Vb14nr5dec webb

Page 1

vårt budskap EFS i Västerbotten | Årgång 87 | # 5| 2014

Husmöte hos volontärerna i Yangon, Burma. Linn och Anna-Lena på Patrullriks. Foto: Paulina Hedman.

5 Gud för jämställdhet 8-9 Familjehem för barnets bästa 13 Prästfortbildning om Bibeln 6 gemenskap som motvikt | 10 välkommen på fortbildning| 14 klippen i vinter|


Ledare

Tid för alternativ Förväntansfulla barnaögon och harmoniska vuxna. Eller rädda barn med slocknade blickar och stressade, problemtyngda vuxna. Advents- och jultiden kan se olika ut. Finns det utrymme för alla? Finns det tid för alla? Finns Jeus med? Tänk efter hur du själv agerar. Vi är inne i advent och inom kort blir vi igen påminda om hur Gud blev människa genom att födas som ett litet hjälplöst barn, beroende av de vuxnas omsorg för många år framöver. Hur skulle han förresten annars ha kunnat bli människa, utom genom att födas in i denna värld? Om inte Maria och Josef hade tagit emot honom så hade Gud varit tvungen att hitta på något mer dramatiskt för sin entré i världen. I det här tidningsnumret kan vi läsa om familjen Brunnegård som öppnat sitt hem för ett barn som behöver det. Det finns många fler barn som behöver ett extra hem för att få en god chans till en fin barndom. Vad kan du och jag göra för att hjälpa en annan människa, vare sig det handlar om ett barn med trassliga hemförhållanden eller kanske en vuxen som har problem? På vilket sätt kan vi erbjuda härbärge för Gud när han kommer till oss? Kanske kan det ske genom att bjuda in någon att fira jul tillsammans med oss, eller genom att komma ihåg att höra av oss till någon särskild person eller att ge någon som verkligen behöver det en julklapp. Adventstiden är inte bara förväntan, längtan, tända ljus, kärlek, glädje och frid. Den kan också vara mörker, sorg, stress, kommers, överdrivet ätande och konflikt. Kanske är advents- och jultiden

vårt budskap Organ för EFS Västerbotten Årgång 87 | # 5 | dec 2014 REDAKTION: tfn 090/12 58 75 fax 090/12 58 97, e-post budskap@efsvasterbotten.se TRYCK: Tryckeri City, Umeå

2

en period då vi som bäst skulle kunna visa på ett kristet alternativt sätt att leva – jämför Patrik Hagmans tankar om den kapitalistiska hederskulturen (s 6). Är inte jultiden ett gott tillfälle för oss att leva så att människor ser att det finns något mer än det som kan köpas för pengar eller det vi kan skryta med och visa upp inför varandra? Vågar vi öppna upp vår gemenskap för andra som saknar en? Vågar vi gå mot strömmen och inte medverka till att slå nya rekord för handeln? Kan vi slappna av även om vi inte hunnit byta gardiner, fixat ett tjusigt pepparkakshus eller skrivit världens rim på klappen till faster Beda? Förhoppningsvis gör vi det. Förhoppningsvis böjer vi oss ner och får ögonkontakt med barnet i krubban i stället för att sitta böjda över våra mobiltelefoner och surfplattor. Behåll den ögonkontakten tills julfriden infinner sig, och återvänd till krubban så ofta du behöver. Gud jul! Lotten Markström

Advent är mörker och kyla. Vi tänder ett ljus och ber: Förbarma dig Gud över jorden, all nöd, all förtvivlan du ser. (Psalm 609 v 2)

Framsidan: Ethel Kautto, dietist och lektor, medverkade i mitten av oktober på en fortbildningsdag om genus för anställda i EFS Västerbotten.

Redaktör : Lotten Markström, tfn 090/12 58 75 ansvarig utgivare: Kristoffer Hedman, tfn 090/12 58 69 kommunikationsråd: Lena Björkman 070/277 20 03, Matts Hägglund 070/212 64 37, Peter Lundström 070/66 77 441 och Evelina Miderfjäll 072/539 10 32. PRENUMERATION: 180 kr ANNONSERING: 7,00 kr/mm, stående annons 6,00 kr/mm


BETRAKTELSE

förvandlas i närheten av jesus EFS Västerbotten Distriktskansli i Umeå Vasagatan 17, 903 29 Umeå tel. 090/12 58 10, fax: 090/12 58 97 E-post: efs@efsvasterbotten.se fornamn.efternamn@efsvasterbotten.se Kansliet i Skellefteå Stationsgatan 18, 931 32 Skellefteå Tel. 0910/535 46, fax 0910/366 00 Bankgiro 985-2377, (Plusgiro 6 23 60-3) Hemsida: www.efsvasterbotten.se Ledningsgrupp: Distriktsföreståndare Kristoffer Hedman tjl. 090/12 58 69 Monika Andersson vik. 070/642 81 18 Ekonom Eva S Bäckström 090/12 58 19 Personalhandläggare och informatör Lotten Markström 090/12 58 75 Övriga: distriktskonsulent Magdalena Sandberg 090/12 58 10 distriktskonsulent Birgitta Bergner 072/707 68 98 distriktskonsulent AnnaHelena Lindberg 090/12 58 22 distriktskonsulent (Skellefteå) Anna-Maria Niemann Björk 070/6153546

Utvecklingskonsulent

(Skellefteå) Henrik Näslund 073/0418723 Administratörer Lena Jonsson 090/12 58 10 Margita Sundell 090/12 58 10

IT-samordnare

Göran Berglund 070/569 84 21

DISTRIKTSSTYRELSEN Ordf. Rune Hedman 070/6594804 rune.hedman@swipnet.se V ordf. Marianne Berglund 090/98421 g.marianne.berglund@telia.com

I Markus 7:32-35 står det: ”De kom till Jesus med en man som var döv och knappt kunde tala, och de bad Jesus lägga sin hand på honom. Han tog honom avsides från folket och stack fingrarna i hans öron och spottade och rörde vid hans tunga. Sedan såg han upp mot himlen, andades djupt och sade till honom:”Effata!” (det betyder öppna dig!). Med ens öppnades mannens öron och hans tunga löstes och han talade riktigt.” När man själv har en fungerande hörsel är det inte lätt att sätta sig in i hur det kan vara att vara hörselskadad eller döv. Äldre människor med försämrad hörsel har berättat om hur det kan leda till att man förlorar mycket av sitt sociala liv. Det är lätt att känna sig dum när man trots hörapparat inte kan hänga med i samtalen, när flera röster och andra ljud blandas i en enda röra. Risken är stor att man råkar svara goddag yxskaft och att folk runtomkring då tittar förundrat och skeptiskt på en.

befriad ur ett sorts fängelse. Något som jag gärna skulle vilja veta men som jag aldrig kan få något svar på är vad den före detta dövstumme mannen sa när han äntligen kunde tala. För många år sedan gick jag på en skola där det arbetade en man med stora talsvårigheter. Han stammade och hade också någon annan typ av talfel som gjorde det väldigt svårt att förstå vad han sa. Särskilt tydligt blev det när han upplevde sig stressad eller om det var mycket liv och rörelse runtomkring. Under en tid var jag med i samma bönegrupp som honom. När vi samtalade med varandra i gruppen sa han inte så mycket, och när han väl sa något så var det som vanligt stammande och otydligt. Men när vi på slutet skulle be tillsammans så inträffade något märkligt. I bönen, ansikte mot ansikte med Jesus, ”löstes hans tunga och han talade riktigt”. Han bad inte färdiga och inlärda böner utan fritt ur hjärtat och med egna ord, och han talade klart och tydligt utan antydan till stamning.

”...i bönen löstes hans tunga...”

Och hur är det att inte kunna tala? Jag tänker till exempel på den som genom en stroke eller någon annan sjukdom förlorat stora delar av sitt språk. Den som kanske bara kan säga ja eller nej, eller möjligen några få meningar. Eller den som tvingas uppleva hur orden som kommer fram inte alls är de ord som finns där i tankarna. Hur många är det som orkar anstränga sig och verkligen ger sig tid till att försöka förstå vad man egentligen försöker förmedla? Utifrån det som berättas i texten förstår man att den döve och stumme mannen inte var helt ensam och isolerad. Om han varit det så hade han nog aldrig känt till Jesus, men nu hade han goda vänner som såg till att han till och med fick möta honom öga mot öga. Jesus sätt att behandla honom kan vi kanske uppleva som kroppsligt påträngande, men det leder till att mannens liv förändras radikalt. Plötsligt kan han både höra tydligt och tala klart och begripligt. Gissar att det känns som att ha blivit

Det finns säkert psykologiska förklaringar till vad som hände med honom när han bad. Man kan också vara kritisk och tänka att om Jesus verkligen har förmåga att hjälpa så skulle han väl ha hjälpt honom så att han alltid kunde prata klart och tydligt. Men för mig blev mötena med den här mannen ett tecken på att Jesus vill ”öppna våra öron” och ”lösa våra tungor” så att vi kan få släppa fram allt som kan finnas fastfruset eller instängt i vårt innersta, och allt vi inte vågat eller förmått att uttrycka för någon annan.

Mats Holmqvist Präst i Skellefteå södra krets 3


Tack för Patrullriks!

Ps.

En av våra största adventsfavoriter är Gå, Sion din konung att möta (Ps 108) av Erik Nyström. Denne man är nog obekant för de flesta av EFS psalmvänner, men troligen mera känd inom några av frikyrkorna, bland annat dåvarande Svenska Missionsförbundet (SMF). Erik Nyström föddes i Gävle 1842. Hans föräldrar var med i den nyevangeliska väckelsen och fadder vid hans dop var ingen mindre än C O Rosenius! Som vuxen drogs han mot baptismen, men blev framför allt en varm ekumen. Den begåvade Nyström doktorerade i Uppsala som 24-åring. Under sina tjugo sista år var han utsänd av SMF som missionär i Algeriet. Där verkade han till sin död 1907 och gjorde en betydande insats genom att översatta Nya testamentet till en arabisk dialekt.

Denna höst, efter Patrullriks i Gärdsmark, har vi fått glädja oss åt att möta alla tacksamma människor och kommentarer från olika håll. Vi vet att en orsak till att Patrullriks blev så uppskattat är alla värdefulla insatser från ledare, funktionärer, förebedjare, sponsorer samt markägare och bybor i Gärdsmark. Få läger eller arrangemang överhuvudtaget, är så fantastiska att få förbereda som ett Patrullriks. Så många har varit villiga att bidra. Det var ett genomförande och en lägervecka som så här efteråt gör att man är full av tacksamhet. På Patrullriks ville vi ge alla deltagare en upplevelse och ett stöd i livet. Ett läger som stärkte den enskilde deltagaren, som utvecklade patruller och kårer genom samarbete och gav hopp och kunskap att

möta framtiden. Alltsammans med Jesus i centrum och med Guds kärlek som grund. Nu vill vi säga ett stort tack! Vi tackar Gud och vi tackar alla som hjälpt till på olika sätt. Tack vare allas insatser kunde vi i en underbart varm sommarvecka i Gärdsmark erbjuda undervisning och upplevelser i en trygg och kreativ gemenskap till alla deltagare och ledare. Hälsningar med 1 Thessalonikerbrevet 1:3 ” ...vi tänker på vad ni uträttar i tron, hur ni uppoffrar er i kärleken och hur ni håller ut i hoppet till vår herre Jesus Kristus inför Gud, vår fader.” Lägerkommittén, Salt och EFS Västerbotten Göran Berglund Lägerchef

Erik Nyström var en av centralgestalterna när de första frikyrkliga sångböckerna med dess blandning av svenska och utländska väckelsesånger växte fram under 1800-talet. Han översatte de populära Sankeys sånger och även många andra från Amerika, inte minst flera av Fanny Crosbys mest älskade. Bland läsarsångerna i Psalmbokens första del har han översatt åtta, till exempel Jag vet en port som öppen står och Hela vägen går han med mig. Nyström skrev inte många egna sånger, men är alltså mannen bakom Psalm 108, som har fått sin glada melodi av en amerikansk sångevangelist. Egentligen är det bara första versen som har adventstema i snäv mening (Strö palmer på väg för Messias…) men advent betyder ankomst, och hela sången handlar ju om hur Gud kommer till oss i olika livssituationer. Gå Sion har en fördel till. Den passar så bra när det är offergång! Om jag fick bestämma skulle vi mycket oftare ha offergång i gudstjänsten, i stället för att skicka runt bössor och håvar för kollekten. Det är mycket roligare och dessutom bra för blodcirkulationen. Glad advent! torbjörn arvidsson 4

Årets Patrullriks blev ett minne för livet för många scouter både från nära håll och långt bort.

På gång i London

EFS riks har antagit ett PM för tältmakarmissionärer för att göra möjligheterna större för att sända ut missionärer. AnnaHelena Lindberg kommer att sändas till London för att starta en EFS-grupp där, för att nå ut till svenskar. Förhoppningarna är att komma igång redan i januari 2015. AnnaHelena uppmanar människor att be för detta, för det är fortfarande många detaljer som är osäkra kring finansiering och annat praktiskt. Likaså behövs vägledning i relationer med samarbetspartners. Man får gärna också be för att människor ska få lära känna Jesus genom verksamheten. och att det ska bli ett bra team på plats. Den som vill stödja arbetet ekonomiskt kan göra det via Bär en missionär. http://www. efs.nu/internationellt/efs-missionarer/bar-en-missionar/


Under hösten ordnade EFS Västerbotten en personaldag med fokus på genus. Vad innebär genusfrågor och varför bör vi hålla på med dem? Gunilla Stenberg och Ethel Kautto, båda välrotade i EFS-rörelsen, ger sina svar.

Gud är för jämställdhet – Jesus dog för alla och vårt uppdrag är att nå ut med det budskapet, säger Ethel Kautto legitimerad dietist och universitetslektor, när jag träffar henne för ett samtal om genusfrågor. Det är en aspekt för att även föra upp genusfrågor på dagordningen i de kyrkliga sammanhangen. Om vi vill ta vårt kristna uppdrag på allvar behöver vi problematisera och ställa frågor om för vem vi har vår verksamhet, till vem predikan riktar sig och till vem vi når ut. – Varför anses inte vissa frågor vara ett bekymmer i kyrkan när de är ett problem över allt annars? undrar Ethel, själv aktiv i Bergsbykyrkan. Kort kan man säga att genus handlar om sociala och kulturella definitioner av att vara man och kvinna, utifrån kultur och normer. Vi är alla med och skapar genus i en interaktion. Det finns också en genusordning som upprätthålls av åtskillnad och hierarki. Mannen är norm (allmän) och kvinnan en person som avviker från normen (specifik). Det blir fel när normerna gör så att vi utifrån vårt kön inte erbjuds vissa saker. Under personaldagen fick deltagarna göra en övning där man kunde se hur intersektionalitet fungerar, dvs. hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar för genus, etnicitet, social klass och sexuell läggning. Man fick även samtala kring genus och minoritetsfrågor som berör den egna verksamheten. – Man kan inte åstadkomma någon radikal förändring genom en halvdags

utbildning men frågan är vad man gör av det och hur diskussionen fortsätter hemma, säger Ethel. För henne är det viktigt att man pratar om genus, reflekterar över vad man ser och vad man inte ser. Det kan hända att det väcks känslor av att man gjort fel så det behövs en viss lyhördhet, men man ska inte stanna i det som varit – Det viktiga är hur vi vill möta framtiden. Hur ska arbetet inom EFS se ut framöver? undrar Ethel. Könsnormer är starka och svåra att förändra, då det finns många år med en viss maktordning att falla tillbaka på. – Det behövs strukturer och någon som bestämmer, men det behöver ju inte med automatik vara en man, fortsätter Ethel. Gunilla Stenberg, fysioterapeut och universitetslektor, delade under personaldagen med sig en erfarenhet från EFS-sammanhang, som fått henne att vilja lyfta genusfrågan inom rörelsen. Det handlade om konfirmandläger där flickorna och pojkarna skulle ha en åtskild aktivitet. För tjejerna handlade det om att baka och för killarna att leka någon busig, halvvild Gunilla Stenberg. lek. Hennes dotter hade inte tyckt att det var helt bra och Gunilla själv undrade: – Hur kunde det bli så, så könsstereotypt?

När man diskuterar genus så ligger det nära till hands att hamna in på maktfrågor och feminism. Feminism är ett mer laddat begrepp och då kan det upplevas enklare att samtala om hur det är att vara man respektive kvinna. Vilka skillnader finns det egentligen mellan män och kvinnor, vad är medfött och vad är inlärt? Det är inte så lätt att svara på, men man vet att det finns större skillnader inom respektive grupp än det är mellan grupperna. Kopplar man ihop kyrka och feminism så kommer man in på feministisk teologi. Det är inget som Ethel har bekantat sig med men hon medger att hon gärna skulle kunna studera det. – I Bibeln finns det många berättelser om kvinnor, och i Nya testamentet finns berättelser där Jesus möter, lyssnar och talar till och ser kvinnor. Jag uppfattar det inte som att Jesus tolererar kvinnor ur en hierarkisk position utan han erkänner kvinnor. Därför tror jag att Gud är för jämställdhet, säger Ethel. Lotten Markström vad är genus? Den sociala och kulturella definitionen av att vara kvinna och man. Det innebär att utifrån det kön som individen föds med behandlas och uppför den sig olika p.g.a. kultur och normer ifrån samhället, och alla runt omkring 5


Kristen gemenskap som motvikt till kapitalism Att som teolog skriva om kapitalism och dessutom kombinera det med hederskultur måste nog anses som ett något vågat grepp. Patrik Hagman gör det i sin nya bok. med den plats man hade genom familjen/ släkten, yrket och det man gjorde. Vill man ta avstånd från det ytliga köpslåendet så finns alternativet i den kristna gemenskapen, som tar sig särskilt tydligt uttryck i gudstjänsten. Så här skriver han: ”Det kristna alternativet är inte en teori om fullkomlig gemenskap, utan det är ett liv, ett sätt att relatera till varandra.” Han menar att den kristna gemenskapen är något annorlunda än andra gemenskaper, då man här placeras i ett sammanhang med människor med olika bakgrunder, åsikter och sätt att leva och förväntas älska dessa människor. Hagman fortsätter: ”Kristendomens radikala kärna är just denna, tron på att en gemenskap utan hederskultur är möjlig, att det finns sätt vi kan vara tillsammans på utan att behöva jämföra oss med varandra.”

– När vi tar bort Gud så förlorar vi också kunskapen om hur vi ska leva tillsammans, säger Patrik Hagman, och hävisar till Nietzsche.

Text och bild: Lotten Markström

6

I höst har det kommit ut en bok som heter Om sann gemenskap och som har en lite provocerande undertitel – att leva i en kapitalistisk hederskultur. Författaren är den finlandssvenske teologen Patrik Hagman, som i sitt yrke riktat in sig på den tidiga kristna kyrkan och politisk teologi. Han har tidigare kommit ut med böcker om folkkyrkan, kristet liv och om att göra kristet motstånd. Med kapitalistisk hederskultur menar han det sätt att vara människa på, där vi bestämmer våra relationer till varandra genom konsumtion. Förutom att konsumera varor konsumerar vi också tankar och relationer. Tidigare hörde hedern ihop

Enligt Hagman handlar också kristendomens grunder om ett liv i tillbedjan. Särskilt tydligt blir det i gudstjänsten. Alltså handlar inte det kristna alternativet om en speciell lära eller moral utan om hur vi riktar våra liv. Med ett kristet liv i tillbedjan, riktat mot Gud, kan vi vara ett alternativ i världen. I boken befinner vi oss i ena stunden i Facebook-världen för att i nästa röra oss bland dödssynder, klosterregler och liturgi. Det finns mycket intressant i denna bok att fundera kring och mycket man kan stämma in i. Men den känns aningen spretig, och jag saknar källor och vad författaren grundar sina påståenden på. Eller kanske behöver den bara en andra läsning för att landa i mig. Helt klart är den ändå en tillgång för dem som funderar kring hur vi ska leva som kristna i vår tid. Hagman medverkade i början av november vid konvent i Umeå kontrakt och Södra Västerbottens kontrakt samt på ett öppet föredrag i Ålidhems kyrka.


Gala, konsert och auktion

På många håll inom EFS ordnas missionsauktioner, konserter och andra evenemang för att samla in pengar till särskilda ändamål, som till exempel BIAL. Nedan några exempel. I Vasakyrkan i Umeå ordnades höstgalan med insamling till BIAL för femte gången. Musikprogrammet var varierat och hade hög klass. Cirka 250 personer i alla åldrar var med på galan. Totalt fick man in över 55 000 kronor under kvällen.

Ny höstlovsaktivitet med LAN I starten av höstlovsveckan, den 24-26 oktober, var det LAN på EFS-kyrkan i Skellefteå. Helgen inleddes med en lovsångsgudstjänst och sedan var det ett stort gäng ungdomar som tillsammans spelade dataspel, tv-spel och brädspel i två dygn. Det blev rätt lite sömn men fin gemenskap och många liter läsk. Många tyckte att det blev en härlig helg och hoppas att det kommer fler LAN i framtiden. – Det är fullt möjligt att det blir så, säger Anna Näslund, konsulent i EFS-kyrkan i Sktellefteå.

I EFS-kyrkan i Skellefteå ordnades en välgörenhetskonsert (med en dubblering i Pingstkyrkan två dagar senare), men då till förmån för Street-Light, en organisation som hjälper gatubarn i Addis Abeba, Etiopien. Eldsjälen bakom konserten var Markus Nyström (bilden) och de musikaliska inslagen var lämpliga för alla åldrar. Nettoresultatet från biljettförsäljning och kollekter blev cirka 65 000 kronor. Solbackakyrkan i Holmsund är ytterligare en i raden som ordnat missionsförsäljning. Där jobbar man på bred front med café, loppis, lotteriförsäljning (upplevelseauktionslotteri), middag, auktion, fiskdamm, ansiktsmålning. Missionsförsäljningen engagerar många, alltifrån barngrupperna som tillverkar grejer som säljs på basaren till enskilda som stöper ljus eller bjuder på hemma-hos-middag i lotteriform. Aktiviteterna inbringade totalt 73 000 kronor som går både till mission på hemmaplan och till BIAL.

Asta Hellgren från Skråmträsk, Allan Forslund från Skellefteå och Mats Bohman från Internationella rådet var några av deltagarna på en av höstens internationella träffar.

Hållbarhet i fokus på internationella träffar Under hösten har EFS Västerbottens internationella råd bjudit in till träffar både i södra och i norra delen av distriktet. Fokus vid dessa träffar var den sista punkten i rådets vision som handlar om ett hållbart förvaltarskap. Mats Bohman hade en inledande presentation om En hållbarare värld, ett hållbarare EFS, ett hållbarare liv, med fakta om växthuseffekten, jordens resursfördelning och frågan är om det EFS och de kristnas kallelse att bry sig om dessa frågor. Hans eget svar var: – Jo det är det, för de fattigas skull, för barnens skull, för djurens skull, för Guds skull och för din egen skull. För det kristna livet brukar vi säga att det är Bibeln, Bönen, Brödsbrytelsen och att Bry sig om som är de fyra B:na. Även i fråga om miljöfrågor kan man räkna med fyra B:n. – Miljöns fyra B:n är Bostaden, Bilen, Biffen och Börsen! Alltså hur vi bor, hur vi reser, vad vi äter och vårt sparande, sade Mats Bohman. Asta Hellgren bjöd på ett helt ekologiskt fika vid träffen i EFS-kyrkan i Skellefteå. 7


Öppna hemmet för barn som behöver trygghet Många som har flera egna barn tycker att det är tillräckligt att orka och hinna med dem utan att man dessutom ska ta sig an någon annans barn. För familjen Brunnegård i Ursviken var tre egna barn inget hinder för att öppna hemmet för ytterligare en tonåring.

”...det inte fanns plats för dem inne i härbärget.”

(Julevangeliet)

8

Då och då annonserar kommunerna om behovet av nya familjehem, som det råder brist på. För de flesta som läser annonserna blir det knappast mer än en tanke att det vore en god gärning att ställa upp, eller bra att det finns hjälp fast synd att det över huvud taget ska behövas. För Anders och Marie Brunnegård hade tanken funnits i några år när det blev aktuellt att anmäla sig till att bli familjehem. Anders har flera syskon och familjen hade även fosterbarn i olika perioder under hans uppväxt. Efter att Anders och Marie meddelat att de ville bli familjehem följde en ganska lång process med noggrann utredning av dem själva för att utröna deras lämplighet för uppgiften. Därefter gjorde

kommunen en matchning och föreslog ett barn som de skulle få ha hos sig. Fast det blev inte riktigt som de hade tänkt. – Tillsammans med våra barn, som är 8, 11 och 16, hade vi kommit fram till att vi ville ta emot ett yngre barn, men i stället blev det en 14-åring, berättar Marie. Då handlade det först om enbart ett tillfälligt boende i sökandet efter ett mer långvarigt hem, men medan det pågick anpassade sig både ungdomen och familjen Brunnegård till den nya situationen och idag – drygt ett år senare – är tonåringen kvar. Hur länge vet ingen. I familjehemssituationer kan tiden variera mycket, men syftet är att barnet ska kunna återvända till sin egen familj. En del stan-


nar bara några veckor medan andra bor kvar tills de blir myndiga. – Det som överraskade oss mest var att vi på sätt och vis också fick ytterligare en familj och en släkt att förhålla oss till. Det var inget som vi riktigt hade tänkt på, medger Marie. Man blir ju tvungen att också förhålla sig till barnets föräldrar och för Anders och Marie har det inte varit något större problem. – Om det behövs så är det socialen som får ta diskussionen med föräldrarna, om det dyker upp något som är knepigt, säger Anders.

För familjen har det också varit lärorikt att få syn på sig själv på ett nytt sätt. Ibland undrar de om det är så här man gör eller om det bara är de själva som gör på ett visst sätt. Om inte förr så blir det vartefter aktuellt att tänka till kring vad som är förhandlingsbart och vad som inte är det, i fråga om regler och hur man vill ha det.

”Barnen behöver en helt vanlig, funktionell och stabil familj.”

I det stora hela har det fungerat bra för dem att vara familjehem, även om det var lite slitigt i början, då barnet varken ville vara hos dem eller i skolan utan rymde. Nu har situationen lugnat ner sig, och varannan helg är tonåringen dessutom hos sin pappa. Det har aldrig varit aktuellt för dem att ge upp. Lite har de i alla fall skurit ner på fritidsaktiviteter för att få tid till familjen. – Det är glädjande att veta att man gjort skillnad. Det syns en stor förändring mot för ett år sedan. Och så har man fått en till att tycka om, tillägger Marie.

måste man vara en superfamilj för att kunna bli familjehem? – Nej inte alls säger Marie och Anders samstämmigt. Det räcker att man är vanlig. Det är det barnen behöver, en helt vanlig, funktionell och stabil familj. Vi är inga superföräldrar. Det är inte svårt men det tar förstås lite tid. De rekommenderar andra att bli familjehem, för behovet är stort och det är ett sätt genom vilket man kan få betyda något för någon annan. Det man behöver tänka på är att det innebär ett ”heltidsengagemang”, som med egna barn, och att man även får en annan familj att relatera till. Det är bra att först prata med en socialsekreterare innan man bestämmer sig. Anders och Marie har själva gått en familjehemskurs på åtta gånger 3 timmar under det gångna året, något som ingår åtminstone i Skellefteå (rekommendation

från socialstyrelsen). På kursen har man bland annat fått tänka till om hur man skulle agera om olika saker inträffade. Det har också varit ett tillfälle att träffa andra och höra hur de gör. Om familjehemssituationen så kräver har man möjlighet att gå ner i arbetstid och få betalt för förlorad arbetsinkomst, något som Marie gjort. Det är inget byråkratiskt krångel med att vara familjehem och man får en arvodesdel, plus kostnadsersättning. Om man inte tycker sig ha tid eller ork för ett familjehemsengagemang så finns också möjlighet att vara kontaktfamilj, då har man ett barn boende hos sig bara några dygn per månad. – Fler borde kunna ställa upp, för det behövs. Det kan också vara en berikande erfarenhet avslutar Anders. Text och bild Lotten Markström

Anders och Marie Brunnegård har valt att engagera sig för andra genom att ställa upp som familjehem och ta emot ett barn som behöver en annan familj som stöd. 9


Distriktsinformation personalnytt

Kalender 2014 december

5 12 28-1/1 28-1/1

LUFF-gudstjäsnt kl. 19, Vasakyrkan, Umeå The Life-gudstjänst kl. 19, EFS-kyrkan, Skellefteå Växa Följa Leda på Livskraft, Strömbäcks folkhögskola Livskraft Norr, Strömbäcks folkhögskola

7-8

Fortbildningsdagar EFS Vbn, Strömbäcks fhs

februari

12-15 21-22 28

Fjällväg, läger i Klippen Växa Följa Leda Växtkraft 3, Vasakyrkan, Umeå

mars

28-4

Sportlovsläger, Klippen

april

2-6 6-10

Påskläger 1, Klippen Påskläger 2, Klippen

januari

Anneli Aronsson, konsulent fortsatt vik. 90 % i Grisbackakyrkan 2015. Jörgen Klingstedt, präst i Mobackenkyrkan slutar sista februari -15. Hanna Lindholm, musiker 100 % i Bergsbykyrkan, slutar januari 2015. Lars-martin Lund, präst 50 % i EFS-kyrkan i Skellefteå från januari -15. Anna Ruther, ungdomspastor i Grisbackakyrkan, tjänstledig på heltid 2015 (från 26/1). Sofia Svensson, ungdomspastor fortsatt vik. 50 % i Vasakyrkan vt -15.

Fortbildningsdag Strömbäck 7 januari

Gåvomedelsrapport Tio månader och 74 procent Insamlade gåvor oktober 2014: Budgeterade gåvor oktober 2014:

734 000 kr 540 000 kr

Under oktober månad har 734 000 kr samlats in till distriktets gemensamma arbete och Klippenbyggnationerna. Av summan avser 24 000 kr gåvor från enskilda givare. Gåvomedelsmålet för 2014 är 7 700 000 kr och vi har nu samlat in 74 % av vårt mål. Vi är helt beroende av alla gåvor, stora som små, som kommer in till vårt gemensamma arbete. Tack till föreningarna i Balsjö, Bjurholm, Boliden, Byske, Grisbacka, Holmsund, Högland-Näsland, Hörnsjö, Järnäs, Jörn, Kågeträsk, Medle, Mobacken, Myckle, Nyåker, Orrträsk-Röjnoret, Ragvaldsträsk, Robertsfors, Röbäck, Selet, Sjöbotten, Skellefteå, Skråmträsk, Sävar, Täfteå, Umeå, Ursviken, Vindeln, Vännäs, Vännäs kretsråd, Åbyn, Öredalen och Övre Kågedalen! Tack också till alla enskilda givare samt för minnesgåvor och högtidsgåvor! Eva S Bäckström, ekonom 090 –12 58 19 eva.s.backstrom@efsvasterbotten.se

Bankgiro nr 985-2377, Bankkonto SEB 5329-10 188 69 (gäller även Salt)

För anställda eller ideella inom EFS, Salt och Svenska kyrkan. Välkomna! Program: Fika kl. 15.00 och middag kl. 17.00 Valbara samlingar kl15.30-17.00 1) Rör på dig och sjung ut! Rörelseuppvärmningar, uppsjungningsövningar och scennärvaro utifrån mag- & hjärtkänsla. 2) I livets villervalla. Lösning av livspusslet. Samtal om livet i barnfamiljer. 3) Hur får man det så där snyggt? En verktygslåda för att designa för barn och ungdomar. 4) Bibelåret 2015. Bibelns drama & bruk. Valbara samlingar kl 18.00-19.30 5) Bibelåret 2015. Upplev Bibelns drama! Om Bibeln och bibelbruk. 6) Barn & gudstjänst. Erfarenheter från barnmöjliggörarprojektet och Skatten-gudstjänster i Ersmarkskyrkan. 7) Medvandrare – att växa tillsammans i lärjungaskap. Salts nya resursmaterial. 8) Lite mer afrikanskt vore inte fel. Rytm, dans & känsla i kropp och knopp. ANMÄLAN: Senast 19/12 till EFS Västerbottens kansli tel. 090-12 58 10 eller mejla efs@efsvasterbotten.se PRIS: Gratis för ideell i EFS och Salt, övriga 250 kr. Fika och middag ingår. Deltagaravgiften faktureras. ARRANGÖR: EFS Västerbotten MEDVERKANDE: Helen Tanzborn, sång- & rytmikpedagog, Anita Forsgren, Svenska kyrkans familjerådgivning, Markus Holmström, kommunikatör, Salt riks, Elisabet Svedberg präst & lärare Bibelfjäll, och Anders Sandberg, präst.

10


Distriktsledningen

Jesus finns för alla människor Distriktsstyrelsen utmanar EFS:are att göra som Jesus. ”Vem är störst och vem är minst? Vem betyder mest? Vem är mest värd? Jesus vänder på det mesta när det gäller hierarkier. Han visar gång på gång i berättelserna i evangelierna att han är kontroversiell och går mot strömmen när han umgås med människor andra undviker. Han blir vän med tullindrivare och prostituerade. Han talar med en samarisk kvinna. Han tar fram barnen och ställer dem främst. Det ligger en stor utmaning i detta. Jesus är tydlig med att han räknar på ett annat sätt än vi, den förste ska bli sist, den minste störst osv. Vi kan ha lika svårt nu som människor hade på Jesu tid att acceptera hans handlande, ”Vet han inte vem hon är?” Om det hade varit i dag och Jesus hade gått här på jorden, vilka hade han då bjudit in? Vilka är det som saknas i våra EFS föreningar? Varför är det viktigt med mångfald? Från det att Jesus föddes tills han dog så visade han att han hörde hemma hos alla, oavsett status, kön, klass, etnicitet, duglighet, intelligens eller funktionshinder. Det är evangelium!

I EFS Västerbottens styrelsen skulle vilja uppmuntra alla i EFS:are i Västerbotten att fundera på hur vi gör i våra föreningar och verksamheter. Hur gör vi för att få ett EFS för alla, för alla olika människor? Vilka hinder finns för att nå ut med det glada budskapet till alla? På årsmötet i våras, och på styrelsehelgen tillsammans med råden och arbetsgrupperna i september, har vi i styrelsen uppfattat att det finns ett behov ute i föreningarna av att få stöd i hur man kan öka mångfalden och göra så att fler känner sig välkomna. I arbetet med den nya verksamhetsplanen kommer vi att ha med oss detta. Hör gärna av dig om du har idéer hur vi kan stötta detta arbete där du verkar. ”Nu är ingen lägre jude eller grek, slav eller fri, man eller kvinna. Alla är ni ett i Kristus Jesus.” Gal 3:28 Gunilla Stenberg Distriktsstyrelsen

Växtkraft i stället för storsamlingar För något år sedan ordnade EFS Västerbotten så kallade storsamlingar för information och erfarenhetsutbyte mellan föreningar och också mellan föreningar och distriktsstyrelsen och tjänstemän från kansliet. För närvarande ordnas inga storsamlingar, utan i stället finns det möjlighet för föreningarna att delta i Växtkraft, som ordnas både i norra och i södra Västerbotten. Växtkraft är ett utvecklingsprojektet bestående av inspirationsdagar med fokus på växande och fördjupning samt praktiskt utvecklingsarbete i föreningen med stöd av handledare. Om man inte finns med i Växtkraft men har frågor och funderingar kring föreningsarbetet eller distriktsverksamhet kan man höra av sig till kanslipersonalen eller någon i distriktsstyrelsen (för kontaktuppgifter se sidan 2 eller på webben www. efsvasterbotten.se). EFS Västerbotten finns ju till för att stödja och komplettera det lokala arbetet.

Be för årskonferensen

Inför årskoferensen 2015, och även efteråt, kommer Carlskyrkan i Umeå att utgöra stommen för bönearbetet och ordnar därför bönesamlingar med start i december. Alla är välkomna att vara med, antingen på plats i Carlskyrkan eller också kan man be för konferensen hemma eller i sin förening. Datum för bönesamlingarna är: 4 december, 15 januari, 5 februari, 5 mars, 9 april, 7 maj, 4 juni och 2 juli. Tid: kl. 18.30-20.00, från kl. 18.00 serveras ett enkelt fika. Kontaktpersoner: Irene Hörnqvist, tel. 070-699 1355 e-post irene.hornqvist@gmail.com; Gunvor Larsson, tel. 070-593 7089 e-post gunvorlarsson10@hotmail.com;

11


andreas analoga anomalier

Inte längre rädd att vara förutsägbar Jag har alltid tyckt om att bryta lite lagom mot invanda mönster och gå lite, lite på halvtvärs mot vad som verkar förväntas av en. Inte så där alldeles ohejdat normbrytande men ändå. Att sälja vårt nyköpta hus, att som kille älska att vara föräldraledig så mycket att alla chefer hoppas slippa se en på arbetsintervju om de skulle vara helt ärliga, somna med barnen istället för att stånga sig blodig med självsomning för att få se Halv åtta hos mig, gå med i ett politiskt parti istället för att bara observera eländet och sånt, ni vet. Därför gör det ju lite ont längst in i hjärteroten när man som människa ser på sig själv i en spegel, som man enligt Bengt Johansson skulle göra på konfirmandläger i norra Västerbotten i slutet av 90-talet. Trots mina försök att vara nåt annat än en klassiskt stereotyp 32-åring har jag nu ändå hamnat här. Ja, jag har hängt upp barnens Fars Dags-kort vid mitt skrivbord trots att jag hade en plan att vara en människa som älskade mina barn ansikte mot ansikte och inte liksom visa upp dem för andra. Ja, jag har lärt

mig att fylla på olja i vår kombi, trots att jag bestämt mig för att inte nörda ner mig på dessa klimatförstörare utan demonstrativt bara fråga ”vilken färg?” när nån som älskar bilar pratar om att denne införskaffat en ny. Fars Dags-kort och bilar, typiskt 32-åriga pappor. Det värsta av allt är dock den vanvettigt klyschiga medelålderskris som får sitt tydligaste uttryck i att jag snart ska åka Vasaloppet. Jag är egentligen aktiv motståndare till allt som heter friluftsliv, trivs i skogen de stunder det är scoutläger och jag får stå i kiosken eller på scenen, ogillar starkt fysisk smärta och har som grundprincip att män i tusenhövdad klunga så gott som alltid är något osunt. Nu står jag ändå där på morgonen osnyggt rödkindad och eftersvettig bland mina elever efter att, i tights (Kyrie Eleison) och neonfärgad överdel, ha slitit mig från morgongröten till kontorsduschen på ett par semi-moderna rullskridskor för att kompensera snöbrist inför 90 000 meters snorkamp. Det går förstås att hitta yttre förklaringsmodeller till varför jag gör detta

och skylla på att mina syskon lurade in mig i det och att det på något sätt skulle vara skönt att röra på sig, men i själva verket är det väl den här känslan av att inte längre vara varken särskilt ung, fräsch eller nyutbildad, känna att man för fullt börjar mumsa på livets efterrätt och brottas med sin identitet som medelålders. På sistone har jag förlikat mig med tanken på att jag går runt i den stora människoflocken och liknar i mångt och mycket grannen. Och den obligatoriska 30-årskrisen? Naturligtvis kommer inte något grundläggande i livet förändras av att jag eventuellt överlever en distans motsvarande Sjöbotten-Skellefteå C upphöjt i konsumtecken. Det handlar ju istället om att förlika sig med och förstå det fina i den kråksång eller det liv som av helt oförtjänt nåd givits just mig. Är det klyschigt att avrunda sina rader i Vårt Budskap med dessa kloka ord? Ja, kanske det. Men nuförtiden är jag inte rädd för att vara lite förutsägbar. Andreas Lindholm

För liten och för stor

Jesusbarnets födelse Juliet David För de allra minsta 49 kr

Din Bok 12

Just idag – 365 tankar för sinnesro Olle Carlsson 195 kr

Det händer när du vilar Tomas Sjödin 159 kr (inbunden) 195 kr (ljudbok/cd-skiva)

Skolgatan 58 C, Box 369, 901 08 UMEÅ tfn 090/77 77 85, www.dinbok.se

Om sann gemenskap Patrik Hagman 185 kr

Bästa service och bredd


Bibelbruk och bibelsyn på prästfortbildning EFS präster och pastorer har samlats till fortbildningsdagar om Bibelbruk och Bibelsyn, följt av missionsdagar om nya sätt att vara kyrka. Hur ska vi göra för att överleva som enskilda kristna och som kyrka i en sekulariserad värld? Den 6-7 oktober deltog ett 30-tal utav EFS präster och pastorer i en fortbildning kring Bibeln som utmaning på Johannelunds teologiska högskola. Den första dagen handlade om Bibelbruk – att läsa bibeln tillsammans” och den leddes av Berne Persliden. Han började med att belysa den negativa förändring som skett vad det gäller bibelläsning och bibelkunskap under senare delen av 1900-talet fram till idag. Det finns många hot mot bibelanvändandet i vårt alltmer sekulariserade och individualiserade samhälle i vilket också kristna lever och påverkas. Men det finns också många nya möjligheter till bibelbruk: nya sätt att läsa Bibeln, nya hjälpmedel med mera. Utmaningen för kyrkan idag är att koppla ihop bibelbruk och vardagsliv. Bibelläsningen måste vara relevant för livet för att vara intressant och där kan vi framför allt hjälpa varandra. Läs Bibeln tillsammans var en av de viktigare uppmaningarna! När man läser tillsammans så får man fler perspektiv och det är också viktigt att använda fantasin i läsandet, något man inspirerar varandra till när man läser tillsammans. En annan uppmaning var att att låta Bibeln läsa mig istället för att jag läser Bibeln. För att kunna göra det måste jag vara ärlig med mig själv, börja där jag är (hur uppfattar jag mitt liv just nu?) och våga tro att Bibeln har något att säga mig, att den kan beröra. Om kyrkan ska kunna introducera Bibeln som en hjälp och tillgång för sökare så måste bibelanvändandet bland de redan troende på något sätt stimuleras och öka i omfattning. Ett samtal mellan Göran Rosenberg och Kerstin Ekman, som citerades under dagen, får avsluta glimten från denna första dag: Göran Rosenberg: ”Vad är egentligen en god berättelse för dig Kerstin?” Kerstin Ekman: ”Det är den berättelse som gör mig levande, som får mig att glöda och brinna, som får mig att upptäcka mig själv som människa.” Intresserat väntar jag att få Kerstin Ekmans tips på de böcker som ligger högst i topp för henne. Då kommer hennes boktips: …berättelsen om Gud som blev människa!

Det är viktigt att läsa Bibeln tillsammans. (Bilden är från ett annat tillfälle.) Den andra dagen var ämnet Bibelsyn och där presenterade Tomas Nygren olika åsikter och debatter kring synd och försoning som förekommer idag. Det finns ett antal teologer/präster/pastorer som är kritiska till den klassiska försoningsläran och som kommer med nya tolkningar. Ofta handlar det om att etiska kriterier är viktigare än Bibeln och ett dilemma för många kristna idag när det gäller tolkningen av Bibeln är att dess innehåll inte är så känt. Med större kunskap om innehållet så kan man också bättre samtala kring de olika tolkningar som förs fram avseende de grundläggande teologiska frågorna. Tomas förde också fram det gemensamma som en nyckel till bibelläsandet: Etablera gemenskaper. Skapa rum för andlighet och upplevelser. Använd berättelsen, vittnesbördet och samtalet. Lev budskapet i gemenskapen.

från exempel på att vara kyrka på nytt sätt i Sverige. Huvudpersoner under dessa dagar var dock Bob och Mary Hopkins samt Sally Gaze från organisationen Fresh Expressions of Church in England. De berättade om grundtankar kring att vara kyrka på ett nytt sätt och på nya platser, något som de menar är nödvändigt i den sekulariserade tid som vi lever i. Kulturgränsen mellan kyrkan och samhället i övrigt är för stor för de flesta människor, så kyrkan blir en alldeles för främmande, och kanske skrämmande, plats när man vill hitta en miljö för sitt sökande. Istället måste kyrkan och dess medlemmar möta sökande människor där de befinner sig, i deras kulturella miljö, i mycket större utsträckning. Ibland kan det också räcka med att man förändrar formerna och uttryckssätten i kyrkan för att gränserna ska öppnas, men den största utmaningen för kyrkan är att gå ut, i uttryckets rätta bemärkelse. Ett annat uttryck som användes var ”double economy”, en bild för att det behövs både en fast, traditionell kyrka med vanliga gudstjänster samtidigt som vi behöver bygga nya kyrkor/församlingsgemenskaper på nya ställen. Vi kommer att få höra mycket mer om detta med att ”vara kyrka på nya sätt” framöver.

”Lev budskapet i gemenskapen.”

Efter dessa två fortbildningsdagar stannade de flesta kvar för att delta i två missionsdagar med rubriken Fresh Expressions of Church – nya sätt att vara kyrka. Till dessa dagar kom det dessutom ytterligare deltagare från hela Sverige och Johannelunds elever närvarade också, sammanlagt drygt hundra deltagare. Johannelundsläraren Klas Lundström redogjorde för statistik kring kyrkans plats i Sverige och i världen och vi fick glimtar

Hans Liljemark 13


Lägertider i Klippen

Annonser

Skellefteå Begravningsbyrå Byske Begravningsbyrå Telefon (även jour) 0910-100 52

www.skellefteabegravningsbyra.se E-post: info@skellefteabegravningsbyra.se Missa inte vårvinterns läger i Klippen!

SPORTLOVSLÄGER 28/2-4/3 (åk 8 och uppåt).

Besöksadress: Nygatan 16, 931 33 Skellefteå, Storgatan 6, 930 47 Byske (må,on 12-16) tel. 0912-612 35 Ombud finns på följande orter: Bastuträsk 0915-410-31, Norsjö 0918-105 28 och Lövånger 0913-100 36

PÅSKLÄGER FÖR ALLA 2-6/4 och 6-10/4

Anmälan tidigast 12 januari -15 till klippen@efsvasterbotten.se Mer information hittar du på hemsidan www.efsvasterbotten.se

Västerbotten – Västsverige Vi löser Era transporter enkelt och effektivt

Byggnationerna går framåt med rasande fart. Här kan ni se hur första huset är på plats. Många frivilliga händer hjälps åt med det invändiga byggnadsarbetet. Vi tackar Gud för dem! Vi tackar också för alla gåvor till bygget. Vi är nu uppe i 470.000kr + den tidigare gåvan på 500.000kr. Fantastiskt! Sätt ett kryss i almanackan redan nu för

invigningshelgen 4-6/9 2015!

Förhistoriska Om tro och vetande, om DINOSAURIER och vetenskap. Öppet: Sommar ti-sö 12-16. Vinter lö-sö 13-16. Vallmov. 61, Umeå. www.dinosaurier.nu 14

Vi bygger bara det vi är bra på - Byggnader för butik, industri och lantbruk - Vi tar hand om bygget från början till slut

Vi tar allt ansvar. Allt till ett fast pris. FASTEC NORRA VÄSTERBOTTEN BYGG AB

Häggbärsgatan 47, 934 91 Kåge. Tel: 0910-72 26 50, fax: 0910-72 25 41 Mobiltel: 070-517 54 97


Utgivning Vårt Budskap 2015 Vårt Budskap kommer ut med 5 nummer 2015. Manus bör vara redaktionen tillhanda senaste en månad innan publiceringsdatum. Annonser, debattsvar och insändare senast två veckor innan utgivning. Material som inkommer senare publiceras i mån av utrymme. Nästa nummer planeras vara ute i februari. Elektronisk lagring: Vårt Budskap bearbetar och lagrar texter och bilder elektroniskt. Genom att skicka in material för publicering ger du också ditt samtycke till att detta lagras elektroniskt. Artiklar som publiceras i tidningen kan också finnas tillgängliga på EFS Västerbottens webbplats. Där hittar du också ett nyhetsflöde och åsiktsforum.

Annonser

Vad Tycker du? Vårt Budskap vill skriva om sådant som berör, utmanar, informerar och inspirerar. Har du förslag på vad vi ska ta upp i tidningen, eller vill du själv bidra? Hör av dig till redaktionen med bilder, artiklar, notiser eller idéer kring innehållet. Det kan vara ett brännande debattämne, en intressant person eller tips om vad som är på gång i din församling/ förening eller i distriktet. Adress: Vårt Budskap, Vasagatan 17, 903 29 Umeå. Telefon: 090/12 58 75, E-post: budskap@efsvasterbotten.se

BEGRAVNINGAR GRAVSTENAR BOUPPTECKNINGAR FAMILJEJURIDIK SKELLEFTEÅ Kyrkogatan 8 tel 0910 - 77 74 00

UMEÅ V Norrlandsg. 18 B tel 090 - 14 20 80

LYCKSELE Storgatan 26 tel 0950 - 665 30

Serviceföretaget i jordbrukets tjänst

FÄSTELEMENT skruvar, muttrar m.m.

GJUTGODS

med maskiner från marknadens ledande leverantörer Även ett brett sortiment för Villa – Trädgård – Entreprenad

gjutning, bearbetning, montering

BALANSBLOCK broms, spärr

VÄXLAR

kugg- och tappväxlar

En servande fackhandel – Din trygghet www.bostromstraktor.se

www.rofab.se

Minnes- eller högtidstelegram

Vänd Er med förtroende till oss i en svår stund! Vi gör gärna hembesök – Jour dygnet runt

Alen Begravningsbyrå

Ulf Påhlsson

Begravningar – Bouppteckningar – Gravstenar Besöksadress: Norrlandsgatan 40, Umeå, tfn 090/434 77 Drottninggatan 29, Vännäs, tfn 0935/123 00

www.alenbegravningsbyra.se

Minnes- eller högtidstelegram finns att beställa från EFS Västerbotten. Ring 090-125810 eller mejla efs@efsvasterbotten.se På webbplatsen hittar du bilder på alla telegram.

Christina Wendel 15


POSTTIDNING B vårt budskap Vasagatan 17 903 29 Umeå

Bild: Micha l Hud ak

”Så länge du inte pejlat djupet av din maktlöshet har du inget behov av en Frälsare, och då är du stängd för den stora glädje Jesus kommer med. Men om du smärtsamt erfarit din egen oförmåga och längtat efter hjälp, är du öppen och mottaglig för julens befriande budskap.” (Wilfrid Stinissen s. 390 i I dag är Guds dag)


Issuu converts static files into: digital portfolios, online yearbooks, online catalogs, digital photo albums and more. Sign up and create your flipbook.