäklare 063-15 71 66

Ingemar Olofsson Reg. Fastighetsmäklare 060-67 88 18

Sofia Palmkvist Reg. Fastighetsmäklare 0670-61 47 75

trä > smak Bild: Ketil Jacobsen

Renässans för trähus. Nya tekniker ger nya förutsättningar för arkitektur på både höjden och tvären.

Paviljong Norska skeppsbyggare har konstruerat den här paviljongen för observation av vildren, och formen speglar omgivningen på 1 200 meters höjd i norska Dovrebergen. De krökta timmerbalkarna har med hjälp av moderna metoder i efterhand knutits samman. Besökare är välkomna att slå sig ner och vila en stund och värma sig vid den svävande ugnen.

Bild: Tord-Rickard Söderström

Höghus i trä För tjugo år sedan blev det tillåtet att bygga höga trähus i Sverige och äntligen ser det ut som att höghusbyggandet i trä tagit fart.

På bilden ser du det första av Folkhems fyra åttavåningshus i Strandparken i Sundbyberg. Det är ritat av Wingårdhs arkitektkontor och byggt av cederspån som är naturligt motstånds­ kraftiga mot röta och svamp.

Solar House 2.0

Bild: ADRIA GOULA SARDA

Vid första anblick liknar den faktiskt mest en tallkotte. Exteriören har utformats av en programvara där utgångspunkten varit att på bästa sätt ta tillvara solens energi på den exakta platsen vid Barcelonas hamn.

Rodrigo Rubio har lett projektet som helt utgått från hållbarhetens villkor.

8 / norrskogen #4 / 2014

Det lönar sig dubbelt att låna och spara hos experten på skogsfinansiering.

Möt Gerth Hjalmarsson, landsbygdsentreprenör ut i fingerspetsarna och skogsägare i småländska Blackstad. Han är kund i Landshypotek Bank, precis som släkten har varit i generationer.

På landshypotek.se kan du läsa om Gerths livsverk och hans passion för skogen och lära dig mer om vad du som kund och skogsägare får av oss.

Som möjligheten att investera och ta del av bankens vinst.

Och möjligheten att med vårt fördelaktiga skogskonto* få en jämnare beskattning genom att redovisa intäkterna från en avverkning över flera år.

Dessutom bjuder vi på vår breda och djupa skogskunskap med lokal förankring sedan 1836.

Tillsammans med våra kunder kan vi alltså både utveckla deras skogs- och jordbruk och samtidigt bidra till den levande landsbygd vi alla så gärna vill ha.

Tack för din support!

För ett rikare liv på landet * På landshypotek.se hittar du aktuell sparränta för Skogskotot. Kontot omfattas av den statliga insättningsgarantin enligt beslut av Riksgälden. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i Landshypotek med ett belopp som motsvarar högst 100 000 euro. Riksgälden betalar ut ersättningen inom 20 arbetsdagar från den dag Landshypotek försattes i konkurs eller Finansinspektionen beslutade att garantin ska träda in. För mer information se www.insattningsgarantin.se.

10 / norrskogen #4 / 2014

100 år av skog I tre generationer har familjen Magnusson planerat och genomfört skogliga åtgärder på sju hektar blandskog i trakterna kring Gällö i Jämtland.

Det här är berättelsen om människorna bakom träden och deras engagemang för skogsskötsel. text Petra Järnbert bild Tina Stafrén

2014 / norrskogen #4 /

11

O

lle Magnusson är fem år gammal när den här historien tar sin början. I dag är han 75 år och har överlåtit skogen till sin son Per – som i sin tur är självverksam i skogen och jobbar sida vid sida med dottern Sofia. Som ni ska se blir skogliga åtgärder som markberedning, plantering, röjning, gallring och slutavverkning viktiga landmärken i skogsägarens egen historia.

Olle Magnusson, 75 år Olle Magnusson var fem år när hans pappa

övertog gården från sin far. Året var 1944 och Jonas Magnusson kom på så vis att bli åttonde generationen på Björnön 135, strax väster om Gällö i Jämtland.

För att bekosta förvärvet på 140 hektar avverkade Jonas Magnusson ganska omgående ett bestånd på sju hektar blandskog. Det är dessa sju hektar skog som vi valt att följa genom en omloppstid.

– I dag finns det mer effektiva föryngringsmetoder, som snabbare och säkrare ger ny skog. På den tiden höll vi inte på med markberedning och plantering men jag vet att pappa eldade på det där hygget för att förbereda en fröträdställning, berättar Olle.

Under de 70 år som gått sedan dess har både skogen och familjen Magnusson hunnit gå igenom en rad oförutsedda händelser.

När Olle var 16 år gammal avled hans far.

Olle kastades rakt in i arbetet i skogen.

– Jag och min bror hann vara en del med pappa i skogen innan han gick bort, tillräckligt länge för att vi skulle klara av att ta hand om den själva i alla fall. På den tiden körde vi med häst och det var faktiskt en av orsakerna till att jag tyckte så mycket om att jobba i skogen, berättar han.

Kanske låter det som att Olle tvingades in i sysslorna i skogen men så upplever han det inte själv. Han har svårt att föreställa sig ett annat yrkesval, även om förutsättningarna sett annorlunda ut.

– Lugnet i skogen, möjligheten att få vara ute och arbeta med kroppen, följa årstidsväxlingarna… här hör jag hemma, säger han.

På pappret tog Olle och hans bror över fastigheten först 1974 och några år innan det hade de gjort ungskogsröjningen på sina sju hektar, ett blandskogsbestånd med övervägande del fura.

– En ungskogsröjning är alltid en investering för framtiden. Det blir inget netto direkt men på längre sikt lönar det sig eftersom träden blir grövre, säger Olle.

I den vackra mangårdsbygnaden från förra sekelskiftet bor vid den här tiden farmor Valborg i ena delen av huset och Olle, hans fru Märit och deras två pojkar i den andra.

Olles söner visar båda ett tydligt intresse för skogen men Olle är fast besluten att inte pracka på dem en framtid de inte själva valt.

Olle Magnusson, 75 år.

Per, 47 år – Jag är glad att jag fick ta över skogen när

jag var så pass ung, bara 29 år. Jag är också glad att jag aldrig behövde känna mig pressad att ta över skogen. Tvärtom hade jag en känsla av att livet var fullt av möjligheter och att jag själv hade utrymme att medvetet välja att jobba i skogen, säger han.

Efter utbildningen på Halåsens skogsskola jobbade Per en tid med Olle i skogen innan det var dags att göra lumpen. I grannbyn Sunnestbyn fanns det en viss Gunilla som väntade på honom när han kom hem och nu sällade de sig till den skara Magnussons som valt just denna plats att bo på sedan 1650.

Generationsskifte

Jonas Magnusson övertar fastigheten

Slutavverkning

Hyggesbränning Fröträdställning

1944

1945

1946

1–2 år efter avverkning: Markberedning är oftast nödvändig för att få ett lyckat föryngringsresultat, vare sig du planterar, sätter frö eller förlitar dig på naturlig föryngring.

12 / norrskogen #4 / 2014

Med markberedning uppnår du: • Mindre konkurrens från annan växtlighet.

• Högre temperatur och jämnare fuktighet i marken.

• Mindre frostrisk.

• Bättre näringstillgång.

• Mindre risk för snytbaggeangrepp.

Sofia Magnusson, 20 år.

Per Magnusson, 47 år.

Bara ett stenkast från Pers föräldrahem byggde de ett hus med vidunderlig utsikt över Revsundssjön. Så kom flickorna i rask takt, Åsa, Sofia och Stina.

Det är en vacker och fridfull plats som badar i sol den här förmiddagen. Hösten har målat omgärdande inägor i varmt gult och sjön gnistrar klarblå nedanför det gigantiska grönsakslandet som Sofia och hennes farmor bad Per plöja upp åt dem i fjol. Med en öppen dialog och extern hjälp ägde ytterligare ett generationsskifte rum 1996.

– Sånt klarar man inte själv, det är så mycket papper att fylla i och juridiskt att tänka på. Det är bättre om man låter dem

som kan ta hand om sånt, menar han.

Utfallet blev att Per köpte ut sin far och farbror och blev ensam ägare till gården.

Hans bror övertog skog som fanns på mamma Märits sida. Ända sedan 1944 har det gjorts årliga uttag av leveransvirke på fastigheten. Som självverksam i skogen har Per funnit en viktig samarbetspartner i Norrskog.

– Framför allt tycker jag att är det skönt att kunna bolla tankar och idéer med min skogsrådgivare. Vi har till exempel haft en hel del problem med älgbetesskador på senare år och nu är jag orolig för granbarkborren med all stormfälld skog i området.

I perioder när jag inte riktigt mäktar med att ta rätt på allt är det väldigt smidigt att anlita Norrskog för en åtgärd. Jag lyfter bara luren och sen kan jag lägga det åt sidan och fokusera på annat, menar han.

Sedan ett år tillbaka är dottern Sofia anställd i skogsföretaget.

– Om du ber mig lista tre höjdpunkter i min skogliga vardag så skulle jag säga att vackra vårdagar med skare på morgonen och tö på eftermiddagen är en av dem, det luktar så gott i naturen då. En annan är såklart när man får en riktigt bra avräkning på en leverans och en tredje är att få jobba med Sofia, säger han.

Generationsskifte

Olle Magnusson övertar fastigheten

Ungskogsröjning

1974

1980 20–25 årig skog: Man skiljer på plantskogsröjning, när medelhöjden på beståndet är under 1,3 meter, och ungskogsröjning (över 1,3 meter). Här pratar vi mest om ungskogsröjning som är en investering för framtiden. Åtgärden ger inga pengar, däremot blir det ett mycket högre värde på virket i framtida avverkningar eftersom lämnade träd blir grövre. Nedröjda, kvarliggande stammar ger också ett näringstillskott till marken.

Tallbestånd: Röj i senare delen av maj och hela juni.

Granbestånd: Augusti till september Blandskog: Här får man kompromissa.

2014 / norrskogen #4 /

13

Sofia, 20 år För både Olle och Per var yrkeslivet i skogen

ett självklart val, men för Sofia då?

– Hade någon berättat för mig bara förra hösten att jag skulle bli skogsarbetare hade jag bara skrattat åt det, konstaterar Sofia.

– Jag med, flikar Olle in, men det är inte utan viss stolthet i blicken han ser henne rakt i ögonen.

– Ja, av mina tre döttrar var nog Sofia den jag minst trodde skulle kliva in i det här, menar Per. Förra våren tog Sofia studenten och planerade att jobba ett år innan vidare utbildning. Hon arbetade då deltid på en matbutik i Gällö. Inför hösten erbjöd Per henne jobb i skogen för att dryga ut lönen. Då kom stormen Ivar. För Per var det ovärderligt att ha en anställd när arbetet uteslutande kom att handla om att ta rätt på stormfällningar.

– Hon har fått kliva rakt in i det svåraste man gör i en skog. Själv hade jag hunnit jobba bra många år i skogen innan jag tog rätt på mina första vindfällen, säger Per. – Jag är en ganska försiktig person i grunden och så fort jag känner mig det minsta tveksam till om jag klarar av spänningarna i trädet så ber jag pappa ta rätt på det, menar Sofia.

Det är just i det bestånd Jonas Magnusson avverkade för 70 år sedan som hon och Per arbetar den här hösten. Sofias jobb har främst kommit att bli att kvista de omkullblåsta träden.

– Om vi hade gallrat tidigare hade vi med största sannolikhet förlorat hela beståndet, men nu kan man säga att Ivar hjälpte oss på

traven med första gallringen, säger Per. Enligt skogsbruksplanen var gallringen planerad till 2014. En andra och eventuellt tredje gallring ligger några år fram i tiden men Sofia är långt ifrån redo att fatta några beslut som omfattar ett större och mer långsiktigt åtagande på gården.

– Först vill jag se mig omkring och prova på lite andra saker, men det klart att det här är en spännande erfarenhet som fått mig att tänka på skogen på ett nytt sätt, konstaterar hon.

Hon har anmält sig till en kurs för att ta motorsågskörkort under senhösten, men framöver planerar hon vidare studier, eventuellt inom media.

– Hon och hennes systrar har god tid på sig att känna efter om de vill ta över skogen vad det lider. Än ska jag jobba minst tjugo år till och jag tror och hoppas att de alla känner sig helt fria i ett sådant beslut. Det finns ingen press hemifrån, menar Per.

»Det här är en spännande erfarenhet som helt klart fått mig att tänka på skogen på ett nytt sätt.«

Skaffa en skogsbruksplan och uppdatera den med jämna mellanrum. Att noga planera och sköta skogen ger träd som växer snabbt med hög kvalitet på virket.

Generationsskifte

Per Magnusson övertar fastigheten

Stormen Ivar

Första gallring

1996

2013

2014

Norrskog har flera ekonomiska rådgivare och kan hjälpa till med hela kedjan från första diskussionen till skrivet kontrakt.

Vi hjälper även den som tar över att klara de första åren både med praktiskt genomförande och skattefrågor.

14 / norrskogen #4 / 2014

35–50 år: Ett välskött bestånd ger en fin gallring, oftast är det vid första gallringen man kan se effekten av väl utförd ung­skogsröjning. Ungskogar har oftast mycket hög tillväxt. Var observant på att ett gallringsbehov kan uppstå snabbt.

Tips!

• Tänk på att gallringen kan behöva förberedas med att bygga eller förbättra vägar eller med underröjning.

•

Dikesrensning ger ökad tillväxt och lönsamhet på din fastighet. Har du gamla igenväxta diken på din fastighet så kan det vara en bra affär att göra en dikesrensning.

•

Med skogsgödsling kan du öka skogens produktion och dess ekonomiska avkastning. En väl utförd skogsgödsling av lämpliga bestånd ger en obeskattad, årlig förräntning på 10–20 procent på investerat kapital.

•

Om du planerar i god tid kan Norrskog samordna flera gallringar och på så sätt skapa lägre kostnader för dig och dina grannar.

•

Kontakta gärna Norr­ skogs skogsrådgivare för ännu fler goda tips och råd!

Just nu arbetar Sofia Magnusson i den skog som farfar Olles far Jonas avverkade för 70 år sedan.

Beräknad andra gallring

2030 Andra gallring: Med rätt utförd gallring minskar du risken för snöbrott, storm med mera. Om du inte gallrar kommer skogen att självgallras och virkesvärden gå till spillo. Gallringen styr din totala lönsamhet. Det gäller att glesa ut beståndet så att man får maximal tillväxt på de bästa träden och samtidigt ha så många träd kvar att de kan tillgodogöra sig hela markens näringsinnehåll.

Beräknad slutavverkning

2055 Slutavverka när träden uppnått avverkningsmogen ålder. Lämplig avverkning är då träden avstannar i tillväxt.

Normalt 90–120 år för tall och 70–100 år för gran.

2014 / norrskogen #4 /

15

Möt > Lars Lagerbäck

»När föreningslivet är som bäst lyckas man förena många olika viljor och personligheter.«

16 / norrskogen #4 / 2014

Ovansjö i Medelpad. Och trots att meningsutbytet från och med nu bara blir snurrigare säger Lars Lagerbäck inte de förlösande orden.

Min tolkning är att han inte klarar av det. Att ta de orden i sin mun som skulle låta så stöddiga.

Så jag gör det åt honom.

– Han var förbundskapten för svenska landslaget i fotboll. Du har sett honom på tv.

– Nämen Lagerbäck… Förlåt Lasse, förlåt…

Många år tidigare, långt innan Lars Lagerbäck tog Sverige till fem raka EM- och VM-slutspel – vilket faktiskt är unikt bland ledare i fotbollsvärlden – följde han sin far i skogarna kring uppväxtorten Ovansjö i Medelpad. Pappa Tage var skogsinspektor på Medelpads skogsägarförening som senare blev en del av Norrskog.

– Och mamma var hemmafru, men mycket aktiv i skogsägarföreningen. Hon var ofta med och tummade in stolpar (mätte in virke) och deltog i olika evenemang.

Bor: Solna, Reykjavik och Ovansjö Ålder: 66 år Gör: Fotbollstränare Familj: Sambo och två barn Äter helst:

Tyvärr allt Läser helst: Böcker

som utspelas i verkliga eller historiska miljöer Favoritfilm:

Gökboet och Searching for Sugarman Dold talang:

Väl dold Gran eller tall: Tall

var mycket stolpar på den tiden.

Du hade börjat spela fotboll i lokala laget Alby FF. Samtidigt vet jag att du fick hjälpa till en del i skogen. Vad tyckte du om det?

– Nja, på den tiden tyckte jag nog mest att skogen var en inkräktare som tog tid från det som verkligen var viktigt, nämligen fotbollen. Men för varje år som gått har de tidiga erfarenheterna av arbetet och upplevelserna i skogen blivit allt viktigare.

Just nu gör du succé i EM-kvalet som tränare för Islands landslag, samtidigt som du är expertkommentator för Viasat. Hinner du åka hem till Ovansjö?

– Absolut, jag åker hem minst några dagar varje månad, jag hoppas att det snart ska bli mer. Som landslagstränare har jag alltid varit privilegierad och mycket av förberedelsearbetet – som att kartlägga motståndarlagen genom att kolla på gamla matcher – har jag kunnat göra från huset i Ovansjö.

Vad minns du av din pappas jobb som skogsinspektor?

Hur gick det till när du tog över skogsfastigheten och själv blev medlem i Norrskog?

– Han hade kontor hemma och varje lördag var det avlöning för dem som jobbade åt honom.

Men mest var han väl ute i skogen, han var ju ansvarig för olika av­verkningar. Jag var ofta med honom. Så småningom blev han ansvarig för specialvirke. Det

– När min pappa dog 1984 var det ingen av mina syskon som ville ta över gården, så jag gjorde det. Och från den dagen har mitt engagemang bara blivit starkare.

Inte bara känslan för skogen och dess möjligheter, utan också för glesbyg­den som en oerhört kraft-

Foto sara mac key

Islands mest älskade man – för tillfället åtminstone – stiger in genom dörren och frostnupna höstlöv virvlar in med honom.

Lars Lagerbäck har själv valt vår mötesplats, kafé Kärven, ett stenkast från Friends Arena i Solna.

Det är ett arbetarkafé. Det finns ing­et polerat över lokalen, kärv men hjärtlig. Om kaféer kunde vara personer, så vore det här definitivt Lars Lagerbäck.

Och nu tar någon tag i honom.

Lite för intimt över axeln.

– Men… jag känner ju igen dig!

– Näe, det tror jag inte, svarar Lagerbäck.

– Jo, jag lovar! Vi måste ha haft med varandra att göra, kanske något säljmöte, säger den okände mannen medan han febrilt söker igenom minnesbanken.

Jag står ett par meter därifrån och ser vartåt det barkar.

– Näe, det var nog inget viktigt i så fall, svarar Lagerbäck.

– Jag gaaaranterar att jag sett dig nånstans här i närheten, säger mannen bestämt och övertygande.

Kanske på något kontor i Solna?

Vad jobbar du med?

– Ja, just nu försöker jag släcka vulkaner på Island, svarar Lagerbäck kryptiskt.

Det är menat som en ledtråd.

Här har en social säljare från norrförort lagt armen om, låst fast den här integritetsfulle mannen från

2014 / norrskogen #1 /

17

– Mycket. Det finns ett ord som jag tycker att vi, och inte minst våra politiker, pratar om för lite i dag: solidaritet. Om vi lyckas stödja dem som behöver hjälp får vi ett bättre samhälle. När föreningslivet är som bäst lyckas man förena många olika viljor och personligheter och det finns plats för såväl dem som vill ha roligt som för dem som vill vinna till varje pris.

– Dessutom, och det tycker jag att Norrskog kan vara ett exempel på, kan man tillsammans bli en kraftfull aktör som kan göra nytta.

»Man tittar på ett träd och tänker några hundra år framåt och några hundra år bakåt. Det kan vara skönt ibland. Istället för att bara tänka på nästa match.« full plats som tyvärr misshandlas.

Jag tycker att det är en regionalpolitisk katastrof att svenska politiker inte jobbar för att skapa så många arbetsmöjligheter som möjligt ute i landet.

– Jag är väldigt kluven över att vara utbo. Äger man en fastighet har man ansvar för den och, tycker jag, för att hålla platsen vid liv.

Det gör man bäst genom att bo på platsen. Men jag försöker ställa upp för kommunen på olika sätt, det är viktigt för mig.

Du är uppväxt med föreningsliv: skogsägarföreningen och de många olika lokala fotbollsklubbar du var engagerad i före landslagstiden. Hur har det format ditt ledarskap?

18 / norrskogen #4 / 2014

Samtidigt är du tränare för det mest elitistiska av alla, ett landslag i fotboll. Hur går det ihop med tanken om att alla ska kunna vara med?

– Jo, men i ett landslag gäller samma regler. Visst har du större chans att vinna om du har många duktiga individualister i laget, men om de här personerna inte lär sig samarbeta, och om man förlorar förmågan att stötta dem som för tillfället har det tungt, så kommer framgångarna ändå att utebli.

Lars Lagerbäck har tagit den långa vägen till rollen som landslagstränare. Från de lägsta divisionerna arbetade han sig upp genom Förenings-Sverige, först som spelare, därefter i olika kanslifunktioner och så småningom som tränare. Han utbildade sig också på GIH, Gymnastik- och idrottsskolan, där han bland annat var klasskamrat med framtida tränarkollegan Roland Andersson.

Den långa vägen till jobbet som topptränare blir alltmer ovanlig.

– För mig har det varit oerhört lärorikt. Jag har en bredd och ett djup i föreningsrörelsen och jag vet hur det fungerar ute i distrikten. Det här lärde jag mig redan när jag såg farsan leda grupper av huggare och körare i skogen. Får man inte en grupp människor att jobba bra tillsammans så funkar det inte. Det är vad ledarskap hand­lar om.

Lars Lagerbäck gjorde sig inte direkt känd som en muntergök

Skogsrådgivare Gert Bergström om Lars skog

• Lars är en i många stycken exemplarisk skogs­ ägare. För det första har han sett till att ha en färsk skogsbruksplan.

Så länge jag varit hans rådgivare har han varit noga med att följa råden om skogsvård i planen. Det gör att fastigheten är mycket välskött och kostnaderna för röjningar hålls på en rimlig nivå.

• Fastigheten ökar i värde när tillväxten bibehålls och marken ges möjlighet att producera efter sin förmåga.

• Lars har haft oturen att drabbas av båda stormarna och av barkborrar.

Planen har varit till stor hjälp när den används för att se var problemen kan ha uppstått.

som ledare för svenska landslaget i fotboll. Kollegan Tommy Söderberg kunde skämta jovialiskt, medan Lagerbäck bet ihop och fokuserade på väsentligheterna.

När Zlatan, ”Chippen” och Mellberg tog en utekväll i Göteborg – mot reglerna – skickade Lagerbäck hem dem under stort rabalder.

Medan intervjun pågår skickar en kompis ett sms: »Hälsa Lasse att det var bättre när han var förbundskapten! (Men lite tråkigare)!« – Ja, det är väl de reaktionerna jag brukar få. Ibland tror jag faktiskt folk uppskattar när man försöker göra sitt jobb, istället för att spexa så mycket. Det ger mig hopp.

Samma reaktioner hörs nu från Island. När Lagerbäck i oktober 2011 tog över Island var laget rankat 106:a på Fifas världsrankning. Just nu är de 34, landets högsta placering någonsin. Island toppar oväntat sin EMkvalgrupp efter tre raka segrar.

– Alla små detaljer har blivit bättre: disciplinen, resorna, takten.

Allt.

Att föra Island till EM är prioriterat.

Men sedan är det lite byggnader på gården i Ovansjö… Och ta hand om det sista efter stormarna…

– Egentligen är skogsvården ganska enkel nu. Jag har ju en skogsbruksplan. Och så har jag skogsrådgivare Gert från Norrskog som kommer med bra förslag.

Men det är klart, det finns alltid saker att göra. Är det enbart lustfyllt?

– Nej, inte fan är det så lustfyllt att städa ur olika förråd. Men efteråt är det jävligt skönt!

– Skogen ger perspektiv. Man kommer närmare verkligheten och hakar inte upp sig på småsaker.

Omloppstiden är skön där uppe, tycker jag. Man tittar på ett träd och tänker några hundra år framåt och några hundra år bakåt. Det kan vara skönt ibland. Istället för att bara tänka på nästa match.

A93 HiTech Just nu!

Standardutförande. Ord pris 439.000:-. Priser exkl moms. Gäller begränsat antal.

Traktorn på bilden kan vara extrautrustad. Vi reserverar oss för eventuella tryckfel.

ÅRS

FABRIKSGARANTI

2 VALTRA

Stark allroundtraktor Valtra A93 HiTech (101 hk) är den starkaste modellen i A-serien. Traktorn är designad för att passa ett kombinerat jordbruk, perfekt för både skog och vallodling. En robust konstruktion tillsammans med en bränslesnål motor ger dig ett naturligt val när du ska välja en kostnadseffektiv traktor. Med Valtra A får du dessutom marknadens bästa kopplingsfria fram/back och integrerad parkeringsbroms. Ta gärna kontakt med din säljare för mer information!

LULEÅ Richard Andersson 010-556 23 71 Jonas Andersson 010-556 23 75 SKELLEFTEÅ Mathias Markström 010-556 24 07 UMEÅ Fredrik Winberg 010-556 24 31 ÖRNSKÖLDSVIK Conny Hansson 010-556 24 57 www.lantmannenmaskin.se

SUNDSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 ÖSTERSUND Anders Edblad 010-556 23 66 Jan Persson 010-556 23 65 HUDIKSVALL Jens Moberg 010-556 19 17 Hans-Erik Olsson 010-556 18 47 BOLLNÄS Hans-Erik Olsson 010-556 18 47

LH1411

359.000:-

Klappjakten aur its Ot

ter

lo

Varsågod, här kommer några julklappstips från redaktionen. Glöm inte att du har medlemsrabatt hos många av dina lokala handlare när du julhandlar.

Vi-skogen. Ge bort ett mangoträd som

Fot oM

kan ge 800 kg frukt på ett år och hjälp människor ur fattigdom, en planta kostar 20 kr. Gåvan som känns bra i magen ger du bort som ett dubbelvikt kort.

GPS Garmin Astro 320 inkl T5.

ree PxL /f Fot o Ps ych o

Torstas tackor. Ge bort en årshyra av en tacka. På Torsta tas fåret väl om hand – åk gärna och hälsa på – och lagom till nästa jul får man 35 kg lammkött, ett berett lammskinn och 2 kg garn från tackans ull. 5 990 kr.

ima

g es

Med den här manicken spårar du upp till tio jakthundar samtidigt – på 14,5 kilometers avstånd. Inga problem att hitta hem om du förirrat dig i jaktskogen. 6 072 kr.

Nordforest-pulkan. Idealisk för hantering av ved och perfekt för lunning av virke och djur. Pulkan är gjord av slagtålig svart HDPE-plast. Koppl­as lätt till fyrhjulingen. Avdragsgill. 3 806 kr.

Ved: allt om huggning, stapling och torkning – och vedeldningens själ. Den här boken är en komplett informationskälla om ved där författaren Lars Mytting har samlat erfarenheter från fullfjädrade vedeldare och ledande forskare. 199 kr.

20 / norrskogen #4 / 2014

Bålpanna. Står stadigt i skogen.

Traditionell modell med grill hängande i stativet. Levereras komplett med grillgaller i rostfritt stål och kedja för kaffepanna. Grillens diameter 60 cm.

Hopfällbar. 2 055 kr.

HEADS ABOVE THE COMPETITION

ACTIVE FRICTION CONTROL - FLERTRÄDSHANTERING - HÖG VIRKESKVALITET

MARKNADENS DRIFTSÄKRASTE SKÖRDARAGGREGAT

Ett slangbyte var tusende timme, marknadens bästa diametermätning och ett unikt världspatent som ger bästa möjliga kvistning och lägsta möjliga friktion. Dessa är bara några av anledningarna till att fler och fler väljer Log Max, världen över.

Vi på Log Max jobbar ständigt med att utveckla och förfina våra produkter för att du som kund skall kunna känna dig trygg och veta att våra skördaraggregat inte sviker dig i de tuffaste situationer.

Ring oss redan idag så berättar vi mer om alla fördelar med Log Max.

Lars Strömsund Norra Sverige, 070-347 65 74

Mikael Solèn Södra Sverige, 070-591 18 89

Gunnar Bäck Södra Sverige, 070-391 97 50

www.logmax.se

Brinnande kärlek Ved är människans äldsta energikälla som på senare år blivit en het trend och snudd på vetenskap för den invigde.

Vi bad Torbjörn Skoog som driver Hackås Ved och Skoog, och sitter i rådet för Bergs skogsbruksområde, berätta hur man tillverkar den bästa veden.

Klyva

Hugga – Den perfekta tiden att hugga är strax innan jul när saven börjat frysa ur stammen.

Lägg veden i ett upplägg och torka över vintern. Själv hugger jag med övervikt på björk eftersom den är mest effektiv, men den som använder ved som huvuduppvärmning gör gott i att ta vara på alla trädslag naturen har att erbjuda. Eldar man med björk blir det väldigt hett och gran är mer effektiv än den har rykte om sig att vara. Tall ger ifrån sig fin tjära och även om asp ska torkas i två år rensar den rökkanalerna bättre än övriga trädslag. En bra mix ger bra uppvärmning och är snäll mot vedpanna, kamin och öppen spis.

Kom ihåg att från och med januari 2015 måste du ha motorsågskörkort om du hugger på annan mark än din egen.

22 / norrskogen #4 / 2014

Kapa – På våren är luftfuktigheten som lägst och när solen börjar titta fram är det dags att kapa veden. Börja gärna i mars, april även om du har till i slutet av maj på dig innan luftfuktigheten ökar igen. Vilken längd passar din panna? Själv kapar jag allt i en meter långa rundkubbar. Då kan jag senare ta ut längder om både 30 och 50 cm till olika pannor. Den som är van kapar direkt från vedhögen, annars rekommenderar jag att man bygger en bock att kapa från. Alternativet är att hyra en kap- och klyvmaskin som är konstruerad för ändamålet. Använd alltid nödvändig säkerhetsutrustning.

– Precis som vi människor mår gott när solen skiner kring påsk kan naturens krafter ge veden lite hjälp på traven om du utnyttjar vårsolen att torka veden. Beroende på erfarenhet och vilka resurser man har kan klyvningen ske på olika sätt.

• Med yxa: Klyvkubben ska ha en ganska stor diameter – cirka 60 cm – och gärna vara tillverkad av tall. Ställ kubben på högkant och försök träffa den i ytterkant, träffar man kubben i mitten blir det tvärstopp. Använd lika delar teknik och styrka. Till riktigt stora kubbar kan man behöva en järnkil som hjälpmedel.

• Motorsåg/elkedjesåg: Kapar veden.

• Klyvmaskin: Den som hyr in en maskin vill gärna vara effektiv och göra klart så fort som möjligt. Tänk på att få in klabbarna under tak före midsommar.

Foto Alessandro Paiva/Freeimages

Trava

Elda

– För den som är hänvisad till att ta hand om veden kvällar och helger kan det ta sin lilla tid från det att veden kapas och klyvs tills dess att den ska travas. Vid förvaring utomhus utan möjlighet att täcka veden är det viktigt att du lägger barken uppåt eftersom näversidan skyddar mot fukt.

Lägger man den kluvna sidan uppåt suger den åt sig fukt. Se också till att du får upp veden från backen för att minimera risken för mögel. En europall är optimalt men en skyddande duk fungerar också fint. Lägg i så fall gärna vedträn på tvären i understa lagret så att de kommer upp en bit från backen.

Det ideala är såklart en vedbod med tak.

Jag travar tre staplar parallellt upp till cirka 1,20 m och låter dem få stabilitet av varandra, sedan går det bra att bygga vidare på höjden. Bygg gärna in luftkanaler i travarna eftersom det påskyndar torkningen.

Tänk på att ved som körts genom moderna maskiner löper större risk för mögel eftersom det följer med små partiklar i hanteringen som lättare suger åt sig fukt. Då är det extra viktigt att se till att det finns luft i travarna.

Senast före midsommar bör du ha travat veden, sedan kommer rötmånaden när luftfuktigheten är som högst.

– Det finns olika sätt att testa om veden är tillräckligt torr att elda med. Vissa väger den, andra använder fuktmätare men det enklaste sättet är att ta två vedträn och slå dem mot varandra. Är den torr får du en fin klang medan två råa klabbar bara ger ifrån sig en dov smäll. Veden är oftast tillräckligt torr ett år efter det att du huggit ned träden, men i ett drömscenario har du hunnit torka den i två år. Ju torrare veden är desto mer energi kan du utvinna ur varje klabb.

Använd stickor, tidningar eller näver för att få fart på elden. Det gör stor skillnad för tändning och eldning om du hinner ta in veden några dagar i förväg, så att den hinner få rumstemperatur.Annars utlöses kondensen i pannan och då knycker den en del av effekten.

Annars är det vanligaste felet att man ger ugnen eller kaminen för lite luft så att det ryker för mycket, då kommer energin ut som rök i stället för energi. Om man eldar rätt blir det inte bara en fin och ofta stäm-ningsfull upplevelse, det ger även en vit och luktfri rök som bara är koldioxid och vatten. Till det kommer naturligtvis askan, det fina vita mjölet som bevis på trädet som en gång var.

Visste du att

•

Varje svensk förbrukar i genomsnitt 315 kilo ved per år.

10 kubik björkved kostar cirka 5 500 kr, det motsvarar samma uppvärmning som en kubik olja som kostar cirka 14 000 kr.

Biobränslen som ved, pellets, flis och spån totalt svarar för nära 40 procent av uppvärmning och varmvatten i Sveriges villor.

Av Sveriges totala energi­till­ försel på 614 terrawatt-timmar (TWh) kommer cirka 100 TWh från biobränsle från skogen, till exempel rest- och biprodukter från sågverk, avverkning och massaindustri.

Källa: Statistiska centralbyrån

• • •

2014 / norrskogen #3 /

23

Ismail Nassif och Nadia Nassif Kunz från marockanska Ismawood besökte Norrskogs industrier i Medelpad och Jämtland tillsammans med sin säljare Erik Ottosson. Foto Petra berggren

Ditt virke klarar värmen Av alla marknader där Norrskog stärkt sin ställning de senaste åren, är Marocko ett land där framtiden ser synnerligen ljus ut. I oktober besökte Ismawood Norrskogs industrier och den marockanska flaggan var hissad i Östavall.

Det är far och dotter som är de långväga gästerna på Östavall den här förmiddagen.

Ismail Nassifs öga är tränat, men trots femtio års erfarenhet av trävarubranschen i Marocko är han imponerad.

– Vilken noggrannhet i processerna! Sönderdelningen är så kontrollerad och dessutom är det så rent och snyggt i produktionen, säger han uppskattande.

Hans dotter, Nadia Nassif Kunz, valde efter avslutad utbildning i New York att återvända till Marocko för att arbeta i familjeföretaget Ismawood som har 140 anställda på tre välsorterade depåer i Casablanca och Mahamdia.

– Norrskog har stor förståelse för vilka dimensioner och kvaliteter som är gångbara på den marockanska marknaden. Ändå är det såklart bra att kunna gå omkring så här på sågverket och visa exakt vad det är vi vill ha, säger hon.

För knappt tre år sedan tog Norrskog en inledande kontakt med Ismawood. I början av

24 / norrskogen #4 / 2014

2014 inleddes ett närmare samarbete och under det år som gått har affärerna ökat kraftigt.

– I dag är Norrskog vår huvudleverantör och vi ser fram emot fortsatt samarbete.

Totalt importerar Ismawood mellan 70 000-

80 000 kubikmeter fura och gran per år.

– Många trädslag klarar inte vårt påfrestande klimat, men ert virke har så täta årsringar att det lämpar sig ypperligt för våra sydligare breddgrader, menar Ismail.

Ismawood är ett innovativt företag med många produkter i sin palett men främst säljer de byggmaterial.

– För oss är det viktigt att hålla en hög profil på marknaden och det underlättar vår marknadsföring att Norrskogs produkter håller en jämn kvalitet, att de är välpaketerade och har en bra presentation, menar Nadia.

– Dessutom uppskattar vi att Norrskog är snabba att återkoppla. Kommunikationen är rak och enkel, för att inte tala om hur väl

mottagna vi blivit här i Medelpad och Jämtland i dag, tillägger Ismail.

Med gradvis stigande volymer har Ismawood bidragit till att Norrskog ökat sina marknadsandelar i Marocko.

– Eventuellt kommer vi i en framtid att importera även hyvlade produkter, samtidigt är Marocko ett hantverkskunnigt folk som gärna tillverkar både dörrar, fönster och möbler från grunden, så hittills har de osorterade klasserna 1-3 motsvarat våra behov väl, säger Ismail.

Norrskogs säljare Erik Ottosson ser den positiva utvecklingen Marocko.

– På senare år har den marockanska regeringen stimulerat nybyggnation och Ismawood är ett representativt exempel för samtliga våra kunder i Marocko. De har en bra position på marknaden, volymerna ökar stadigt och slutkunden uppskattar virket från norra Sverige. Sammantaget tillåter det oss att se ljust på framtiden i regionen, menar han.

2015

MASSOR AV

NYHETER I SIKTE ARBETSGLÄDJE SOM STANDARD

NYHET!

Polaris levererar arbetsglädje som standard och har 30 års erfarenhet av att bygga fyrhjulingar. Och med alla våra tillbehör får du ett fordon med oändliga möjligheter, helt anpassat till just dina behov. Med äkta fyrhjulsdrift täcker Polaris allt från skogsbruk och jakt, till snöröjning och gårdsarbete. Besök din närmaste Polaris återförsäljare så får du veta mer om alla våra nyheter.

NYHET!

SPORTSMAN XP 1000 FOREST

NYHET!

SPORTSMAN ACE 570 SP

NYHET!

RANGER 325 ETX

NYHET!

SPORTSMAN 570 UTE

NYHET!

SPORTSMAN 570 SP

SPORTSMAN 325 ETX

PN Motor AB www.pnmotor.se

Birgerssons Bensin - Offerdal 0640-34079

Ytterocke Production • Mattmar 0640-45117

Vilhelmina Motorcenter • Vilhelmina 0940- 55970

Motorhuset i Östersund • Östersund 063- 570020

PN Motor • Strömsund 0670-10000

SGT i Jämtland • Gäddede 0672-10312

Åsarnas Skoterservice • Åsarna 0687-30375

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN Ett samarbete med Santander Consumer Bank

Krönika > Virkesmarknad

Bruka skogen för ett hållbart samhälle I slutet av oktober meddelade

Skogsstyrelsen att skogsbruket tar mer miljöhänsyn än man tidigare känt till. För mig blev det extra tydligt när jag för några veckor sedan satt i en virkesförhandling med personal från ett företag som äger stora arealer skog. De berättade att de hade gjort en ny avverkningsberäkning, alltså en prognos över hur mycket virke de skulle kunna avverka under nästa 10-årsperiod. De hade kommit fram till att de skulle kunna öka avverkningarna avsevärt jämfört med i dag.

Innan de skred till verket behövde de tänka till. Enligt lagar och certifieringskrav ska vi lämna arealer vid vatten, myrkanter och så vidare orörda. Vi sparar också träd på avverkningsytorna. De

»Det svenska skogsbruket har svängt om rejält för att ta ökad miljöhänsyn.« valde slumpmässigt ut tio avverkningstrakter för att undersöka vilken betydelse detta hade.

Resultatet visade att 15 procent av virkesvolymen på de tio avverkningsytorna hade lämnats i skogen. De visste sedan tidigare att de sparade 10 procent i form av nyckelbiotoper med mera (om26 / norrskogen #4 / 2014

råden med höga naturvärden eller där det finns arter som är hotade eller ovanliga).

Summa 25 procent av virket lämnas alltså kvar i skogen.

Det kan väl inte vara möjligt, sa jag. Jodå, sa de, och vi har kollat med andra kollegor, vi är inte alls unika. Så det blir svårare än vi trodde att öka avverkningarna.

På väg hem i bilen tänkte jag på det här. Det känns motsägelsefullt. Allt fler förstår Olle Söderström att vi måste skapa ett är virkeschef på Norrskog hållbart samhälle. Vi ska minska förbrukningen av ändliga resurser. Vi ska använda Kom ihåg: förnybara råvaror istället.

1 / Världen och mänsk­ligheten beÄndå sparar vi som i detta fall höver mer förnybara en fjärdedel av det vi skulle kunna råvaror! skörda i skogen. Tycker vi att det 2 / Trä är förnybart. är bättre att pumpa upp olja, bryta Av trä kan vi göra allt kol, malm och kalk i naturen än vi gör av olja i dag. att använda just den här förnyDessutom kan vi bara råvaran som produceras i bygga hus av trä som våra skogar?

Nej, syftet med att lämna träd

orörda och att sluta bruka större och mindre arealer skog är att värna om naturen. Och självklart ska vi göra det, vi har ett ansvar att lämna efter oss goda livsbeting­elser för alla arter. Men jag vill ändå ställa frågan om vi gör rätt när vi måste göra det precis överallt. Är det verkligen det mest effektiva för att skapa ett hållbart samhälle? För mig är det självklart att vi ska sträva

binder kol i hund– ratals år.

3 / Genom att öka produktionen av skog och tillvarata mer av virket än i dag kan skogsbruket bidra till en mer hållbar framtid för våra barn och barnbarn.

mot hållbarhet på alla plan.

Ett mycket viktigt plan är just förnybara råvaror. Trä går att använda till allt där vi i dag använder olja. Trä kan ersätta stål och betong i många konstruktioner. Produktion av träd är väldigt miljövänligt. Träd är solenergi som blir byggnadsmaterial, fast eller flytande bränsle eller råvaror till papper, kläder och förpackningar. Dessutom koldioxidneutralt och om vi bygger in trä i byggnader till och med en ”kolfälla” (vi binder kolet i byggnaden och där stannar det tills huset rivs och trämaterialen kan återvinnas till exempel som bränsle). Ur ett globalt perspektiv är det därför vår plikt att odla och ta tillvara så mycket virke vi kan.

Nu börjar vi ana att det sven-

ska skogsbruket svängt om rejält för att ta ökad miljöhänsyn, men kanske har vi överreagerat om 25 procent av virket blir kvar i skogen som i exemplet ovan? Det finns en risk för att vi inte ser skogen för alla träd, det vill säga att vi glömmer bort att skogsbruket är en av lösningarna på våra stora ekologiska problem, såsom klimatfrågan och utarmningen av ändliga resurser. Det är därför viktigt att ständigt utvärdera nyttan med de hänsyn vi tar.

VIN TER TID

EXTRA BRA JUST NU BETALAR VI VNA BIL FÖR DIN 2-HJULSDRI NÄR DU KÖPER EN NY

**

SUBARU

y Köp en n och Outback Subaru ATOR och få NAVIG på köpet!

KA SOLLUC 00 kr 2.9 Värde 3

Lägg till h ROK oc D R AG K RE VÄRMA MOTOR endast för

9.900:–

kr) 15.000 (Värde ng ingår Monteri Subaru Outback fr.

314.900:–

Standardutrustning • Alltid 4-hjulsdrift • Automatisk nivåreglering • 2-zons klimatanläggning • AUX/USB-ingångar • Xenon-strålkastare • Strålkastarspolning • 6 airbags och whiplashskydd • 10-vägs eljusterbar förarstol

• Eluppvärmda ytterbackspeglar • Eluppvärmd framruta i nederkant • VDC (antispinn, antisladd, traction control) • Max. dragvikt 1.700–1.800 kg Boxermotor • 2.0D Boxerdiesel, 150 hk (350 Nm) • 2,5i, 173 hk (235 Nm)

HOTING, Västra Hoting 450 0671-713 000, www.ivarsbil.se Mån–Fre 9–17 Bränsleförbr bl körn 5,9–7,6 l/100 km. CO2-utsläpp: 155–175 g/km. Bilen på bilden är extrautrustad.

Erbjudandet gäller t o m 2014-11-30 eller så långt lagret räcker. Det kan ej kombineras med andra erbjudanden, rabatter eller avtal. *Eller vid 1.500, 3.000 och 4.500 mil. ** Gäller inbyte vid köp av ny Subaru t o m 2014-11-30.

SkogsmaskinsSkogsmaskinsservice ii Brunfl Brunflo service Snabb och kompetent service nära dig.

Auktoriserad John Deere-verkstad med service, reparation och reservdelar.

Vi är en auktoriserad John Deere-skogsmaskinsverkstad med service, reparationer och reservdelar. Dessutom har vi egen slangtillverkning och är ackrediterade för mobila kylanläggningar och brandbesiktningar.

www.brunfloskogsmaskinservice.se

Läs mer om vad vi erbjuder på vår hemsida

www.brunfloskogsmaskinsservice.se

Grävarvägen 4, Brunflo

Vill du ha jobb direkt efter skolan?

Hos oss utbildar du dig mot skogsmaskinförare eller maskin/jakt. Som skogsmaskinförare får du kunskaper i att köra skotare och skördare. Skog/jakt innehåller jakt, viltvård, skogsmaskiner och skogsskötsel. På skolan finns det tre simulatorer, två för skogsmaskin och en för skytte. Här får våra elever träna upp sin teknik, snabbhet och förmåga i verklighetstrogna situationer och på ett miljövänligt sätt.

Alla våra elever erbjuds grundläggande behörighet till högre studier.

Läs mer på torsta.se

Fråga > Norrskog

Erik Björklund

Maria Ludvigsson

Koncernekonomichef Norrskog

Vd Norrskog

fråga: Stormen Ivar gick bara hårt åt vissa områden på min fastighet. Vad beror detta på?

Kan jag göra något inför kommande stormar?

fråga: Norrskog redovisade ett bra resultat för första halvåret, kommer det resultatet att hålla i sig resten av året?

fråga: Skogsbranschen har rykte om sig att vara ganska traditionell och därför är jag nyfiken på hur Norrskog arbetar med mångfald?

Det är många faktorer som

Norrskogs ledning tar varje månad

påverkar var skadorna blir som störst och hur omfattande de blir. Topografi, marktyp och hur vindarna går är några faktorer.

Vi kan själva påverka skadornas omfattning genom att välja rätt trädslag, röja tidigt och ordentligt, gallra i tid och genom att inte spara gammal skog för länge. Kort sagt handlar det om att sköta skogen rätt. Vid avverkning och gallring är det viktigt att fundera över förhärskande vindriktning och inte lämna utsatta kanter. Vid gallring är det bra att lämna en zon mot lägen som är eller kan bli utsatta i framtiden. Som vi märkt i de senaste årens stormar är garantierna få när naturens krafter tar i, men det här är vad vi ser fungerar bäst generellt.

Vi har vant oss vid att gallring ger ett skapligt netto men med dagens massavedspriser kan det vara lockande att vänta tills »gallringen växt till sig«. Gör inte det!

Förutom ökad stormkänslighet, förlorar man viktig diametertillväxt, vilket fördröjer slutavverkningen som i sin tur ger en sämre totalekonomi.

fram resultatprognoser för den kommande tiden för hela koncernen med dotterbolag. Vi försöker med hjälp av det arbetet att förutspå vart vi är på väg och vad vi behöver lägga mer fokus på framåt för att nå dit vi vill. Genom dessa prognoser har vi en bra bild av hur helåret kommer att sluta.

Utan att nämna exakta siffror så ser det fortsatt väldigt bra ut. Allt pekar på att vi kommer att överträffa de förväntningar vi hade vid början av året. Vi har alla våra med­ arbetare att tacka för ett bra jobb som kommer att visa sig i ett bra årsresultat. Våra medarbetare har lagt mycket arbete och tid på att hjälpa våra medlemmar i samband med stormen och dess efterspel.

Samtidigt arbetar vi kontinuerligt med ett ständigt fokus på effektivisering, kostnadskontroll och inre effektivitet. På detta sätt uppnår vi maximal medlemsnytta.

Mångfald är allt annat än tomma ord för oss på Norrskog. Mångfald är tvärt om en förutsättning, både för vår konkurrenskraft och för vår lönsamhet. Vi vet att mångfald stärker våra beslut, våra kundrelationer, vår servicegrad och vår effektivitet. Med mångfald kan vi skapa mervärde för våra medlemmar. Även om vi är ganska unika i branschen genom att ha 40 procent kvinnor i koncernledningen, och 30 procent kvinnor i styrelsen, så vet vi att mångfald handlar om mycket, mycket mer än bara manligt och kvinnligt.

Vid bemanning av olika grupper, vid rekrytering och vid förändringar letar vi konstant efter spridning bland övriga mångfaldsfaktorer som till exempel ålder, drivkraft, utbildning, yrkesroller, fritidsintressen, kulturella erfarenheter och språkkunskaper. Enligt vår mångfaldsplan har vi precis gjort en undersökning internt där vi sätter attityder och arbetsklimat under luppen. Vår uttalade förväntan på alla som arbetar i Norrskog är att de ska våga vara öppna för mångfald.

Om alla tänker likadant, ser likadana ut och agerar likadant, då tappar vi styrfart. När vi tillåter olikheter och lär oss uppskatta dem kan vi däremot blixtra till i mötet med våra medlemmar.

Rådgivningschef

28 / norrskogen #4 / 2014

Janne Björck

»Vi vet att mångfald stärker våra beslut, våra kundrelationer, vår servicegrad och vår effektivitet.«

Har du en fråga?

Vi svarar gärna på dina frågor om skog och skogsägande.

Mejla din fråga till: info@norrskog.se

VÄLKOMMEN TILL SOLLEFTEÅ SLIPSERVICE – OCH SVERIGES MODERNASTE MASKINPARK! Sollefteå slipservice AB, betjänar stora delar av den svenska sågverksindustrin med underhåll av klingor och stål, vi tillgodoser även mindre kunders och enskilda personers behov av klingvård liksom att vi servar den grafiska industrin med underhåll av skärstål.

Alla typer av klingor riktas och slipas med modernaste maskinteknik i kombination med ypperlig yrkesmannaskap.

• • • •

SYN AV KLINGOR • SLIPNING • RIKTNING AV KLINGOR SLIPNING AV STÅL – Upp till 4,5 m längd! åge Vi hälsar K OMTANDNING • UTBILDNING men om lk vä Sågverk LEVERANSER I HELA SVERIGE till oss!

– Kontakta oss för mer information!

Alltid nära till hands!

• Från fjäll till kust.

• 75 fordon, skogs- och anläggningstransporter, vinterväghållning.

Västerstrinne 217 881 92 Sollefteå Telefon: 0620-571 10 E-post: info@slipservice.com

syre.se

Vi håller inlandet rullande!

• Försäljning av grusmaterial i Åsele, Dorotea och Vilhelmina.

ÅSELE Tel 0941-149 00, fax 149 29 VILHELMINA Tel 0940-149 03, fax 123 36 www.inlandsfrakt.se

Vi bryr oss om Dina Försäkringar.

Minst lika mycket som du.

Vi är lokala och kundägda, det är naturligtvis därför vi heter som vi gör.

Välkommen till Dina försäkringar.

Härnösand

I Sollefteå I Sundsvall I Örnsköldsvik I Östersund

0620-215 00 I www.dina.se

188x116_Dina_Norrskog2.indd 1

2014-05-06 12:24

Foto Padeum Studio

Topp > Skott Grattis!

Ester Gottås, Brunflo, som vann PEFCtävlingen i förra numret.

receptet

Din skogsrådgivare har en tumregel – en dubbelsäng mellan träden så blir det rätt avstånd vid röjningen. Följer du den regeln förbättrar du tillväxten i skogen. Och sover bättre!

Det vilda julbordet

Tävling!

Viltpaté

Röj rätt – sov gott!

500 g viltfärs 2 äggvitor 5 dl grädde 1/2 dl färska örter 2 msk grönpeppar salt & peppar

De flesta bestånd behöver röjas två gånger. Första röjningen är ofta lämplig att utföra när medelhöjden på barrplantorna är: 1 1–1,5 meter X 1,5–2 meter 2 2,5–3 meter Är lövuppslaget kring barrplantorna rikligt bör röjning göras när dessa nått en medelhöjd på: 1 1,5 meter X 0,5 meter 2 1,0 meter

• Blanda färsen, börja med lite salt.

• Rör i äggvitorna och sedan grädde – lite i taget.

• Tillsätt kryddor, stek en liten

Slutröjningen inriktas på att friställa stammarna och görs när beståndet nått en höjd på: 1 1–2 meter X 2–3 meter 2 3–4 meter

provbiff för att avgöra hur mycket salt som ska tillföras.

Fyll en smord form med färs, pressa samman och täck med folie.

Grädda i ugnen på 100 grader tills du har en innertemperatur på 60 grader.

Kyl ned och servera.

• •

Vi lottar fram en vinnare som belönas med en snygg softshelljacka från Norrskog. Mejla ditt svar till info@norrskog.se eller skriv till Norrskog, Medlemsservice, Box 113, 872 25 Kramfors.

Senast den 30 januari vill vi ha ditt svar.

•

Gravad älgbiff 400 g filé eller biff av vilt (4 pers) 1 msk enbär 1/2 msk svartpeppar 4 msk salt 4 msk socker

•

Grava köttet med salt, socker, enbär, svartpeppar och eventuella kryddörter.

Lägg allt i en plastpåse, sug ut luften och låt det ligga i kylskåpet ett till två dygn.

Frys sedan in köttet innan det skivas tunt.

• •

30 / norrskogen #4 / 2014

Nominera nu Du kan redan nu nominera kandidater till ditt skogsbruksområde inför årsmötet under våren. Kontakta din lokala valberedning.

Tio blivande skogsägare i de lägre åldrarna anslöt till den höstskogsdag som Medelpads Östra genomförde i slutet av oktober. Temat för dagen var kvalitetsskog. Medan barnen ägnade sig åt kojbygge och korvgrillning fick de äldre deltagarna lära sig mer om vad man kan ta ut ur den egna skogen, mer än timmer och massaved.

MARKNADENS SNABBASTE KLABBMASKINER!

Nyhet in! klabbmask

NYHET:

Ny annorlunda klabbmaskin för att göra ved lätt och bekvämt

AGROMASTER Box 8, 738 21 NORBERG Email: info@agromaster.se Finn Torberger 070 660 4850, finn@agromaster.se

Stefan Rogestam 070 661 2580, stefan@agromaster.se www.pilkemaster.com

ATV-Bågen ökar säkerheten och komforten på din ATV

• ATV-Bågen skyddar föraren vid Vältning, Stegring och Rullning.

• ATV-Bågen skyddar föraren mot Regn, Snö, Blåst och Vinddrag.

• ATV-Bågen är helt Svensktillverkad, samt testad och godkänd av SMP enligt direktiv 86/298/EEG.

• ATV-Bågen är det effektivaste sättet att minska dödsolyckor och allvarliga skador med fyrhjulingar.

• ATV-Bågen är helt tillverkad i stål, och samtliga delar är pulverlackerade för lång hållbarhet och hög finish.

• ATV-Bågen används idag av bl.a. Skogsägare, Lantbrukare, Hästägare, Banverket, Kommuner, Nöjesåkare.

• ATV-Bågen levereras komplett med: Vindruta (4 mm), Tak, Bakgaller samt Fästjärn.

• ATV-Bågen monteras snabbt och nekelt ihop och passar samtliga fyrhjulingar med lastgaller.

Beställ din ATV-Båge till kampanjpriset 14250:- inkl. moms innan den 31/12 - 2014 så bjuder vi på frakten.

ATV-Bågen AB | 0730-255123 | mer info se: www.atvbow.com

POSTTIDNING B

Vinter i Norrskog

Boka in datum redan nu för kommande aktiviteter. Fler aktiviteter och detaljerade program kommer att finnas på www.norrskog.se. Välkommen även till andra aktiviteter än dem i ditt eget skogsbruksområde (SBO)!

6 december Julmiddag i Jorms stugby kl.19.00.

Arr: Strömsund Sbo

7 december Julbord i Kälarne kl.16.00.

Arr: Ragunda Sbo

8 december Grötkväll kl 19.00 på Västansjölokalen i Hässjö.

Arr: Medelpad Östra Sbo

9 december Höstmöte med jultema! Dackarna underhåller och berör.

Wärdshuset Liden kl.18.30. Arr: Indalen Sbo.

10 december Grötkväll i Hackås föreningshus kl.18.30 Nobeldagen. Arr: Berg Sbo

otorsågskörkort M 1 januari 2015 träder ny lagstiftning i kraft vilket innebär att det krävs motorsågskörkort för allt arbete på annans mark. Du kan utbilda dig och köra upp för motorsågskörkort A+B genom Norrskog.

Utbildningar och uppkörningar sker lokalt i våra skogsbruksområden.

Anmäl dig via vår hemsida www.norrskog.se/medlem