Stiftssidor nr 38 by Kyrkans Tidning

torsdag 18 september 2014

FRÅN STIFTEN På den här sidan möter du livet i stiften.

frågor till

Peter Siljerud, fram tidsforskare och trend spanare vid Future wise. Han medverkar vid konferensen Framtid och arbetsmiljö. Varför ska man spana framtid på konferens? – Ofta har man inte tid att sitta och prata framtid på jobbet. Man är så upptagen av det man har på skrivbordet. En heldag utanför jobbet ger en chans att prata om framtidsfrågor och skapa en framtidsberedskap för sin arbetsplats. Främsta framtidsspan? – Dagens människor motiveras och stimuleras på andra sätt än för 20–30 år sedan. Samhället förändras och våra behov har förändrats från mer grundläg gande till mer sofistikerade. Det måste vi tänka på när vi ska anställa och utforma arbete och arbetsplats. Vad missar arbetsgivare i sin framtidsplanering? – Jag tror den största missen är att man ofta mäter folk efter tester i stället för att mer se till de personlighetsmässiga dragen. Det blir allt viktigare att omvärdera formell kunskap och i stället titta på drag som driv kraft, engagemang, passion. Ser du någon skillnad rekryteringsmässigt för idéburna och kommersiella organisationer? – Jag tror att kommersiella orga nisationer kommer att tvingas bli mer idéburna främst för att att rahera de unga. I dag krävs mer än lön för att locka arbetskraft. Hur ligger Svenska kyrkan till inför framtiden? – Eftersom Svenska kyrkan har en så tydlig ideologisk grund kan det vara en fördel inför framtida rekrytering. Men man ska inte blunda för att det är många ar betslösa vilket skapar huggsexa om bästa arbetskraften.

Andrea Kollmann

Höjd temperatur i biskopsval

Sexton nominerade har tackat ja till att kandidera till ny biskop i Växjö stift. Deras utförliga CV finns att läsa på Växjö stifts webbplats.

KYRKANS TIDNING

NUMMER 38

Livets tillväxt är inte alltid så stark och ibland vissnar vi.

Carina Berglund, diakon i Ängelholms församling och projektledare för den diakonala trädgård vid Rebbelberga kyrkogård som öppnar i september. Projektet riktar sig till människor som varit arbetslösa eller sjukskrivna en längre tid med målet att bryta isolering och passivisering

Kyrkogårdsvandringar i Falun:

Här lever historien Med fyra dramatiserade kyrkogårdsvandringar berättar kyrkogårdsförvaltningen i Falun en del av stadens historia. Samtidigt knyter man kontakter med Falubor som har frågor om gravskötsel eller andra kyrkogårdsfrågor.

Tanken på dramatiserade kyrkogårdsvandringar föddes år 2011 när Kämparvets kyrkogård skulle återinvigas. Karin Elofsson, kyrkogårdsföreståndare i Falun, ville ha något mer än ”hålla tal och klippa band” och tog kontakt med kulturhistorikern Örjan Hamrin. Tillsammans kom de överens om att prova en dramatiserad kyrkogårdsvandring och det fungerade väl. Här fanns ett koncept att utveckla vidare. – Jag hade i flera år haft vandringar på Norslunds och Kopparbergs kyrkogård där jag berättat om personer som ligger Örjan där. En stor del av Hamrin. Faluns historia finns på våra kyrkogårdar, säger Örjan Hamrin. Nu ville Karin att vi skulle utveckla detta till att också dramatisera och ta in skådespelare. Örjan arbetar med två skådespe-

lare, Magnus Hård af Segerstad och Annacari Jardling-Ohlsson och han jobbar med olika upplägg på olika kyrkogårdar. – Två vandringar ska inte likna varandra, säger Örjan. Magnus spelar personer som antingen

I strilande regn genomfördes en dramatiserad kyrkogårdsvandring på Hästbergs kyrkogård. Allt fler besöker kyrkogårdsvandringarna som i år genomfördes på fyra kyrkogårdar i Falun. Foto: Ulf Palm

ligger jordfästa här eller har en anknytning till den kyrkogård vi är på. Annacari hade i flera år spelat Selma Lagerlöf vid stadsvandringar och nu kom önskemålet att hon som Selma vid Stora Kopparbergs kyrka skulle berätta om människor hon mött i Falun under de år hon bodde här. I år har man arbetat med fyra

olika vandringar, en vid Stora Kopparbergs kyrka och dessutom på kyrkogårdarna Kämparvet, Hästberg och Norslund. I Norslund medverkade både

Magnus Hård af Segerstad och Annacari Jardling-Ohlsson. – Norslunds kyrkogård har ett ordenligt persongalleri, konstaterar Örjan Hamrin. Där får man begränsa och koncentrera sig på några av dem. Kyrkogårdsvandringarna sker efter turistsäsongen och det är ett medvetet val, säger Karin Elofsson. Det är evenemang riktat till Falubor som rör historien men också kyrkogårdarna. – Det här är fantastiskt kul. Vi är med från kyrkogårdsförvaltningen vid varje vandring. Jag

hälsar välkommen och berättar att vi är här. Det blir ett tillfälle att få berätta vad vi gör till vardags och det ger en kontaktyta som är oerhört värdefull. Responsen har varit god. Många deltagare kommer och både Örjan Hamrin och Karin Elofsson noterar att de flesta kommer på flera vandringar. – Vid kvällen på Hästbergs kyrkogård hällregnade det. Det är fascinerande att det kom nästan 50 personer trots att regnet stod som spön i backen, säger Karin Elofsson. Pelle Söderbäck

Hundar är ok – men inte solbad Kyrkogårdarna är de kanske mest besökta av kyrkans miljöer. Men vad vill besökaren ha ut av sitt kyrkogårdsbesök? För ett par år sedan gjordes en undersökning.

Det var Rådet för begravnings-

frågor som gav två forskare vid Lunds universitet i uppdrag att undersöka svenskars syn på begravning och kyrkogård. Syftet med studien var att utveckla servicen till allmänheten och för att kunna utforma framtidens kyrkogårdar utifrån besökarens behov. Undersökningen visade att

den vanligaste orsaken att besöka en kyrkogård är för att gå till anhörigas gravar. Men två av tio besöker en kyrkogård för att få lugn och ro. Det viktigaste är därför att kyrkogården är fridfull och välskött och det är lätt att ta sig fram. Mindre viktigt är bänkar, väderskydd och meditationsrum.

Vad kan då en kyrkogård användas till? En klar majoritet accepterar att husdjur följer med på kyrkogårdsbesöket. Att solbada eller löpträna anser de som svarat däremot vara en olämplig aktivitet på en kyrkogård och bara 17 procent tycker att en picknick skulle vara OK.

TORSDAG 18 september 2014

KYRKANS TIDNING

SKARA STIFT

Kropp och själ. Alla mår vi bra av att röra på oss, efter våra förutsättningar. Bön i rörelse handlar i Mariestad om att må bra med dans, qigong och musik och samtidigt hitta inre stillhet och närvaro som kan öka känslan av gudomlig närvaro.

Stiftskansliet, Box 173, 532 23 Skara Tel: 0511-262 08 Fax: 0511-262 70 catharina.sundqvist@svenskakyrkan.se

De ser risk för dyra kyrkor

stiftet Gunvor Torstensson och Per Lindberg som sitter med i kyrkomötet för Posk (partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan) vill att strategier för hantering av kyrkoantikvarisk ersättning till övertaliga kyrkor tas fram till nästa år. Bakgrunden är att enskilda församlingar/pastorat måste lägga miljontals kronor av kyrkoavgiften på kyrkor som inte används. Det får till följd att mindre resurser för den grundläggande uppgiften blir kvar. Kulturmiljölagen visar tydligt att församlingen/pastoratet har ansvar för att kyrkorummens kulturvärden består och kan upplevas av alla, också i framtiden. Den kyrkoantikvariska ersättningen, som varje församling/pastorat kan söka, beviljas enbart utifrån det kulturhistoriska värdet – ingen pastoral hänsyn. Därför ser motionärerna en risk för att stora summor pengar läggs på kyrkor som inte används för pastorala behov.

Drygt 100 000 kr till Mellanöstern

stiftet Förra veckan rapporterade denna sida om att drygt 100 000 kronor samlades in till Mellanöstern under jubileumsdagarna i Skara. Det som föll bort var att en tredjedel av pengarna går till flyktingar inom och ifrån Irak. Detta innefattar även stöd till förföljda minoriteter, till exempel kristna i regionen.

Ny skogvaktare i norra delen stiftet Eme-

lie Refónd är ny skogvaktare i Skara stifts norra distrikt. Hon ser fram emot Emelie Refónd att få arbeta med förvaltning av en större skogsfastighet.

NUMMER 38

CATHARINA SUNDQVIST, STIFTSREDAKTÖR

En kyrka i rörelse

Mariestads församling satsar medvetet på både kropp och själ I Mariestad satsar Svenska kyrkan på både kropp och knopp. Nytt för höstterminen är friskvårdscafé med vegetarisk lunch. Idén om friskvårdscafé kommer från ideella medarbetaren RoseMarie Kjellberg. Hon deltar redan i taiji-qigong och cirkeldans som erbjuds i Marieholmskyrkan. – Jag mår gott av det, säger Rose-Marie Kjellberg som tycker det är bra att kyrkans lokaler används så mycket som möjligt. – Jag tror all verksamhet ökar när aktiviteterna ökar. Många upptäcker fler saker som finns i kyrkan när de väl kommer hit. Friskvårdscafét bjuder på nyttiga mackor och fikabröd. Varje vecka kommer någon och berättar om en aspekt av friskvård, det kan handla om mat, massage, andning, sömn och sång. Förmiddagen avslutas med vegetarisk lunch.

Under ett 45-minuterspass hinns uppvärmning och två omgångar av Taiji-qigong 18 rörelser med. Diakon Solveig Bäckman vill sammankoppla kropp och själ genom programmet. Evert Andersson som står bredvid har blivit bra i sitt nya knä tack vare den mjuka träningen. foto: catharina sundqvist

Den taiji-gigong och cirkeldans

som Rose-Marie Kjellberg deltar i leds av diakonen Solveig Bäckman respektive kommunikatören Pia Rosén. Varannan vecka är det taiji-gigong i Marieholmskyrkan, varannan cirkeldans. – Det har gjort underverk för mig, framhåller Evert Andersson. Efter ett knäledsbyte kan det vara svårt att komma igång. Just de lugna rörelserna i taiji-gigong har hjälpt honom att återhämta sig från operationen och stärka kroppen. – Stunderna i kyrkan är så värdefulla, både för kropp och själ, säger Evert Andersson. Solveig Bäckman hade tidigare lärt sig taiji-qigong, 18 rörelser, som ett enkelt sätt att röra på kroppen och samtidigt öva fokus och närvaro i nuet. Men hon undrade om det gick att utöva i kyrkan. För några år sedan fick hon svaret, av prästen Anna Rosengren. – Hon har anordnat Spa för själen i 20 år i Stockholm och sa

Pia Rosén

Rose-Marie Kjellberg

att visst kan man det. Det handlar om friskvård men även om att hitta lugn och närvaro i det som är. – Det finns många bevisade hälsofördelar med den här typen av vardagliga rörelser som en sjukgymnast utarbetat utifrån taiji-qigong, berättar Solveig Bäckström. – Om jag inte själv tränade skulle jag inte orka med mitt arbete. De hälsoeffekter som fås av att röra kroppen till musik lyfter även Pia Rosén fram. I cirkeldansen är gemenskapen tydlig, både med andra, med sig själv och med en högre kraft. – Det blir som meditation med enkla rörelser. Den lilla tanke-

kraft som går åt för att fokusera på rätt rörelse hindrar andra tankar att ta över. Därför blir dansen även Camilla J Ivarsson stresshantering, framhåller Pia Rosén. Hon tycker att dansen ger fördjupad kontakt med tro och sökande. När kroppen är med blir det mer än intellekt och tankar. I Marieholmskyrkan finns även

diakonen Camilla J Ivarsson som erbjuder vägar till stillhet och närvaro varannan vecka. Det handlar om avslappningsövningar och medveten närvaro. Hon är utbildad i kristen djupmeditation. – För många gäller det att stegvis hitta stillheten inom sig. Jag ser det som ett sätt att hitta och vårda sitt andliga jag och sin gudsrelation. Camilla J Ivarsson menar att är man igång hela tiden är det inte så lätt att känna en större

Diakonen Solveig Bäckman får en kram av Evert Andersson som tack vare taiji-qigong i Marieholmskyrkan blivit bra i sitt opererade knä.

närvaro eller relatera till Gud. – Det känns väldigt skönt. Att spänna av är en konst, jag får träna på det, konstaterar AnnaLisa Olsson efter att ha testat fysisk avspänning en första gång, men inte sista, i kyrkan. catharina sundqvist

KYRKANS TIDNING

TORSDAG 18 september 2014

STRÄNGNÄS STIFT Adress: Gyllenhjelmsgatan 2, 645 22 Strängnäs Tel: 0152-234 00 Fax: 0152-234 56 miriam.arreback@svenskakyrkan.se

NUMMER 38

Vandrare. Pilgrimsrörelsen går framåt i vårt stift. I våras invigdes det nya pilgrimscentret Viby Gamla Prästgård och i helgen hölls ett seminarium på centret om att vara pilgrim i vår tid. Läs mer på www.pilgrimnarke.se

Miriam Arrebäck, STIFTSREDAKTÖR

FOTO: damir jelic/wikimedia

Bön för politiker

Lekeberg. I söndags hölls en ”valgudstjänst” på torget i Fjugesta med tema ”Gör din röst hörd”, arrangerad av Knista och Edsbergs församlingar. Tema var ”den gyllene regeln” och texter hämtades bland annat från Galaterbrevet. Man bad för de politiker som nu blir valda och tackade för det som har varit under den här mandatperioden.

Sök stipendium

Stiftelsen för studerande delar ut stipendier till studerande upp till 30 år. Var man studerar har ingen betydelse, men för att komma ifråga ska sökande ha gått på gymnasiet i Strängnäs stift. Enligt stiftelsens stadgar ska hälften av avkastningen utdelas till prästbarn. För övriga studerande kan stipendium endast utgå till dem som har ett kapital som understiger 66 600 kronor, eller har inkomst av kapital som är mindre än 3 000 kronor. Sökande ska gå på eftergymnasial utbildning (inte Komvux.) Ansökan ska vara inne senast den 17 oktober. Mer info och ansökningsblankett finns på stiftets hemsida.

Vecka för fred

Den 21–27 september är det Världsveckan för fred i Palestina och Israel. Varje år uppmanar Kyrkornas Världsråd och PIEF, Palestine Israel Ecumenical Forum, församlingar, samfund, föreningar och troende människor att genom andakt, bön, utbildning och opinionsbildning verka för ett slut på den illegala israeliska ockupationen av Palestina. Årets tema är ”Let my people go”, eller på svenska ”Släpp mitt folk...” ur 2 Mosebok 9:1. Genom fem fokusområden uppmärksammas den regim av systematiska arresteringar som plågat området under många år. Läs mer på stiftets hemsida eller på pief.oikoumene.org/en/ world-week-for-peace

Kalender Sänd uppgifter till: elisabeth.sundstrom@svenskakyrkan.se

Fredag 19-21/9

• Orgelfestival i Lunda kyrka och församlingsgård, Kiladalen. Föreläsning, orgelvesper, orgelkul för barn, lunchorgel, paneldebatt. Hans Fagius, Kiladalens orgelprofessor. gospelkör och orgelkonsert. Se program och tider på www.svenskakyrkan. se/kiladalen

Lördag 20/9

Taizé är en liten by i södra Bourgogne i Frankrike, där broder Roger grundade ett ekumeniskt och internationellt brödrasällskap 1940. I dag finns bröder från 25 olika länder i Taizé. Vissa sommarveckor kan det vara över 5 000 besökare från olika länder som på olika sätt deltar i en inre resa.

Kraften i enkelheten Uppskattade Taizémässor i Oxelösunds församling

Taizémässor är underbara. Det är tio personer som sitter samlade kring ett fikabord i Oxelösunds församlingshem överens om. De har goda, gemensamma uppledelser av att förbereda och hålla i de enkla mässorna. I en Taizémässa är det bara levande ljus i kyrkan. Mässan är meditativ och stillsam och ger utrymme för egna inre möten. – Tycker man om den meditativa formen är det här ett bra tillfälle att komma till kyrkan. Varje månad ansvarar vår Taizégrupp för en mässa i S:t Botvid. Den liknar mycket de gudstjänster som varje dag hålls i kommuniteten i Taizé, säger Ann-Mari Radö. En grupp från Oxelösunds för-

samling tog med sig gudstjänstformen hem till S:t Botvid, efter att de varit i Taizé i Frankrike. – Vi sjunger enkla sånger, som bygger på bibelord och sångerna sjungs om och om igen. Det är tystnad för egna tankar, förbön, måltid och läsning av bibeltexter, säger Lena Zetterström, som

varit med om att starta Taizégruppen. De vill bevara den ”levande Taizéandan”, berättar Maria Morris. – En stor lång stillhet i ro och tystnad är grunden för mässan, som blir en kraftkälla. Den är inte statisk, den utformas olika varje gång. Det här är ett brinnande gemensamt intresse. Lena Zetterström tycker att de

inom gruppen hjälper varandra att utvecklas som människor. – Jag tänker på de förtroendefulla samtal som vi har. Här finns en öppenhet och givmildhet. Vi delar generöst både högt och lågt. Under våra samtal har vi utgått från olika böcker som vi läst högt ur. Vi har läst Jonas Gardell ”Om Jesus”, Stefan Einhorn ”Medmänniska”, Esbjörn Hagberg ”Leva i försoning” och vissa avsnitt ur Bibeln. Kristina Sundelius tycker om att de i gruppen möts med sina olikheter. – Förberedelserna inför mäs�san och utsmyckningen av kyrkan är viktig och har en symbolik. Det här är en skön grupp att få landa i, fika ihop med, spåna och prata. Vi har en frizon där vi

kan koppla av allt runtomkring. Och vi vill att fler blir nyfikna på Taizémässan, säger Kristina Sundelius. – Man är väldigt mycket sig själv även om man sitter i en gemenskap. Gruppens önskan är att Taizémässan ska vara en stund där det går att släppa alla problem och kunna lätta på trycket. Att den bidrar till en inre resa. Efter mässan finns ett enkelt fika

för den som vill dröja kvar. – Känslan efter mässan kan vara att man landat i sig själv. Du känner lugn och ro och både glädje och lättnad. Och känslan av gemenskap finns, berättar Gunilla Östberg, diakon. – Mötet med andra människor, som jag kanske inte möter annars i vardagen, ger en annan syn på vad som kan inspirera och jag får vidga mina vyer. Alla har ju oftast en önska om att få uppleva något. Då är nyfikenhet en bra början för att ta reda på vad vi gör i kyrkan. Birgitta Ringshagen

Fotnot: Nästa Taizémässa i Oxelösund är söndagen den 21/9 kl 18.00

• Pilgrimsvandring runt Snårsjön, ca 4 km i långsamt tempo. Samling vid Lerbäcks kyrkas parkering kl 9. Ta med matsäck och bra kläder.

•”Världens bäst klädda gitarrist”. Marcus Strand (bilden) visar sin privata garderob för att belysa hur musik och mode påverkar varandra. Musik från franska chansons till jazz. I S:t Botvids kyrka, Oxelösund, kl 18. • Lördagsorgel i Strängnäs domkyrka kl 11.30-12.10. •”Förtröstan inför hösten”. Körkonsert med A Capriccio. I Klosters kyrka, Eskilstuna, kl 16.

Söndag 21/9

• Gudstjänst med önskepsalmer. I Flens kyrka kl 18. •”Stor och liten sjunger samma sång”. Ta med dina barn eller barnbarn, eller kom utan barn och sjung och lek. I Regnbågen, Tumbo, Hällby församling, kl 14. Uppsjungning i Tumbo kyrka kl 16. • Gospelmässa tillsammans med S:t Eskilskyrkan. I Tomaskyrkan, Eskilstuna, kl 17.

Onsdag 24/9

• Samtalskväll, Rickard Åström pratar om musikens kraft. I Nykvarnskyrkan, Nykvarn, kl 19.

Fredag 26/9

• Föreläsning med Annika Östberg, som satt 28 år i ett amerikanskt fängelse Om att komma tillbaka. Klosters kyrka, Eskilstuna, kl 19.

TORSDAG 18 september 2014

KYRKANS TIDNING

VÄSTERÅS STIFT

Gravar skapar möten. Kyrkogården är den kanske mest besökta kyrkomiljön. En spännande plats. En plats för möten mellan tid och oändlighet. Vi möter inte bara det som lever nu, generationer knyts samman. Kyrkogården berättar om vår historia. Och den öppnar vidder in i själen. Dåtid, nutid, framtid. Pelle Söderbäck, STIFTSREDAKTÖR

Västra kyrkogatan 9, 722 15 Västerås Mobil: 070-520 03 85 pelle.soderback@svenskakyrkan.se

Ny rådgivare

Stiftet. Biskopen har fått en ny ungdomsrådgivare, Marisha Metzmaa. Hon är 22 år, bor i Hallstahammar och till vardags studerar hon på Grundlärarprogrammet F-3 vid Mälardalens högskola i Västerås. Marisha är också aktiv som konfirmandassistent i Hallstahammars församling, något som hon varit sedan hon själv konfirmerades för sju år sedan. År 2011–2012 bodde Marisha i Rättvik och var volontär på Stiftsgården. Marisha är även sedan ett och ett halvt år kassör i Svenska Kyrkans Unga Camelot. Varje år utser biskopen fyra ungdomsrådgivare. De kommer från olika delar av stiftet och är olika involverade i kyrkans verksamhet. Att vara ungdomsrådgivare är ett förtroendeuppdrag. Tanken är att på ett enkelt sätt öppna upp för ett större utbyte av erfarenheter och tankar mellan biskopen och den unga generationen.

Kyrkogårdsdag

By-Folkärna. Den sista lördagen i september inbjuder By-Folkärna pastorat till dag på Folkärna, By och Horndals kyrkogårdar. Det finns möjlighet att köpa höstblommor, dekorationer, kaffe och korv. På plats finns både personal och förtroendevalda. Den som vill ha en heldag kan avrunda dagen med marscher och läsarsånger i By kyrka vid helgsmålstid.

Skratt och lovsång

Gagnef. En finstämd högtid med skratt, värme och applåder. Så beskrev lokalpressen den gudstjänst där Gagnef tog emot sin nye kyrkoherde Mattias Rådbo. 350 personer samlades, pastoratets körer sjöng. I sin predikan citerade den nye herden en äldre församlingsbo som gett honom råd om hur man blir en bra kyrkoherde; ”Hälsa på oss, fråga hur vi mår och var närvarande!” Flera nya kyrkoherdar är nu på plats i församlingar i stiftet. I Hallstahammar-Kolbäck finns Paul Hansson och i Sala Kenth Johansson.

NUMMER 38

Kyrkogårdsvandringar i Falun:

Här lever historien

Med fyra dramatiserade kyrkogårdsvandringar berättar kyrkogårdsförvaltningen i Falun en del av stadens historia. Samtidigt knyter man kontakter med Falubor som har frågor om gravskötsel eller andra kyrkogårdsfrågor.

olika vandringar, en vid Stora Kopparbergs kyrka och dessutom på kyrkogårdarna Kämparvet, Hästberg och Norslund. I Norslund medverkade både

KYRKANS TIDNING

TORSDAG 18 september 2014

När jag pratar med Petra minns jag en sommarkväll för länge sen. Vi satt vid ett trädgårdsbord och skissade på vad vi ville göra i vår församling. En idé var att bli mer delaktiga i gudstjänsterna. Förslaget om gudstjänstgrupp lämnades in, men sen hände inget. Kanske kyrkoherden och kantorn tyckte att de redan hade tillräckligt att sköta. larserik tobiasson, STIFTSREDAKTÖR

VÄXJÖ STIFT

Box 527, 351 06 Växjö, besöksadress: Östraboliden Tel: 070-531 12 78 larserik.tobiasson@svenskakyrkan.se

Stötta de frivilliga! Hur lockar man frivilliga till församlingarna? Får de bidra med vad de vill och kan, eller tvingas de in i färdiga mallar? Finns det utbildningar och nätverk för dem att utvecklas i? Och hur är det för de anställda: känner man sig ifrågasatta när lekmännen kommer in? I höst sjösätts i Växjö stift flera idéer för att arbeta med att få ett bredare engagemang.

Anställda öppnar för ideella – Anställda kan bli möjliggörare för ideellt engagemang och delaktighet.

Så säger Petra Rydgren om sitt uppdrag. Själv har hon en modern anställning i Växjö stift, under 1,5 år ska hon hålla i ett projekt kring ideella medarbetare, ”idealitetsprojektet” stod det i annonsen. I första hand ska hon vända sig till anställda. – Församlingens uppgift är att göra det lätt för den som är ideell att finna sin uppgift i Svenska kyrkan. Säkert håller alla med, men det

finns utmaningar som behöver nämnas. En är att anställda ibland kan se dem som ett hot, särskilt om ekonomin krymper. En annan hänger samman med ett annorlunda tänkande hos många, man vill inte delta i de uppgifter som av tradition erbju-

Församlingens uppgift är att göra det lätt för den som är ideell att finna sin uppgift i Svenska kyrkan.

dits. Som kyrkvärd, i internationella gruppen, att fixa kyrkkaffe. Många vill något annat, något eget. – Med anställda är det lätt att ha struktur och fasta ramar, med nya ideella medarbetare kan det bli annorlunda, kanske lite mera kaos, säger Petra. Men det är viktigt att det är högt i tak, att man vågar fråga ’vad har du lust att göra’ om man vill öppna för nya krafter. Petra Rydgren kommer att börja med att samtala med en del av stiftets kyrko- och församlingsherdar. Lyssna efter behov och önskningar. Det verktyg hon i första hand har att erbjuda är utbildningar av arbetslag. Då kommer Petra, stiftsdiakonen Monica Sölvesdotter Olsson och Christina Evertsson från Sensus för att träffa hela arbetslag. Tre halvdagar ska resultera i att man gjort en egen utvecklingsplan. – Jag hoppas att frågan lyfts överallt, säger hon. Hur gör vi för att forma vår kyrka, som är allas kyrka? – Många vill engagera sig, men vi behöver göra det möjligt. Det krävs lite energi och, ibland, ett förändrat synsätt.

LarsErik Tobiasson

NUMMER 38

Frivilligakademin utbildar Ett smörgåsbord av kurser för ideella medarbetare att välja bland.

Idén kläcktes för ett år sen vid den Tyska kyrkans kyrkodagar i Hamburg. Magnus P. Wåhlin, skolpräst på S:t Sigfrid, och Gunnar Thiel, stiftskonsulent med särskilt ansvar för stiftets Svenska kyrkans unga, var där. Bland allt som presenterades fastnade de särskilt för deras Frivilligakademi, som erbjöd en mängd kurser i kyrkliga ämnen för lekmän. Och de tänkte, att nåt sånt behöver vi skapa hemma också. Tillsammans med Åse Aronsson, lärare på folkhögskolan, och stiftsdiakonen Monica Sölvesdotter Olsson drog de upp riktlinjerna för ett samarbete mellan stiftet, S:t Sigfrids folkhögskola och SKU i Växjö stift. Och gjorde ett smörgåsbord av endagarskurser under denna höst som skickades till stiftets församlingar. Utbildningarna vänder sig enbart till ideella; anställda

kan var med om de även har en roll som frivillig i annat sammanhang. Syftet är att rusta både ungdomar och äldre i uppgifterna, att stimulera till utveckling av verksamheten i församlingarna och därmed öka dess kontaktytor. – Vi behöver en livligare kyrka, tycker Magnus. Mer frivilliga är ett sätt att få en verksamhet bredare och mer attraktiv. – Fler människor behöver tas i anspråk, säger Åse. Vi behöver våga släppa in personer som kanske vill nya saker. De närmaste kurserna, efter att denna tidning kommit ut, hålls den 8 november på S:t Sigfrid. ”Bön som berör” med Caroline Krook och Magnus P. Wåhlin, ”Kyrkorummets symbolik” med Britt Mossberg, ”Att höras i kyrkan” med Erik Bratt och Sara Wåhlin samt ”Vad är retreat” med diakonerna Kerstin Holm och Marie Nilsson. På frivilligakademin.se finns hela höstens utbud. Och planeringen för vårens är i full gång. LarsErik Tobiasson

I mitten sitter Petra Rydgren som jobbar med Idealitetsprojektet. Omgiven av Monica Sölvesdotter Olsson, Gunnar Thiel, Magnus P. Wåhlin och Åse Aronsson i Frivilligakademin.

Nu höjs temperaturen i biskopsvalet Sexton nominerade har tackat ja till att kandidera till ny biskop. Deras utförliga CV finns att läsa på Växjö stifts webbplats. Jan-Olof Aggedal, 53 år, kyrkoherde i Lomma församling. Hans Almer, 62 år stiftsadjunkt i Göteborgs stift. Tomas Fransson, 46 år, komminister i Vetlanda pastorat. Anders Göranzon, 54 år, präst och universitetslektor i praktisk teologi i Sydafrika. Anna Hult, 41 år, komminister i Ryssby pastorat. Kjell O Lejon, 56 år, präst, professor vid Linköpings universitet. Patrik Magnusson, 41 år, kyrkoherde i Jämjö pastorat. Monica May, 54 år, kyrkoherde i Eskelhems pastorat. Christopher Meakin, 57 år, präst, chef för ekumenikenheten på kyrkokansliet i Uppsala. Fredrik Modéus, 50 år, församlingsherde i Lunds domkyrkoförsamling. Thomas Petersson, 46 år, domprost i Växjö. Ann-Christine Roxberg, 62 år, präst, föreläsare. Lars Gunnar Selinder, 53 år, pastoralchef i Växjö pastorat. Katarina Toll Koril, 51 år, kanslichef Växjö stiftskansli. Peter Wickström, 52 år, stiftsadjunkt i Växjö stift. Peter Wänehag, 56 år, kyrkoherde i Kalmar pastorat. Det är möjligt att nominera flera, ända fram till nomineringsvalet i Växjö domkyrka 27 september, men då måste man själv på plats presentera sin kandidat.

Många besökare på Östrabodagen Östrabodagen blev en välbesökt

Historikern Olle Larsson berättade om biskoparna Tegnér, Wallquist (som byggde Östrabo) och Sigfrid.

dag i härlig sensommarvärme. Det var fullsatt på föredragen om gamla biskopar och rundvandringarna i Sveriges, enligt Geijer, vackraste biskopssäte. Och folk fick tid att strosa runt i trädgården och få ett ord med både nuvarande biskop och med varandra. Alf Johansson hade fyllt en minibuss från Mönsterås med kyrkvärdar, och Ullegård

och Klas-Peter Sunesson hade åkt från Bankeryd: – Jag är ny i den kyrkliga världen. Har precis blivit invald i kyrkorådet och tyckte att detta var ett trevligt sätt att förkovra mig i stiftet, sa Klas-Peter. Sen blev det lunch i ekobacken, soppa tillagad över öppen eld. Dagen avslutades med mässa i domkyrkan. LarsErik Tobiasson

På trappan samlade trädgårdsmästare Frida Hector alla blomsterintresserade och berättade om trädgården förr och nu.

TORSDAG 18 september 2014

LUNDS STIFT

Stiftskansliet, Box 32, 221 00 Lund Tel: 046-15 55 00 E-POST: andrea.kollmann@svenskakyrkan.se

frågor till

Peter Siljerud, fram tidsforskare och trend spanare vid Future wise. Han medverkar vid konferensen Framtid och arbetsmiljö. Varför ska man spana framtid på konferens? – Ofta har man inte tid att sitta och prata framtid på jobbet. Man är så upptagen av det man har på skrivbordet. En heldag utanför jobbet ger en chans att prata om framtidsfrågor och skapa en framtidsberedskap för sin arbetsplats. Främsta framtidsspan? – Dagens människor motiveras och stimuleras på andra sätt än för 20–30 år sedan. Samhället förändras och våra behov har förändrats från mer grundläg gande till mer sofistikerade. Det måste vi tänka på när vi ska anställa och utforma arbete och arbetsplats. Vad missar arbetsgivare i sin framtidsplanering? – Jag tror den största missen är att man ofta mäter folk efter tester i stället för att mer se till de personlighetsmässiga dragen. Det blir allt viktigare att omvärdera formell kunskap och i stället titta på drag som driv kraft, engagemang, passion. Ser du någon skillnad rekryteringsmässigt för idéburna och kommersiella organisationer? – Jag tror att kommersiella orga nisationer kommer att tvingas bli mer idéburna främst för att attrahera de unga. I dag krävs mer än lön för att locka arbets kraft. Hur ligger Svenska kyrkan till inför framtiden? – Eftersom Svenska kyrkan har en så tydlig ideologisk grund kan det vara en fördel inför framtida rekrytering. Men man ska inte blunda för att det är många ar betslösa vilket skapar huggsexa om bästa arbetskraften.

Andrea Kollmann

anmäl dig ➦

Konferensen Framtid och ar betsmiljö arrangeras av Lunds stift och Svenska kyrkans ar betsgivarorganisation i Lund 14/10 & Hässleholm 15/10. Läs mer och anmäl dig på Lunds stifts webbplats.

KYRKANS TIDNING

NUMMER 38

Och den fortsätter, diakonins månad. Även denna vecka fokuserar vi på diako nernas mångsidiga verksamhet. Denna vecka om ett spännande projekt i Reb belberga, där trädgårdsgrönska ska hjälpa långtidssjukskrivna och arbetslösa att förnya sin energi. andrea kollmaNn, VIKARIERANDE STIFTSREDAKTÖR

Ny kraft i den diakonala grönskan I september öppnas portarna till en diakonal trädgård vid Rebbelberga kyrkogård i Ängelholms församling. Projektet riktar sig till människor som varit arbetslösa eller sjukskrivna en längre tid med målet att bryta isolering och passivisering.

– Att befinna sig i en långvarig arbetslöshet eller sjukskrivning kan lätt resultera i ett utanförskap och utsatthet, säger Carina Berglund Carina som tillsammans Berglund med Jonathan Ashauer är diakoner i Ängelholms församling och projektledare för trädgården. – I dagens samhälle, med ett högt uppdrivet tempo och krav på effektivitet, kan personer som en längre tid stått utanför arbetsmarknaden behöva en lugn miljö då de ska börja ta de första stapplande stegen tillbaka till arbetslivet eller studier. Vi som kyrka kan erbjuda en sådan miljö, dessutom kan vi hantera existentiella frågeställningar som kan komma upp.

en verksamhet som vänder sig till personer som varit arbetslösa eller sjukskrivna under en längre tid. Grön helhet har som syfte att med bland annat trädgårdsarbete, hantverk och naturpromenader hjälpa dessa personer att återfå så mycket kraft, vilja och motivation att de kan återgå till arbetslivet eller påbörja studier.

Efter långa perioder av sjukskrivning och arbetslöshet är det lätt att tappa fart i livet. Den diakonala trädgården är en metod för att återfå kraft och energi. foto: andrea kollman

Projektet fungerar som en tolv veckor lång rehabiliteringskurs där det förutom trädgårdsarbete ingår olika former av hantverk, föreläsningar, diskussioner och pilgrimsvandringar i naturen. Hos Carina finns ett stort och

långvarigt intresse för trädgård,

växter och natur, något som låg till grund för hennes initiativ att dra igång verksamheten i Ängelholm. – Det är något som jag haft med mig ända sedan jag var barn. När jag studerade till diakon i Härnösand kom jag i kontakt med Grön helhet på Vårsta,

Att ha gröna fingrar är inget krav för att delta. Trädgårdsarbetet handlar inte om att prestera. En dålig tillväxt eller en vissnande planta kan tvärtom fungera som en lärdom och symbol för livet. Allt går inte rakt fram och uppåt, ibland stöter man på hinder som gör att man får gå andra vägar. Ibland lyckas man helt enkelt inte med det man haft för avsikt att göra. – Livets tillväxt är inte alltid så stark och ibland vissnar vi. Får människan dessutom inte tillräckligt med näring och omsorg mår hon som växter som inte får tillräckligt med näring och omsorg: växer dåligt, slokar och vissnar till slut. Det blir då ett symboliskt värde i växtligheten, säger Carina Berglund.

Pontus Carlsson

Fotnot: Inspiration till projektet är Grön helhet på Vårsta diakoni gård i Härnösand och Allerums för samlings rehabiliteringsträdgård.

Mumifierad biskop begravs efter 300 år Förra torsdagen flyttades biskop Peder Winstrups kista från Lunds domkyrka till universitetet. Kroppen är ovanligt välbevarad och medicinska undersökningar hoppas kunna ge svar på hur det var att leva i Lund på 1600-talet. Biskop Peder Winstrup (1605– 1679) har legat begravd i domkyrkan sedan 1680. När ett forskarlag öppnade hans kista upptäckte de att biskopen var syn-

nerligen välbevarad. Nu ska man ta reda på mer både om biskop Winstrup som person och om livet i 1600-talets Lund. Man ska bland annat ta prover från kläder och inre organ, kroppen ska datortomograferas och porträtt och skrifter ska förhoppningsvis kunna ta fram en mer fullständig bild än vad man har i dag. Efter analyserna ska biskop

Winstrup begravas på Norra kyrkogården i en kista som fortsätter att bevara honom för framtiden.

– Hans betydelse för stadens, kyrkans och universitetets utveckling kan inte nog betonas, säger Per Karsten, chef för Historiska museet i Lund och en av de ansvariga för forskningsprojektet. Resultaten av efterforskningarna och undersökningarna ska presenteras i samband med universitetets 350-årsjubileum (2016–2018) i form av utställningar, en populärvetenskaplig bok, stadsvandringar med mera. Camilla Lindskog

FOTO: Gunnar Menander

Biskop Peder Winstrup har legat begravd i domkyrkan sedan 1680. Webben ➦

SE FILM från gravöppningen och läs mer på Lunds stifts webbplats