4th May Amcho Avaz 2013

Page 3

Amcho Awaz May 4 (2)_Layout 1 3/05/13 8:00 PM Page 3

Ponnje<Sonvar, 4 May, 2013<

Ganv-ganvamni

3

Gharant ghuson cheddvachi moryad vibaddpacho proitn Pulisamni sarkhi tokrar nond korunk na mhonn lokacho sontap’ Amcho AvAz BAtmidAr

VASKU: Gelea Mungllara modiyan ratichea sumara Kanttem-Baina hangachea chear tornatteamni eka gharant bhitor soron eka tornattea cheddvachi moryad vibaddpacho proitn kelo. Punn, tea cheddvan vhodda kalljidarponnan tanchea hatantlean suttka korun gheun pollapoll kaddli. Budvara sokallim hem cheddun Vaskuche pulis chouker hea mon’xam virudh tokrar korunk gelem tedna, pulisamni kainch ghoddonk naslolea porim korun ani ek lhanxi tokrar nond korun tea cheddvak ghara dhaddlem. Hem cheddum BBA-chem xikop korta. Ani ghoddni ghoddli te rati tem usram meren aplea gharant boson obheas kortalem. Tacho avoy-bapuy kaim karannank lagon aplea mull ganvant gelolim aslim ani hem cheddum aplea dogam bhavnnam sangata aslem. Hem cheddum eksurem asa mhonnpachi mahiti hea chear tornatteank mell’lolean te tachea ghara kodde aile ani dar daddoupak lagle.

Survek tem cheddum, konn tori sezari darar marta mhonn somzon tannem darachi khilli kaddli. Dar ugoddtanch, eka fattafatt he chearui zann gharant bhitor sorle ani hea cheddvachea angar hat ghatlo. Tea akantlolea cheddvan vhodda kalljidarponnan tanchea hatantlean apli suttka korun ghetli. Tea uprant tea tornatteamni-i thoinchi kus marli. Adle rati ghoddlole ghoddnukechi tokrar kor mhonn sezareamni tea cheddvak sol’lo ditanch, tem cheddum Vaskuche pulis chouker gelem. Punn pulisamni ti tokrar apleak zai toxi boroili. Hi khobor vaddea vhelea lokak kolltanch tannim sanje adesa pulis chouker lokacho ek morcha vhorpak tharailem. Punn thoim tea vellar pulis odhikari aschenant mhonn tankam mahiti mell’lolean, tannim morcha kaddpachem fattim getlem. Vasku pulisancher Vasku xarantlo ani azu-bazucho lok boroch sontaplolo asa.

PONNJE (AAP): Kanchicho soreacho battleo ani soro pivop Gõychea doriavellencher atam thavn disonk yenvchem na, karann rajyantlea poryotton khatean sorea vangdda vo kanchichea battleam vangdda doryaveller pãyem dovrunk konnakuch porvangi diunchi nhoi mhunn ‘Indian Reserve Battalion (IRB)’-ak suchoilam. Poryotton khateachea ani ‘IRB’ mozgotim zalolea bosken, doryavellencher soreacher ani kanchichea battleancher bondi ghalpacho ho nirnnoy ‘IRB’ kamdarank (staff) kolloilo. Surokxa diunchea khatir ‘IRB’-nk Gõychea doryavellencher ghatleat. “Hem vevharan ghalpachem suru zalam,” mhunn eka vorixtt odhikarean kolloilem. Doryavellencher pãyank futt-

‘Earth Day’ somorombhlo

‘Sankoll’ Kadom’borichi Uzvaddavnni Aple ‘Sahitik Vozram Yevzonne’ khal Dalgado Konknni Akademi (DKA) novi ani eke vegllech torechi ‘SANKOLL’ nanvachi kadom’bori uzvaddaunk toyar zalea. Konknnintlo nanvosto ani tiz l o l o kadom’borikar Bonaventure D’Pietron hi kadom’bori boroylea. Gõycho UpMukhel Montri Francis D’Souza ‘ S A N KO L L’ kadom’bori uzvaddavnniechea dobajeak mukhel soiro mhonn hajir zatolo, ani Konknnicho bhokt Pa. Conceicao D’Silva manachea soireachi kodel soboytolo. Zaka Konknnicho James Hadley Chase mhonn pachartat tea kadomborikar Bonaventure D’Pietron, Gõychea vegvegllea talukeamni kristi kazarancheo girest ani poramporik riti-chali asat tancho sôdvavr korun ani tancher adarun, ‘SANKOLL’ kadom’bori boroylea. Kristi Gõykar je Mumboint asat, ani zannim apnna vangdda hangasorleo jeo kazarancheo riti-chali vhorun thoim az meren samballun

Doryaveller soreak, kanchichea battleank porvangi aschi na

dovorleat, tancho-i he kadom’borint aspav asa. Kazaram somoyar gaytolea girest ani poramporik zotinchi vo versanchi DKA-n ‘SANKOLL’ nanvachi ek CD-i toyar korun hea pustokak zoddlea. Teo zoti vo vers ‘ S A N KO L L’ kadom’borint vachunk melltat. Tontrik nodrentlean hi CD Rabin D’Pietro hannem rupak haddlea. K o n k n n i borovpi Jose Salvador Fernandes ‘ S A N KO L L’ kadom’bori vixim ulovp kortolo, ani Gõychea Kristi kazarancheo thoddeo riti-chali aspaun ghoddoun haddunk yevjilole he kherit karyavollicho karbhar Konknni kovi Walter Menezes samballtolo. ‘SANKOLL’ kadom’borichi uzvaddavnni Mayache 4ter, 2013 (Son’varadis) Ponnje Patto aslolea ‘Goa State Museum’achea Vosreant, sanjechim 4.15 horar zatoli. DKA-cho odhyokx Premanand Lotlikaran soglleank, ani kherit bhaxen DKA-chea vangddiank he karyavollik hajir zaunk ulo marla.

‘Big Foot Loutolim’ hannim ‘Earth Day’ vo ‘Sonvsar Dis’ probhavitponnim somorombhlo. Ho dobazo ‘Ancestral Goa Big Foot Loutolim’ hangasor zalo. “Mhojean sonvsarak koso rakhum yeta” zavn aslo he som o ro m b n n e c h o vixoy. Sonvsarak samballun dovrunk kitem upay asa tache vixim-i bhasabhas zali. Eka ‘panel discussion’ hache vorvim hea dobajeachi survat zali. Shabana Kazi, TERI-chi ani Sujeet K. Dongre CEE-cho hannim he bhasabhas-ent vantto ghetlo. Sultanat Kazi hannem he bhasabhas-echi boska choloili. Ho sonvsar amcho soglleancho oxem zonn ekleak bhogonk zai mhunn te bhasabhas-entlean sur ailo. Sonvsarantlem jem kitem ami vapurtanv tem amkam zai titlench vaprunk zai ani amkam mhunnon nhoi. Ami kochro toyar kortanv to koso unno korcho hacherui niyall zalo. Pavsachea disamni amchea tolleamni udok samballun koxe porim sorvbhonvtimchea zomnintli udkachi unchay vaddoum yeta tacherui uzvadd ghatlo. Amchim bhurgim khorench chovkoxi korpi asat ani bodol haddche khatir tim toyar asat, heach karonnank lagon tankam tache vixim xikxonn divop khub gorjechem. Mhotvachem mhunttlear tancheo adleo, faideak poddona teo, sonvoyo moddun atamchea somazachea gorzam pormonnem tankam zababdareche nagrik korop hem khub gorjechem asa. ‘Fomento Green’ hache votin Chetan Zaveri hannem ek ‘PowerPoint presentation’ kelem zantun kochro hanga thoim ghalta tache vixim torekvar upay hajir asloleank dakhoile.

lolea battleancheo kanchi topon ghaye zalolea vixim turisttamni tokrari nond korunk aileat mhunn tannen sanglem.

lecher soro pivop ani bebde zaun battleo foddop thambounk sodta. Ostoream add opradheamni vadd zait aslolea

Hea doryavellencher ‘picnic’ korpi sthanik lokamcherui hacho porinnam zatolo karann tankam pasun tanchea vangdda soro vhoronk mellcho na. Hea nirnnoya vorvim poryotton khatem vel-

karonnan ho nirnnoy gheunk aila mhunn odhikarean sanglem. “Gõychea doryavellencher ostoreancher moskorechim prokornnam ttalunk hem panvl marunk ailam,” mhunn tannen sanglem.

Lokank atam fokt porvangi aslolea zageancheruch soro pivonk melltolem. Zantun ‘shacks’ ani ‘hotel’-am samil asat. “Svodexi turistt Gõyan yevun ‘wholesale’ dukanam voilo ‘bulk’-an soro vikto gheun ani ‘snacks’ gheun veller vetat, vellencher kochro aspachem hemvui ek karann asa. Hea nirnnoya vorvim velleo nitoll dovrunk adhar melltolo,” odhikarean sanglem. Veller soreacheo battleo vhorcheo nhoi ani soro fokt porvangi aslolea dukanancher piyeuncho mhunn lokank vinovchem mhunn ‘IRB’-k suchoilam, mhunn poryotton odhikarean sanglem. Lok zor oxem korpachem nakarta zalear turisttam koddlean battleo gheuncheo mhunn ‘IRB’ odhikareank sanglam.

‘Golden Jubilee’ nidhintlea 200 kotti rupiantle fokt 31 kotti khorch PONNJE: Gõyak suchoiololea 200 kotti rupianchea ‘Golden Jubilee package’-intlean fokt 31.05 kotti rupia khorch korunk aileat, ani he nidhint ‘River Princess’-ak kaddpa khatir 70 kotti rupianchi nidhi-i samil asa. Odhikrut sutram pormonnem suchoilole 200 kotti rupia he toren khorch korpache tharailole – ‘River Princess’ kaddpa khatir 70 kotti rupia, ‘green belt’-achea udorgoti pasot 30 kotti rupia, 201011-ant ran vattharamni udorgot korunk ani samball korchea pasot 21.87 kotti rupia ani Ut’tor ani Dokxinn Gõychea vegvegllea dorya vellencher udorgot korunk 78.13 kotti ru-

pia. Punn ‘River Princess’ kaddpachem puray zaunk

naslolea karann tachea pasot suchoilole poixe vaprunk mellonk na. toxench, ‘green belt’-achea udorgoti pasotui suchoilole poixe vaprunk yevunk na. Punn ‘green belt’ udorgoti pasoy ‘project report’ toyar kela, ani ran khatea koddlean ‘NOC’ melloilea. Her

dusre favo teo porvangeo mellpacheo vatt polloit asat mhunn sutramni kolloilem. ‘Golden Jubilee package’-intlean azun meren 31.05 kotti rupia khorch korunk aileat. Zatuntle 4.94 kotti rupia ‘ornamental plants’ ani ‘lawns’ aslolea bagencher vapurleat, 1.40 kotti rupia ‘eco-recreational parks’-ancher, 3.66 kotti rupia Gõychea vegvegllea zageancher ‘musical fountains’, bhurgeanche ‘water sports’, adi khatir, 9.06 kotti rupia Anjuna zaupi ‘erosion’ thambounk ani doryavell rakhpak, ani Keri dorya-veller zaupi ‘erosion’ thambounk ani dorya-vell rakhpak 11.99 kotti rupia vaprunk aileat.

Amcho Avaz

Taleigão ani Pri. Conceicão

AlvAro Gomes Bannavle, Gõy

Taleigao zaun asa Arbi somudrache mandier mudier thik koxem sobitayen boslolo ganv. Eka kallar upatt zhaddam ani maddanim borlolo ho ganv xetikui famad aslo. Hangacho zaito nivasi lok kallgam, konngam, mirsango roitale. Ani batachi pikh kaddchea vellarui xetachi vompnni kortale. Punn aiz kal Gõy zaitem sudarop zalolean ani poriotonnak lagunui, zaite on-Gõykar lok Gõyam yevn ravunk sodtat, dekunuch atam Taleigao zhaddam peddam kapun ani xetam porian purovn vhodd-vhodd imaroteo yeunk lagleat, ani eke bhaxen hea ganvchi sobitay komi zait gelea. Punn adhunik nodren pollelear zaitem sudharopui zalam. Hea ganvcho amdar Babush Monseratte, zorui tannem aplea ghora sorv bhonvtonnim vhoddli vonot bandlea torui tachem kalliz gorib dublleam thaim udar, to tankam ful na pakli dita. Ek torecho ‘modern day’ Robinhood koso. Sodeak ganvchi ani amdarachi gozal thoinch asum, atam hanv Taleigaoche igorjevoir tumkam thoddi mahiti ditam. Sant Minguel-ak bhettoiloli hi igorz Dominican

Padrimni 1554 vorsa ubharli, don xekdde voir ti tannim choloili ani magir 1776 vorsa thavn Diocesan sonvsthechea hatan ti aili. He Igorje khala chear kopelam yetat. Ruzai Saibinnichem kopel Karanzalem, zoim niwasi kopelaum asa, dusrem asa tem Devache Maiek bhettoilolem kopel Cabo Raj Niwasant. Tisrem kopel Odxelant Lourds Saibinnichem ani thoim Saleisan Padri asat ani chovtem Perpet Sucorichem kopel Dona Paula. Dusrea firgozam sarkeo heavui igorjent veg-veglleo sonvstha asat. Zoxe porim Firgoz Gonvllik Sobha, Legiao Marie, veg-veglleo Confraria ani Igorjechi Fabric Somithi. Hea ganvant ‘sister’-incheo sonvstha asat. Fransiscan Hospitailer Sisters, Franciscan Missionaries of Mary, Mariecheo dhuvo goribancho adhar (F.M.A) ani Peace Heaven (toklen sarke nasloleank) dovrunk zago. Padri Conceicao, zoim zoim veta thoim thoim milagreoch koxeo korta. Igorjent firgozkarancho ankddo vaddta tea xivay poisul’lei bhavarti yeunk lagta. Tachi magnnem korpachi pod’dot vegllich. Bhov kholayen niyall kelea uprant magnneantlean ani bojon korun hajir asloleank tore toreche piddentlean pekovnni mellta. Tache xikovnn diupi Bro. Deogino, Bro. Mario ani

tache sangati magnnem ani bojon korun hajir asloleank magnneanchi dixea dakhovpant sarke tizleat. Hea bhavartachea vorsant hangachea magnneacho foll itlo ugtteponnim disun yeta ki torekvar dhormache lok hea Sukrarak hajir zavn magnneant porian bhag gheta. Amkam lhanponnim thavn katolk xikovnn asunui ekadre ami Sant Thomasa sarke dubavot, punn he Hindu-Musolman ani her, thoimchem magnnea vattavoronn polleunuch bodolta ani sudhorta ani chodd xe kallza monachi ani xoririk pekovnni gheun bhavartan ap-aplea ghora portotat. Hem sogllem bhavart-

ponni ghoddonk ani dhormaxim voddun yevpeanchi sonkea vaddunk Padri. Conceicao-ankuch xabaski favo, karann ek-ek panvl marun apunn porxim bariksannin to magnnea rithik boro fuddakar dita ani teach vangdda bakichea goxtteancherui lokx dovorta. Bhavarta ani Devxikovnne vangdda to amchi maim bhas Konknni odik korun Romicho ukol zaunk, toxench adlea Gõyam yevpi retir gorachem bandkam begin zaunk porje koddchean ful na pakli punzavnk barim vavurta. Tech porim anikui orthik mozoth retir ghorak mellchi he nodren tannem “Kor Kantar” ho songit kariokramui ghoddun haddlo. Ani to yesesvi zaunk apunn porxim bhavarteam modem yeun tiketteo khopounk vavurlo. ‘Amcho Avaz’ ani ‘Jivit’, ani Rev porgottnneche vikvi vaddounk Fr. Vavurta. Itlo sogott vavr Padri Conceicao apunn hataltha, Dev taka khoimcho vell ani fursot dita tem Dev ani toch zanna. Udar kallzan ani thokos gheun Devamolleant vavurta dekun Devuch taka rakhta ani sambhallta. Oso sodanch taka bore bholayken ani subham pekovnnechea gunnamni Devan bhorcho. Padri. Conceicao-ak toxem Ta l e i g a o - k a r a n k u i tacheach magnneantlean subam axirvad yeumche, he mhoje anvdde.

St. Joseph Igroz, Sao Jose de Areal hangasor ‘Amcho Avaz’ satolleachem ‘promotion’ kortana ghetlolo fottu. Fottvar dista Fr. Richard Pinheiro, Fr. George Ratos, Fr. Agnel Pinheiro ani Sao Jose de Areal firgojentle firgozkar.


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.