MATEMATIKLYFTET I STOCKHOLM
” Mattelyftet gör oss bättre” Matematiklyftet är den största fortbildningen som gjorts i ett enskilt skol ämne någonsin i Sverige. Och nu börjar resultaten av det kollegiala lärandet märkas ute på skolorna. I höst har 1 000 Stockholmslärare startat den sista omgången av satsningen. I klass 7M på Vasa Real är det matema tiklektion. På tavlan har läraren Tove Åkesson skrivit upp fyra uppgifter som eleverna ska lösa. – Det är EPA som gäller, säger hon och skriver förkortningen som alla känner till: först enskilt arbete, sedan diskussion i par och därefter pratar alla tillsam mans om uppgiften. – Får man räkna med procent också? undrar en av flickorna och läraren nickar. Sedan följer några knäpptysta minuter då eleverna funderar en och en. Tystna den avlöses av ett sorl när Tove Åkesson ger dem tillåtelse att samtala två och två om vad de kommit fram till. Slutligen diskuterar hela klassen. Flera av elever na hinner presentera sina olika lösning ar på tavlan. ”Vilket tal ligger mellan –5 och 2?” lyder
en av uppgifterna. Tove Åkesson ber en av eleverna att gå fram och presentera sin lösning: – Jag tänkte att det är sju steg och så dividerar jag det med två, förklarar hon och skriver 7 i täljaren och 2 i nämnaren och lösningen blir 3,5. En annan elev kommer fram och ritar upp en tallinje från –5 till 2. – Sedan är det bara att hitta mitten på linjen. Det är –1,5. Ytterligare en elev skriver ett bråktal: 2+(–5) i täljaren och 2 i nämnaren. – Det vill säga –3 dividerat med 2 är lika med –1,5. 32
LÄRA #5/2015
– Ni har löst det lite på olika sätt och det går ju bra att använda tallinjen när det är så små tal. Men när det blir större tal är det enklare att beräkna medel värdet genom att addera siffrorna och dividera med två, säger Tove Å kesson och konstaterar att även den första lösningen: att ta medelvärdet av sju steg var rätt tänkt. Innan lektionen är slut frågar hon om någon kan komma på något speciellt som de lärt sig av uppgifterna. – Att det går att förkorta både i tälja ren och nämnaren, säger någon. En annan elev tycker att Tove Åkes sons tips var bra om att först se efter om det går att göra något åt nämnaren så att det blir enklare att räkna ut talet. – När eleverna får arbeta med pro blemlösning finns inget bästa sätt att lösa uppgiften på. Som lärare känner jag också att det är viktigt att låta svaren få ta lite tid och att jag får med varje indi vid, inte bara dem som räcker upp han den, summerar hon efter lektionen. Vasa Real är inne på sitt andra år med
Matematiklyftet. Det här året är Tove Åkesson, som också är förstelärare i matematik, samtalsledare för sina ämneskolleger. Förra läsåret, när mer tid var avsatt för det kollegiala samtalet, var hon handledare. – Mattelyftet har vidgat vyerna. Jag tror att det gör både oss lärare och elev erna bättre. Jag som lärare har blivit mer uppmärksam på hur elevernas process ser ut när de löser problem och hur de ställer sina frågor. Kollegan Annika Kihlström, förste lärare i NO, håller med. – Den största skillnaden sedan vi star tade Mattelyftet är att eleverna har fått en mycket mer positiv inställning till matten. Prov och betyg känns inte som det viktigaste. Vi har fått in vardagen
och en meningsfullhet i matematiken, eleverna tycker att det är roligt med pro blemlösning. – Ibland kan det man först löser fel, och sedan förstår vad man gjort för fel, vara det som man kommer ihåg bäst, på pekar Tove Åkesson som numera ägnar mer än halva sina matematiklektioner åt gemensam diskussion med eleverna. Metoden att låta eleverna först tänka själva och sedan diskutera lösningar två och två fyller också en viktig funktion, påpekar lärarna. – Om det är ett ”vi” som kommit fram till ett svar är det lättare att våga före slå en lösning. Vi som lärare kan också underlätta genom att tala om att det inte