14
www.metro.se fredag 2013-01-25
JANUARI 27/1. Utses till partiledare.
MARS
FEBRUARI 13/2. Första utspelet. Vill förhandla med regeringen om kärnkraften.
20/2. Börjar en ”innovationsresa” och efterlyser en ”riktig” näringspolitik.
31/3. Säger i DN nej till återregleringar av elmarknad och järnväg, något som företrädaren Juholt öppnat för.
MAJ
APRIL 17/4. Betonar i en debattartikel människors eget ansvar för att göra sig anställningsbara.
25/4. Presenterar förslag om utbildningskontrakt för unga arbetslösa utan gymnasieexamen.
1/5. Talar inför storpublik i Göteborg. Angriper regeringen för att göra för lite mot ungdomsarbetslösheten..
Nya krav på Löfven efter ett år som ledare Ett år med Löfven. Socialdemokraternas uppgång i väljarstöd har stannat av efter ett år med Stefan Löfven som partiledare. Nu ställs nya krav på honom om partiet åter ska bli dominerande i svensk politik.
När Löfven tog över efter Håkan Juholt den 27 januari 2012 rådde kaos och förtvivlan inom Socialdemokraterna. Partiet, som regerat i svensk politik med väljarstöd långt över 40 procent, närmade sig 25 procentsstrecket.
Striden mellan högeroch vänsterfalangen låg i öppen dager. Nu vittnar många riksdagsledamöter om att arbetsro och framtidstro har kommit tillbaka. – En sak var att få ordning på partiet så att vi blir regeringstrovärdiga, annars röstar inte folk på oss, säger Löfven. Någon radikal förnyelse av S-politiken har inte skett. Däremot har Löfven fokuserat nästan enbart på jobb, utbildning och näringspolitik. Fördelningspolitik, sjukförsäkring och a-kassan har mest nämnts i förbifarten. – Det var kort om tid, men det är klart att jag hade en plan och hade funderat igenom det. Redan vid mitt första tal sa jag att jobben
Inre stridigheter
”En sak var att få ordning på partiet så att vi blir regeringstrovärdiga.” Stefan Löfven om striden mellan höger- och vänsterfalangen som låg i öppen dager när han tillträdde som partiledare.
ska vara i fokus, berättar Löfven. När han har lanserat nya S-förslag har det handlat om utbildningskontrakt för unga arbetslösa utan gymnasieexamen, slopande av den andra sjuklöneveckan för företag, klimatinnovationer och ett innovationsråd. S-ledaren konstaterar att näringspolitik inte är någon torgmötesfråga. – Men det är vad jag kallar den obligatoriska åkningen, säger Löfven med
en bild från konståkningsvärlden. Han har kallat partiets budgetmotion för ”en affärsplan” för Sverige och talat om att ställa krav på arbetslösa. Löfven förnekar att han har anpassat retoriken för medelklassen och påpekar att partiets signum alltid har varit att tilltala breda grupper med breda lösningar på samhällsproblem. Under våren steg väljarstödet kraftigt, men nu verkar nivån ha stabiliserat sig
6/5. Debut i SVT:s partiledardebatt. Går på offensiv om jobben, lyfter fram sin erfarenhet av näringslivet.
kring 33–34 procent. Det är bara några procentenheter bättre än vid katastrofvalet 2010. Löfven hoppas att en politisk offensiv under hans andra partiledarår ska få upp siffrorna. Den S-märkte statsvetarprofessorn Ulf Bjereld ser en risk för att S vänjer sig vid nuvarande väljarstöd och blir ”ett parti som alla andra”. – Det krävs skarpare reformförslag som visar på ett distinkt alternativ till regeringen. Utmaningen, enligt Bjereld, är att forma en politik för en växande grupp urbana väljare med fria och kreativa yrken, samtidigt som man behåller de traditionella värderingarna. TT
12/5. Hävdar i Ekointervju att nybyggda reaktorer är förenliga med kongressbeslutet att avveckla kärnkraften.
Stefan Löfven utsågs till Social-
DIF F E RE NT F L AVOU Nytt år och nya möjligheter att göra om hemma. Ett enkelt sätt som ger stor effekt är att förändra med textil. Just nu har vi 20 % rabatt på alla våra gardiner. Välkommen till din närmaste butik eller besök vår Shop Online på indiska.com.
Tog inte med minskning i köttrapporten Nya siffror visar att svenskar för första gången på flera år minskar sitt köttätande. Men Jordbruksverket valde att inte ha med trendbrottet i sin rapport. Efter flera år av konstant ökat köttätande i Sverige tycks trenden ha svängt under 2012. Enligt Jordbruksverkets siffror minskade förra året svenskens köttätande för första gången sedan 1986. Totalkonsumtionen 2012 beräknas hamna på 85,2 kilo, vilket motsvarar den lägsta nivån sedan 2009. Totalkonsumtionen per person är dock 25 kilo mer än 1990. Totalkonsumtionen
Så mycket kött äter svensken per person • 2012. 85,2 kg (prognos).
• 2009. 83,6 kg.
• 2011. 87,0 kg.
• 2008. 83,9 kg.
• 2010. 85,6 kg.
KÄLLA: JORDBRUKSVERKET
innefattar både filéer och stekar, men även kött som finns i till exempel kalvsylta. Trendbrottet är goda nyheter för grisar och kor eftersom det är just det svenskarna äter mindre av. Jordbruksverket gick på tisdagen ut med en rapport om hållbar köttkonsumtion. I rapporten lyfts olika styrmedel fram, däribland ett
exempel på en köttskatt på EU-nivå för att kompensera för klimatpåverkan. I rapporten som presenterades framkom även att vi bör minska vår köttkonsumtion. Men Jordbruksverket nämnde inte siffrorna som visar att svensken redan äter mindre kött. Varför meddelade ni inte det här i går?
– Det är en väldigt liten förändring och vi vet inte om det är en bestående trend. Om vi hade tagit med det hade vi tappat bort huvudbudskapet. Det är positivt att det ser ut att ha vänt, säger Gabriella Cahlin på Jordbruksverket. – Nu blev det i stället fokus på köttskatten och det var inte tanken att det skulle bli så. Siffrorna för 2012 är än så länge bara en prognos från Jordbruksverket. Bekräftade siffror för 2012 väntas först i början av 2014. FRIDA SUNDKVIST frida.sundkvist@metro.se
Konsumtionen av kött minskade i Sverige 2012, enligt prognos. FOTO: SCANPIX