Issuu on Google+

forskning

Mat är någonting njutningsfullt och socialt, men det är också skillnaden mellan liv och död. Vem har makten över produktionen av mat på jorden och hur ska vi föda den ökande befolkningen? text klara johansson  foto fao/alessandra benedetti

Kritisk blick på mat och makt

e

nligt fn:s beräkningar går över 900 miljoner människor – nästan en sjundedel av jordens befolkning – hungriga varje dag. De allra flesta är kroniskt undernärda och för att lösa deras situation krävs långsiktiga politiska åtgärder. – Idag finns det tillräckligt med mat och jordbruksmark för att vi ska klara av att föda alla, men befolkningen på jorden växer, säger Jakob Lundberg på FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO. Vi beräknar att det behövs omkring 70 procent mer mat till 2050. Enligt FN:s millenniemål ska andelen hungrande i världen halveras till år 2015. De allra flesta hungrande hittar man bland de 2,5 miljarder människor som lever av småskaligt jordbruk och 98 procent av de hungrande hittar man i låginkomstländer. De viktigaste insatserna för att nå målen är att bekämpa fattigdomen och öka investeringarna i jordbruket genom att bland annat satsa på infrastruktur och lokala marknader. Marknaderna fungerar dåligt på grund av brist på lager, att kunderna är fattiga och att många konkurrerar med att sälja samma vara vid samma tidpunkt. Även att handla på världsmarknaden är svårt för fattiga länder eftersom bland annat EU och USA sätter upp handelshinder och ger stora subventioner till den egna livsmedelsproduktionen.

sorters djur och grödor minskar risken för skadeangrepp, att skörden skadas av oförutsedda väderomslag eller att boskapen drabbas av sjukdomar. Man kan också anpassa vad som odlas efter det lokala klimatet, få större skördar och använda mark som annars inte är brukbar. Det finns en risk att kravet på effektivitet idag ställs mot kravet på biologisk mångfald. – Vi har lyckats föda en stor befolkning på jorden genom det industrialiserade jordbruket, säger Jakob Lundberg, men det har fått konsekvenser på miljön. När de allierade ledarna 1945 insåg att det inte går att uppnå en bestående världsfred när stora grupper går hungriga bildades FAO. Idag arbetar man också utifrån att nå en hållbar utveckling och där spelar matproduktionen en viktig roll. Det pågår en debatt kring genmodifierade grödor som ett sätt att anpassa växter efter nya förhållanden eller så att de ger högre avkastning. Utvecklingen ses med skepsis av många, inte så mycket för tekniken, utan mer för att företagen som säljer utsäde får en väldig makt i förhållande till bönderna. Det kan dock vara en viktig pusselbit i framtidens matförsörjning. Det beror på hur marknaden och politiken, som sätter ramarna för hur grödorna används, ser ut.

diskuteras aktivt av världens ledare. Investeringar som behövs är till exempel system för att ta till vara på vatten, transport- och lagringsmöjligheter samt kunskaps- och tekniköverföring till fattiga länder. Småskaliga jordbruk skulle behöva diversifiera sin produktion så att de har något att sälja under en större del av året. Att satsa på att stärka kvinnors roll i jordbrukssamhällen ger också positiva effekter.

Globala lösningar krävs

Globala politiska lösningar behövs om vi ska kunna skapa en tryggad livsmedelsförUtfiskning, övergödning, användning av sörjning för alla på jorden. Initiativ behövs farliga bekämpningsmedel och fokusering från slutkonsumenterna, livsmedelsindupå ett fåtal grödor är exempel på en mycket strin och regeringar världen över. kortsiktig livsmedelsproduktion. Ett rikt – Investeringar i jordbruk har hamnat djur- och växtliv är en källa till nya medici- på efterkälken, säger Jakob Lundberg. Nu ner och en buffert mot extrema väderförhål- när priserna stiger, efter en lång tid av landen. Biologisk mångfald gör också jord- sjunkande livsmedelspriser, har frågan om bruket mindre sårbart. Genom att ha många investeringar hamnat på bordet igen och Biologisk mångfald är avgörande

Konsekvenserna av ett alltmer svårförutsägbart klimat. Det är frågor som diskuteras på Framtidsakademin i Uppsala under hösten. Jakob Lundberg föreläser den 14 december.

föreläsningar Framtidsakademin Framtidsakademin arrangeras av Folkuniversitetet i Uppsala i samarbete med CEMUS, Centrum för utvecklingsstudier. Varje termin hålls föreläsningar kring ett tema som anknyter till hållbar utveckling. I höst är temat mat. Den sista föreläsningen hålls den 14 december av Jakob Lundberg från FN:s livsmedelsoch jordbruksorganisation, FAO. tidskriften folkuniversitetet • nr 4 2011     23


Tidskriften Folkuniversitetet nr 4 2011