Läraren 15 2013 issuu

Page 1

1894–2013

120 årgången

Tom Ahlfors

15.8.2013 Nr 15 Kiuru vill sätta tak på klasser

Undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) vill ha en lag på maximistorleken för en skolklass, skriver Hufvudstadsbladet i mitten av juli. – Vi har under den här regeringsperioden velat satsa mer på att förminska klasstorlekarna än förr med ekonomiska morötter. Men nog är det märkligt om man då inte ska kunna skriva det också i lagtext, säger ministern i en intervju. Därmed uttrycker hon sitt stöd för krav, som har lyfts fram bl.a. av lärarfacken OAJ och FSL. Kiuru vill också utreda om det finns sätt att stöda de skolor där man i ett tidigt skede kan skönja någon form av segregering i skolresultaten. Tidigare undervisningsministern Jukka Gustafsson lyfte fram möjligheten att ta i bruk positiv diskriminering till skolor, som t.ex. verkar i utsatta miljöer och där inlärningsresultaten släpar efter. (FNB-CER)

Freund förhandlar om lärarnas löner Pol.mag. Hannu Freund (45) har utnämnts till ansvarig förhandlingschef för anställningsfrågor inom undervisnings- och bildningsväsendet vid Kommunarbetsgivarna KT. Freund har arbetat vid KT sedan år 2000, senast som arbetsmarknadsombudsman. Före det arbetade han vid Kommunförbundet. Hannu Freund tillträdde sin nya befattning i början av augusti då föregångaren Vuokko Piekkala blev arbetsmarknadsdirektör vid Kyrkans arbetsmarknadsverk.

Återanvänd dina kalenderpärmar Har du fått Lärarkalendern 2013-2014? Alltså kalendern med de lila pärmarna. Nytt för i år är att vi återanvänder pärmarna under nästa läsår. Du ska alltså spara dina lila kalenderpärmar till Lärarkalendern för läsåret 2014-2015. Det här har vi beslutat bland annat med hänsyn till miljön. Inför nästa läsår distribuerar vi därför endast kalenderns innehållssidor. Nya medlemmar får förstås också pärmar till sina kalendrar. Du som är pensionerad medlem kan beställa ett exemplar av Lärarkalendern via anita.stark@fsl.fi. Om du har synpunkter på kalendern, får du gärna mejla martina.landen-westerholm@ fsl.fi.

Kongressen präglar FSL:s arbetsår

Med lärplattan i högsta hugg Fingret på tidens puls har man i högsta grad i Pojo där alla elever i en hel skola vid terminens början förses med varsin egen pekdator. Jennie Ahtola som är rektor för skolan tar det hela med ro. – Vi ska nog också använda papper och penna, säger hon. Läs mera på sidan fem.

Förberedelserna inför FSL:s förbundskongress i juni 2014 i Helsingfors har kommit igång på allvar. Förbundsordförande Dan Johansson leder arbetet i styrelsen, som axlar ansvaret för kongressförberedelserna. Johansson har inlett sitt sista arbetsår som ordförande. I augusti 2014 har FSL en ny ordförande. Mera om kongressen och den förestående ordförandekampen på sista sidan.


2

23.5.2013

ledareN Chefredaktör Carl-Erik Rusk.

Måttfulla tider

Pensionerade arbetsgivarprofilen Tapani Kahri lär ha sagt att visslan ljuder först när det finns tillräckligt med tryck i pannan. Han syftade på att resultat kan nås i förhandlingar först när trycket är tillräckligt starkt. Uttrycket lämpar sig väl för dagens situation. Prognosmakarna talar om allt sämre tider och dystra nyheter speciellt från industrin följer på varandra. Samhällsekonomin är i kris och det krävs åtgärder av olika slag för att rätta till situationen. Trycket ökar också inom regeringen, som tvingas utstå allt fränare kritik. Samtidigt dalar de två stora regeringspartiernas, alltså Samlingspartiets och Socialdemokraternas, popularitetssiffror. Nu efterlyses resoluta drag från regeringens sida. Detta gäller också arbetsmarknadens avtalsförhandlingar, som egentligen inte hör till regeringens domäner. Så var det inte tidigare, där trepartsförhandlingar om arbetsmarknadsuppgörelser närmast kunde betecknas som rutin. Arbetsgivarna har emellertid uttalat ett tydligt nej till fler inkomstpolitiska helhetsuppgörelser av gammalt snitt och arbetsmarknaden har blivit mera mosaikartad. En del mosaikbitar har dock haft en central prägel. Senast i våras gjordes ett tappert försök att åstadkomma en stabiliserade och täckande helhetsuppgörelse, som skulle bidra till ökad stabilitet på arbetsmarknaden. Trycket var för svagt och visslan ljöd inte. Men nu har trycket ökat och Finlands näringsliv EK har öppnat för förhandlingar om en central uppgörelse. Arbetstagarna välkomnar en central uppgörelse i stället för en svårförutsägbar avtalsrörelse på förbunds- eller branschnivå. Förhandlingarna på förbundsnivå skulle sannolikt pågå under hela hösten och vintern. EK har via sina verkställande direktör Jyri Häkämies talat om extremt måttliga löneförhöjningar, medan bl.a. FFCbasen Lauri Lyly har sekunderat genom att tala om måttliga påslag. Tiden får utvisa vad dessa begrepp innefattar. Ett nollavtal lär dock inte bli aktuellt. I själva verket kan det visa sig att löneförhöjningarnas storlek inte blir den avgörande frågan, när förhandlingarna om en central uppgörelse kommer i gång på allvar. Arbetsgivarna kommer med stor sannolikhet att skjuta in sig på att löneförhöjningarna, som alltså sannolikt blir njugga, ska fördelas lokalt. De allmänna förhöjningarna hör hemma i historiens gigantiska skräpkorg och istället ska lokala prioriteringar tas över. Det här utgör bakgrunden till t.ex. OAJ- och FOSU-basen Olli Luukkainens kommentar om att lokala potter kan komma på fråga, men endast vid sidan av allmänna förhöjningar. Också andra fackliga ledare har uttryckt liknande tankar. Misstron mot arbetsgivarnas intentioner är stor. Ledande politiker har vädjat till arbetsmarknadens organisationer om att dessa på allvar måtte syna möjligheterna till en central uppgörelse. Statsminister Jyrki Katainen har gett halva löften om att regeringen kan överväga åtgärder, som ökar löntagarnas köpkraft, ifall den måttfull central uppgörelse kan nås. I praktiken handlar det sannolikt om inflationsjusteringar av skatteskalorna. Den inhemska köpkraften behövs minsann just nu, när exporten inte drar. Centrala uppgörelsen har varit illa sedda speciellt i arbetsgivarkretsar. Nu ljuder andra tongångar. Trepartsöverenskommelser och centrala uppgörelser är åter aktuella, för i kristider kan de visa sig vara riktigt dugliga verktyg.

OAJ vill precisera stadgandena om lärarnas maktbefogenheter Regeringen presenterade i början av juni de omtalade ändringarna i lagstiftningen gällandeundervisning och elevvård inom den grundläggande utbildningen och andra stadiet. Avsikten är att främja arbetsron i skolan för att öka elevernas välfärd och delaktighet. Inom elevvården satsar man på förebyggande åtgärder. Elevvårdstjänsterna för gymnasieelever och studerande i yrkesläroanstalter förbättras. – Utgångspunkten för att ordna grundläggande utbildning är en högklassig och trygg närskola. För att nå det målet föreslås nya metoder för att förbättra arbetsron i skolor och läroanstalter och för att främja välfärd och delaktighet, säger undervisningsminister Krista Kiuru (SDP). Hennes föregångare Jukka Gustafsson satte igång projektet, som nu är inne på sluttampen. Inte endast regeringspartierna, utan också oppositionen välkomnar reformen. Frågan om arbetsro och lärarnas maktbefogenheter blev ju högaktuell tack vare den uppmärksammade incidenten i det finska högstadiet i Alphyddan i Helsingfors i våras. – Disciplinära åtgärder, regler och övervakning är bara en del av de många faktorer som påverkar arbetsron i skolan. Att ta hand om eleven, delaktighet, växelverkan samt förtroende mellan elever, lärare och föräldrar är också viktiga då man bygger upp en trivsam och

lugn vardag i skolan. Förslaget ger lärarna och rektorerna större befogenheter att ingripa i störande uppförande. Metoderna blir mer pedagogiska och förebyggande, lovar Kiuru. En bestämmelse om fostrande samtal, som är en ny pedagogisk metod genom vilken man kan ingripa i och förebygga störande och olämpligt uppförande hos en elev skall enligt förslaget införas. Även bestämmelserna om hur en kvarsittning genomförs preciseras, bl.a. kan eleven enligt förslaget åläggas att utföra skriftliga och muntliga uppgifter eller övningar. I förslaget betonas elevens skyldighet att ersätta skador som eleven själv förorsakat. Eleven kan också av pedagogiska skäl åläggas att städa upp sådan oreda som han eller hon orsakat. Lärarnas och rektorernas befogenheter att granska elevens eller studerandens ägodelar skall enligt förslaget gälla föremål eller ämnen vars innehav är förbjudet i lag eller på annat sätt farliga, eller ämnen som det inte finns någon godtagbar orsak att hämta till skolan. Dessutom föreslås att rektorer och lärare får befogenhet att omhänderta farliga föremål och ämnen. Granskning av en elevs saker förutsätter en motivering och att det är uppenbart att eleven innehar ett förbjudet ämne eller föremål. Två vuxna bör vara närvarande, och eleven har rätt att välja den ena. Vid granskningen bör finkänslig-

het iakttas och personlig integritet respekteras så långt som möjligt. Lärarfacket OAJ är i stora drag tillfreds med regeringens proposition, men efterlyser en del preciseringar, bl.a. gällande rektors befogenheter att avstänga en elev från undervisning i tre dagar i den grundläggande utbildningen. OAJ har drivit på en sådan möjlighet, men regeringen har inte tagit till sig argumentationen. – Det handlar om att trygga inlärningsmiljön och arbetsron i extrema fall. Alltså i fråga om grovt våld, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. En karens om tre dagar äventyrar enligt OAJ inte elevernas rättsskydd eller fullföljandet av läroplikten. Om eleven hamnar på efterkälken i undervisningen har hen rätt till stödundervisning. Luukkainen vill också att riksdagen preciserar stadgandena om lärarnas befogenheter, när det gäller att trygga säkerheten och arbetsron. – Riksdagen bör tydligt markera att det är förbjudet av mobba och störa undervisningen. Lagändringarna som gäller arbetsron i skolan är avsedda att träda i kraft 1.1.2014 och de ändringar som gäller elev- och studentvården från och med ingången av augusti 2014. C-E Rusk

Delade åsikter om förlängd läroplikt – Tja, varför inte förlängd läroplikt om åtgärden förhindrar utslagning och marginalisering. Lärarfacket OAJ stöder undervisningsminister Krista Kiurus (SDP) förslag om att läroplikten förlängs med ett år. Kiuru lanserade sitt förslag i början av juli. – Förlängningen skulle få så många ungdomar som möjligt att skaffa sig en examen, säger OAJ:s ordförande Olli Luukkainen. Enligt Luukkainen är det sämsta en ung person kan göra att stanna hemma. Det leder ofta till passivisering och marginalisering. Om man har en examen är det lättare att få jobb. – Vi måste tillgripa alla medel för att få ungdomarna att söka sig till fortsatta studier genast efter grundskolan, säger Luukkainen. Han anser emellertid att den förlängda läroplikten endast skulle gälla unga, som inte söker sig till vidare studier efter grundskolan. I Finland upphör den nioåriga läroplikten när man slutfört grund-

skolan eller fyller 17 år. Kiurus förslag är inte nytt. Socialdemokraterna har tidigare i flera repriser lyft fram möjligheten att förlänga läroplikten. Men Kiuru lär få svårt att få hela regeringen att ställa sig bakom förslaget. Signalerna från Samlingspartiet är inte uppmuntrande. Raija Vahasalo, ordförande för riksdagens kulturutskott, tror inte att en reform av detta slag leder till förväntade resultat. – Alla passar inte i skolbänken, säger hon. Hon vill hellre satsa på läroavtalsutbildning, jobbverkstäder och extra frivilliga studier i åk 10. Studiehandledningen borde också ges ökad uppmärksamhet, anser Vahasalo. Olli Luukkainen utvecklade sitt resonemang om den förlängda läroplikten i ett tal i Nyslott i början av augusti. Han anser att en eventuell förlängning av läroplikten bör gälla endast unga, som inte söker sig till vidare studier efter

grundskolan. Luukkainen lyfte i stället fram möjligheten att knyta socialskyddets nivå till avlagd examen på andra stadiet. – Om en ung person inte ansöker om studieplats efter grundskolan bör dennas socialskydd verkligen vara på samma nivå som för en person som har avlagt examen på andra stadiet, frågade Luukkainen retoriskt. Hans svar är nekande. Han anser att socialskyddet bör sporra till arbete och studier. Om man knyter socialskyddet till examina stärks ungdomarnas motivation för studier. – Allra viktigast är att unga utbildar sig också ifall den valda branschen inte passar samman med samhällets prognoser om arbetskraftsbehov. Utbildning är det bästa sättet att förebygga marginalisering, säger Luukkainen. C-E Rusk


3

23.5.2013

Fel permittera lärare då arbetet i skolan är avbrutet

ORDförord

Lågtryck Förra veckan fick vi ta del av finansminister Jutta Urpilainens budskap om att det Välståndsfinland vi tagit för givet aldrig kommer åter. Hon redogjorde för finansministeriets förslag till statsbudget för nästa år och talade om att strukturella åtgärder behövs och att de drabbar alla och att de kommer att göra ont. Att Finland halkande balanserar på det sluttande ekonomiska planet och statsskulden växer är det väl ingen som betvivlar. Urpilainen är inte ensam i regeringen om att agera dysterkvist. Ministrarna har kraxat som olyckskorparna en tid redan och de har varit samstämmigt vaga då det gäller att konkretisera vad de avser. De försöker ingjuta krismedvetenhet i oss alla men det är allt annat än lätt att ta till sig det oklara budskapet. I ministeriets budgetförslag finns igen nedskärningar av statsandelarna till kommunerna. Staten har under flera år belastat våra kommuner med nya uppgifter och nu är dessa en god bit över femhundra till antalet. Samtidigt har man flyttat allt mera av det ekonomiska ansvaret på kommunerna. Vi tvår våra händer, så gör vad ni vill är vad staten i själva verket säger till de kommunala beslutsfattarna. Det är ett ganska skenheligt spel som regeringen kör. Man låtsas ta ansvar men överlåter de obehagliga besluten åt andra. För utbildningens del är detta inga goda nyheter. Skolan hör tillsammans med kultursektorn och den tekniska sidan till de kommunala uppgifter som inte har starkt skydd i lagen och därför kommer undervisningen lätt och fort i skottlinjen när den ”omvända sparbössan” skjuter skarpt. Större klasser, färre skolor, längre och sämre skolskjutsar är vid sidan av allehanda nedskärningar i utrustning och läromedel det som vi har att vänta på många håll. I budgetförslaget finns 60 miljoner euro för

minskande av gruppstorlekar i skolorna. Det är bra och utgör en fortsättning på tidigare års satsningar. Men också här finns skenhelighetens bockfot med i spelet. Allt färre kommuner kommer att kunna ansöka om pengarna, eftersom det förutsätts att inga indragningar görs. Nu premieras de kommuner som redan har råd med mindre grupper och de som kämpar med svårigheter blir utan hjälp. Det vore trots allt bättre att baka in miljonerna i enhetspriset så att medlen kunde komma alla till del. Trots fagert tal om jämlikhet och likvärde inom utbildningen i regeringsprogrammet går vi med regeringen i spetsen mot ännu större skillnader i utbildningskvalitet. Decentraliserad resurstilldelning raserar den jämna utbildningsstandard som hittills varit Finlands varumärke nummer ett här hemma och ute i världen. Förlorarna är barn och unga i våra skolor.

Dan Johansson är ordförande för FSL.

Permittering bör gälla arbetstid och lärare kan inte permitteras då skolarbetet är avbrutet, fastslår Arbetsdomstolen i ett domslut som offentliggjordes i juni. Det var lärarfacket OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU som hade anhängiggjort ärendet, som berörde Lempääläs (sv. Lembois) permittering av lärare under påsktiden år 2010. Klagandena ansåg att det handlade om en s.k. okynnespermittering. Arbetsdomstolen var inne på samma linje och dömde kommunen till böter för brott mot tjänstekollektivavtalet. Också Kommunarbetsgivarna KT dömdes till böter för att inte ha fullföljt sin övervakningsskyldighet. Lempäälä och KT ålades dessutom att betala organisationernas rättegångskostnader. De berörda lärarna får retroaktivt lön för permitteringstiden. Lempäälä permitterade lärare under påsken, så att permitteringen gällde två arbetsdagar, medan tjänsteinnehavarna gick miste om lönen för sex dagar. Domstolen konstaterade att för lärarnas del är undervisningsarbetet avbrutet under påsken och då kan permittering enligt gällande avtal inte verkställas. Arbetsdomstolen konstaterade dessutom att tjänstemän inte kan permitteras under sådan tid, då arbetsuppgifternas volym är som minst. Permittering och avbrott i löneutbetalningen måste stå i balans till varandra. OAJ:s förhandlingsdirektör Juha Jäske betecknar domslutet som synnerligen vägande. – Domslutet visar att okynnespermitteringar står i strid med såväl avtal som lagstiftningen. Det här har en stor betydelse i en tid, där permitteringshot från kommunernas sida åter blir mera allmänna.. Domslutet sätter stopp för försök att permittera lärare under tider, då skolarbetet är avbrutet, säger Juha Jäske. Han talar här om sommartid och påsk, men också höst-, jul- och sportlov. OAJ:s ordförande Olli Luukkainen talar också om ett principiellt viktigt domslut. – Förhoppningsvis blir det slut på kommunernas tricksande med permitteringar av denna typ, sade Luukkainen på en presskonferens inför skolstarten. Också Enontekis permitterade sina lärare under påsken 2009. OAJ kommer att återkräva retroaktiv lön för de permitterade lärarna. C-E Rusk

Nästa nummer av Läraren utkommer den 22 augusti.

Stor svensk friskolekonkurs sätter systemet i gungning Sverige har upplevt sin största friskolekonkurs. Friskolekoncernen JB Education meddelade i juni om konkursförfarande. Konkursen berör 27 grundskolor och gymnasier. Personalen uppgår till ca 1 900 personer. Vid konkursutbrottet fanns dock 36 skolenheter. JB Education har emellertid redan tidigare inlett arbetet med att krympa kostymen, så att koncernen redan före konkursen fattat beslut om nedläggning av elva skolor. Koncernen, som 2012 totalt omsatte ca 1,3 miljarder kronor, omfattar totalt 13 bolag, varav 11 bolag försatts i konkurs. Kampen om elever och studerande är ställvis stenhård i vårt västra grannland. JB Education, tidigare John Bauer, anger sviktande elevunderlag som orsak till att skolverksamheten avvecklas. Enligt uppgift lär friskolekolkoncernen ha tappat ca 50 procent av sina elever under en tvåårsperiod. Åtta gymnasier och en grundskola kommer att läggas ner och

det är fortfarande ovisst vad som händer med ytterligare tre skolor. Resten av skolorna kommer att drivas av nya ägare.

Riskkapitalbolag JB Education ägs sedan 2008 av det danska riskkapitalbolaget Axcel. Lärarfacken Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund togs på säng av konkursbeskedet. – Överraskningen ligger i omfattningen. Det här är en otroligt traumatisk situation för både lärare och elever. säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet i en kommentar till Aftonbladet. På Lärarnas riksförbund är tongångarna också synnerligen kritiska. – Skattepengar har där använts för egen ekonomisk vinning. Det är dags att tänka om, säger för sin del Bo Jansson, ordförande för Lärarnas Riksförbund. Han kräver en total genomgång av hela friskolesystemet, som han

anser har havererat. – Det har sannerligen varit ett beräknande agerande från koncernens sida att först tala om att de avsåg att sälja sina skolor, men att vänta tills sommarlovet hunnit börja med att försätta bolaget i konkurs. Nu visar man sitt rätta ansikte genom att ställa lärare på bar backe. Det finns inga garantier för lärarna för att köpen ska genomföras och deras arbetstillfällen ska räddas, säger Jansson. Här syftar han på att koncernen i slutet av maj meddelade om sin avsikt om att sälja skolorna, medan konkursbeskedet följde ett par veckor senare.

Pengar framför pedagogik Lärarnas riksförbund har synat hela bolaget i sömmarna och har funnit många märkligheter. Så här låter det när Bo Jansson reder ut begreppen: – Det konkursdrabbade företaget JB Education AB är en del i en komplicerad bolagskedja. JB Edu-

cation är moderbolag till ett stort antal dotterbolag som bedriver skolverksamhet i hela Sverige. JB Education AB ägs i sin tur av ett svenskt företag som heter Instruo Holding AB. Kedjan fortsätter med att detta företag ägs av ett utländskregistrerat företag som heter Education Invest AB som till 92 procent ägs av det danska riskkapitalbolaget Axcel Management A/S. Slutsatsen blir att svenska barns undervisning och svenska lärares arbetssituation i praktiken styrs av monetära intressen från andra länder i en bolagskedja fjärran från den pedagogiska mångfalden!

Utanför granskningen Ett speciellt drag i sammanhanget är att statliga tillsynsmyndigheten Skolinspektionen i början av året granskade JB-koncernens gymnasier utan att finna tecken på en ekonomisk kris. SVT intervjuade i början av augusti Ann-Marie Begler, generaldirektör för Skolinspektionen

och visade henne dokument som bekräftar att det finns ett underskott om över en miljard kronor i JB-koncernens konkurs. Ann- Marie Begler säger att Skolinspektionen i första hand synar kvaliteten och att skolorna följer lagen. Ekonomin är sedan ett litet annorlunda kapitel. – Många gånger rör det sig om komplicerade ekonomiska strukturer i de koncerner som finns, och det är inte helt enkelt att göra de granskningarna. Det är också en ganska ny uppgift för den här myndigheten, säger Begler. Hela friskolekonceptet sjösattes med den goda avsikten att öka konkurrensen och den pedagogiska mångfalden. Men utvecklingen har gått mot stora skolkoncerner, som ofta drivs av riskkapitalbolag. Pedagogiken har satts på undantag och den snöda mammon har kommit att dominera friskolefältet. C-E Rusk


4

23.5.2013

Vi måste snacka mera finska – Finskan är utmanande på många sätt, säger Ingelisa Wikholm, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen. Hon är själv finsklärare i grunden och jobbar med språkundervisning i allmänhet och finskundervisning i synnerhet. Hon har knappast problem med finskan, men nog med finskundervisningen i Svenskfinland. Utmaningen ligger självfallet i att Svenskfinland är språkligt sett oerhört heterogent, vilket avspeglas också i finskundervisningen. Då talar vi om innehåll, upplägg och också bedömningen av elevernas prestationer. – Det är fel att tala om stora skillnader enbart mellan regionerna. I själva verket handlar det också om skillnader mellan kommunerna och tom. mellan de olika skolorna i kommunerna, dvs. det finns enspråkigt svenska elever i huvudstadsregionen och det finns tvåspråkiga elever på de områden man traditionellt betraktar som enspråkigt svenska orter, försäkrar Ingelisa Wikholm, som kom till UBS för ca två år sedan. Hon hann jobba länge som finsklärare först i högstadiet i Korsholm och senare Höjdens skola i Raseborg. – Här fanns vissa likheter eftersom det i bägge fallen handlade om skolorna i dominant svenskspråkiga områden. Höjdens skola finns ju faktiskt i starkt svenskspråkiga Tenala. Men det fanns också skillnader, eftersom eleverna i Korsholm mera följde med rikssvenska medier, medan tenalaeleverna följde finlandssvenska och finska medier, säger Wikholm, då vi halkar in på ett resonemang om det språkliga bakgrundsbruset. Bakgrundsbruset ändrade dramatiskt karaktär, när Wikholm senare sökte sig till Vanda och Esbo. – Situationen i huvudstadsregionen är ju helt en annan än i dominant svenska områden. Men det är viktigt att komma ihåg att också på dessa orter finns enspråkiga svenska elever, som kommer till skolan med synnerligen begränsade kunskaper i finska. Alla är ingalunda tvåspråkiga, säger Wikholm. Hon har jobba med såväl nybörjare som äldre grundskolelever. Hon känner alltså till hur det är att ta sig an elever, som tar sig an finskan från en genuin nybörjarnivå. – Vi måste ställa oss frågan hur vi från myndigheternas sida kan stöda både klasslärare och ämneslärare, som möter denna utmaning. Hur komma ifrån den onödiga respekten och rädslan för finskan och förmå eleverna att inse att kunskaper i finska faktiskt är nödvändiga i vårt land. Hon nämner strax tre ting för att komma över dessa onödiga trösklar. – I skolan ska man prata, prata och åter prata på finska. Jag ser ingen annan utväg än att finskundervisningen, eller för all del all språkundervisning, blir mera kommunikativ. Wikholm har en viktig position när det gäller att främja just detta tänkande. På gång är ju en reform av läroplansgrunderna för grundskolan, och senare gymnasiet, och det är Utbildningsstyrelsen som leder detta arbete. I fråga om finskan, som utgör ett oomkullrunkeligt kärnämne i de svenska skolorna, har det svenska läroplansarbetet en nära koppling till arbetet på finskt håll. Det är endast finskan och modersmålet och litteraturen som har egna svenska läroplansgrupper, men dessa grupper arbetar i nära samarbete med de finska motsvarande arbetsgrupperna. I grupperna sitter inte endast

Finskan måste bli mera kommunikativ, resonerar Ingelisa Wikholm.

tjänstemän från Utbildningsstyrelsen, utan också lärare, forskare och företrädare för lärarutbildningen. – Jag utgår från att de kommunikativa färdigheterna betonas starkare än tidigare i läroplansgrunderna för språken, säger Wikholm Det leder automatiskt till ett resonemang om bedömningen. Det är uppenbart att tiden, då lärarna med röd penna tog sig an korrigerandet av elevernas prestationer, är snart slut. När man anträder stigen mot kommunikativa färdigheter blir det svårt att bedöma rättvist och exakt ange vad som är rätt och fel. Bedömningen byter skepnad, så att bedömningskriterierna som ligger till grund för vitsordet kan komma att kompletteras med nivåer för det språkliga kunnandet. Elevernas självvärdering kommer också med i bilden. Och det låter ju riktigt bra, men så är vi tillbaka i resonemanget om att finskan är utmanande. Det gäller inte minst bedömningen, eftersom undervisning förmedlas på tre nivåer i de finlandssvenska skolorna. Vi talar alltså om A-finska, B-finska och modersmålsinriktad finska (mofi). Det finns alltså tre läroplaner för finskundervisningen. Finlandssvenska skolor satsar på språkundervisning, så att eleverna läser två långa språk, medan finska elever i regel läser ett långt språk. I grundskolan läser den stora majoriteten av eleverna i riket finska som A1-språk eller som modersmålsinriktad finska. Mofielevernas andel varierar starkt, men i huvudstadsregionen handlar det grovt taget om ca två tredjedelar av alla elever. Ingelisa Wikholm talade tidigare om nivåer för det språkliga kunnandet som komplement till konkreta kriterier för bedömningen av eleverna. Gäller det finskan också, trots att det finns tre olika varianter? – Javisst, men situationen är onekligen utmanande inom finskan. Vitsorden fung-

erar som markering för ett kunnande på en viss nivå för en enskild lärokurs. Hur jämför man vitsorden för en mofi-elev och en elev som har läst A-finska? Vitsordet för två elever kan vara samma men kriterierna som ska uppfyllas för vitsordet är olika, säger Ingelisa Wikholm. Då hänvisar hon bl.a. till att omkring 20 procent av examinanderna avlägger studentprovet i B-finska trots att de har bedrivit studier på A-nivå. Orsakerna är i de flesta fallen taktiska; det är lättare att få ett gott vitsord på B-nivån. Studentprovet i B-finska introducerades i tiderna för att rätta till ett uppenbart missförhållande. Studerandena i Ålands lyceum och gymnasier i dominant svenska områden bedömdes enligt samma kriterier som durkdrivna tvåspråkiga examinander i huvudstadsregionen. Det var knappast rättvist och så introducerades provet i B-finska, alltså medellång kurs i finska. I dag sprider sig B-finskan, så att allt fler

gymnasier, speciellt i Österbotten, erbjuder kurser i B-finska. Kampen om studerandena har gjort B-finskan till en konkurrensfördel. – Det är inte endast i gymnasiet, som eleverna bedriver taktikspel, upplyser Ingelisa Wikholm. Hon berättar om föräldrar som vänder sig till UBS för att få råd om hur deras telningars kunskaper i finska kunde bedömas enligt kriterierna för A-finska, trots att sagda elever studerat finska på mofinivå. Här talar vi alltså om avgångsbetyget från grundskolan. – Kampen om attraktiva studieplatser på andra stadiet är hård i huvudstadsregionen, så avsikten är att höja medeltalet i avgångsbetyget, säger Ingelisa Wikholm. UBS har stannat vid en tolkning att bedömningen görs utgående från den nivå i undervisningen som har gällt för de flesta åren i grundskolan. Text och foto: C-E Rusk

Nytt språkredskap Utbildningsstyrelsen gnor på för att bredda och utveckla språkundervisningen och språkinlärningen och erbjuder nu att ett redskap, som kan användas fritt av lärarna och eleverna i den grundläggande utbildningen. Det gäller ett språkportfoliomaterial som utarbetats för finländska förhållanden enligt den europeiska språkportfolion. Materialet är i elektronisk form och tvåspråkigt (svenska–engelska eller finska–engelska). Med verktyget kan man dokumentera sina språkkunskaper och ta med sig hela portföljen t.ex. då man flyttar till annat land eller byter skola. – Jag tror att lärarna och eleverna har stor nytta av verktyget, eftersom det redan används inom EU och det vore bra att ha liknande system inom de olika länderna. Det är denna typ av stödmaterial som kommer att behövas inom språkundervisningen i samband med nya läroplanen, säger Ingelisa Wikholm, som har satt ner tid och energi på att utveckla den svenska versionen av materialet. Kolla in www.edu.fi/kielisalkku.


5

23.5.2013

Rektor Jennie Ahtola i Pojo Kyrkoby skola skall snart dela ut pekdatorer, eller lärplattor som hon kallar dem, till alla sina elever.

Lärplattor ger nya utmaningar När terminen efter några veckor kommit igång är det dags för de femtio eleverna i Pojo kyrkoby skola att få sina pekdatorer, eller lärplattor som man valt att kalla dem i den här skolan. Det är inte fråga om någon klassuppsättning plattor som förvaras i en ställning i lärarrummet, utan var och en får en egen personlig dator som skall användas i skolan och också får tas hem. Också lärarna har fått varsin lärplatta av precis samma slag som elevernas. Den enda skillnaden är att lärarnas datorer också kan kopplas upp till internet genom 3G-nätet och inte bara via skolans pinfärska, interna trådlösa nätverk. Projektet med lärplattorna finansieras dels av undervisnings- och kulturministeriet, dels genom att skolan avstår från sina vanliga elevdatorer. Faktum är att de försvinner helt, eftersom de är leasade. Ett par datorer blir kvar för administrativt bruk. – Det finns vissa program som inte fungerar på en pekdator, berättar skolans rektor Jennie Ahtola. Bakgrunden till att just Pojo kyrkoby skola kör igång ett dylikt pilotprojekt med lärplattor till alla elever är helt enkelt att man visade intresse då utbildningsdirektören i Raseborg föreslog det. Det var klart från början att projektet nog kräver en del extra arbete, men personalen var villig att göra det. – När en lärare får en bärbar pekdator som tas hem efter skoldagen finns det ingen arbetstid längre. Jag gör det gärna, men man måste tänka på att stänga av datorn ibland. Det här är ett helt nytt arbetssätt. – Man kan inte längre vända sig till en lärobok eller till kopierat material, utan nu skapar man eget material. Det finns en hel massa möjligheter och material som kan användas på lärplattorna, men den pedagogiska biten måste läraren ändå själv skapa. Det måste finnas en pedagogisk tanke bakom allt, som också skall grunda sig på läropla-

nen, säger Jennie Ahtola. Jennie betonar ändå att projektet är intressant och motiverande i allra högsta grad. Orsaken till att just Pojo kyrkoby skola tillfrågades om intresset har flera orsaker enligt rektorn. – Vi är en lämpligt stor skola och vi ligger nära den finskspråkiga Kirkonkylän koulu, som också deltar i pilotprojektet som pågår i två år, säger hon och tillägger att samarbetet med den finska skolan är intensivt. – Vi har gått genom undervisningen ämnesvis och funderat på hur man skall gå till väga med lärplattorna, vilka appar som finns att tillgå och hur de används. En ”app” är förkortning för applikation, som är ett tillämpningspgrogram som användaren själv enkelt kan installera på sin dator. Lärarna som arbetar inom pilotprojektet har också fått fortbildning, bland annat av inhyrda föreläsare som är proffs på detta med användning av pekdatorer. Det är inte svårt att hantera en lärplatta i undervisningen. För var och en som på sin fritid har använt en pekdator går det lätt. – För barnen kommer det ju att gå i huj att vänja sig. Sedan börjar de lära oss, säger Jennie. Vi kommer in på det faktum att lärarna nu alltså har en egen dator och kan och får använda den för privata ändamål hemma, på arbetsgivarens bekostnad. Vi drar oss till minnes att för något år sedan var det en stad i Svenskfinland som en tid förbjöd sina anställda att gå in på sitt Facebook-konto på arbetstid. Saker och ting har förändrat. – Att begränsa så för vuxna människor är inte bra och dessutom kan man ha nytta av Facebook på arbetstid, säger Jennie. Barn och ungdom tillbringar många timmar per dag åt att sitta vid olika skärmar och peka, titta, dra och trycka. Hur resonerar

man kring detta i en skola som skall införa skärmar i undervisningen? – Vi får se hur det artar sig. Vi skall inte bara syssla med plattorna utan nog också med papper och penna. – Det är mycket viktigt att vi har en klar linje vid höstens första föräldramöte om hur vi vill ha det. Har eleverna suttit vid sin platta här i skolan kanske det inte är bra att de fortsätter sitta vid skärmen hemma. Jennie Ahtola upplever att det för många elever är mera motiverande att jobba med en pekdator än med papper och penna, men ingen skall behöva vara orolig för att skolan slutar bry sig om till exempel handstil. – Vi skall suga på karamellen litet och inte dela ut alla program och alla appar genast. De appar som Jennie pratar om finns ofta gratis att tillgå. Lärarna har testat dem och utvärderat dem och valt ut de som är bra. Ett program för matematik har köpts. Orsaken till att skolan valt det är att de som fanns på nätet gratis inte följde läroplanen lika bra, också om de annars är mycket bra. Bland annat finns det program där eleven utför uppgifter och beroende på hur hon eller han klarar dem sedan skjutsas vidare längs en lärostig på datorn. Läraren följer också med hur varje elevs lärostig ser ut och kan dra slutsatser om kunskapsnivån och hjälpa dem som behöver hjälp. Gällande det fysiska arbetet vid lärplattan skall eleverna använda det tangentbord som finns i själva fönstret och inte ett externt tangentbord. – Men vi får ju kolla läget och skaffa externa tangentbord ifall någon elev verkar behöva det. Också den ergonomiska biten av arbetet vid plattorna har diskuterats. Lärplattorna löper ju också risk att skadas eller gå sönder då eleverna transporterar dem mellan hem och skola. Det är i princip

föräldrarna som ansvarar för dem, det har man gjort upp avtal på. – För de yngsta eleverna har vi skaffat rejäla skydd för plattorna för att undvika skador. Den pedagogiska användningen av plattorna är ju en ny sak. När eleverna inleder skoldagen och startar sina lärplattor kopplas de automatiskt in på nätverket i skolan. Plattformen för läroarbetet finns i Google och den innehåller många appar som kan användas i skolarbetet. Eleverna kan spara sina arbeten på plattformen och läraren kan kolla dem och också korrigera uppgifter som eleverna fått. Detta sätt är lättare för läraren, berättar Jennie. Dessutom behöver man inte skriva ut alla papper som tidigare, vilket skall medföra en inbesparing. Kontentan av vårt samtal blir klart och tydligt att arbetet med lärplattorna har mycket att ge och det finns hur många möjligheter som helst i alla ämnen. Men plattorna är ett hjälpmedel som inte får ta för mycket tid av elevernas skoldag. Lärarna följer med hur det artar sig och man tar det lugnt och ser tiden an. Jennie säger att det tvååriga pilotprojektet skall utmynna i en kontinuerlig utvärdering om huruvida detta slag av undervisningsarbete skall gå vidare inom Raseborg. – Lönar det sig att använda datorer eller klarar man sig kanske helt utan datorer i lågstadiet? Kanske. Jennie visar vinbärsbuskarna som växer utanför skolan. – Snart skall vi plocka bären. När vi är ute i skidspåret på vintern är det gott med varm saft! Text och foto: Tom Ahlfors


6

23.5.2013

KOLUMNEN Finsk kultur? Ja tack, gärna! Tom Wikman är lärarutbildare. Märkligt nog var det på en konsert med Sting som jag insåg Finsk kultur? Ja tack, gärna! poängen med tvåspråkiga skolor. Hector och hans band var Märkligt nog det på en Sting med som på jag insåg ”lämppäre”, alltsåvar förband. Detkonsert var lättmed att hänga poängen tvåspråkiga Hector och hans Lumi teki med enkelin, Takataanskolor. roos och Ake, Make, Pera band ja Mävar ”lämppäre”, alltså förband. Det var lätt att hänga med på Lumi … teki Takataan Ake,plötsligt Make, Pera ja Mä …i en Menenkelin, sen hände något. roos Alla och började sjunga med sen helt hände Alla började plötsligt sjunga låt Men som var ny något. för mig. Mandoliinimies! Vad är detmed för i en låt somPrecis var helt för mig. Mandoliinimies! det jag för en en låt? allany verkade känna till den. UtomVad jag.ärOch låt? Precis verkade känna till den. Utom jag. Och jag kände kände migalla utanför. mig utanför.och livet vid kusten har fjärmat mig från min Skolgången Skolgången vid kusten har typ. fjärmat från min mormors språk.och Minlivet mormor var en bra Medmig henne mormors språk. MinJag mormor typ. Med om henne lärde jag mig finska. minnsvar att en detbra diskuterades jag lärde jag miggåfinska. minns attskola det diskuterades om jag skulle gå i skulle i finskJag eller svensk vid övergången till läroverket. Det av mina gick i finsk så valet finsk ellerflesta svensk skola kusiner vid övergången till skola, läroverket. Detvar flesta intemina helt kusiner klart. Nu känner ofta så attvalet tungan sig Nu av gick i finskjag skola, var inte inte vänder helt klart. riktigt rätt sägainte något på finska. känner jag när oftajag att skall tungan vänder sig riktigt rätt när jag skall Märkligt nog var påom en kommunikation, konsert med Stingutan somockså jag insåg Språk handlar intedet bara om säga något på finska. poängen med identiteten tvåspråkiga skolor. Hector och av hans band varom identitet. Men inte bara språket, Språk handlar inte bara utvecklas om kommunikation, utan också ”lämppäre”, förband.utvecklas Det lätt attbara hänga med på utan ocksåMen avalltså den omgivning därvar man verkar. Jag mig identitet. identiteten inte av frågar språket, utan Lumi teki enkelin, Takataan roospresidentvalsdebatt och Ake, Pera ja man om man kan förstå en finländsk utan också av den omgivning där man verkar. Jag Make, frågar mig om Mä… att känna ledarskapsmetaforer: Lammio, kan förståtill enLinnas finländsk presidentvalsdebatt utan attKoskela, känna till Menledarskapsmetaforer: sen hände något. Alla börjadeKoskela, plötsligtRokka... sjunga med i Rokka... Linnas Lammio, enNi låtvet: som var helt ny för mig. Mandoliinimies! Vadkettinär det för Ni vet: ”Koskela Suomesta. Syö rautaa ”Koskela Suomesta. Syö rautaajajapaskantaa paskantaa kettinkiä.” kiä.” Eller samhället generellt utan haLinna, läst Linna, en låt? Precis alla verkade känna tillatt den. Utom jag. TuruOchHuovijag Eller samhället generellt utan att ha läst Turunen, nen, Hotakainen, Huovinen, Hotakainen, Hyry ... Hyry ... kände mig utanför. EttEtt rimligt rimligt krav krav borde borde därför därför vara vara atthar att också också dede svenskspråkiga svenskspråkiga Skolgången och livet vid kusten fjärmat mig från min medierna Finland Finland skulle skulle informera informera om litteraturen i iFinFinland, mormors ispråk. Min mormor var enom bralitteraturen typ. Med henne lärde land, generellt inte bara omdiskuterades den som skrivits påskulle svens-För generellt alltså,alltså, inteminns bara om den som skrivits på jag svenska. jag mig finska. Jag att det om ka. Svenska Yle ochskola Vasabladet verkar Finlands finskspråSvenska Yle ochsvensk Vasabladet verkar Finlands finskspråkiga littegå För i finsk eller vid övergången till läroverket. Det ratur kiga litteratur inte existera. inte existera. Husis läser Husis jag läser inte jag längre, kanske längre, det kanske är där flesta av mina kusiner gick i finsk skola, såinte valet var inte helt recensionerna det är där finns? klart. Nu recensionerna känner jag oftafinns? att tungan inte vänder sig riktigt rätt Hector fick mig mig attnågot förstå att förstå föräldrar de föräldrar i tvåspråkiga i tvåspråkiga familjer familjer närHector jag fick skall säga pådefinska. somSpråk vill vill garantera garantera att attderas derasbarn barn blirblir delaktiga delaktiga också också avockså den av den handlar inte bara om kommunikation, utan finskspråkiga Nu handlar det mera eller. om identitet.kulturen. Men identiteten utvecklas inteom baraantingen av språket, eller. Studentexamensresultaten att eleverna i defrågar svenskspråutan också av den omgivningvisar där man verkar. Jag mig kiga skolorna i snitten klarar sig bättre än majoriteten i de gerStudentexamensresultaten visar att eleverna i de svenskom man kan förstå finländsk presidentvalsdebatt utan manska språkiga språken. skolorna En i snitt möjlighet klarar sigskulle bättredärför änLammio, majoriteten vara attKoskela, ändra i de på att känna till Linnas ledarskapsmetaforer: tyngdpunkten germanska i språkundervisningen En möjlighet skulle ochdärför utökavara antalet att ändra kurser i Rokka... språken. finska, på tyngdpunkten i synnerhet i ispråkundervisningen finsk litteratur. här och skulle utöka geantalet möjligheter Ni vet: ”Koskela Suomesta. SyöDet rautaa ja paskantaa kettinkiä.” Eller samhället generellt utan att hamed läst Linna, Turunen, för kurser tvåspråkiga i finska, ielever synnerhet att knyta i finsk kontakt litteratur. Det den härfinskspråkiga skulle Huovinen, Hotakainen, Hyryelever ... svenska förälderns ge möjligheter språk för och tvåspråkiga de enspråkigt att knyta kunde kontakt undvika med att bli Ett rimligt kravförälderns borde de svenskspråspråkligt den finskspråkiga handikappade ochdärför utestängda språkvara ochatt från deockså enspråkigt arbetslivet svenska i Finland. kiga medierna iatt Finland skulle informera litteraturen kunde Min undvika egen kamp blimed språkligt svenska handikappade språketom göroch att utestängda jag intei kan Finland, alltså, intedär bara om den som skrivits tänka från arbetslivet miggenerellt tvåspråkiga i Finland. skolor undervisningen fördelaspå50-50, svenska. För Svenska Yle och Vasabladet verkar Finlands såsom Min egen vissa kamp högutbildade med svenska föräldrar språket kanske gör att har jag tänkt inte kan sig. tänEftersom språklig stimulans iinte allmänhet ärHusis lättareläser att garantera på ett ka mig tvåspråkiga skolor därexistera. undervisningen fördelas finskspråkiga litteratur jag inte50-50, längre, majoritetsspråk finns det goda skäl att skolgången såsom högutbildade föräldrar kanske har tänktförsiggår sig. Ef- på kanskevissa det är där recensionerna finns? tersom språklig stimulans allmänhet är lättare att garantera minoritetsspråket. Bara föri att man talar två språk, behöver den Hector fick mig att förstå de föräldrar i tvåspråkiga familjer på ettvill majoritetsspråk goda att skolgången förspråkliga omgivningen inte det vara stimulerande. som garantera att finns deras barn blir skäl delaktiga också av den siggår minoritetsspråket. Baraskulle för det attalltså man talar tvåmera språk,finsk Menpåjag förstår känslan finskspråkiga kulturen. Nuoch handlar merasatsa om på antingen eller. fast behöver den språkliga inteupp vara stimulerande. kultur, inte musik. omgivningen Man måste växa med Juice, Tuomari Studentexamensresultaten visaralltså att de svenskMen jag förstår känslan skulle satsa påi mera finsk Nurmio, Kirka eller Maijaoch Vilkkumaa föreleverna att kunna njuta av dem. språkiga iom snitt klarar sig bättre än majoriteten kultur, fastskolorna inte musik. Man måste växa upp med Juice, i deoch Vi behöver kurser modern litteratur med samhällelig germanska språken. En eller möjlighet därförför vara ändra Tuomari Nurmio, Kirka Maijaskulle Vilkkumaa attatt kunna existentiell förklaringspotential. påSjälv tyngdpunkten iännu språkundervisningen och litteratur utöka antalet njuta av måste dem. Vijagbehöver kursermed om modern med jobba Mandoliinimies, som jag kurserinte i finska, synnerhet förklaringspotential. i finsk litteratur. Det här skulle samhällelig och iexistentiell alltså begriper: ge”Hei möjligheter tvåspråkiga elever attturhaan knyta kontakt med ystäväniför pyyhi kyyneleet aivan niitä teet, minä den finskspråkiga språk och de enspråkigt svenska mandoliinin rinkanförälderns päällä saan kulkemaan. ” kunde undvika att bli språkligt handikappade och utestängda från arbetslivet i Finland. Min egen kamp med svenska språket gör att jag inte kan tänka mig tvåspråkiga skolor där undervisningen fördelas 5050, såsom vissa högutbildade föräldrar kanske har tänkt sig. Eftersom språklig stimulans i allmänhet är lättare att garantera på ett majoritetsspråk finns det goda skäl att skolgången försiggår på minoritetsspråket. Bara för att man talar två språk, behöver den språkliga omgivningen inte vara stimulerande. Men jag förstår känslan och skulle alltså satsa på mera finsk kultur, fast inte musik. Man måste växa upp med Juice, Tuomari Nurmio, Kirka eller Maija Vilkkumaa för att kunna njuta av dem. Vi behöver kurser om modern litteratur med samhällelig och existentiell förklaringspotential. Själv måste jag ännu jobba med Mandoliinimies, som jag alltså inte begriper: ”Hei ystäväni pyyhi kyyneleet aivan turhaan niitä teet, minä mandoliinin rinkan päällä saan kulkemaan. ” Fast allt behöver man ju inte begripa, eller ”Ei paska punnitsemalla parane”.

Finsk kultur? Ja tack, gärna!

Alla avtalsmodeller passar OAJ Det börjar brådska med avtalsförhandlingarna, ifall man vill nå någon slags centraliserad och stabiliserande löneuppgörelse. – Personligen tror jag inte att resultat nås inom augusti, som har nämnts i sammanhanget. En uppgörelse kan eventuellt nås i september eller tom. i början av oktober, säger Olli Luukkainen, ordförande för lärarfacket OAJ och förhandlingsorganisationen FOSU. Luukkainen spekulerade om höstens avtalsförhandlingar i samband med en pressträff, som OAJ ordnade inför skolstarten. OAJ, och för all del också centralorganisationen Akava, har förespråkar av tradition centrala uppgörelser. Så också denna gång. – Men inte på vilka villkor som helst. För OAJ är det egalt om det handlar om en central uppgörelse eller uppgörelser på bransch- eller förbundsnivå. Innehållet är viktigare än formen, säger Luukkainen. Det finns olika bud om hur innehållet i en eventuell central uppgörelse kunde se ut. – Avtalen bör innehålla en allmän förhöjning, men kan även

omfatta lokala potter. Flexibilitet för kommunsektorns över 400 000 arbetstagare kan nås genom ett löneprogram samt genom avtalsförhöjningarnas tidpunkter, resonerar Luukkainen. Mer eller mindre alla aktörer är överens om att förhöjningsmånen är njugg, oavsett formen på avtalsförhandlingarna. – Det finns inte någon särdeles stor förhöjningsmån. Därför kan man i de kommande förhandlingarna även främja principiellt viktiga frågor för löntagarna som till kostnadseffekten ändå är små. Sådana är exempelvis organisationernas rätt att väcka talan och större garantier för att avtalen följs, säger Luukkainen och talar om detaljer, som är speciellt viktiga för lärarna. – En central detalj är exempelvis rese- och arbetstidsersättningar för lärare som arbetar vid flera olika ställen. Frågan aktualiseras i samband med kommunreformen. Regeringen diskuterar som bäst huruvida det är dags för statliga stimulansåtgärder för att få fart på ekonomin. Luukkainen efterlyser statliga stimulanspengar för att reparera

mögelskolor. – Mögelskolor och -daghem utgör en stor hälsorisk och en sanering får inte skjutas på framtiden. Även riksdagen har krävt åtgärder. Visserligen är det huvudmännen, alltså kommunerna, som bär huvudansvaret för skolfastigheterna, men statlig tilläggsfinansiering och ett statligt åtgärdsprogram skulle märkbart underlätta saken, säger Luukkainen. Nu när läsåret börjar är OAJ speciellt bekymrad över permitteringar som drabbar personalen inom undervisning och fostran. – Efter många års lugn har ett tiotal kommuner fattat permitteringsbeslut. Visserligen har ännu fler kommuner skrinlagt sina permitteringsplaner efter att ha fått information av OAJ om farorna med permitteringar som helt enkelt inte passar skolorna. Permitteringarna förhindrar en läroplansenlig undervisning samt ökar oron och otryggheten. Det är barnen och de unga som får betala dyrt för permitteringarna, påminner Luukkainen. C-E Rusk

Åter dags för debatt om sommarloven Centralhandelskammaren och näringsministern vill förlänga turistsäsongen i Finland genom att ändra på skolornas sommarlov. Centralhandelskammarens vd Risto E. J. Penttilä anser att sommarloven kunde spridas ut över juni, juli och augusti på ett effektivare sätt än nu är fallet. Centralhandelskammaren bad redan för några år sedan undervisningsministern utreda frågan. – Nu borde vi ta reda på vilket alternativ som är bättre: att flytta sommarloven eller att sprida ut dem. När vi nu övergår till ett mer och mer servicebaserat Finland så blir också sommarlovsfrågan aktuellare än tidigare. Vi måste ta i bruk alla medel för att åstadkomma tillväxt, säger Penttilä.

Företagarna i Finland, Finlands näringsliv EK och handelskamrarna frågade företagen om deras inställning i fjol höstas. Hälften av företagen som besvarade enkäten sade att flyttade sommarlov skulle gynna deras verksamhet. Enkäten besvarades av 1 500 företag. Debatten om skolornas sommarlov tar fart varje sommar. Näringsminister Jan Vapaavuori har tagit ställning för ändringar i sommarlovspraxis. Han tänker ta upp saken med Utbildningsstyrelsen och hoppas att också Undervisnings- och kulturministeriet ska behandla frågan. Vapaavuori motiverar behovet av en förändring med att finländarna internationaliseras. Han säger att allt flera finländare känner av den avvikande

OK med sommarpsalm Att sjunga psalmen Den blomstertid nu kommer på vårfesten är inte religionsutövning, utan en festtradition utan religiös anknytning. Det har riksdagens biträdande justitieombudsman Jussi Pajuoja kommit fram till. JO tog emot ett klagomål i frågan efter att Utbildningsstyrelsens direktionsordförande, riksdagsledamoten Sari Sarkomaa (Saml) i sociala medier sagt att det inte är fråga om religionsutövning när man sjunger sommarpsalmen. Enligt den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland är psalmerna bön i sjungen form. Pajuoja jämförde i sin motivering psalmen med en situation där läraren dagligen leder eleverna i bordsbön. Pajuoja har själv tidigare sett bordsbönen som religi-

europeiska semesterrytmen i sitt dagliga liv. Utbildningsstyrelsens förvaltningsdirektör Matti Lahtinen påminner ändå om att ändrade sommarlov också påverkar exempelvis inträdesförhören till universiteten och andra skolor. En ändring skulle också kräva en lagreform. – Man har rett ut frågan flera gånger och konstaterat att det inte är lätt att göra några förändringar. Exempelvis blir vårterminen lång och tung om den förlängs. Ibland har man också talat om en större strukturell förändring, alltså en modell med tre terminer, säger Lahtinen. Undervisningsminister Krista Kiuru (SDP) vill inte i det här skedet kommentera frågan. (FNB)

Arkivfoto/Tom Ahlfors

Sari Sarkomaa menar att psalmer inte är religionsutövning.

onsutövning. Han anser att bönen bör ersättas med att man lugnar

ner sig mer allmänt och på andra sätt respekterar matfriden.(FNB)


7

23.5.2013

Från en till en annan

Utvärdering kinkig och knepig uppgift

Tips och tankar till nya lärare Att inte kunna namnen på sina elever är att försätta sig i underläge som lärare, och det gäller att komma ur den situationen så fort som möjligt. Namn är makt och visar att du som lärare har koll på läget. Kan du inte sätta namnet på en elev blir denna endast en del av massan och då är det lätt att smita från ansvar både vad gäller uppförande och skolarbete. Detta är ett av motmedlen mot bristande disciplin i klassen som författaren (och nyblivna läraren) Katja Hvenmark-Nilsson tipsar sina nyutexaminerade lärarkolleger om i den nyutkomna boken Balanskonster för nya lärare, som getts ut av Lärarförbundets förlag i Sverige. Hvenmark-Nilsson är gymnasielärare i engelska och svenska och säger i förordet att innehållet i boken till stor del bygger på ”en lista med praktiska tips och råd inför kommande läsår som jag skrev till mig själv på bussen hem efter skolavslutningen förra året”. Det kan ju hända att hon bor fruktansvärt långt från skolan, men min spontana reaktion på förordet blir en stark vilja att ta hand om författaren och säga: ”Du behöver inte vara så väldigt duktig! Du duger som du är!” För det blir lätt så när man läser i boken som Katja HvenmarkNilsson skrivit, att hon framstår som superduktig och klarar av att vara både ny lärare och dessutom skriva en bok om detta. Vore det bättre, tänker jag, att en dylik bok skulle skrivas av någon litet mera erfaren kollega? Jag vet att mentorer i allmänhet skall vara likvärdiga sina adepter i mångt och mycket, men gäller det också erfarenhet?

”När allt är som mörkast och tyngst och jag själv är som tröttast och mest sliten, då går jag som allra mest in för att hålla mig själv och andra på gott humör”, skriver författaren i mitten av boken, då det blir tal om att balansera sin arbetsbelastning. Är det verkligen en ung, nybliven lärares uppgift att hålla alla andra på gott humör? Eftersom boken är utgiven av Lärarförbundet kan jag sakna en mera problematiserande facklig aspekt på arbetsbörda. I sitt slutord tecknar författaren några rader om läraryrkets status, som visar att hon inte är främmande för ett kritiskt resonemang kring detta. Det Katja Hvenmark-Nilsson beskriver i sin bok är tvivelsutan situationer och dilemman som varje lärare känner igen från sin tid som ny i yrket. Och hennes jämnåriga kolleger kan nicka igenkännande och säkert få några fiffiga tips på sätt att ta sig ur obekväma lägen och lösa vardagliga, men utmanande situationer i bl.a. klassrummet. Hon ger också många praktiska beskrivningar av möjligheterna läraren har i undervisningssituationerna, och diskuterar en hel del om motivation hos eleverna och hur läraren fångar deras intresse. Boken är lättläst och inte så tjock, varför det går bra att läsa den t.ex. i bussen på väg hem. Boken, som kostar 159 kronor, kan beställas på www.lararforbundetsforlag.se. Porto tillkommer. Tom Ahlfors

HELSINGFORS UNIVERSITET UTBILDNINGS- OCH UTVECKLINGSCENTRET PALMENIA WWW.HELSINKI.FI/PALMENIA/SVENSKA

Akademisk fortbildning på svenska Utbildnings- och utvecklingscentret Palmenia arrangerar högklassig fortbildning på svenska för undervisningsväsendets personal. Utbildningsstyrelsen deltar i finansieringen och utbildningarna är gratis för deltagare från undervisningssektorn. På hösten 2013 arrangeras bl.a. följande utbildningar. Matematikfortbildning för klasslärare (3 sp) 20–21.9.2013 i Borgå Målgrupp: klass- och timlärare i åk 1–6 Didaktik och undervisningsmetoder i matematik (3 sp) 31.10–1.11.2013 i Helsingfors Målgrupp: matematiklärare i åk 7–9 och gymnasier

Pekplattan som arbetsredskap (3 sp) 7 & 29.11.2013 i Helsingfors Målgrupp: klass- och ämneslärare i åk 1–9 Elevvården och samarbetet kring stödnivåerna 10.9.2013 i Helsingfors Målgrupp: rektorer, lärare, speciallärare, assistenter och förskolepersonal

Genetik förr och nu (3 sp) 3–4.10.2013 i Helsingfors Målgrupp: biologilärare i åk 7–9 och gymnasier

”Vi tar upp vår oro” seminarium (1 sp) 30.10.2013 i Vasa Målgrupp: personal inom yrkesutbildningen, den allmänbildande utbildningen, dagvården, social- och hälsovården

Att locka till läsning (2 sp) 3–4.10.2013 i Helsingfors och studiebesök i Kyrkslätt Målgrupp: modersmålslärare i åk 7–9 och gymnasier samt klasslärare

Specialpedagogisk kompetens inom yrkesutbildningen (10 sp) start 14–15.11.2013 i Helsingfors Målgrupp: yrkeslärare och lärare i allmänna ämnen vid yrkesinstitut

För mer information och anmälan gå in på adressen: www.helsinki.fi/palmenia/svenska

Elever med olikartade språk- och kulturbakgrund är vardag i många skolor och läroanstalter. Elever med varierande inlärningsförmåga gör att det är mycket utmanande att utvärdera undervisningen och inlärningen, konstaterar Undervisningssektorns etiska råd i ett färskt ställningstagande. Rådet är oavhängigt och består företrädesvis av sakkunniga inom utbildning och fostran. Rådet tar ställning till utvärderingen utgående från en framställan, som emanerar från ett problem där en elev går igenom grundskolan utan att hen de facto har inhämtat det lärostoff som förutsätts på den här nivån. Det är möjligt att en elev upprepade gånger i bedömningen tilldelas vitsordet fem av purt medlidande. En svår balansgång, säger rådet om utvärdering överhuvudtaget. Det samma gäller självfallet dessa femmor som ges av medlidande. Allt oftare upptäcker man inlärningssvårigheter av olika grad hos eleverna. Också beteendestörningarna har ökat. Till följd av trestegsstödet och närskoleprincipen har skillnaderna mellan elever som deltar i den allmänna undervisningen ökat märkbart. Situationen är måhända den att elever i behov av intensifierat och särskilt stöd får en mera uppmuntrande utvärdering än andra elever. Att få ett godkänt vitsord och att till följd

av det kunna gå över till följande klass sker kanske mer flexibelt för elever med specialbehov än inom den allmänna undervisningen. I det här fallet handlar det om att eleven eventuellt inte till alla delar uppfyller de kriterier som har ställts upp för vitsordet fem. Eleven flyttas över till följande klass för att det helt enkelt har visat sig vara en dålig lösning att ha honom eller henne att gå om klassen. Motivationen hos en elev som går om en klass sjunker vanligen och elevens prestationsnivå förbättras i regel inte avsevärt. I stället för satsningar på mildare bedömningskriterier borde man hjälpa eleven att inhämta till den grad adekvata kunskaper och färdigheter att vitsordet fem är sanningsenligt. Då flyttas eleven över till följande klass på rätta grunder. Varje elev som går ut grundskolan borde ha ett jämförbart avgångsbetyg. På den här punkten har man dock kunnat påtala skillnader såväl mellan skolorna som mellan dem som deltar i specialundervisningen. Skolor med variationer i elevernas upptagningsområden leder eventuellt till att man i bedömningen beaktar elevernas nivå så att man jämför med motsvarande för hela skolan. Det finns exempel på avvikande, skolvisa tolkningar av bedömningskriterierna. I sin utvärdering av eleverna an-

vänder lärarna offentlig makt. Läraren bedömer eleverna i det ämne som han eller hon har undervisat i. Vid behov deltar också rektorn i slutbedömningen. I slutbedömningen beaktar läraren faktorer som föräldrarna eventuellt inte är medvetna om eller samtycker till. Om inte föräldrarna har informerats om bedömningsgrunderna kan konfliktsituationer uppstå. För att man ska kunna undvika missförstånd är det bra att vårdnadshavarna känner till grunderna för bedömningen under elevens skolgång respektive i dess slutskede. En tillförlitlig bedömning av eleverna grundar sig på kriterierna för goda kunskaper, som utbildningsstyrelsen har publicerat. Läraren utför sitt bedömningsarbete under tjänsteansvar och han eller hon ska i utvärderingen följa etiska principer. Undervisningssektorns etiska råd betonar också att avlöningen av lärare inte ska kopplas till vitsorden på elevernas avgångsbetyg. På så sätt undviker man följder som förvränger bedömningen. Eleven ska kunna sätta sin tillit till att bedömningen är rättvis och till att hans eller hennes vitsord grundar sig på dels de bestämmelser som omfattar grundskolan, dels de anvisningar som har gjorts upp för bedömningen.

OAJ söker organisationschef Lärarfacket OAJ är på jakt efter en organisationsdirektör. Jobbet blir ledigt, då nuvarande organisationsdirektören Petri Lindroos byter arbetsrum och blir förhandlingsdirektör vid OAJ. Lindroos efterträder nuvarande förhandlingsdirektören Juha Jäske som går

i pension. Befattningen som organisationsdirektör har ledigförklarats bl.a. på OAJ:s hemsida www.oaj. fi. I annonsen anges att direktören står direkt under ordföranden. Hen ansvarar för beredningen av organisationsfrågor, som med fog

Elevtävling med fåglar

Sommaren kom och gick hastigt. Inför hösten kommer fågelsången så småningom att tystna, men det går att fånga stämningar i korta rader. Tegengrensällskapet ordnar en skrivtävling, som tar fasta på fåglar. Tomas Klemets har med sin kamera följt med hur fåglarna lever och står som ledare för fågelexkursioner under olika tider av året. Passa på att delta i exkursioner i Vörå eller på andra ställen i Svenskfinland! Skriv ner dina tankar: det blir en dikt! Regler: 1. Du kan diskutera och samarbeta med din kamrat, men texten skall vara din egen. 2. I pararbeten kan ni skriva två olika versioner av samma tema. 3. Skriv författarens namn och kontaktuppgifter på dokumentet

kan sägas vara ett krävande värv eftersom OAJ:s organisationsfält är splittrat. Organisationsgraden är för all del hög, men det lär finnas tusentals olika föreningar inom OAJ.

bigfoto.com

Gräsanden kan ge upphov till en dikt.

4. Skick a texterna senast 31.10.13 till marja.lena.sodergard@gmail.com. Resultaten publiceras i tidningen Läraren i november 2013 samt meddelas

till deltagarna. Tomas Klemets inspirerande fågelbilder finns på adressen bloggen.fi/faglar.


8

23.5.2013 Arkivfoto/Tom Ahlfors

Ombuden röstar vid FSL:s kongress år 2010.

Vem efterträder Dan Johansson? Höstens arbete har åter knyckt i gång. I FSL präglas arbetsåret av förberedelser inför förbundskongressen, som ordnas den 4–5 juni i Helsingfors. Förbundskongressen, som samlas vart fjärde år, är FSL:s högsta beslutande organ. För en förhållandevis liten organisation som FSL innebär kongressen en kraftansträngning, som genomsyrar arbetet under arbetsåret 2013–14. Förberedelserna inleddes för all del tidigare, så att utrymmen reserverades i hotell Fiskartorpet i Helsingfors redan för några år sedan. Detta krävs, eftersom kongressen samlar över 100 kongressombud. Därtill kommer bl.a. styrelsens medlemmar, fullmäktigeledamöter och inbjudna gäster. Det innebär att ca 180 personer brukar delta i kongressens öppningshögtidligheter. Som kongressens viktigaste uppgifter k an ses val av förbundsordförande jämte fullmäktige. FSL har sedan år 1998 letts av Dan Johansson, som emellertid i god tid har meddelat att han inte kandiderar för omval. Johansson hade två motkandidater år 1998, men har omvalts

enhälligt år 2002, 2006 och 2010. Fältet är alltså fritt för hugade ordförandekandidater. Det är rimligt att anta att ordförandekampen kommer i gång redan i höst. Kannstöperierna om vem som skall efterträda Johansson är redan i gång, men hittills har veterligen ingen trätt fram och meddelat om sin kandidatur. Det är sannolikt en tidsfråga, när detta sker.

Vem väljer ordförande? Det är uttryckligen kongressombuden, som väljer ordförande för förbunden. Alla medlemsföreningar i FSL har rätt att sända ombud enligt principen ett ombud för varje 50-tal medlemmar. Som beräkningsgrund används medlemsstatistiken vid årsskiftet 2013–14. De allra minsta föreningarna representeras alltså av ett ombud, medan de största lokala lärarföreningarna, såsom Ålands lärarförening och Helsingfors svenska lärarförening kan sända ett tiotal ombud. Också Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF är i fråga om kongressen en fullvärdig medlemsförening. För-

eningen är en av de största i FSL och kan alltså sända en handfull ombud.

Vem väljer ombud? Makten på kongressen innehas av kongressombuden, som bör väljas på allmänna medlemsmöten i föreningarna. I regel sker detta i samband med föreningarnas vårmöten. Den som är intresserad av att utöva makt på kongressen bör alltså söka sig till föreningens möten och anmäla om sitt intresse.

Vad krävs av FSL:s ordförande? Det finns inga formella behörighetsvillkor för FSL:s ordförande. Det enda kravet är att hen är medlem i förbundet. Och eftersom Finlands svenska lärarförbund är ett professionsförbund betyder detta att ordföranden i praktiken bör vara lärare. Antingen yrkesaktiv lärare eller skolledare eller aktiv i andra sammanhang, men med lärarutbildning i grunden. De som väljer förbundsordförande definierar i praktiken vilka krav som kan ställas på denna

person. Förbundsordförande leder styrelsens och förbundskansliets arbete. Det är skäligt att anta att ordföranden har löne- och utbildningspolitiska insikter jämte åtminstone grundläggande kunskaper om ekonomiförvaltning. En viktig uppgift är att föra de finlandssvenska lärarnas talan i olika sammanhang. Här är det fråga om massmedier, men också kontakter till politiker och tjänstemän. FSL-basen har en viktig roll i det finlandssvenska utbildningsnätverket. F SL utgör en självständig, svenskspråkig organisation inom lärarfacket OAJ. Samarbetet är intimt på alla nivåer. En god relation till moderorganisationen OAJ är a och o för FSL. De internationella kontakterna hanteras av OAJ, men här finns ett undantag. I Nordiska lärarorganisationers samråd NLS har FSL av tradition haft en självständig ställning och även en hög profil.

Vilka är anställningsvillkoren? FSL:s ordförande deltar i många möten och är ofta på resande fot.

Det handlar om ett heltidsjobb och samtidigt ett snuttjobb. Anställningstiden omfattar fyra år, så att det följande gång drar ihop sig till ordförandeval år 2018. FSL:s följer ett reglemente, som i huvudsak också gäller ordföranden. Förhandlingarna om lönen för ordförandeuppdraget sköts i efterskott. Styrelsen och nya ordföranden, som tillträder i augusti 2014, förhandlar och avtalar om lönen för uppdraget.

Vilka kandiderar? Förbundets stadgar känner inte till någon deadline för nomineringen av ordförandekandidater. Nomineringen bör självfallet ske innan valet förrättas i början av juni 2014. Eftersom det är kongressombud från hela Svenskfinland som väljer ordförande är det rimligt att kandidaterna ger sig till känna i god tid med tanke på att göra sig kända för de finlandssvenska lärarna. Läraren kommer att följa ordförandekampen och presentera kandidater, som ställer sig till förfogande i valet. C-E Rusk

Fyraårsplan och val av fullmäktige Riktlinjer för verks amheten 2014–18 blir sannolikt namnet på det mest centrala dokumentet på förbundskongressen. Det handlar om en slags fyraårsplan, som anger de centrala riktlinjerna för FSL:s arbete under den kommande kongressperioden. Styrelsen bär ansvar för förberedandet av kongressen. Det är alltså styrelsen, som sammanställer och

framlägger ett förslag till riktlinjer för kongressen. Preliminära diskussioner om programskriften har redan förts i styrelsen, men arbetet kommer i gång på allvar i början av september när styrelsen samlas till ett seminarium i Raseborg. Men det är alltså kongressen, som fastslår och godkänner skriften, som alltså ligger som grund för förbundets arbete fram till år

2018. Förbundsfullmäktige, som innehar den högsta beslutande makten mellan kongresserna, har ingen formell roll i kongressförberedelserna. Det är kongressen, som utser förbundsfullmäktige för år 2014–2018. I fullmäktige sitter 39 ledamöter, som har personliga suppleanter. Traditionellt har man eftersträ-

vat att samtliga medlemsföreningar har säte i fullmäktige. De största föreningarna bestrider två platser. Finlands svenska lärarstuderandes förening FSLF har under de decennierna inte haft säte i fullmäktige, men däremot inbjuds två representanter för FSLF till fullmäktiges sammanträden. Kymmenedalens svenska lärarförening avstod frivilligt från en

plats i fullmäktige vid förbundskongressen 2010. Under kongressperioden har FSL fått en ny medlemsförening i Ålands gymnasielärare, som inträdde i förbundet från början av år 2012. Föreningen torde göra anspråk på en plats i FSL-fullmäktige år 2014–18.

ÅRGÅNG 39 (120). Äldsta föregångaren, Tidskrift för folkskolan, började utkomma 1894. UTGIVARE: Finlands Svenska Lärarförbund, Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors, tfn växel 020 749 54 60, telefax (09) 142 748. Hemsida www.fsl.fi REDAKTION: Järnvägsmannagatan 6, 00520 Helsingfors. CHEFREDAKTÖR Carl-Erik Rusk, tfn 020 749 54 68, mobil 050–5160675, e-post carl-erik.rusk@fsl.fi. REDAKTÖR Tom Ahlfors, tfn 040–503 65 28, e-post tom.ahlfors@fsl.fi. PRENUMERATIONER/ADRESSÄNDRINGAR Anita Stark, tfn 020 749 54 64, e-post anita.stark@fsl.fi. ANNONSCHEF Lisbeth Lönnqvist, tfn (09) 803 9553, e-post lisbeth.lonnqvist@kolumbus.fi (ej tjänsteannonser). ANNONSPRISER: 2,55 euro/spalt­mm, fyrfärg 3 euro/spaltmm, PRENUMERATION: 1/1 år 73 euro, 1/2 år 41 euro. LÄRAREN ansvarar ej för retur av icke-beställda manuskript. ISSN 0356-7842. KSF Media Ab, 2013.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.