C-magasinet, v51

Page 1

Luleรฅtjejer firar jul i Sydney

Foto: Linda Wikstrรถm

C testar lรถsรถgonfransar

Lรถrdag|vecka 51 19 december 2009

Julnostalgi

hemma hos underbara Clara Norrbottens-Kurirens helgmagasin


2|C Norrbottens-Kurirens helgmagasin

innehåll U

tegranen är slingad, kolan både kokad och uppäten och de sista ­klapparna (eller om det var de första?) ska slås in. Höstnougaten är slut i alla chokladaskar och kanske får köpesgranen flytta in i helgen. Kort sagt – nu är det jul igen! Från oss alla på C:s tomteverkstad, till er alla: God Jul och Gott Nytt År! Vi är tillbaka om några veckor, bättre än någonsin! Birgitta Lindvall Wiik, redaktör

reportaget

Underbara Clara älskar julen

sidorna 7–9

Nej, det blir ingen snö till jul i år för Luleå­ tjejerna Lovisa, Lisa och Nina som firar med nyfunna vänner på en strand i Sydney.

sidorna 4–5

C testar Drömmer du om svepande ögonfransar att blinka förföriskt med på nyårskalaset? Vi har testat fuskfransar, påklistrat ögonbling som slår världen med häpnad.

sidan 6

livsviktigt Juletid är inte alltid det samma som julefrid – vi har träffat Inger Lindsund, ordförande för ­kvinnojouren Iris Luleå.

sidorna 10–11

till bords Klassiker i all ära men visst kan man hotta upp dem när det är dags att servera årets julbord?!

sidorna 12–14

sista ordet ... går till Linda Kask.

sidan 16 ✲ veckans

e nar

vin

Grattis Irene! Bland alla som ville ha förra veckans ­utlottningsbok har vi dragit en lycklig vinnare: Irene Noppa, Leastadiusvägen 12, 984 31 Pajala. Boken kommer med posten.

Var först med det senaste – lysande blått! Vintern lyser i blått – elektriskt blått. 80-talstrenden når sin höjdpunkt med färgen som får kläderna att lysa likt neonskyltar. Electric blue, royal blue ­eller helt enkel knallblå. Kär färg har många namn. – Färgnamnen säger något om tiden. Du kan ju kalla den för Kleinblå. Då tänker man på konstnären Yves Klein som faktiskt patenterade färgnumret för den färgen. Han målade direkt på nakna kvinnor och gjorde mycket performance. En typisk sextiotalskonstnär, säger Lotta Ahlvar, vd för Svenska moderådet. – Just den här blå färgen är väldigt kopplad till 80-talsmodet. Det var en färg som många av modeskaparna på 80-talet använde, säger Lotta Ahlvar.

är en bilaga till ­Norrbottens-Kuriren. Ansvarig utgivare: Mats Ehnbom Redaktörer: Birgitta Wiik Lindvall birgitta.wiik@kuriren.com 0920/26 29 62 Kicki Linna kicki.linna@kuriren.com 0920/26 29 59 Har du ­åsikter om ­innehållet i C eller tips om ämnen/personer du tycker att vi ska skriva om, skriv till: cmagasin@kuriren.com Införda bidrag belönas med vår läckra ­shoppingkasse.

s helgbilaga

Norrbottens-Kuriren


vecka 51|lördag 19 december 2009|www.kuriren.nu C|3

lördagsgodis Sena klappar. I sista minuten? Ingen fara – här är några tips till alla trögstartade tomtar att fylla ut luckorna under granen med.

Fartig jul. Börja

juldagsmorgonen med varsitt åk på ungarnas nya Stiga Snowracer classic. Stadium.

Varm om knoppen.

Stjärnmönstrat på huvud och hals passar alla. Finns också i rött på Åhléns.

Rostat till farfar. Bröd­rosten

från Bodum i ny, fräsch design finns i en mängd färger, allt ifrån limegrönt till lila, krom och svart.

Festligt flickigt.

Till resenären. Stilrena ränder på necessärduon från Åhléns.

Underbar ballong­klänning till stora småflickor. Lindex.

Nyårsglam till mor.

Armpynt. Vackra handgjorda armband

Många fester återstår i vinter och paljetterna på den härliga jackan från Indiska räcker för att lysa upp dem alla.

i tenntråd och lack i modern etnisk look tillverkas i flera varianter och färger. Finns hos Slöjdmaterial i Luleå.

✲ så firar jag jul i år

Lisa Liljedahl, frisör och julfreak som pyntat huset från golv till nock.

Anna Westerlund, tapetserare/­ möbelrenoverare med egen firma.

Ann-Sofie Lund, journalist/nyhetsankare på 24 Norrbotten.

Anna Jonsson, sedan 1 september ­klubbdirektör i Luleå Basket.

– I år är vi hos min ­mamma i Siknäs, där alla vi syskon med familjer samlas – vi brukar bli rätt många. Mamma och jag tävlar om vem som gör godast Janssons, hemlig­ heten är att inte spara på grädden. Eftersom vi är en modern familj ­firar vi en dag här och en dag där; först hos ­mamma, sen hos pappa och ­sist hos ­kusinerna.

– Vi ska vara hemma i Gammelstad med barnen och lille barnbarnet Emil, 19 månader. Vi är nog ­väldigt traditionella både när det gäller Kalle Anka och julmaten. På jul­ bordet är alla sorters sill mina favoriter men jag gör dem inte själv, vem hinner det ..? Högst upp på min önskelista står trevligt umgänge – det räcker långt!

– Jag firar som alltid till­ sammans med min familj och min mosters familj uppe i Gransjö. Det blir en traditionell jul med mat och tomte. Själv har jag rätt barnslig smak så jag håller mig till kött­ bullar, prinskorv och ­potatis(!) Sen skulle det inte vara helt fel om det ligger en resa till ­något varmt land under granen ...

– Vi firar med svärmor och svärfar i en stuga vid havet i trakterna av Gnarp i Hälsingland, så vi åker i god tid före helger­ na. Julafton startar vi med utomhusbad i ­badtunna, det är en ­mysig tradition. Mitt ­uppdrag i år är att fixa rökt renstek till julbordet eftersom det är svårt att få tag på där nere.


4 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | reportaget

De har bytt snön mot vågorna och rest till landet som är mest känt för sina många kängurus och sin ”no worries–mentalitet”. Luleåtjejerna Lovisa Thurfjell, Lisa Löfgren och Nina Sundberg bor i Sydneys ­strandparadis Bondi Beach. Där planerar de att fira svensk jul, på stranden, i värmen.

Text: Amanda Karlsson Foto: Sofia Wellborg

De laddar för en jul på stranden i Sydney D

et är tre brunbrända tjejer vi möter i deras ­lägenhet i Bondi Beach i ­Sydney. Tjejerna kan se stranden från sitt vardagsrums­fönster, mitt i rummet står en surfbräda och i hallen skymtar man ett par av Australiens motsvarighet till ­Foppatofflorna: flipflops. Det var bara två månader sedan tjejerna anlände till ­Australien, men de har­ ­redan hunnit ­förälska sig i ­landet. – Jag älskar strandlivet, den slappa stilen och att ta dagen som den kommer, säger Lisa Löfgren. Det var Lisa och Lovisa som fick upp ­ögonen för Australien när de var och reste i Asien. – Vi träffade många trevliga australiensare där och blev genast sugna på att åka till ­Australien, säger ­Lovisa. Efter lite övertalning lyckades Lisa och Lovisa även få barndomsvännen Nina att följa med. När tjejerna berättade att de skulle åka till ­Australien var deras vänners första fråga: ”Vad har ni nu träffat för killar?” Lisa och ­Ninas föräldrar var ­oroliga för att de skulle träffa kärleken under sin resa och stanna kvar i Australien. – Min pappa var extra orolig, för han har en kollega vars dotter åkte till Australien och blev kvar här. Han brukar berätta för min pappa att han bara får se sina barnbarn ­genom webbkameran och det är väl en ­förälders värsta mardröm, säger Lisa som skrattar åt det hela och säger att de inte ­behöver vara oroliga för hemresan är redan bokad, i april.

l Nej, det blir ingen vit jul i år för Lisa Löfgren, Lovisa Thurfjell och Nina Sundberg i Bondi Beach, Sydney.

göra utflykter och besöka Sydneys alla ­turistattraktioner. Lisa har även hunnit åka på en dagsutflykt till Blue Mountains och där fick hon se en massa ­kängurus. – De är inte alls så söta, de ser ut som en blandning av en grå råtta och en kanin, säger Lisa och skrattar. Det är snart jul, men Lisa, Lovisa och Nina

har svårt att få julstämning när solen skiner och folk går runt på gatorna i badkläder med surfbrädan under armen. – Vi skulle helst vilja fira självaste julafton hemma med våra familjer, säger Nina. Lovisa säger att det är klart att man ­kommer att längta hem extra mycket under julafton, men att de ska göra det bästa av ­situationen.

– Vi sjöng faktiskt luciasånger imorse för att ­komma i stämning, berättar Lisa med ett stort ­leende. Tjejerna planerar att fira julafton på ­stranden, ­tillsammans med ett gäng andra svenskar. De ska äta svenskt julbord och har lyckats hitta både köttbullar, julskinka, glögg och pepparkakor. n

Birgitta och Ronny Brun som tipsade om hur man håller kärleken vid liv.

Sarah Holmqvist Arnason, krögare och konstnär som fixade tjefest för C.

C-redaktionens Maria Lindgren, med egen krönika var fjärde vecka.

Sofia Axelsson, baskettjejen som också är ­modell med fina former.

– Vi kommer att vara i Thailand över helgerna, det blir Phuket, som ­vanligt. Vi har bara firat jul där nere en gång f­örut men totalt har det blivit fem resor till ­samma ställe. Kanske blir det lite julklappar och lax på själva julafton men framförallt ska vi bada!

– Jag ska fira en stillsam jul tillsammans med min man, vår dotter, mina ­föräldrar och min mormor i vår stuga utanför Piteå. Vi har jobbat med julmat under hela december så man kanske är lite mätt ... På vårt bord blir det kallskuret och vilt eftersom min pappa jagar, och mycket fisk. Självklart blir det inga halvfabrikat – vi gör allt själva.

– Vi firar helst hemma, i år blir det jul i vårt ­nyrenoverade kök. Som vanligt kommer vi att äta traditionell julmat som ­hemgravad lax, skinka och goda sillar, i väntan på Kalle och tomten. Vi har tagit ut ledigheten ­lite i förväg i år och smitit iväg två veckor till solen så ­resten av ­helgerna suger vi på den ­karamellen ...

– Vi firar med mammas ­sida av familjen eftersom min pappas släkt finns ­söderöver, i år ska vi vara hos min morbror i Piteå. På julbordet vill jag ha en god rödbetssallad och ­under granen en väska från ­Chanel. Blev förälskad i deras jumbobag 2,55 när jag såg den för första ­gången i London. Men den kostar 23.000 så jag få fortsätta drömma.

Enkel livsstil

Tjejerna trivs väldigt bra i sin tillfälliga ­hemstad. Framförallt har de fastnat för den enkla ­australiensiska livsstilen. – Här är man mer laidback än i Sverige och stressar inte så mycket, säger Lovisa. När tjejerna är lediga spenderar de ­dagarna på stranden, de spelar fotboll, yatzy, solar och badar. De brukar också passa på att

✲ så firar jag jul i år


vecka 51 | lördag 19 december 2009 | www.kuriren.nu C | 5

5 snabba

1. Tomten kör släde eller Tomten kör vattenskoter? 2. Jul på stranden eller jul i snön? 3. Julskinka eller kalkon? 4. Köra skoter eller surfa? 5. Kalles kaviar eller ­australiensisk vegemite (salt brun kräm som breds på smörgåsen)

fakta Namn: Lovisa Thurfjell, Lisa Löfgren och Nina Sundberg Ålder: 21 år. Gör: Jobbar på café Bästa gemensamma ­Australienminne: ”Första veckan vi var här i Sydney blev vi bjudna på en ­privatfest på ett tak i norra Bondi Beach. Vi hade utsikt över hela Sydney och såg solnedgången. Det var ­första gången som vi på ­riktigt kände att vi faktiskt är i Australien”. Saknar mest från Sverige: ­Familjen, julstämningen, ­laxen, lussebullarna och ­gitarren.

✲ så firar jag jul i år

Cecilia Steinsen, klinisk psykolog med egen spalt i C.

Isabell Norman-Sällström, illustratör (bland annat här i C) och formgivare.

Åsa Forssell, företagare och inte längre ­”ensamma mamman”.

Anna Lantz, studerande och bloggande ­loppisproffs.

– Jag firar hemma i byn med nära och kära. Vi har svensk och isländsk jul­ mat ­(eftersom min man är ­isländsk), svenska ­traditioner med ­tomte på julafton och 13 isländska ­(inte alltid så snälla) ­tomtar som kommer re­ dan 13 ­dagar innan jul. Det blir som vanligt mycket mys, ­utebastu, lek, mat och ­samvaro.

– Vi börjar alltid med lunch­julbord hos min mormor ­Tora som bor några hus bort. För första gången ­firar vi ­sedan ­vidare hemma hos oss. Här är det tänkt vi ska ­avnjuta en trerätters­ middag, få besök av tom­ ten och se på Kalle Anka. Under juldagen åker vi upp till makens ­mormor och firar vidare med hans familj.

– Jag firar med min ­”nyfunna” kärlek ­– min älskade Peter som jag ­hittade i april i år, och ­givetvis med ­döttrarna Beatrice och ­Alma. Vi åker till min bror och firar med ­honom, mitt ­syskonbarn och min mamma och ­pappa. ­Peters barn är med sin mamma på julafton så vi får fira lite ­extra när de ­kommer till oss.

– På julafton åker jag ner till pojkvännen Niclas som ­befinner sig i Brasilien ­sedan en månad där han kombinerar distansstudier med semester. Tyvärr k­ommer jag tillbringa ­hela julaftonsnatten på ­Istanbuls flygplats ­Ataturk. Så jag hoppas att de har lite ­julmust och pepparkakor till salu där ...


6 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | C testar

Fina fransar. ”Wow! Nu

ser du ut som Marilyn Monroe, Biggan!” Foto-Linda knäpper av en rad bilder, jag ligger och ­blundar och drömmer om att kunna ­f laddra med ögonfransarna i jul och Carina limmar och ­pillar med sina verktyg. Text: Birgitta Lindvall Wiik

D

et är nära, nära att fegisen i mig ­vinner när det är dags att testa ­permanent ­frans­förlängning. Tänk om jag får en ­allergisk reaktion mot limmet? Tänk om lös­ fransarna sliter med sig alla ­mina egna och jag blir skallig runt ögonen på kuppen? Tänk om jag inte kan sova med ­extrafransarna? Tänk om ... Men drömmen om de där filmstjärne­ fransarna segrar till slut och när vi kommer till salongen ­Carina Högnelid på Carinas nails får jag börja med att tvätta bort mitt smink, ögonen och ­fransarna ska vara helt rena för till en början ska fransarna färgas svarta. – Men kan man göra fransförlängning på hur korta och glesa fransar som helst? piper jag ­förskräckt och förklarar hur ynkliga mina egna fransar är. Ögonen tåras

Carina sätter mina fransar under lupp och slår fast att de inte alls är särskilt korta och glesa. Inte är de så raka heller som jag hävdat och sen börjar hon färga dem. Jag får ligga och blunda och slappna av och jag försöker spela cool. I själva verket hamrar mitt hjärta som på en förskrämd kaninunge och under de stängda ­ögonlocken far ögonen runt i något som liknar rapid eye movements. Eftersom jag får pratförbud (vilket straff!) så ligger jag och tänker på hur snygg jag ska bli medan jag lyssna på Carinas och foto-­Lindas småprat. – Ser du nu hur långa hennes fransar är egentligen? säger Carina till Linda som fyrar av den ena blixten efter den andra och snart är fransarna färdigfärgade. Med tårade ögon får jag kika i spegeln och tycker att det redan ser ritkigt bra ut. Svarta fransar is the shit! men – the show must go on och nu är det snart ­allvar. Carina tejpar fast min nedre fransrad så att inte den övre fransraden ska ­limma ihop med den nedre. Det känns hur konstigt som helst att vara fasttejpad ­nedtill, och så är det dags att blunda igen, men inte ­”knosblunda”. Trots stränga förhållnings­order lyckas jag förstås i alla fall knipa ihop ena ögat så att nedre franslimningen måste rivas bort – aaaj – och göras om.

Foto: Linda Wikström

tänkt på att ... ... du INTE ska använda ­mascara på fransförlängningen. ... du INTE ska använda ­vattenfast smink eller olje­baserade ­rengöringscremer efter behandlingen.

fakta | trådning Vid trådning, lilla bilden högst upp, används en tunn, tvinnad bomullstråd, som rullas över det område som ska behandlas, till exempel ögonbryn, överläpp och haka. Till skillnad från vid plockning med pincett drar tråden bort många små strån åt gången, vilket gör det lättare att åstadkomma en jämn linje.

Därefter börjar Carina ­limma fast fransar. Hon f­örklarar att hon kommer att bygga fransar enligt en ­standardmodell där hon fäster cirka tio fransar åt ­gången. Det är ett snabbare och billigare förfarande än det där varje frans limmas fast var för sig! ­Fransarna ­limmas ända från ­roten och hela vägen längs med den egna ­fransen. Egentligen vill Carina att längden ska vara den egna ­fransens dubbla men den längd som hade varit idealisk för mig finns tyvärr inte hemma, så Carina fixar vad hon ­kallar för ”vardagsfransar”, det vill säga fransarna är bara lika långa som mina egna och de är inte, som brukligt, längre på ögats mitt. I takt med att Carina fixar och donar med mina fransar och Linda med jämna ­mellanrum ­säger ”det blir jätte­ fint!” ­slappnar jag av och strax är det klart och jag får slå upp ­mina blå, eller snarare gröna. Fransarna är snyggare än någonsin, hur sminkade de än varit! Jag inser att wow, nu behöver man inte ­längre ­använda mascara! Brynen borde trådas?

Fler förhållningsorder från Carina är att jag inte ska gnugga mig i ögonen, men gärna skölja mig med vatten. Just när jag och ­­foto-Linda är på väg säger Carinas ­kollega, skönhets­terapeuten ­Bahareh Salimi, att ­mina ögonbryn borde trådas och färgas. Trådas? Bahareh säger att det går ­jättesnabbt och innan jag vet ordet av ligger jag i ­behandlingsstolen igen och Bahareh tar fram något som ser ut som en vanlig sytråd som hon snabbt jobbar med runt mina ­ögonbryn. Medan hon snabbt formar mina ögonbryn berättar hon att det är ett mer än 2.000-årigt sätt att snabbt och ganska ­smärtfritt ­avlägsna ansiktsbehåring. – Jag lärde mig det som åttaåring av min mamma. Alla flickor i Iran kan tekniken att tråda ögonbryn. Innan jag vet ordet av är ögonbrynen både plockade och färgade och jag kan möta ­decemberskymningen som en ny människa. Yes, jag vågade! n


Foto: LINDA WIKSTRÖM

hemmavid | vecka 51 | lördag 19 december 2009 | www.kuriren.nu C | 7

Clara längtar efter mormors jul >


8 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | hemmavid

I underbara Claras julhem finns hemgjorda chokladdadlar, nymålade trägolv, en egenhändigt huggen julgran och busiga valpen Melker. Det är Clara Lidströms första jul som husägare, men julen firas inte här utan i Claras andra hem hos mormor och morfar i Jokkmokk. Text: Birgitta Lindvall Wiik Foto: linda wikström

”Julen är min favorithögtid D

ecember månad har gått i pyntandets och pysslandets tecken i huset på höjden intill de två frusna sjöarna i den lilla byn flera, flera mil från Umeå. Här bor 23-åriga bloggaren ­Clara Lidström med sin man Jakob och hund­ valpen Melker. Många bybor höjde på ögonbrynen när det unga paret valde att bosätta sig här, men Clara som provat att bo i en hyresvilla mitt i stan säger att hon och Jakob kommit fram till att det är på landet de vill bo. Eftersom Clara mestadels jobbar hemifrån och Jakob ännu pluggar och ingen av dem vill binda sig vid stora lån valde de att leta efter hus där ­pris­nivån var väldigt låg. Huset hade stått tomt ett tag och var i behov av omsorg. – Vi har rivit bort plastmattor och målat trägolven som fanns under och vi har tagit fram trätak som doldes under pappspänd väv. Jakobs pappa ska hjälpa oss att bygga ett nytt kök, vi vill försöka återställa huset i så ursprungligt skick som möjligt. Enkelt och billigt

Claras och Jakobs filosofi är att leva enkelt och ­billigt, att inte konsumera i onödan, att spara på jordens resurser och att återanvända saker och ­kläder så långt det är möjligt. Därför är huset inrett med möbler som paret fått ärva efter ”tant Märta”, en ingift släkting till Jakob som lämnat efter sig två hus fulla av saker som ingen vill ha, men som är som underbara skatter för Clara och Jakob. Det var som secondhandbloggare Clara gjorde sig känd från början. Hon är väldigt modeintresserad men köper så gott som bara begagnade plagg. I sin blogg underbara Clara bjöd hon redan för några år sen på massor av inspiration för andra modeintresserade tjejer. Hon är modebloggaren som ”upptäcktes” inte bara av en mängd bloggläsare utan också av chef­

redaktören på Västerbottens folkblad som på ­stående fot erbjöd henne jobb och bloggutrymme. Med tiden kom bloggen att utvecklas och nu ­skriver hon inte bara om mode utan också om mat, inredning, feminism och om sin gudstro. Något som väcker starka reaktioner bland läsarna: – Man kan skriva om sex och andra intima saker utan att folk höjer på ögonbrynen, men att skriva om Gud och religion väcker uppmärksamhet, säger Clara som inte väjer för svåra ämnen. Hon miste sin mamma i bröstcancer för snart två år sen och har öppenhjärtigt berättat om sjuk­ domen, sorgen och saknaden. Hon säger att hon ­inte vill visa bara den perfekta och glättiga sidan av livet. Hon vill vara en mänsklig och ”verklig” förebild för sina läsare. Clara har, liksom många andra framgångsrika tjejbloggare, blivit attackerad för att vara bakåt­ strävare för att hon hyllar gamla husmorsideal och hon har blivit beskylld för att vilja ha tillbaka ­kvinnan till diskbänken. Själv bara ler hon åt ­kritiken och ser saken på ett helt annat sätt. – Jag har alltid gillat att laga mat och baka och mormor är min förebild, jag beundrar henne. Jag är inte så intresserad av exotisk matlagning, jag vill ­lära mig att tillaga den där traditionella husmanskosten som man lagar från grunden. Dessutom ­gillar jag 50-talsestetiken och därför tror folk att jag vill vara hemmafru, men det är precis tvärtom! Unga tjejer tjänar mer

Clara säger att hon tror att hon och andra framgångsrika tjejbloggare blir ifrågasatta för att bloggosfären nästan är det enda stället där unga tjejer tjänar mer pengar än killarna: – Modebloggvärlden är dessutom en värld dit män inte är inbjudna, det uppfattas kanske hotfullt att det är tjejerna som bestämmer.

Själv är Clara feminist och delar gärna med sig av sina tankar även i den frågan. Tack vare sina många kloka tankar och ­förmågan att uttrycka dem har hon blivit tillfrågad att skriva även utanför sitt vanliga forum, hon har bland annat under hösten skrivit debattartiklar för Expressen om ökad religionsfrihet i skolan och sexualundervisning i skolan. Hösten har varit hektisk för henne då hon ­dessutom blev tillfrågad om hon ville göra en egen jultidning, återigen kom initiativet från tidningens chefredaktör. – Klart jag ville göra en egen jultidning, julen ­betyder jättemycket för mig! Skrivit och fotat själv

✲ fakta Namn: Clara Lidström, 23, bloggare. Familj: Jakob Lidström, 22, blivande hälsocoach, dansksvenska gårdshundsvalpen Melker. Bor: I ett 30-talshus på 135 kvadrat i en liten by i Västerbottens inland. Har sitt ”andra hem” hos mormor och morfar i Jokkmokk. Claras blogg: folkbladet. nu/underbaraclara Favoritbloggar: niotillfem. blogspot.com/, amelia.se/ blogg/linda-skugge/

Claras jul är en bilaga där Clara själv såväl pysslat och bakat som skrivit och fotat allt innehåll. Det är en bilaga som delats ut till tidningens (Väster­ bottens folkblad) alla läsare men som också sålts på ett okonventionellt sätt, Clara har nämligen uppmanat intresserade bloggläsare att beställa ­bilagan genom att skicka en tjuga i ett kuvert och hittills har 2.500 personer nappat på erbjudandet. När juldagsmorgon glimmar vaknar underbara Clara till en välbehövlig och rofylld ledighet hos mormor och morfar i Jokkmokk. Hon har firat 21 av sina jular i Norrbotten och det är en tradition hon håller hårt på: – Julen är min absoluta favorithögtid och det är skönt att resa till Jokkmokk för där är man ­garan­terad snö och kyla. Vi gör alltid massor av ­snölyktor på vägen fram till mormor och morfars hus, dem tänder vi när det blir mörkt. Till lunch äter vi dopp i grytan och sen ligger vi och jäser i varsin soffa och småpratar med varandra och äter knäck. Långa hundpromenader är också obliga­ toriskt. Jag längtar otroligt mycket just nu! n


vecka 51 | lördag 19 december 2009 | www.kuriren.nu C | 9

l Fina hemsydda vimplar pryder fönstret hos Clara. Hon och Jakob har uteslutande inrett sitt hus med ärvda och loppisfyndade eller hemmafixade möbler och prylar. Tant Märtas gamla grejer, som ingen annan vill ha, är som värdefulla skatter i det miljömedvetna unga parets ögon.

Claras chokladdadlar n 200 gram sötmandel

(rostas i panna med skalet på) n färska dadlar n blockchoklad med hög kakaohalt en skvätt mjölk eller grädde Gör så här: Rosta sötmandeln med skalet på, finhacka med kniv och mosa ihop hacket med lite mjölk eller grädde som binder massan. Smält choklad i vattenbad. Kärna ur de färska dadlarna,stoppa i lite av din ”mandel­ massa”, doppa dadlarna i choklad och låt godiset torka på bakplåtspapper.


10 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | livsviktigt

Nödropet kom per telefon, sent en helgkväll. En förtvivlad väninna vill att Inger ska komma och hämta en misshandlad kvinna. Inger hoppar i bilen och kör, egentligen mot vad regelboken säger, ensam iväg för att möta upp. Väl på plats vägrar den slagna kvinnan till att börja med att komma ut och när hon väl gör så, är mannen med. – Jag såg hennes skador men eftersom han var med och hela tiden spände ögonen i mig, vågade hon inte komma med mig. Hon förnekade till och med att han hade slagit henne. För Inger Lindsund, ordförande i kvinnojouren Iris, är våldet vardag. Även i advent. text: Kicki Linna

”Om det skulle smälla på första dejten skulle det här våldet inte finnas B

lådunkel skymningstimme – i TV-rummet är det stilla, granen står pyntad och i en ­hylla trängs mängder av mjukisdjur. En ­tonåring hänger i soffan och knappar, blind för ­resten av världen, frenetiskt på sin mobil. Det ­kunde vara i vilket vardagsrum som helst om det inte vore för ytterdörrens kodlås och en diffus känsla av institution. Det lackar mot jul på ­kvinnojouren Iris skyddade boende i Luleå. Några kvarter bort står gågatans praktgran pyntad när vi hastar förbi med skallen full av mat och klappar. En vecka kvar till julledighet och välkommen vila, tindrande barn och ­dignande bord ... Hur de fem kvinnor och fyra barn som just nu får skydd på den hemliga adressen ska tillbringa ­helgerna är inte klart, men planeringen för ett ­firande, om än i ­mindre skala, är i full gång. Julen brukar vara rätt lugn och den mobila ­jourtelefon, som på helgerna är påslagen dygnet runt, är tystare än under ett vanligt veckoslut. – Det är klart att när släkt och familj finns med, då är man snäll, säger veteranen Mildred Eriksson som tittar in för att få några papper underskrivna av ­Inger. Men för den som lever i en destruktiv relation kan lugnet vara ett bedrägligt vapenstillestånd. – Kvinnor biter ihop och kämpar på över ­helgerna, man gör ofta sitt yttersta, dels för att hålla uppe fasaden utåt som blir extra viktig kring jul, men också för barnens skull. När julen sedan är över kan man vända sig till oss. – För barnen i dessa familjer är julen ofta en fasa, ingen skola, inga kompisar och man är hänvisad till att vara tillsammans hemma. Viktig kontinuitet

Att en betydande del av jourens verksamhet ­omfattar små barn – ”Ja, de flesta kvinnor har ju barn”, konstaterar Inger – betyder samtidigt att ­kontinuiteten i kontakterna är extra viktig. – Om barnen får förtroende för någon och börjar bygga upp en relation, måste hon eller han kunna lita på att den personen finns kvar, säger Inger Lindsund och visar det lekrum där barnverk­ samheten normalt håller till. För tillfället hankar man sig fram med en vikarie som arbetar med barn som bor på jouren, leker och umgås med dem när mamman exempelvis sitter i samtal med jourens anställda. Men någon barnverksamhet på daglig basis kan man inte erbjuda just nu.

– Den kvinna som arbetat här de senaste tre åren har slutat eftersom hon fick en fast tjänst på annat håll. Hos oss fungerar det så att vi får projektpengar en gång per år, vilket leder till att vi egentligen bara kan planera ett år i taget. Det säger sig självt att en sån här verksamhet inte kan drivas i projektform, vi måste kunna ha ett längre perspektiv. Sedan 2008 är Inger Lindsund ordförande i Iris, men hennes engagemang sträcker sig tillbaka till Umeå och slutet av 90-talet där en kamrat var ­ideell jourkvinna. Inger följde med och som hon själv uttrycker det ”hakade på”. Här skulle hennes engagemang kunna få praktisk betydelse, det ­skulle vara möjligt att göra skillnad. Det var också i Umeå hon gick den grundutbildning som alla ­frivilligarbetare erbjuds. Allt grövre våld

– Min feministiska ådra vaknade under tonåren ­uppe i Kiruna när jag upptäckte att det inte alls var lika villkor för killar och tjejer. Grabbarna kom ­exempelvis undan med helt andra saker än vi tjejer gjorde. Det var dessutom helt OK att kränka tjejer med könsnedsättande tillmälen, det var liksom helt normalt. Redan där börjar den normaliseringsprocess som i sin yttersta förlängning kan ta sig handgripliga ­uttryck, menar Inger. – Det vi inte får blunda för är att det finns en ­överoch underordning i samhället, som jag ser det ger detta utrymme för mäns våld mot kvinnor och barn. En stor del av arbetet inom jouren innebär för ­Ingers del att hålla föredrag, informera och väcka debatt, att öka medvetenheten om vilka strukturer som ligger bakom mäns våld mot kvinnor. – Om det skulle smälla på första dejten, skulle den här typen av våld inte finnas, säger hon med ­eftertryck och förklarar: – När slagen väl kommer har våldet föregåtts av en lång process där kvinnans livsutrymme, steg för steg, minskat under en längre tid. Mannens ­beteende, som kanske till att börja med kan ­framstå som omtanke, övergår gradvis i en ökad kontroll och kvinnan blir allt mer isolerad, tappar kontakten med väninnor och familj. – Och den som slår kommer att slå igen. När ­våldet väl är igång har det en tendens att bli värre och värre. Det som kan få kvinnor att söka hjälp är när mönstret förändras, när han går på barnen eller när hon förstår att hon riskerar att bli ­dödad.

fakta Namn: Inger Lindsund, 42. Familj: Barnen Isabell, 19, och Samuel som fyller nio i januari. Yrke: Studievägledare på gymnasienivå. Aktuell som: Ordförande i Kvinnojouren Iris.

Kvinnojouren Iris n Jouren som är en ideell f­ eministisk förening, ­partipolitiskt och religiöst obunden, startade 1981 och har i dag ett 40-tal medlemmar. n Iris hjälper och ger stöd åt kvinnor och barn som ­utsatts för psykiskt och psykiskt våld och sexuella övergrepp. n Jouren går att nå per ­telefon under kontorstid och fram till 24.00 på vardagar. Under helgerna går det att ringa i princip ­dygnet runt. Utanför ­kontorstid sköts ­jour­telefonen helt på ­ideell ­basis. n Jouren ger stöd vid ­kontakt med polis och myndigheter, följer med vid förhör och rättegångar och kan med stöd av ­studenter från rättsvetenskapliga programmet ge råd i juridiska frågor.

Siffrorna över jourens verksamhet talar sitt ­tydliga språk. Under 2008 redovisas totalt 2.460 boendenätter. 2.149 samtal från hjälpsökande ­kvinnor togs emot, av dessa var 383 nya kontakter. Mycket ­arbete läggs också ned på att ge hjälp och stöd till kvinnor i ­kontakter med polis, socialtjänst och vid rätte­ gångar – under 2008 hade man ­exempelvis 371 kontakter med polisen och 776 kontakter med ­socialtjänsten. I första hand riktar man in sig på att ge hjälp och stöd för hjälpsökande kvinnor från Luleå kommun men man tar även emot kvinnor från andra delar av länet och i speciella fall även kvinnor från andra ­delar av landet. – Det beror på hur hotbilden ser ut. En del av de som får skyddsboende hos oss kan i princip röra sig fritt och barnen kan fortsätta i skola och på dagis. För andra innebär skyddsbehovet att de i praktiken straffas med inlåsning. – Det absurda i samman­hanget är att kvinnor och barn straffas, det är rent ut sagt för j-ligt att de tvingas bryta upp från den ­lilla ­trygghet man kanske ändå haft. Behöver bli fler

Det är ingen vacker sida av folkhemmet som ­blottas under vårt samtal. Är hon aldrig rädd undrar jag och Inger tystnar för ett ögonblick och ser på mig som om hon inte riktigt förstår frågan. ­Självklart, hinner jag tänka, självklart är man inte rädd om man väljer att gå in i detta: – Det är ju inte mot mig som person som våldet riktas, visst kan det uppstå hotfulla situationer men det är inte jag som är målet. En man kan ­markera att han vet vem jag är, men det är bara ­undantagsvis vi träffar männen. När vi kommer in, om kvinnan ringer akut, har han ofta dragit vidare till krogen. Att arbetet ger minst lika mycket som det tar, återkommer hon till flera gånger. – Jag har gått in i det här arbetet för att jag vill ­informera och väcka debatt, jag vill ha kul med ­andra kvinnor och jag vill ha jour – där startade jag och jag vill inte tappa den kontakten. – Men vi skulle behöva vara fler och ­engagemanget går i vågor. Det är periodvis tungt att hålla igång jourtelefonen när vi är för få eftersom det innebär att det blir tätt ­mellan passen. Det leder i sin tur att fler hoppar av för att det blir allt för ­betungande. n


Foto: Linda wikstrรถm

vecka 51 | lรถrdag 19 december 2009 | www.kuriren.nu C | 11


12 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | till bords

Nytolkning. Traditioner är ­trevligt. Men nog tål de att ­varieras en smula. I dag bjuder vi på nytolkningar av klassiska julrätter.

Låt Danmark, Italien och Korea stå för inspirationen

Julsill på danska

1) Låt ströbrödet svälla i grädden en stund. 2) Blanda i kalvfärs, ägg, vitlök, oregano, chiliflakes, salt och rikligt med ­svartpeppar. 3) Tvätta citronen noga och riv ner ­skalet tillsammans med parmesan. 4) Fukta händerna och rulla ganska små köttbullar. 5) Stek i omgångar i smör och olivolja på medelvärme. Värm i ugnen inför ­serveringen.

6–8 portioner 20 minuter

S

Våga försöka

Låt oss reta liv i den lilla upptäckarglädjen genom att ­sätta lite tvist på julbordets stående inslag. All ­respekt för sill, köttbullar, revben och ris à la Malta – men de tål ­faktiskt att varieras. Testa något nytt. ­Åtminstone i år. Nästa jul kan du återgå till de gamla heliga familje­traditionerna utan att skämmas. Du har i alla fall försökt. Här har jag skapat några julrecept med inslag från ­andra länder. Till vardags är vi oerhört kvicka att ta till ­influenser utifrån, så varför inte till jul? Och det kan ju faktiskt hända att några av rätterna gör sådan succé att de tål att upprepas när julen dansats ut. ­Internationella rätter känns nämligen inte riktigt lika benhårt ”juliga”. Skapa en snackis

1 1/2 dl färskriven parmesan 1 citron smör och olivolja till stekning

En goding från grannarna i söder.

ällan är vi sådana tjurskalliga traditionalister som till jul. Enligt Scandinfos undersökning från förra året äter 97 procent av svenska ­folket julmat. Över hälften (56 procent) föredrar ­traditionell julmat. ­Julbordet ska med andra ord se exakt likadant ut som det alltid har gjort. Men å andra sidan kan över en tredjedel (39 ­procent) tänka sig att blanda nya rätter med det ­gamla vanliga. En viss kreativitetslusta kan med ­andra ord skönjas.

Mitt tips är att blanda och ge. Låt traditionalisterna falla i schemalagd trans över mormors sylta och ­fresta de ­nyfikna med syditalienska köttbullar. ­Kanske mötas ­rentav de tu! Och ett par nya inslag på julbordet blir ­dessutom alltid bra snackisar. Dagens innovationer är morgondagens traditioner. God jul på er – med betoning på god. n

2 burkar matjessill 1 späd purjolök 1 knippa gräslök 1 liten rödlök 2 msk kapris 1 dl tärnade rödbetor (kokta eller inlagda) 50 g smör 1 rå äggula (kan uteslutas) 1) Strimla purjon och gräslöken fint. F­ inhacka rödlöken. Grovhacka kaprisen och tärna rödbetorna. 2) Smält smöret och låt det få lite färg, men det får inte bli bränt. 3) Lägg upp sillen på ett fat. Strö över de båda löksorterna, kapris och rödbetor. 4) Häll över smöret. Dekorera med en rå äggula (om du vill). Servera med rågbröd och stark ost.

Italienska kalvfärsbullar

Inspirationen hämtar vi från Syditalien. 40–50 st 30 minuter 1/2 dl ströbröd 1 dl vispgrädde 500 g kalvfärs 2 ägg 1–2 vitlöksklyftor 1 1/2 tsk torkad oregano 1/2–1 tsk chiliflakes salt och nymalen svartpeppar

Text: Mia Gahne foto: Claudio Bresciani

4) Lägg revbenen i marinaden och låt ligga i kylen i ett dygn. Flytta köttet då och då så att marinaden kommer åt överallt. 5) Häll upp alltsammans i en gryta. Tillsätt kycklingbuljong. Sjud revbenen ­sakta i en timme eller tills köttet verkar mört. 6) Lägg sedan upp dem i en ugnsfast form. Koka ihop marinaden på stark ­värme till en simmig konsistens, pensla revbenen med lite av marinaden, strö över sesamfrön, kör in i ugnen under ­grillelementet på 275 grader 5–10 ­minuter eller tills de fått fin yta och färg.

Ris à la Malta med granatäpple

Koreanska revben

En snabb variant med lite extra smak.

Syndigt smarriga – söta, starka och ­salta.

8 portioner 30 minuter

4 portioner 1 dygn + 90 minuter

3 dl vispgrädde 2 förpackningar risgrynsgröt (à 500 g) 2 msk strösocker 2 tsk vaniljsocker 50 g hackad mandel 1 dl hackad syltad ingefära + 1 msk av lagen 4 apelsiner 1 lime 1 granatäpple

1 1/2 kg revben, t ex spareribs eller kamben 2 dl japansk soja 2 msk sesamolja 1-2 röda chilifrukter 3/4 dl råsocker 3 vitlöksklyftor 1 purjolök 5 cm färsk ingefära 3 dl kycklingbuljong 1/2 dl sesamfrön 1) Skär isär revbenen, släng bort ­ nödiga fettbitar. o 2) Blanda soja och sesamolja. Strimla chilin (reglera mängden efter hur starkt du vill ha det) och häll i. Tillsätt råsocker och rör runt tills det börjar lösa sig. 3) Skiva vitlöksklyftorna tunt och blanda ner tillsammans med sköljd och strimlad purjolök och riven ­ingefära.

1) Vispa grädden. 2) Blanda med risgrynsgröt, strösocker, vaniljsocker och hackad mandel. Hacka ingefäran och blanda i tillsammans med lagen. 3) Tvätta en ­apelsin och limen noga. Riv ner skalet och pressa i saften från båda. 4) Filea resten av apelsinerna och ­blanda ner klyftorna försiktigt. 5) Peta loss ­kärnorna från granatäpplet och strö över före serveringen.

✲ så firar jag jul i år

Lotta Kemi, kock, krögare och kvinnlig ­företagarambassadör.

Fia Hautalampi, storfamiljsmamma på ­Seskarö.

Åsa Tibblin, sjuksköterska och kognitiv ­alkohol- och beroendeterapeut.

Lenitha Hedqvist, yogalärare med egen ­studio i Luleå.

– Jag älskar julen och är barnsligt ­förtjust i paket, nästan så att jag sitter ­under granen och ­klämmer ... Men lika mycket som jag älskar att få, tycker jag om att ge – så jag brukar åka ut en sväng med lite paket till vänner och önska dem God Jul. Sen blir det förklädet på för att laga till det sista inför ­julbordet.

– Hela familjen firar jul med min syster och ­hennes ­familj, min ­mamma och eventuellt också svärmor. Vi har mest plats så vi firar alltid hos oss. ­Eftersom vi totalt brukar ­vara cirka 15 till 17 personer blir det ett härligt bullrigt ­firande och precis som jag vill ha det – ­mycket folk och många glada barn.

– Vi brukar vara ett 20-tal personer i mina föräldrars stuga ute i Lövskär men i år blir det generationsväxling och jag, som är äldst och bor störst, tar över stafettpinnen. Med ett modernt och jämlikt tänkande har jag bestämt att det blir knytkalas – det blir spännande även om inte någonting kan mäta sig med mammas och Folkes jular.

– Vi är fem syskon med familjer som firar en ­klassisk storfamiljsjul hemma hos mamma och pappa i Västmark. Det blir en ­riktigt gammeldags jul med utflykter till pulkabacken och tomten ­kommer alltid ... Eftersom jag är vegetarian ­sedan snart 15 år är en finsk rotsakslåda med saffran min favorit på julbordet.


vecka 51 | lördag 19 december 2009 | www.kuriren.nu C | 13 Apelsinsill med fänkål

Fräscht, friskt och snyggt.

6–8 portioner 2 dagar Lag: 1 dl ättikssprit, 12 procent 1 1/2 dl vatten 1 1/2 dl strösocker (125 g) 1/2 apelsin Sill: 2 förpackningar urvattnad ­inläggningssill à 420 g 1/2 fänkålshuvud 1 liten rödlök 1/2 apelsin 10 hela kryddpepparkorn 3 stjärnanis 3 lagerblad 1) Blanda ättika, vatten, socker, ­rivet skal och saften av en halv apelsin i en ­kastrull. Koka ­lagen tills sockret löst sig. Låt svalna. 2) Låt sillen rinna av och skär den i diagonala bitar om den ­inte redan är skuren. 3) Skala och skär fänkål och ­rödlök i skivor. 4) Tvätta apelsinen och riv eller strimla lite av skalet ­utan att få med det vita. 5) Varva sill, grönsaker, ­apelsinskivor, ­apelsinskal och kryddor i varm och väl ­rengjord glasburk. 6) Slå på lagen. Förslut och låt stå kallt i två till tre dagar.

salt 1 liten rödlök 1 gul paprika 1 näve färsk basilika cayennepeppar nymalen svartpeppar 1) Låt sillen rinna av och skär i bitar om den inte redan är skuren. 2) Rosta de röda paprikorna under ­grillelementen på 250 grader tills de får färg runt om. 3) Lägg i plastpåse och knyt om, låt vila i 20 minuter. Dra sedan av ­skalet och kärna ur dem. 4) Kör i ­mixer med crème fraiche. Smaka av med lite salt. 5) Skala och hacka rödlöken, kärna ur och skär den gula paprikan i små tärningar. 6) Blanda lök och paprika med ­crème ­fraiche-röran och strimlade basilikablad. Krydda med lite ­cayenne och svartpeppar. 7) Vänd ner den avrunna sillen. Låt gärna stå en stund innan ­serveringen.

Currysill med ingefära

Klassiker med asiatist twist.

4 portioner 2 timmar

Snabb smakrik sillsort.

1 förpackning ­femminuterssill, à 420 g 2 dl matyoghurt 1 dl gräddfil 1 dl majonnäs 1 tsk–1 msk grön currypasta (beroende på smak och sort) 3 cm färsk ingefära 1 tsk sesamolja 1 äpple 1/2 purjolök

4 portioner 45 minuter

1) Låt sillen rinna av och skär den i ­diagonala bitar om den inte redan är skuren. 2) Blanda matyoghurt, gräddfil och ­majonnäs. 3) Rör ner currypasta (ta ­bara lite i början), ­riven ­ingefära och ­sesamolja. Smaka av och blanda ­sedan ner sillen.

Matjesill med basilika

1 burk matjessill (200 g) 2 röda paprikor 2 dl crème fraiche

4) Kärna ur, tärna eller skiva äpplet och ­strimla purjo­ löken. 5) Blanda med resten och låt stå och samla smak några timmar.

Gravad limeströmming

Pepparroten hjälper limen på traven.

8 portioner 1 dygn 500 g färska ­strömmingsfiléer Lag: 3/4 dl ättikssprit (12 procent) 5 dl vatten 3 1/2 msk salt 1 tsk socker Sås: 2 dl crème fraiche 1 dl lättmajonnäs 2 msk färskriven pepparrot 1–2 tsk dijonsenap 2 lime 1/2–1 tsk flytande honung salt nymalen vitpeppar 80 g forellrom 1) Rensa strömmingen och dra bort skinnet om det inte redan är gjort. 2) Blanda alla ingredienserna till ­lagen. Rör om tills allt har löst sig. 3) Lägg i filéerna, se till att alla täcks och låt stå i ett dygn i kylskåp. Det är viktigt att ­fiskköttet är helt vitt. 4) Blanda crème fraiche, ­majonnäs, ­pepparrot och ­senap. 5) Tvätta limefrukterna och riv ner skalet (spara lite till dekor), samt några droppar saft. Smaka av med salt, peppar och honung. 6) Blanda försiktigt ner ­forellrom (spara lite till ­dekor). 7) Låt filéerna rinna av väl i ett durkslag. Blanda ner dem i såsen. Låt stå svalt, helst minst en timme före serveringen. Dekorera med ­forellrom och rispat ­limeskal.

✲ så firar jag jul i år

Sari Lindvall, sexbarnsmamma, egen­ företagare och bloggare.

Inger Lindsund, ordförande i kvinnojouren Iris i Luleå.

Martina Johansson, landstingsutredare,­ krönikör, paneltyckare, klubbarr­angör.

Carolina ”Gummigumman” Juntti ­Lundqvist, sjukskriven enhetschef på soc.

– Vi startar på kvällen den 23:e med en mysig uppesittarkväll på tumanhand jag och min man. Vi provsmakar skinkan, ­rimmar på alla paket och dricker glögg. På julafton blir vi fullt hus med ­barnen, farmor och farfar och min mans ­bröder. De minsta får ett paket på morgonen – under granen får det gärna ligga en kamera till mor.

– Jag har bara två, eller rättare sagt tre, måsten till jul – lax, julmust och en riktig tomte. ­I övrigt brukar vårt firande ­variera lite från år till år och nu i jul till exempel ­kommer min son att vara med sin pappa. Men en viktig tradition är att jag alltid firar med min ­dotter och hennes pappa, så blir det i år också.

– På julafton är jag ­hemma hos mina ­föräldrar och eftersom jag älskar julmat så bara njuuuter jag! På annandagen blir det stort glöggmingel hemma hos mig – jag ska passa på att ­umgås med alla hem­ vändare och allra mest med Jonathan. Under granen hoppas jag på en riktig över­raskning i år!

– I år firar jag i ryggläge hemma på Porsöberget. Jag ligger i skena sedan slutet av oktober efter ett höftledsbyte på Sahlgrenska. Släkten kommer till oss och bär med sig julbordet, så jag har det bra ... Drömklappen är att kunna böja mig i midjan, just nu är jag fixerad i 40 grader. Det är fyra veckor kvar till den julgåvan.


14 | C Norrbottens-Kurirens helgmagasin | till bords fynd ++++ väl prisvärt +++ mer än prisvärt ++ prisvärt + undvik –

Bästa bubblorna till årets sista fest Assemblage, prise de mousse, ­remuage. Lär dig vad orden på ­f laskorna betyder – och hitta ditt Text: Elke Jung ­favoritbubbel till festen.

D

e franska orden assemblage, prise de mousse, ­remuage, sur pointes, disgorge, liqueur dexpédition eller dosage är ord som beskriver tillverkningen av ­vinet champagne. Varje enskilt ord har en specifik innebörd i det tillverkningsför­ lopp som omvandlar stilla, sursyrligt vin med låg alkoholhalt till vin vars ädla bubb­ lor och delikata smak kopplas till ett enda, specifikt ursprung – distriktet Champagne. Så vanliga är orden i dag att många av ­världens mousserande vinproducenter ­använder sig av samma, oavsett ursprungs­ land. Det mousserande spanska ­vinet cava kan ibland göras på exakt ­samma sätt, men får absolut inte kallas champagne, efter­ som det är en skyddad ursprungs­ beteckning. Låg alkoholhalt

Assemblage är den blandning mellan ­olika basviner (kan ­vara vin av olika kvalitet eller komma från olika platser inom distriktet Champagne) som sker på våren efter skörd. Då har de så kallade basvinerna genomgått den första alkoholjäsningen. Alkoholhalten är låg, syran i vinets smak hög och vinet är allmänt svårflörtat. Källar­ mästaren ansvarar för blandningen (assem­ blage) som ska representera champagne­ husets stil, den som oftast kallas Brut. Hos Moët & Chandon finns över 800 stora ­tankar med vin från cirka 150 byar. Arbetet är svårt och kräver stor talang och lång ­erfarenhet. Nästa steg är att skapa prise de mousse som är champagnens vita skum.

Mousserande ++++

7685 Geisweiler Monopole ­Crémant de Bourgogne Brut, Frankrike, 96 kronor. 7688, Louis Bouillot Crémant de Bourgogne Brut Frankrike, 99 kronor. 7859 Montana Chardonnay ­Pinot Noir Brut Cuvée, Nya ­Zeeland, 99 kronor. 7694 Delmas Brut 2005, ­Frankrike, 139 kronor. Mousserande ++

7425 Cuvée Jean-Louis Blanc de Blancs Brut, Frankrike, 59 kronor. 7486 Prosecco la Rob’n’a Extra Dry (7486) Italien, 79 kronor. 7420 Lachèze Brut, Frankrike, 99 kronor. 7567 Rotari Brut Riserva 2005, Italien, 99 kronor. 7628 Pongrácz Brut, Sydafrika, 109 kronor. Mousserande +

7649 Chapel Hill Sparkling ­Chardonnay, Ungern, 59 kronor. 7601 Lutter & Wegner Riesling Brut, Tyskland, 69 kronor.

Nytt socker och ny jäst tillförs i varje ­champagneflaska i den mix som ­kallas ­liqueur de tirage. Den andra jäsningen sker därpå i varje enskild flaska och ökar ­alkoholhalten med cirka 1,5 volym­procent. Förloppet tar minst 15 månader, är det en sällsynt årgångschampagne måste den ­ligga så i minst tre år. Under ­lagringstiden bildas ­depot eller lie, i vardagsspråk grums, vilket är döda jästceller.

7454 Billecart-Salmon Brut Réserve, 329 kronor. 7857 Bruno Paillard Première Cuvée, 345 kronor. 7549 Pol Roger Brut Réserve, 348 kronor. 7460 Castellane Party Box 2000, 1.794 kronor (4.500 ml). 7548 Cuvée Sir Winston ­Churchill 1998, 1.028 ­kronor. Champagne ++

7709 Pannier Brut Tradition, Frankrike, 209 kronor. 7430 Jeanmaire Brut, 215 kronor.

Alla öl från Boston Beer ­Company är ­uppkallade efter en av Amerikas största ­frihetshjältar, Samuel Adams. Han var ­mannen bakom The Boston Teaparty, ­upproret som var början till den amerikanska revolutionen och frigörelsen från ­England. Boston Beer Company grun­ dades 1984 av Jim Koch. Ölsmaken är stor och komplex. Den maltiga sötman ­tillsammans med den lätta apelsintonen och ­mediumtydliga beskan gör helheten lika ­behaglig som julig och balanserad. Passar till mat som husman och gärna till julbordet.

28:70 kronor för 500 ml.

✹ fynd!

Fällning förekommer inte i en champagne­ butelj vid försäljningstillfället, den ska ­avlägsnas. Många känner igen de ­karakteristiska träställningarna (pupitres) där flaskor sticks in ­varefter de vrids ­(remuage) ett åttondels varv under tre ­månader. Slutligen står flaskan upp och ner, sur pointes, och grumset samlat i flaskhalsen. Till sist ska fällningen avlägsnas och detta kallas disgorge eller degorgement. Numera fryser man ner flaskhalsen till -28 C och is­ proppen av grums skjuts ut, flaskan fylls därpå upp med nytt vin och denna sista på­ fyllnad kallas för liqueur dexpédition eller dosage, då den kan innehålla en specifik mängd socker. Här bestäms således om champagnen ska vara torr, halvtorr eller söt. Den speciella champagnekorken, som när man öppnat flaskan ser ut som en champinjon, försluter till sist flaskan. Som en extra säkring att allt sitter på plats – trycket är högt –kommer den ståltråd som kallas grimma. n

Champagne ++++

n 11363 Saumel AdamsWinter L­ ager, USA, 16:90 kronor för 355 ml.

n 11390 Tomte Julöl, ­Sverige,

Fällningen tas bort

7748 Carrington Vintage Brut, 69 kronor. 7738 Freixenet Cordon Negro Brut, Spanien, 74 kronor. 7710 Marqués de Monistrol Brut, Spanien, 75 kronor. 6894 Cono sur Brut, Chile, 79 kronor. 7369 Anna de Codorn’u Brut, Spanien, 94 kronor. 22101 Tommasi Bianco di Custoza Brut, Italien, 99 kronor. 7410 Dopff Brut, Frankrike, 106 kronor.

gott öl till julmaten

7555 Alexandre Bonnet Grande Réserve Brut, 239 kronor. 7686 André Clouet Grande ­Réserve, 259 kronor. 7350 Pierre Peters Cuvée de ­Réserve, 265 kronor. 7411 Leclerc-Gaspard Blanc de Blancs Brut, 269 kronor. 7414 Baron Fuenté Galipettes Brut, 289 kronor. Ekologisk. 7450 Launois Brut Cuvée ­Reservé, 295 kronor. 7592 Nicolas Feuillatte Blanc de Blancs 2000, 329 kronor. 7329 Launois Vintage Brut 2004, 329 kronor. 7597 Taittinger Nocturne, 379 kronor. 7637 R de Ruinart 2002, 379 kronor. 7428 Dom Pérignon 2000, 1.169 kronor. Champagne +

7522 Baron Fuenté Tradition Brut, 189 kronor. 7456 Cuvée Jean de la Fontaine Sec, 209 kronor. 7395 Champagne de ­Pompadour Brut, 219 kronor. 7372 Palmer & Co Brut, 219 kronor.

Fem sorters malt ingår i Tomte från Gamla Slottskällans ­Bryggeri; ­pilsnermalt, ­münchenermalt, mörk ­karamellmalt, ljus karamellmalt samt chokladmalt. Till brygden läggs också fyra sorters humle; Amarillo, Northern Brewer, ­Styrian Golding samt ­Hresbrucker. Som pricken över i och för att det är en julöl med snits, tillförs en dos ­stjärnanis. Smaken är av den mer återhållna stilen och har inslag av karamell, lite vanilj och tydlig apelsinfrukt. Helheten är rund och mjuk och Tomte lär passa utmärkt till den varma julmaten som revbensspjäll, ­prinskorv, köttbullar och rödkål. Till sillen kan man välja bryggeriets öl Nisse som har en något stramare smakprofil. n 11300 Nils Oscar Kalasjulöl,

Sverige, 19 kronor för 330 ml.

7557 Castellane Brut, 239 kronor. 7591 Michel Turgy Brut, 239 kronor. 7862 Nicolas Feuillatte Brut Extrem, 322 kronor. 7722 Delamotte Cuvée Operakällaren Blanc de Blancs, 339 kronor. 7518 Moët & chandon Brut Imperial, 339 kronor. 7487 Deutz Brut Classic, 339 kronor. 7602 Louis Roederer Brut ­Premier, 355 kronor. 7418 Bollinger Special Cuvée Brut, 385 kronor. 7578 Alfred Gratien Cuvée ­Paradis Brut, 599 kronor. 7494 Krug Grande Cuvée, 1.329 kronor. Halvtorra, söta och rosé +++

7600 Louis Roederer Carte ­ lanche, 355 kronor. B Söt champagne. 7471 Alexandre Bonnet Perle Rosé Brut, 249 kronor, roséchampagne. 7704 Pommery Brut Rosé, 399 kronor, roséchampagne. 7405 Gosset Grand Rosé Brut, 459 kronor, roséchampagne.

Syrligt fruktig och härligt maltsmakande mumsig. Så vill jag beskriva årets Kalasjulöl från Nils Oscar, en personlig öl, vars smak inte liknar mycket annat. Rostat korn, mörk malt från det egna mälteriet på Tärnö Säteri och stora mängder humle ger färg, fyllighet och den härligt mustiga aromen. Smaken gör sig alldeles ­utmärkt till julbordets tredje och fjärde omgång, som till pastejer, köttbullar och korvar men också som ­sällskapsdryck, eller varför inte efter jul? Ni vet väl att julöl smakar som bäst till påsk året efter, till en kraftig middag i goda ­vänners lag? n 11352, Shepherd Neame

Christmas Ale, ­Storbritannien, 28:90 kronor för 500 ml. Shepherd Neame är Englands äldsta bryggeri. Det grundades år 1698 och är ­familjeägt. Bryggeriet ligger mitt i det berömda ­humleodlingsområdet Kent. Den aromatiska humlen ­anses ge en av ­världens främsta kvaliteter och används ­givetvis i alla Shepherd ­Neames ­ölsorter. Julölet smakar lika perfekt till julbords­klassikern honungsglacerad ­revbensspjäll, som till lunchmackan med julskinka och skånsk senap. Ölet är maltigt generöst, ­fruktigt med en tydlig apelsinsmak, andra torkade frukter och julkryddor. Beskan är ­uttalad men i mycket bra balans till frukten. Bryggeriet ­rekommenderar till och med lagring under förslagsvis ett år. Tipset är givet: lägg undan några flaskor för nästa års ­julklapp till familjens ölfreak och slipp ­julklappstressen 2010! Elke Jung/TT Spektra


vecka 51 | lördag 19 december 2009 | www.kuriren.nu C | 15

Mat- & dryckupplevelse i julklapp? A gYV\ ',$' `Vc Yj jeeaZkV Zc `ja^cVg^h` `k~aa e =diZa IdgcZYVa^V ^ ykZgidgcZ i^aahVbbVch bZY HiZ[[d I gcfk^hi! `~cY [g c IK)# > Zii K^e eg^h Vk &&.. `g$eZghdc ^c\ g ("g~iiZgh b^YYV\! [ gZa~hc^c\! egdkhbV`c^c\ Vk YgnX`Zg! jcYZg] aac^c\ dX] ad\^# =Vg Yj iVc`Vg dX] ^Y Zg hdb g g K^e · bZ_aV \~gcV i^aa b^\

Bdc^XV 7Zg\ajcY q K^e"VchkVg^\ bdc^XV#WZg\ajcY5cdggWdiiZchbZY^V#hZ

Erbjudanden för dig som Vip-kund.

Nyttja förmånerna som trogen prenumerant. HkZc = gcZaa [ ghidg^c\Vg Jc^`i ZgW_jYVcYZ · HkZc = gcZaa# ; g [ ghiV \ c\Zc hZYVc &..' Y HkZc = gcZaa a~bcVYZ dhh ~g cj ]Vch W^aY" h`Vii! heZ\aVcYZ YZc aVeea~cYh`V cVij" gZc! i^aa\~c\a^\ [ g Zc WgZYVgZ ejWa^`# 9j hdb K^e"`jcY [ g cj b _a^\]ZiZc Vii ` eV jikVaYV [ ghidg^c\Vg e XVckVh# 30% rabatt med Vip!

H`^Y"HB ^ E^iZ '%"') _VcjVg^ @db dX] hZ hkZch`V h`^YZa^iZc \ gV jee db HB bZYVa_ZgcV @ e HB"eVhhZi! \~a" aZg hdb Zcig i^aa VaaV i~ka^c\hYV\VgcV# Med Vip 140 kr /pass JiVc K^e '%% `g $eVhh hZgk^XZVk\^[i JiVc eVhh (-% `g EVhh/ @jaijgZch ]jh ^ AjaZ ZaaZg i^XcZi/ %,,"&,% ,% ,%# BVm ' eVhh eZg ]jh] aa# BZg ^c[d/ lll#h`^Yhb'%&%#hZ

20-24 Januari Piteå Skidallians

Hi~bc^c\h[jaa ?ja`dchZgi BZoodhdegVc @ViVg^cV ;Vaa]dab bZY \~hiZg# 7Vh/ B^X]VZa HX]b^YWZg\Zg# E^Vc^hi/ JaaV"7g^ii HVcYajcY @ g/ Fk^ccd` gZc AVeedc^XV# ''$&' AjaZ 9db`ng`V `a &.#%% Med Vip 225 kr JiVc K^e '+* `g 7^a_ZiiZg @jaijgZch ]jh %.'%")* *. %%#

BVi$YgnX`jeeaZkZahZ bZY HiZ[[d A gYV\ ',$' '%&% e =diZa IdgcZYV" a^V ^ ykZgidgcZ # :c `k~aa hdb ^ccZ] a" aZg Vaai/ ("g~iiZgh b^YYV\! [ gZa~hc^c\ bZY a^khc_jiVgZc `~cY [g c IK) HiZ[" [d I gcfk^hi! egdkhbV`c^c\ Vk YgnX`Zg! bjh^`jcYZg] aac^c\# Ad\^ ^ YjWWZagjb# 7d`V WdgY! WZ\g# VciVa eaVihZg# Med Vip 1199 kr/pers JiVc K^e &*'% `g$eZgh

?ja`aVe ehi^eh

9^\\^add '%&% · [Vb^a_Zh]dl Hidg h]dl bZY ]jbdg! gdX`! hX]aV\Zg dX] ede! 8VeZ :Vhi! =VeVgVcYV -$- 6gi^hiZg/ AVhhZ =dab! 6aXVoVg! ?Zhh^XV 6cYZghhdc! <jc]^aY 8Vga^c\! Bd__Z! :g^` A^cYZg! I]dbVh EZiZghhdc! BVg`dda^d! BV\cjh ?d]Vchhdc# hZgk^XZVk\# EVg`Zii 6/ dgY *.* `g Med Vip 535 kr EVg`Zii 7/ dgY )(* `g Med Vip 375 kr Hi eaVih/ dgY (&* `g Med Vip 255 kr

:c ajhi[naaY Wd` [ g Wd`~ah`VgZ

=Vch Dadk D]ahdch h` ca^iiZg~gV YZWji ºBZhhZghX]b^iihV`VYZb^Zcº ]VcYaVg db WZhhZgl^hhgVg dX] `~gaZ`Zc i^aa a^iiZgVij" gZc# :c ajhi[naaY adkh c\ i^aa W X`Zg dX] a~hVcYZ# ; g Vii WZhi~aaV Wd`Zc! \ ^c e lZWWZc# Med Vip 180 kr JiVc K^e '-% `g [gV`iVk\^[i )) `g

BZg ^c[dgbVi^dc db k gV ZgW_jYVcYZc Äcch e lll#`jg^gZc#cj$k^e

Ad\\V ^c bZY Y^ii VWdccZcicjbbZg dX] a hZcdgY hdb Yj ]^iiVg ^ YZi jih`^X` Yj [ ii Vk dhh# H`g^k ji k~gYZWZk^hZi hdb Äcch ^ Vchajic^c\ i^aa ZgW_jYVcYZi ZaaZg h`^X`V Zii hbh i^aa Y^c bdW^aiZaZ[dc hdb Yj k^hVg jee k^Y gZheZ`i^kZ ` e" ZaaZg WZhi~aac^c\hi^aa[~aaZ# IZaZ[dc i^aa k g `jcYi_~chi %.'%"'+ '. %% Z_ Wd`c^c\Vg #

Norrbottens

B:G DB K>E D8= >C;DGB6I>DC ;yG 9>< HDB EG:CJB:G6CI ;>CCH Eu LLL#@JG>G:C#CJ$K>E


sista ordet

Önskas: Krönika med jultema. Redaktör Kicki påminde om att jag var sist ut av C:s krönikörer innan magasinet går på ­jullov. Krönika med jultema? Hur skriver jag om julen på ett nyskapande vis? Är det ens möjligt? Antagligen.

l Sofia Wellborg och Amanda Karlsson.

Men julen är ett ämne som är så oerhört omskrivet från alla tänkbara synvinklar. En del är väldigt anti-jul. Mycket tacksamt att kunna ondgöra sig om julens ­förbannelse, skriva politiskt korrekt om den sjuka ­konsumtionshetsen, allt fett och sött vi stoppar i oss och hur sönderstressade föräldrar, som gjort sitt bästa för att ge barnen verkliga jultraditioner, rasar ihop i soffan dagen före dopparedagen. Men jag är inte emot julen, även om mitt förhållande till dess traditioner har blivit synnerligen ljumt med åren. Julstjärnorna är upphängda och den svarta elljusstaken från Ikea pryder sin plats på fönsterbänken. Enkelt, stilrent. Inga ljusmanchetter med kottar i plast, inga kvantiteter av tomtar, änglar och andra dammsamlare. Inga juldukar,

Vårt team på plats i Sydney

Vissa traditioner är till för att ­hållas. Och ­mamma, jag lovar att laga all mat nästa år.

När vi bänkar oss framför Kalle Anka slappar Sofia och Amanda på beachen.

g­ ardiner eller annat som skär sig mot den redan färgstarka interiören i vår lägenhet. Praktiskt, då jag redan på ­annandagen börjar tröttna på diverse juldekorationer och maken får använda viss övertalningsförmåga för att ­grejorna ska få vara framme över nyår åtminstone. Ingen julgran, vi firar ändå inte hemma. Jag är inte troende och funderar inte särskilt mycket över högtidens religiösa ­betydelse. Då de senaste årens julfirande har avklarats helt utan ­närvaro av yngre barn, ägnar vi ingen tid åt ambitiöst ­julbakande eller knäckkokande. Vi har färre julklappar och ingen tomte. Dock finns det något som det aldrig tummas på i min familj. Det stavas julmat. Här är det inte fråga om måttlighet eller halvfabrikat. Jag är ingen taliban när det ­gäller valet av rätter. Gillar varken kalvsylta, lutfisk eller dopp i grytan. Förra året, när jag stod för kalaset, ­säll­skapade julköttbullarna både med vegetarisk sushi och hemgjord falafel (min bror är vegetarian). Men jag erkänner glatt att jag aldrig ätit en färdigköpt köttbulle, vakuumförpackad gravlax eller Abbas inlagda sill en julafton. Ett inte helt politiskt korrekt uttalande i en tid där halvfabrikaten regerar och där såväl veckotidningar

Sofia Wellborg och Amanda ­Karlsson som båda är 25 år gamla och kommer från Piteå, är teamet bakom reportaget på sidorna 4–5. Tjejerna har känt varandra sedan de var små och har bland annat spelat fotboll tillsammans. I vuxen ålder har de inte umgåtts så ­mycket innan de hittade varandra av en slump via en kompis. Snabbt ­insåg de att de hade en hel del ­gemensamt. – Vi insåg att vi var inne på ­samma yrkesmässiga bana och började göra gemensamma ­projekt. Varför vi är i Australien? Ja, vi är här för att arbeta, uppleva nya saker, surfa och njuta av livet, helt enkelt. Hur firar ni jul? – Vi ska fira julafton på stranden, med massa god vegetarisk mat och med nyfunna vänner från hela världen.

Håll ut – C är tillbaka 16 januari!

linda kask linda.kask@kuriren.com

som tv-kockar talar om för oss att det är okej att sänka ­ambitionerna, ”det ­viktigaste är ju ändå att ha trevligt och umgås”. Sant. Men maten är för mig och familjen numera det allra trevligaste med julen. Helst äter jag ingen julmat alls innan. Julbord på restaurang är oftast överskattat. Jag vill spara mig in i det sista och inte förstöra aptiten. I år, då jag faktiskt jobbar på självaste julafton, är det ­mamma som lagar mat. Traditionellt, javisst. Jämställt, inte alls. Men pappa fixar ju en massa annat. Jag vet att jag inte blir besviken. Köttbullarna kommer att vara pyttesmå och helt perfekta, Janssons frestelsen gräddig med en noggrant avvägd mängd ansjovis och skinkan saftig. Inga rödbets­ sallader som smakar konserveringsmedel, inga överkokta och gröna ägghalvor. Då vi numera enats om att koka ­mandelpotatisen med skalet på, blir det inte heller några mosiga överraskningar i botten av kastrullen. Och när jag mätt och belåten sjunker ned i soffan med kaffekoppen och en bit av julkakan (som jag lovat att baka) kommer jag som vanligt nöjt att ­konstatera: Vissa traditioner är till för att ­hållas. Och ­mamma, jag lovar att laga all mat nästa år.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.