1894–2014
120
år
Tom Ahlfors
4.12.2014 Nr 25 Stopp och belägg, säger yrkeslärare Yrkeslärarna AO understöder OAJ:s förslag om att regeringen borde slopa lagförslaget om anordnarnätverket för utbildning på andra stadiet. Enligt AO behövs tid och eftertanke i beredningen. AO påminner om att yrkesutbildningen i Finland väcker minst lika stor beundran ute i världen som våra fina Pisa-resultat. De reformer som nu planeras hotar att ödelägga yrkesutbildningens dragningskraft och kvalitet. Yrkes- och gymnasieutbildningen drabbas av nedskärningar på 260 miljoner euro. Dessutom reformeras finansieringssystemet och utbildningsstrukturen. Båda dessa reformer är så omfattande att det är helt omöjligt att bedöma vilket slutresultatet blir med tanke på utbildningssystemet. Nu försöker man dessutom utöka helheten med stora ändringar i anordnarnätverket och det är ohållbart. Yrkeslärarna anser att man borde höja basfinansieringens andel till minst 60 procent och i motsvarande grad sänka den resultatbaserade finansieringsandelen. AO ifrågasätta förnuftet i att betona prestationer och resultat när man talar om att utbilda 16–18 åringar börjande från de svagaste studerandena. Yrkeslärarna AO utgör en del av lärarfacket OAJ.
Hushållslärarna prisas Folkhälsopriset 2014 går till Hushållslärarnas förbund och finska Marttaliitto. De båda pristagarna har långsiktigt arbetat för att främja hälsosamma matvanor bland finländarna. Kosten och näringen har en nyckelposition när Finland arbetar för att minska dödligheten i kroniska sjukdomar i enlighet med det mål som Världshälsoorganisationen (WHO) satt upp. Hushållslärarna är experter i vardagen. Hushållslärarna gör ett värdefullt arbete med barn och unga och ger dem viktig information om kost och näring och lär dem praktiska färdigheter. Hushållslärarnas förbund stödjer sina medlemmar i detta arbete genom att exempelvis aktivt arrangera utbildning i aktuella frågor som anknyter till en hälsosam kost, anges i motiveringarna. Institutet för hälsa och välfärd (THL) står bakom utnämningen.
Helle tar över riksförlikningen
Löser tvister på heltid Henry Gustafsson är heltidsanställd arbetarskyddsfullmäktig, vilket gör honom ovanlig i Svenskfinland. Han betonar vikten av samtal som lösning på arbetarskyddsärenden som handlar om tvister och schismer. Läs mera om Henrys arbetsbild på sista sidan.
Statsrådet har utsett 2014 Minna Helle till tjänsten som statlig riksförlikningsman. Hennes fyraåriga mandatperiod börjar den 1 januari 2015 och löper ut vid utgången av 2018. Mandatperioden för tjänstens nuvarande innehavare Esa Lonka löper ut den 31 december 2014. Juris kandidat Minna Helle arbetar för närvarande som intressebevakningsdirektör vid tjänstemannacentralen STTK. Dessförinnan har hon bl.a. jobbat som jurist, förhandlingschef och direktör vid akademikercentralen Akava. Akava motsatte sig utnämningen av Helle.
2
4.12.2014
Facklig samgång förbereds men Akava känner misstro
ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.
När tre blir två Fackförbund inom fackcentralen FFC och tjänstemannacentralen STTK vill se en nyordning när det gäller intressebevakningen på central nivå. Fackliga bossar möttes nyligen för att dryfta möjligheten av att bilda en ny centralorganisation, som skulle få bredare axlar. Mötet resulterade i ett intentionsavtal, där 22 fackliga ordförande uttalar sitt intresse för att utreda möjligheterna att få till stånd en gemensam löntagarcentral. Fackförbunden finns nu huvudsakligen i FFC och STTK, medan endast ett Akava-förbund har signerat dokumentet. I dokumentet hälsas alla fackförbund med i utvecklingsarbetet. Ett nytt möte utlovas i början av året. Då synas korten. Akava, som har lärarfacket OAJ som största medlemsförbund, har genom ordföranden Sture Fjäder hunnit torpedera idén om en samlande löntagarcentral. Fjäder har uttalat att utbildade gruppers intressen knappast skulle beaktas i en mammutkonstruktion av detta slag. Fjäder har förstås rätt. Och arkitekterna bakom dessa storvulna planer har knappast ens räknat med ett särskilt stort intresse från Akava-håll. I praktiken handlar det om ett försök att slå samman FFC och STTK, så att det i framtiden skulle finnas endast två centrala löntagarorganisationer. En som huvudsakligen representerar löntagare med yrkesexamen och en som samlar förbund, där medlemmarna har högskolexamen. Riktigt så där svartvitt är det förstås inte, men i stora drag kunde framtidens modell se ut så här. Akava, som länge var den minsta löntagarcentralen, har vuxit stadigt i takt med att utbildningsnivån har stigit. Samtidigt har STTK haft stora problem att profilera sig och finna sin position. Pensionsuppgörelsen tidigare i höst visade med all tydlighet att STTK snällt har funnit sig i rollen som knähund för FFC. Utvecklingen kommer att gå mot två löntagarcentraler, men det betyder knappast att de nuvarande gränserna låses. Uppslutningen bakom planerna är ingalunda hundraprocentig i FFC och STTK och intresset för en sammanslagning av krafterna är magert i Akava. Fackförbunden kommer att stå inför en kvistig situation, när det gäller att välja sida i den framtida konstellationen på arbetsmarknaden, som alltså inte ännu har funnit sin form. Problematiken är inte ny. Under de gångna åren har diskuterats olika modeller för hur centralorganisationerna kunde se ut i framtiden. För några år sedan bollades t.ex. med idén om en ”arbetarcentral” och en ”tjänstemannacentral”. Men denna idé rann ut i sanden, precis som andra idékonstruktioner. Kärnan i dessa organisatoriska planer kan ur fackförbundens synvinkel sammanfattas med ”effektiv intressebevakning”. De organisatoriska förändringarna på central nivå är egentligen rätt ointressanta för fackförbunden, som ytterst finns till för att bevaka medlemskårens intressen. Helst så att resultaten är goda och att arbetet bedrivs effektivt. Det är mot denna bakgrund, som OAJ-basen Olli Luukkainen har uttalat sitt helhjärtade stöd för Akavas självständighet. Kryddat med en önskan om en ännu högre profil för Akava.
Akademikercentralen Akava tror inte på spekulationerna om att det i framtiden skulle finnas en enda centralorganisation, som skulle ta hand om löntagarnas intressebevakning. Nyligen framkom planer på att fackförbund inom fackcentralen FFC och tjänstemannacentralen STTK skulle gå samman. Sture Fjäder, ordförande för Akava, är övertygad om att utbildade löntagare också i fortsättningen behöver en egen centralorganisation, som driver deras intressen. – Vi har redan sett att det är svårt att finna gemensamma mål för olika löntagargrupper. Om det endast skulle finnas en centralorganisation skulle de utbildade löntagarnas röst drunkna i mängden. Under den senaste tiden har det med all tydlighet framkommit att Akava är den enda centralorganisationen som driver de utbildades intressen, säger Sture Fjäder. Här hänvisar han bl.a. till den famösa pensionsuppgörelsen tidigare i höst.
Motvikt till EK Det var i slutet av november som det framkom att det på sina håll
förbereds en nyordning, som syftar till att skapa större muskler för intressebevakningen. Detta för att skapa en stark motvikt till Finlands näringsliv EK, som dominerar på arbetsgivarsidan. Ordförandena för 22 fackförbund särskilt inom FFC och STTK har undertecknat ett intentionsavtal, som i detta skede endast tar fasta på att utreda en ny facklig struktur. Dessa fackförbund har sammanlagt ca 1,5 miljoner medlemmar. Av Akava-förbunden har endast Ingenjörsförbundet visat intresse via ordföranden Pertti Porokara. De 22 ordförandena inbjuder alla fackförbund till en diskussion i början av nästa år. Sture Fjäder var inte inbjuden till den första officiella överläggningen. Men däremot var FFCbasen Lauri Lyly och hans kollega Antti Palola i STTK aktiva i frågan. I en kommentar till Finska notisbyrån FNB motiverar Lyly behovet av en ny organisation med att skillnaderna mellan de olika löntagargrupperna minskat så mycket att det är smart att överväga nya påverkningsstrukturer. – Indelningen i högskoleutbil-
dade och andra är att fastna i föråldrade strukturer, säger för sin del STTK-Palola.
OAJ inte intresserat Sture Fjäders argumentation stöds helhjärtat av Olli Luukkainen, ordförande för Akavas största medlemsförbund OAJ. Olli Luukkainen som också är ordförande för förhandlingsorganisationen FOSU, ser helst att Akava höjer sin profil och fortsätter som en självständig organisation. – De andra centralorganisationerna har ingen sådan verksamhet som jag skulle vilja understöda som en tyst bolagsman. Jag kommer att föreslå för OAJ:s beslutsfattare att vi inte ska gå med i beredningen av en ny centralorganisation, sa Luukkainen på Akavas förbundsmöte den 27 november. Akava är den enda centralorganisationen som driver frågor som är viktiga för OAJ. Akava måste fortsätta och kämpa vidare i sitt arbete, konstaterade Luukkainen. C-E Rusk
OK med krav om stängda mobiler Det är ok att begränsa användningen av mobiltelefoner i grundskolan med hänvisning till arbetsron, anser justitiekanslern Jaakko Jonkka. Till JK hade inkommit två klagomål, som rörde kravet om att hålla mobiltelefonen avstängd under skoltid. Skolorna motiverade förfaringssättet med att mobilerna hade används för mobbning. Mobilerna störde även arbetsron och vidare ansågs att bruket av mobiler för med sig en strålningsrisk för eleverna. JK fastslog att sagda händelser inträffade innan den förnyade lagstiftningen trädde i kraft 1.1.2014. Alltså gällde det att blicka bakåt. Enligt grundlagen har alla rätt
till avgiftsfri grundläggande undervisning, vilket förutsätter att eleverna har arbetsro. Skolornas ordningsregler syftar till att trygga arbetsron, fastslår JK. Begränsandet av elevernas rätt att använda mobiltelefoner baserades alltså på utbildningsanordnarnas skyldighet att säkerställa en trygg lärmiljö, som är fri från störningar. JK underkände emellertid argumentet om den eventuella strålningsrisken. Men här finns också en annan aspekt, noterar JK. I skolorna utövas nämligen offentlig makt och denna maktutövning bör basera sig på lagstiftningen. I skolornas disciplinära åtgärder jämte åtgär-
der som syftar till att trygga arbetsron inskränks i viss mån i elevernas grundläggande rättigheter. Här avses i första hand yttrandefriheten. Därför finns det ett behov att se till att elever i hela landet behandlas likvärdigt. Alltså uppmanar JK Jonkka Utbildningsstyrelsen att uppgöra en modell för skolornas ordningsregler. Modellen kunde på förhand säkerställa att ordningsreglerna ej omfattar bestämmelser, vilka inte baserar sig på lagstiftningen och att de disciplinära åtgärderna til�lämpas likvärdigt i skolorna runt om i landet. C-E Rusk
Svårt jämföra gymnasier Mediernas gymnasiejämförelser är vilseledande, åtminstone om de avser att rangordna gymnasierna efter kvalitet. Det säger man på Statens ekonomiska forskningscentral VATT. VATT bedömde själv kvaliteten på gymnasierna 2002–2013. Resultaten visade på betydande skillnader mellan de bästa och de sämsta skolorna. Mellan de två extremerna finns dock den stora majoriteten av gymnasierna som det inte går att på ett vettigt sätt placera i rangordning. Forskarna beaktade bland annat elevernas utgångsläge och den skiftande bedömningspraxisen i årskurserna 7–9. Bedömningen
tog också i beaktande förändringar på tidsaxeln. Resultaten skilde sig från jämförelserna som gjorts av medierna. De största mediehusen i Finland har redan i åratal publicerat sina egna gymnasiejämförelser. Även FNB har gjort det sedan hösten 2012. VATT säger att Finska notisbyrån FNB:s gymnasiejämförelse inte uppfyller kraven på en god jämförelse. FNB har visserligen beaktat gymnasieelevernas utgångssituation men inte den växlande bedömningspraxisen i olika grundskolor. Dessutom frånser man storleken på gymnasierna vilket innebär
att de bästa och sämsta gymnasierna oftast samtidigt är de minsta. Resultaten i studentexamen varierar kraftigt från år till år om antalet examinander är litet. VATT kritiserar dessutom FNB-metoden för att se på varje år separat i stället för att beakta utvecklingen av resultaten över en längre tid. VATT bedömde också Helsingin Sanomats motsvarande undersökning och konstaterade att den innehåller liknande brister. Jämförelserna i medierna ska enligt VATT inte användas för att bedöma kvaliteten på undervisningen i ett gymnasium. (FNB)
3
4.12.2014
ORDförord
Våga tänka till Åkte tåg i veckan och ägnade tiden åt att skumma igenom veckans nyhetsflöde. Jag vill påstå att det ingalunda är en överdrift att påstå att kommunala budgetmanglingar och kommunernas planer på inbesparingsåtgärder var det tema som ständigt återkom bland lokala nyheter i veckan. Vi upplever kommunernas försämrade ekonomi och sparkrav där allt granskas ur politikerperspektiv. Svångremmen dras åt. Kommuner ställer sparkrav i procent eller eurobelopp och åtgärder tvingas fram under tidspress. Jag förvånas ständigt över hur litet tid som ägnas åt att analysera konsekvenserna av sparåtgärder. Konsekvenser som i framtiden kan förorsaka kommuner kostnader i form av fortsatta stödåtgärder och understöd för individen under långa tider framöver. Allra mest syns avsaknaden av långsiktig planering av ekonomin, då kommuner hotar med permitteringar. En permittering innebär alltid att kommunen gör beslut där nivån på utbildningen i skolorna sänks. Att tro att några dagars permittering endast påverkar skolan i det antal dagar den enskilda läraren är permitterad är ett exempel på avsaknad av en konsekvensanalys. För att avdramatisera läget och låtsas gå till mötes erbjuds lärare ofta sparledigheter. Ett skamligt förslag där arbetstagaren får ta smällarna av de oavlönade ledigheterna. Lika skamligt är det att erbjuda kortare sparledigheter jämfört med permitteringens längd. Här litar arbetsgivaren på att lärare planerar sina arbetsuppgifter fullt ut trots att lönen uteblir och någon annan får sköta det praktiska i skolan. Vikariestopp har kommit som ett nytt element bland sparåtgärderna. Rektorer får inga klara instruktioner, utan en uppmaning om eller krav på att kunna motivera behovet av vikarier innan dessa får anställas. Att ordna undervisning så att en del av undervisningsgruppen har gymnastik, medan den andra har engelska verkar vara det samma som tillräcklig kvalitet på undervisning för beslutsfattarna. Timresursen i kommunerna är en mätare på hur kom-
munerna satsar på utbildning. En jämförelse av det totala antalet timmar i förhållande till antalet elever ger en inblick i hur kommunerna satsar på undervisning. En granskning över den totala timresursen över en längre tidsperiod ger mått på hur kommunen prioriterar utbildning och ger en grund för en jämförelse mellan kommuner. Däremot kan den resurs som används för stöd för lärande och skolgång kan aldrig vara varken koefficientbaserad eller jämförbar mellan kommunerna. Till denna resurs ska räknas t.ex. specialundervisning, stödundervisning och biträdestjänster. Biträdestjänster baserar sig på den enskilda elevens rätt till stöd genast när behov uppstår. Biträdesbehov kan aldrig basera sig på kommunens spariver eller gruppens behov. Den baseras på den enskilda elevens verkliga behov. Vi kan aldrig ställa timresursen mot biträdestjänster, då det ska sparas. En minskad timresurs leder till större undervisningsgrupper och mindre tid för läraren åt den enskilda eleven. Timmar för biträdestjänster ger den planenliga hjälp eleven behöver, men garanterar inte den rätt till undervisning som den enskilda eleven har. En riktig konsekvensanalys granskar skolsamfundet som helhet – en helhetssyn nås inte då faktorer granskas var för sig.
Medlemsförmåner I november har alla tjänstgörande och studerande FSL-medlemmar fått hem ett nytt medlemskort med posten. Det lönar sig att känna till vilka förmåner medlemskortet ger dig. Turva istället för If
1.1.2015 byter OAJ och FSL försäkringsbolag. Då flyttas alla medlemsförsäkringar från If till Turva. Frivilliga försäkringar med medlemsrabatt kan du behålla i If. Kolla gärna med If vilka villkor som gäller för dessa i fortsättningen. Info om försäkringarna i Turva finns på www.turva.fi/oajfslsvenska.
Två kort i december
Kasta inte ditt gamla medlemskort. Eftersom If-försäkringarna är ikraft till och med 31.12.2014 behöver du ännu det gamla kortet. Om du reser över nyår ska du ta med dig både ditt gamla och ditt nya medlemskort.
Jäsenedut.fi
På den finskspråkiga webbplatsen www.jasenedut.fi hittar du en mängd förmåner som du får med ditt medlemskort. De förmåner som FSL och lärarföreningarna erbjuder finns dock inte här. FSL-förmånerna hittar du på www.fsl.fi - Bli medlem.
Kontakta FSL
Kontakta anita.stark@fsl.fi om du har frågor gällande dina medlemsförmåner.
Har den lokala lärarföreningen haft något för sig? Eller har det hänt något annat, som är värt att noteras under Lokaltrubriken? Notismaterial kan sändas till C-E Rusk (carl-erik.rusk[at]fsl. fi) och Tom Ahlfors (tom.ahlfors[at]fsl.fi).
I Jakobstad fortsätter Pie-
tarsaaren lukio och Jakobstads gymnasium samvaron i det svenska gymnasiet under läsåret 2015–16, omtalar Österbottens tidning den 14 november. Bildningsnämnden motiverar sitt beslut med att samarbetet fungerar allt bättre och utrymmena räcker till. Bildningsnämnden nämner också med det oklara läget rörande statens planer på att minska finansieringen av andra stadiets utbildning. I Österbotten har rektorerna i gymnasienätverket Vi 7 tagit fram en modell för gymnasieutbildningen, omtalar Vasabladet den 18 november. Ett enda gymnasium med flera verksamhetspunkter börjar framstå som den enda möjligheten att hålla fast vid kvaliteten trots minskade resurser. – En tanke är att vi ha en organisation för förvaltningen, men de nuvarande gymnasierna finns kvar som enheter. Det kan vara möjligt genom olika pedago-
giska lösningar, säger Anne Levonen, rektor för Vasa gymnasium. Vi 7 omfattar de svenska gymnasierna från Vörå i norr till Kristinestad i söder. Lovisa gymnasiums rektor Jan Lindh går i pension efter det här läsåret. Han kan tänka sig en lösning, där de svenska gymnasierna i Lovisa och Kotka kunde ha gemensam rektor, omtalar Östra Nyland den 11 november. Han säger sig gilla tanken om samarbete, speciellt med privata Kotka svenska samskola. Också Kotkarektorn Ove Lindström intar en positiv hållning till idén, som lär ha diskuterats tidigare. Pe d e rs ö r e v i l l l i k s o m Nykarleby ha ett svenskspråkigt regiongymnasium i norra svenska Österbotten, omtalar Österbottens tidning den 18 november. Utgångspunkten är att alla nuvarande gymnasier blir kvar. En utredning ska klargöra huruvida ett region-
gymnasium kan blir mera kostnadseffektivt och ge en mera kvalitativ utbildning. Pargas bevarar åk 7–9 i Kyrkbackens skola i Nagu, omtalar Åbo underrättelser den 13 november. Den eldfängda frågan fick sin lösning, då kommunfullmäktige efter fyra omröstningar beslöt att hålla fast vid högstadieklasserna i Nagu. Fullmäktige beslöt samtidigt att beställa en extern utredning om stadens skolnät. Bildningschefen Ulrika Lundberg utgår emellertid från att beslutet om högstadiet i Nagu är bestående. I J a ko b s t a d v i l l b i l d ningsnämnden att skolåret 2015–16 inleds redan den 12 augusti. Föräldrarna är förbannade, omtalar Österbottens tidning den 14 november. Jakobstad följer grannkommunernas exempel och satsar på ett långt jullov, men också ett höstlov om en vecka. Föräldrarna vill ha ett längre sommarlov genom att förkorta jul- och höstlovet.
I Korsholm kan fjorton låg-
stadier i framtiden bli fem, omtalar svenska.yle. fi den 20 november. Så resonerar strukturgruppen för skolnätet i sin rapport. Men gruppen var inte helt enig. – Det är ju driftsekonomin som vi är ute efter. Driftskostnaderna måste ned på sikt, vi har helt enkelt inte råd att ha en driftskostnad som bara ökar. Det är därför man måste se till att man eventuellt kan kapa någonting, säger gruppens ordförande Monica SirénAura, SFP. I rapporten har man tre olika förslag. Alternativ ett är att alla 14 lågstadieskolor i Korsholm består. I alternativ tre har de minskats till fem större lågstadier i de större kommundelarna Smedsby, Kvevlax, Norra Korsholm, Solf och den kommundel som benämns Skärgården. Det finns också ett alternativ två som är ett mellanting mellan de andra två.
Finlands Svenska Lärarförbund FSL Järnvägsmannagatan 6 00520 HELSINGFORS (Besöksadress: Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors) www.fsl.fi tfn 020 749 54 60 E-post till anställda: fornamn.efternamn@fsl.fi
Medlemmarna ombeds i första hand vända sig till den egna lokala förtroendemannen i frågor som rör bl.a. löne- och anställningsvillkor. Förbundsordförande Christer Holmlund, tfn 020 749 54 70 Ombudsman Jan-Mikael Wikström, tfn 020 749 54 67 Förbundsekonom Agneta Roine, tfn 020 749 54 66 Informatör Martina Landén-Westerholm, tfn 020 749 54 63 Avdelningssekreterare Anita Stark, tfn 020 749 54 64 Arbetslöshetsärenden och frågor rörande t.ex. alterneringsledighet sköts av Lärarnas arbetslöshetskassa, www.opetk.fi Tfn 09 2294 4100. A-kassans telefontider: måndag till torsdag kl. 9–15. Grundlig information om arbetslöshetsskydd, beräkningen av inkomstrelaterade dagpenningar m.m. på Arbetslöshetskassornas samorganisations hemsida www.tyj.fi Kontaktuppgifterna rörande tidningen Läraren finns på sista sidan.
Årets sista nummer av Läraren utkommer den 18 december.
4
4.12.2014
Kommersiella krafter får vind i seglen Jämlikheten hotas, då kommersiella utbildningstjänster växer fram vid sidan av den offentligt finansierade utbildningen. Olli Luukkainen, ordförande för OAJ, tror att tjänster såsom stödundervisning och prepkurser för unga i första hand köps av välbärgade föräldrar, som är medvetna om kräftgången inom utbildningen. De fyller igen hålen med köpta tjänster. Luukkainen ser de kommersiella aktörernas frammarsch som ett resultat av nedskärningarna. Han påminner om att Jyrki Katainens regering år 2011 antecknade som mål i regeringsprogrammet att finländarna ska vara världens mest utbildade nation år 2020. – Inga framsteg har no-
terats sedan senaste riksdagsvalet, utan tvärtom här ojämlikheten blivit allt mera framträdande. Utbildningen har ju de facto varit sparobjekt nummer ett de senaste åren, säger Luukkainen. Han nämner som ett exempel att antalet timmar har körts ner till miniminivån i allt fler kommuner. Undervisningsvolymen, som erbjuds en elev i hela grundskolan, kan, beroende på boningsorten, variera hundratals timmar. I värsta fall motsvarar skillnaderna en utbildningsvolym i klass med undervisning under ett läsår. – Föräldrarna är i allt större grad om bristerna. Därför har affärsvärlden identifierat en marknadsnisch, så att allt fler företag
bl.a. erbjuder stödundervisning till familjer med god betalningsförmåga. Ett annat orosmoment utgör hoten mot andra stadiets utbildning. Regeringens planer kan slå synnerligen hårt mot speciellt nätet av gymnasier. Alltså har OAJ krävt att berörda lagändringar flyttas över nyval. – Vi är väldigt oroliga för en eventuell gymnasieslakt, som skulle ske i namnet av inbesparingar. Men det är faktiskt så att om skolnätet körs ner så byggs det inte upp på nytt, även om tiderna blir bättre, säger Luukkainen. Luukkainen påminner också om att permitteringar i en del kommuner har lett till att undervisningen och småbarnsfostran har en syn-
nerligen varierande kvalitet. Kommersiella tilläggstjänster finns redan nu och utbudet ökar. Men hur ser Olli Luukkainen på risken för att Finland upprepar Sveriges misstag och går in för fritt skolval och därmed också för flera privata skolor? – Risken finns förstås, men i ett historiskt perspektiv har vårt land förlitat sig på offentligt finansierade lösning och skoldrift i offentlig regi. Men det är klart att trycket ökar ifall nedskärningarna fortsätter, säger Olli Luukkainen. Han pekar också på en annan aspekt: utbudet av privata köptjänster finns huvudsakligen i tätorterna. Den regionala jämlikheten får ytterligare en törn om
utvecklingen går i denna riktning. Är då Olli Luukkainen pessimist? – Nej, vi har frekventa kontakter till de politiska partierna. Jag upplever att vårt budskap börjar gå hem. Jag har en svag aning om att en förbättring så småningom är på väg. OAJ arbetar för att lyfta fram utbildningsfrågor inför vårens riksdagsval. OAJ har sammanställt material, som belyser bl.a. just den sviktande jämlikheten och den ojämlika tillgången till utbildning och undervisning. ABC-tuppen, som symboliserar lärarfackets strävanden, är en guterad gäst på många tillställningar, där lärare och politiker möts. Och dessa möten lär bli fler. Den
Carl-Erik Rusk
skraltiga tuppen, som rör sig med hjälp av en krycka, lär få bråda dragar. OAJ har goda kontakter till de politiska partierna. Alltså har man lyckats trumma ihop en gedigen partiledardebatt, som äger rum i samband med utbildningsmässan Educa 2014 i januari 2015. – Ordförandena för alla centrala partier har lovat ställa upp och ge sin syn på utvecklingen. Utbildningsfrågorna ska vara synliga inför riksdagsvalet, säger Olli Luukkainen. C-E Rusk Fotnot: Kolla in OAJ:s material inför riksdagsvalet på oaj.fi.
Tom Ahlfors
ABC-tuppen fungerar som symbol för OAJ:s strävanden att lyfta från utbildningsfrågor inför vårens riksdagsval. Olli Luukkainen är rädd för att ojämlikheten i utbildningen ökar.
Skolföreståndarnas arbetsbörda ökar, noterade Martin Ahlskog då han framförde FSLgruppens kläm i OAJ:s fullmäktige. Fotot är taget på FSL:s fullmäktigemöte i november.
OAJ-fullmäktige:
Kunnande skapar grund för tillväxt – Vi har inte längre råd att pruta på utbildningen. Nu måste lärarna få koncentrera sig på jobbet utan ständigt hot om permitteringar, uppsägningar eller nedläggning av läroanstalter. Det här kräver lärarfacket OAJ-fullmäktige i ett uttalande från sammanträdet i Tavastehus den 19–21 november. Fullmäktige påminner om att proffsen inom utbildningen och fostran skapar en grund för tillväxt. Kreativitet, mod och kunnande står i fokus, när vi bygger upp en bättre framtid.
I uttalandet krävs att samhället håller fast vid resurserna för utbildning och fostran liksom även lärarnas behörigheter och utvecklingen av kunnandet. – Det är viktigt att lärarna också i framtiden har en högklassig utbildning och att de är tillräckligt många. Det här är en förutsättning för inlärning av god kvalitet. Lärarna på alla stadier bör kunna koncentrera sig på sitt jobb utan hot om permitteringar, uppsägningar och skolindragningar, fastslår OAJ-fulllmäktige.
Höstfullmäktige godkändes målprogrammet och godkändes verksamhetsplanen för åren 2015–2016. Inom intressebevakningen är fokus på att motarbeta permitteringar och nedskärningar. Organisationen ska arbeta för att ändringar som sker i lärarnas arbete också beaktas i anställningsvillkoren. Fullmäktige prövade på nya arbetssätt. Bland annat behandlades frågor i mindre grupper med mera diskussion. Fullmäktigeledamöterna och kanslipersonalen
diskuterade tillsammans hur verksamhetsplanen ska förverkligas i praktiken på lokal och regional nivå. F S L bestrider sju av sammanlagt 150 platser i fullmäktige. Utgående från initiativ från fältet framförde Martin Ahlskog FSLgruppens kläm gällande skolföreståndarnas ökade arbetsbörda. I klämmen, som godkände av fullmäktige yrkades på att OAJ skall följa upp den tid som skolföreståndarna sätter ner på rektorsuppgifter. OAJ kommer att arbeta utgående från
detta. Sebastian Lindqvist framförde i ett inlägg de uppenbara skillnaderna i kommunernas satsningar på IKT och konsekvenserna av detta för såväl lärarna som utbildningen. Hans inlägg, som byggde på det uttalande som nyligen godkändes av FSL:s fullmäktige, fick ett positivt mottagande och väckte livlig diskussion. Den största enskilda frågan som diskuterades under fullmäktige var reformen och finansieringen av andra stadiets utbildning.
OAJ:s försämrade ekonomi väckte också debatt. Försämringen beror främst på höjningen av arbetslöshetskassans medlemsavgifter. FSL brottas med liknande problem. – FSL-gruppen tackar för att förbundets medlemmar har visat oss förtroende. Vi upplever vårt uppdrag som givande och meningsfullt, säger Martin Ahlskog, som alltså är en av sju FSL-ledamöter i OAJ-fullmäktige. C-E Rusk
5
4.12.2014
Skolutveckling är små och systematiska steg Det pratas väldigt mycket skolutveckling i Finland just nu. En som också brinner för skolutveckling är Rolf Sundqvist, forskande skoldirektör i Pedersöre. När man vänder blickarna mot Sverige verkar det pågå otaliga projekt för att utveckla skolan, pedagogiken och lärarutbildningen. Problemet verkar vara att det pågår för mycket på en och samma gång. Men är det verkligen så? Själva ordet skolutveckling har tidigare inte legat högt på agendan här hemma, men nu verkar det vara mycket på gång. Utbildningsstyrelsen lanserade för några år sedan projektet Toppkompetens och nämnas kan också olika lärmiljöprojekt. Nu lyfts skolutveckling fram där orden systematik, fokusering och långsiktighet är centrala. – Skolan har så klart utvecklats kontinuerligt men det är först nu som det verkligen håller på att hända saker, säger Rolf Sundqvist, skoldirektör i Pedersöre.
Tydligare ramar Sundqvist hör till de som aktivt har gått in för att arbeta med skolutveckling. Förra läsåret tog han tjänstledigt och arbetade som forskare inom ramen för ett forskningsprojekt kring Pedagogiskt ledarskap och skolutveckling som leds av professor Michael Uljens vid Åbo Akademi i Vasa. Aktuellt nu i detta sammanhang är det finlandssvenska skolutvecklingsinstrumentet SKUTT – ett projekt som ska utveckla det pedagogiska ledarskapet och synliggöra verksamhetskulturen i skolan. – Nu är jag tillbaka som skoldirektör, men jag är fortfarande inskriven som forskare och doktorand vid Åbo Akademi. Jag följer upp skolutvecklingen i Pedersöre, så nu är jag alltså en forskande skoldirektör, säger Sundqvist och skrattar. Nu strävar han efter att som skoldirektör implementera de mål som har lagts upp i SKUTT i skolorna i Pedersöre. Men att utveckla verksamhetskulturen och det pedagogiska ledarskapet som i sin tur ska lyfta undervisningen och elevernas färdigheter i flera ämnen är ingen lätt uppgift. – Inom SKUTT och Toppkompetens har vi utarbetat tydliga ramar för hur man ska jobba med skolutveckling. Det kanske viktigaste som man hela tiden måste ha i åtanke är det handlar om långsiktigt arbete, säger han. Och fortsätter: – För att utveckla något måste man först stanna upp i vardagen och tänka efter och analysera. Vi måste rannsaka oss själva och ta reda på var vi står i dag och vart vi vill gå. Det är enligt den principen utvecklingsarbetet måste ske.
Ett steg i taget Att dela in utvecklingsarbetet i olika områden är något man har fokuserat mycket på i Pedersöre sedan skolutvecklingen tog fart på allvar i samband med projektet Toppkompetens 2012.
– Den stora utmaningen när man drar igång ett utvecklingsarbete är att man vill förbättra allt på en gång. Men det går bara inte. Inom vårt utvecklingsarbete har vi tydligt poängterat vikten av att ta små steg och utveckla ett område i taget och det är utifrån den strategin som vi arbetar i Pedersöre. – Kärnan är att man måste börja någonstans och det är nödvändigt om lärarna och rektorerna ska kunna förbinda sig till att arbeta vidare. Därför går det inte att säga specifikt var behovet av utveckling är störst. I fjol utarbetades utvecklingsplaner för varje skola och i våras fastställdes planerna och nu verkställs de. – Enligt lag ska alla skolor ha årliga arbetsplaner, men i Pedersöre har vi gått ett steg längre och inkluderar också utvecklingsplanerna i arbetsplanen. Så nu är de integrerade. Att utvecklingsplanerna blev klara i april har gjort att vi har haft tid att fundera och reflektera över dem och vad som vi ska börja ta fasta på under det här läsåret.
Tydligt och detaljerat Men hur syns det här i skolorna? Enligt Sundqvist har en del skolor valt att jobba med läsning och förståelse medan andra fokuserar på elevernas motivation eller samarbete med Hem och skola. – Oavsett vad man har valt att arbeta med är det viktigaste att man jobbar långsiktigt. Med små steg ska vi försöka få ta i ett stort maskineri och få det första kugghjulet att röra på sig. Sundqvist poängterar att varje utvecklingsplan är tydlig och detaljerad. Något utrymme för flummighet finns inte. Han tar fram en stort papper som visar hur en skolutvecklingsplan för en skola ser ut i Pedersöre. – Här finns mål, åtgärder, ansvar, tidtabell, utvärdering och mätning samt precisering. Varje skola väljer ett utvecklingsobjekt som följer ett månatligt schema under läsåret. Att jobba systematiskt är något som vi strävar efter och det här arbetet ska märkas av. – Det är en mycket detaljerad plan, vilket är en förutsättning att få till stånd en systematisk utveckling, säger han. Är lärarna med på utvecklingsarbetet? – En grundprincip i vår kommun är att vi har tagit med personalen från början. Det här handlar inte om att någon uppifrån börjar styra och kommer till skolan och säger vad de ska göra. Utvecklingsplanerna har utarbetats i samråd med rektorerna och lärarna och jag tror och hoppas att alla har tagit emot det på ett bra sätt, svarar Sundqvist.
Omvärderat sin roll Sundqvist tar delen om att stanna upp och rannsaka sig själv för att utvecklas på allvar. I sin roll som skoldirektör har omprioriterat
Rolf Sundqvist, skoldirektör i Pedersöre, arbetar aktivt för skolutveckling – något det talas mycket om i Finland just nu. – Skolutveckling handlar inte om att peka finger och påtala brister. Det handlar om att alla ska öppna sina sinnen och kollektivt se vad som kan göras bättre och på andra sätt, säger han.
sin arbetstid och fokuserar en stor del av energin på den pedagogiska utvecklingen. – Jag har ändrat min syn på skolutvecklingen och jag gör andra prioriteringar i dag än tidigare. Nu sätter jag mera tid på de pedagogiska frågorna och jag har prioriterat om i mitt arbete som skoldirektör. – Trots att jag sätter mer tid på pedagogisk utveckling har jag inte tagit över rektorernas jobb. Rollfördelningen är klar och när jag kommer ut och diskuterar ska rektorerna inte känna att det är jag som driver på det här och tar över, förklarar han. Han poängterar att skolutveckling inte handlar om att någonting fungerar dåligt och att det finns ett utbrett missnöjde mot någonting specifikt. – Skolutveckling handlar inte om att peka finger och påtala brister. Det handlar om att alla ska öppna sina sinnen och kollektivt se vad som kan göras bättre och på andra sätt. Den finländska skolan är utsatt för hård press utifrån och har höga förväntningar på sig. PISA-undersökningarna är ett exempel och alla skolor ska vara duktiga på allt. – För att ha redskap för att mota den yttre press som finns kan skolutveckling vara ett viktigt verktyg, tror Sundqvist. – För att kunna bibehålla professionaliteten och inte drunkna i allt måste vi som
arbetar inom skolan själva styra den pedagogiska utvecklingen. Annars finns det risk för att det går som i Sverige där det i långt är politikerna som säger vad skolan ska göra och inte tvärtom. – I Finland har vi inte hamnat där ännu men det är hela tiden viktigt att vi är tydliga från skolsektorn och är konkreta med vad vi gör. Skolutveckling baserad på forskning bidrar till att vi kan stå ännu rakare i ryggen och förklara vad vi gör och hur vi gör det, och varför vi gör det, säger han.
,,
Text och foto: Christoffer Thomasfolk
Vi måste rannsaka oss själva och ta reda på var vi står i dag och vart vi vill gå.
6
4.12.2014
KOLUMNEN Katarina von NumersEkman är modersmålslärare och finlandssvensk läsambassadör.
Dela gärna med dig Kära fantastiska lärare! Vi har träffats många gånger – i skolor och arbetsgrupper, på kurser, seminarier och mäs�sor. Och jag vill säga att du gör ett utmärkt arbete. Dina elever tycker om dig, de respekterar och litar på dig. På föräldramötena kan man höra föräldrarna viska med varandra om vilken tur det är att deras barn får gå i just din klass. Rektorn lyfter fram dina pedagogiska projekt i olika sammanhang och vill att du sitter med i gruppen som ska fundera på skolans framtid. Du fortbildar dig och tar in IKT och nya metoder i din undervisning – och sen får eleverna blogga om vad de har lärt sig. På väggarna i ditt klassrum hänger deras kreativa projektarbeten i långa rader. Ja, man kan bara beundra allt du åstadkommer. Om du har tur har du en eller flera kolleger som delar din entusiasm. När eleverna gått hem sitter ni i lärarrummet med era böcker och mappar och brainstormar kring nästa temahelhet. Ni testar kompanjonlärarskap och utarbetar undervisningsmaterial tillsammans. Om det uppstår en konflikt i ditt klassrum eller om du hamnar i någon annan knepig situation, är det naturligtvis din kollega du vänder dig till för att be om råd. Men alla gånger har du inte turen på din sida. Ibland är läraren i klassrummet intill inte alls lik dig. Ja, det är mycket möjligt att du blivit kollega med den vimsiga vikarien eller inkompetenta inhopparen. Det kan också hända att du delar arbetsrum med den unga och oerfarna, den nästanpensionerade och frihetslängtande eller den utmattade och fullständigt förtvivlade kollegan. Det jag nu vill fråga är, om du någonsin har funderat lite djupare på hur du förhåller dig till honom eller henne. Tänker du ibland att du inte ska lägga dig i vad som händer i din kollegas klassrum, fast du kan höra genom de tunna väggarna att det tycks vara lite si och så med arbetsron där inne? Låter du bli att visa ditt fina material för din kollega eftersom du anser att hon eller han inte ska åka snålskjuts på ditt arbete? Är du i själva verket så irriterad på din kollegas brist på professionalitet att du tycker det är bäst att ni håller er borta från varandra så mycket som möjligt? Det är mänskligt att känna på det viset. Men jag vill ändå utmana dig att tänka om. För jag tror att vi lärare ska vara generösa mot varandra. Det kostar dig ingenting att ta den där extra kopian och ge den till din kollega. Och förlorar du egentligen något på att ge henne eller honom tillgång till dina mappar och filer? En vänlig kommentar vid kaffebordet, en handräckning i en besvärlig situation eller ett erkännande av ett eget misslyckande kan betyda mer än du anar. Ja, jag vet att du kanske känner dig motvillig inför tanken, speciellt om kollegan hör till den negativa och bakåtsträvande eller oförskämt lata sorten. Men för den professionella läraren finns ett argument för att dela med sig som alltid håller: Du vill ju att alla elever i skolan, inte bara dina egna, ska få så god undervisning som möjligt. Eller hur? Och så kan det ju faktiskt hända att din kollega plötsligt, en stressig dag när du sitter och stirrar i din överfulla kalender, står där med något som hon eller han vill dela med sig av till dig. Då ska du tacka och ta emot. För kära fantastiska lärare, kom ihåg att det kanske inte är så himla enkelt att vara din kollega alla gånger.
A-kassan meddelar:
Nytt år för med sig ändringar Vi ber våra medlemmar att uppmärksamma följande vid årsskiftet: Årsskiftet för åter med sig ändringar i inkomstrelaterad dagpenning och dess utbetalningar. Först listar vi det som våra medlemmar som erhåller inkomstrelaterad dagpenning ska komma ihåg vid årsskiftet.
l
Om du förutom den inkomstrelaterade dagpenningen erhåller även någon annan förmån som dras av din dagpenning, ber vi dig skicka en kopia av den anmälan som du har fått av betalaren där förmånens belopp för 2015 framgår tillsammans med din ansökan i januari.
l
Om inkomst från ett företag har beaktats i betalningen av din inkomstrelaterade dagpenning på basis av beskattningen, ber vi dig skicka en kopia av din bekräftade personliga beskattning för 2013 senast i samband med din ansökan i januari.
l
Vi kommer även att få beskattningsuppgifter direkt från skatteförvaltningen vid årsskiftet. Vi ber dig kontrollera på arbetslöshetskassans webbplats hur dessa direktöverförda skatteprocenter kommer att höjas. Kontrollera även när du ska själv skicka ditt skattekort till oss. Även lagstiftningen kommer att förändras igen. Följande förändringar har planerats att träda i kraft 1.1.2015. Det föreslås att beräkningsregeln för den inkomstrelaterade dagpenningen ändras så att förtjänstdelen sjunker hos de personer vars lön överstiger 3 115 euro i månaden. Vidare föreslås det att den förhöjda förtjänstdel som betalas under tiden för sysselsättningsfrämjande service samt för 90 dagar sedan en lång arbetshistoria avslutats ska sänkas. Enligt den kunskap vi har i dag ska detta tillämpas på personer vars arbetsvillkor uppfylls när lagen trätt i kraft och vars lön som ligger till grund för den
inkomstrelaterade dagpenningen därför räknas om. Förändringen skulle inte gälla de dagpenningar som redan utbetalas. Arbets- och näringsbyråernas möjligheter att fokusera på utbudet av offentlig arbetskrafts- och företagsservice skulle förbättras genom att överlåta utredningen av hinder för att vara på arbetsmarknaden och frånvaro från sysselsättningsfrämjande service från arbets- och näringsbyråerna till arbetslöshetskassorna. Om lagändringen godkänns, kommer arbetslöshetskassan i framtiden att besluta om hur vissa särskilda situationer, t.ex. institutionsvård, påverkar utbetalningen av inkomstrelaterad dagpenning. Utredningar om varför den som får inkomstrelaterad dagpenning har varit frånvarande från sin sysselsättningsfrämjande service under några enstaka dagar skulle framöver skickas till arbetslöshetskassan, inte till arbets- och näringsbyrån. Frånvaron och dess orsak ska anges i ansökan om inkomstrelaterad dagpenning. Vidare ska anordnaren av sysselsättningsfrämjande service skicka en utredning om frånvarodagar till arbetslöshetskassan i efterhand. Arbets- och näringsbyrån skulle även i fortsättningen bedöma de faktiska möjligheterna av den som deltar i sysselsättningsfrämjande service att genomföra servicen som planerat, om frånvaron är långvariga eller drar ut på tiden. Familjedagvårdare skulle framöver ha rätt till arbetslöshetsförmåner av orsaker som jämställs med permittering när arbetet och löneutbetalningen avbryts, eftersom dagvårdaren inte har några vårdbehövande barn av orsaker som inte beror på dagvårdaren själv medan anställningsförhållandet annars är i kraft. Förändringen skulle inte gälla de familjedagvårdare som arbetar som företagare. För närvarande har inte den som har tagit arbets- eller tjänstledigt för att sköta ett annat arbete rätt till inkomstrelaterad dagpenning, om han/hon
permitteras från det arbete som han/hon har mottagit under ledigheten eller om detta arbete upphör innan arbets- eller tjänstledigheten upphör. Framöver skulle det vara möjligt att betala ut arbetslöshetsförmån för den ledighet som personen själv har ansökt om, förutsatt att personen har haft för avsikt att arbeta på annat håll under ledigheten, men han/hon blir arbetslös eller permitterad från detta arbete och inte kan återvända till sitt tidigare arbete under ledigheten. Arbets- och näringsbyrån ger ett utlåtande om dagpenningen till arbetslöshetskassan. För att åtgärda långtidsarbetslösheten föreslås utökad sektorsövergripande samservice för arbetssökande med utdragen arbetslöshet. Samverkansmodellen skulle innefatta kommunen, arbetsoch näringsbyrån och Folkpensionsanstalten. Förändringen skulle gälla arbetslösa som erhåller arbetsmarknadsstöd. För att främja sysselsättningen av långtidsarbetslösa ska även lönesubventionssystemet reformeras. Ytterligare information om dessa förändringar ges av arbets- och näringsbyråerna. Enligt propositionen skulle verkställigheten av systemet med utkomstskydd förenklas genom att vissa intyg som ska visas för arbets- och näringsbyrån slopas. Ytterligare information om vilka intyg som ska visas för arbets- och näringsbyrån även framöver fås av arbets- och näringsbyråerna. Vi kommer att informera om förändringarna på nytt efter att de har bekräftats och vi får närmare anvisningar om tillämpningen av förändringarna. Lärarnas arbetslöshetskassa önskar alla sina medlemmar ett fridfullt slut på året 2014 och allt gott för 2015! Marjaana Maisonlahti
Kassadirektör
7
4.12.2014
Öppna dörrarna för partierna! Finlands svenska skolungdomsförbund FSS vill att partierna ska ha möjlighet att besöka skolorna. Unga behöver direkt kontakt med partierna för att kunna ta del i landets politik och samhällsdebatten. – Att unga inte har rösträtt är inte ett argument för att partierna inte skulle vara aktuella för unga.
Att rösta i val är bara ett av flera sätt att påverka. Besluten och beslutsfattarna känns i många fall avlägsna för den vanliga medborgaren, vilket leder till att många låter bli att rösta, anser Cia Laine, förbundets ordförande. Förbundet anser att det är viktigt att uppmuntra unga till att bli
samhällsaktiva medborgare. Att ha politiker på besök, till exempel under morgonsamlingen, skulle föra både beslutsfattarna och beslutsfattandet närmare ungdomarna, vilket i sin tur skulle påverka valdeltagandet hos unga om några år, då ungdomarna får rösta i valen.
Klasstandem prisas av UBS
riksomfattande utbildningsevenemang inom undervisningssektorn
23–24.1.2015
Utbildningsstyrelsen har belönat projektet Improve Your English with PEOPLE – opiskele englantia henkilökohtaisen oppimisympäristön avulla vid Valkeakoskiopisto med kvalitetsutmärkelsen European Label, ett pris som delas ut årligen. Hedersomnämnanden fick projektet Lasten toiminnallinen kielileiri vid Jyväskylä universitet och projektet Klasstandem . Klasstandem är ett forskningsoch utvecklingsprojekt inom undervisningen i det andra inhemska språket vid Vasa gymnasium och Vaasan lyseo. Den har utvecklats i Vasa inom ramen för det fria bildningsarbetet och fr.o.m. år 2012 som ett pilotprojekt under namnet klasstandem i samarbete mellan det tvåspråkiga gymnasiecampuset i Vasa samt Åbo akademi och Vasa universitet. De finsk- och svenskspråkiga gymnasieeleverna har två gemensamma timmar per vecka så att en svenskspråkig lärare först undervisar gruppen på svenska och därefter en finskspråkig på finska.
Messukeskus, Mässcentrum Helsingfors
Roll in, unlock, pass out, work...
Varför nöja sig med en då man får
fler för samma pris?
369 ex. moms
249
REGISTRERA DIG! Registrera dig i förväg som besökare www.educamessut.fi Läs samtidigt mer om det omfattande föreläsningsprogrammet och utställarna. ÄKTA MÖTEN. GENUINA UPPLEVELSER. EN SMAKBIT AV FRAMTIDEN.
ex. moms
199 ex. moms
Stow away, lock down, roll back, plug in - synchronize and charge! 36
MONTHS
PRODUCT WARRANTY
UP TO
36
MONTHS
PRODUCT WARRANTY
36
MONTHS
PRODUCT WARRANTY
greentech.fi
+358 405090234 valuerecoverynordic@arrow.com
När kvalitet och säkerhet avgör... ...kontakta då SUOMEN OPETUSKALUSTE OY TAVELFABRIK PB 183, HAKUNINTIE 11 26100 RAUMO TEL. 02-83876500 FAX 02-83876555 suomen.opka@co.inet.fi www.opetuskaluste.fi * Äkta glasemaljerade skrivtavlor * Anslagstavlor * Draper-projektionsdukar * Tavelskensystem * AV-utrustning Vi betjänar också på svenska!
8
4.12.2014
”I mitt jobb hjälper jag till att skydda er säkerhet, hälsa och arbetsförmåga så att ni inte utsätts för olycksfall i arbetet och/eller arbetsrelaterade sjukdomar.
Ni ska ta kontakt med mig om ni blir osakligt bemötta, utsatta för hot och våld och i alla situationer när ni känner att er säkerhet eller hälsa är i fara.” Henry Gustafsson i ett infoblad som han lämnar på arbetsplatserna då han bekantat sig med dem.
Henry Gustafsson har en lång tjänstgöring som lärare bakom sig, men sedan ca ett år är han arbetarskyddsfullmäktig på heltid i Raseborg.
Arbetarskyddet kan handla om allvarliga schismer
Målet är att kunna jobba ihop I det gamla stadshuset strax invid torget i Ekenäs, en knytpunkt för Svenskfinland och staden Raseborg, i första våningen med ingång direkt från gatan ligger Henry Gustafssons kansli. Han jobbar som heltidsanställd arbetarskyddsfullmäktig i staden. Hans kansli ligger en bit från stadens övriga administration, men det är precis så Henry vill ha det. Arbetarskyddsfullmäktige kan nämligen ha känsliga ärenden på sitt bord. Ingen som har ärende till honom, eller till huvudförtroendemännen som sitter i samma lokal, skall behöva känna sig uttittad eller löpa risk att bli igenkänd och föremål för skvaller. Det har sina fördelar att arbetarskyddsfullmäktige och huvudförtroendemännen delar utrymme och biland ärenden. Exempelvis
en förestående varning kan ju naturligtvis hos arbetstagaren leda till ett sämre välmående, varvid ärendet behandlas som ett samarbete mellan arbetarskyddsfullmäktige och förtroendemannen. – Själva varningen är förtroendemannens sak medan jag hanterar välmåendefrågan. Vilka lösningar skall du försöka hitta? – Det är hela tiden frågan om samarbete mellan arbetsgivaren och arbetstagaren och att rätta till det som exempelvis förorsakat varningen, eller vilken övrig brist på välmående som helst. När en arbetstagare får en varning är det ju första steget till avsked. Förseelsen ska vara så allvarlig att det finns fog för en varning. – En konflikt uppstår emellertid inte endast mel-
lan arbetstagare och chef. På en stor arbetsplats finns det alltid många viljor. Arbetarskyddsfullmäktige är fullt sysselsatt. Processerna pågår en lång tid, i normala fall rentav månader. Det klassiska arbetarskyddet som handlar om t.ex. stabila räcken och sandning på gården under vintern, råkar Henry inte så mycket ut för, eftersom arbetsplatserna är uppdelade mellan honom och två andra deltidsanställda arbetarskyddsfullmäktige. För Henrys del handlar det främst om förebyggande säkerhet och han representerar de anställda på t.ex. skolor, daghem, kanslier, socialbyrån och så vidare. Det kan finnas många olika fackliga tillhörigheter på de arbetsplatser han ansvarar för. – Skolan är som arbetsplats stor. Under sommaren är det inte många lära-
Trakasserier bör anmälas och åtgärdas Raseborg har uppgjort ett schema för behandlingsprocessen vid osakligt bemötande och trakasserier. Då arbetstagaren själv upplever eller bevittnar osakligheter har han/hon en skyldighet att utan dröjsmål ta upp saken med sin förman. Ifall förmannen är den som behandlar osakligt vänder man sig till följande förman. Efter detta kan företagshälsovården eller arbetarskyddsfullmäktige kopplas in för stöd och rådgivning.
Arbetsgivaren är skyldig att ingripa så snart misstanke om osakligt bemötande föreligger och gör upp en åtgärdsplan. Om planen ger önskat resultat sker en uppföljning enligt denna. Om situationen fortsätter uppdateras åtgärdsplanen och uppföljs vid önskat resultat. Vid upprepade osakligheter går ärendet vidare, eventuellt till arbetarskyddsmyndigheter och polis, ifall misstanke om brott mot arbetarskyddslagen.
rärenden, men då hösten kommer ökar de i antal. Då kommer man samman och skall inleda arbetet med kollegerna. Då börjar det hända igen. När skrider du till verket? – Jag gör det inte på eget initiativ utan först då arbetstagaren ber mig agera för att få stöd. Först hör jag bägge parter för att få en bild av vad som har hänt. Ofta upplever någon att någon annan är besvärlig och svår att samarbeta med. Då kan jag också komma in i situationen. – Det kan också vara dessa två personers chef som tar kontakt med mig. Jag är då skyldig att föra samtal med dem och försöka komma med en lösningsmodell. – Målet är alltid att kunna jobba tillsammans trots problemen. Det bör gå att samarbeta. Och genom att sitta ner och diskutera kan problemen lösa sig. Utan ingripande och medlande kan ett litet missförstånd växa sig större och större och medföra allt värre konflikter. Arbetarskyddsfullmäktiges starka sida är att vara neutral och höra bägge parter för att skaffa sig en bild av var problemet finns. – Min situation kan vara svår om jag inte lyckas nå de inblandade och läget förblir låst. Vad händer då? – Då diskuterar jag en-
skilt med de inblandade och i värsta fall går ärendet vidare. Tills vidare har jag lyckats undvika att föra ett ärende till regionförvaltningsverket, som i så fall tar kontakt med arbetsgivaren. Min roll är nog att försöka hålla en tvist i schack. Om en hel arbetsplats fungerar uselt kan man ta in arbetsplatskonsulter. – Ifall en arbetstagare gör en skrivelse till staden sätts en process igång. Då blir det ett ”ärende” som involverar stadens personalchef och jurister. Det här försöker jag på alla sätt undvika. Ofta är det gammalt groll som ligger i bakgrunden för en schism mellan två personer på jobbet. – Man glömmer ju inte en oförrätt. Men som arbetstagare måste man se framåt och lämna en förgången besvärlig situation bakom sig. – Det finns ingen total rättvisa på jobbet, säger Henry. – En rektor är ansvarig för att verksamheten på skolan skall fungera så bra som möjligt för alla som jobbar i skolan och för eleverna och föräldrarna. Samarbetet måste fungera. Rektorn kanske måste fatta beslut som för en arbetstagare kan kännas negativa. Rektorn är dock skyldig att ha en helhetssyn och fatta beslut som för henne eller honom känns bäst. Alla kan inte alltid vara med om att
bestämma. En enskild lärare har många kontaktytor i jobbet. Rektorn, kolleger, föräldrar och elever. Vilken av dessa syns mest i ditt jobb? – Nog är det samarbetet mellan rektor och arbetstagare, säger Henry och til�lägger att han inte sköter ärenden som direkt gäller dåligt fungerande samarbete mellan lärare och elever. Det är arbetsgivaren som har en skyldighet att agera om en lärare känner sig utsatt av sina elever. – Indirekt kan jag ändå ha dessa ärenden på mitt bord, eftersom läraren mår dåligt på grund av det hon eller han får utstå. Det förekommer också att mötet med föräldrar kan bli ett arbetarskyddsärende. Ett hypotetiskt exempel, som dock kan ha verklighetsbakgrund: en rektor har sammankallat till ett möte med två elevers respektive föräldrar. Under samtalets gång kan det hända att föräldrarna ryker ihop vilket kan polisanmälas. Då är det ett polisärende, men indirekt ett arbetarskyddsärende då våld är inblandat. – Det är ett extremfall. Konflikterna kan dock vara mycket invecklade ibland, säger Henry. Text och foto: Tom Ahlfors
ÅRGÅNG 40 (121). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, besöksadress Magistratsporten 2, 00240 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, 050–5160675, e-post carl-erik.rusk[at]fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors[at]fsl.fi. PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark[at]fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist[at]kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,60 euro/spaltmm, fyrfärg 3,05 euro/spaltmm. PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2014.