LÄRA Stockholm 4 2011

LÄRA

S TO C K H O L M

INSPIRATION OCH INFORMATION FRÅN UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN I STOCKHOLMS STAD • NR 4 2011

Lean till skolan för att stanna Goda resultat gav lärarna högre lön De skriver sig genom november Frisknärvaron ökar i skolorna

Rasmus Neideman

Forskning i det gröna

b-e-r-g.se

Jag älskar Billy särskilt när han är full

Tomheten i bokhyllan talar sitt tydliga språk. Tänk alla världar som faller i glömska när böcker inte får ta plats. Drakar som inte får besegras, alla mystiska språk som inte får upptäckas, alla sena nätter under lampskenet som går förlorade.

Om läsning bara hade varit ett kulturromantiskt spörsmål hade det varit så mycket enklare. Men nu handlar det om förmågan att uttrycka sig, om möjligheten att påverka och göra sin röst hörd. Möjligheten att vara en aktiv medborgare.

Inspirerande läsning om att läsa och elevers läsutveckling hittar du i Stöd & stimulans – Lärarna, eleverna och deras läsning. Det senaste verket i den uppskattade skriftserien.

Läs den idag. Imorgon kanske det är för sent.

LÄRA

➤

Foto : ulric a z we ng e r

I detta nummer

S TO C K H O L M

Inspiration och information från utbildningsförvaltningen Nummer 4, september 2011 LÄRA Stockholm ges ut av utbildnings­förvaltningen i Stockholms stad och utkommer med sex nummer per år.

Adress: LÄRA Stockholm, Utbildningsförvaltningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Besöksadress: Hantverkargatan 2F. Chefredaktör: Agnetha StyrwoldtAlfheim, 08-508 33 826, agnetha. styrwoldt-alfheim@stockholm.se.

Redaktör, projektledare: Tomas Bannerhed, 08-508 33 899, tomas.bannerhed@stockholm.se Medverkande skribenter: Katarina Bjärvall, Annelie Drewsen, Agneta Berghamre Heins, Ulf Jämterud, Margreth Larsen, Malin Lundh, Maria Löfstedt, Pernilla Rönnlid, Monika Sidén och Annebritt Ullén.

Ansvarig utgivare: Thomas Persson.

Grafisk form: b-e-r-g.se Tryck: Intellecta Tryckindustri, ­Stockholm, 2011.

i llus trati on: woo / mi a ni ls s on

Upplaga: 18 000 exemplar.

För kostnadsfri prenumeration, kontakta utbildningsförvaltningen på info.utbildning@stockholm.se.

Ett nytt pilotprojekt ger ensamkommande flyktingbarn stöd i språkutvecklingen. Blivande lärare jobbar extra som svenskcoacher på nätet ������������10

F oto: ulri c a zwe nge r

”Jag peppade mina elever att sätta höga mål.” Svenskläraren Ulrika Evjen fick mersmak i fjol och snart får eleverna på Skarpnäcks skola en ny möjlighet. Nanowrimo heter romanskrivarmånaden som blivit en världsomspännande folkrörelse ������������� 24 F oto: ulri c a zwe nge r

ISSN 1654-7330.

Lean-entusiaster på Hjulsta skolor – från vänster Eva Bjuvén, rektor Daniel Broman, Bia Sundberg och Leena Vaittinen Nordén ��������������������������������� 12

Hälsocoacherna Ylva Reiher och Marlene Byström, båda på Stockholms RH-gymnasium, får medarbetarna att må bättre och bli friskare ���������� 20

Dessutom ...

Mälarhöjdens skola – en av de utvalda

Omslag: Rasmus Neideman, biologi- och kemilärare på Norra Real, fotograferad av Robert Blombäck vid Brunnsviken i Stockholm.

4

Rapport från sommarens Chefsdag

30

Krönika: Ulf Jämterud om kunskapsskolan

13

Lyckat utbyte med Leeds

32

”Hjärnforskningen behövs i skolan”

14

Nu sjösätts Gy 2011

33

Digitala lärresurser en ny möjlighet

19

Hallå där, Agneta Bodin-Söderström

34

Sjukfrånvaron minskar i skolorna

22

Nämnd & Nytt

35

Kungligt prisad biologilektor

26

Serie: ”Livets hårda skola”

35

Bättre karriärvägar för lärare

29

Sista ordet

39

3

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

➤

Mot högre höjder 4

Mälarhöjdens skola är en av fyra utvalda skolor i Stockholms stad där skickliga lärare får högre lön. Detta eftersom skolorna visar särskilt goda resultat utifrån sina förutsättningar. Hur gör de för att lyckas och vad tycker de om lönepåslaget? Vi har träffat två av lärarna.

5

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

➤

Lasse Lagander och Carolin Heyer menar att fortbildningen har haft stor betydelse för skolans goda resultat.

Text: Monika Sidén Foto: Björn Tesch

6

D

en imponerande huvudbyggnaden tornar upp sig över villorna och hyreshusen i södra Stockholm.

En proppfull skola med 1 130 elever, lärare, skolpsykolog, kurator, skolsköterska och en drivande skolledning.

Carolin Heyer är lärare i svenska och SO för årskurserna 1–7 och just nu klasslärare i en tvåa. Lasse Lagander är SO-lärare för högstadiet och mentor för en åtta. De håller till i olika byggnader i den stora skolan och träffas inte dagligen. Men de är överens om mycket, både angående det lyckade resultatet och lönepåslaget för duktiga lärare.

– Vi har en bred satsning på fortbildning och det tror jag är en viktig orsak till att det går bra, säger Carolin Heyer som just varit på en utbildning om tidig läsutveckling.

Fortbildningarna i svenska och matematik har pågått under ett och ett halvt år för lärarna i F–5.

– Eftersom vi går samma fortbildningar fortsätter diskussionen på skolan.

Lasse Laganders erfarenhet är att all vettig fortbildning uppmuntras om ekonomin så tillåter.

– Det går att ta egna initiativ. Vi har också haft en bred satsning på livskunskap i de högre årskurserna.

I de lägre årskurserna har arbetslagen med fyra lärare haft en femte pedagog knuten till sig. Pedagogen ger extra undervisning i olika ämnen med elevgrupper från de fyra klasserna. Både för dem som kommit längre och dem som behöver extra stöd. Ett lyckat grepp, menar Carolin Heyer.

– Ett tiotal ettor som inte hade lärt sig läsa gick i en läsgrupp varje dag med den extra pedagogen. I november hade alla knäckt läskoden. Det har jag aldrig varit med om tidigare. Vi vinner otroligt mycket på detta flexibla system, säger hon.

Det finns inget liknande system för högstadiet men Lasse Lagander menar att eleverna blir sedda och får rätt hjälp. Bland annat för att klasserna är relativt små just nu.

– Vi är en ganska traditionell skola och jag tror att det finns en trygghet i det. Men skolledningen satsar också mycket. Vi har till exempel interaktiva skrivytor i alla klassrum på högstadiet. Ett jättelyft.

Eleverna själva och deras bakgrund med i många fall välutbildade föräldrar är dessutom en orsak till det goda resultatet.

– Framför allt att föräldrarna är engagerade, säger ­Carolin Heyer.

– Ja, och de ställer höga krav på oss. Den ömsesidiga respekt som råder är också en viktig del. Även det informella samtalet betyder mycket. Jag vet att det finns skolor där lärarna och eleverna inte hejar på varandra. Så är det inte här.

Eleverna har i många fall en likartad, oftast helsvensk bakgrund.

– Men vi har ett femtontal elever från andra upp­ tagningsområden som har annan bakgrund. De tillför

Fakta/Framgångsrika skolor Lärare vid Alviksskolan, Mälarhöjdens skola, Nytorpsskolan och Bagarmossens skola får högre lön i år. Skolorna visar särskilt goda resultat utifrån sina förutsättningar.

Skolorna har valts ut efter uppnådda resultat på nationella prov och betyg, men också efter socioekonomiska förutsätt­ ningar som föräldrarnas utbildningsbakgrund och andel nyanlända elever.

Lönepåslagen görs inom ramen för skolornas ordinarie budget. Den genomsnittliga löneökningen för lärarna på de fyra skolorna blir högre än på andra skolor.

7

EN SKOLA I VÄRLDSKLASS

➤

”Att eleverna ställer frågan ’varför?’ är centralt”, säger SO-läraren Lasse Lagander.

oherrans mycket. Synd att det inte är fler, säger Lasse ­Lagander.

Att skolan redan är knökfull med elever från det egna upptagningsområdet gör det dock svårt att ta in fler utifrån.

Carolin Heyer menar att man är bra på att utnyttja varandras kompetenser i arbetslagen. Det är också ett plus att så många är behöriga, hela 97 procent av lärarkåren.

– Att vara behörig betyder mycket för tryggheten i professionen, säger Lasse Lagander.

– Det är också viktigt för det kollegiala samtalet. Och för den egna undervisningen och bedömningen. Det blir svårt för den som inte är utbildad, menar Carolin Heyer.

Båda talar om tryggheten på skolan som en viktig förutsättning för att nå goda resultat – ett område som hela tiden behöver utvecklas. Skolan fick nyligen goda resultat i studien ”Prevention i skolan”. Där fick de också tips om hur man behåller och utvecklar det goda klimatet, där förhållningssättet är att uppmuntra goda resultat och beteenden i stället för att inrikta sig på det negativa – tips om elevdelaktighet och gemensamma normer bland annat.

8

– Mycket var bekant, men det var bra att frågorna kom upp till ytan igen, säger Carolin Heyer.

Samarbetet mellan fritis och F–5 ger en överblick av elevens hela dag.

– Vi sätter mål även för de sociala delarna och fritispersonalen följer upp dem. Det kan vara sådant som att prova på nya saker och träffa nya kamrater, säger Carolin Heyer.

För de högre årskurserna går det inte att ha samma överblick.

– Men jag tycker att vi har blivit bättre på att synas i skolan. De senaste två åren har vi haft elevledda utvecklingssamtal och det har varit ett jättelyft. Ungdomarna har varit engagerade och är nu mer insatta i sin situation, säger Lasse Lagander.

Han menar att livskunskapstimmarna har hjälpt eleverna att tycka till om situationen både kunskaps mässigt och socialt. Att eleverna ställer frågan ”varför?” är centralt, menar han.

– De gör det förbaskat bra. Målet är att eleverna ska reflektera över situationer och bli medvetna om sig själva. Även de yngre eleverna leder sina utvecklingssamtal, men då genom att plocka hop material och visa på sådant de är nöjda med och sådant de skulle kunna bli bättre på.

Foto : b j ö rn te s c h

– De får också fylla i med färger hur de känner inför olika situationer, till exempel på rasten och i klassrummet. Och de är väldigt ärliga, säger Carolin Heyer.

Den dialogen finns inte riktigt med de äldre eleverna, menar Lasse Lagander.

– Där är skolsköterskan och de andra stödpersonerna oerhört värdefulla för oss.

Hur ser de då på de extra lönepåslag som kan ges till duktiga lärare?

– Jättebra! Det ska löna sig om man är engagerad och fortbildar sig. Det ska betala sig att göra ett bra jobb. Lärare är intresserade av lärande och elever. Det måste gå att göra karriär även för oss, menar Carolin Heyer.

Lasse Lagander instämmer och lägger till ytterligare en aspekt: – Det är också bra för nyrekryteringen. Vi missar många potentiellt bra lärare. Man väljer inte yrket för lönens skull, men många väljer bort det av den orsaken.

Framtiden ser ljus ut för Mälarhöjdens skola.

Men som tur är finns det mycket kvar att utveckla, menar de bägge lärarna. Samverkan mellan stadierna till exempel.

– Det är jätteviktigt. Lärare från alla årskurser på skolan träffas ämnesvis för att få en enhetlig syn på ämnet. Det samarbetet ska vi utveckla, säger Lasse Lagander.

Han ser också många vinster med ett ämnes­övergripande samarbete. Entreprenörskap är ett annat område som nämns.

– Det entreprenöriella lärandet finns redan där, säger Carolin Heyer. Det handlar bland annat om ett sätt att förhålla sig till lärande där eleverna är delaktiga och medvetna om målen och vad kunskapen är till för. n

Rektor Anne-Marie Julin träffar alla lagledare varannan vecka.

”Jag leder genom andra” – Jättekul, säger rektor Anne-Marie Julin om att Mälarhöjdens skola är en av de fyra toppskolorna som får extra löne­ påslag. Vi är alla en del i detta. Inte minst eleverna.

Om det extra lönepåslaget säger hon: – Vi har fördelat det så rättvist som möjligt och premierat resultat. Jag tror att det är bra med ett differentierat system. Det blir en extra morot. Dessutom är lärarlönerna överlag alldeles för låga. Lärare är ju ett av de viktigaste yrkena som finns.

Mälarhöjdens skola är mitt i ett stort utvecklingsarbete och Anne-Marie Julin hoppas att det ska ge ännu mer effekt om några år. Just nu satsar de på språkutveckling och matematik. Men också värdegrundsarbetet i årskurserna 6–9.

– Vi har haft flera gemensamma utbildningar för att få ordentligt genomslag. Vi ger lärarna förutsättningar att samarbeta i arbetslagen och att utföra sitt uppdrag. Därför satsar vi också på olika former av stödfunktioner som elevassistenter, bibliotek, kurator med mera, säger hon.

Det satsas också på IT. Bland annat genom interaktiva skrivytor i klassrummen och

att samtliga lärare ska ha PIM-behörighet.

Lärarna har bärbara datorer liksom de elever som har dyslexi.

– Hade vi råd skulle alla elever få bärbara datorer.

En annan förklaring till det goda resultatet är att skolledarfunktionen är fullt bemannad.

– Jag leder genom andra och träffar bland annat alla lagledare varannan vecka.

Högutbildade föräldrar och en stabil lärar­kår är andra framgångsfaktorer.

– Lärarna kan sitt jobb och tar väl hand om de nya kollegerna. Vi har dessutom en ny restaurang och köksmästare som serverar underbar mat!

Men Mälarhöjdens skola står också inför många utmaningar. Söktrycket är stort och skolan proppfull med elever. Två klasser för många faktiskt.

– En egen idrottshall skulle hjälpa. Då skulle vi kunna göra om idrottssalarna till klassrum.

På utvecklingskontot står bland annat entreprenörskap, elevdelaktighet och möten med elever från andra områden.

– Och så ska vi bevara och förädla det som är bra. n Monika Sidén

9

ENSAMKOMMANDE BARN

➤

Projektet som bara har vinnare I projektet Svenskcoacher stöttar blivande svensklärare ensamkommande flyktingbarn i deras språkutveckling. Lärarstudenterna får å sin sida yrkeserfarenhet, digital kompetens och en stor förståelse för barnens speciella situation.

Stockholms stad driver sedan i fjol pilotprojektet i samarbete med Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Microsoft och Stockholms universitet. Svenskcoacher är en utveckling av det lyckosamma programmet Mattecoach på nätet (se LÄRA Stockholm 1/2010).

Jessica Löfström är en av coacherna. Hon studerar femte terminen på lärarprogrammet med inriktning mot svenska och svenska som andraspråk för årskurs F–6 vid Stockholms universitet.

På vilket sätt liknar detta Mattecoach på nätet?

10

– Det bygger på samma tankar om coachning över nätet. Men vi använder inte samma verktyg och arbetar med språk. Det betyder att vi inte ritar så mycket, utan coachar muntligt och skriftligt. Vi har bilder att ta till, om det är någon glosa som vi inte hittar gemensamt. Vi har också tillgång till alla hjälpmedel på elevernas modersmål som finns på nätet, om det skulle köra ihop sig.

De digitala verktygen är dator, mikrofon och ett chattprogram. Ibland kan de också använda webbkamera, men bara om eleven själv vill.

– En del tycker att det är nervöst att sitta med en kamera framför sig, och det respekterar vi förstås. En del vill skriva, andra bara prata; det är upp till var och en att bestämma hur de vill ha det.

Varje år tar Stockholms stad emot 150– 180 ensamkommande barn och unga vuxna.

Många är från Somalia och Afghanistan och en del har bristfällig skolgång i bagaget. Syftet med projekt Svenskcoacher är att motverka utanförskap och främja integrationen av dessa ungdomar.

Att projektet får ömsesidiga positiva effekter är uppenbart. Både lärarstudenterna och barnen och ungdomarna utvecklar sin digitala kompetens. Lärarstudenterna får yrkeserfarenhet och ungdomarna välbehövlig stöttning i sin ibland tuffa uppgift att lära sig ett nytt, väldigt annorlunda språk.

Projektet är ett komplement till den undervisning eleverna får på SFI och i förberedelse­ klasser.

– Vad vi kan ge dem som inte deras ordinarie lärare kan är framför allt tid. Våra samtal tar ofta upp till en timme, och det är många gånger

illus t rat io n: wo o / mia nils s o n

samma elever som dyker upp på chatten, så vi lär känna varandra bra.

De blivande språklärarna får träning i att ställa frågor så att de blir språkutvecklande.

– Det sker främst genom att vi inväntar eleverna, att vi ställer följdfrågor och ser till att de själva svarar på sina frågor så gott det går. Vi vill att de ska använda så mycket språk som möjligt och diskutera sig fram till ett svar. I värsta fall får vi leta efter synonymer på deras eget modersmål.

Bengt Novén, professor vid Institutionen för språkdidaktik, Stockholms universitet, framhåller särskilt två saker i projektet.

– Dels får studenterna värdefull digital kompetens. Lärarutbildningen har länge kritiserats för att inte hänga med i dessa frågor, och vi vill satsa mer på IT. Detta är ett utmärkt exempel på hur studenterna blir mer

förtrogna med till exempel chatt som pedagogiskt verktyg.

Dels menar han att ”den mänskliga dimensionen” i läraryrket måste betonas mer.

– I dag behöver studenterna veta mer om hur det ser ut för barn och ungdomar som har varit med om sådant som vi inte kan föreställa oss, säger han.

På sportlovet var coacherna på ”PR-turné” på elevernas boenden för att presentera sig och ge dem möjlighet att ställa frågor innan de startade sin nätkontakt.

– Det är viktigt att de förstår att vi inte ska bedöma dem, säger Jessica Löfström. De ska veta att vi är coacher och studenter, inga myndighetspersoner. Och att vi verkligen vill och behöver lära oss av dem och det arbete vi gör inom projektet.

För coacherna är det viktigt att vara tydliga kring den roll de har. De ska inte vara kuratorer eller terapeuter utan hänvisa vidare till professionell hjälp om svåra upplevelser eller annat än vardagsproblem skulle komma upp i samtalen.

– Sakerna vi pratar om är framför allt kopplade till deras vardagsliv och till studierna. Det får inte bli för privat, det är vi jättenoga med att poängtera. Det finns personal på boendena som hjälper dem med deras eventuella personliga svårigheter.

Coachandet är ett avlönat arbete, men det visste de inte när projektet startade – så pengar var inte det avgörande.

– Nej, det kom som en positiv överraskning, säger Jessica Löfström som arbetar som svenskcoach två timmar två gånger i veckan. n Maria Löfstedt

11

KVALITETSUTVECKLING

➤

Hitta tidstjuvarna med Lean

– Allt fler uppgifter läggs på lärarna. Då måste man se vad man kan plocka bort för att spara tid till det pedagogiska arbetet, säger Daniel Broman.

Men arbetssättet Lean handlar inte bara om att ta bort onödiga arbetsmoment utan också om att hitta förbättringsområden och bli så bra som möjligt på det man faktiskt gör. Daniel Broman tar ett exempel från servicenäringen.

– När du checkar in på ett hotell så förväntar du dig vissa saker. Om det då visar sig att du blivit uppgraderad till ett bättre rum skapas ett mervärde utöver det förväntade. Det ger goodwill och behöver inte bli dyrare för hotellet.

Hur skiljer sig arbetet med Lean från övrigt kvalitetsarbete?

– Vi jobbar ju alltid med hur eleverna ska bli bättre i matte och svenska till exempel, men

Arbetssättet Lean tar bort onödiga arbetsmoment och bidrar till bättre struktur på Hjulsta skolor. Från vänster Leena Vaittinen Nordén, Eva Bjuvén, Bia Sundberg och rektor Daniel Broman.

12

Lean omfattar även andra saker: att komma i tid, hur man bemöter föräldrar, hur man handlar i linje med värdegrunden.

Daniel Broman kan också se hur eleverna så småningom ska kunna tillämpa tänkesätt från Lean.

– Om jag fått 10 av 20 möjliga på matte­ provet, vad kan jag då förbättra i min studieteknik för att det ska gå bättre? Att bli delaktig i sitt eget lärande stämmer också väl med begreppet entreprenörskap i skolan.

Effektiva möten enligt Lean innebär att man samlas stående kring en tavla där det viktigaste som man behöver ha koll på står uppskrivet.

Denna mötesform lämpar sig särskilt väl när det handlar om att lösa praktiska frågor.

– När man står upp under mötet blir det full fart hela tiden, det skapar energi hos deltagarna. Då är det ingen som rättar prov eller kollar mobilen under tiden, säger Daniel Broman.

– En annan fördel med tavlan är om man har varit borta, då kan man kolla tavlan där det står tydligt vem som ska göra vad. Man kan gå tillbaka och följa processerna.

På ledningsgruppens Leantavla på Daniel Bromans tjänsterum har kommande möten listats till vänster. I mitten av tavlan är fem pro-

blem uppskrivna. För varje problem finns en åtgärd beskriven, tidpunkt för när problemet ska vara löst, på vilket sätt och vem som ansvarar. Längre ner på tavlan finns ett ”P-garage” med problem som står ”på vänt”, eftersom man inte jobbar med mer än fem problem åt gången.

En annan rubrik är nyckeltal med närvaro- och sjukfrånvarostatistik, budgetsiffror, elevantal och utvecklingen av meritvärdet för skolan.

Vad är det då som kan göras bättre i skolan och vilka är de största tidstjuvarna?

– Ordningen i klassrummet är en tidstjuv.

Varje arbetslag får bestämma hur klassrummet ska se ut när det lämnas efter lektionens slut.

Leans verktyg 5S (sortera, systematisera, städa, standardisera och sköta om) kan användas för att ”leana” klassrummet, säger Daniel Broman.

Ett förbättringsområde handlar om tidpunkten för utvecklingssamtalen.

– Om vi har utvecklingssamtalen under dagen får föräldrarna se utbildningsmiljön under skoldagen och lärarna slipper komma hit på kvällen.

Vi kommer att utarbeta en strategi för hur vi genomför förändringen och sedan utvärdera den.

En annan tidstjuv är elevförflyttningarna mellan olika lektionssalar. Men nu har man på Hjulsta skolor sett över logistiken så att eleverna behöver förflytta sig så lite som möjligt mellan lektionerna.

F oto: U lr ic a Zw eng e r

– Lean är ett sätt att hitta tidstjuvarna och skapa tydlighet och delaktighet, säger ­Daniel Broman, rektor på Hjulsta skolor.

Han och hans arbetslagsledare har själva utbildats i Lean och fått fråga sig om de gör rätt saker och om de verkligen behöver göra allt de gör. Under hösten utbildas all personal på Hjulsta skolor i Lean.

Krönika: ULF JÄMTERUD

– Om fler hinner i tid till lektionerna blir det lugnare i klassrummet och då kan man ha dörren öppen under lektionen. Det blir trevligare stämning och skapar goda möten. För vad händer om dörren är stängd och en elev kommer för sent? Eleven struntar i att gå på lektionen och sätter sig i cafeterian. Om eleven kommer för sent ska han lära sig att hantera det på ett bra sätt, säger Daniel Broman.

Sammanfattningsvis konstaterar han att Lean ju inte är något hokus pokus utan egentligen består av en hel del självklarheter.

– Men arbetet i skolan kanske inte alltid har varit så strukturerat, säger Daniel Broman.

Läraren Bia Sundberg är en av de arbetslagsledare som utbildades i Lean under våren.

– Man behöver inte köpa hela Leankonceptet, man kan plocka bitar – russinen i kakan – och då kan det fungera i skolan. Att det är en arbetsmetod som kommer från industrin kan väcka skepsis när man jobbar med människor.

Bia Sundberg pekar också på risken för att Lean ses som ännu en börda ovanpå ny läro­ plan och nytt betygssystem. Men det finns många vinster att hämta.

– Akututryckningar tar tid och energi känslo­mässigt. Dem kan jag hantera annorlunda nu. Om en fönsterruta är kraschad låter jag det vara tills den ansvarige kan ta hand om det.

En annan vinst är bättre överblick.

– Om jag behöver veta vem som är kulturansvarig så står det på tavlan. Jag behöver inte leta efter ett papper i en pärm som kan ha fått fötter. Allt kan inte stå på tavlan, men det mesta.

Redan i höst testar Bia Sundberg Lean­ tänket på eleverna.

– Vid dagens slut tänker jag utvärdera dagen tillsammans med eleverna och höra vad de har för lösning på de problem som kan ha uppstått. n Annebritt Ullén

Fakta/Lean Lean (engelska för ’slank’ eller ’resurssnål’) är ett arbetssätt som med framgång använts inom tillverkningsindustrin.

Syftet är att eliminera allt i produktionsprocessen som inte skapar värde för slutkunden.

Hjulsta skolor har, tillsammans med Solberga­ skolan och Sjöstadsskolan, genom utbildnings­ förvaltningen erbjudits utbildning av all personal i arbetssättet Lean.

➤

Vår tids kunskapsskola – eller? när lärare och övrig

skolpersonal återvände till sina arbetsplatser efter en förhoppningsvis välförtjänt semester var det inte enbart för att möta ett nytt läsår – vi har dessutom mött en ny skollag, en ny läroplan samt nya kurs- och ämnesplaner.

Med andra ord inleddes detta läsår med ovanligt många nya utmaningar.

Under den långa tid som de nya styrdokumenten har arbetats fram har det framkommit synpunkter från en mängd olika tyckare. Till stor del har synpunkterna gällt innehållet, men det har även uttryckts uppfattningar av mer generell karaktär. Vissa luttrade och väderbitna ­lärare har krasst konstaterat att den främsta drivkraften bakom styrdokumenten inte alls verkar vara skolpolitikernas brinnande passion att förbättra skolan, utan helt enkelt att politikerna på detta sätt tar chansen att sätta sin egen prägel på skolan för kommande generationer. På så sätt får varje tids skolpolitiker en möjlighet att stolt lansera sin tids kunskapsskola som ska ersätta denna epoks variant av flumskola. andra , kanske något

mer konspiratoriskt lagda, har undrat om det underliggande syftet med att lansera nya styr­dokument i själva verket är att hålla lärarna sysselsatta med att tolka dessa gudomliga påbud under de närmaste femton åren. Faran är annars att lärarna får tid över till annat, såsom exempelvis pedagogisk utveckling. Vissa menar även att landets skolledare i det fördolda har påhejat styrdokumentsproduktionen, då de nu slipper ta egna initiativ för att planera innehållet på konferensdagar under flera år framöver.

De lärare som tagit sig tid att sätta sig in i de nya styrdokumenten har i stor utsträckning varit positiva och uttryckt uppskattning över en ökad tydlighet i

kurs- och ämnesplanerna, fler betygssteg och tydligare kunskapskrav. Men det har också framkommit synpunkter som tyder på en osäkerhet hos lärarkåren inför allt detta nya.

En av de främsta utmaningarna som lärare har noterat är en ökad stoffträngsel i flera ämnen, och lärare är därmed oroliga för hur de ska hinna med allt. En del pekar också på att ämnesexperterna i sin iver att vara tydliga har skrivit betydligt längre texter än tidigare, vilket delvis gjort dem mer svårbegripliga. En text blir som bekant inte alltid mer lättfattlig ju längre den är. En annan stor utmaning finns i det faktum att de nya styrdokumenten förutsätter en mycket tydlig kontinuitet mellan grundskola och gymnasium. Gymnasielärarna förväntas utgå ifrån att samtliga elever har de baskunskaper som grundskolans nya kursplaner anger, och därifrån ska gymnasielärarna sedan bygga vidare.

Men under en övergångsperiod på två, tre år kommer man att möta nya ettor som har läst efter de gamla kursplanerna. risken finns att

uppgivenhetens slöja sänker sig över lärarkåren och att en matthet utbreder sig redan innan läsåret kommit i gång på allvar. Själv är jag dock övertygad om att lärarna kommer att klara dessa utmaningar. Så länge vi vågar lita på vår erfarenhet och kompetens, och så länge vi fortsätter samarbeta och stödja varandra som kolleger, så har vi alla möjligheter att fortsätta göra skolan till en fantastisk och inspirerande miljö för lärande.

Ulf Jämterud är lärare i religionskunskap och historia på Bromma gymnasium samt frilansande skribent och läromedelsförfattare

13

Samtalet

➤

” Hjärnforskningen behövs i skolan” – Glappet mellan hjärnforskningen och skolan måste överbryggas. Jag skulle vilja se en ordentlig sammanställning av den forskning som finns och hur den kan överföras till läroplanerna och lärar­ utbildningen.

Det säger professor Torkel Klingberg, som menar att lärare skulle vara hjälpta av att förstå varför elever är olika, till exempel när det gäller läsförmåga.

Text: Tomas Bannerhed Foto: Ulrica Zwenger

14

T

orkel Klingberg är professor i kognitiv neurovetenskap – en sammanslagning av hjärnforskning och psykologi – vid Karolinska institutet. Hans forskning om barns utveckling och hjärnträning ligger i den internationella frontlinjen, han föreläser på konferenser runtom i världen och har på senare år givit ut de uppmärksammade böckerna ”Den översvämmade hjärnan” (2007) och ”Den lärande hjärnan” (2011).

I ”Den lärande hjärnan” presenterar Torkel Klingberg bland annat resultaten från den så kallade Nynäshamnsstudien, där hans forskargrupp har följt drygt 350 barn och ungdomar i åldrarna 6–18 år och genomfört ett stort antal tester för att försöka förklara hur miljö, gener och hjärnans utveckling samspelar med arbetsminnet och långtidsminnet och vilken betydelse dessa i sin tur har när det gäller matematik och läsförmåga. Studien ska slutligen mynna ut i konkreta träningsmetoder som också kan användas inom skolan. (Med arbetsminne menas den mängd relevant information som man kan hålla kvar i minnet. Till stor del sammanfaller det med koncentrationsförmåga.)

– Det vi särskilt hoppas på är att identifiera barn med svagt arbetsminne för att man ska kunna sätta in åtgärder så tidigt som möjligt. Det är viktigare än att ställa diagnoser som adhd. Jag vill inte avskriva hela adhd-forskningen, som har pågått i flera decennier, men på sikt kommer vi att behöva utveckla mer precisa beskrivningar av varje enskilt barns styrkor och svagheter. Att mäta arbetsminnet är ett viktigt steg i den riktningen.

Svenska elever presterar allt sämre i internationella kunskapsmätningar. Vad kan hjärnforskningen bidra med när det gäller elevernas lärande?

– Skolan har styrts alltför mycket av politiska åsikter och pedagogiska modenycker. I stället borde skolan beakta de forskningsresultat som finns, men tyvärr är avståndet mellan kognitiv neurovetenskap och pedagogik större än det borde vara. Ett av syftena med min senaste bok har varit att utforska vilka kopplingar som finns mellan de båda områdena och vilka som bör förstärkas. Tiden är inne för dessa båda vetenskapliga fält att föras närmare varandra.

– En del resultat från hjärnforskningen kan man redan nu ta fasta på i den praktiska pedagogiska verksamheten.

Det är viktigt för både lärare och föräldrar att få en ökad förståelse för varför barn är olika, till exempel när det gäller dyslexi, dyskalkyli och koncentrationssvårigheter. En lärare som inte har någon som helst kunskap om bakgrunden till dyslexi – det är ungefär som om man skulle undervisa i friidrott utan att veta hur kroppen fungerar.

– Det finns en rad enkla fakta och vetenskapliga sanningar, till exempel när det gäller repetitionens betydelse för inlärningen, som av någon anledning inte ligger till grund för styrdokumenten i skolan och inte heller för lärar­ utbildningen.

Den här ömsesidiga skepsisen mellan hjärnforskning och pedagogik, var kommer den ifrån?

– Men kan säkert spåra den både politiskt, ideologiskt och sociologiskt, det har funnits olika läger i decennier.

Som jag ser det är det helt förlegat, inte minst när vi nu

vinjett

➤

15

samtalet

➤

kan visa hur formbar hjärnan är och vilken stor betydelse miljön har för människans utveckling. Men kanske är vi alla lite rädda för ”det genetiska”, det finns en föreställning om att det skulle vara deterministiskt, att man inte kan göra något åt vissa nedärvda egenskaper.

Din forskning har bland annat behandlat arbetsminnet och simultanförmågan. Hur skulle man kunna föra in detta vetande i skolans värld?

– Arbetsminne är inte bara en nyckelförmåga när det gäller hur man presterar på matteprovet utan också avgörande för hur man utvecklas. Jämförelser har visat att den med dåligt arbetsminne förbättras mindre än den med bra arbetsminne, och detta är även kopplat till koncentrationsförmågan.

– Vi vet numera också väldigt väl hur miljöfaktorer spelar in och hur vi kan hjälpa elever med svagt arbetsminne, det finns särskilda pedagogiska metoder för att undervisa dem. Många av dem har till exempel inte några svårigheter med att lära in saker i långtidsminnet. De kan lära sig faktauppgifter men har problem med att hålla dem online. Kommer man bara förbi den flaskhalsen så kan de lära sig på ett mycket bättre sätt. Om man till exempel ger eleverna kortare instruktioner och låter dem läsa texter med kortare meningar och enklare ord belastar man deras arbetsminne betydligt mindre.

Skulle man inte också kunna träna arbetsminnet i skolan?

– Det är den andra lösningen på problemet, att öka ­kapaciteten helt enkelt, och det är just det som min forskargrupp har blivit känd för internationellt. Vi har tagit fram en metod för att träna arbetsminnet som gör att eleverna presterar bättre och även får mindre koncentrationssvårigheter i det dagliga livet. Det är ett speciellt datorprogram som har testats i vetenskapliga studier. Metoden används i dag av runt tio procent av landets skolor och dessutom i ett 20-tal länder runtom i världen, däribland USA och Kanada.

Borde inte vanlig huvudräkning vara ett bra sätt att träna arbetsminnet?

– Det har absolut med arbetsminnet att göra och det är fullt möjligt att träna upp elevernas arbetsminne även på andra sätt. Vad vi vet är exempelvis att musicerande – att själv spela instrument – förbättrar koncentrationsförmågan. Men det finns också en del praktiska problem här.

Låt oss säga att schack är bra för arbetsminnet, men hur får du eleverna att spela schack en halvtimme om dagen på optimal svårighetsnivå? Det är svårt att rekommendera något, som huvudräkning eller schack, om man inte har vetenskapliga belägg för att det verkligen fungerar.

Det brukar ju hävdas även från forskarhåll att kombinationen schack och matematik i många fall har positiva effekter på lärandet.

– Det finns forskning på nästan allting, men problemet är att det finns väldigt få bra studier, där man verkligen har kontrollerat effekterna. Själva kärnan i våra studier är att arbetsminnet och koncentrationsförmågan går att påverka.

Det innebär att det borde gå att träna dessa förmågor på en mängd olika sätt, men metoderna måste testas innan vi kan rekommendera dem.

16

En lärare som inte har någon som helst kunskap om bakgrunden till dyslexi – det är ungefär som om man skulle undervisa i friidrott utan att veta hur kroppen fung­ erar.

Borde vi gå tillbaka till innantillinlärningen av regent­längder och multiplikationstabeller?

– Nej, det handlar inte om arbetsminne utan om att kunna rabbla upp saker. Jag har inte sett någon studie som visar att det skulle ha några positiva effekter.

Hur ser hypotesen ut när det gäller miljöfaktorernas påverkan på arbetsminnet?

– Stress är en av de viktigaste faktorerna. Det finns studier som visar på 30-procentiga försämringar bara beroende på hur ett test presenteras, det vill säga vilken press eleverna utsätts för inför ett test, om man säger att det bara är ett minnestest eller att det handlar om att mäta deras mate­matiska förmåga. I det senare fallet presterade kvinnor mycket sämre. De har negativa förväntningar som leder till stress och ett försämrat arbetsminne – som i sin tur försämrar matematikprestationen. Det är särskilt intressant eftersom det går att förklara de här skillnaderna på nervcellsnivå, hur cellerna reagerar på stresshormoner.

– Däremot har jag inga färdiga svar på hur sådana kunskaper ska användas i den pedagogiska praktiken eller på hur man kan reducera stressen eller motverka de negativa förväntningarna hos eleverna, men studierna visar helt klart på betydelsen av ett närmare samarbete mellan pedagogik och kognitiv neurovetenskap. Lärarna kan skolan bäst. Om vi kan presentera forskning för dem med pedagogisk kompetens så kan de förhoppningsvis dra rätt slutsatser för hur undervisningen ska utformas.

– Det har också visat sig att elever med sämre arbetsminne är extra känsliga för olika typer av distraktioner, till exempel om det är mycket stök på skolan. På motsvarande sätt kan en löst organiserad undervisning, där eleverna själva förväntas planera aktiviteter och söka kunskap, ställa till problem för dem som lätt blir störda.

Du har även visat hur hjärnan påverkas av motion och nära relationer. Hur borde skolan använda den kunskapen?

– När det gäller nära relationer har jag mest forskat om betydelsen av nära fysisk kontakt under de första två åren i livet. Den som inte får det – eller har utsatts för olika trauman – blir generellt mindre stresstålig och får därmed sämre arbetsminne. Man kan till och med se hur sådana miljöfaktorer kan påverka dna.

– Vad gäller motion har vi sett att det finns en klart positiv effekt, inte bara vad gäller syresättningen av blodet utan en mer direkt påverkan på nervcellerna. Framför allt är det konditionsträningen – den pulshöjande träningen – som har betydelse för minneskapaciteten. Detta är en kunskap

som man borde ta till vara i skolan! I stället för att ägna sig åt idrottskunskap – kunskap om idrott – borde man ge eleverna pulsklockor och låta dem springa i skogen.

Svenskarnas IQ har ökat med tre procent per decennium – samtidigt som vi ju sitter mer och mer stilla. Hur rimmar det med era resultat om motionens betydelse för den intellektuella kapaciteten?

– Jag tror helt enkelt att det är en miljöeffekt. Vår intelligens höjs genom att vår omvärld gradvis blir mer komplex och utmanande. Vi omges till exempel av alltmer avancerad teknik som vi måste lära oss, vilket ger utslag i de här mätningarna. Och ett bra arbetsminne påverkar IQ positivt och gör att vi presterar bättre.

En del forskare menar att inlärningen skulle kunna effektiviseras av fler prov och tidigare betyg. Hur ställer du dig till det?

– Jag tror att det är viktigt med återkoppling för att utvecklas. Det kan höja motivationen. Bara för några månader sedan kom också en intressant studie som visar att detta med att testa sig är ett effektivt sätt att lära in. Man

jämförde två grupper där den ena lärde sig traditionellt och den andra genom att testa sig, alltså förhöra sig själv i stället för att läsa sig till kunskap. Det är återigen ett exempel på väldigt konkreta resultat som man skulle kunna dra nytta av i skolan.

– Datorspel kan också vara väldigt bra. Det verkar inte vara så att man får adhd eller andra koncentrationssvårigheter av att spela mycket datorspel, vilket ibland har hävdats i debatten. Snarare ser vi i Nynäshamnsstudien svaga positiva effekter.

Det sägs att 4–8 procent skulle kunna diagnostiseras som dyslektiker. Vad beror egentligen dyslexi, dyskalki och adhd på?

– Till stor del är det ärftligt, både vad gäller läsning, matematik och uppmärksamhet, men det betyder inte att man inte kan göra någonting åt det. Det finns effektiva metoder att hjälpa exempelvis dem som är svaga i läsning, och ju tidigare desto bättre.

Din bok ”Den översvämmade hjärnan” handlar mycket om arbetsminnet och den ständigt stigande in-

Vi kommer att ha kognitiv trä­ ning på ungefär samma sätt som vi har friskvård i dag.

17

samtalet

➤

Det finns stu­ dier som visar på nyttan med associations­ tekniker, särskilt för elever med inlärnings­ svårigheter.

18

formationsfloden. Är verkligen vår stenåldershjärna anpassad för att hantera dagens allt snabbare informationsflöde?

– Det där är verkligen en paradox som bara fortsätter att vara paradoxal. Hur klarar vi över huvud taget av en enda dag i vårt högteknologiska samhälle? Man tänker sig att allt var så extremt långsamt och icke-krävande för 10 000 år sedan, men hjärnans formbarhet – plasticiteten – är en viktig pusselbit. Våra hjärnor formas efter förändringar i miljön och med träning. Dessutom var kanske stenåldersmänniskans miljö mer komplex än man först tänker sig.

De levde i grupper om något hundratal individer och måste kunna hantera sociala relationer.

– Men visst: hjärnan är inte oändlig, forskningen kan inte göra underverk, människor kan få slaganfall och aldrig mer tala – men plasticiteten hos den mänskliga hjärnan är väldigt viktig för vår utveckling.

Du har sagt att det i framtiden blir lika viktigt att träna hjärnan som att träna kroppen. Hur tror du att det kommer att gå till?

– Vi kommer att ha kognitiv träning på ungefär samma sätt som vi har friskvård i dag, förmodligen i form av ­datoriserade träningsmetoder, att man sätter sig vid datorn och löser problem under en halvtimme om dagen. Det är möjligt att även annat kan fungera som träning – kanske schack, musicerande eller meditation – men det vet vi för lite om i dag.

Hur ser kopplingen ut mellan just musikutövning och arbetsminne?

– Det är en av de slutsatser som vi blivit förvånade över i Nynäshamnsstudien. Effekterna på både arbetsminnet och problemlösningen var mycket starkare när det gäller musicerande än till exempel tevetittande och datorspelande. Tolkningen är nog helt enkelt att även musicerande är en kognitiv träning. Det finns även andra studier där man har sett positiva effekter av musicerande.

Men det handlar inte om någon magisk kulturell effekt, utan det viktiga är att man gör något koncentrations­ krävande där man ligger på gränsen till vad ens förmåga tillåter och att man gör det flera gånger i veckan. Man ska försöka förbättra sig hela tiden, lära sig nya saker, ligga på gränsen till sin förmåga.

– På motsvarande sätt tror jag att det är viktigt att varje elev – även den som har lätt för sig – får utvecklas utifrån sin egen förmåga, ständigt får möjlighet att möta nya utmaningar i sitt lärande.

Studier visar att för tidigt födda barn har svårare att lära sig räkna. Hur kommer det sig?

– Det verkar vara ett specifikt område i hjärnan som är särskilt kopplat till just dyskalkyli. Det är ett litet område i hjässgloben som har att göra med taluppfattningen.

Sambanden med för tidig födsel är inte helt klarlagda, men det här området verkar vara särskilt viktigt för just matematiken.

Varför minns vi inte våra första år i livet, då vi rimligen är som allra mest nyfikna och receptiva?

– Det finns lite olika teorier kring detta. Någon menar att det har med jaguppfattningen att göra, någon annan pekar på det verbalas betydelse – att man inte skulle

kunna minnas något som man inte har språk för – men de argumenten är inte så övertygande. Djur har ju till exempel långtidsminne och vi minns synintryck, så det borde vara uppenbart att man inte behöver något språk för att minnas.

– Förklaringen kan helt enkelt vara att hjärnan mognar gradvis, och det område som är viktigt för långtidsminnet, hippocampus, tar tid på sig att mogna innan det fungerar optimalt. Informationen under de första levnadsåren inkodas så att säga inte och är därför inte heller möjlig att framkalla ur minnet. Det kallas barndomsamnesi och är ett välkänt fenomen.

Med tanke på det vi vet om människan som kognitiv varelse – är det rimligt att förvänta sig att alla elever ska nå målen, det vill säga få godkänt i alla skolämnen?

– Jag tror att väldigt många fler skulle bli godkända om skolan identifierade elever med problem i tid och gav dem adekvat stöd och träning.

Det finns olika associationstekniker som kan underlätta inlärningen till långtidsminnet. Kan du ge några konkreta tips på hur de skulle kunna användas i skolan?

– Det finns massor med välkända associationstekniker som används av minnesmästare i olika tävlingar. Det kan röra sig om att man kopplar ihop tal med specifika objekt eller personer för att lättare komma ihåg dem, eller att man ”översätter” siffror till ljud eller svåra ord till bilder.

Om man till exempel ska lära sig att fanerogamer betyder ’blomväxter’ kan man associera det svåra ordet med en bild som påminner om ordet, i det här fallet kanske en hornprydd figur, fan, som äter blommor.

– Sådana här tekniker borde vara användbara i skolan, exempelvis när det gäller inlärning av glosor på främmande språk. Det finns också studier som visar på nyttan med associationstekniker, särskilt för elever med inlärningssvårigheter.

Vad utmärker en riktigt bra lärare i dag?

– Att kunna stimulera alla, även dem som har lätt för sig. Hjärnforskningen visar att elevernas prestationer förbättras genom utmaningar, vilket betyder att lärarna hela tiden måste ge utmaningar på olika nivåer. Barn skiljer sig väldigt mycket åt.

Vilka är de största utmaningarna för 10-talets svenska skola?

– Jag skulle vilja se en ordentlig sammanställning av den forskning som finns och hur den kan överföras till skolans läroplaner och till lärarutbildningen. Det behövs fler forskningsprojekt där man överbryggar mellan kognitiv neurovetenskap och pedagogik. Vi måste hitta nya samarbeten över disciplingränserna, inte minst för att så tidigt som möjligt kunna identifiera elever som ligger i riskzonen för framtida skolrelaterade problem – innan de redan har förlorat år av kunskapsinhämtning och hunnit få dåligt självförtroende. n Torkel Klingberg ingår i den tvärvetenskapliga expertgrupp som har knutits till ett nystartat, flerårigt forskningsprogram inom SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle). Syftet är att undersöka och ge konkreta förslag på hur Sverige ska kunna stärkas som kunskapsnation.

➤

ins ta g ra m: e mma ma rie a nd e rs s o n

it i undervisningen

Nya möjligheter att möta eleverna – Mina lärresurser kan användas som komplement till undervisningen i klassrummet, som hemuppgifter eller övningar inför prov, säger Bo Mogård, lärare på Vasa Real.

Tillsammans med lärare på Blommens­ bergskolan, Vasa Real och Rödabergsskolan skapade han i ett pilotprojekt under våren digitala lärresurser kopplade till de nya kursplanerna.

Lärresurserna består exempelvis av övningar, filmer, animationer, text och bild och är skapade i ett digitalt verktyg. Varje lärresurs inleds med ett avsnitt som beskriver hur den är kopplad till kursplanen för respektive ämne. Där finns information om syfte, mål och bedömning.

– Det här ger möjligheter i lärandet som boken inte erbjuder. Projektet stämmer också med Skolverkets satsning på PIM och PIMLab, säger projektsamordnaren Charlotte Dingertz.

Genom lärresurserna kan elevernas lärande mötas på nya sätt. Dessutom öppnas klassrummet upp och det blir möjligt för eleverna att arbeta med uppgifterna hemifrån. Lärresurserna nås via Skolwebben och Fronter. På så sätt kan andra lärare använda och anpassa dem till sin egen verksamhet. Även eleverna når dem där­ ifrån och kan få en överblick över hela kursen med dess delområden.

Projektledaren Per Brahms erfarenhet av pilotprojektet är att lärarna snabbt kom i gång med att skapa sina digitala lärresurser.

Många började med att göra material som liknade det de redan använder. Sedan upp-

täckte de mer i det digitala mediet, animationer till exempel.

– Det kan vara en utmaning att ställa om till detta sätt att undervisa. Samtidigt ger det nya möjligheter att möta elevernas sätt att lära. Inte minst för att det är enkelt att individanpassa lärresurserna, säger Per Brahm.

En variant är att använda lärresursen så att eleverna kan ta in informationen i sin egen takt.

– Då kan läraren ägna eleverna mer tid i klassrummet. Men jag tycker att man bör kombinera lärarledd undervisning, filmer och text med övningar i lärresurserna, säger Per Brahm.

Internet är en guldgruva med användbart material att länka till.

– Våra verktyg är enkla och vänder sig till normalanvändaren av Internet. Det ska inte ta mer än en kvart att lära sig ett verktyg.

Under pilotprojektet fick lärarna ta del av varandras arbetssätt och färdiga resurser. Något som var väldigt uppskattat. Dessutom testade de lärresurserna på sina elever.

Bo Mogård är lärare i matematik och NO på Vasa Real. Hans båda lärresurser handlar om räta linjens ekvation och om genetik.

– Jag har testat dem på niorna. Jag tänker mig att mina lärresurser mest kommer att användas som komplement till undervisningen i klassrummet som eleverna kan göra hemifrån.

Till exempel som hemuppgifter eller övningar inför prov, säger han.

Verktyget upplever han som ganska enkelt att jobba i. Under pilotprojektet gav deltagarna dessutom feedback som utvecklade verk-

tyget ytterligare. Om själva skapandet säger han: – Det är en utmaning att göra texter och övningar som är anpassade till webben. Jag har fått tänka till om vad som är viktigt i det jag vill lära ut och hur jag förmedlar det.

Bo Mogård berättar om en svensklärare som gjorde en lärresurs om Per Anders Fogelström och länkade till författarens egen inläsning av boken ”Mina drömmars stad” tillsammans med bilder från Stockholm genom tiderna.

– Själv insåg jag att jag använde lite väl mycket text i min första lärresurs. Ett bra sätt är att hänvisa till läroboken och i stället inrikta sig på övningar och animationer, säger Bo Mogård.

Nu funderar han på det fortsatta arbetet med lärresurser i sin undervisning.

– Kanske börjar jag blogga eller startar ett Facebookkonto där jag länkar till bra lärresurser och övningar som eleverna kan ta del av.

Det är ett bra sätt att nå dem.

En modul där även de olika PIM-stegens arbeten samlas håller nu på att byggas upp. Dessa ska kunna nås via Skolwebben och Fronter.

– Även detta blir en typ av lärresurs som kan delas mellan lärarna, berättar Charlotte Dingertz. n Monika Sidén

Digitala lärresurser skapade av Stockholms­ lärare hittar du på Skolwebben och Fronter.

På www.learnify.se finns material skapat av lärare från hela Sverige.

PIM står för praktisk IT- och mediekompetens.

19

20

Foto: u lr ic a z weng er

”Vi vill väcka tanken att det finns olika typer av träningsformer, inte bara ut och jogga om man hatar det”, säger Marlene Byström, hälsocoach på Stockholms RH-gymnasium, här tillsammans med kollegan Ylva Reiher (till vänster).

HÄLSOARBETE I SKOLAN

➤

De får dig att må bättre ”Tips om stavgång”, ”I dag går vi ut på promenad”, ”Info om hälsodagen”.

På anslagstavlan i personalrummet på Stockholms RH-gymnasium i Skärholmen lockar hälsocoacherna till aktivitet. Här får personalen veta vad som händer på onsdagens fasta träningstimme.

– Mycket av jobbet som hälsocoach handlar om att hitta dem som inte rör på sig på fritiden, säger Ylva Reiher.

I rollen som hälsocoach ingår att erbjuda hälsoaktiviteter under arbetstid och komma med tips på träning och hälsa. Våren 2010 gick Ylva Reiher, som är elevassistent på RHgymnasiet, gyminstruktör, ledare på Friskis & Svettis och utbildad för att coacha patienter som ordineras fysisk aktivitet på recept, en hälsocoachutbildning i Stars regi tillsammans med sin kollega Marlene Byström. Mot slutet av våren drog de i gång sin första aktivitet, en stegtävling. Alla fick en stegmätare, skolans olika personalgrupper blandades i olika lag. 49 av skolans 50 medarbetare deltog.

– Ska man få med alla, då är det tävling som gäller, säger Marlene Byström, som är samordnare för elevassistenterna på gymnasiesär­ skolan och utbildad i friskvård och massage.

Hälsocoacherna träffas en halvtimme i veckan för att planera aktiviteter till onsdags­ timmen och skolans hälsodagar. De har erbjudit stavgång, corepass, mindfulness och massage på onsdagstimmarna. En föreläsning av viktminskningskedjan Itrim har också stått på schemat. På hälsodagarna har de anordnat afrikansk dans, qigong, tai chi, självförsvarskurser

och massageinstruktioner. De vill ha spridning på aktiviteterna för att få med fler ur personalen.

– Alla är inte så sugna på kraftig fysisk aktivitet och det är därför vi försöker hitta olika alternativ, säger Ylva Reiher.

På skolans intranät har de skapat Hjärterummet där de skriver om aktiviteter, olika hälsotankar och tips. Här kan också personalen ge förslag på aktiviteter.

Att det är viktigt att börja träningen på rätt nivå märkte de tidigt.

– Första stavgångspasset ångade Marlene och jag på och sen såg vi en hög där bakom.

Det som vi inte tycker är uppförsbacke kanske är jättetungt för andra. Nu går en av oss först och en går sist, säger Ylva Reiher.

De försöker utnyttja de resurser som finns bland personalen till de olika aktiviteterna.

Själva har de satt ihop corepasset och de ­leder också stavgångspassen. Mellan fem och tio personer brukar komma på onsdagstimmarna, ofta är det de som redan är fysiskt aktiva på fritiden.

– Det svåra är att få med dem man verkligen vill få med, men några gånger har vi fått med dem som inte är så fysiskt aktiva annars, säger Marlene Byström.

En tjej i personalen har börjat med stavgång och gått ner i vikt.

– Här kan vi se att vårt arbete gett effekt.

Hon är en av dem som alltid går med oss, säger Marlene Byström.

Till hösten planerar de att erbjuda instruktion i gymmet en timme i veckan. De vill också utöka gruppträningen med ett morgonpass i veckan. I framtiden hoppas de kunna anordna

idrottsdag för elever och personal tillsammans och gympapass med ledare i rullstol.

Ibland blir förväntningar på dem orealistiska och de tycker att arbetsgivaren behöver vara tydlig med vad en hälsocoachs uppgift är. De har tackat nej till att ordna trivselfester och ta hand om personal som mår psykiskt dåligt och de är noga med att påpeka att de inte är några personliga tränare som kan upprätthålla medarbetarnas träning.

– Vi kan bara göra punktinsatser, säger Marlene Byström.

På RH-gymnasiet är alla elever funktionshin-

drade och arbetet för elevassistenterna innebär många tunga lyft. Både Marlene Byström och Ylva Reiher ser vinster också för eleverna om personalen blir friskare, får bättre ryggar och bättre kondition. Och stämningen på jobbet blir godare när personalen ägnar sig åt hälsofrämjande aktiviteter, det är båda överens om. Stegtävlingen bidrog till att de som inte träffades så mycket annars pratade med varandra, eftersom personalen delades in i grupper över yrkeskategorierna.

Deras mål är att medarbetarna ska må bättre och de är noga med att inte komma med pekpinnar. Att få människor att vilja röra på sig är det viktigaste, menar Ylva Reiher.

– Den bästa träningen är den som blir av, sedan spelar det egentligen ingen roll vad man gör. n Pernilla Rönnlid

Star är personalföreningen för idrott, motion, hälsa och kultur för den som är anställd vid utbildningsförvaltningen i Stockholms stad.

21

HÄLSOARBETE I SKOLAN

% 5

➤

Femprocentsmålet är uppnått!

Ett aktivt jobb med hälsofrämjande åtgärder ger en friskare och nöjdare personal som kan göra ett bra arbete med eleverna.

– Det är det som är kärnan i det här. Man måste fylla på personalen för att de i sin tur ska orka ge, säger Happy HilmarsdottirArenvall, rektor på Hässelbygårdsskolan.

Hässelbygårdsskolans gula tegelbyggnader från 50-talet ekar öde mitt i sommaren. De elever som är kvar är på fritis en bit bort, men personalen är på plats och planerar. I går inledde de dagen med ett yogapass. I morgon står en promenad på schemat.

– Vi försöker alltid lägga in fysisk aktivitet, avslappning eller utbildning som handlar om hälsa när vi har gemensamma aktiviteter, berättar Happy Hilmarsdottir-Arenvall som varit rektor här i fem år.

Under de åren har skolan jobbat mycket med utvecklings- och förändringsarbete och 2010 fick den ett hedersomnämnande i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse. Hon är övertygad om att hälsoförebyggande arbete ger positiva effekter på välmående och trivsel och ser det som en investering i personalen.

– Om man jobbar med människor och hela tiden ger mycket av sig själv, måste man fylla på. Det här är ett sätt för oss att ge medarbetarna mer energi. När de trivs och mår bra kan de ge mer till eleverna.

Själv är hon idrottslärare i grunden, jobbade som det i 18 år innan hon blev skolledare. Då hade hon hand om hälsoarbete konkret, nu ligger 22

hennes roll på visionsnivå. Hon ska lyfta frågan om hälsoarbete så att det framgår klart att det är viktigt, något som skolledningen prioriterar. Till sin hjälp har hon en hälsocoach som bokar aktiviteter, hittar på nya och håller i alla trådar.

Personalen har under åren kunnat välja mellan aktiviteter som pilatesträning (kombination av styrketräning, stretchning och yoga), innebandy, stavgång, gympa och dansinspirerad gympa. En del aktiviteter lever vidare medan andra avslutas när intresset avtar. Massage erbjuds till subventionerat pris. Stegtävlingar anordnas och man deltar i olika lopp, som Blodomloppet och Vårruset. Mindfulnessövningar och meditation erbjuds för att medarbetarna ska få redskap att använda själva.

För att det ska vara lätt att träna sker aktiviteterna på skolan.

– Det är ju som med allt förändringsarbete, det måste vara enkelt och lättillgängligt. Är det för svårt och hindren för stora händer ingenting.

För 250 kronor per termin får personalen delta i alla aktiviteter.

– Om man själv behöver ta aktiv ställning för att man vill göra detta och är beredd att lägga lite pengar på det, blir det mycket mer motiverande.

Runt 40 av skolans 100 medarbetare är engagerade i hälsoarbetet.

– Jag tror att vårt sätt att inspirera har bidragit till att fler har börjat träna. Det är helt fascinerande att människor som aldrig varit fysiskt

aktiva, nu plötsligt går och tränar flera gånger i veckan. Det är en bedrift för det är väldigt svårt i hälsoarbete över huvud taget.

Budgeten för friskvård och trivselaktiviteter är cirka 200 000 kronor (av en total budget på 54 miljoner), vilket är en ganska stor post om man jämför med andra skolor.

– Kommunal verksamhet har inte prioriterat det här. Det är lite krångligt, det sköter sig inte av sig självt och på mindre skolor kan det vara svårt att dra i gång många aktiviteter. Mitt råd är att gå ihop några skolor. Vi samarbetar med våra grannskolor.

Sedan satsningen på hälsa startade har sjuk-

frånvaron minskat i vissa personalgrupper och långtidssjukfrånvaron har minskat i hela gruppen. Medarbetarundersökningar visar att allt fler är nöjda med sin arbetsplats och elev- och föräldraundersökningar visar att många är nöjda och trivs på skolan.

Förutom satsningar på personalens hälsa vill man också vara en hälsoinspirerande skola för eleverna. Sedan länge har man en idrottsprofil med basket, fotboll, karate, simning och dans. Alla elever erbjuds mycket fysisk aktivitet – en aktiv rastverksamhet, schemalagda promenader och vandring. Även på fritis blir det mycket fysisk aktivitet.

– Det är inga märkvärdiga saker, men sammanlagt gör vi mer än många andra skolor. Det är helheten som gör det till ett hälsotänk.

Att få elever och personal att tillsammans vara fysiskt aktiva genom att erbjuda högstadie­

– Vi behöver ha en hälsokompetens och bli medvetna om vad som påverkar vår hälsa. Ett hälsofrämjande ledarskap innebär att chefen funderar över frågor som: Vad mår vi bra av här? Hur ska vi stötta det som är friskt?

Arbetsgivaren ska erbjuda och uppmuntra olika hälsoinsatser, och försöka få in hälsa som en naturlig del i vardagen och organisationen.

Att titta på friskfaktorer som personalen mår bra av och stärka dem är en stor del i arbetet.

– Vi behöver utgå från det som är friskt i stället för från fel och brister. Det kan vara bra gemenskap eller möjligheter till friskvård. Det finns lika många friskfaktorer som medarbetare.

Att eleverna påverkas av det hälsofrämjande arbetet är Gitte Klingspor övertygad om. Friska, engagerade medarbetare som orkar komma till arbetet med lust och energi gör skillnad.

– I stället för att ha en mängd olika vikarier, får eleverna lärare med kompetens, kunskap och kännedom om dem, och det har betydelse för eleverna och deras resultat.

Det hälsofrämjande arbetet är en av insatserna för att minska ohälsa och sjukfrånvaro bland personalen. Kommunfullmäktiges mål att få ner sjukfrånvaron bland stadens medarbetare till under fem procent vid slutet av 2010 nåddes av utbildningsförvaltningen: den totala sjukfrånvaron sjönk under fjolåret från 5,5 till 4,95 procent. Antalet långtidssjukskrivningar har mer än halverats, medan kostnaderna för de korta ökade något.

– Nu behöver vi flytta fokus, säger Gitte Klingspor. Vi började arbeta med de långa sjukskrivningarna, fortsätter med de korta för att sedan rikta in oss på det förebyggande arbetet. Om vi kan bli bättre på att arbeta förebyggande spar vi pengar som kan användas på andra sätt i verksamheten.

En del i arbetet med att minska korttidssjukfrånvaron är sjuk- och friskanmälningstjänsten Medhelp, som på försök används på 35 skolor i

Foto : Ro b e rt B lo mb ä c k

eleverna en del av de aktiviteter som finns för personalen, är ännu ett steg i det hälsofrämjande arbetet. Att skriva ner en hälsostrategi ett annat, liksom mer teoretisk utbildning om hälsa.

– Jag tror att det är viktigt i motivations- och förändringsarbetet att också befästa den fysiska aktiviteten med kunskaper, säger Happy Hilmarsdottir-Arenvall.

I Stockholms stad sker det hälsofrämjande arbetet inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet. På utbildningsförvaltningen stöttar hälsostrategen Gitte Klingspor chefer, hälso­coacher och hälsogrupper i att bli ännu bättre på att jobba med hälsa. Hon ser hälsan som en resurs som behöver utvecklas.

Under förra året sjönk sjukfrånvaron inom utbildningsförvaltningen till 4,95 procent. Happy HilmarsdottirArenvall är en av de rektorer som har arbetat mycket med hälsofrämjande åtgärder. Här får hon en blomma av Stacy Jaziel, som började i tvåan nu i höst.

Stockholms stad. Den som är sjuk ringer Medhelp, gör sjukanmälan och får sjukvårdsrådgivning för sig själv eller för sjuka barn. Är man fortfarande sjuk dag tre, blir man uppringd av Medhelps sjuksköterska för ny rådgivning. När man är frisk anmäler man det till Medhelp.

– Medhelp ska ge bra service och stöd så att våra medarbetare kommer tillbaka så snabbt som möjligt, säger Gitte Klingspor.

I höst ska ytterligare 20 skolor anslutas till Medhelp och sammanlagt berörs 5 000 medarbetare av försöket. Redan upplever flera av skolorna att korttidssjukfrånvaron har minskat. Försöket med Medhelp ska utvärderas i höst och sedan fattas beslut om eventuell fortsättning.

Ett tiotal skolor inom Stockholms stad har valt att använda sig av den så kallade Aha-enkäten (Arbete och hälsa) för att kartlägga medarbetarnas hälsa, livsstil och psykosociala arbetsmiljö.

Genom enkäten definieras utvecklingsområden och därefter diskuterar man fram ett bästa läge och gör handlingsplaner för att nå dit.

Hökarängens skola beslutade sig för att använda Aha-enkäten när en medarbetarundersökning visade att många i personalen upplevde arbetsbelastningen som hög.

– Vi ville göra ett systematiskt arbete som skulle hålla i längden. Aha-enkäten är bra för att den är praktiskt inriktad och handlings­ planerna är konkreta förslag från all personal, säger rektor Heidi Hård af Segerstad. Över 80 procent av medarbetarna svarade på enkäten. Resultaten visade att det allmänna hälsotillståndet var gott, men tio procent låg i riskzonen. Nästan 40 procent kände stress­ benägenhet och lika många kände sig inte

utvilade efter ett par dagars ledighet. Nästan hälften upplevde ”spänt arbete”, det vill säga höga arbetskrav kombinerade med låg kontroll över arbetet. Heidi Hård af Segerstad liknar det vid en gummisnodd som hela tiden är spänd.

– I skolan händer det mycket och engagemanget är stort. Men det kan rinna över och bli negativt. Nu vill vi reda ut vad spänt arbete består av och vad vi kan göra på organisationsnivå för att minska de negativa effekterna.

När enkätsvaren redovisats diskuterade personalen fram områden för handlingsplaner, till exempel hur man ska minska på stress och spänt arbete och hur medarbetarsamtal och ­arbete med feedback kan utvecklas. I dag finns handlingsplaner för arbetslags- och lärlagsnivå nedtecknade. Nu återstår handlingsplaner på en övergripande nivå och att diskutera hur man ska sjösätta handlingsplanerna.

För Heidi Hård af Segerstad är det viktigt att arbetet med enkäten leder till tydliga verktyg för personalen att använda när arbetet upplevs som spänt. Några handlingsplaner har redan gett resultat. I dag kan personalen gå på yogapass och i personalrummet finns en massagestol. Den står mitt i rummet, synlig och tillgänglig för alla.

– Arbetet med hälsa måste vara väldigt närvarande och konkret i skolvardagen, man måste bli fångad och känna att det ger ett mervärde. Sitter man i massagestolen en kvart märker man skillnad. Och det är det vi måste längta efter, de här skillnaderna. n Pernilla Rönnlid

Läs mer om Aha-enkäten på www.suntliv.nu/aha.

23

➤

Foto : ulric a z we ng e r

LÄS- OCH SPRÅKUTVECKLING

Målet är en lång berättelse på 30 dagar. Deltagandet i Nanowrimo förstärker elevernas skrivglädje.

Skriv er genom november!

Kan sjätteklassare tävla i romanskrivande?

Ja, om de tävlar mot sig själva och tiden.

Förra året deltog elever på tre Stockholmsskolor i den stora romanskrivar­ månaden Nanowrimo. I november är det dags igen. På Skarpnäcks skola laddar Ulrika Evjen för att delta med ännu en elevgrupp.

Nanowrimo står för National Novel Writing Month och startades 1999 av en amerikansk skribent. Hans påhitt – att skriva en roman på 30 dagar – har i dag vuxit till en världsomspännande folkrörelse, som varje november lockar hundratusentals människor att delta. Vinnare är alla som skriver femtiotusen ord.

24

Den som tog Nanowrimo till Stockholms skolor var Charlotte Hansén Goobar, bibliotekarie på Medioteket.

– Jag blev nyfiken när min son deltog och upptäckte att det fanns en underavdelning för skolor, Young Writers Program. Deras sajt innehåller lektionsplaneringar och massor av övningar i kreativt skrivande och berättar­ teknik.

Tillsammans med sin kollega Ingalill Åkesson Hedqvist ordnade Charlotte Hansén Goobar 2009 ett inspirationsseminarium för lärare inom ramen för läs- och språksatsningen. Numera ingår Nanowrimo i Mediotekets ordinarie program.

Ulrika Evjen är lärare i svenska på Skarpnäcks skola och deltog 2010 med sina sjätteklassare.

– Jag gillar att göra saker som ligger lite utan­för den vanliga skolan. Det var ett roligt sätt att inspirera eleverna att skriva.

För att skriva en hel ”roman” krävs dock mer

än inspiration. Förarbetet är viktigt.

– En månad i förväg började eleverna tänka ut en handling och bygga upp karaktärerna.

Under tiden steg förväntningarna. När det var dags att fatta pennorna räknade klassen ner från tio tillsammans innan de började skriva.

För att nå sina mål uppmanas deltagarna att inte tänka så noga på stavning och grammatik.

Ulrika Evjen var skeptiskt till en början.

– Jag var rädd att det inte skulle bli någon handling, men texterna blev bra. Eleverna fick tid att låta tankarna flöda ner på pappret. För att samla fler ord kryddade de på ett naturligt sätt sina berättelser med rika beskrivningar av karaktärer och miljöer.

Under november gick all lektionstid i svenska till skrivandet. Det innebar omkring fyra timmar i veckan, plus en timme hemma.

Många skrev mer och hade med sig skrivboken överallt. En bit in i november fick Ulrika Evjen ett samtal från en förälder som var orolig att sonen satt och skrev varje kväll.

– Han tyckte att det var kul och ville verkligen klara av sitt mål, konstaterar Ulrika Evjen.

Fakta/Därför ska du låta dina elever delta i Nanowrimo Utvecklar skrivförmågan.

Stimulerar elever som gillar att skriva.

Stärker självförtroendet hos dem som är ovana vid att skriva.

Utvecklar elevernas kreativa tänkande.

Tränar förmågan att planera ett större arbete.

Foto : ulric a z we ng e r

– Det är viktigt att göra det till en happening som ska bidra till skrivglädjen. Att elever i många olika länder gjorde samma sak bidrog också till att det blev en stor grej, berättar ­Ulrika Evjen.

Målet är att skriva en lång berättelse på 30 dagar. Tillsammans med sina lärare sätter eleverna upp mål för hur många ord de ska skriva.

– Jag peppade mina elever att sätta höga mål. De flesta skrev mellan fem- och tiotusen ord. Det viktiga var att de skulle ha något att kämpa för. Samtidigt skulle det vara realistiskt, förklarar Ulrika Evjen och tillägger att några elever justerade sina mål längs vägen.

Från början varierade motivationen hos eleverna.

– Några elever trodde att de inte skulle klara det, men plötsligt hade de skrivit femhundra ord en dag och blev jätteglada. De växte när de gjorde något de inte trodde var möjligt. Även de som var negativa från början drogs med i tävlingsmomentet. Någon skrivkramp var det inte tal om. Eleverna engagerade sig i varandras berättelser och diskuterade handling och ordval.

– Det var härligt att så många började prata med varandra om hur de skulle formulera sig.

Svenskläraren Ulrika Evjen tillsammans med Adrian Bohlin och Ida Larsson, som laddar för årets romanskrivarmånad.

Den sista november var det dags att sätta punkt. För första gången läste Ulrika Evjen alla texter.

– Jag njöt, många hade överträffat sig själva. De hittade gnistan och lusten att skriva. Det blev ett bevis för att de kan, något de hade kvar även efter november.

Någon rättning var det inte tal om. Först under vårterminen bearbetade eleverna ett kortare avsnitt.

– De valde att vidareutveckla ett kapitel ­eller en karaktär. Det är guld värt att ha eget material att jobba med.

Ulrika Evjen tycker att fler borde delta i Nano­wrimo. I år kommer hennes fjärdeklassare att skriva.

– Jag kommer nog att styra det lite mer och se till att de skriver i en genre vi jobbar med.

Häromveckan ordnade Medioteket ett inspirationsseminarium för intresserade lärare. Även om många är intresserade av att delta i

Nanowrimo är det inte alla som kan.

– Vi har hittills inte lyckats få med någon på högstadiet. Förra året fanns det ett stort intresse, men ingen lyckades pressa in det i sin planering, säger Charlotte Hansén Goobar och hoppas att det ska bli ändring på det i år.

De som väljer att delta får stöd från Medio­ teket under hela november.

– Vi har översatt en del övningar till svenska som vi delar ut. Vi åker också ut till skolorna och hittar på något roligt för att stimulera eleverna att komma vidare, säger Charlotte Hansén Goobar.

Hon är övertygad om att Nanowrimo kan tillföra skolarbetet mycket. I sin kontakt med elever och lärare har hon sett att det gynnar alla elever.

– En av de stora vinsterna är att de får skriva långa, sammanhängande texter under en period. Annars handlar det så ofta om korta texter nuförtiden. Här får de en helhetskänsla för skrivandet som process. n Annelie Drewsen

Young Writers Program riktar sig till ungdomar upp till 17 år och deras lärare.

Läs mer på ywp.nanowrimo.org.

På Pedagog Stockholm finns filmer från tidigare år och mer information om Nanowrimo i Stockholms stad. Kontakta Charlotte Hansén Goobar, 08-508 33 765, för mer information.

Vem var din bästa lärare?

Marie Jäglund, lärare i svenska, engelska och SO, Katarina Södra skola – En vikarie som jag hade i historia. Han berättade om andra världskriget så levande att jag verkligen förstod hur fruktansvärt det är med krig. Jag har sedan dess alltid varit intresserad av historia. n 25

PROFILen

➤

För att sporra eleverna till djupare förståelse måste man skrota viss faktakunskap. Det menar Rasmus Neideman, biologi- och kemilärare på Norra Real och vinnare av Ingvar Lindqvistpriset i biologi 2011.

26

Kungligt prisad biologilektor Text: Katarina Bjärvall Foto: Robert Blombäck

D

et är sommar i villaområdet i Vallentuna. I en gammal kåk med glasveranda sitter Rasmus Neide­ man tillsammans med kollegan Martin Uusi­järvi framför platteven. På skärmen lägger de höstens schema enligt ett system som ser så plottrigt ut att varje pixel verkar ha fyllts med ett eget ämne. Det må vara sommar men det är inte sommarlov för engagerade lärare.

Och Rasmus Neideman är engagerad. I motiveringen till Ingvar Lindqvistpriset 2011 skriver Kungliga Vetenskapsakademien att han belönas för sin ”forskningsinriktade undervisning, med projekt präglade av starkt elev­ engagemang och ett strikt vetenskapligt synsätt”.

– När de ringde tänkte jag: hjälp, har jag gjort mig förtjänt av det? Men när jag läste motiveringen kände jag att ja, det som står där stämmer.

Rasmus Neideman tillbringade sin barndoms somrar på västkustön Koster där han badade och dök. Han ville tidigt bli marinbiolog, men betygen räckte inte till det – men väl till Lärarhögskolans gymnasielärarprogram med siktet inställt på biologi. Han gjorde sin praktik på Norra Real och fick jobb där direkt efter utbildningen – otroligt roligt, säger han.

Han började omgående arbeta med stora och krävande projekt.

– Eleverna fick ofta bygga ihop olika delar så att det blev tydligt att helheten var större än delarna.

Så arbetar han gärna fortfarande. Hans elever, som går

naturvetenskapsprogrammet med forskningsinriktning, inleder till exempel årskurs 1 med ett fältarbete på Björnö utanför Ingarö. Eleverna ska – både i vadarbyxor på plats och framför datorn på skolan – kartlägga en art utifrån ett ekologiskt perspektiv. Hur samspelar den med miljön och med andra arter på platsen? Vad händer med ekosystemet om hälften av alla växtplankton försvinner? Vad händer med blåstången om en brygga flyttas så att växtplatsen exponeras för vågor? Resultat redovisas på ett papper stort som ett salsgolv där pilar visar hur alla arter påverkar varandra.

– Vips så har vi en modell för vårt ekosystem där vi kan förutsäga konsekvenser av olika störningar, förklarar Rasmus Neideman.

I hela årskurs 2 får eleverna jobba fyra och fyra ämnesöverskridande i matematik och de naturvetenskapliga ämnena. Varje grupp får välja en fråga som de ska utforska: Har guldfiskar minne? Kan mjölbaggar lära sig hitta mat? Kan man bygga ett vindkraftverk av en cykel? Hur liten kan en varmluftsballong vara?

Eleverna planerar, genomför och skriver en rapport, allt under handledning, och det hela utmynnar i vad Rasmus Neideman kallar för en disputation där eleverna opponerar på varandras arbeten.

Det låter som forskning och det är ingen slump. När lektorsutbildningen blev en möjlighet i början av 2000talet nappade Rasmus Neideman genast. Under tre år jobbade han halvtid och ägnade andra halvan åt att forska på havsborstmasksläktet Marenzelleria som etablerat sig i Östersjön. Men efter att ha avlagt sin licentiatexamen avbröt han doktorandutbildningen i samband med en separation och gick tillbaka till skolan på heltid.

I dag är Rasmus Neideman lektor, utvecklingsledare och ansvarig för naturvetarprogrammets forskningsprofil. Han har gått två distanskurser i Teaching for understanding, ungefär ’förståelseinriktad undervisning’, vid amerikanska Harvarduniversitetet. Hans ambition är att hela tiden sporra eleverna till en djupare förståelse av en fråga ur många olika perspektiv.

– Varför? Det holistiska perspektivet, där ämnena går i varandra, är utvecklande, säger han.

– Det är otroligt mycket roligare, både för mig och eleverna, att kunna ligga lite över basnivån. Att kunna plocka in evolutionen även när man pratar biokemi och molekuler.

Ja, faktiskt, han säger molekuler, så kul är det.

– Men det kräver mycket mer förberedelser av mig än vanliga föreläsningar. Så jag hemfaller åt föreläsarpedagogik allt som oftast, man kan inte alltid ligga på topp.

Vad är det som driver honom att ändå försöka?

Fjortonårige sonen Oskar släntrar in och Rasmus Neide­man frågar honom om han kan gå och handla. Javisst – så Rasmus drar till sig en av dottern Livias teckningar, vänder på den och viker den för att skriva en handlingslista 27

PROFILen

➤

Fakta/Rasmus Neideman Aktuell: Vinnare av Ingvar Lindqvistpriset i biologi 2011.

Gör: Undervisar i biologi och kemi på Norra Reals gymnasium, är utvecklingsledare på naturvetenskapsprogrammets forsknings-, matematik- och miljöinriktningar.

Bor: Villa i Vallentuna.

Familj: Oskar, 14, Albin, 9, och Livia, 3 år.

Gillar: Mina barn och alla andra raka och ­uppriktiga människor.

➤➤

28

på baksidan. Men i stället lyfter han blicken ut genom fönstret och funderar över sin drivkraft.

– Prestationsångest, säger han först men förtydligar sig: Jag har svårt att göra samma sak två gånger. Allt kan alltid förbättras.

I hans arbetssätt ingår förankring både uppåt och nedåt. Hans elever är mentorer åt grundskoleelever på Fredrikshovs slotts skola. Det förstärker gymnasieelevernas känsla av att de lär sig något och ger grundskoleeleverna förebilder att se upp till.

Kopplingen uppåt, mot universitetsnivån, finns genom att eleverna under sina projektarbeten läser sammanfattningar av relevant forskning på engelska. Dessutom finns ett direkt samarbete med Stockholms universitet och KTH genom deras gemensamma satsning ­Vetenskapens hus. Där har eleverna förväntats gå in som arbetskraft i doktorandprojekt och det har ofta varit för avancerat. Därför tänker Rasmus Neideman nu bli tydligare när han förklarar för handledarna vad hans elever behöver.

Varför är forskningsanknytningen så viktig?

– Det gör hela arbetet otroligt mycket mer intressant. Bara att eleverna läser abstracts gör att jag hela tiden lär mig något nytt om den senaste forskningen inom biologi.

Kan gymnasieelever verkligen forska?

– Ja, svarar Rasmus Neideman bestämt. När man talar om forskning inom grundskolan menar

Ogillar: Politiska beslut som fattas på ekonomiska snarare än kvalitativa grunder, till exempel Stockholms stads upphandling av IT-tjänster.

På lediga stunder: Paddlar kajak, kör motorcykel, renoverar huset.

Läser: Mycket från Internet.

Lyssnar på: Bandit 106,3.

Bästa minne från läraryrket: Varje gång ett projekt rotts i hamn med bra resultat blir det ett fint minne. Liksom när jag har träffat före detta elever som gör något bra i samhället.

man ofta bara att eleverna letar fakta på Internet, men gymnasielever kan få fram resultat som gör mer än bara bekräftar vad som redan är känt.

Ett exempel: frågan om guldfiskar och deras minne har visserligen ställts många gånger, men inte med de metoder som eleverna på Norra Real använde, säger Rasmus Neideman.

– Ingen har byggt just sådana labyrinter som de här tjejerna gjorde och sett att det gick att få fiskarna att återvända till en viss plats för att få mat på ett givet klockslag.

Att Rasmus Neideman är lektor, alltså forskarutbildad, har det haft någon betydelse för hans karriär? Ja, svarar han först – lektorstjänsten gav honom till exempel 2 500 kronor mer i månadslön 2004. Men numera är det inte en lika självklar fördel, säger han. Lektorer – så kallade utvecklingslärare – som anställs inom Stockholms stad får till exempel ofta flytta mellan skolor för att genomföra olika projekt.

– Jag skulle inte gå med på det, säger han.

Var skulle hans arbetssätt placera sig i den svenska skoldebatten, den om faktakunskapens värde? Å ena sidan befinner sig hans elevaktiva pedagogik långt från klassisk katederundervisning och utantillpluggande.

– Om man ska nå djupare förståelse är man tvungen att skrota något och därför ägnar vi mindre tid åt rent faktanötande.

Å andra sidan rimmar det forskningsorienterade väl med läroplanen för gymnasiet och de nya kursplanerna, menar Rasmus Neideman.

– Det låg i linje redan med syftena i de förra kursplanerna och de har nu förtydligats. Man är visserligen mer styrd av ett visst faktainnehåll, och det beskär min frihet – men samtidigt är det bra för den nationella likvärdigheten.

Nationell likvärdighet i all ära, men Rasmus Neideman är övertygad om att lärarens engagemang spelar en avgörande roll för elevernas resultat.

– Titta på Pisaundersökningarna. Den största skillnaden finns mellan olika klasser på samma skola, alltså där det som skiljer är läraren.

Vad ska man tycka om det? Rasmus Neideman funderar. Handlingslistan ligger oskriven framför honom. Han reser sig och tar fram en plastburk ur kylen, konstaterar att det mesta av gårdagens lasagne visst gick åt och ställer in det som ändå är kvar i mikron.

– Det är skitläskigt att läraren är så viktig.

Men som utvecklingsledare kan jag åtminstone göra en del. Sporra lärarna att samarbeta och ha en levande dialog kring pedagogik, inspirera dem att besöka varandras lektioner och kritisera varandra. Samarbete tar tid, men tid är tyvärr gratis i skolans värd.

Mikron surrar fram en minut eller två. Kollegan i vardagsrummet reser sig ur soffan och sönernas fotsteg hörs på övervåningen. Det ringer till lunch i Vallentuna. n Ingvar Lindqvistpriset delas sedan 1991 ut till lärare som har gjort stora pedago­ giska insatser inom matematik och naturvetenskapliga ämnen. Pristagarna väljs av Kungliga Vetenskapsakade­ miens ledamöter.

Grattis, Sandy! Även matematikläraren Sandy Moss, ­Johannes skola, tilldelades Ingvar Lindqvistpriset 2011. Motiveringen lyder: ”För sin undervisning av yngre elever, präglad av uppfinningsrikedom, kreativitet och praktiskt arbete, med ständig tonvikt vid logiskt tänkande. Hon lyckas entusiasmera såväl kolleger som mer svårmotiverade elever för sitt ämne.”

Vi berättade om Sandy Moss arbete, där hon bland annat kombinerar schack och matematik, i LÄRA Stockholm 4/2010. Du hittar artikeln på www.stockholm.se/lara. n

Ledarskap i skolan

➤

– Gruppledar- och rekryteringsutbildningen ger goda möjligheter att erbjuda personer i våra egna led en bra och effektiv karriär­väg. Intresset för utbildningarna har ökat för varje år, säger Eva Rökaeus, handläggare inom chefsprogrammet och utbildningssamordnare på utbildningsförvaltningen.

För att säkra chefsförsörjningen i de egna leden satsar nu utbildningsförvaltningen på att dubblera antalet platser på höstens gruppledarutbildning.

– Vi är en stor förvaltning och vi har många intressanta förmågor som det gäller att hitta och ta vara på, säger Eva Rökaeus.

Tidigare fanns inte någon intern ledarutbildning för grundskolepedagoger. Sedan 2007 vänder sig gruppledarutbildningen även till personal inom grundskolan. För att kunna erbjuda fler chansen till vidareutbildning och en intern karriär­väg utökas nu antalet platser från 30 till 60.

– En förklaring till att vi får fler och fler sökande är att rektorerna upptäckt vinsterna med att medarbetarna går gruppledarutbildningen.

Förutom att de får tillbaka personal med mer kunskaper, har de också fått en ökad förståelse för skolan som helhet, inte minst skolledarnas uppdrag, säger Eva Rökaeus och fortsätter: – Gruppledarutbildningen lägger grunden för alla ledarskapsuppgifter i skolan, som till exempel spårledare, gruppledare eller arbetslagsledare. Rekryteringsutbildningen är en fortsättning på gruppledarutbildningen, med fokus på skolledarfrågor.

– På båda utbildningarna förmedlas ett ”koncerntänk” och skapas en vi-känsla; att vi är Stockholms stads skolor, att vi är en del i helheten och att vi har ett gemensamt uppdrag för Stockholms stad.

Vilka söker utbildningarna?

– Det är en viss överrepresentation bland matte- och idrottslärare. Framför allt ser vi positivt på att fler och fler pedagoger från grundskolan söker våra utbildningar. Även om man inte har ambitionen att gå vidare i karriären just nu, är ledarutbildningarna en bra investering för framtiden, säger Eva Rökaeus.

Samtidigt visar interna uppföljningar tydligt att många från utbildningarna går vidare i olika chefsroller inom skolan.

– Det är ett gott betyg och bevis för att vi når målet med utbildningarna; att säkra chefsförsörjningen inom Stockholms stads skolor.

En av flera som gått vidare som skolledare är Lasse Karlsson. Efter många år som fritidspedagog tog karriären snabbt fart efter att han gått de två ledarutbildningarna. Sedan årsskiftet är han biträdande rektor på Enbacksskolan.

– Innan jag gick utbildningarna var jag rätt naiv

vad gällde ledarskapet inom skolans värld. Det har varit en ödmjukande upplevelse. Båda utbildningarna har varit ytterst professionellt upplagda. Tack vare dem har jag fått kunskap och inte minst mod att gå vidare i min karriär inom skolan, säger han.

För knappt två år sedan gick han grupp­ ledarutbildningen och tycker att han fick en rejäl skjuts av den.

– Även om den inte var speciellt krävande tidsmässigt, gav den väldigt mycket tillbaka.

Foto : A g ne ta B e rg ha mre H e ins

Bättre karriärvägar för lärare

Från fritidspedagog till biträdande rektor. Lasse Karlsson på Enbacksskolan fick en rejäl skjuts av gruppledarutbildningen.

Det viktigaste var kanske att jag kände att jag klivit på tåget till något nytt. Att sedan så snart inpå få chansen att gå rekryteringsutbildningen var superbra, poängterar Lasse Karlsson.

– Jag fick en bra insikt i skolan som helhet och en fördjupad kunskap om vad som förväntas av mig som ledare. Det blev mer konkret, säger Lasse Karlsson och fortsätter: – Att jag så snabbt efter utbildningarna blev biträdande rektor var positivt. Många fler borde ta den här chansen.

På frågan om han också så småningom kan tänka sig att söka rektorstjänster kommer svaret direkt.

– Absolut, men just nu har jag fullt upp med positiva utmaningar i min roll som biträdande rektor. n Agneta Berghamre Heins

Vem var din bästa lärare?

Martin Flodkvist, ­lärarkandidat, Åsö gymnasium – Ulla Oding som jag hade i tyska på ­Karolinska skolan i Örebro. Hon brann för att undervisa, för sitt ämne och sina elever och gjorde mycket extra utanför klassrummet. Vi reste till exempel till Tyskland och Österrike. Tack vare ­henne blev jag intresserad av tyska språket. n

Julia Jansson, lärare och fritidspedagog, ­Katarina Södra skola – När jag gick i ettan hade jag en fröken som verkligen var rolig. Hon skrattade ofta och skapade en härlig stämning i klassrummet som gjorde att det var roligt att gå till skolan. Hon var också en bra pedagog och kunde tillrättavisa elever på ett trevligt och respektfullt sätt. n 29

LEDARSKAPSUTVECKLING

➤

Europas mest attraktiva storstadsregion

Tillväxt och utveckling stod i fokus på utbildningsförvaltningens Chefsdag strax före midsommar. Syftet var att bidra till chefernas helhetsbild av Stockholm och att stärka chefens roll som ambassadör för staden – allt under ledstjärnan ”Tillsammans skapar vi ett Stockholm i världsklass”.

Texter: malin lundh och monika sidén Foto: robert blombäck

Skolan får Stock­holm att växa Stockholm växer, invånarna blir fler och fler.

Samtidigt ska staden vara en plats där alla kan växa. Utbildningsförvaltningen och skolorna har en viktig roll i detta sammanhang, menade utbildningsdirektör Thomas Persson, som inledde förmiddagens program.

– Utan en hög utbildningsnivå blir det ingen tillväxt. Genom en bra skola drar vi till oss både investerare, entreprenörer och invånare, mer specifikt föräldrar vars barn ska gå i skolan.

– Alla har rätt till en likvärdig utbildning, sa Thomas Persson och påpekade också att både de skolor som har goda resultat och de som inte har det ska ges möjlighet att utvecklas. Stockholm ska erbjuda både ett brett utbud av utbildningar och en hög utbildningsnivå.

30

Thomas Persson berättade också om ­utbildningsförvaltningens omorganisation som trädde i kraft den 1 juli. Syftet är att stärka och förtydliga förvaltningens huvud­ uppdrag, det vill säga att driva skolor i egen regi och att tillhandahålla en skolmarknad. Den nya organisationen ska förbättra ­relationen mellan kärn- och stödverksam­ heterna och även förstärka den operativa ledningen.

– Vi har all anledning att vara stolta över vår organisation som är både framåt och framgångsrik, konstaterade Thomas Persson och exempli­fierade med ett axplock av alla de priser som skolorna och förvaltningen vunnit under de senaste åren. n

Samla de tre hållbarhetsperspektiven ekonomisk utveckling, social utveckling och miljöpåverkan. Så ska Stockholmsregionen arbeta för den gemensamma visionen ­”Europas mest attraktiva storstadsregion”.

Peter Haglund från Regionplanekontoret visade i sin föreläsning att hållbar utveckling kräver detta helhetsgrepp, att det inte går att prioritera endast ett av områdena.

Peter Haglund berättade om hur han och hans kolleger tar hänsyn till en mängd ­olika faktorer, beräkningar och analyser när de tar fram en ny regional utvecklingsplan (den senaste heter Rufs 2010). De insatser och medel de föreslår kan vara av både fysisk och mer teoretisk karaktär. Ett exempel på det förstnämnda är att utveckla regionens transportinfrastruktur. För skolans del kan nämnas ett exempel av det andra slaget: att bygga ut och effektivisera den högre utbildningen.

Insatserna syftar till att låta Stockholmsregionen utvecklas i takt med att den växer.

Större befolkning kräver tätare bebyggelse och effektivare transporter; en förändrad arbetsmarknad kräver fler högutbildade.

Peter Haglund lyfte också frågan om integration, framför allt på arbetsmarknaden.

En svaghet i Stockholmsregionen är att utlandsfödda har en lång väg att gå för att få arbete.

– Det behövs en perspektivförskjutning. I stället för att enbart diskutera hur utlands­födda ska göra för att ta sig in på arbetsmarknaden behöver man också engagera arbetsgivarna och diskutera deras attityd. Diskriminering är ett problem som regionen behöver komma till rätta med.

Hur skapar vi en trygg region i en osäker omvärldsutveckling? Svaret Peter Haglund gav var: socialt kapital.

– Vår styrka ska vara sammanhållning, kontaktnät och nära samarbeten; att vi litar på varandra. Det är en kontinuerlig process som bygger på gemensamma värden och förenar många aktörer i regionen.

Genom att satsa på bland annat tillväxt, integration, trafik och bostäder ska Stockholmsregionen bli Europas mest attraktiva storstadsregion. n

enkät

➤

Läs mer på www.stockholm.se (sök på ­Arkitektur Stockholm).

Hur är du ambassadör för staden och stadens skolor?

Johanna Killander, rektor, Frans Schartaus gymnasium

– Som rektor är jag skolans och stadens ambassadör hela tiden. Inte minst genom hur jag bemöter människor, till exempel när jag får telefonsamtal. Jag tar mig tid att lyssna och tar andra på allvar. Det första intrycket betyder så mycket.

Tillväxt, integration, trafik och bostäder är de områden där Stockholm måste lyckas för att kunna bli en riktigt attraktiv storstadsregion. ”För skolans del är det viktigt att bygga ut den högre utbildningen”, sa Peter Haglund, tillförordnad regionplanedirektör.

Nya perspektiv med promenadstaden Promenadstaden. Så heter den, Stockholms stads översiktsplan som kommunfullmäktige antog i mars 2010. Stadsbyggnadsstrategen Niklas Svensson gav utbildningsförvaltningens chefer en inblick i dess innehåll och hur den kom till.

En översiktsplan (ÖP) är vägledande men inte juridiskt bindande för stadens långsiktiga planering.

– Men en väl förankrad plan blir styrande, sa Niklas Svensson.

Samtidigt som arbetet med den nya översiktsplanen satte i gång i slutet av 2007 antog Stockholms stad visionen ”Stockholm – en stad i världsklass” med sikte på år 2030.

– Vi lärde oss mycket av den processen där man arbetade över förvaltningsgränserna. Det var dessutom en stor hjälp att utgå från Vision 2030 i vårt arbete.

Delaktighet och dialog var betydande inslag i processen som ledde fram till den nya översiktsplanen.

– Vi hittade nya sätt att nå stockholmare som inte varit engagerade tidigare. Bland annat genom att besöka olika köpcentrum.

Workshoppar med ungdomar och byggherrar var andra inslag, liksom dragningar för fullmäktigeledamöter. I processen ingick att jobba tillsammans med tjänstemän från andra förvaltningar och att koppla ÖP till stadens styrdokument. Det politiska drivet i processen underlättade dessutom arbetet med översiktsplanen, menade Niklas Svensson.

Han nämnde tre stora utmaningar för stadsbyggandet:

• Den fortsatta tillväxten ställer höga krav på planering då många intressen samspelar.

• Miljö- och klimatfrågor får allt större ­betydelse.

• De stora sociala skillnaderna i storstads­ regionen.

Niklas Svensson beskrev också utvecklingsstrategier för att nå ett tätare och mer sammankopplat Stockholm. En av dem är att fortsätta stärka det centrala Stockholm. Utvecklingen av Norra Djurgårdsstaden och Norra stationsområdet är led i den riktningen, liksom Hammarby Sjöstad.

En annan utvecklingsstrategi är att satsa på attraktiva tyngdpunkter.

– Vi kan få Kista- och Liljeholmseffekter på fler ställen med trafikknutpunkter, arbetsplatser, centrum och bostäder.

Att koppla samman olika stadsdelar är ­ytterligare en strategi i ÖP. – Stockholm står inför valet att bli en riktig storstad eller att vara kvar bland de mellanstora städerna, sa Niklas Svensson.

Nu pågår arbetet med att se till att staden arbetar efter ÖP. – ÖP beskriver var och varför, men inte hur.

Det gör däremot Stockholms parkprogram och arkitekturprogrammet.

Stadsbyggnadskontoret fortsätter diskutera framtidens Stockholm med medborgarna. Bland annat genom utställningen ”Våra drömmars Stockholm” på Kulturhuset där stockholmarna lämnat sina egna avtryck om sin stad i form av foton, filmer, lego med mera. n

Runar Krantz, rektor, Ross Tensta gymnasium

– Skolans många goda exempel behöver lyftas fram mer, det är mest det negativa som syns i dag.

Jag försöker ge en positiv och mer nyanserad bild av skolan i både formella och informella sammanhang.

Charlotta Lindqvist, biträdande rektor, ­Hökarängsskolan

– För oss är det viktigt att vår skola är det naturliga valet för barnen i vårt närområde. Att bo nära sin skola ger livskvalitet, man slipper åka över halva staden varje dag. Varje stadsdel ska ha kommunala skolor med hög kvalitet så att föräldrar väljer den kommunala skola som ligger i deras område.

Mahvash Motiei, biträdande rektor i särskolan, Olovslundsskolan och Nockebyhovsskolan

– Det är fantastiskt att jobba i Stockholms stad och det visar jag utåt. Att hjälpa elever med behov av särskilt stöd är berikande – det bidrar till en skola i världsklass. Barn ska få träffa varandra och mötas med respekt, trots olikheter och oavsett vilken skola de går på. Vi i ledningsgruppen jobbar tätt ihop och brinner för detta.

Christer Oja, grundskolechef

– Jag är utbildningsförvaltningens språkrör ut i verksamheten. Externt är jag stadens representant vid till exempel storstadsmöten, då jag berättar hur vi jobbar i Stockholm.

Samtidigt tar jag in idéer från andra kommuner – vi kan alltid lära av varandra.

Text: Malin Lundh och Monika Sidén Foto: Robert Blombäck

31

➤

Foto : B j ö rn T e s c h

internationellt utbyte

Bättre kan det inte bli Det finns olika vägar att gå när en skola vill höja undervisningens pedagogiska kvalitet.

Rödabergsskolan valde att gå in i ett utbyte med en skola i Leeds i England.

Med hjälp av IT och kreativa arbetsmetoder har de hittat sätt att göra undervisningen intressantare för att eleverna ska nå bättre resultat.

Det tvååriga utbytet var en del av ett EUprojekt där fem skolor i Stockholm arbetade tillsammans med fem skolor i Leeds.

– På IT-området är eleverna proffsen, lärarna behöver komma upp till samma kunskapsnivå, säger Nick Houghton, lärare på Rödabergsskolan.

Men huvudsyftet med samarbetet, vid sidan av att man ville lära sig mer om IT och möta en annan kultur, var att undersöka hur eleverna kan lära sig mer.

– Det handlar om vårt lärande, att vi ska utveckla vårt sätt att undervisa, säger rektor Peter Lundström.

Skolan i Leeds och Rödabergsskolan har sam-

arbetat inom matematik, NO och moderna språk. Eleverna har undervisat varandra och bedömt varandra, kompis till kompis. Men de har även jobbat kring teman som lokal demokrati och mobbning.

32

I skolorna i Leeds är mobbning vanligare.

Rödabergsskolan har kunnat dela med sig av tips om hur man jobbar förebyggande.

– Eleverna har gjort digitala berättelser om vad som får dem att må bra och hur man hanterar livet i de båda städerna, berättar Nick Houghton.

Peter Lundström och Nick Houghton vittnar om en del tekniska svårigheter som de har stött på men också löst längs vägen. Dessutom gjorde de höga säkerhetskraven i Leedsskolorna det svårt att använda Skype och videokonferenser. Och när eleverna inom matten lärde sig att knäcka chifferkoder befarade man i Leeds problem med underrättelsetjänsten.

Men utbytet har fungerat bra via e-post, blogg och tillgång till en server i Leeds när eleverna behövde dela med sig av tunga ­dokument. Den tekniska nivån i Leedsskolorna är annars hög. Det går i stort sett en dator på varje elev och det är obligatoriskt att lära sig använda datorer.

Men teknik kan inte ersätta bra pedagogik, betonar både Peter Lundström och Nick Houghton.

– Tekniken är ingenting värd om vi inte använder oss av vårt pedagogiska kunnande. Som pedagog kan man ta hjälp av tekniken för att sätta i gång tankeprocesser hos eleverna, säger Peter Lundström.

Nick Houghton visar en interaktiv illustration av månens kretslopp på sin läsplatta som exempel på hur pedagogiken kan få fler kvaliteter när tekniken och Internet är lättillgängliga.

Peter Lundström tycker att man ska använda sig av den enorma informationsmängd som finns digitalt för att effektivisera undervisningen.

– Tanken är att inte vara så låst vid kurs­ boken. Man kan dela in eleverna i grupper efter vilka lärstilar som passar dem bäst.

– Nätet är en djungel av information. Vi saknar en uppstyrd interaktiv sajt av hög kvalitet, som en bas med det eleverna ska lära sig, ­säger Nick Houghton och tar BBC:s sajt Bitesize som ett bra exempel.

Han önskar att SVT och Skolverket skapar en svensk version.

Men vad har då utbytet inneburit för lärarna?

– Vår kunskap inom IT har höjts. Vi har fått träffa andra lärare, sett många bra exempel på hur man kan undervisa. Och vi har visat våra kolleger vad vi gör och fått sprida våra tankar kring det, säger Nick Houghton.

En av eleverna på Rödabergsskolan är Millandra Agosto. Hon är säker på att kontakten med eleverna i Leeds kommer att fortsätta även efter projektets slut.

gy 2011

➤

Gymnasieskola i förändring

Rektor Peter Lundström (till höger) och läraren Nick Houghton tycker att utbytet med Leeds har bidragit till att stärka elevernas lärande.

– Det har varit kul att se hur andra har det.

Vi kommer att skriva på bloggen vi har tillsammans, säger hon. Även Håkan Edman, grundskolechef i Stockholms stad, är mycket positiv till utbytet.

– Vi har fått till ett hållbart samarbete mellan lärare, mellan skolledare, mellan förvaltningarna och mellan elever. Bättre än så kan det inte bli. I Bagarmossen vill till och med föräldrarna ha utbyte med Leeds!

– I båda länderna har vi insett att det personliga mötet är en förutsättning för att det digitala mötet ska bli riktigt bra. Teknik, kulturella och organisatoriska skillnader kan vara utmanande. I Storbritannien har finanskrisen haft stort genomslag på offentlig verksamhet och fokus har skiftat från IT och ledarskap till exempelvis stöd för utsatta barn.

– En viktig lärdom är också att vi har mycket att tillföra. Ett exempel är när rektorn på Methley efter besöket på Tullgårdsskolan lade om alla scheman för att eleverna på hennes skola skulle få längre lunchrast. Hon blev så imponerad av atmosfären på rasterna i den svenska skolan, säger Håkan Edman.

Hur ser fortsättningen ut?

– Kärrtorpsskolan får besök av engelska elever nu i höst. Tullgårdsskolan har sökt EU-pengar för ett projekt med sin systerskola i Leeds och en skola i Helsingfors. Utbytena mellan förvaltningarna fortsätter. Hässelbygårdskolan och Rödabergsskolan kommer ­säkert att hitta nya former för samarbeten – och hur det går för Bagarmossens föräldrar återstår att se. n

Nu har den första årskullen elever börjat i den nya gymnasieskolan. Reformen Gy 2011 har kommit till för att för­bereda eleverna för fortsatta studier eller yrkesliv på ett bättre sätt än den gamla gymnasieskolan. Samtidigt är tanken att Gy 2011 ska leda till färre avhopp och att färre elever går ut gymnasiet utan godkända betyg.

Längs vägen fram till att Gy 2011 sjösattes har Skolverket och utbildningsförvaltningen informerat gymnasielärarna om innehållet i reformen. Men det kan ändå finnas behov av att träffas och diskutera inom det egna gymnasieområdet, eller ihop med andra gymnasieområden, menar Anders Müller, som handlägger gymnasiefrågor inom utbildningsförvaltningens nya ledningsstab.

– Om våra skolor vill mötas så stöttar vi och hjälper till, säger Anders Müller.

Ett område att samlas kring kan till exempel vara den nya betygsskalan A–F, där uttalade betygskriterier bara finns för betygen A, C, och E. – Man kan behöva diskutera sig fram till vad som krävs för de övriga betygsstegen.

Här finns ju också Skolverket tillgängligt som bollplank, säger Anders Müller.

Under två år framåt kommer det att finnas dubbla betygssystem i gymnasieskolan.

– Årskurs 1 kommer att ha ett nytt betygssystem och årskurs 2 och 3 det gamla betygssystemet. Dessutom kommer det att finnas ett antal helt nya kurser. Detta kan

göra att det blir lite komplicerat i skolorna framöver, menar Anders Müller.

Om en elev som går i en årskurs som ­läser enligt den gamla gymnasieskolan av någon anledning måste avbryta studierna och inte kommer tillbaka förrän läsåret efter, kommer eleven till ett helt nytt skolsystem.

För den typen av situationer kommer Skolverket att utarbeta övergångsregler.

Två nya gymnasieexamina införs: en högskoleförberedande examen och en yrkes­examen.

– Införandet av gymnasieexamen är en viktig förändring för eleverna. Den högskoleförberedande examen gör det enklare att söka till högskolor i Europa.

Inom yrkesprogrammen har yrkes­ämnena

fått större utrymme, medan tiden för allmän­ teori minskats. Anders Müller tror att det är ett steg i rätt riktning.

– Elever som inte lyckats så bra med studierna inom kärnämnena har tidigare inte fått ut något slutbetyg. Nu kommer de att få bättre förutsättningar för att kunna fullfölja sina studier och få en examen.

Om elever som gått ett yrkesprogram inte fått grundläggande högskolebehörighet under gymnasietiden och senare vill komplettera sina betyg på komvux, kommer de att hamna i samma kvotgrupp som elever som gått högskoleförberedande program.

– Inga dörrar stängs för högskolestudier för elever från yrkesprogrammen. De kommer inte att missgynnas såsom det har framställts i medierna, säger Anders Müller. n Annebritt Ullén

Entreprenörskap i skolan

Annebritt Ullén

Fakta/Leedsprojektet Bagarmossens skola, Hässelbygårdsskolan, Kärrtorps gymnasium, Rödabergsskolan och Tullgårdsskolan har deltagit i projektet som representerade Sverige vid ett internationellt möte i Bordeaux i maj.

EU-programmet Comenius Regio stödjer projekt som handlar om livslångt lärande och att lära av varandra.

Läs om hur Stockholmsskolorna jobbar med entreprenörskap. Läs också vad Anders Wall, Mia Brunell Livfors, Michael Treschow, Eva Leffler och Jens Spendrup med flera har att säga om skolan och entreprenörskap.

Mejla din beställning till info.utbildning@stockholm.se. n

Dags att välja skolpsykolog Från och med 2011 ska du som rektor ­utforma skolans skolpsykologstöd Låt Psykologenheten hjälpa dig med det ulrika.kocken@stockholm.se

33

Foto : ulric a z we ng e r

Vinn biobiljetter!

Hallå där ... ... Agneta Bodin-Söderström, rektor för utbildningsförvaltningens nystartade skola, Lugnets skola i Hammarby Sjöstad.

Hur har skolstarten gått?

– Över förväntan. Det har varit en oerhört spännande och lärorik tid. Vi är nu 15 med­ arbetare, varav 13 pedagoger, som dagligen ser till att de 100 eleverna trivs och blir sedda på vår skola.

Hur har ni marknadsfört skolan?

– Det behövdes inte. Efterfrågan på skolplatser är stor i Hammarby Sjöstad och föräldrarna har bra koll på vad som händer i området.

Men vi har satsat på att ge intresserade föräldrar och barn mycket information. De som nu har börjat i vår skola är och har hela tiden hållits väl informerade om framväxten av skolan samt hur vi arbetar praktiskt och pedagogiskt.

Lugnets skola är en ”uteskola”. Vad innebär det?

– Allt arbete som går att utföra utomhus gör vi ute, samtidigt jobbar vi hårt med IT-sidan.

När vi är inne använder vi oss av olika tekniska hjälpmedel som datorer, kameror, interaktiva tavlor och skrivplattor. Dessutom för vi in språket och matematiken på ett lekfullt sätt i all undervisning. Hela skolans arbetssätt är också inriktat på att arbeta med elevernas sociala och emotionella utveckling. Varje elev ska känna sig trygg och sedd på skolan.

Lugnets skola startar med 100 elever i förskoleklass och tillhörande fritisverksamhet. Kommer ni att kunna erbjuda fler elever plats längre fram?

– Tanken är att vi ska växa. Rent lokalmässigt har vi goda resurser. Nästa år ska vi fylla på med nya förskoleklasser, vilket innebär att det då blir omkring 200 elever på skolan.

Vilka är de största utmaningarna med att starta en helt ny skola?

– Allt! Logistiken inte minst, att få till trevliga och funktionella lokaler, att köpa in all materiel man behöver. Men jag har självfallet lagt stort kraft på att anställa och få engagerad personal. Vi har jobbat hårt för att skapa en vikänsla på Lugnets skola och redan nu törs jag säga att både elever och föräldrar är en del av den vi-känslan. Vi har verkligen fått en fantastiskt positiv start på vår nya skola här i Hammarby Sjöstad. n Agneta Berghamre Heins

34

Läs tidningen och var med och tävla!

Bland alla som svarar rätt drar vi denna gång tre vinnare som får ett presentkort på två biobiljetter vardera.

Lycka till!

Från vilken bransch kommer ursprungligen arbetssättet Lean?

1. Sjukvården X. Tillverkningsindustrin 2. Konsultbranschen Vilket är kommunfullmäktiges mål för den totala sjukfrånvaron bland stadens medarbetare?

1. 4 procent X. 5 procent 2. 6 procent Varför får lärarna på Mälarhöjdens skola extra stort lönepåslag?

1. S kolan har tagit emot extra många elever X. S kolan har uppvisat särskilt goda resultat 2. S kolan har haft lägst ­sjukfrånvaro i staden

Romanskrivarmånaden Nanowrimo har vuxit till en världsomspännande folkrörelse. Hur länge sedan är det den startade?

1. 7 år X. 12 år 2. 17 år Vilket ärofullt lärarpris har Rasmus Neideman, Norra Real, tagit emot i år?

1. Guldäpplet X. Ingvar Lindqvistpriset 2. K ungl. Vitterhetsakademiens pris för berömvärd lärargärning Skicka din tipsrad senast den 10 oktober till tomas.bannerhed@stockholm.se eller till LÄRA Stockholm, Utbildnings­ förval­t­ningen, Box 22049, 104 22 Stockholm. Glöm inte att ange din postadress så att vi kan skicka biobiljetterna om du vinner.

Vinnare i förra numret blev Anna Westanskog, kvalitetsoch ekonomiavdelningen. Rätt tipsrad: 2, 2, 2, 1, 1.

ev i sökfönstret r b s t e h y N in g skulle skriva ation Jag tänkte att ja tockholm.se för att få inspir gs o ag på www.ped Jag älskar prenumerationer.

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

Notiser

Skärpt rättning av nationella prov Riktlinjerna för rättning av nationella prov i Stockholms stad skärps. Skolborgarrådet Lotta Edholm (FP) säger att samtliga prov ska avidentifieras innan de rättas och att proven aldrig ska rättas av elevens lärare. Under läsåret 2011/2012 kommer de nationella proven på försök att rättas av andra skolor än den egna. Bakgrunden är att Skolinspektionens årliga omrättning av över 30 000 nationella prov även denna gång visat på stora skillnader mellan skolornas ursprungliga rättning och omrättningens resultat.

Grundskolor får lärarcoacher Några av stadens grundskolor kommer att få stöd och inspiration av lärarcoacher för att utveckla undervisningen. Skolorna väljs ut av rektorer och grundskolechefer. Lärarcoacherna ska identifiera styrkor och brister i undervisningen tillsammans med lärare och arbetslag. Coacherna har själva arbetat i stadens grundskolor och har behörighet att undervisa inom svenska/svenska som andraspråk eller matematik/ NO för årskurserna 4–9.

Bättre betyg för lärarna i grundskolan Den senaste brukarundersökningen visar att allt fler elever är nöjda med lärarna i grundskolorna i Stockholm. I årskurs 5 svarar 90 procent att deras lärare är bra på att undervisa. Även lärarnas förmåga att väcka intresse och lust att lära får bättre resultat i 2011 års undersökning. Åtta av tio elever i årskurs 2 och 5 är nöjda eller mycket nöjda med skolan som helhet och ger betyget 4 eller 5 på en femgradig skala, vilket är en liten ökning sedan 2010. I årskurs 8 ger sju av tio elever skolan höga betyg, en ökning med tio procentenheter sedan 2010.

Mellan 6 och 12 procent av eleverna svarar att de är missnöjda med skolan som helhet.

rige samt föräldrarnas utbildningsnivå.

Beloppet påverkas också av elevens boende- och skolmiljö, familjesituation samt föräldrarnas inkomst. Det nya resursfördelningssystemet införs successivt under en tvåårsperiod.

Skolborgarrådet Lotta Edholm är glad över det fattade beslutet.

– Vi vill ge fler elever möjlighet att lyckas i skolan och då måste skolor där många elever har sämre förutsättningar också ges ett större stöd.

Elever läser bättre digitalt Svenska 15-åringar läser bättre digitalt än traditionellt. Både digital och traditionell läsning kräver igenkänning av ord och textförståelse, men digital läsning kräver att man kan värdera information och navigera på nätet. Resultaten presenteras i rapporten ”Eleverna och nätet” som är en del av OECD:s Pisaundersökning 2009. Skolverket konstaterar att det är pojkarnas prestationer i det digitala lästestet som lyfter Sveriges resultat.

Rapporten visar samtidigt att de elever som använder datorn måttligt läser och navigerar bättre på nätet än elever som tillbringar mycket tid vid datorn.

Fler vill studera teknik och naturvetenskap Andelen förstahandssökande till teknik- och naturvetenskapsprogrammen har ökat. Skolborgarrådet Lotta Edholm ser ökningen som ett resultat av flera års satsningar på bland annat matte­ coacher på nätet, utvecklingslärare, spetsklasser och inspirationsplatser

– Det är roligt att konstatera att Stockholm går i rätt riktning. Sverige behöver fler ingenjörer för att möta framtidens utmaningar, säger Lotta Edholm.

Dansarutbildningen samlad på Kungliga Svenska Balettskolan Den 1 juli startade en samlad dansar­ utbildning på Kungliga Svenska Balettskolan i Münchenbryggeriet. Skolan har förberedande dansarutbildning i grundskolans årskurs 4-9 och ett riksrekryterande yrkesförberedande gymnasieprogram.

Den statliga regleringen har anpassats till utbildningens specifika behov och ett statligt råd för utbildningen har inrättats.

För elever från andra kommuner erbjuder skolan studerandeboende.

Barn och böcker lockade 150 klasser Årets upplaga av tävlingen ”En bok i världsklass” avslutades även i år på Skansen. Under tre dagar i maj kunde elever lyssna till berättelser från världens alla hörn, ta del av ”readcycling”, sagoverkstad och drop-in-haiku. Hela 150 klasser (F–6) från ett 60-tal skolor i Stockholm deltog i tävlingen där de under våren jobbat med sina bidrag på temat ”Stad och land” utifrån den bok de läst. Årets Almapristagare blev illustratören och författaren Shaun Tan från Australien.

Barn och böcker är en del av stadens lässatsning och syftar till att stimulera elevernas läslust och språkutveckling.

Tävlingen är ett samarbete mellan utbildningsförvaltningen, Stockholms

Livets hårda skola

NÄMND & NYTT stadsbibliotek, Skansen och Litteraturpriset till Astrid Lindgrens minne (Alma).

Nya karriärvägar för lärare Regeringen utreder möjligheten att skapa nya karriärvägar inom lärar­yrket.

Utredaren Anita Ferm ska ta fram förslag på hur antalet lektorer i skolan ska kunna mångdubblas. Hon ska också presentera förslag på en mellankarriärs­nivå – huvudlärare eller adjunkt.

– Lärare ska inte behöva lämna undervisningen och bli administratörer för att utvecklas, säger utbildnings­ minister Jan Björklund (FP).

Anita Ferm är inne på samma linje: – Det är ju lite sorgligt när duktiga lärare som verkligen kan sina ämnen och vill utvecklas hamnar på rektorsexpeditionen.

Översyn av romska elevers skolgång Många romska barn och ungdomar fullgör inte sin skolgång. Utbildningsförvaltningen har gett en utredare i uppdrag att kartlägga de romska elevernas situation i skolan och ta fram förslag på hur förvaltningen och staden ska tillgodose gruppens behov.

Solhemsskolan behöver fler platser Föräldrarnas val av skola och möjligheten till syskonförtur har ökat efterfrågan på platser för sexåringar i Solhemskolan. Utbildningsförvaltningen löser platsbristen med en paviljong ➤➤ på s. 38 av Linus Wallin

Nytt socioekonomiskt stöd inom grundskolan Utbildningsnämnden beslutade i juni om ett nytt socioekonomiskt fördelningssystem för Stockholms grundskolor. Samtliga partier röstade för det nya fördelningssystemet.

Stödet ska kompensera för elevers olika förutsättningar att nå goda skolresultat. I den nya modellen läggs ökad vikt vid hur länge en elev har bott i Sve-

35

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

NÄMND & NYTT på nya jobb

Har du koll på vilka de är, utbildningsförvaltningens 17 nya grundskole- och gymnasiechefer med uppdrag att skapa och leda skolor i världsklass? Här berättar de kort om vad de arbetat med tidigare och vad de ser som de viktigaste utmaningarna i uppdraget framöver.

6

1

9

3

8

5

7

4

2

10

Gymnasiechefer 1. Anders Lundevi Område 1: Södra Latins gymnasium, Brännkyrka gymnasium och Bernadottegymnasiet.

Gjort tidigare: Lärare och rektor i Västerås. Rektor för Brännkyrka gymnasium.

Utmaning: Tre skolor, tre kärlekar, tre utmaningar!

Att vi ska lyckas utveckla lärmiljön på varje skola och lyfta fram dess särart, fördjupa och inspirera både för elever och medarbetare.

2. Lars-Gustaf Jonsson Område 2: S:t Eriks gymnasium, Kista gymnasium och STFG. Gjort tidigare: Lärare i matematik och NO i grundskolan och matematik och fysik på Thorildsplans gymnasium. Rektor på Thorildsplans gymnasium och S:t Eriks gymnasium. Samordningsrektor för S:t Erik och Kista gymnasium.

Utmaning: Att tillsammans med rektorerna utveckla skolorna så att de blir så bra de bara kan, och att alla på skolorna upplever att de är delaktiga i det arbetet.

3. Inger Nyrell Område 3: Norra Real och Ross Tensta gymnasium Gjort tidigare: Lärare och rektor, senast för Ross Tensta gymnasium.

Utmaning: Få till stånd en effektiv organisation och en tydlig utvecklingsprofil i de båda skolorna med fokus på elevens kunskapsutveckling och sociala utveckling.

4. Per Frithiofson Område 4: Blackebergs gymnasium och Spånga gymnasium.

Gjort tidigare: Kriminalvårdare. Lärare i matematik, fysik och data. Biträdande rektor på Skärholmens

36

gymnasium och Norra Real. Rektor på Norra Real, Hässelby gymnasium och Blackebergs gymnasium.

Utmaning: Få rektorskollektivet på varje skola att fungera som en ledning av skolan och vara nära ledare av den pedagogiska verksamheten. Effektivisera och utveckla administrationen till nytta för undervisningen.

5. Anita Dehlbom Område 5: Bromma gymnasium och Thorildsplans gymnasium.

Gjort tidigare: Lärare inom naturvetenskapliga ­ämnen. Rektor och därefter enhetschef på utvecklingsavdelningen. Därefter rektor igen.

Utmaning: Få alla med på resan till att ständigt utveckla verksamheten, på varje skola samtidigt som det ska bidra till att den kommunala skolan ligger i framkant.

6. Hans Kristian Widberg Område 6: Enskede Gårds gymnasium/Stockholms Hotell- och Restaurangskolan Gjort tidigare: ”Samordningsrektor” i pilotprojektet som testade den nya gymnasieorganisationen. Rektor på Enskede Gårds gymnasium.

Utmaning: Skapa förutsättningar för rektorerna att utveckla den pedagogiska verksamheten så att måluppfyllelsen ökar. Arbeta strategiskt mot satta mål och med ett systematiskt arbetssätt som bygger på vetenskap.

7. Lennart Phalén Område 7: ESS-gymnasiet och IVIK. Gjort tidigare: Lärare i botten, har arbetat med det mesta inom skolvärlden.

Utmaning: Vidareutveckla vårt mångfacetterade och spännande gymnasieområde så att vi ger alla våra elever rätt förutsättningar att möta framtiden.

8. Peter Lyth Område 8: Globala gymnasiet, Kungsholmens gymnasium och Scengymnasiet.

Gjort tidigare: Högstadie- och gymnasielärare i matematik och kemi. Biträdande rektor och rektor vid Bromma gymnasium. Rektor vid Kungsholmens gymnasium/Stockholms musikgymnasium.

Utmaning: Lära känna mina nya skolor. Fortsätta utveckla redan starka varumärken i en allt större konkurrens. Hitta administrativa vinster så att den gemensamma budgeten i allt högre grad kan gå till kärnverksamheten.

9. Liz Berg Område 9: Kärrtorps gymnasium, Frans Schartaus gymnasium och IB School South.

Gjort tidigare: Lärare i biologi, kemi och naturkunskap.

Dagmamma när mina barn var små. Biträdande rektor och rektor.

Utmaning: Ser fram emot att tillsammans med de sex rektorerna och deras personal få tre redan välfungerande och bra skolor att bli ännu bättre och närmare världsklass.

10. Hans Nordmark Område 10: Farsta gymnasium, Stockholms RHgymnasium och Östra Reals gymnasium.

Gjort tidigare: Jur. kand. och musiklärarexamen.

Musiklärare och musikskolledare i tre östgötastäder.

Länsmusikchef och kulturchef i Jämtlands län. Rektor på S:t Eriks gymnasium, Scengymnasiet och Östra Real.

Utmaning: Etablera och utveckla den nya organisationen så att elever och medarbetare upplever förbättringar genom ett förstärkt pedagogiskt ledarskap. Identifiera och dra nytta av samarbetsytor och samordningsvinster.

NÄMND & NYTT Va, jobbar jag i en myndighet?

Del 4: Nyordning för delegation

3

5

1

2

7

6

4

Grundskolechefer 1. Bo Andersson Område 1: Bromma och Skärholmen.

Gjort tidigare: Språklärare i engelska och tyska.

Rektor i Eksjö, Nässjö och Stockholm.

Utmaning: Lyfta resultaten i skolorna i staden, framför allt för eleverna med de sämsta resultaten. Det ”egna” uppdraget att skapa en ”Skolakut” i staden för elever som inte kan få undervisning på en ordinarie skola.

2. Carina Hallqvist Område 2: Enskede/Årsta/Vantör och Östermalm.

Gjort tidigare: Lärare och rektor för gymnasieskolan.

Områdeschef i för- och grundskola. Gymnasiechef och ställföreträdande skolchef i Luleå. Biträdande grundskolechef i Stockholms stad.

Utmaning: Att analysera elevresultaten med skolornas ledningar, dra rätt slutsatser och skapa förutsättningar för att alla elever når målen i årskurs 9.

3. Christer Oja Område 3: Farsta och Hägersten/Liljeholmen.

Gjort tidigare: Biträdande grundskolechef för området Vällingby/Hässelby, Bromma och Kungsholmen.

Utmaning: Att tillsammans med rektorerna ta fram nya arbetssätt för ett bättre elevresultat. Stor elevökning på kort tid i området kräver att god samverkan mellan skola/förskola, stadsdel och utbildningsförvaltning.

4. Gunnar Wohlin Område 4: Hässelby/Vällingby och Kungsholmen

resultaten för hela elevgruppen inom grundskolan.

Förbättra måluppfyllelsen för de elever som inte lyckas så bra. Öka andelen välskötta skolor.

5. Mona Tolf Område 5: Kista/Rinkeby och Norrmalm Gjort tidigare: Förvaltningschef med ansvar för utbildning, kultur och fritid i en kommun.

Utmaning: Att arbeta för En skola i världsklass med hög måluppfyllelse tillsammans med kollegor och rektorer.

6. Adelinde Schmidhuber Område 6: Skarpnäck, Södermalm och S:t Örjan.

Gjort tidigare: Rektor och områdeschef med ansvar för förskola, grundskola och fritidshem i Botkyrka kommun.

Utmaning: Sätta mig in i verksamhetsområdet S:t Örjan samt tillsammans med övriga kollegor på avdelningen arbeta för en skola i världsklass för alla våra barn.

7. Lee Orberson Område 7: Spånga/Tensta och Älvsjö.

Gjort tidigare: Rektor inom friskolor på g­ ymnasieoch grundskolenivå, senast på F–9-grundskola i Stockholm stad.

Utmaning: Att tillsammans med rektorerna och medarbetarna öka måluppfyllelsen för de elever vi inte fullt ut lyckats med. Samtidigt fortsätta att befästa och öka måluppfyllelsen för hela elevgruppen. Möta den stora ökningen av yngre elever de kommande åren.

Gjort tidigare: Lärare och skolledare. Rektor för Gustav Vasa/Vasa Real.

Nya mallar i Powerpoint och Word

Utmaning: Att på ett bra sätt möta den stora elevtalsökningen de närmaste åren. Öka andelen nyanlända som når gymnasiebehörighet och samtidigt höja

Powerpoint- och Wordmallar som stämmer med den nya organisationen finns nu när du väljer Nytt och sedan Utbf-fliken i respektive program.

Den nya skollagen, i kombination med ny organisation för stadens gymnasieskola och utbildningsförvaltningen centralt, föranleder en ny delegationsordning för utbildningsnämnden. Eftersom nämnden har det övergripande ansvaret kan ärenden som rör verksamhetens mål, inriktning, omfattning eller kvalitet inte delegeras. Likaså kan inte ärenden som rör myndighetsutövning mot enskilda delegeras.

Beslut som fattas enligt delegation fattas på nämndens vägnar. När beslut fattats av delegat ska det framgå att beslutet är ett delegationsbeslut, förslagsvis genom formuleringen ”På utbildningsnämndens vägnar”.

På intranätet, under ”Blanketter”, finns flera blanketter för delegationsbeslut. Beslutet ska undertecknas av delegaten och diarieföras. För skornas del ska originalet förvaras på skolan och en kopia sändas till registrator. Vid central förvaltning skickas originalet till registrator.

Besluten förs in på så kallade anmälningslistor och anmäls på nämndens nästa sammanträde, eftersom besluten är fattade på nämndens vägnar. Anmälan till nämnden är en förutsättning för att besluten ska vinna laga kraft, det vill säga tiden för överklagande börjar löpa. Anmälan har registrerings-, informationsoch kontrollsyfte. Delegaten är ansvarig för att anmälan görs. Beslut som fattas utan delegering i ärendet gäller inte.

Ett beslut kännetecknas bland annat av att det finns alternativa lösningar och att beslutsfattaren måste göra vissa överväganden och bedömningar, medan det vid verkställighet inte finns utrymme för självständiga bedömningar. Exempel på verkställighet är avrop från centralupphandlingsavtal. Verkställighetsbeslut behöver inte anmälas till nämnd.

Vissa centrala handläggningsbestämmelser i förvaltningslagen gäller när ärenden enligt skollagen handläggs och då ärendet rör myndighetsutövning mot enskilda. Det kan gälla mottagande av elever, särskilt stöd eller avstängning av elever. Undervisning är inte ärendehandläggning.

Bestämmelserna i förvaltningslagen gäller inte vid betygssättning, även om det då rör sig om myndighetsutövning mot enskild. Vid betygssättning gäller särskilda bestämmelser i skollagen. n Margreth Larsen

37

Redaktörer: Agnetha Styrwoldt-Alfheim, 08-508 33 826, agnetha.styrwoldt-alfheim@stockholm.se Annebritt Ullén, 08-508 33 835, annebritt.ullen@stockholm.se

NÄMND & NYTT

Utbildningsförvaltningen har tre nomineringar i Svenska Publishingpriset 2011 Nomineringarna avser broschyren ”Att välja skola” i klassen Informationstrycksaker, tidningen ”LÄRA Stockholm” i klassen Personaltidningar – offentlig sektor och ”En skola i världsklass – ur utbildningsnämndens årsredovisning 2010” i klassen Års­ redovisningar – organisationer.

Svenska Publishing-Priset premierar tävlingsbidrag som – vid sidan av en god grafisk form och en välgjord typografi – lockar till läsning tack vare ett tydligt och synligt budskap, ett informativt innehåll, en god målgruppsanpassning och en tydlig identitet.

Resultatet offentliggörs den 18 oktober.

Jämställdhetsarbetet i skolorna fortsätter Nu har projektet ”Jämställdhets­ inte­ grerad skola i världsklass, del 2” startat med medel från Sveriges Kommuner och Landsting. Projektet som pågår till och med oktober 2013 kommer att sprida erfarenheterna från det första projektet till fler skolor. Rektorer, chefer på central förvaltning och andra nyckelpersoner kommer att erbjudas kompetensutveckling i jämställdhetsintegrerat arbete, och skolorna kommer att få möjlighet till kompetensutveckling på temat hedersproblematik och likabehandling. Dessutom kommer projektet att arbeta vidare med att integrera jämställdhetsperspektivet i styr- och ledningssystemen. Projektledare är Emma Johnson på Ekonomi, Kvalitets- och tillhandahållaravdelningen.

Världens första lärar­ forskningsinstitut i Sverige?

Tomas Kroksmark, professor i pedagogik vid Högskolan i Jönköping, lanserade under Almedalsveckan i Visby idén om att etablera världens första lärarforskningsinstitut i Sverige. Han menar att lärarna i betydligt större utsträckning än idag måste forska om lärande och lärandets mekanismer.

– Att erövra den vetenskapliga grunden för det egna yrket är avgörande. Det är en ödesfråga för varje yrkesgrupp, säger Tomas Kroksmark.

Han betonar att institutet inte bör domineras av professorer i pedagogik, utan av forskande lärare nära den pedagogiska vardagen.

38

Nytt om forskning f oto g ra f o k ä nd, b ild e n t illhö r s to c k ho lms s ta d s mus e um

➤➤ som placeras på Spånga grund- och fr. s. 35 gymnasieskolas skolgård för elever på Solhemsskolan, Spånga grundskola och Spån ga gymnasium.

Fem nya forskarstuderande Fem lärare påbörjar sina forskarstudier i den kommunfinansierade ämnesdidaktiska forskarskolan vid Stockholms universitet. Lärarna kommer att forska på 50 procent, undervisa på 40 procent och arbeta med utvecklingsarbete inom förvaltningen på 10 procent av arbetstiden.

De fem lärarna är Jörgen Stridh, Bromma gymnasium – (learning study kring kunskapsdelning inom lärarprofessionen), Anna-Maija Norberg, Spånga grundskola (formativ bedömning), AnnaKarin Frisk, Hässelbygårdsskolan (learning study kring språk och innehåll för utveckling av förståelse), Ann-Sofie Jägerstedt, Fryshuset (användandet av visuella konkretiseringar av abstrakta teorier), och Anna-Karin Nordin, Mariaskolan (att utveckla matematiska förmågor).

EU-medel för språk­ utvecklande arbetssätt Språkforskningsinstitutet vid utbildningsförvaltningen har fått EU-medel inom Comenius för att tillsammans med EU-länder och Australien arbeta kring språkutvecklande arbetssätt.

Projektet som kommer att ledas av Språkforskningsinstitutet ska utforska den genrebaserade pedagogiken som utvecklats i Australien. Tillsammans med två av de främsta lingvisterna inom området, Professor James Martin och Dr David Rose från University of Sydney, ansvarar projektet också för kompetensutveckling av ett antal lärare/ lärarutbildare i Stockholm och i de europeiska partnerländerna, Spanien, Portugal, Danmark och Storbritannien.

Nätverk inom lesson study/ learning study Ett ämnesdidaktiskt nätverk har startat inom lesson study/learning study.

Professor Inger Eriksson, Stockholms universitet, leder nätverket där lärare från grund- och gymnasieskolan deltar.

Licentiaterna klara De flesta lärare som påbörjade sina licentiatstudier inom ramen för Lärarlyftet har nu hunnit bli klara med sin licentiatexamen och är tillbaka på sina skolor. Under år 2012 kommer Lärarlyftet att erbjuda nya möjligheter till platser inom licentiatutbildning.

Nytt VFU-avtal Utbildningsförvaltningen har tecknat ett nytt VFU-avtal med lärosätena. Ersättningarna till skolorna som tar emot studenter under den verksamhetsför-

Då och nu Hushållsundervisning 1911 i en av Stockholms skolor. Redaktionen förundras över arbetsredskapens storlek och vill gärna göra läsarna uppmärksamma på den något minimala spisen!

lagda utbildningen behövde ses över med tanke på den nya lärarutbildningen.

Läs mer på www.pedagogstockholm. se/utveckling/forskning-och-utveckling Lästips

Egna lästips?

Har du egna lästips på böcker inom området skola, utbildning och pedagogik som du vill dela med dig av till kolleger i staden? Mejla till info.utbildning@stockholm.se

Entreprenöriellt lärande Avhandlingen ”Entreprenöriellt lärande: Gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande” av Annica Otterborg, Högskolan i Jönköping, är en analys av hur gymnasieelever vid ett teoretiskt program med entreprenöriell profil förstår entreprenöriellt lärande.

– Resultatet visar att elever lär både i skolan och på sitt fadderföretag, och att nyttan av att lära i de båda sociala praktikerna berikar elevers lärande i olika ämnen, säger Annica Otterborg.

Läs mer på www.skolporten.com.

Ny bok om Kunskapsskolan I boken ”Därför väljer vi Kunskap – Berättelser från Kunskapsskolan” (Kunskapsskolan Education Sweden AB) berättar journalisten Cecilia Fällgren om hur Kunskapsskolan gått till väga för att skapa en personligt utformad utbildning. Cecilia Fällgren har följt elever, lärare och föräldrar i Kunskapsskolan i Sverige, Storbritannien och USA. I boken ger nio av dem sin bild av hur väl Kunskapsskolan lever upp till ambitionen att alla människor ska få vara olika även i skolan.

Vi gratulerar

Globala gymnasiet fick pris i UD:s tävling Globala gymnasiet vann två förstapris och ett andrapris i utrikesdepartementets Projekt DH2011-tävling för svenska gymnasieungdomar till minne av Dag Hammarskjöld. Tävlingen syftar till att sprida kunskap om hans gärningar och idéer, och deras betydelse för ungdomar idag. I år är det 50 år sedan Dag Hammarskjöld omkom i en flygolycka i Zambia. Priset delades ut av utrikesminister Carl Bildt.

Stockholmslärare nominerade till Guldäpplet Två Stockholmslärare finns bland de nominerade till Guldäpplet: CarlMikael Larsson, Globala gymnasiet och Björn Kindenberg, Hässelbygårds­ skolan.

Guldäpplet delas varje år ut till lärare som förnyat lärandet med hjälp av IT-stöd. Vinnaren avslöjas på Skolforum den 31 oktober–2 november.

➤ Foto : B j ö rn Te s c h

sista ordet

Vi står inför stora utmaningar den 1 juli var ett historiskt datum för våra gymnasieskolor. Gy 2011, ny skollag och nytt betygssystem sjösattes. Dessutom är nu en ny ledningsorganisation för utbildningsförvaltningen på plats.

Gymnasierektorer och gymnasieledning har med gemensam kraft och engagemang gjort ett imponerande arbete med förberedelser och planering.

Dessutom är arbetet redan påbörjat med den nya gymnasiesärskolan som planeras starta 2013.

Du som är rektor har fått tydligt mandat att, tillsammans med dina lärare och annan personal i den pedagogiska verksamheten, utveckla undervisning och arbetsorganisation för högre måluppfyllelse.

Det är nu fler rektorer på de flesta skolor. Rektor arbetar nära verksamheten och ansvarar för ett rimligt antal anställda. Mellanledet biträdande rektorer finns inte längre. Ledord för verksamheten ute i våra skolor är tillit och tillsammansarbete.

Vi har delat in gymnasieskolorna i tio områden som leds av gymnasiechefer med ett områdes­ ansvar. Varje område har en administrativ chef. Som rektor ska du ha ett gott administrativt stöd för att kunna fokusera på lärande, kvalitet och resultat.

Vår nya ledningsorganisation står väl i samklang med det som den nationella skolinspektionen lyfter fram: ”En av rektors centrala uppgifter är att leda skolans arbete i syfte att stimulera samverkan och kunskapsutbyte mellan enskilda lärare, arbetslag och ämnesgrupper. Rektor behöver vara delak-

tig i det dagliga arbetet på skolan och även besöka lärare i klassummet.”

Detta styrks också av McKinsey & Co i rapporten ”How the world’s most improved school systems keep getting better” (se www.mckinsey.com). gymnasieskolan står inför stora utmaningar de kommande åren. Färre elever och fler aktörer på skolmarknaden ställer stora krav på anpassning av utbud och organisation både i ett stads- och länsperspektiv. Eleverna behöver information och god vägledning inför gymnasievalet för att kunna hitta en utbildning som stämmer överens med deras önskemål och förutsättningar.

En gymnasieskola i världsklass arbetar utifrån forskning och beprövad erfarenhet med ständig förbättring för att möta individens behov. Att våra ungdomar fullföljer sin utbildning och når målen är den bästa starten vi kan ge dem inför kommande studier, arbete och framtida liv.

Thomas Persson är utbildningsdirektör i stockholms stad

I nästa nummer ...

LÄRA

• Vad utmärker egentligen de mest framgångsrika skolorna?

• Utbildningsförvaltningens projekt ”Skicklig lärare” har dragit i gång.

• Vi rapporterar från skolseminarierna på Bokmässan i Göteborg.

• Alice Härdin gläder oss med en ny krönika.

S TO C K H O L M

… och naturligtvis mycket mer. Ute hos dig 11 november.

b-e-r-g.se

Många elever behöver någon gång under sin studietid extra stöd. Av olika anledningar.

Då är det skönt att veta att det finns en skola som är till för eleverna även när skolklockan ringt ut för dagen.