Vision 2015

Page 1

VISION 2015 En specialtidning från Länstidningen Östergötland och Länstidningen Värmlandsbygden · December 2014

SIDAN 6

Optimism bland skogsägarna SIDAN 27

Sidan 4

Vreta Klusters visioner inför 2015

SIDAN 8

Sidan 12 SIDAN 14

Nu lämnar vi snart 2014 och går vidare in i 2015 med optimism och framtidstro och det är vad vi vill förmedla med Vision 2015, den temabilaga i Länstidningen som du nu håller i din hand. Länstidningen Östergötland och Länstidningen Värmlandsbygden vill vara tidningar som berättar om allt det som sker på landsbygden och i de mindre samhällena. Livskraften, engagemanget och entreprenörsandan är stark och det händer mycket. Det vill vi både uppmuntra och berätta om. Du som får Vision 2015 är antingen prenumerant på någon av Länstidningarna eller lantbrukare bosatt i spridningsområdet för Jordbrukaren, vår specialbilaga om jord- och skogsbruk.

Full fart på fastighetsmarknaden i Arvika Sidan 26

Skogsnäringen har framtiden på sin sida Sidan 28


2

VISION 2015 • December 2014

VISION 2015

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Veckans Peter Borring:

2014 var året då det vände! ”Slutligen som spaning framåt tror jag att en av de mest spännande frågorna när seklet fyller fjortis, är mat, matförsörjning och matkvalitet. FAO har fastställt att efter klimatfrågan är problemet med multiresistenta bakterier den mest allvarliga för mänskligheten. Jag hoppas och har faktiskt en liten magkänsla om att dessa frågor kommer växa sig starkare under 2014 och det kan i princip bara stärka den svenska matproduktionen och landsbygden!” Ovanstående rader kom från min visionskrönika i december 2013. Jag fick rätt! Under året har den ekologiska försäljningen tagit fart på riktigt. Helt plötsligt framstår inte Kravs vision om att 2020 ska 20 procent av livsmedlen vara Krav-märkta som en naiv illusion, utan faktiskt i princip nåbart. Diskussionen om multiresistenta bakterier i utländskt kött har växt till

sig så starkt att svensken, inte bara i enskilda styckdetaljer utan även chark och pålägg, visat allt högre vilja att välja svenskt. Så till den höga grad att de svenska priserna på gris- och nötkött inte sjunkit neråt på samma sätt som de gjort i Danmark, Tyskland och andra länder i Europa. Svenska slakterier har kunnat hålla uppe prisnivån tack vare efterfrågeökning. Under EUvalet blev den svenska knorren en av frågorna och vid flera tillfällen har dansk grisproduktion ifrågasatts av riksmedia och därmed även den höga konsumtionen av danskt fläskkött.

i genomsnitt för att leva upp till sina egna åsikter. I snart 20 år har vi i det svenska lantbruket lite naivt trott att en svensk flagga på paketet ska rädda oss, vilket det inte gjort då innebörden av vad svensk djurvälfärd och miljöhänsyn innebär inte nått fram till konsumenten. Nu börjar den insikten komma, och begreppet Svenskt har blivit en marknadsfördel. Även på vegetabilier går detta igen, Lantmännen känner en rejäl efterfrågeökning på vissa produkter och vill ha mera svensk råvara i sina industriprodukter som exempelvis havre och bönor.

Min fundering inför 2015 är att denna utveckling är ett paradigmskifte. Äntligen vänder svenskens dubbelmoral! Från att man genuint vill värna djur och miljö, men är bara beredd att betala för detta i enskilda produkter, till att vara beredd att betala lite mera för maten

Inför 2015 kan dock inte de gröna näringarna slå sig till ro. Den livsmedelsstrategi som alla partier vill ha, ska fyllas med innehåll. Där finns det stora skillnader i förväntan av detta innebär. Ökningen på ekologiskt får inte blandas ihop med att vi är på väg mot ett hund-

raprocentigt ekojordbruk. Det svenska miljöanpassade jordbruket kommer alltjämt vara den övervägande delen och behöver konkurrenskraft för att överleva. För detta krävs politisk mod att våga balansera svåra frågor. Danskt fläskkött har ifrågasatts, men det anonyma tyska fläskköttet utgör en större import och i den anonyma konsumtionen efterfrågar svensken inte svensk råvara i tillräckligt hög omfattning än. Mjölken ifrågasätts som livsmedel och kossan är miljöbov. Inom skogsbruket ser vi nu effekterna av en skogsvårdslag som likställer produktion och miljö, där skogsägarnas miljöansvar börjar kunna mätas i positiva termer. För ”miljövännerna” är inte detta nog och vår största utmaning 2015 inom hela den gröna sektorn är den gröna socialisering som sker där mera regler och snäva lagar ska skydda och bevara. Frågan är från vem det ska bevara?

En av branschens viktigaste frågor under 2015, kommer att vara att på ett konstruktivt sätt ta till vara det kraftigt ökade intresset för mat, produktion och ursprung, inte minst i den ökande efterfrågan i ekologisk och vegetarisk mat. Detta samtidigt som vi på samhällsnivå måste få in mera kunskap i debatten om hur vårt jordbrukslandskap ser ut, att djuren därför är stommen i vårt jordbruk och att ett miljöeffektivt icke eko-jordbruk behövs i botten för volymen. Parallellt med detta måste vi klara att ställa om lantbruket mot mindre fossilenergiberoende. Vi ses bland bättre möjligheter och utmaningar 2015! PETER BORRING peter.borring@telia.com

Peter Borring är regionordförande för LRF Östergötland

Strängnäs Örebro Eskilstuna Kumla

Flen

Fjugesta Hallsberg Pålsboda

Katrineholm

Gnesta Trosa

Finspång Motala

Norrköping

Borensberg

Nyköping

Söderköping

Välkommen in och prata skog- och lantbruk med oss.

Linköping

Vadstena Mjölby Tranås

Åtvidaberg

Fårösund

Bankeryd Huskvarna Vimmerby

Eksjö

Jönköping

Handelsbanken finns nära dig

Västervik Slite Visby

Vaggeryd

Sävsjö Gisslaved Anderstorp Värnamo

Hultsfred

Nässjö Vetlanda

Klintehamn Mörbylunda

Rörvik

Hemse

Landsbro Virserum Högsby Mönsterås

Lammhult

Åseda

Alvesta

Ålem

Växjö Vislanda Tingsryd

Borgholm

Nybro Kalmar Emmaboda

Färjestaden Mörbylånga

Torsås

Vision 2015 ANSVARIG UTGIVARE och TIDNINGSCHEF Gunilla Norlén E–post: gunilla.norlen@kurirengruppen.se REDAKTION E–post: redaktionen@lanstidningen.se Länstidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Länstidningen kan komma att lagras i digital form och publiceras på Länstidningens hemsida. Förbehåll mot sådan lagring och/eller publicering ska göras innan materialet publiceras.

Missnöjd? Du kan anmäla publicering som du anser är felaktig till PO, Allmänhetens pressombudsman. Adress: Box 22310, 104 22 Stockholm. Tel: 08-692 46 00. Fax: 08-692 46 05. ANNONSAVDELNING. E–post: annons@lanstidningen.se Felaktiga annonser: reklamation ska göras inom sju dagar från införing. Tidningens ansvar för fel är högst annonskostnaden. För skada på grund av uteblivet eller felaktigt införande ansvaras inte. Reklamation godtas inte om felet framgår av korrektur kunden fått.

Post- och besöksadress: Drottninggatan 20 C 591 35 Motala • Telefon (växel): 0141-560 03 Hemsida: www.lanstidningen.se • Öppettider: Måndag - fredag 09.00-16.00 TRYCKNING Vision 2015 trycks hos Pressgrannar AB i Linköping, ett Svanengodkänt tryckeri. MILJÖ Pressgrannar är Svanengodkänt och ingår tillsammans med bl.a. Sveaskog, Holmen, Skogssällskapet, Ragnsells, som stödjande företag i Svensk Våtmarksfond (http://www.vatmarksfonden.com/) som arbetar med att restaurera torrlagda våtmarker i Sverige och även skapa nya. Läs mer på www.pressgrannar.se

PRENUMERATIONER LÄNSTIDNINGEN ÖSTERGÖTLAND E–post: pren@lanstidningen.se Prenumerationspris: Helår 425:– . Halvår 230:– Kvartal 125:– Postgiro: 51 49 70–3 Utebliven tidning? Ring 0141-560 03. Postutdelning Jordbrukaren kommer med posten.


VISION 2015 • December 2014

3

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Vi tillverkar och monterar

”Vi fick så fina bilder på Lisa hos Studio Jätteliten. Tack Farmor!”

BETONGELEMENT

– Röjning – Viltbehandling – Rådgivning

VISION 2015

för lantbruk, villor och industri

www.allskogsservice.se

Fotograf Filip Leo 0733-19 60 98 · www.filipleo.se

Olle Josefsson 070-275 04 09 · info@allskogsservice.se

Timrade stugor · Förråd · Bastu

Fönster och dörrar till stallar, garage och industrier m.m.

TJ:s Pumpservice AB ”Ett bra vatten är bättre” Över 30 år i branschen Vattenpumpar • Vattenfilter • Installationer • Service Rörarbeten • Försäljning • Brunnsrenoveringar

0514-310 10 info@westerbyggtra.se • www.westerbyggtra.se

Mobil: 070-628 14 06 • www.pumpen.nu

www.vvp.se · 0121-511 96

SKOGSSTYRELSENS PRODUKTER & TJÄNSTER

Stockås torvströ

Finns ck som sä lkoch bu s leveran

Aktuella utbildningar Utbildning

Datum

Plats

Kurs i Skogskunskap, introduktion

21-22 januari, 22-23 april

Linköping

2 dagars AB-repetition

13+20 januari

Skullebo Skogsgård (3 mil s Linköping)

2 dagars AB-repetition

15+22 januari

Skullebo Skogsgård

4 dagars AB

3–6 februari

Skullebo Skogsgård

Natur- och Kulturmiljövård SYN Grund med Webbutbildning, 3 dagar

19–21 maj, 28–30 september

Norrköping

Natur- och Kulturmiljövård SYN Förnyelse, 1 dag

25 mars, 3 juni, 16 september, 4 november

Norrköping

Målbilder, 1 dag

12 maj, 10 september

Lidhem/Eskilstuna /Norrköping

Skyddsdikning/dikesrensning SYN, 2 dagar

8–9 april, 28–29 oktober

Norrköping

Naturvårdande skötsel i Friluftskogar samt Tätortsnära skogar, 2 dagar

14–15 april, 21–22 oktober

Linköping

Skötsel av hänsynskrävande områden, 2 dagar

28-29 april, 7-8 oktober

Norrköping

Torvströ hög kvalitet, i säck om 300 l, vikt 30-33 kg. Vi har även en sorterad torv 0-2 mm som är bra för gris- och kostallar.

Nya kurser i motorsåg

TORV & MASKINENTREPRENAD AB

0585-402 16 • 070-204 45 55

www.torvomaskin.se

Natur- och Kultur

• Köper samtliga virkessortiment och biobränsle. • Utför avverkning och flisning med egna resurser efter dina önskemål. • Vi besöker Dig gärna på fastigheten, för att presentera oss och våra tjänster. Kontakta våra köpare: Jonas Bengtsson 070-642 95 01 • Pär-Anders Olovsson 076-809 05 07

För mer information och anmälan besök www.skogsstyrelsen.se/utbildningar eller ring tel 020–35 90 00. Det går även bra att maila kursansvariga för Skogskunskap: hakan.b.gustafsson@skogsstyrelsen.se Motorsåg: sven-owe.johansson@skogsstyrelsen.se Natur- och kultur, dikning, målbilder samt friluftsskogar: bjorn-erik.holm@skogsstyrelsen.se

www.brsvensson.com

2015

MASSOR AV

NYHETER I SIKTE

En s En stark tta ark rk par p partner arttner t Rörvik är ett av skogsbranschens arkaste företag. Med lokala industrier för förädling av din råvara.

Finspång Finspång Motala Norrköping Norrköping dst dstena Vadstena

Linköping Linköping

g ng ping Söderköpin Söderköping

Mjölby Mjölby SPORTSMAN XP 1000 FOREST

RANGER 325 ETX

e ög esh Ödeshög

SPORTSMAN ACE 570 SP

olm ho h Boxho Boxholm Tranås Tranås Aneby

g rg Åtvidaberg Åtvidaberg k e demarsvik Vald V Valdemarsvik Kinda Västervik Västervik

Ydre Vimmerby

SPORTSMAN 570 UTE

SPORTSMAN 570 SP

SPORTSMAN 325 ETX

Hänsynskrävande områden: nina.gad-burgman@skogsstyrelsen.se

Ekssjö Eksjö

Vi hjälper gärna till med allt som rör skogen. Och vi anskaffar årligen bortåt 2 milj m3fub, huvudsakligen från lokala skogsägare. Välkommen att höra av dig till din inköpare för mer information om efterfrågade sortiment och priser! Lars Kinell 070-289 02 28

Anders Gunnarsson 070-289 02 43

Tobias Petersson 070-661 43 50

Karl-Johan Swahn 070-190 37 28

MARKVÅRDSMASKINER ÖST AB · Kungsvägen 13 · 595 51 MJÖLBY vxl: 0142-800 40 · Jonas: 072-509 20 51 · e-post: jonas@mvmost.se

www.mvmost.se

VÄLJ TRYGGT - VÄLJ POLARIS.

WWW.POLARISSVERIGE.COM • FACEBOOK.COM/POLARISSWEDEN

Rörvik Skog AB, www w.rtimber .rtimber.se


4

VISION 2015 • December 2014

VISION 2015

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

n r e t e m o r a b s g o Sk – Skogsägarna har blivit mer optimistiska och upplever bra lönsamhet, kunde Claes Mattson berätta.

– I stort kan det bli en förbättring men slopat skogskonto kan ge stora konsekvenser, säger Erik Backman om det nya företagskontot.

– Det finns anledning att tro på vårt svenska skogsbruk och dess framtid, säger Roland Hultman.

Optimism bland skogsägarna Skogsbarometern spår förbättrad lönsamhet under 2015 MANTORP (LT)

Årets Skogsbarometer visar att skogsägarna har blivit mer optimistiska. De upplever att de har bra lönsamhet, anser att det är lönsamt att investera i skog och tror på stigande priser på skogsfastigheter.

Det framgick när Claes Mattson, regionansvarig på Swedbank i Östergötland, presenterade Skogsbarometern vid en träff på Mantorptravet tillsammans med fastighetsmäklaren Roland Hultman samt skogsekonomen och jägmästaren Erik Backman, båda från LRF Konsult. Av Skogsbarometern, som bygger på svar från 750 skogsägare i landet, framgår att 39 procent tror på stigande priser på timmer, medan 23 procent tror att priset på massaved kommer att öka under 2015. Skogen är enligt många en fortsatt lönsam investering och de tror även på att fastighetspriserna kommer att öka. Generellt har året varit po-

sitivt för sågverksindustrin. Marginaler och produktion har ökat. En förklaring till detta är den försvagade svenska kronan. Skogen som investering är en ständigt aktuell fråga som vanligen besvaras med ett ”Ja, det är en bra investering!”.

Skogsbarometern visar att 57 procent av skogsägarna skulle köpa mer skog om de hade en miljon kronor att investera. De mjuka faktorerna som jakt, rekreation och känslan av att äga skog ses nu av 51 procent av de tillfrågade som den viktigaste anledningen till skogsinnehav. Förra året var siffran 48 procent. De som ser en god, löpande avkastning som viktigast utgör samma andel som 2013: 11 procent. – Många är oroade över klimatförändringarna som leder till bränder, stormar och annat som betyder risker, säger Claes Mattson. Det avspeglas i att medan virkespriserna ökat i södra Sverige har stormarna i norr fått prisutvecklingen att avstanna. Just risken för skador på skogen ses av en ökande grupp som den faktor som kan ge störst påverkan på skogsägandet. Den låga skuldsättningen bland skogsägare togs också upp. Mer än hälften av skogsägarna har inga lån på sin skog. Andelen skuldfria skogsägare är störst i åldersgruppen över 60 år men även bland dem som är under 40 år sjunker andelen som har lån jämfört med föregående år. – En så låg skuldsättning tyder på att externt kapital kommer in, menar Claes Mattson. Enbart 16 procent planerar

att överlåta skogen, i många fall inom släkten, under de närmaste fem åren, men det innebär ändå att skog för 89 miljarder kronor kommer att byta ägare. Vad ska då skogen användas till mer än rekreation och investering? – Vi ligger långt fram i sättet att sköta våra skogar, sett både ur tekniskt och biologiskt perspektiv, säger Roland Hultman. Det finns anledning att tro på vårt svenska skogsbruk och dess framtid. Vi har en välinvesterad skogsindustri som, om än sent, har tagit utveckling av nya produkter på största allvar. De senaste tillskotten som viskos, Durapulp och nanoteknik samt talldiesel är bara början. Skogsråvaran är förnyelsebar och miljövänlig till skillnad från många konkurrerande material. Detta bör ge den en tätposition även i framtiden. Erik Backman berättade om den nyligen presenterade utredningsbetänkandet rörande beskattning av enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag. Förslaget är att förändringarna, om de vinner regeringens och riksdagens gillande, ska träda i kraft den 1 januari 2016. Bland det nya finns att en

företagsfond ersätter periodiseringsfond, expansionsfond, skogskonto, skogsskadekonto

och upphovsmannakonto, medan ersättningsfonden blir kvar. – I stort kan det bli en förbättring förutom avseende skogskontot. Ett slopat skogskonto kan ge stora konsekvenser, menar Erik Backman.

– Skogskontots tak för insättning av vissa likvider, 60 procent, kommer om förslaget står fast att ersättas av företagsfondens tak, 40 procent, framhåller han. Befintliga fonder och skogskonton ser ut att kunna

SKOGSBAROMETERN I PUNKTFORM Konjunkturen • Prisutvecklingen på timmer har skiljt sig mellan landsdelarna under året, massavedspriset har varit i princip oförändrad. • Ett positivt år för sågverksindustrin, med ökade marginaler och ökad produktion. • Positiv marginalutveckling för svensk massaindustri trots minskade produktionsvolymer. • Försvagningen av den svenska kronan har lett till att den svenska sågverks- och massaindustrins marginaler har ökat snabbare jämfört med världsmarknadspriserna. Skogsägaren • 57 procent av skogsägarna skulle köpa mer skog som investering/placering om de hade en miljon kronor att investera. • Fortsatt låg skuldsättning – drygt hälften av skogsägarna har inga lån på sin skog. För skogsägare över 61 år är 61 procent skuldfria. Antalet markägare under 40 år som har lån har minskat markant jämfört med 2013. • Endast 11 procent av skogsägarna planerar att överlåta sin fastighet inom släkten de närmaste fem åren. • Skog för cirka 89 miljarder kommer att byta ägare de närmaste fem åren. • Mjuka faktorer som jakt, rekreation och känslan av att äga skog anses av 51 procent som den viktigaste faktorn för ägandet, 33 procent tycker främst att det är en god långsiktig investering och endast 11 procent tycker att en god löpande avkastning är det som betyder mest. Lönsamhet och avverkning • 52 procent tycker att lönsamheten är tillfredsställande eller mycket god.

behållas under en övergångsperiod. Det finns för skogsägare all anledning att följa vad som händer med förslaget. Text och bild: BO BÄCKMAN

• 53 procent tror att lönsamheten blir tillfredsställande eller mycket god under de närmaste tre åren. • Andelen skogsägare som avverkade under föregående säsong ökade från 49 till 55 procent. Andelen som avser avverka denna säsong har också ökat, från 40 till 47 procent. • Skogsägarna bedömer att priserna på timmer kommer att vara stigande framöver, 39 procent tror på stigande priser det närmaste året och sex av tio tror på stigande priser de närmaste tre åren. • Skogsägarna har något bättre tilltro till prisutvecklingen på massaved jämfört med förra året, 17 procent tror att priset kommer att gå ned och andelen som tror på stigande priser har ökat från 17 till 23 procent. På tre års sikt tror 36 procent på stigande priser. Fastighetsmarknad • Priset på skogsmark är i princip oförändrat sedan årsskiftet. • Det är fortsatt lönsamt att investera i skogsmark enligt 55 procent av de tillfrågade skogsägarna. • Fler än förra året tror på stigande fastighetspriser, 48 procent av skogsägarna tror i år på stigande fastighetspriser, vilket kan jämföras med förra årets siffra på 40 procent. Skogsbarometern är en årlig undersökning som utförs av Swedbank och sparbankerna samt LRF Konsult. Undersökningen genomförs av Sifo och belyser skogsägarnas syn på marknaden samt vad de har för förväntningar på konjunkturen. 750 slumpvis utvalda skogsägare i Sverige tillfrågades i årets undersökning.


VISION 2015 • December 2014

5

VISION 2015

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

RESERVDELAR R SER RE RVD RVD V ELAR LA LAR

TRAKTORER* TRA RAKTORE RAKTOR KTORER* TRÖSKOR TRÖ KOR * PRESSAR PRESSA Fabriksnya Fabriksny Fabri ksnya snya a reservdelar re reservd de till delar ti oslagbara oslagb gbara gb ara priser! ara priser! pri ri

KNYTARE KNYT KN YTARE YT ARE * NÅLAR NÅLA AR * KURVSKIVA AR KURVSKIV SKIVA VA * SÅLL * WOBBELBOX SKAKARE SKAKARE SKA KARE SÅ SÅL LL WOB LL OBBELBO L X LBO

Seko Mixervagnar för alla behov...

VIKINGSTAD ÅKERI AB

Fylltömmare för omgående leverans.

Nya & begagnade. • Tömningsfläktar från 11 till 37 kw med mycket hög kapacitet • Kastfläktar KK1600 och KK1800

Vi hjälper dig med allt inom bygg & anläggning. Här köper du även sand, grus, bergkross och matjord.

VIKINGSTAD ÅKERI FÖRSÄLJNING AB Direktförsäljning till företag, lantbruk och privatpersoner. Vi säljer i huvudsak drivmedel, eldningsolja och smörjmedel och ordnar självklart med transporten. Telefon: 013-809 00 Telefax: 013-816 37 Besöksadress: Fålåsavägen 11, VIKINGSTAD

Besök hemsidan för att se vårt sortiment! www.ridshopen.com – För dig och din häst!

15 000 kronor extra i månaden!

Tryggt pensionssparande!

Ring 0141-560 03 när du vill annonsera i Jordbrukaren, Länstidningen Östergötland eller Värmlandsbygden!

Täcka kostnader för underhåll av släktgården!

Bra jakt och fiske – och skogen ska gå runt!

Får du ut det du vill av din skog? " ! " "

#

#

#

#

#

#

#

!

"

!

"

# # # # ! # "# # # # # # # # # # # ! #" # # # # # # # ! # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # # KONTAKTA NÅGON AV # ## VÅRA # # #SKOGSFÖRVALTARE # # # # # # # # ELLER # # # # FASTIGHETSEXPERTER GENOM ATT #RINGA VÄXELN 00 44! # # # # 0771-22 # # ## # # # # Östergötland: # Johan Asp (skogsförvaltare) " #

#

! "

#

Sörmland: John Wallin, Marie Dahlstrand-Wickström och Lennart Nilsson (skogsförvaltare) Örebro Län: Gustaf Bäckgren och Tore Rumler (skogsförvaltare) Ulrik Abelson (Jägmästare och reg. fastighetsmäklare) Norra Småland: Mårten Svensson och Mattias Stålhammar (skogsförvaltare) Värmland: Claes Hallgren, Anders Larsson och Bengt Johansson (skogsförvaltare)

www.skogssallskapet.se

Skogsaffärer på nya sätt. Våra specialsortiment ger mer pengar till dig som skogsägare. Just nu har vi god efterfrågan på timmer. Många kunder efterfrågar våra specialsortiment vilket ger dig som skogsägare extra bra betalt. Och att vi har många lokala kunder gynnar hela bygden. Så passa på att göra en bra skogsaffär ur flera perspektiv – kontakta våra virkesköpare via 0771-787 000 eller www.sveaskog.se


6

VISION 2015

VISION 2015 • December 2014 VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Inger Bjugård och Tor Nyberg i kylen med 2 730 bigarråträd.

Bärboden som testades i somras ska utvecklas vidare.

Bigarråträden blommar i maj.

Tor Nyberg kollar rötterna på de nya bigarråträden.

Odling måste planeras, säger Inger Bjugård.

Planering inför nästa bärsäsong Väversunda Bärodling har 2730 träd i kylen VÄVERSUNDA (LT)

Tor Nyberg och Inger Bjugård har en odling, som växer och utvecklas för varje år. Tor berättar att när de köper gården 1996 har jordgubbarna gått ut och det finns inga bär. Här är bästa klimatzon och god jord och nu har de grönsaker, frukt och bär. Grönsaker i form av rabarber, som de säljer över hela Sverige, och frukt i form av bigarråer i Östergötlands enda och Sveriges till ytan största bigarråodling. Bären är jordgubbar och smultron. Tor och Inger planerar för fullt för nästa säsong.

Sedan tidigare finns här fem hektar bigarråer, i sommar ska det bli ytterligare drygt två och år 2016 ska det vara mellan åtta och nio hektar. I den stora kylen halvligger 2730 tvååriga träd med rötterna i sågspån. De ska planteras i april. Tor är litet rädd för vintern och vågar inte höstplantera.

Träden har anlänt redan i mitten av november. De skulle egentligen inte komma förrän i februari men det blev för varmt vid uppfödaren och i Väversunda finns en bra och tillräckligt stor kyl. De nya träden ger en senare sorts bigarråer och bären blir klara först i augusti och september. Att sköta träden har blivit en extra och oplanerad vintersyssla. De måste ha tillsyn varje dag. När Tor och Inger börjar

med bigarråer provodlar de först några sorter. Nu finns inte tid att pröva. Det blir plantor till två hektar direkt. Detsamma gäller rabarbern. De har tidigare köpt ihop rabarber från småodlare som tröttnat. Marknaden ökar, rabarber är populärt. När den kommer känns det vår. Den är typiskt svensk, fanns förr på varje torp, konstaterar Inger. Nu blir här något hektar till. Makarna har fått tag i den bästa sorten. Helt röda. Den är svår att föröka och därför svårt att få tag i. – Men vi är hemskt envisa, säger Tor, och berättar att de

nu kompletterar med 2 000 plantor Kanada Red. Jordgubbarna förnyas i vår med kraftiga plantor till 1,2 hektar. Marken är förberedd, grävd och med plast över, färdig för plantering. Tor och Inger räknar med halv skörd det första året. En planerad nyhet, som de har testat i två sommarveckor, är en bärbod. Nu tänker de utveckla den i sommar. Ett annat försök lever däremot inte vidare. De har slutat att leverera rabarber till vinmakare. Några flaskor Östergyllen Berså finns dock kvar i tre butiker i Norrköping enligt systembolagets hemsida. När det gäller arbetskraft tycks det inte vara så mycket förberedelsearbete. 35 litauer brukar arbeta här och de flesta är samma år från år. Behövs det ordnar de lätt nya, i regel släktingar. De stannar olika länge. Några är här fem-sex månader och lever på inkomsten hela året, andra en månad under sin semester. Ingen stannar en dag över sex månader. Då inträffar nämligen andra skatteregler i stället för

Tor Nyberg kollar den växande rabarbern.

den 20-procentiga sinkskatten. En viktig förberedelse för kommande säsong är att öka sina kunskaper. Även om Tor och Inger kan mycket gäller det att ta upp nyheter och utveckling. De för dialog med tänkta kunder, träffar andra odlare för planering, deltar i

en tvådagarskonferens för bärodlare på Hooks herrgård, åker på odlarresa till Skåne för träffa de stora grossisterna och en resa till Holland och Tyskland för att studera gröngödsling och titta på bakterier och odlingar. I Väversunda har de tidigare provat gul sötvättling. Nu prövar de vit som jordför-

bättring. Tor säger att de ska pröva specialgödning, som stimulerar de goda bakterierna och har beställt tre ton. – Odling måste planeras, summerar Inger. Text och bild: KATARINA LJUNGHOLM


VISION 2015 • December 2014

7

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VISION 2015

Hösterbjudande!

AUKTION ELLER FÖRMEDLING av lantbruk-entreprenad-maskiner?

Mineralfoder och spendopp till bra pris.

Kontakta mig så får ni ett förslag vilket som passar er bäst! Stig-Arne 0730-291 659

Besök år v gärnautik! webb

FRI LEVERANS – UTAN KÖPGRÄNS!

Tel 0121-512 31 • Bengt 070-815 12 31 • Micke 070-428 43 28 • www.angen.se

# """

Auktoriserad Grundfos Servicepartner Perfecta & VM-pumpar service Reservdelar, inst-material o nya pumpar i lager Besöksadress: Lagervägen 2, 592 41 Vadstena Tel 0143-127 22, fax 0143-127 32, mobil 070-248 50 38, 070-264 74 34

CeZ[bb

DEH:?9,&

>A

,&

Bo\j^ `Z

)(+ Yc

590 33 Fornåsa, 013-39 30 90 alvestadtanken.se, info@alvestadtanken.se

!

AlWb_j[j i a[h^[j \h d

Bo\jahW\j ()&& a] 8h[ZZ '((#',& Yc > `Z

((- Yc

FOPS Q\Wbb_d] eX`[Yj fhej[Yj_l[ ijhkYjkh[S

Iahka[Xo CWia_d C` bXo

?IE#]eZa dZ i a[h^[jiX ][ _d] h _ fh_i[j f WbbW IY^ \\[h

När du behöver ett riktigt lyft! )*-+&1)2 /) )0)&,22 2) )2 Se mer på: www.skrukeby.se

Holmen Vi hjälper gärna fler att skapa en värdefull skog!

din lokala samarbetspartner Virkesbehovet vid vår industri ökar. Vi köper gärna både timmer och massaved av dig. Holmen är en komplett samarbetspartner. Med oss får du trygghet och kompetent skoglig rådgivning så att du får ut det bästa av ditt skogsägande. Vill du veta mer? Hör av dig!

Region Norrköping

Läs mer på www.holmen.com

011-23 50 00


8

VISION 2015

VISION 2015 • December 2014 VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Stiltje i väntan på nya programmet Hushållningssällskapets vd försiktigt optimistisk inför nästa år VRETA KLOSTER (LT)

2015 ser ut att inledas med en fortsatt väntan på det nya landsbygdsprogrammet och att avvakta vad året i övrigt har att erbjuda. Andra halvan av 2015 borde det dock bli mer klart med vad året kan erbjuda, tror Hushållningssällskapets vd, Christoffer Anderson, som är försiktigt optimistisk.

För snart sagt alla verksamma inom lantbruk, landsbygd, landsbygdsprojekt och relaterade verksamheter råder väntan på besked. En orolig värld med ständiga förändringar, en dålig lönsamhet för svenskt lantbruk och annat gör inte kristallkulan lättare att tolka, men någonstans anas en öppning. På Hushållningssällskapet ser man det mesta av landsbygden. – Jag tror 2015 kommer vara någon form av övergångsår, säger Hushållningssällskapets vd, Christoffer Anderson. Det mesta pekar på det just nu, det är lite stiltje och ingen vet vart något är på väg med råvaror, räntor, valutor och annat. Troligtvis kommer det vara så första halvåret. Då vet man inte heller vad det blir för skördar i Brasilien, Australien, USA och på andra platser. – Det kan nog gå åt båda hållen nu med avräkningspriserna. – Landsbygdsprogrammet

och fördröjningen av det är en osäkerhet. När det väl är igång finns samma pengar på fem och ett halvt år som det annars skulle varit på sju. Det nya programmet kommer vara mer gynnsamt för de som vill investera i nya djurstallar och annat. – Jag hoppas på att pro-

grammet ska bli färdigt snart. Försenade gårdsstöd ställer till det för lantbrukarna och för oss. Projektverksamheten kommer att ha det lite tufft. I slutet av 2015 och början av 2016 kommer mycket att öppnas upp. Inte oväntat kommer frågan om lönsamheten i lantbruken upp. Med alla kostsamma regler som råder i Sverige konkurrerar inte svenskt jordbruk på samma villkor som i andra länder inom EU. Ökar importen så gynnas istället en sämre djurskydds- och miljöomsorg någon annanstans så miljönettot man vill förbättra med reglerna sjunker totalt sett inte. Samtidigt slås svenskt lantbruk sakta ut. Christoffer anser att vi måste vara konkurrensneutrala inom EU. Lantbruken vill egentligen inte ha och behöver kanske inte få bidrag, men beslutsfattarna måste fatta att vid upphandlingarna köpa mer från inhemsk produktion. – Vi måste ha en hög produktivitet i lantbruken. Jag tror inte det finns några av lantbruken som inte vill ha de här djurskyddsreglerna eller som vill använda mer antibio-

Hushållningssällskapets vd, Christoffer Anderson, är försiktigt optimistisk inför 2015, men menar att det blir mycket av ett övergångsår i väntan på det nya landsbygdsprogrammet .

tika och så vidare, men man måste få betalt för det. – Man måste kunna få en premie för den tuffare lagstiftningen. Det finns säkert mycket man måste jobba mer på inom lantbruken också. Hushållningssällskapets vd säger sig vara livrädd för vad

som händer med svensk livsmedelsproduktion. – Det finns en brytgräns för allt. Något måste ändras så det sker en förändring innan brytgränsen nås. Spannmål kommer fortsätta att odlas, det är lätt att skeppa iväg även om förädlingen inte finns kvar här. Men djuren? Vad

händer med svensk djurproduktion? Kommer mina barn att kunna köpa svenskt kött? – Vad jag skulle vilja är att den nya regeringen prioriterar de här områdena, livsmedel och miljö. De är så fundamentala. Livsmedel kommer alltid att behövas och miljö finns alltid att förhålla sig till.

Det finns ett stort intresse i Sverige för när- och lokalproducerat. – Jag vill se positivt på det men samtidigt måste jag vara realist, avslutar Christoffer Anderson. Text och bild: BO BÄCKMAN

Investeringslöften nås tidigare Svensk forskning ut i världen Energibranschen befäster sin roll som viktig samhällsmotor och som en av landets största investerare. Samtidigt som svensk industris investeringar på senare år minskat, har energibranschens investeringar legat på rekordnivå. I år blir det 36,5 miljarder kronor, enligt färsk statistik från Statistiska centralbyrån (SCB). Nästa år väntas en mindre nedgång.

Årets energiinvesteringar överstiger det som satsas inom byggverksamhet (5,2 miljarder), varuhandeln (10,7) samt transporter och magasinering (19,7). Energibranschens satsningar sker dessutom i en tid då hela samhällsekonomin går på sparlåga. År 2008 flaggade energibranschen för investe-

ringar på 300 miljarder kr under tioårsperioden 20092018. Den nivån nås redan i början av nästa år. Kjell Jansson, Svensk Energis vd, säger i en kommentar: – Vårt löfte då kändes möjligen något utmanande. Därför är det extra roligt att vi uppfyller löftet redan tre år tidigare. Energibranschen är därmed en viktig ekonomisk samhällsmotor. Vi visar i handling att vi satsar våra resurser för framtiden och våra kunder. Grovt sett kan investeringarna delas in i tre ungefär jämbördiga kategorier ekonomiskt sett: • Den massiva utbyggnaden av vindkraften. Vi har redan nått den nivå som tidigare bedömdes vara möjlig år 2018. • Övrig kraftproduktion uppgradering och modernisering av kärnkraft och vattenkraft samt kommuner som

byggt kraftvärmeverk. Det senare är samtidig produktion av el och värme. • Elnätssidan svarar för återstoden. De gångna tio åren har satsningar bland annat gjorts på att vädersäkra elnäten, mer än 5.000 mil hängande kabel har grävts ned, alla 5,2 miljoner elmätare har bytts och utbyggnaden av morgondagens smarta elnät har påbörjats. Enligt SCB väntas energiinvesteringarna nästa år hamna marginellt lägre - på 35,9 miljarder kr. De kommande tre åren satsar Svenska kraftnät 12 miljarder kr och totalt 5055 miljarder fram till år 2025. Investeringarna omfattar anslutning av elproduktion (framför allt vindkraft och effekthöjningar i kärnkraft), marknadsintegration (bland annat utlandsförbindelser) samt reinvesteringar i nuvarande anläggningar (ledningar och stationer).

Svensk forskning ska bli mer känd utomlands. Det är målet med det tvååriga projektet Swedish Academic Collaboration Forum där sex svenska universitet deltar och som riktas mot fem länder i Asien och Sydamerika.

Projektet fick en officiell start nyligen då ambassadörerna från Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Republiken Koreaträffar företrädare för Stockholms universitet, Uppsala universitet, Linköpings universitet, KTH, Chalmers och Lunds universitet på en sammankomst på Spökslottet i Stockholm. – Det är av största vikt att flera stora forskningsuniversitet i Sverige, som här, gått samman för att bidra till större kunskap internationellt

om Sverige som forskningsintensiv nation, säger Astrid Söderbergh Widding, rektor vid Stockholms universitet och värd för lanseringen av projektet på Spökslottet. Swedish Academic Collaboration Forum har finansiering från STINT (Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning) och de sex medverkande universiteten. – Med programmet Strate-

gic Grants for Internationalisation vill STINT bidra till förnyelse och utveckling av internationaliseringsstrategier på lärosätesnivå. Att sex lärosäten har valt att arbeta strategiskt tillsammans utomlands ser vi som ett mycket intressant och positivt initiativ, säger Andreas Göthenberg, verkställande direktör för STINT. Med start våren 2015 ska svenska forskare hålla forskningsseminarier på plats i

Brasilien, Indonesien, Kina, Singapore och Republiken Korea. Seminarierna fokuserar på gemensamma intresseområden såsom hållbarhet, life science och innovation och organiseras i samarbete med universitet, myndigheter och andra intressenter i värdländerna. Första aktiviteten sker i Se-

oul, Republiken Korea, våren 2015 där sex forskare från varje av de sex universiteten ska möta koreanska kolleger i seminarier i sina forskningsämnen. Det övergripande syftet med projektet är att utveckla och stärka redan existerande forskningssamarbeten, skapa nya relationer och initiativ mellan forskare i Sverige och resten av världen för att tillsammans utveckla lösningar på globala problem samt koppla samman företag och forskning genom innovation, enligt ett pressmeddelande.


VISION 2015 • December 2014

9

Brånstorp, 575 91 Eksjö Tel 0380-810 34

$ "

$ $ $ $ $

NSER KI V SBenny Andersson

E IC

MA

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

"

BEGAGNADE TRAKTORDELAR

"

!

Nya startmotorer och gener. Även andra nya delar.

#

%

#

Att synas är bra för affärerna! Boka annonsplats på 0141-560 03.

TRAKTORER KÖPES för demont, kontant betalning. Hämtas!

VISION 2015

Er partner för flexibla energilösningar! Flispanna, pelletspanna, ved eller halmpanna i kombination med värmepump och solenergi. INSTALLATION – av kända fabrikat

SERVICE – på de flesta fabrikat

Vi har tagit över efter Bygglant och utför service på lantbruk, med reservdelar i lager för pannor från HDG och FAUST. Ring 019-28 03 50

www.veosol.se

Varför använda dig av flera byråer när det räcker med en? Vi är en komplett byrå som kan erbjuda dig och ditt företag allt från löpande redovisning, bokslut och årsredovisning, deklarationer, skatt- och företagsekonomisk rådgivning, nybildningar – ombildningar - omstruktureringar av företag, hjälp vid generationsskiften samt kvalificerad revision – spetsen av ekonomiskt intygande. Kontakta oss för mer information om hur vi kan hjälpa just dig!

Källa: Far

Telefon: 013- 31 60 80

E-post: linkoping@lr-revision.se E-post: borensberg@lr-revision.se

www.lr-revision.se/linkoping www.lr-revision.se/borensberg

Är du företagare på den östgötska landsbygden och verksam inom: · Besöksnäringen · Gröna näringarna · Kulturella och kreativa näringar

Almi Företagspartner Östergötland AB erbjuder nu möjlighet att utveckla dig själv och din verksamhet genom individuell coaching eller tillsammans med andra företagare i grupp. Vi söker nu företagare som vill utvecklas. Intresserad? Läs mer på vår hemsida www.almi.se/ostergotland

CAP 2015 Ta rätt beslut i god tid. För ditt företag. CAP 2015 innehåller många nyheter som kommer att påverka ditt EU-stöd.

Kontakt: Åsa Ekman, Affärsrådgivare Almi Företagspartner Östergötland AB Tel: 013-200 736 eller asa.ekman@almi.se

Kontakta Hushållningssällskapet så hjälper vi dig.

0HU LQIRUPDWLRQ ¿QQV Sn www.hushallningssallskapet.se


10

VISION 2015

VISION 2015 • December 2014 VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Till mötet hade matkonstnären och kokboksförfattaren Henrik Arkåsen bjudits in. Såväl han själv som hans föreläsning ”Matens drivkraft i mitt landskap” är en inspiration av största relevans för en sådan här förening.

Maria Ekman från Stavfsäter gårdsglass är en av de drivande i nätverket.

Gruppdiskussioner vid borden. Idéer och engagemang saknas inte i den här församlingen. Ekonätverket vid Rängen är en positivt sjudande gryta med engagemang som har alla chanser att utveckla bygden.

Ordförande i Ekonätverket är Emanuel Eriksson. Han arbetar på Linköpings stift och driver även Slottsbageriet på Bjärka Säby.

På mötet serverades en tvårättersmiddag med lokala råvaror lagad av Henrik Arkåsen, i sig en inspiration att ta tillvara. Rätten på tallriken är tillagad av vad man kallade ultralokala råvaror.

Henrik Arkåsen som driver Saltmagasinet, en av Sveriges 10 bästa restauranger, fokuserar på ekologiskt och närproducerat.

Ekonätverk på inspirationsmöte Entreprenörer runt sjön Rengen bjöd in matkonstnär STUREFORS (LT)

Den ideella föreningen Ekonätverket, för entreprenörer som vill verka för en hållbar utveckling runt sjön Rengen, träffades på KFUM-gården utanför Sturefors. Inbjuden till mötet var den inspirerande matkonstnären och kokboksförfattaren Henrik Arkåsen.

Det som kommit att utvecklas till att bli den ideella föreningen Ekonätverket, eller Ek(o)nätverket som föreingen själva skriver det, för entreprenörer runt sjön Rängen har redan hunnit med mycket. Som Länstidningen tidigare berättat om hölls det första mötet där man undersökte intresset för mindre än ett år sedan. Ordförande i Ekonätverket är Emanuel Eriksson. Han arbetar som kommunikatör på Linköpings stift och driver

även Slottsbageriet på Bjärka Säby. – Vi ska vara eventskapande, göra sådant som stärker regionen och lockar besökare hit, berättar han. Det ska vara i en hållbar anda. Vi lever ett landskap som kräver det av oss. – Det är symboliskt och vackert att ”stampa upp” stigar mellan byarna. Att stampa upp stigarna betyder både att knyta ihop gemenskapen mellan byarna och att ta fram gamla vandringsleder. – 2015 kommer man se över Östgötaleden. Vi arbetar aktivt för en led som går runt sjön, men det kräver en del av markägarna också. 2015 ska vi ta fram en broschyr där vi presenterar aktörerna runt Rängen och ha en evenemangskalender. Till mötet hade matkonstnären och kokboksförfattaren Henrik Arkåsen bjudits in.

Såväl han själv som hans föreläsning Matens drivkraft i mitt landskap, är en inspiration av största relevans för en sådan här förening. Han driver Saltmagasinet, en av Sveriges 10 bästa restauranger som har det bästa utbudet av ekologiskt och närproducerad mat. Grunden och inspirationen för hans kök finns i den traditionella svenska matlagningen. Henrik Arkåsen är även en av grundarna till det årliga evenemanget Smaka på Tjust. – Det hänger bara på er själva vad det än handlar om, inledde han sitt föredrag. Henrik kommer inte från några avancerade mattraditioner under uppväxten, han från han var 10 år visste han att det var mat han ville ägna sig åt. Efter utbildningar och en trevande, men inkomstbringande start som restaurangägare har han utvecklat sin egen stil där den lokala

traditionella maten står i fokus. – Det gäller att förvandla det som varit nödtorft, som hyttsill, till något för betalande gäster. Mycket av det han berättade om gällande Smaka på Tjust har en direkt överförbarhet till regionen runt Rängen. Han avslutade med motsvarande ord som han börjat: – Det kommer inte göra sig av sig självt. Den tvårättersmiddag som serverades på mötet lagats av Henrik Arkåsen var ännu en inspiration att ta tillvara. Rätten på tallriken är tillagad av vad man kallade ultralokala råvaror, det mesta kom från Rängenområdet och resten var östgötskt: hjortfärs, potatis och svart trumpetsvamp från Stavsäter, purpurkål och grönkål från Seltorp, våtarv (ett gott ogräs), östgötaodlade rödbetor och ost från Brostorp.

Ek(o)nätverket är en ideell förening med syfte att nätverka, stödja och inspirera entreprenörer som vill verka för en hållbar utveckling runt sjön Rengen. Föreningen vill vårda och levandegöra landsbygden, stärka samhörigheten och på olika sätt synliggöra de verksamheter som finns i området. Den 6 december anordnas Rängen lyser. Det inleds på Stiftsgården med världsmusik och café. 18.30 samlas alla i sina byar och tänder marschaller och ljuslyktor. Sjön ska lysas upp.

Maria Ekman drog igång den avslutande punkten med gruppdiskussioner genom att föra fram idén om att få med alla som bor runt sjön på en jättefest. Kanske skulle man också hålla en sorts byalagstävling? Idéer och engagemang saknas inte i den här

församlingen. När hon sagt sitt och satt sig igen tog diskussionerna fart. En del av det man diskuterat bordsvis var: Tävla om den bästa maten, bästa sylten och så vidare. Ta med kunskap om regionens natur och geologi i tipspromenaden. Göra stigar i skogen för barn. Ha aktiviteter som fungerar för alla åldrar. Kanske en annan gång äta förrätt på ett ställe, varmrätt på nästa och efterrätt på ett tredje? Göra något som knyter ihop sådant som Rängens mat. Man föreslog också att hålla den eventuella festen på en redan etablerad dag som på Förstamajmässsan på Stavsäter, utvidga istället för att hitta på något helt nytt. Ekonätverket vid Rängen är en positivt sjudande gryta med engagemang som har alla chanser att utveckla bygden. Text och bild: BO BÄCKMAN


VISION 2015 • December 2014

11

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

84.900 kr

Hisun 500

Spannmålsvagnar

Säljare sökes!

inkl moms

VISION 2015

Problem med oljeläckage i

Traktorregistrerad.

Hydraulsystem? Servostyrning? Växellåda? Automatlåda? Vevaxeltätning? Konverter? ORION 288 Tätningsrekonditionerare tätar läckande tätningar av gummi t ex o-ringar och packboxar i alla cirkulerande oljesystem, under drift, snabbt och permanent. Ingen demontering krävs!

MaskinCity i Motala AB · Turbinvägen 13 · 591 61 Motala 0141-20 22 90 · info@maskincity.se . www.maskincity.se

LUBRICO SVENSKA AB Miljöanpassade Smörjmedel

Skogs- & Jordbruksmaskiner Verkstad och försäljning

Tfn: 0660-29 70 50 Hemsida: www.orionoljor.se Email: info@lubrico.se

LANTBRUKSKONSULT AB Tel. 0454-502 79, 0708-85 02 79, www.lantbrukskonsult.se

Stödmurar Slamavskiljare Minireningsverk Olje- och fettavskiljare Rör och brunnar i betong

Husqvarna 550 XP

Vi pressar din hydraulslang Verkstad • Reservdelar • Hydraulik • Foder Gjuterigatan 2 • 575 36 Eksjö • Telefon: 0381-390 00 Maskinförsäljning ELS 0381-159 50 • JOURTELEFON: 0381-39 000 • www.lantbruksservice.se

Att synas är bra för affärerna!

www.meag.se • Telefon 010-455 24 60

Boka annonsplats på 0141-560 03 eller 054-21 70 10

"

!' (& *

$

! (

$$& % (

' (' ' %

!

!

' ('

!

!

för hela familjen (&' !( 108 $

ŚćƐƚ ŚƵŶĚ ŬĂƩ ƌLJƩĂƌĞ ũĂŬƚ ĨƌŝƟĚ ůŝĨĞƐƚLJůĞ ,ŽŐƐƚĂĚ Ͳ DũƂůďLJ͕ ϬϭϰϮͲϳϮϮ ϮϮ ǁǁǁ͘ƐŚĂƌƉŵĂŶ͘ƐĞ

.&"%'

!' '+

(& * ' % 514 70 # % #$ ! , 0121.346 00 .$"&', ! "/ (& *& ' % -&

)))- (& *& ' % -&


12

VISION 2015

VISION 2015 • December 2014 VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Vreta Klusters visioner inför 2015 ”Vi är på väg till nästa nivå” VRETA KLOSTER (LT)

Projektet Vreta Kluster avslutar sin treårsperiod och tar nästa steg. Att kunna hjälpa till med att idéer från seminarier förverkligas och blir utvecklingsprojekt är en önskning som ligger i topp på koordinatorn Helene Oscarssons önskelista.

Vreta Kluster fortsätter uppfylla den vision som fanns när det byggdes: Att vara en mötesplats för de gröna näringarna. Kontakterna skulle generera idéer, projekt och samarbeten. För tre år sedan invigdes det första huset, som ganska snabbt fylldes med hyresgäster. Personal från olika verksamhetsgrenar, kanske också besökare, kunde utöver de formella mötena även prata vid lunchen eller där man träffade på varandra. Sedan ett år finns det andra huset med den efterlängtade aulan färdigt och klustret har alltmer blivit den plats man önskat. Helene Oscarsson, koordinator på klustret, sammanfattar och ser framåt: – Klustrets ursprungliga projekttid på tre år är snart slut, säger hon. Vi är på väg till nästa nivå. – Nu finns vi, folk känner till oss och kommer till oss, men vi kan alltid bli mer kända. Såhär långt har det varit över 15 000 besökare och 1 200 möten här. – Klustret är en resurs och plattform som är till för att tas i bruk. Nu har vi tre års erfarenhet. Klustret kan hjälpa till med att ha en trevlig mötesarena och med det som hör till denna. De kommande tre åren vill vi fortsätta vara den arenan. Vi har 24 hyresgäster och när de sätter igång så händer det saker.

– Det skulle vara väldigt kul om klustret blev en aktör för att sätta unga i jobb. Om vi kunde hitta ett sätt att förenkla, att hitta det som gör det lättare för företagen att ta emot, säger Helene Oscarsson, koordinator på Vreta Kluster.

Just nu pågår möten med 100 personer i lokalerna. – Vi vill att det ska bli många spännande utvecklingsprojekt i regionen. När det varit seminarier som samlat en bred målgrupp har det blivit nya kontaket och idéer som ett direkt resultat. Varje har genererat ett tiotal riktigt bra idéer, det blir så när man träffas över områdena. Någon idé kanske direkt plockas upp till en fortsättning, men flera av dem kunde följas upp av klustret så de kan bli projekt. Klustret ska dock inte driva dessa, de ska drivas av något företag eller organisation som har intresse i projektet.

– Vi vill ha en budget för att effektivt kunna följa upp idéerna. En av nästa periods utmaningar är att skaffa budgeten. När vi fått till den har vi ett arbetsätt och ännu större snurr på verksamheten. Vreta Kluster har uppmärksammats och inspirerat på många sätt. I Örebro och Sörmland planeras egna kluster med Vreta som förlaga. Själv får Helene Oscarsson berätta om såväl kluster som region i flera sammanhang. – Jag har varit i Bryssel, Region Östergötland skickade mig dit för att prata om smart specialisering. EU vill att alla

regioner ska bli tydliga med vad de är bra på och vill ha en samverkan mellan dem. Östergötland har gjort ett sådant jobb i två år, och bland de saker regionen är bra på finns logistik, miljönytta som affär, visualisering och simulering, avancerade material och it. EU hade sitt eget Almedalen, vi hade evenemang där och berättade om Östergötland. – Vi vill ha internationella partners. Region Östergötland arbetar med att försöka få hem EU-medel för utvecklingsprojekt under kommande treårsperiod. Det kan bli något framöver.

– Vi var på möte på Östsam där 100 rektorer, skolledare, SYO-konsulenter med flera träffades. Vi representerade Gröna näringar och fick prata om vad som händer i näringslivet och vilken kompetens som behövs framöver. – Det skulle vara väldigt kul om klustret blev en aktör för att sätta unga i jobb. Om vi kunde hitta ett sätt att förenkla, att hitta det som gör det lättare för företagen att ta emot. Kanske kunde man hitta sätt i samverkan att göra det lättare. – Det jag önskar mest inför 2015 är medel till arbetet

med uppföljningen av idéer från seminarierna. Det stora intresset i samhället och medvetenheten om offentlig upphandling, att köpa närproducerat, ger hopp. Jag önskar att vi ska kunna bidra där. – En utmaning, vi har väldigt lite personal som hör till klusterarenan, så vi måste göra rätt grejer och rigga oss rätt. Den utmaningen bör som det verkar Helene Oscarsson och de andra inte behöva oroa sig alltför mycket för. Text och bild: BO BÄCKMAN

Ny forskning om hjärtsjukdom kan ändra kostråd Det så kallade onda kolesterolet LDL kan skydda mot diabetes, men ökar risken för hjärtinfarkt. Det visar ny, svensk forskning som Hjärt-Lungfonden stöder. Forskningsresultaten kan komma att leda till ändrade kostråd och mer individanpassad behandling.

– Forskningen om sambanden mellan arvsanlag, matvanor och sjukdomsrisker har stor potential att minska an-

talet drabbade av hjärtinfarkt. Forskarnas resultat banar väg för personligt anpassade kostråd och behandlingar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för HjärtLungfonden. Hjärt-Lungfonden stöder ett stort forskningsprojekt som undersöker kopplingarna mellan genetiska faktorer, kost och risken att drabbas av bland annat hjärtinfarkt och diabetes. Ännu opublicerade resultat från studien, som baseras på hälsodata om 27 000 personer, visar att det så kallade LDL-kolesterolet kan

skydda mot typ 2-diabetes. Samtidigt är typ 2-diabetes en riskfaktor för hjärt-kärlsjukdom och två av tre personer med typ 2-diabetes riskerar att drabbas av hjärt-kärlsjukdom. LDL-kolesterolet kallas ibland för det ”onda kolesterolet”, eftersom tidigare forskning har visat att höga halter i blodet ökar risken för hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar. Vanliga källor till LDL-kolesterol i kosten är feta mejeriprodukter som smör och ost samt feta kött- och charkprodukter. De nya

forskningsrönen ger alltså en mer komplex bild än tidigare av LDL-kolesterolets påverkan på hälsan. Risken för att drabbas av exempelvis hjärtinfarkt beror även på vilka arvsanlag vi har. – Vår forskning ger ökade kunskaper om hur livsstil och gener tillsammans påverkar risken för bland annat hjärtinfarkt. Ju mer vi förstår om hur det hänger ihop, desto bättre kostråd kan vi ta fram för att förebygga allvarliga sjukdomar, säger Marju Orho-Melander, professor i genetisk epidemiologi och leda-

re för forskningsprojektet. Hjärt-Lungfondens hjärtinfarktkampanj pågår i november och december och samlar in pengar till hjärtinfarktforskning. Målet är att hitta ny behandling för att halvera antalet drabbade, öka antalet överlevande och ge fler friska år, enligt ett pressmeddelande. Forskarnas resultat banar väg för personligt anpassade kostråd och behandlingar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden. Bild: ANNA MOLANDER


VISION 2015 • December 2014

13

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă–rebro län och Värmland.

VISION 2015

God Jul & Gott Nytt Ă…r med mat frĂĽn Sveriges bĂśnder

Inreder och utrustar fordon • Servar & reparerar alla märken • Säljer reservdelar, tillbehĂśr, oljor och verktyg till alla fordon Myntgatan 4 i Motala, 0141-208 208

Per WillĂŠn, ordf. LRF Ă–rebro

Hej! Vi vill Ünska God Jul och hoppas att du njuter av svenska rüvaror pü julbordet och vid nyürsmiddagen. Vüra medlemmar har jobbat hürt under üret fÜr att ta fram mat av hÜg kvalitÊ med omsorg om djur och miljÜ. Vi i LRF, Lantbrukarnas RiksfÜrbund, jobbar ü vür sida hürt med att underlätta vüra medlemmars vardag. Vi vill att de ska kunna fÜrverkliga sina ambitioner om tillväxt, lÜnsamhet och livskvalitet.

Ă–ppettider Jul och NyĂĽr SĂśnd 21/12 kl 11-15 MĂĽnd 22/12 kl 7-19 Tisd 23/12 kl 7-19

Margareta Malmquist, ordf. LRF SĂśdermanland

r "UU CFSĂ…UUB WBSJGSÇO NBUFO LPNNFS PDI PN EF NFSWĂ…SEFO svenska rĂĽvaror stĂĽr fĂśr. r ,POLVSSFOTLSBGUJHB GĂ•SFUBHBSWJMMLPS r ¨HBOEF CSVLBOEFSĂ…UU

Julafton Stängt LÜrd 27/12 kl 9-14 Nyürsafton kl 9-14.

n God Jul Vi Ăśnskar alla e r! och Gott Nytt Ă…

Butiken där du für rüd!

Viktiga frĂĽgor fĂśr LRF är till exempel: r "UU WĂ…OEB EFO OFEÇUHÇFOEF LVSWBO GĂ•S TWFOTL MJWTNFEFMT QSPEVLUJPO "LUJWB MĂ•OTBNNB MBOUCSVL CJESBS UJMM Ă•QQOB MBOETLBQ med biologisk mĂĽngfald och fler jobb.

Välkommen in pĂĽ www.lrf.se. Här berättar vi mer. Peter Borring ordf. LRF Ă–stergĂśtland

Vammar KÜpcenter • Valdemarsvik • Tel 0123-126 40 Öppettider vard 7-18 • LÜrd 9-14 www.cjsjarn.se • jarnaffaren@telia.com

Julhälsningar LRF Ă–stergĂśtland, LRF SĂśdermanland och LRF Ă–rebro.

Skicka ett sms med texten 50, 100 eller 200 till nummer 72 999, sü skänker du motsvarande belopp till Världens Barns insamling.

Kubota M8560

Svensk standard, 85,5 hk, air condition, kopplingsfri fram och back, parallellfÜrd Kubotalastare med tredje funktion, 2 ürs garanti, 5 ürs maskinskadefÜrsäkring.

Kampanjpris: 379 000:- ex. moms Ord. pris: 494700:- ex. moms. Kan ej kombineras med andra avtal eller erbjudanden.

PREMIĂ„R NYA RTV-X900! Hydrostatisk transmission HĂśg frigĂĽngshĂśjd Hydraulisk tipp HĂśg fĂśrarkomfort Japansk kvalitĂŠ Generalagent: Svenningsens Maskin AB, Skänninge, 013-25 36 00, svenningsens.se Ă…terfĂśrsäljare Ă–stergĂśtland/SĂśrmland: Maskincity i Motala, 0141-20 22 90, maskincity.


14

VISION 2015

VISION 2015 • December 2015 VISION 2014 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Stabilt för skogsfastigheter Gott utbud för hugade spekulater ÖSTERGÖTLAND (LT)

Skogen växer oavsett konjunkturläget. Avkastningens minskade betydelse vid köp av skogsfastigheter har blivit tydlig. Fastighetsmäklaren Roland Hultman på LRF Konsult tror på några goda år för fastighetsmarknaden.

Roland Hultman, reg fastighetsmäklare på LRF Konsult och skogsansvarig för Region Öst, ger sina kommentarer till skogs- och fastighetsmarknaden. Han blickar både bakåt och längre framåt än bara 2015. Skog handlar om långa tidsperspektiv. Tidsperioden fram till 2020 menar han är mer relevant för skogsfastigheter. – Under en lång tid har det

fiske, ja till och med känslan över att få äga en bit av Sverige spelar in. – Efter stormarna Gudrun och Per tyckte många att skoSkogen anses trygg och sä- gen trots allt inte var så säker ker som investeringskälla. Den som vi tidigare trott. Nu skulväxer lika bra i hög som i låg- le väl ändå priset gå ner? Priset konjunktur. Den har haft en på skogsmark steg istället ytterpåtaglig värdestegring, i syn- ligare eftersom många skogsägare satt med fulla skogsskanerhet de senaste 15 åren. dekonton och – Vi har samtidigt fått MÄKLARVISION 1 försäkringspengar i ersättningsfonvänja oss vid det faktum att skogens direkt- der som man ville köpa ersättavkastning har fått en mindre ningsmark för i spåren av storroll i förhållande till köpeskil- men. Vad kan sänka priset på lingen. Här finns dock en geogra- skogsfastigheter? – De hot som kan noteras är fisk skillnad. Avkastningen har en större betydelse i norra Sve- om skogsindustrin inte lyckas med att sjösätta nya produkter rige än i södra. – De så kallade icke mone- inom nödvändig tid. Vi har tära värdena har däremot fått sett hur fort det kan gå med ökad betydelse. Läget på even- ändrade livsstilsmönster. Kontuell mangårdsbyggnad, jakt, sumtionsminskningen av tidansetts vara en god investering att köpa eller köpa till skogsmark, konstaterar Roland Hultman.

ningspapper är tydligt exempel. Elektroniska läsplattor har tagit plats i var mans hem. Efterfrågan på tidningspapper har på kort tid sjunkit med 20 procent. Det visar att forskningen av nya produkter måste ha framförhållning. – Nya skatteregler eller otydliga befintliga sådana kan hämma viljan till att investera i fastigheter. Jag tänker då särskilt på det så kallade ställningstagandet angående rationaliseringsförvärv och det nya skatteförslaget som ännu bara är ett förslag och ska behandlas i riksdagen först. – En annan företeelse är att många fastigheter köps till av grannar. De säljer ofta byggnadsbeståndet vidare med en mindre areal mark till. Vi kallar gärna dessa fastigheter för hästgårdar. Signifikativt för

Roland Hultman, är registrerad fastighetsmäklare på LRF Konsult och skogsansvarig för Region Öst.

dem är att de ofta har stora byggnadsbestånd och små möjligheter till en god direktavkastning från den lilla arealen. Det innebär att medel för att finansiera byggnadsunderhållet måste komma från någon annan källa, i sämsta fall, skattetekniskt, från inkomst av

tjänst. Det ogillas dessutom av kreditgivarna. Sådant kan vara prisdämpande på den här typ av fastighet. Vad tror du om marknaden 2015? – Sammantaget så ser de närmaste åren positiva ut för fastighetsmarknaden. Utbudet ser ut att vara gott och med en tendens till ökning eftersom vi har en hög andel äldre fastighetsägare. I Sverige finns runt 220 000 brukningsenheter. Cirka 45 000 av dessa ägs av personer som är 75 år eller äldre. – Som mäklare önskar man en lugn och stabil prisutveckling på fastigheter i framtiden. Det finns så mycket som talar för en gynnsam framtid och jag tror på den. Text och bild: BO BÄCKMAN

Fler gårdsköpare i femtioårsåldern ”Det finns alltid en köpare” Rebecca Regnander, fastighetsmäklare på Länsförsäkringar fastighetsförmedling, har arbetat som mäklare i åtta år. Idag arbetar hon med området Finspång, Norrköping, Söderköping och Valdemarsvik. Hur ser du på det gångna året och på 2015? – 2014 har varit väldigt bra, berättar hon. Alla de gårdar jag har haft till försäljning har blivit sålda. Fastigheter i Marknaden för gårdar i Ös- prisklassen fyra till fem miljotergötland tycks vara bra. Det ner har det funnits flera spegår att sälja, kulanter på och ofta för begärt MÄKLARVISION 2 jag tror det kompris eller något mer fortsätta så. högre, likväl som att hitta sitt Det känns som det finns drömboende på landsbygden. efterfrågan. Ränteläget är ju mycket lågt så de är ofta beFör den som ska köpa eller redda att gå upp lite i en evensälja en gård ser det ut som att tuell budgivning. det lönar sig räknat både i Vem köper gårdarna? pengar och nöjdhet att ta af– Förr var det ofta barnfafären när man är säker på sin miljer som letade sådana här sak. Att låta planeringen ta sin gårdar, nu är det mer av tid är bra. kunder i femtioårsåldern som ÖSTERGÖTLAND (LT)

Intresset för att köpa en gård att bo på håller i sig. Efterfrågan finns och ett fortsatt lågt ränteläge underlättar att bjuda lite mer vid en eventuell budgivning. Fastighetsmäklaren Rebecca Regnander delar med sig av några tankar om läget och om 2015.

vill ha en bra bostad. Generellt är det så att de som letar efter en gård att bo på letar över ett större distrikt. Det här tycks hänga ihop med att köparna ofta är i en fas i livet där man är mer fri att välja på grunder som mer har att göra med ”vad” snarare än ”var”. Det är intressant med Östergötland. Vi har de större orterna Norrköping och Linköping med höga priser, men om vi letar oss ett par mil ut så är det rena Norrlandspriserna. – Jag säljer en del villor ock-

så och en del av dem finns på mindre orter. Jag tycker inte det är lika mycket barnfamiljer som kunder där heller som det varit förut. Regeln om 15 procents insats kan förklara en del, inte allt. Den som vill gå från hyresrätt till ägt boende har en högre tröskel nu. Ofta syns gårdar som kallas

Mycket av råden som hon ger inför en försäljning påminner om dem som ges inför ett generationsskifte. Rent försäljningsmässigt är det också en bra idé att fotografera fastigheten vid rätt tid på året så det finns bilder på när den är till sin fördel.

hästgårdar i annonserna. Är det stor efterfrågan på dessa? – Det är inte samma efterfrågan på hästgårdar som tidigare. De riktigt små eller riktigt stora hästgårdarna går bra, men de mellanstora är svårare. Om kunden inte vill ha en liten gård så ska det vara en riktigt stor, helst ha allt som ridhus och annat. – Jag tror allting går att säl-

ja även om en del är svårare och tar längre tid. Det finns alltid en köpare. Rena skogsskiften är väldigt enkla att sälja. Ofta köps de till av dem som redan äger skog. – Den äldre generationen har ofta bott kvar längre på sina gårdar. 40-talisterna kommer flytta tidigare och har färre generationsskiften. De kräver inte av sina barn att ta över gården om barnen inte själva vill. Rebecca Regnander passar på att ge ett råd till dem som

Rebecca Regnander, fastighetsmäklare på Länsförsäkringar fastighetsförmedling, har arbetat som mäklare i åtta år.

eventuellt funderar på att sälja sin gård. – Som säljare är det bra att i ett tidigt skede ta ut en mäklare. Försäljningen kan ibland ta år från tanke till att verkligen bli affär. Vi arbetar långsiktigt här. Frågor som var man ska bo sedan är viktiga att tänka igenom och låta mogna fram i lugn och ro.

– Det finns en hel del som bara säljer av sin mark. De frågar ofta grannar eller arrendatorer och får därmed inte alltid så bra pris. Man tjänar in mäklararvodet även om det ofta ändå är en granne som köper till slut. En extern bedömning av värdet är över tid egentligen en fördel för båda parter. Vad önskar du inför 2015? – Jag önskar ett fortsatt bra intresse för att flytta ut till gård på landet.

Text och bild: BO BÄCKMAN


VISION 2015 • December 2014

15

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VISION 2015

Från idé till färdigt stall Helhetsleverantör till det svenska lantbruket sedan 1944 • Kutterspån • Lantbruksspecial • Spån-/Halmpellets • Impregnerade stängselstolpar

YesBOX stallströ är ett tryggt och dammfritt alternativ. Alltid punktliga leveranser och tillräckliga volymer.

Vi har återförsäljare i Östergötland, Örebro, Värmland, södra Sörmland och Norra småland. Ring för närmare info

0705-87 98 79 • info@yesbox.se www.yesbox.se

i kinden, När kylan börjar bita ta Ydre-grinden, är det dags att kontak t och kall, För när snön ligger vi sitt stall! är det tid att planera

Liten smidig 4WD traktor med frontlastare

NYHET Introduktionspris

259.000:-

facebook.com/ydregrinden

Nya Branson K78, 74 hk, 4WD

@ydregrinden

tel. 0381 - 502 50 | www.ydre-grinden.se

med följande generösa standarutrustning:

STALLINREDNING • STALLTILLBEHÖR • GÖDSELHANTERING • FODERHANTERING • BYGGNATION • VENTILATION Värme, AC, Stere eo med CD 3 st Hydrauluttag

Arbetsbelysning fram o bak Däck fram 11.2-24 bak 16.9-30

Var med i kampen mot lidande till följd av sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar i hjärnan.

Branson trakttorer tillverkas i Sydkorea

Traktorimport T raktorimport Sverige Sverige AB AB Jordbrovägen 23 • S-668 32 ED Tel 0534-127 00 • info@traktorimport.se

w www.traktorimport.se ww.traktorimport.se

Säkra lösningar för dig och dina djur. Kvalitet, kunskap och service.

15% % rabatt rabattt

Vi hjälper er med rådgivning, ritningar, inredning och montering. Funktionella och starka inredningar till ligg- och ströbäddsstallar, för alla typer av djur. Störst på behandling- och hanteringsutrustning.

på hela a Tudors Tudors sortisortitartbatterier! ment avv sstartbatterier! GÄLLER ER ÅRET ÅRET RUNT! RUNT!

Behandlingsboxar och klövverkningsboxar i många olika utföranden. Finns som varmgalvaniserade eller målade.

Östergyllen Östergyllen äärr n nyy återförsäljare återförsäljare elar för för B Bala ala Agri. Agri. Vi Vi lagerför lagerför stora stora d delar av vvagnsortimentet. av agnsortimentet. Foderhäckar, krubbor och kalvgömmor i många olika modeller för utfodring på bete.

sortiment ooch ch Brett Brettt sortiment bra p riser på på djurfoder! djurfoder! bra priser Foder för hund, häst, katt, nöt, får och höns

V Vii öönskar nskar g gamla amla ooch ch nya nya kkunder under een n God God JJul! ul! För mer information kontakta oss eller någon av våra säljare.

Övre Kohlsäter 661 96 Långserud

Tel: 0533-32180 Fax: 0533-32190 www.BSagro.nu

NORRKÖPING Importgatan 38 011-18 11 66

LINKÖPING Kolfallsgatan 9 013-31 30 60

www.ostergyllen.se


16

VISION 2015

VISION 2015 • December 2014 VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Dags för en ny grön våg i samhället? Med ett närmande av stad och landsbygd och ett slut för slit- och slängfilosofin och fossila bränslen kan jorden gå en grön skön framtid till mötes. Det blir en utmaning för den unga generationen att hushålla med världens ändliga resurser efter äldre generationers resursslöseri och miljöförstöring.

Tillsammans skapar vi hållbarhet Hållbar utveckling en utmaning för den unga generationen SVERIGE (LT)

Jordens resurser är ändliga och ett medvetande om detta kom som en kalldusch under 1900-talet. Hållbar utveckling blev ett begrepp med åtgärder som syftar till att rädda jorden, så att den kan fortsätta att vara en plats som det går att leva på.

I Bruntlandkommissionens rapport Vår gemensamma framtid definieras hållbar utveckling på följande sätt: Hållbar utveckling är utveckling som tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov. KTH (Kungliga Tekniska Högskolan) talar om tre dimensioner; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Dimensionerna överlappar varandra och ingen dimension kan stå ensam. Ord är ord och vad går det

att göra som kan greppas, förstås och genomföras i vår vardag? Att förändringar måste ske är alla överens om. Ett sätt att närma sig problemen är att tänka över sitt eget liv, sin närmiljö och sin omvärld. Grunden är att göra något,

om det så gäller att anstränga sig för att minska sopberget eller dra ned på energianvändningen. Numera finns hållbar utveckling med i skolornas läroplan ända från förskolan. Vill man lära sig finns mängder av intressant och stimulerande litteratur. Våra politikers ansvar är stort genom lagar, regler och stimulerande åtgärder. Michael Cornell (C) regionpolitiker i Östergötland, pekar på en rad möjligheter. – Vi måste satsa på småföretagande och kooperativ. Vid offentliga upphandlingar måste vi lägga in sociala kriterier, tänka på miljön och stimulera närodlat. Återanvändning kan minska resursslöseri och självklart måste vi effektivisera energianvändningen. Internet är dessutom viktigt för information och kontakter. De mindre orterna måste stärkas genom exempelvis att handla lokalt, påpekar han. Hållbar utveckling är i högsta grad den unga generationens utmaning. Hos de unga hittas också optimism. – Självklart kommer utsläppen av koldioxid att minska drastiskt. Där måste politikerna ta sitt ansvar. Ta exempelvis Kalifornien där är

det förbjudet med bensindrivna bilar. Tekniken har redan lösningar men dessa måste uppmuntras. Bilar i städerna behövs egentligen inte för det finns andra alternativ. Det gäller dock att våga satsa och stimulera nya lösningar, kommenterar Mattias, storstadsbo som bor mitt i smeten. I våras gav bokförlaget Arena med författaren Sara Danielsson ut Konsten att odla i staden. Råden där är konkreta och fullt genomförbara. Tanken kan kännas märklig och utopisk för oss som är vana vid att fylla på förråden i snabbköpet men kanske det är början på en ny folkrörelse. För en hållbar utveckling måste landsbygden även leva och vara livskraftig, så människor kan bo och få sin försörjning och utkomst. I diskussioner om land kontra stad finns motsättningar. Det finns de som hävdar att inflyttning till städerna och förtätning av ytorna är mer miljösmart och därmed en självklar lösning på miljöproblemen. Andra hävdar att en återgång till landsbygden och filosofin att mer klara sig själv är något som kommer att bli verklighet. Dessa talar om spökstäder och övergivna köpcenter. Sanningen ligger

förmodligen någonstans mitt emellan. Stad och land måste samarbeta och dela med sig av var och ens unika möjligheter för så skapas hållbarhet. Förpackningsindustrin har

fått stryka på foten. Stora tankar med mjölk, juice eller övriga vätskor som saft och dylikt har ersatt tetrapack och plastflaskor. Även övriga varor handlar du i medhavda kärl eller påsar. Det är ditt ansvar att rengöra dessa. I frysdisken är varorna minimalistiskt förpackade med endast det som behövs för att bevara varan. Grönsaker köper du i lösförpackning eller hämtar från din egen odling. När du lämnar affären har du det köpta i en medhavd påse som du sytt av gamla jeans eller annat återanvänt tyg. Hemma tar du tillvara allt och tanken att kasta mat finns inte längre i medvetandet. I städerna har stadsodling-

en tagit fart. Trädgårdar med odlingar breder ut sig på tak och i parker. Där har blivit platser för rekreation med kroppsarbete och avkoppling. Gym behövs inte längre eftersom motionen har blivit naturlig. Bensindrivna bilar är förbjudna och många minns med skräck 1900-talets kol-

– Vi måste satsa på småföretagande och kooperativ. Vid offentliga upphandlingar måste vi lägga in sociala kriterier, tänka på miljön och stimulera närodlat. Återanvändning kan minska resursslöseri och självklart måste vi effektivisera energianvändningen, säger Michael Cornell (C) regionpolitiker i Östergötland.

dioxidutsläpp. Bilarna drivs med el från batterier där energin kommer från sol, vind och vatten, eftersom enorma landvingar inom vetenskapen har gjort detta möjligt. Varsamheten om miljö och hållbarhet har drivit fram ett mildare klimat mellan människor. Medvetenheten om alltings sårbarhet har åstadkommit ett mer tillåtande bemötande människor emellan. Liksom vi lärt oss att hushålla med jordens resurser har vi

lärt oss att ta vara på varandra. Vänlighet och generositet präglar arbetsplatserna och om någon är duktig åstadkommer det endast glädje i gruppen. Insikten är stor om att begåvade människor måste få finnas och genom uppmuntran kan de tillföra nya upptäckter för att bevara jorden. Handikappade och funktionsstörda ses som en resurs i samhället, och deras begåvningar tas tillvara liksom att äldre människor bidrar med vad de kan. Mot denna bakgrund kan man fråga sig vad framsteg är. Ett grundläggande svar har den finlandsvenske filosofen Georg Henrik von Wright gett. I boken Myten om framsteget (1993) resulterar hans analys i att det inte finns någon objektiv definition av begreppet framsteg utan att framsteg är en värdering. Detta innebär att förändringar är framsteg beroende på hur vi upplever dessa. För von Wright är alltså framsteg något vi upplever som positivt och vill ha, som kanske att odla vår egen potatis eller väva våra egna mattor av återvunnet material. En vis man.

Text: BIRGITTA WIDÉN HANS BLOMBERG


VISION 2015 • December 2014

17

VISION 2015

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Alla kunder önskas

God Jul & Gott Nytt År!

,]HVEYPZMRWGL Dragkraft 1400/1700/2200 kp Manuell och radiostyrd.

-)1 /0 # ! $ ++ '

Strå Gård, Vadstena 0143-109 36, 070-603 99 45 www.stragard.se

%

!

'

1 0-

(

2595:-

,-1/&(

"""' # (

Enkel montering på alla kranar.

Stråkanders Färg & Måleri AB

'

!

+11/&(

*.++(-11 /*

Vision 2015 är en tidning från Länstidningarna Östergötland och Värmlandsbygden.

We-1400

med 2 kanal radio.

AccuPocket

13.600:-

KRAFTÖVERFÖRING

+ moms o frakt

Världens första batteridrivna svets AccuPocket från Fronius är världens första batteridrivna

CE-MÄRKTA Exempel: kompl axel 64 hk (540 rpm), 100 hk (1000 rpm), ställbar 860–1210 mm snabbkoppling 1 3/8” 6 splints

Tel 0381-710 10 | www.weimer.se

MMA-maskin med ett högpresterande litium-jon-batteri och en låg totalvikt på endast 11 kg, vilket ger användarna oöverträffad rörelsefrihet vid manuell elektrod- och

Pris från

TIG-svetsning.

1000:-

Kan även drivas med ett litet två kilowatts elverk.

BRORSSONS TRAKTORDELAR

exkl moms

MARIANNELUND

Tel 0496-107 55 • www.brorssons.se traktordelar@brorssons.se

Vi utför grävarbeten! $[VRQ 7HNQLN lU FHUWL¿HUDGH enl. ISO 9001:2008

Diplomerade för avloppsanläggningar

Skrukeby Maskin AXSON TEKNIK AB • S. Långebergsgatan 18 • 421 32 Västra Frölunda • Tel 031-748 52 80

0142-809 60, 070-659 67 63

www.axson.se

Vill du sänka dina energikostnader med förnybar värme och kyla? Välj GEOENERGI! Geoenergilösningar (bergvärme) tar tillvara solenergin som lagras i marken och sänker dina energikostnader rejält i villan eller fritidshuset! FBB är ledande i Östergötland på geoenergi och vattenborrning. Hör av dig och berätta om dina värmebehov!

www.fbb.se

RING 0122-100 64 & prata geoenergi med oss på FBB!

FBB

Finspångs Brunnsborrning AB

# # $

!

"


18

VISION 2015

VISION 2015 • December 2014 VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Nätverk vill få orten att växa Rimforsanätverket har genomfört två av tjugo punkter RIMFORSA (LT)

– Vi vill göra Rimforsa lite trevligare, öka trivselfaktorn och vi vill att Rimforsa ska växa. Därför har vi bildat det här nätverket och gjort upp en lista på ungefär 20 punkter som vi vill jobba med. Två av dem har vi redan genomfört. Det säger Kenneth Thörnberg, Ica-handlare i Rimforsa och en av medlemmarna i nätverket.

Den som har kört förbi torget i centrala Rimforsa de senaste veckorna har kanske lagt märke till ett antal stora glödlampor som hänger i några av träden. Då har ni också sett punkt 2 på Attraktionskraft Rimforsas åtgärdslista genomförd. När lamporna hängdes upp så kallade sig nätverket just så, men på sitt senaste möte bestämde man sig för att byta namn och arbeta under ”Leva och bo i Rimforsa” som är namnet på en annan grupp som arbetar för samma sak. – Varför skulle vi ha ett an-

nat namn och en annan logga när detta redan finns, säger Kenneth Thörnberg och berättar att Rimforsanätverket har fått sin inspiration av gruppen Attraktionskraft Kisa. – De var här och besökte oss och vi jobbar utifrån samma koncept som de har. Vi drog igång arbetet i Rimforsa i april-maj 2014 och gruppen

består av runt 20 personer. Vi brukar vara 10-12 personer på varje möte och det är en blandad grupp av näringsidkare, föreningar och ”vanliga” medborgare. Gruppen är öppen för alla som vill och har ett intresse av att göra Rimforsa lite trivsammare. Under sina möten har nät-

verket tagit fram en lista på runt 20 punkter. Den listan har sedan bantats ner till fem prioriterade punkter. – Vi har gjort så därför att vi inte bara vill ha snack – det ska vara verkstad också. Vi vill att det ska synas att det händer något, säger Kenneth Thörnberg och berättar att de två första punkterna är genomförda. – Den första punkten var att sätta upp tre förslagslådor i samhället. Det finns en på Ica Nära, en på Hagströms och en på Ica Supermarket. Lådorna har väl inte varit sprängfyllda ännu, men vi har fått in några förslag – t ex på att det borde finnas en cykelverkstad och att det borde byggas fler hyreslägenheter. Nästa punkt som ska åtgärdas på listan är att snygga till genomfarten och viadukten över järnvägen – förslagsvis med blommor under sommarhalvåret och trevligare belysning under vinterhalvåret. – Vi vill också ha en väl-

komstskylt vid 34:an och så har vi pratat om turismen. Vi skulle vilja göra något av den stora grusplanen mittemot Kinda Motell. Den borde asfalteras och göras mer inbju-

I träden vid torget har italienska glödlampor hängts upp för att öka mysfaktorn under gråa höstkvällar.

dande. Det skulle kunna bli en trevlig inkörsport till Kinda. Det finns en informationstavla och det finns en träskulptur av troll, men annars ser området väldigt ”60tal” ut, tycker jag. Kanske skulle man kunna ha en liten turistbyråkiosk eller turistvärdar, säger Kenneth. På åtgärdslistan finns också tankar om att göra något av silon, kanske belysa den, ordna husbilsparkering vid Åsundens strand, utöka möjligheterna till bryggplatser, ordna en riktig lekplats. En hemsida har man också pratat om. Förslag saknas alltså inte. Men hur finansieras detta? – Vi har fått en summa pengar genom Växtkraft Kinda som har bekostat de italienska glödlamporna som hängts upp vid torget. De pengarna räcker till lite till. En del saker bör kommunen stå för. I en del fall är ju ock-

Kenneth Thörnberg är aktiv i nätverket Leva och bo i Rimforsa som på olika sätt vill göra Rimforsa mer attraktivt och trivsamt. Den första åtgärden var att sätta upp förslagslådor på tre ställen i samhället.

så privata markägare eller fastighetsägare involverade. Vi kan ju inte göra saker utan att ha dem med oss.

Nätverket träffas nästa gång den 20 januari. Alla intresserade är välkomna, hälsar Kenneth Thörnberg.

Text och bild: JAN HULTMAN

Mörk choklad kan ha sin plats i balanserad kost En studie som genomförts av näringsforskare vid Helsingfors universitet visar att man med gott samvete kan äta en rimlig mängd mörk choklad. I studien bytte 22 personer ut sitt dagliga mellanmål mot sju mörka chokladpraliner under tio veckor.

En ny studie som gjorts av Helsingfors universitet på uppdrag av Fazer visar att chokladälskare inte behöver avstå från sina godsaker, fast de är noggranna med sin hälsa och vikt. Studien genomfördes av näringsforskare på institutionen för livsmedelsoch miljövetenskaper vid Helsingfors universitet. Den visar att man inte går upp i vikt av att äta en rimlig mängd mörk choklad varje dag. Deltagare med något för-

höjt blodtryck ombads minska sitt dagliga intag av mellanmål med 250 kcal om dagen och äta en motsvarande mängd mörk choklad i stället under en undersökningsperiod. Under följande period minskade deltagarna endast sitt intag av mellanmål. I undersökningen användes Fazers 70-procentiga mörka choklad. Under en tio veckor lång period förde deltagarna matdagbok. Man mätte deltagarnas blodtryck, kolesterolvärde och vikt och kunde inte upptäcka några signifikanta eller negativa förändringar. Resultaten av studien har presenterats på en kongress för internationell publik och den första vetenskapliga publikationen av undersökningen är under arbete. – Allt fler studier världen

över ger belägg för att mörk choklad kan ha till och med hälsofrämjande effekter, särskilt när det gäller blodcirkulation och blodtryck, säger Mikael Fogelholm, professor i näringslära vid Helsingfors universitet, som ledde undersökningen. Fazer vill stödja vetenskap-

lig forskning för att få mer information om hur choklad påverkar både den fysiska och psykiska hälsan. Konsumenterna är allt mer intresserade av vad den mat de äter innehåller och vill erbjuda dem relevanta forskningsresultat. Företaget vill också stöda vetenskapliga undersökningar med målsättningen att få ny kunskap om chokladens hälsofrämjande effekter, för att kunna utveckla produkter som ökar välbefinnandet. – Detta är mycket goda nyheter för alla chokladälskare.

Du kan äta mörk choklad varje dag utan några negativa hälsoeffekter, så länge chokladen ersätter någonting annat, säger Sanna-Maria Hongisto, näringsexpert på Fazer i Finland. Studien från Helsingfors universitets representerar den senaste forskningen kring den mörka chokladens hälsoeffekter. Forskning världen runt visar att mörk choklad kan främja välbefinnandet på många olika sätt, från hjärthälsan till minnet, enligt ett pressmeddelande.

En studie som genomförts av näringsforskare vid Helsingfors universitet visar att man med gott samvete kan äta en rimlig mängd choklad. Studien gällde 70-procentig mörk choklad.


VISION 2015 • December 2014

19

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Ă–stergĂśtland, sĂśdra SĂśdermanland, norra SmĂĽland, Ă–rebro län och Värmland.

Välkommen till Sveriges stÜrsta bütutställning!

50 Betongsügning • Rivning Hültagning • Teleskoplastare

ĂĽrsjubileum

0% ränta HONDA

StĂśrst pĂĽ fyrhjulingar! Fyrhjulingar Mopeder Mopedbilar TillbehĂśr Reservdelar butiken! Alltid fullt i Mosstegsg 6, EksjĂś

(M YLQVWGULYDQGH IDPLOMHKHPVYnUG PHG NRQVXOHQWVW|G VHGDQ

Ă–rebro 019-27 80 00, LaxĂĽ 0584-122 22, Karlstad 054-85 01 71, Ă…mĂĽl 0532-100 15

V i s Ăś ke r f l e r

www.marinfritid.com

Stohagsgatan 6 • NorrkÜping • 011-10 18 81

Ring 0141-560 03 fĂśr att annonsera i Länstidningen Ă–stergĂśtland, Värmlandsbygden eller Jordbrukaren!

F A9L V|NHU MILJEHEM

)DPLO Vill du t aMHKHP emot

Villa- & fastighetsägare!

TILLĂ„GGSISOLERA VINDEN OCH SPARA PĂ… DIN VĂ„RMEKOSTNAD REJĂ„LT!

‌och samtidigt Ăśkar du värdet pĂĽ din fastighet. Kostnadsfri besiktning av vinden. Tel 0142-570 10 • hjertqvist@mb-isolering.se

Telefon 0381-390 08

FÜretaget är miljÜdeklarerat och kvalitetscertifierat.

www.mb-isolering.se

VISION 2015

www.mc-butiken.com

Den glasklara julklappen

e t RFK .RQ t barn, ungdom eller vuxen i ditt hem?

>/E<PW/E' Íť PZ ZK Íť < Z>^d Íť s ^d Z ^

- Íť - Yl[HO

ZZZ EHUJVODJVJDUGDU VH

ÖPPETTIDER: Vard 9-17 • LÜrd 10-14

MANTORPS GLASBRUK VästerlĂśsavägen, MANTORP • 0142-206 81

RESOR Välkomna till Bleckenstad Gürdsbutik 5 km s MjÜlby längs riksv 32

Ă–ppet: Tors-fre 14-18 LĂśrdag 10-14 SĂśndag 13-16 Tel 0142-101 13

FĂ„RGBUTIK med Teknos-färger samt äkta Falu RĂśdfärg

I priset ingür bussresa t/r samt entrÊ till en mässa.

13/2 SKIDRESA Vigo di Fassa Italien, V 8 .........................6 685 kr 27/2 FĂ…RFEST i Kil...............................................................300 kr

NILFISK ALTO • NyfĂśrsäljning • Auktoriserad service

VĂ…RA TREVLIGA RESOR 24/1 MC-MĂ„SSAN, Ă„lvsjĂś ..................................................405 kr 13/2 SYFESTIVALEN / ANTIKMĂ„SSAN, Ă„lvsjĂś................405 kr

I priset ingĂĽr bussresa t/r.

GlÜm inte att beställa vüra populära julkartonger i god tid! Hos oss hittar du: vildsvinskorv, ostkaka, goda ostar, potatis, grÜnsaker, ägg, morotsmarmelad och presentartiklar. Välkomna att julhandla i vür mysiga gürdsbutik!

www.bleckenstad.se

Passa även pü att boka rÜdmülning infÜr säsongen 2015!

6/3 ROSTOCK 3 dagar, Landhaus Dierkow........................1 905 kr 6/3 SKIDRESA Westendorf Ă–sterrike, V 11 .......................5 650 kr 20/3 LĂœBECK 3 dagar, Atlantic Hotel ................................2 845 kr 20/3 ROSTOCK 3 dagar, Pentahotel..................................2 295 kr Ă„ven 27/3.

20/3 BURG 2 dagar, SchĂźtzenhof.......................................1 575 kr Ă„ven 24/4, 23/10, 6/11, 20/11.

27/3 TRĂ„DGĂ…RDSMĂ„SSAN, Ă„lvsjĂś ..................................405 kr Ă„ven 28/3.

SOFAB Sanering & färg AB Butik Ă–stanĂĽg 1, Skänninge. Tel 0705-300 751

www.sofabskanninge.se

Snacka ATV med oss! MaskinCity i Motala AB ¡ Turbinvägen 13 ¡ 591 61 Motala 0141-20 22 90 ¡ info@maskincity.se . www.maskincity.se

Vackert belägen vid Vätterns strand 15 km norr om Motala utmed Lemundavägen. Ă–ppet lĂśr-sĂśn 10-16 eller ring fĂśr andra tider: Carin 070-602 72 09 eller GĂśran 070-517 86 86

ExtraÜppet till jul: kvällar kl 16-18, vecka 51 Vi tar kontokort! www.nastorplamm.se

Underbara grü och vita lockiga lammskinn frün egna für. Butiken nu fylld med nyinkommet frün Lene Bjerre, Växbolin, Ullcenter, Paradisverkstaden, NittsjÜ och Balmuir. Adventskaffe med hembakat. Välkomna!

FASTIGHETSMARKNAD

Funderar du pü att sälja din gürd? Vi har fÜrmedlat jord- och skogsfastigheter sedan 1929. Vi har all den kunskap och erfarenhet som krävs fÜr att hjälpa dig med allt frün fÜrmedling till avstyckningar och fastighetsbildningar. Har du även lÜsÜre som ska avyttras, sü lÜser Auktionshuset GomÊr & Andersson värdering och fÜrsäljning pü ett enkelt sätt. Välkommen att kontakta oss fÜr fri värdering. Ring 013-37 52 25

Tel 0142-121 50 • info@blaklintsbuss.se www.blaklintsbuss.se

AUKTIONER

Auktioner Nu pügür bokning av auktioner 2015! Tänker du sälja är du välkommen att hÜra av dig fÜr rüdgivning eller bokning av ett datum som passar dig.

FASTSTĂ„LLDA AUKTIONER 2015 7/3 Tokarp Mjäldrunga, Floby. Maskiner o Redskap 13/3 Kila LĂĽgbo, Ransta. Maskiner o Redskap samt FĂĽrinredning 14/3 Samlingsauktion Brännebrona, GĂśtene 18/3 Rinkesta Säteri, Ă„rla. Maskiner o Redskap 21/3 Samlingsauktion GranngĂĽrden, Sala 28/3 Maskinauktion Axima, Floby 8/4 Torget Främmestad, Nossebro. Maskiner o Redskap 11/4 Samlingsauktion Anneborg, FalkĂśping 18/4 Källebacken Ă…sarp. Maskiner o Redskap 25/4 Samlingsauktion Ă–rsta, Kumla 9/5 Samlingsauktion Flakeberg, Grästorp 15/8 Liden Konungsberg, Ljungskile. Maskiner o Redskap FĂśr utfĂśrlig information, se www.farmarauktioner.se

Tel 0515-811 51 Lawrence Jonsson, 070-688 34 15

GomÊr & Andersson ¡ GÜran Dyks gata 5, LinkÜping www.gomer-andersson.se

Expressbussar dagligen Ă–stergĂśtland - Stockholm / Stockholm - Ă–stergĂśtland NYHET! Expressbuss Ă–stergĂśtland - GĂśteborg / GĂśteborg - Ă–stergĂśtland.

Att synas är bra fÜr affärerna!

www.farmarauktioner.se


20

VISION 2015

VISION 2015 • December 2014 VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

God bredbandsgrund i Linköping Nu är fortsättningen upp till byalagen LINKÖPING (LT)

Efter några år av en storsatsning från kommunen på en utbyggnad av bredband på landsbygden är fortsättningen i första hand upp till byalagen. Linköpings kommun ligger bra till nationellt med en god grund i stamnäten. Mobila lösningar är dock fortfarande ett nyckfullt komplement.

Bredband anses som en av de viktigaste förutsättningarna för boende och verksamhet på landsbygden, för en levande landsbygd som kan utvecklas. Linköpings kommun inledde för några år sedan en stor satsning på att bygga ut stamnät med fiber på landsbygden. Med det så kallade byalagskonceptet har fastigheter anslutits från detta. Enligt en preliminär upp-

skattning räknade man att i storleksordningen 3 200 hushåll och 500 företag genom byalagskonceptet skulle komma att kunna ansluta sig till de planerade stamnätslinjerna. Det skulle ske genom att bygga områdesnät tillsammans med operatörerna. Sedan dess har det blivit drygt 50 byalagsprojekt i Linköpings kommun. – Vi har byggt som ett spindelnät av stamnät. Byalagen har själva byggt på dem. Det har blivit lite av en folkrörelse. De flesta kommuner hjälper sina byalag. Det finns en prioritering att få ned kostnaden, berättar Fredrik Eriksson, ITstrateg på Linköpings kommun. Enligt PTS siffror från 2013 hade då 70-75 procent av hushållen i kommunen och 13-14 procent på landsbygden fiber. Utbyggnaden har fortsatt under 2014, men

nu kommer inte längre kommunen att kunna bistå byalagen. – Beträffade byalag och deras roll i utbyggnaden så finns det ingen förordning som ger kommuner rätt att stödja enskild person eller företag med bidrag för bredband. Därför bestämde kommunen tidigt att endast fokusera på att bygga stamnät. Områdesnät bygger ju byalagen och operatörerna tillsammans. Byalagen får stödmedel från Jordbruksverkets EU-fonder. Tyvärr innebär det nya regelverket för de kommande sju åren att kommuner inte kommer kunna få EU-stöd längre för att bygga stamnät, mobilmaster eller liknande. Endast byalag, privata föreningar eller bolag kan få stöd. Vad betyder det här för fortsättningen? – Det är inte jätteallvarligt för oss som hållit på länge. För den som av olika skäl

Fredrik Eriksson är IT-strateg på Linköpings kommun. Bild: OSKAR LÜRÉN AB

inte kan få eller ännu inte nås av fiber finns trådlösa bredband med en ganska hög hastighet, om de fungerar där man bor. Det har riktats mycket kritik mot täckningen för mobil telefoni och mobila bredband på landsbygden. Fortfarande finns en del områden, vissa ganska nära

Sifferfakta Kommunen har byggt cirka 25 mil stamnät totalt under perioden 2009-2014 för cirka 45-50 mnkr Byalagsprojekt: 51 Fastigheter totalt: 1801 Km totalt: 253,24 Kostnad: 25 766 507 kr Varav stöd: 9 245 238 kr Km/byalag: 4,97 Fastigheter/byalag: 35,3 Byggkostnad/områdesnät: 505 226 kr Byggkostnad/fastighet: 9 173 kr Totalt/fastighet: 16 573 kr (inkl. anslutningsavgift)

Linköpings bebyggelse, med en mycket ojämn eller obefintlig täckning. – Mobila nät är ett sorgebarn. Tyvärr tycker inte jag att PTS och regeringen i övrigt tar sitt ansvar. De kartor som operatörerna publicerar har alldeles för stor felmarginal. Istället

tvingas kommunerna ta egna initiativ bland annat genom så kallade Sopbilsprojekt för att kartlägga täckningen. En sådan mätning planeras att genomföras även i Linköpings kommun under nästa år. – Mätningen kommer inte att ge en helhetsbild eftersom täckningen endast kartläggs utmed sopbilarnas rutter. Å andra sidan får vi med de viktigaste områdena där folk bor. Med detta material som underlag kan man föra en dialog med operatörerna om att förbättra täckningen i områden med dåliga förhållanden. Hur ligger Linköpings kommun till jämfört med målen för bredband? – När det gäller måluppfyllelse mot nationella och regionala mål ligger kommunen relativt bra till även om jag inte har den exakta uppgiften just nu. Text och bild: BO BÄCKMAN

90-talisterna konsumerar mest Nu börjar 90-talisterna gå in i den livsfas då de konsumerar som allra mest – de börjar bilda familj. Deras konsumtion kommer att bidra till stark tillväxt för de företag som kan målgruppens köpbeteende.

Om de svenska företagen inte ger det bästa erbjudandet i rätt tid kommer 90-talisterna att handla utomlands. Bisnode har kartlagt hur den första digitala generationen skiljer sig från tidigare generationer. 90-talisterna är 30 procent fler än en genomsnittslig 10årskull, precis som 60-talisterna och 40-talisterna. När så stora delar av befolkningen går in i en ny livsfas påverkar det både konsumtionen och samhället. Bisnodes analytiker har tagit fram en kartläggning av 90-talisternas köpbeteende. – Småbarnsfamiljer är inte

mest köpstarka, men de investerar mest. De köper bostad, bil och allt de kan tänka sig för att skapa bästa möjliga start för sitt barn. De behöver både banklån och kredit för att klara av det. 90-talisterna är så många att de bidrar till en högkonjunktur när de bildar familj och börjar spendera pengar, säger Per Selin, senior analytiker på Bisnode. 90-talisterna är den första generation som växt upp med Internet. Det påverkar deras sätt att leva och investera. – 90-talisten ser världen som sitt hem, via Internet har de vänner i hela världen, ny

Genom att kartlägga svenskarnas resvanor och företeelser i resebranschen har resebyrån Ticket fångat upp fem heta trender inför 2015. 90-talisten ser världen som sitt hem, via Internet har de vänner i hela världen, ny kunskap är ständigt tillgänglig och de kan köpa det de vill ha från världens alla hörn.

kunskap är ständigt tillgänglig och de kan köpa det de vill ha från världens alla hörn. De är en oerhört påläst och kompentent målgrupp som ofta vet mer än säljaren i butik och vad som står på företagets hemsida, säger Per Selin. Innan de köper en produkt gör de en marknadsundersökning på Internet och involverar sina vänner i köpbeslutet. När de har bestämt sig för vilken produkt som är bäst och mest eftersträvansvärd tar de reda på var de kan få tag på den till det bästa priset. När de får hem varan berät-

tar de det i de sociala medierna och sprider på så sätt varumärket. Köpprocessen sker sömlöst mellan Internet och fysiska möten och de handlar gärna utomlands. – 90-talisten köper varan av det företag som ger dem den

information de vill ha, gör det lätt för dem att dela med sig av informationen och sedan lyckas övertyga dem om att de har det bästa erbjudandet. Allt oftare vinner företag utanför Sverige affären, säger Per Selin. – De unga är ofta trendsät-

tare och vi har redan sett hur 90-talisternas beteende sprider sig till de äldre generationerna. Vi har börjat streama både film och musik, och vi handlar allt mer över nätet, även på e-handelsplatser som inte är svenska. 90-talisterna kommer att förändra världen och företagen måste anpassa sig till dem, säger Per Selin. – Helt klart kommer 90-talisterna att förändra världen, de är så många att företagen måste anpassa sitt sätt att vara till dem, säger Per Sellin, i ett pressmeddelande.

Heta restrender inför 2015 Ny teknik främsta orsaken till ändrade resvanor Genom att kartlägga svenskarnas resvanor och företeelser i resebranschen har resebyrån Ticket fångat upp fem heta trender inför 2015. Teknik är den främsta faktorn bakom de förändringar som ses i trenderna.

Nya tekniklösningar påverkar resenärens liv i allt större utsträckning, såväl före, under och efter resan. Mobilen blir ett allt viktigare

verktyg för resenärerna och enligt en Novus-undersökning uppger 75 procent av svenska folket att de använder sin mobiltelefon till andra saker än att ringa när de är på utlandssemester. Bland 18–29-åringarna är motsva-

rande siffra 90 procent. Att det nu finns WiFi på många ställen, som på hotell, restauranger och transportmedel, gör mobilen till det självklara multiverktyget under resan. Tekniken medför samtidigt att de mänskliga mötena minimeras, till exempel vid incheckning på flyget och även på vissa hotell.

Andra faktorer som påverkar resandet framöver är att resenärerna blir allt bättre på att själva leta fram information inför resan. De blir sina egna reseledare som samlar information från många olika källor, allt från att skriva ut och läsa guider från nätet till att fråga sin lokala resebyråsäljare om råd.

– Personlig service på resan

ska dock inte undervärderas. Hela 44 procent av svenskarna uppger till exempel att de föredrar att checka in vid en bemannad disk på flygplatsen medan bara 25 procent hellre checkar in innan de kommer till flygplatsen, säger Karin Starkman Ahlstedt, PRoch kommunikationsansvarig på Ticket, i ett pressmeddelande.

En annan tydlig trend är att

fler än tidigare reser tillbaka till samma resmål. Vid första besöket avverkar en del resenärer alla sevärdheter för att andra besöket vilja uppleva det som ”locals”. Föräldrar är en grupp som gärna åker tillbaka till resmål för att återuppleva favoritdestinationer, ofta storstäder, tillsammans med sina barn.


VISION 2015 • December 2014

21

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VISION 2015

Visioner hos livsmedelsföretaget Östenssons vill växa i en tiomilaradie kring Motala MOTALA (LT)

Östenssons i Motala är ett familjeföretag. Det drivs av makarna Lindblad, Håkan och Karina. Vision träffar Håkan Lindblad, som är företagets vd För att höra hans tankar och planer inför 2015.

– Först vill jag berätta om det som just nu är aktuellt. Det är ett nytt prismärkningssystem, med elektroniska hyllkantsetiketter som installerats precis i dagarna. Just den här varianten, SES, som är ett franskt system, är vi först med i Sverige inom vår bransch. – Systemet innebär att vi slipper byta hyllkantsetiketter när ett pris ska ändras. Vi kan ändra ett pris här från huvudkontoret, och då ändras det på hyllorna och i kassan i samtliga nio butiker på en gång. Det innebär också att priset på etiketten alltid stämmer med priset i kassan. – Visionen framåt är att vi vill växa inom fem till tio mil från Motala. Vi är ett lokalt företag och jobbar mycket med lokala produkter. – Ser vi till just 2015 så har vi ett projekt i Skänninge, där vi vill bygga nytt och flytta butiken lite söder ut till en tomt mellan vårdcentralen och tivoliängen. Butiken som ska byggas blir större och med gott om parkeringsplatser. – Om planerna går i lås så blir det invigning 2016, men man vet ju aldrig om det krävs utgrävningar då Skänninge är ett historiskt område. Du nämnde att ni jobbar med lokala produkter. Hur lokalt är det? – Närproducerat är vårt signum, och vi gör mycket själva och mer lokalt kan det inte bli. Vi har eget kök, bageri och styckcentral i Motala. Vi tar så mycket råvaror vi

Fakta om Östenssons Familjeföretag inom livsmedel med säte i Motala. Startades 1963 av Gösta Östensson. Nio butiker, varav fyra i Motala och två i vadstena. I Borensberg, Skänninge och Linköping finns en butik på respektive ort. Utöver butikerna har Östenssons en central tillverkningsenhet i Motala. Här finns ett eget bageri, en egen styckcentral samt ett eget kök. Dessa enheter levererar dagligen produkter till Östenssons butiker. 220 anställda. Omsätter ca 600 miljoner.

– Med allt som vi har på gång, så tror jag att 2015 blir ett spännande år, säger en glad Håkan Lindblad, som ser fram emot ett positivt 2015.

kan från trakten. Detta ger korta transporter och minimerar miljöpåverkan. Även elen är lokalt producerad och kommer från vindkraftsverken i Vistena utanför Skänninge. Elen från dessa vindkraftsverk räcker för att förse Östenssons med el. Bakar ni allt i Motala? – I huvudsak, men vi har även ett surdegsbageri i butiken i Linköping. I samband med att vi öppnade butiken där, för två år sedan, fick vi tag på duktiga bagare. Då installerade vi en stenugn, och kunderna har verkligen uppskattat produkterna från den. En av fördelarna med att inte ingå i en stor kedja är att man kan göra lokala anpassningar.

Var får ni idéer till nya produkter? – Vi lyssnar till kundernas önskemål och så funderar vi förstås själva på vad vi kan förbättra och nyskapa. – En fråga var "Kan ni inte göra egna köttbullar?" Då började vi med det, och kallar dem Lyxköttbullar. Det är en nyhet för i år, och nästa år kommer det att hända en hel del på det området.

med det och kan snabbt få ett resultat. – När jag cyklade till jobbet idag kom jag på följande: "Görgött griskött från Östgötagrisar". Det har jag på en lapp här som jag kommer att lämna över till den som jobbar med det och säga, gör något av det här. – Resultatet kommer ni kanske att få se sedan i vår reklam!

Det produceras en hel del reklam inom livsmedelsbranschen. Hur lägger ni upp det? – Många lägger ut sådant på reklambyråer, men vi har all reklam och profilering inom företaget. Får jag en idé så går jag till den som jobbar

Du nämnde tidigare att ni har en satsning på gång i Skänninge. – Vi har haft förfrågningar från Ödeshög och vi tittar åt Tallbodahållet, men det är inget på gång den närmaste tiden. Det talas mycket om sociala

– Om planerna går i lås så blir det invigning 2016, men man vet ju aldrig om det krävs utgrävningar då Skänninge är ett historiskt område mediers betydelse. Hur ser du på det? –Vi har hittills jobbat en del med Facebook. Vi har 5 000 som gillar oss. Där gör vi tävlingar och har fått jättebra respons, det är hundratals som deltar. Det visar att vi når fram. – Så har vi tankar om att använda SMS. Där är vi inte klara än, men kanske det kan bli något under nästa år. – Tanken där är att man ska kunna bestämma vilken

Beslut om vargjakt i Örebro län Länsstyrelsen i Örebro län har nyligen tagit beslut om jakt på varg. Örebro län är ett av de vargtätaste länen i landet. För att minska koncentrationen av varg har Länsstyrelsen beslutat om jakt på 12 vargar den kommande vintern. Vargreviren Mårdshyttan och Nora i norra delen av länet ingår i jakten.

Jakten, som är en så kallad licensjakt, startar den 9 januari 2015 och pågår till den 15 februari 2015. Om 12 vargar skjutits innan den 15 februari avbryts jakten. Omkring 20 procent av landets vargar finns i Örebro län. Målet med den nationella

rovdjurpolitiken är att minska antalet vargar i de län där det finns mest vargrevir. Samtidigt ska rovdjursförvaltningen skapa förutsättningar för en livskraftig vargstam med gynnsam bevarandestatus. I den norra delen av länet, där de utpekade reviren

Mårdshyttan och Nora finns, har antalet vargrevir ökat under senare år. Av länets 12 revir ligger 9 där. – Det utpekade jaktområdet berörs av ett av länets mest fårtäta områden, vilket också vägts in i beslutet. Vi vet också att det är svårt att förvalta älgstammen i området, säger Mariana Skoglund, enhetschef för Art och vilt på Länsstyrelsen. Enligt den senaste inventeringen från vintern 20132014, finns det ingen genetiskt viktig varg i området. För

att en varg ska vara genetiskt viktig ska den vara antingen invandrad eller första generationens avkomma från en invandrad varg. Tidigare har Naturvårdsverket tagit beslut om vargjakt. Från och med i år är besluten delegerade till Länsstyrelsen, enligt ett pressmeddelande från Länsstyrelsen. För att minska koncentrationen av varg har Länsstyrelsen beslutat om jakt på 12 vargar i Örebro län den kommande vintern. Bild: GUNNAR RIES

reklam man önskar få. Vi funderar på intressegrupper så den som är intresserad av köttprodukter inte ska behöva få reklam om kattmat och tvärtom. Till sist, kan du sammanfatta känslan inför nästa år? – Med allt som vi har på gång, så tror jag att 2015 blir ett spännande år. Text och bild: NISSE GRAAN


22

VISION 2015

VISION 2015 • December 2014 VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Landsbygdsdirektörerna i fyra län KALMAR LÄN

Positivt i Kalmar inför nya året Känner tillförsikt trots administrativt krångel KALMAR (JB)

Mjölklänet Kalmar erfar samma ansträngda läge som på andra håll. Investeringsviljan och viljan att satsa på sitt mjölkföretag finns ändå kvar. Lantbruksdirektören John Winroth i Kalmar ser övergången mellan landsbygdsprogrammen som bekymmersam, men har ändå en optimism inför 2015.

Förseningen av landsbygdsprogrammet är ett problem på snart sagt alla håll och för det mesta på landsbygden. Kalmar län känner också av det. Länet har en betydande mjölkproduktion som känner av de sjunkande mjölkpriserna. John Winroth, chef för Landsbygdsavdelningen på Länsstyrelsen i Kalmar län, blickar in i 2015 och kommenterar några centrala punkter för landsbygden i länet. – Mjölkproduktionen har det bekymmersamt, säger han. Det

märks i den allmänna debatten att det är ett hårt ansträngt läge. – Viljan att utveckla sina mjölk-

företag finns, men vi har inte kunnat fatta några beslut om investeringsstöd. En del avvaktar. Det finns en möjlighet att söka stöd på egen risk. Vi kommer inte kunna fatta några beslut förrän tidigast i maj 2015. Stimulansmässigt är det inte optimalt. Övergången mellan landsbygdsprogrammen ser jag som mest bekymmersamt. Vi har inga stimulansmedel att ta till under tiden. En liknande situation finns för bredbandsutbyggnaden. Visst går det att söka stöd, men även där är det samma väntetider och allt sker än på egen risk. Man kan bli utan stöd eller få mindre än man räknat med. – Det är många som förbereder sig för att bygga bredband, men som det är nu så är det inga som står i kö och knackar på med ansökningar.

– Det är inte bra fibertäckning på landsbygden. För några år sedan var länet i framkant med ADSL som går genom telefonjacket, men nu är det inte så med fiber. Några projektstöd kan man inte heller utlova förrän i september 2015. – Det är ett bekymmer också för lantbruket i stort.

vi importerar så mycket mat som vi gör. På sikt kommer konsumenterna inse att man måste tänka efter när man köper sin mat.

– För lantbruket är LFA-stödet

på väg att förändras. Vi har fått väldigt lite information till Länsstyrelsen och vet inte mycket om hur det blir, men det kan få väldigt stora konsekvenser. – Det verkar inte som EU-kommissionen vill godkänna Sveriges tillämpning och tolkning. – Problemet är att man måste vara uthållig till konjunktursvängningarna. Svensk livsmedelsproduktion kommer kunna fortsätta. Det går nästan inte en dag utan att man kan läsa om salmonella, multiresistenta bakterier och liknande i andra länders produktion. Vi har

John Winroth, chef för landsbygdsavdelningen på länsstyrelsen i Kalmar län. Bild: MATTIAS JOHANSSON

goda förutsättningar att marknadsföra svenskproducerat. Det är viktigt att ta till sig det för näringen. – Jag tycker det är konstigt att

Förra året nämnde du den nya foderfabriken. Hur gick det med den? – Foderfabriken tuffar och går. Den invigdes i april av prins Carl Philip. Även här är läget pressat av marknaden. Om mjölkpriset går ner så måste man ändå kunna leverera foder till ett bra pris. – Länsstyrelsen i Kalmar har varit initiativtagare för en lagändringar om biotopskydd i miljöbalken. Vi ville väga in jordbrukets behov. Länsstyrelsen och LRf har gått i bräschen för den lagändringen. Det är en framgång och nödvändigt för utvecklingen. – Jag är trots administrativt krångel ändå positiv och fylld av tillförsikt inför året. Text: BO BÄCKMAN

JÖNKÖPINGS LÄN

Landsbygdsprogrammet brådskar Fortfarande behövs mer bredbandsutbyggnad på Jönköpings landsbygd lägga ansökningar eller fatta beslut om stöd. – Jag ser med oro på risken för ytterligare förseningar. Vi behöver få igång investeringar, projektstöd med mera. Pengarna betyder jättemycket för enskilda och för samhället i stort.

JÖNKÖPING (JB)

Mycket ser bra ut med lantbruket och landsbygden i Jönköpings län, men sådant som sjunkande mjölkpriser och fördröjningen av landsbygdsprogrammet är absolut inte bra. Lars Sandberg, på Länsstyrelsen, önskar inför 2015 att så snart som möjligt kunna komma igång att arbeta med det nya programmet.

Redan för ett år sedan var det i en utbredd osäkerhet inför vad 2014 skulle innebära när det nya landsbygdsprogrammet visade sig vara försenat. Idag behövs besked och möjligheter att börja arbeta med det ännu mer än då. Lars Sandberg, avdelningschef för Landsbygdsavdelningen på Länsstyrelsen i Jönköpings län, reflekterar över läget och vad det nya året för med sig. – Vi har hamnat i situation när det nya landsbygdsprogrammet inte kom igång som det var tänkt, sä-

Lars Sandberg, avdelningschef för landsbygdsavdelningen på länsstyrelsen i Jönköpings län.

ger Lars Sandberg. Det är oerhört viktigt att programmet kommer igång så snart som möjligt. Vi kan inget göra förrän det nationella programmet blir godkänt i Bryssel. Vi på Länsstyrelsen kan varken hand-

– Det har sagts förut att programmet ska vara klar i maj 2015. Nu finns en tveksamhet om det gäller fortfarande. Allt hänger på när det nationella programmet blir godkänt. – Det sjunkande mjölkpriset är också en påfrestning för mjölklänet. Sänkta mjölkpriser skickar inte bra signaler till bönderna. Nu sker den sjätte sänkningen i år. Sänkningen förklaras med det ryska importstoppet och minskad efterfrågan från Kina. Vad gör Arla åt det här? Man måste ha en strategi. – Lantbrukare har generellt ett stort tålamod och då inte minst mjölkbönderna. Det ska mycket till att lantbrukarna ger upp, men mjölkpriset påverkar viljan att investera.

Förra året tog Lars Sandberg upp en sak som av många anses som något av en ödesfråga för landsbygden och det är tillgången på bredband. – Jag önskar mer pengar till bredbandsutbyggnad på landsbygden. Vi behöver alla pengar som finns. Bredband behövs för alla åldrar, boende, lantbruk och andra företag. – Bredband är ett oerhört viktigt område brett för lantlig utveckling. Det gynnar alla på landsbygden. Det visar sig att länet har riktigt bra siffror på tillgången på snabbt bredband på landsbygden. I en jämförelse med hela riket där andelen med tillgång till fiber är 59 procent totalt och 11 procent på landsbygden har Jönköping län 45 respektive 12-15 procent. – Det ser väldigt olika ut i olika kommuner i länet, säger Lars Sandberg. Bäst är Eksjö, Sävsjö, Vetlanda och Värnamo med mer än 20 procent på landsbygden. Värnamo har högst andel, 35-37 procent. Det är ändå en lång bit kvar till bredbandsmålet på 90 procent av alla 2020.

– Utbetalningen av gårdsstöd kommer ske den 1 december. Vi betalar ut till 99 procent av länets lantbrukare vid första utbetalningstillfället. För övriga dröjer det på grund av faktorer som vi inte råder över. 100 procent når man aldrig. Det blir lite som att vi tävlar med oss själva att bli lite bättre för varje år. Lars Sandberg har ett varmt engagemang för djuren och kan förnöjt konstatera att det generellt är en fortsatt god djuromsorg i länet. – Man ska komma ihåg att det finns ett stort djurintresse hos de flesta som håller djur. De absolut flesta djur har det väldigt bra. Högst på Lars Sandbergs önskelista inför 2015 är inte oväntat: – Jag önskar verkligen att vi ges möjligheten att börja jobba med landsbygdsprogrammet så fort som möjligt! Vi behöver komma igång med bredband, annan service och allt annat som bidrar till en positiv utveckling.

Text: BO BÄCKMAN


VISION 2015 • December 2014

23

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VISION 2015

om tongångarna inför det nya året ÖSTERGÖTLANDS LÄN

Viktiga frågor att ta itu med Offentlig upphandling måste gynna bra livsmedel ÖSTERGÖTLAND (JB)

Vid sidan av osäkerheten som det mycket försenade landsbygdsprogrammet medför finns andra viktiga frågor. En livsmedelsstrategi och konsumenternas medvetenhet om värdet av svenska livsmedel är ett par av dessa. Jonas Källming, lantbruksdirektör i Östergötlands län, kommenterar läget inför 2015.

För ett år sedan sågs 2014 som att ett mellanår att ta sig igenom på grund av förseningar med det nya landsbygdsprogrammet. Nu fortsätter väntan åtminstone hela våren, kanske längre. Samtidigt sjunker mjölkpriset till producenterna ytterligare. Debatten om ekologiskt eller inte har rört upp känslor på många håll. Diskussionerna om livsmedel hjälper i varje fall till att skapa en större medvetenhet om den svenska matens värde. Den offentliga upphandlingen har

blivit bättre i länet, behovet av den nationella livsmedelsstrategin som

det pratades om är stort och listan fortsätter. – Läget vi har idag utan landsbygdsprogram är fortfarande mycket osäkert, säger Jonas Källming, lantbruksdirektör i Östergötlands län. Lantbrukarna vet inte vilka stödnivåer som ska gälla och det vet inte vi heller. Det stora problemet är att vi på Länsstyrelsen inte heller har tillräckligt med uppgifter om sådant som stödnivåer. – Vi har öppnat upp för ansökningar om bredbandsstöd och investeringar i lantbruket. Det går att söka, men Länsstyrelsen får inte handlägga eller besluta något än. Det pratas om besked i maj eller ett stycke in i juni. Först då kanske vi kan börja. Stöden ska visserligen inte vara avgörande för att investera, man måste tro på att ens idé skulle klara sig ändå, men det vore ändå bra att veta. För ett år hade du en större medvetenhet om livsmedel på önskelistan. Vad gav 2014? – Det har skrivits mycket bra i media under året. Det är bra att det blir en offentlig diskussion om fördelar och nackdelar med olika typer

av produktion. Man får ett underlag för att ta ställning. Vi har en period av matintresse, men påverkan på importen är tveksam än. Handlarna har blivit bättre på att märka närproducerat och svenskt. Flera större butiker har gjort det enklare för lokalproducerat. – Sedan är det livsmedelssäkerhet.

Hela tiden kommer rapporter om sådant som multiresistenta bakterier i andra länders mat. Konsumenterna måste veta vad som är skillnaden mellan svenska och andra länders produkter. Landshövding Elisabeth Nilsson har tagit initiativ till en regional livsmedelsstrategi, men frågan är i lika hög grad en fråga för hela landet. – Inför valet var alla partier överens om att det behövs en nationell livsmedelsstrategi. Gör något av den! – I en nationell livsmedelsstrategi behöver frågor om beredskap och självförsörjning tas upp. Vad skulle hända om Sverige kommer i ett annat läge? – Utmaningen är att via konsumenterna få en ökad efterfrågan på

svenska livsmedel. Samtidigt är det en uppmaning till lantbruket att bli duktigare på att matcha. Det finns det som importeras fast det skulle kunna odlas här. Här finns ett intresse att pröva nya saker. – Fler kommuner har blivit bättre på offentlig upphandling och där kan vi göra ännu mer så vi gynnar bra livsmedel. Hur ser du på 2015? – Förutsättningarna måste ges, det kommer bli lite oroligt innan man vet vad och när. Stöden är viktiga, men det är ändå inte de som styr det är marknaden. Det vi jobbar för och där vi prioriterar är att vi ska ha ett fortsatt aktivt jord- och skogsbruk och minimera den negativa miljöbelastningen. Ett aktivt lantbruk är en förutsättning för landsbygdens attraktion, för att folk ska vilja bo där. – Bevarandet av biologisk mång-

fald, öppna landskap med mera är också beroende av lantbruken. – Det är en hög medelålder hos lantbrukarna. Jag önskar en tro på det svenska lantbruket så yngre kan se det som en framtid och då be-

Lantbruksdirektör Jonas Källming, länsstyrelsen i Östergötlands län.

hövs en bättre lönsamhet. Det vore bra att få upp statusen på att producera bra mat. – Vad lägger vi pengar på? Vad är det man prioriterar som enskild, en ny plattskärms-tv eller bättre mat? Text och bild: BO BÄCKMAN

SÖDERMANLANDS LÄN

Hoppas ko-peng ska stimulera Intresset för att bygga nya djurstallar har varit lågt SÖDERMANLAND (JB)

Kan det nya djurstödet på 800 kronor per individ av nötkreatur hejda utslagningen av mjölkproducerande gårdar i Södermanland? Bara under mindre än två år, perioden december 2012 till september 2014, har 19 lantbrukare i länet slutat producera mjölk.

När vi för ett år sedan talade med Södermanlands lantbruksdirektör Ulrika Lundberg om läget för länets jordbrukare, berättade hon att antalet mjölkproducenter halverats under den senaste tioårsperioden. – Intresset för att bygga nya

djurstallar har varit lågt under det senaste året, antagligen främst be-

Stödet med 800 kronor för nötkreatur bör fungera som en stimulans och förbättra lönsamheten även om pengarna inte utgör full kostnadstäckning.

Lantbruksdirektör Ulrika Lundberg, länstyrelsen i Södermanlands län.

roende av stiltje inom landsbygdsprogrammet där investeringsstödet inte gått att söka. men det har ökat

en del under de senaste månaderna, säger Ulrika Lundberg. Nu har investeringsstödet kommit igång igen och hon tillägger att stödet med 800 kronor för nötkreatur bör fungera som en stimulans och förbättra lönsamheten även om pengarna inte utgör full kostnadstäckning. Med början vid årsskiftet träder

det nya gårdsstödet i kraft. Det innebär att samma gårdsstöd kommer att tillämpas över hela landet med en succesiv utjämning fram

till år 2020. Hittills har stödbeloppen generellt varit högre i de bördiga delarna av Sverige. Producenter som sedan en tid har upphört med viss produktion har hittills haft möjlighet att få höga så kallade tilläggsbelopp, trots att de upphört med den verksamheten. Denna möjlighet försvinner på sikt helt, meddelar Jordbruksverket. En nyhet är det så kallade förgröningsstödet som syftar till att stimulera till varierad odling med

inslag av vall i motsats till exempelvis höstvete på hela arealen. Lönsamheten för grisuppfödning

fortsätter att vara svag och det leder till att allt färre lantbrukare i Södermanland ägnar sig åt den verksamheten. Förändrade slakteriavtal har också gjort tillvaron mindre ljus för grisuppfödarna. Omkring tio procent av alla djurbesättningar får besök varje år av länsstyrelsens djurskyddskontrollanter. Tidigare har kontrollanterna kommit på besök med mycket kort varsel, men under året har länsstyrelsen ändrat sina rutiner så att gårdsägaren numera kontaktas minst ett dygn före besöket. Text: ALEX SVENSSON


VISION 2015 • December 2014

RYDS BELLA FLIPPERLINDER LINDER ZODIAC MERCURY SOLIFER LMC LMC HUSBILAR KTM HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFERSOLIFER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG BELLA FLIPPER LINDERZODIAC ZODIACHONDA HONDANIMBUS NIMBUS MERCURY RYDS BELLA FLIPPER ZODIACHONDA HONDANIMBUS NIMBUS MERCURY SOLIFER HUSBILAR KTM HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY LMC HUSBILAR RYDSRYDS BELLA FLIPPER LINDER

MEGA PARTI FÖR HEMMA FIXAR’N...

JULKLAPPSTIPS!

...OCH FÖR PROFFSEN MORA ISBORR

LAMPOR

5:-

BORR

10:-

VERKTYG, SLIP, BORR M.M

FISKEREA!!

SUPERPRISER PÅ CROSS/ ENDUROTILLBEHÖR

NER TILL HALVA REAPRISET! 4-HJULINGAR!

HANDSKAR

500:- 199:NYA KTM -15

KÖP TILL SNÖBLAD

OMGÅENDE LEVERANS

GOES 4HJULING 725i fr.

GOES 4HJULING ARTIC 520 VIT fr.

79 900:-

GOES 4HJULING CARBON 520

2 500:Gäller vid köp av valfri Goes tom nov -14

ink handguards & lastväska

NÄR GAV DU DIN FRU EN BÅTMOTOR I JULKLAPP SENAST ?

fr.

PASSA PÅ I ÅR

48 900:-

NIMBUS 35 COUPE mkt utrustning. 2 x diesel, demobåt.

ELSCOTER

HONDA KAMPANJ! 2,3 HK 7 900:- 50 HK 59 900:-

mycket robust

fr.

RÄNTEFRITT 12 MÅN

SEARAY 29 SUNDANCER

5 490:-

2x bensin 5,0 Beg -06 mkt fräsch

BOKA VISNING MED MARCUS ELLER JOCKE

INPLASTNING BÅT fr.

998:-

SE DIN NÄSTA MOTORBÅT INNE I VÅR BUTIK

www.marinfritid.com • 0%

KÖP NU LA – BÖRJA BETA SE PTEM BE R 201

LAXÅ Laxå-Klockartorp, E20 Tel: 0584-122 22 Fax: 0584-122 55

KARLSTAD Nattvindsgatan 2, Örsholmen Tel: 054-85 01 71 Fax: 054-85 08 57

bossesmarinservice.se ÖREBRO vägen Tel: 019-27 80 00 Fax: 019-27 80 01

ÅMÅL Gamla örnäsvägen 9 Tel: 0532-10015

SVERIGES STÖRSTA BÅTUTSTÄLLNINGAR – GARANTERAT VÄRT ETT BESÖK! Vard: 9-18 • lörd 9-14 RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA

NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS

HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER

ALLTI D RÄNTE FRITT ETT ÅR!

46 900:-

NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR KTM

FR

10:-

295:-

TRÄ / BETONG

HJÄLMAR

PIMPELSPÖ

RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG RYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA

RYDS LINDERZODIAC ZODIACHONDA HONDA NIMBUS NIMBUSMERCURY MERCURYSOLIFER SOLIFER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY KTM HUSABERG HUSABERGRYDS RYDSBELLA BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR RYDS ZODIAC HONDA HONDA NIMBUS NIMBUS MERCURY MERCURYSOLIFER SOLIFER LMC RYDSBELLA BELLAFLIPPER FLIPPER LINDER LMC HUSBILAR KTM HUSABERG RYDSRYDS BELLA FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURYSOLIFER SOLIFERLMC LMC HUSBILAR HUSBILAR KTM FLIPPER LINDER ZODIAC HONDA NIMBUS MERCURY SOLIFER LMC HUSBILAR KTM KTM HUSABERG HUSABERG RYDSBELLA BELLAFLIPPER FLIPPER LINDER ZODIAC

24


VISION 2015 • December 2014

25

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

CE-MÄRKTA TAKSTOLAR Vi tillverkar CE-märkta takstolar på beställning samt konstruerar och gör hållfasthetsberäkningar. Det ger stor frihet åt arkitekten och trygghet för dig som kund!

gan online på Gör offertförfrå takstolar.se gs ko ns rle www.ca

Här bockas byggstarten av för Kunskaps- och kulturcentrum i Askersund. Medverkande Mårten Eriksson, Annika Restadh, Per-Olof Thulin, Nils Staffansson, Per Eriksson, Filip Norlander och Gabriel Ahlm. Bild: HENRIK BJÖÖR, PEAB.

Satsning på ungdom och kultur Askersunds kommun bygger Kunskaps- och kulturcentrum

Ingår i Vimmerbyhus och Carlenskogs-gruppen

Vimmerby

0492-757 36

Nya & beg maskiner Avant R28 demo -13 Avant 218 demo -12 Avant 220, bensin, 300 tim -07 JD 678, kombipress -03 Kverneland slåtterkross 2,4 m Metsjö tippvagn boggi -90 MF 7495 frontlyft -07 MF 6614, dyna VT, demo -14 MF 5610, lastare, demo -14 New Holland TM150 -00 New Holland TL90 m last -00 Weidemann 1160 demo -14 Welger Tornado, kombipr -12 Överum växelplog 4-sk

Till er tjänst Komplett maskinprogram för jord- och skogsindustrin Vimmerbyklyven, -vagnen, -sladden

Peab har fått uppdraget att bygga Kunskaps- och kulturcentrum, KKC, i Askersund. Beställare är Askersunds kommun och projektet genomförs som partneringentreprenad. Entreprenadsumman är beräknad till cirka 260 Mkr.

– Det är spännande att få jobba med ett projekt som kommer att betyda mycket

för invånarna i Askersunds kommun. KKC riktar sig mot både ungdomar och kultur, säger Nils Staffansson, regionchef på Peab. KKC kommer att inrymma elever i årskurs 6-9, musikskola, bibliotek, fritidsgård, kafé och storkök. Det kommer även att finnas lokaler för kultur- och föreningsliv samt en multisal för cirka 500 personer. Inflyttning är beräknad till augusti 2016.

år! 40 år i

Vänd er med förtroende till oss på

VIMMERBY 0492-100 75, 070-717 67 88 GAMLEBY 0493-600 19, 070-980 97 65 www.fagerstromsmaskin.se www.traenergi.se

Att synas är bra för affärerna!

Var smart! Prata med oss innan du köper traktorer, griplastarkärror m m !&$ !&$ !" !" !" !" !" !" !" !" & & #$

& & & & & & & &

Våra kaminer är inte bara en fin investering – de ger värme och en hög trivselfaktor. Vi säljer och monterar de flesta märkena på marknaden. Kontakta oss för rätt pris!

! %& $ ! %& $ ! %& $ ! %& $ % # % (&& ! %& $

Bomiljö Albrektsvägen 69 (Ljuratorget) · Norrköping Tel 011- 648 50 · www.bomiljo.se

%& $ ! %& $

Störst på fyrhjulingar!

! %& $

Fyrhjulingar Mopeder Mopedbilar Tillbehör Reservdelar butiken! Alltid fullt i

%& $ ! %& $

$%'% % %& $

' (" % Mosstegsg 6, Eksjö

Telefon 0381-390 08 www.mc-butiken.com

Griplastarkärror Mowi och Farma till mycket fördelaktiga priser & snabba leveranser

TRÄHUS-GARAGE

Nya och begagnade planeringskopor

CE-märkta TRÄTAKSTOLAR MASKINHALLER & STALLBYGGNADER

Bigab lastväxlarvagnar och dumpersvagnar Vi önskar er en riktigt God Jul! Fördelaktiga priser Finansiering & transport ordnas 0495-202 80, 070-606 12 23 0456-500 05, 0708-99 27 93

www.anders-bilmaskinab.nu

Briketter Träpellets

för alla typer av byggnader

Vi tillverkar efter kundens önskemål

STEJDAHL PRODUKTION, Mariannelund Tel 0496-210 10, 070-378 33 77, 070-261 00 05 www.stejdahlproduktion.se

Reservdelar till traktorer och entreprenadmaskiner

KÖPES! Maskiner för demontering

Tel 013-35 73 00

www.tktraktordelar.se

Vi köper & säljer Halm och grovfoder Diesel och oljor Spannmål, konv & KRAV Gödning Vallfrö och utsäde Anders eller Elisabeth når ni på:

Tel 013-23 44 65/66

VISION 2015

– Leveranser i hela Östergötland – 0121-247 92 • www.bioenergi.se

Gårdsarmatur Byt ut din 125W kvicksilverlampa mot en 20W Led-lampa Ger ett likvärdigt ljus Livslängd mer än 50 000 tim 220V. IP65. 50 mm rörfäste Väggfäste 180:20W 1 990:- + moms och frakt

GST Trade AB 026-12 41 09, 070-770 21 78

TRAKTORFEST! Arctic Cat 700iXT XT T3 700i T32014 2014

124.900 kr

Nu

10 4 . 9 0 0 KR inkl moms

Storgatan 7, Kisa 0494 -128 50 · www.kisamotorservice.se

www.nordled.se

Ge fler familjer en god jul i framtiden. Skänk en julgåva eller köp en jullott på cancerfonden.se

NYA GRIZZLY 700

Till personbilar, traktorer, lastbilar samt övriga lastfordon • Hårdlödning av mässing och aluminium • Rengöring av igensatta celler • Renovering/hårdlödning av läckande celler • Renovering av tätningar i plastgavlar • Även hårdlödning av läckage/dieseltankar etc.

www.ac-radiatorservice.se · Tel 070-877 41 28

4x4 WTHC 2014

Pris från:

87.920:- exkl moms (109.900:- inkl moms) Maskinen på bilden är extrautrustad MÅN-FRE 8-18, LÖR 10-14 0492-134 60 SEVEDEG. 5, VIMMERBY

• 25% lägre bränsleförbrukning. • 60mm bredare spårvidd. • Starkare servostyrning. • Kombidrag som standard. • Frontmonterad Warn-vinsch • Med mera...


26

VISION 2015 • December 2014

VISION 2015

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Bra fart på fastighetsaffärerna Fastighetsbyrån i Arvika ökar hela tiden ARVIKA (VB)

Innehavarna av Fastighetsbyrån i Arvika, mäklarna Peter Fyrberg och Bengt Anderson, bekräftar att antalet försäljningsobjekt ökar och att företaget planerar att genomföra mellan 325 och 350 affärer under 2015.

Det är kundernas efterfrågan och en dialog med medarbetarna som ligger till grund för hur de båda innehavarna utformar arbetet och vilka tjänster som erbjuds. – Vi är en mix av mäklare och mäklarassistenter, sex stycken, killar och tjejer, både äldre och yngre. Jag och Bengt hör till de äldre, berättar Peter Fyrberg. – Vi har duktiga medarbetare, framhåller de. Ingen nämnd, ingen glömd. Mäklarjobbet är inget man hänger av sig någonstans, utan ett sätt att leva. Kunderna står hela tiden i fokus. – Endera vill man vara i mäklarbranschen eller så vill man det inte. Man måste ha social kompetens och en förmåga att vara flexibel, säger Bengt Anderson. Fastighetsbyrån i Arvika med en filial i Charlottenberg har sitt marknadsområ-

de i Arvika och Eda kommuner. – För närvarande har vi en lugnare ström av både köpare och säljare, men det är ändå en ganska jämn försäljning över hela året med en försäljningstopp under ett par sommarmånader, förklarar Peter Fyrberg. – Vi säljer villor och lägen-

heter men också gårdar och sommarbostäder. Särskilt torpställen är populära. Kunderna kommer från både Sverige och Norge. I grannlandet finns många fritidshusköpare tack vare att det ligger nära. Den totala försäljningen i fjol och den planerade i år ligger vardera på cirka 300 genomförda affärer. För 2015 har de båda satt målet till mellan 325 och 350 genomförda affärer. Peter och Bengt har varit kompanjoner i över tio år,

men innan dess var de faktiskt konkurrenter i Arvika. – Vi jobbade hos varsin mäklarfirma. En dag, så sattes det ord på en tanke som funnits hos oss båda. Vi ville egentligen jobba med varandra istället för mot varandra, säger Bengt. Efter det tillfället tog det

bara någon dag, innan en ny framtidsplan låg på gemensamt bord. Under en arbetsdag på Fastighetsbyrån möter varje mäklare sina kunder, gör bostadsvärderingar, fastighetsbeskrivningar och bokar visningar. För affärer som blivit färdiga skrivs sedan köpeavtalen. – När det kommer till avräkning och kontakt med banker med mera sköts det mesta av mäklarassistenterna. Samarbetet med bankerna fungerar mycket bra, betonar Peter. Nyligen anordnade Fastighetsbyrån tillsammans med Westra Wermlands sparbank seniorträffar för invånare 65+ i Arvika och Eda kommuner. – Träffarna har varit återkommande vartannat år och

Fastighetsbyråns innehavare, Peter Fyrberg och Bengt Anderson, berättar att den totala försäljningen i fjol och den planerade i år ligger vardera på cirka 300 genomförda affärer. För 2015 har de båda satt målet till mellan 325 och 350 genomförda affärer.

har haft stor uppslutning. Riktade möten är bra att ha då och då. För oss mäklare är det viktigt att både ge och få information, menar Bengt.

Slutligen, Peter och Bengt, är det något ni önskar er inför nästa år? – Vi önskar oss ännu mer tid för Fastighetsbyråns kun-

der och personal, svarar båda utan minsta tvekan. Text och bild: LIZZIE GERD JANSON

EKONOMI • JURIDIK • AFFÄRSRÅDGIVNING • FASTIGHETSFÖRMEDLING

All rådgivning på ett ställe Spar tid när du gör av med pengar Med elektronisk fakturahantering tjänar du både tid och pengar. Dina leverantörer skickar sina fakturor till oss – du granskar, attesterar och godkänner dem för betalning över nätet, när som helst och var som helst.

Ekonomi, skatt, juridik, affärsrådgivning och fastighetsförmedling. Med oss som partner kan du lägga ner mer tid på det du kan bäst. Du kan få hjälp med en totallösning eller de delar du har behov av. Juridik - Familjen, företaget, fastigheten Affärsrådgivning - Utveckla ditt företag Ekonomi - Bokföring, skatt, deklaration m.m Fastighetsförmedling - Jord och skog Kontakta oss för mer information. Du hittar närmaste kontor på vår hemsida www.lrfkonsult.se

LRF Konsult gör det lättare att vara företagare! Du hittar närmaste kontor på www.lr fkonsult.se


VISION 2015 • December 2014

27

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

VISION 2015

Stark utveckling för Röjdåfors AB Köpte sin första maskin som 18-åring, nu har Olle 35 anställda TORSBY (VB)

Redan som 18-åring köpte Olle Olsson sin första maskin, en stamlunnare för markberedning. Idag är Olle 51 år och vd för ett bolag med en omsättning på 45 miljoner kronor. Hans bröder Benny och Sören jobbar också i företaget, som har 35 anställda.

Det har blivit ytterligare några maskiner under årens lopp och idag har Röjdåfors AB 22 maskiner fördelat på skördare, skotare och markberedare. För att frakta alla maskiner finns i företaget två maskinbilar och en trailer. Företaget äger också en grävmaskin, som hjälper till där det behövs, som Olle uttrycker det, samt cirka 25 personbilar, som de anställda kan åka med till olika arbetsplatser. I Torsby, där kontoret finns, har man en verkstad där maskinerna repareras. Eftersom Olle håller i allt, så är han både ute på fältet och inne på kontoret och har koll på alla fronter. Han hoppar också in och kör de olika maskinerna om det behövs. – När jag vaknar på morgon vet jag aldrig hur dagen kommer att se ut, säger Olle, och det blir nästan aldrig som man tänkt sig, för det kommer alltid något emellan. – De flesta jobb inom avverkning har vi i Värmland, där vi kör åt Moelven, men vi har också en skördare och skotare i Kinna, där vi kör avverkning åt Södra. Avverkningsmaskiner servas med jämna mellanrum i verkstaden i Torsby. I Västmanland, Örebro, Dalarna, Sundsvall och Vilhelmina kör vi markberedning åt Stora, SCA och andra företag och vi är en av de största ak-

Olle Olsson på kontoret.

törerna i Sverige, men även på norska sidan kör vi markberedning. Dessa jobb sker under barmarkstid, så på vintern gör vi service på dessa maskiner. – Under tjällossning och semester, gör vi ett stopp i verksamheten, men tyvärr är jag inte ledig då heller, säger Olle, men jag tar mig en ledig dag, då och då, när det är möjligt. För att orka med denna press att greppa så mycket, så har Olle en del knep för att rensa hjärnan. – Jag springer och åker skidor. Jag åker i skidtunneln här i Torsby på hösten, där det är fina förhållanden, ljust och fint, berättar Olle. Totalt tränar han, eller åker skidor, fyra-fem dagar i veckan, cirka en och en halv timma till tre timmar varje gång. Vasaloppet har han åkt fjorton gånger och sprungit åtta maraton i olika länder. – När jag är ute och tränar, så släpper stressen, så träning känns som ett måste. Efter en joggingrunda är all stress bortblåst! Jag tränar inte för att vinna något lopp, utan min målsättning är bara att må bra. Olle berättar att dagen innan så levererades en ny skördare, som hans bror Benny Olsson håller på att lära sig handskas med. På en skogs-

Benny Olsson, maskinförare, får instruktioner på den nya maskinen, till höger brodern Olle Olsson, vd för företaget.

Intrimning av den nya skördaren. tvåfyra maskiner byts ut varje år.

höjd utanför Vadje finns en instruktör från John Deere och en reparatör från Aurén Maskin AB, som båda jobbar på att ställa in maskin och dator så att jobbet sen kommer att fungera på bästa sätt. – Vi investerar efter behov, och byter ut maskinerna allt-

Niklas Haglund, reparatör och instruktör, Sören Johansson, tekniker och instruktör tillsammans med bröderna Olle Johansson och Benny Olsson.

eftersom de blir äldre, cirka två till fyra maskiner per år byts ut. Alla maskiner är mellan noll och tio år, och det kostar cirka två och en halv till fem miljoner kronor att byta ut en maskin, men det måste göras successivt, så att inte alla maskiner måste bytas ut samti-

digt, säger Olle som också har en del andra spännande projekt som han är inblandad i. Sen några år tillbaka driver han tillsammans med ytterligare två personer, en teakplantage i Nicaragua, en verksamhet som utvecklas stadigt.

Olles mobiltelefon ringer i ett. Lugnt och utan att bli jäktad reder han ut olika problem som dyker upp, en vd som verkligen har koll på läget. Text och bild: INGER VAHLQVIST JANSSON

Klimatnytta tar svenskt trä till nya marknader Användningen av trä fortsätter att öka i världen och Sverige har tack vare ett hållbart skogsbruk och pålitliga leveranser en stark ställning på många marknader. Det är en slutsats från seminariediskussionen om de närmaste årens marknadsutveckling, som hölls på den årliga Trämarknaden i Karlstad den 20 november.

– Vi har bara fyra procent av de globala skogsresurserna, men över tio procent av den

internationella handeln. Det visar att vi har en stark ställning, säger Mikael Eliasson, direktör på Svenskt trä. Det hållbara svenska skogsbruket, med ett växande virkesförråd, är en viktig anledning. – När Kina vänder sig till oss kommer de av samma skäl som Japan gjorde för 20 år sedan. När kinesiska kunder köper svenska trävaror vet de att de långsiktigt kan lita på oss som leverantörer, dessutom köper de klimatnytta i form av den kollagring som finns i trävarorna. Att vi sköter våra skogar på ett ansvarsfullt sätt är alltså en viktig

konkurrensfaktor, menar Mikael. Något som just nu oroar sågverks- och träindustrin är förslaget om vägslitageskatt, även kallat kilometerskatt. – Det drabbar den glesbygdsbaserade industrin hårt. Klimatmässigt är det kontraproduktivt då det även drabbar tillvaratagandet av biobränsle, säger Mikael Eliasson. Prognoserna visar att världskonsumtionen kommer att öka inom de närmaste åren. Ökningen är störst på marknader utanför Europa, som Nordafrika, Mellanöstern

och Asien. Den ökade efterfrågan passar väl in i produktionssituationen i Sverige, där svenska sågverk har möjlighet att möta den ökade efterfrågan med ökade volymer. – Vi har en konkurrenskraftig produkt, men just nu utmanas vi i exempelvis Egypten av ryska sågverk som kan pressa priset då rubeln minskat drastiskt i värde, förklarar Mikael. Viktiga indikatorer som husbyggnation pekar svagt uppåt för Europa som helhet, om än bilden är splittrad. Medan Storbritannien, som är Sveriges största exportmarknad, varit stark har Tyskland

bromsat in. I Sydeuropa finns tecken på återhämtning, men från mycket låga nivåer. På den inhemska svenska marknaden och runt om i Norden är läget överlag stabilt, med flera positiva tecken. Investeringarna i den svenska byggsektorn har ökat, samtidigt som tillgången till råvara varit tillräcklig för att klara sågverkens ökade efterfrågan. En växande marknad kan finnas i segmentet höga flerbostadshus i trä. – Både i Norge och Sverige finns ett växande intresse. Det handlar dels om prestanda i form av byggtid och kostnad,

men även här är klimatnyttan tydlig. För att klara målsättningen om ett hållbart byggande måste vi ha en politik som ger våra träförädlingsföretag rättvisa förutsättningar, säger Mikael Eliasson i ett pressmeddelande. Ett annat viktigt område är att stärka träets position som inredningsmaterial. Utmaningen är dels att öka intresset för de svenska träslagen hos designers, inredningsarkitekter och konsumenter, dels att utveckla nya träytor genom olika former av ytbehandlingar, som målning, betsning och borstning.


Vision 2015 VISION 2015

VISION 2015 December 2014

VISION 2015 utkommer till alla jordbrukare i Östergötland, södra Södermanland, norra Småland, Örebro län och Värmland.

Under mötet gavs tid att sitta ner och fördjupa sig i de olika diskussionsämnena över en kopp kaffe.

Projektledare Linda Jacobsson och Ann-Katrine Roth, en av föreläsarna.

Skogsnäringen har framtiden för sig Skogsriket Värmland diskuterade utmaningar och visioner för skogen SUNNE (VB)

Skogsnäringen är i omställningsfas och de företag som tar till sig nydanande idéer har framtiden för sig. I Sunne samlades ett sjuttiotal intresserade och fick ta del av synpunkter och inspirerande tankar.

Moderatorn och projektledaren Linda Jakobsson välkomnade Robert Andrén, länsråd i Värmland, Britta Jonsson Lindvall, Marcus Eldh, Hans Andrén, med flera, som var och en gav sin bild av läget. De ser som sin uppgift att ta vara på träet som råvara i en ökad produktion, eller att använda skogen i turism och rekreation, med målet att skapa fler arbetstillfällen. – Vi utgår från och fokuserar på tre områden, ökad förädling av skogsråvaran, besöksnäring och naturturism och även kompetensförsörjning kopplat till jämställdhet, säger Linda Jakobsson, som också såg till att föreläsningarna under dagen innehöll samma fokus. Skog och trä spelar en vik-

tig roll i samhällets arbete med att ställa om till biobaserade ekonomier. Hans Andrén, talade om vikten att vi börjar använda träet för bland annat offentliga byggnader och flerfamiljshus. Han skissade visionärt på en ny omvärldsanalys. Marcus Eldh från företaget WildSweden berättade om möjligheterna inom natur och vildmarksguidning. Vid konferensen i Sunne berättade innovativa företagare om hur de arbetar med att utveckla användandet av sko-

Skogsriket Värmland är ett projekt med fokus på näringsliv med syfte att stimulera till ökad förädling av trä, ökade förutsättningar och aktivitet inom besöksnäring, samt att främja kompetensförsörjning och jämställdhet inom skogsnäringen. En röd tråd genom projektet är samarbete och nätverksbyggande och möjligheterna till kunskap och inspiration.

gen, och vad det kan betyda för framtiden i länet. Hur får man fler att vilja arbeta inom näringen? Eleonore Petersson, som representerade Skogindustrierna, kunde visa på möjligheterna att få fler att intressera sig för branschen. Detta genom att börja redan i skolan är ett koncept som man har drivit länge. Informationsverksamheten visavi skolorna har funnits sedan 1999 och har under åren nått nio tusen elever runt om i hela landet. Eleverna har fått ta del av inspirationen som ska locka fler till branschen. Skogsråvaran är förnyelsebar och marknaden internationell. – Det handlar om att skapa en positiv bild och att se möjligheter, sade Elenore Petersson, som också berättade att i konceptet ingår att eleverna får avsluta med rollspel, där de är med och tar fram århundradets produkt. Man mäter också elevernas inställning före och efter och kan mäta hur pass de unga unga får upp ögonen för branschens möjligheter eller ej. Ann-Katrine Roth, jämställdhetskonsult, vill förmå alla att se de goda ekonomiska effekter som finns att hämta med ett mer jämställt arbets-

Några exempel ur Erik Hjärtfors produktion. Tre timmermän är anställda i det småländska företaget i Lövsjö.

liv till exempel minskad sjukfrånvaro och bättre kompetensförsörjning, speciellt genom att föra in frågan hos chefer och företagsledningar. Erik Hjärtfors från Lövsjö i Småland driver ett småskaligt företag där den egna skogen är utgångspunkten. Trettio hektar skogsmark används till produktion av timmerhus men också 80-tal andra produkter inom inredning. – Det var min hustru som gjorde att vi delvis bytte inriktning, säger Erik, vars företag redan 1990 började med skogsskötsel kombinerat med turism.

För tio år sen tog familjen fram egna möbler som genast attraherade fler i bekantskapskretsen. Tre timmermän är nu anställda i företaget och produktionen är inriktad mot större inredningsprojekt för till exempel hotell eller restauranger. – Vi plockar råvaran direkt

från skogen och även rötterna kommer till användning, säger Erik Hjärtfors, som också säger sig bevisa att en tall som generar tusen kronor vid försäljning lika gärna kan ta in hundra tusen kronor efter förädlingen.

Erik Hjärtfors som i sitt företag använder det mesta av råvaran, som kommer ur den egna skogen.

Företagets försäljning av timmerhus har stadigt minskat till förmån för det övriga sortimentet och man är med och konkurrerar med stora danska och tyska företag vars tillverkning i stort är förlagd till Indonesien. Erik Hjärfors välkomnar fler att prova sig fram inom liknande verksamhet av småskalig träförädling, en marknad som har framtiden för sig. Redan i dag är skogen Sveriges viktigaste exportinkomst och sysselsätter tusentals människor på den svenska landsbygden. Men skogen

har potential att bidra med mycket mer. Samtidigt uppstår fler och fler nya möjligheter för skogen. En ökad förädling av skogsråvara med mängder av nya produkter, den förnybara resursen skog som ersättning för fossila material och en utveckling av besöksnäring och naturturism är bara några områden där skogen väntas få en allt större betydelse framöver, inte minst i Värmland.

Text och bild: TINA PAPADOPOULOU


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.