Exempel på hur en allt mer avancerad BIM-modell utvecklas i ett projekt. Men succén hade definitivt uteblivit om internet hade utvecklats så att det bara kunde nås via världens allra snabbaste nätverk. Om informationen bara hade kunnat skapas med de dyraste och mest avancerade programverktygen, kamerorna och ljudanläggningarna vem tror då att internet skulle ha blivit något annat än en fluga? Om vi skulle ha behövt den mest avancerade utrustningen för att utväxla och utveckla informationen hade internet inte ens kommit ur provröret. Här finns det en intressant koppling till BIM. Idag har vi mängder av programprodukter och leverantörer som med stolthet presenterar sina verktyg som marknadsledande. Men de verktyg och programvaror som kommer att segra och ingå i BIM-modellerna är inte nödvändigtvis de som klarar en isolerad uppgift bäst. Att modellera armeringen i ett brolandfäste på det mest effektiva sättet eller att beräkna avropstider för material på det mest optimala sättet blir underordnat programvarornas kompatibilitet och kommunikationsmöjlighet i modellen. BIM handlar om kommunikation.
Hinder på vägen
BIM-utvecklingen bromsas av ett antal faktorer. Programverktygens oförmåga
att kommunicera tillräckligt effektivt är en sådan faktor. Att utvecklingen inte går snabbare beror i större utsträckning på att vi användare hittar omvägar runt problemen än på programleverantörernas protektionism. Det är i det enskilda problemfallet enklare och snabbare att hitta en egen lösning än att utveckla verktyget. Ett exempel på hur det kan gå till hämtas från broprojektörens vardag. I det tidiga skedet jobbar broprojektören intensivt tillsammans med andra teknikgrenar som väg- och järnvägsprojektörer, VA-projektörer geotekniker, landskapsarkitekter med flera. Där använder broprojektören de programvaror som kommunicerar bäst med övriga teknikgrenar för att skapa en modell av bron. I nästa skede ska brons struktur beräknas med Finita elementanalys (FEM). För det ändamålet modelleras bron åter. Nu med hjälp av den modelleringsmetod som är optimal för FEMprogrammet. Att nyttja den tidigare modellen för att generera geometriska indata fungerar. Men det går snabbare att skapa en helt ny modell. För olika delar av brokonstruktionen är dessutom olika beräkningsverktyg de mest optimala. Därför används ett program för att modellera och analysera pålgrupperna. Ett annat program är bäst lämpat för brons övriga
BIM-modeller gör att vi inte tappar kunskap vid skedesövergångar. 30
underbyggnad och det programmet råkar tyvärr inte vara det bästa för att analysera brons överbyggnad. Ytterligare program med fler nyproducerade modeller används för att kontrollera sprickrisker under gjutskedet och för dimensionering av olika konstruktionsdelar. I slutändan ska så den modell som ska ligga till grund för produktionen upprättas med kompletta detaljer, armeringsenheter och arbetsbeskrivningar. För det krävs ett optimerat verktyg. För att nyttja ett så avancerat och noggrant modelleringsprogram är det självklart för de flesta projektörer att ånyo bygga upp hela modellen. Den ovanstående kedjan beskriver en mindre bra process inom ett teknikområde. Men det finns många fler teknikområden med liknande problem. Då flera teknikområden och intressenter dessutom ska samarbeta under lång tid i flera skeden av ett projekt inser nog de flesta att det finns en stor förbättringspotential. Utan styrning och strategi finns en uppenbar risk är att man hamnar i något som kännetecknas av allt annat än bra kommunikation. Projekt utan bra kommunikation är inga BIMprojekt. Suboptimering och dålig kommunikation medför många uppenbara risker. För den fortsatta utvecklingen är det nödvändigt att programleverantörer bjuds in till ett aktivt deltagande i projekten med målsättningen att öka kompatibiliteten. Som sagts, fort men fel leder inte till framgång.
Är BIM bara för stora projekt?
Från många kollegor hörs röster om att branschen nu måste satsa millioner och åter millioner i utvecklings- och utbildningsresurser för att det ska bli ett riktigt driv i BIM-utvecklingen. För att visa fördelarna med BIM anser man att det måste till några riktigt stora mastodontprojekt. Själv tillhör jag de som hittills varit skeptiska till övningskörning i allt för stora projekt. Inom infrastruktursektorn tar de stora projekten åtskilliga år. Inte för att de är tekniskt komplicerade utan snarare för att det tar tid att tillgodose samhällets krav på insyn och att lämna nödvändiga tillstånd. Ur utvecklingssynpunkt är det direkt olämpligt att jobba i för stora projekt eftersom erfarenheterna som kommer fram ofta är föråldrade när de väl kan dokumenteras. BIM är inget vi leker med bara för att ha kul även om det också är tillåtet. De BIM-projekt som drivs i dag är redan lönsamma. Inom brobranschen har BIM-modeller för numerisk styrning av skärmaskiner och svetsautomater använts flitigt under senare år för produktion av stålbalkar. Under de senare två åren har även betongbroar börjat modelleras. Hittills främst för att få bättre passning och färre felaktiga armeringsenheter. Det behöver inte vara speciellt komplicerad geometri innan det lönar sig att låta BIM-modellen generera klippnings- och bockningsdata. Här intill visas en bropeBygg & teknik 7/11