Bihanget HT 15' by Affärsjuridiska Föreningen

BIHANGET MAGASINET FÖR AFFÄRSJURISTER VID LINKÖPINGS UNIVERSITET

MÖT ROBERT LULEK -JURIST PÅ COCA-COLA

HAR DU RÄTT STUDIETEKNIK?

STUDENTPORTRÄTT: MITT EXTRAJOBB

EMIL ELGEBRANT: PÅ NÅGOT SÄTT HAR JAG VÄL ALDRIG RIKTIGT SLUTAT SKOLAN

INNEHÅLL BIHANGET NUMMER 1 2015/2016

Sidan 3 LEDARE & REDAKTION

Sidan 15 ELSA

Sidan 4 KALENDARIUM

Sidan 5 ORDFÖRANDE HAR ORDET

Sidan 16 ALUMNIPORTRÄTT: EDWARD DE GEER

Sidan 18 LINKÖPINGSJURISTERNA Sidan 7 DIPLOMERINGEN Sidan 19 JURISTGRUPPEN Sidan 8 LÄRARPORTRÄTT: EMIL ELGEBRANT

Sidan10 FÖRENINGSGUIDE

Sidan 11 JUR6 HAR ORDET

Sidan 12 EN DAG PÅ KONTORET: ROBERT LULEK

Sidan 20 STUDENTPORTRÄTT: MITT EXTRAJOBB

Sidan 22 STUDIETEKNIK

Sidan 23 REDAKTIONEN REKOMMENDERAR: VAD SKA MAN GÖRA I LINKÖPING

KONTAKT: Olivia Dagerstig, redaktör MAIL: bihanget@ajf.nu HEMSIDA: www.ajf.nu TRYCK: Printakademin LAYOUT: Olivia Dagerstig PÅ OMSLAGET: Emil Elgebrant

LEDARE ”ÄPPLET FALLER INTE LÅNGT FRÅN TRÄDET”

är det kommer till yrkesval så har det aldrig varit en gåta för mig. Jag minns inte ens när jag första gången uttalade orden ”jag ska bli jurist”, det var så länge sedan nu. Visserligen har tankarna varit fyllda med diverse andra drömmar, som sångerska, skådespelare och andra småbarnsklassiker, men juristbiten har alltid funnits där. Lugn och trogen, vilande och väntandes på dess tid.

m vi ska härleda yrkesvalet till en tidigare generation i släkten Dagerstig, och det gillar i alla fall min släkt att göra när vi ses, så tror jag att det är så gott som fastslaget att mitt brinnande intresse för lagen, och för rätt och fel, kommer från min kära morfar. Även om han numera njuter av livet som pensionär så var han en gång i tiden polischef på tekniska roteln här i Linköping. Om inte det går hand i hand med juridiken så vet jag inte vad som gör det.

örutom det genuina intresset för juridiken i sig är det även skrivandet som har lockat mig hit. Skrivandet är, som vi alla borde ha lärt oss av Ingrid Arnesdotter vid det här laget, juristens främsta verktyg. Skrivandet och retoriken, helt enkelt konsten att kunna uttrycka sig i ord. Även här har det vid släktmiddagen fastslagits att mitt intresse för att uttrycka mig i skrift, något som för mig väger tyngre än alla lagrum i den legendariska blå boken, är något jag ärvt av mina kära morfar. Högsta vinsten om ni frågar mig.

och med mina nyss nämnda passioner förstår ni säkert hur otroligt ärad och glad jag känner mig över att få vara den som är redaktör för Bihanget 15/16. Juridik och skrift, allt i ett, vad mer kan man önska sig? Det är med stolthet över både mig själv, men framförallt över mitt eminenta utskott, som jag bildligt talat överräcker denna tidning till dig. Här får du en inblick i hur det är att jobba som jurist på ett av världens största företag, du får lära känna läraren Emil Elgebrant bättre och du får tips på hur du förbättrar din studieteknik, bara för att nämna något! Jag själv ska nappa åt mig ett exemplar och bege mig hem till min förfader. Morfar, den här tidningen är till dig. Med förhoppning om trevlig läsning, Olivia Dagerstig Redaktör

BIHANGETS REDAKTION 15/16

RICHARD LULEK SKRIBENT

EMMA CAUSEVIC SKRIBENT

FRED BERGSTRÖM SKRIBENT

REBECKA ANDRAEY SKRIBENT

KALENDARIUM 26/10 HÖSTPUB 26/11 SAMARBETSPUB 30/11 JULPUB 30/11 RELEASE BIHANGET 2/12 INFO JUR6-ANSÖKAN 12/12 JULSITTNING 12/1 DEADLINE JUR6-ANSÖKAN 12/1 OPEN MIC 19/3 VOLLEYBOLLTURNERING 19/3 SPORTGALAN 23/3 JURODAY 16/4 HERRSITTNING

19-23/4 EUROPARESAN 14/5 DAMSITTNING ?/5 FULSITTNING

ORDFÖRANDE HAR ORDET ALEXANDER WALLIN GER EN LÄGESRAPPORT

et lackar mot jul. Det är ett uttryck som min gamla musiklärare brukade använda vid denna tid på året. Jag har alltid blivit väldigt glad när jag hört någon ta de orden i sin mun. Antagligen för att jag alltid uppskattat julen som högtid, men speciellt på grund av allt det som jag associerar med den: nära familj och släkt, god mat, ledighet samt en känsla av lugn. Det är även någonting extra med att se fram emot den nu när man snart klarat sig igenom en lång och prövande hösttermin på Linköpings universitet.

i i den affärsjuridiska föreningens styrelse har nu hunnit bli lite varma i kläderna. Det tar ett tag att bli det för denna typ av uppdrag då det är en hel del som ska hända under en kort tid i början. Vi i styrelsen ska lära känna varandra och våra poster. Utskottsmedlemmar skall tillsättas och här vill jag passa på att tacka alla årets sökande som gjort att vi än en gång kunnat fylla alla utskott med engagerade och duktiga studenter. Ni som tyvärr inte fick någon plats i år vill jag hälsa att även ert visade engagemang värmer och jag hoppas innerligt att ni söker igen, både till utskott samt styrelse!

tveckling och att inte nöja sig med hur någonting varit förut (allt kan alltid bli bättre) är någonting som jag tycker genomsyrar årets styrelse och jag känner mig väldigt privilegierad att få vara ordförande detta år med så många fantastiska människor i styrelsen. Vi jobbar hela tiden hårt och gör vårt yttersta för att förvalta er medlemmars förtroende och det hoppas jag märks och kommer märkas under bl.a. alla våra aktiviteter, utskick och samarbeten. Vi kommer ha högsta växeln i ända fram i mål men man ska ju inte sticka under stolen att det ska bli skönt med lite ledighet snart, det lackar ju ändå mot jul.

rets diplomering ägde rum den 10 oktober och blev en fantastiskt lyckad tillställning. Under ceremonin på dagen i C1 bjöds det på musikunderhållning, tal från riksdagsledamot, samt ordförande i konstitutionsutskottet, Andreas Norlén, professor Jan Kellgren, diplomand Kalle Engström, några väl valda ord från undertecknad själv samt självklart från vår programansvarige och, dagen till ära, konferencier Johannes Lerm. De i år rekordmånga diplomanderna fick också lägga vantarna på sina hett eftertraktade masterbrev som bevis på sin avklarade utbildning. På kvällen hölls sedan en högtidlig bankett på Scandic Linköping City där det bjöds på god mat och dryck, mycket sång samt gyckel och tal. Ett stort tack går ut till min styrelse och till er från ettan som imponerande nog ställde upp denna dag, dagen efter overallsinvigningen. Detta är verkligen en upplevelse att se fram emot och jag väljer att lyfta fram den då jag hoppas det kan ge lite extra energi och motivation när det känns som tuffast i höstmörkret.

Din framtid börjar här!

Som revisorer, skatte- och affärsrådgivare till 60 000 kunder har vi många spännande uppdragsgivare. Vi har lovat dem att skapa det värde de behöver för att nå sina affärsmål eller förverkliga sina visioner. Vi vet att den processen är beroende av arbetsglädje, kunskap, balans i livet, mångfald, nytänkande och förmåga att ge människor möjlighet att utvecklas till sin fulla potential. PwC är en av Sveriges mest attraktiva arbetsgivare. Därför satsar vi stora resurser på våra medarbetare, allt från coachning och kompetensutveckling till möjligheter att göra internationell karriär och bli ledare. Bli en av oss! Ta reda på mer om dina möjilgheter på vår webbplats. www.pwc.se/student

© 2014 PricewaterhouseCoopers i Sverige AB. Att mångfaldiga innehållet helt eller delvis är förbjudet enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. Förbudet gäller varje form av mångfaldigande genom tryckning, kopiering etc.

DIPLOMERINGEN 2015

ördagen den 10 oktober 2015 var det äntligen dags. Slutstationen, målgången, diplomeringen, -kärt barn har många namn brukar det heta. 58 stycken före detta affärsjuridikstudenter samlades efter fem års studier för att en sista gång uppleva ett evenemang i ren studentanda. Det låg en förväntansfull stämning i luften när diplomanderna, tillsammans med nära och kära, tog plats i C1.

iplomeringsceremonin blev en fröjd, där de inspirerande talen avlöste varandra. Först ut var Johannes Lerm, affärsjuridikens fader, tätt följd av AJF:s ordförande Alexander Wallin och årets hederstalare jur. dr. Andreas Norlen. Efter utdelningen av de åtråvärda masterbreven var det docent Jan Kellgrens tur att tala, tätt följd av sista talaren; diplomand Kalle Engström. Det bjöds också på härliga musikframträdanden av

TOVE PALM Vad gör du idag? -Jag jobbar på PwC i Stockholm. Vad tar du med dig från dina 5 år på AJP/AJPEU? -Hur man argumenterar och löser problem. Hur känns det idag? -Det är kul att träffa alla och vara på campus återigen.

Foto: Joachim Gustafsson Josefine Hansson och Tobias Granlund. När ceremonin var över väntade först den traditionsenliga fotograferingen och sedan fanns det tid för mingel med snittar och bubbel.

är kvällen nalkades styrdes stegen mot Scandic Linköping City där en trerättersmiddag, och allt vad som hör en traditionsenlig finsittning till, väntade. Kvällens toastmasters var AJF:s ordförande Alexander Wallin och vice ordförande Ulrica Löv. Den akademiska damkören Linnea, fysioterapeuternas festeri Reflex samt affärsjuristernas egna mästeri Jur6 bjöd på ljuvliga gyckel och jur. dr. Anders Holm höll ett prima tal. När sittningen led mot sitt slut och diplomanderna fortsatte ut i natten tror i alla fall jag att de ansåg att detta var ett idealiskt slut på en minnesvärd tid som affärsjuridikstudent här på Linköpings universitet.

JESPER KÄCK Vad gör du idag? -Jag jobbar som skattejurist på Ernst & Young. Vad tar du med dig från dina 5 år på AJP/AJPEU? -Allt man lärt sig, jag har haft massor nytta av redovisning. Såklart alla vänner man fått också. Hur känns det idag? -Kul! Det roliga är att träffa alla och deras familjer.

JESSICA HALLVEDE Vad gör du idag? -Jag är trainee på Nordea i Stockholm. Vad tar du med dig från dina 5 år på AJP/AJPEU? -5 år är lång tid. Man har växt mycket, både personligt och juridiskt. Hur känns det idag? -Kul! Skönt att det är över, haha. Text & foto: Olivia Dagerstig

EMIL ELGEBRANT -ETT LÄRARPORTRÄTT

an skulle kunna säga att livet är som lagboken. Det kan ta sin tid att finna det vi verkligen söker. Men tillfredsställelsen när det bortomliggande uppenbarar sig och man vet att man väl hittat rätt, ingjuter känslan att man ”känner sig hemma” och att allt letande var värt det. Lite så skulle man kunna beskriva Emil Elgebrants väg från tanken till att bli ingenjör till att hamna hos oss på Linköpings universitet som universitetslektor. Det är strålande solsken och förhållandevis varmt ute för att vara oktober månad. Löven från träden har börjat skifta färg och faller successivt över campus alla gångar och passager. Innan jag går upp till Emil och hans kontor passar jag in i det sista på att njuta av solen och skissar klart på mina sista frågor. Jag känner mig till slut redo och går in. Emil och Bihanget; one-onone!

”Aldrig riktigt slutat skolan”

mil började arbeta här på Linköpings universitet år 2011, parallellt med att han var i slutfasen på sin doktorsavhandling som han skrev på Stockholms universitet, där han disputerade i civilrätt ett halvår efter att ha börjat sin anställning här. Men hur kom det sig att Emil hamnade i Linköping och vad var det som banade vägen för just juridiken i slutändan? Var det ett självklart val?

”Jag var 30 år när jag började plugga juridik på Stockholms universitet”, berättar Emil och fortsätter. ”Tanken från första början var att jag skulle bli ingenjör då både min pappa och bror är ingenjörer. Jag läste på tekniskt gymnasium och fick lära mig att räkna på kugghjul och olika Cremona verk osv”. Sådan fader sådan son, och ett naturligt val kan man tänka sig, men Emil kände under tiden på gymnasiet att han ville något annat. ”Jag kom på allt eftersom att ingenjörsyrket inte var något jag ville syssla med och började istället plugga praktisk filosofi på Lunds universitet efter gymnasiet”. Detta skulle endast pågå en kortare tid då Emil fick för sig att han ville bli konstnär och syssla med fotografering. Han började på folkhögskola, läste kurser inom konst och kom sedan in på en jättebra skola i New York. I ”the big apple” spenderades sedan ett år med intensiva fotostudier. Verkade det här vara det spår som skulle fullföljas? Emil berättar vidare. ”Efter att jag kom hem från New York upptäckte jag ganska snart att möjligheten att göra karriär inom fotobranschen var väldigt illa synkad med digitaliseringen av samhället och många fotografer hade svårt att livnära sig. Jag valde därför att börja plugga igen och började en vidareutbildning på konstakademin där jag sysslade med modern data- och videokonst.” Jag kan inte hjälpa att flika in frågan om det inte var tröttsamt att behöva gå tillbaka till skolbänken och börja om igen? ”Jag har alltid gillat skolan och att plugga, och på något sätt har jag väl heller aldrig riktigt slutat skolan”, svarar Emil, och menar att själva ”omstarten” aldrig varit något bekymmer. Vistelsen på konstakademin skulle inte heller visa sig långvarig. Emil hoppade av redan efter ett år, då han insåg att det inte verkade finnas tillräckligt med jobb inom denna bransch heller.

Istället började han att jobba med digitalgrafik på ett företag som sysslade med s.k. e-learning, utbildningar på nätet. ”Jag jobbade där som mellanchef ett antal år i slutet på 90-talet och tror att de flesta e-learning-företagen gick ganska dåligt i början av 2000-talet. Jag upptäckte därmed att jag ville ha lite mer av en traditionell utbildning och verkligen bli ”vuxen”. Jag funderade noga på var det var jag var sugen på och valde mellan läkare, psykolog och jurist. Valet föll på det sistnämnda och det är där jag nu har stannat.”

”Att bli jurist var inget som var självklart från början”

fter att Emil tagit sin juristexamen erhöll han ett stipendium för att skriva en ansökan till att bli doktorand i Stockholm, vilket så också skedde. Han doktorerade i civilrätt och skatterätt och fick sin doktorstitel inom området civilrätt. ”Att bli jurist var inget som var självklart från början, men när jag väl kom in i det vid 30 års ålder så är det nog det absolut roligaste och mest utmanande jag sysslat med”, säger Emil. Han lämnar ändå dörren på glänt för att i framtiden kanske börja jobba med annat. ”Jag skulle absolut kunna se mig jobba med annat än juridiken, men den har liksom fått mig att stanna kvar och jag känner mig aldrig understimulerad med det, varken inom undervisning eller forskning. Planen är ändå att stanna.” När är det man stöter på Emil under utbildningen då? Emil undervisar främst i kursen kredit- och obeståndsrätt som läses under termin sju och som handledare under masteruppsatsen, alltså på masterprogrammet. För våra nya studenter i årskurs 1 så kommer dessa även att stöta på Emil i avtalsrätten under termin två. Att Emil undervisar i kredit- och obeståndsrätt är inte annat än naturligt då han disputerade i ämnet obeståndsrätt när han skrev sin doktorsavhandling på Stockholms universitet.

tt Emil hamnade i Linköping förklaras enklast med att han sökte vederbörande tjänst när tillfället väl presenterade sig. Vidare berättar han att om det inte hade blivit Linköping så hade han med all förmodan hittat en tjänst på något annat lärarsäte i landet. Om så hade varit fallet är chansen stor att det hade blivit på ett universitet med det klassiska juristprogrammet och inte de affärsjuridiska programmen. Det nyss sagda leder mig att ställa frågan hur Emil ser på skillnaden mellan vår utbildning och juristprogrammet? ”Det jag tycker är bra med vårat program är att man frigjort tid för att kunna gå mer på djupet i många kurser. Ta kredit- och obeståndsrätten som exempel, där går man väldigt djupt i juridiken, kanske till och med djupare än vad man gör på andra lärosäten, vilket jag tycker är väldigt kul”, säger Emil och fortsätter. ”En annan sak som jag uppfattar är att studenterna på de affärsjuridiska programmen både har ett större intresse och mer kunskap om ekonomiska förutsättningar, likaså gällande konsekvenser utav rättsliga regler, vilket jag tycker är en mycket bra men också en unik del utav vår utbildning. På det sättet kan man också forma utbildningen efter ett sådant perspektiv och i viss mån komma in på ett helt annat djup”.

Att undervisa i sig tycker Emil är jätteroligt och något han ständigt strävar efter att förbättra, då han menar att detta är något man aldrig kan bli riktigt fullärd i. ”Det jag själv tycker är viktigt och också tycker om är att förklara saker på flera olika sätt. Man kan allt som oftast förklara samma problembild på flera olika sätt och jag tror att människor lär sig utifrån olika sätt att ta emot information. Vissa gillar det abstrakta och vissa vill ha det uppmålat mer konkret och med tydliga exempel och jag försöker nog få med båda, för det praktiska är inte praktiskt genomförbart om det inte har någon teoretisk förankring och likaledes tvärtom. Så varför inte förklara utifrån båda perspektiven?”, förklarar Emil.

”…vi har att göra”

r dagen slut för Emil runt lunch efter att ha avslutat dagens föreläsning? Knappast. När han inte föreläser så forskar han och är även forskningsutbildningsansvarig på universitetet för de nya doktoranderna inom juridik. Forskningen sker i många fall i nära samverkan med både Örebro och Karlstad universitet, där ärenden som att söka forskningspengar, genomföra olika seminarier, olika projekt eller skriva någonting ihop ofta är förekommande. I övrigt när det gäller rättsvetenskaplig forskning påpekar Emil att forskning, av tradition och av ämnets nödvändighet, präglas av mycket ensamarbete när man exempelvis skriver en bok, vilket faktiskt är vad Emil gör just när jag träffar honom. ”Både forskning och undervisning är mer än ett heltidsarbete så vi har att göra”, säger Emil och skrattar till. En fördel med att han forskar i det ämne han också undervisar i är att han kan kombinera detta och göra sin undervisning till viss mån forskningsbaserad och utvecklar detta. ”I kredit- och obeståndsrätten är det en hel del seminarier som varit helt och hållet forskningsbaserade, där områden som varit väldigt oklara med viss praxis diskuterats med studenterna och dessa har varit

jätteintressanta.” Jag frågar Emil om det finns något tydligt mål med hans forskning och han svarar. ”Jag ser mitt jobb som ett sätt att erbjuda möjliga förklaringsmodeller till hur saker fungerar, för det är ganska spretigt med hur man ska förklara vissa företeelser. Inte tekniskt, men rent juridiskt och i den förklaringen tror jag implicit att det ligger en lösning i det hela. Min forskning kan man säga går ut på att kartlägga, och som tidigare nämnts erbjuda, rimliga förklaringsmodeller till hur man kan förklara olika nya fenomenen, där målgruppen blir både lagstiftare och tillämpare. Det är inte nödvändigtvis så att vi behöver ny lagstiftning på området, det kan lika gärna bli så att man går domstolsvägen och bygger upp en praxis kring ämnet och därmed får dessa problem lösta, för där är vi inte idag”, avslutar Emil. Emil betonar vikten av att ta studierna på allvar om man eftersträvar att bli en tung pjäs i det stundande arbetslivet, men tycker absolut att man ska passa på att engagera sig under studenttiden i någon utsträckning. Emil själv har kanske inte någon större erfarenhet av sådant från sin studietid då han var ensamstående med barn hemma och kunde därför inte träffas på kvällarna. Emils engagemang blev istället hans tid som doktorand där han var med i olika utskott för att lära sig hur universitetet fungerar vilket han tyckte var otroligt värdefullt. ”Gör det så länge det inte inkräktar på studierna bara”, säger Emil skämtsamt men understryker ändå lugnt, men allvarligt, att han tror man ångrar sådan aktivitet utanför studierna om dessa i slutändan tar stryk. ”Men har man tid och möjlighet -kör!” Text & foto: Fred Bergström

Namn: Emil Elgebrant Ålder: 46 år Bor: I Stockholm Utbildning: Juristexamen från Stockholms universitet Favoritlag: 1 kap. 5 § Handelsbalken; ”Säljer man tvem ett; gälde skadan åter, (och böte tio daler) och den behålle godset, som först köpte”. Tips till studenten: Jag lär mig bäst genom att hitta på egna exempel av allt som jag läser och försöker då koppla på teorin i praktiken när jag exempelvis befinner mig i vardagliga situationer. Mitt tips är att studenten kan prova att göra detsamma och se om det fungerar.

FÖRENINGSGUIDE Har du frågor och tankar kring programmet men vet inte vart du ska vända dig? Låter kårer, sektioner och utskott som grekiska i dina öron? Lugn bara, Bihanget reder ut begreppen och klargör vad som berör just dig.

ÅR: En studentkår är en intresseorganisation på en högskola eller universitet, vars uppgift är att bevaka och delta i planering av utbildning, hantera studiesociala frågor och anordna sociala tillställningar för studenterna. Mer konkret kan sägas att det är kåren som hjälper till att utforma kurser, det är kåren som lagar den där trasiga dörren till föreläsningssalen och det är kåren som hjälper till att anordna N0lle-P. På Linköpings universitet finns tre kårer, vilken man tillhör beror på om man läser på den medicinska fakulteten, den filosofiska fakulteten eller den tekniska fakulteten. Vilken kår tillhör jag? StuFF, www.stuff.liu.se

EKTION: Till sin hjälp har varje kår ett antal sektioner under sig. Dessa är ännu mer nischade och representerar oftast de olika programmen, samt de fristående kurser som kan kopplas till nyss nämnda program. Varje sektion fokuserar primärt och näst intill endast på det program den representerar. Den centrala frågan är alltid hur man kan förbättra programmet. Vilken sektion tillhör jag? AJF, www.ajf.nu

TSKOTT: Inom varje sektion finns oftast ytterligare en ännu mer nischad nivå, där finns de så kallade utskotten. Utskotten ägnar sig endast åt ett speciellt område och hur man kan förbättra detta. Inom varje utskott finns en ordförande som styr utskottet och oftast en eller flera utskottsmedlemmar. Varje utskottsordförande har också en plats i sektionsstyrelsen. Vilka utskott finns inom AJF? Evenemangsutskottet, Näringslivsutskottet, Utbildningsutskottet, Jurodaygruppen, IT/Tryckutskottet, Alumniutskottet och redaktionen för Bihanget. Även ett sektionsöverskridande utskott finns, kallat Kollektiveriet.

ÄSTERI: Under sektionen finns oftast också ett fadderi och ett festeri, eller ett mästeri. Ett mästeri är ett kombinerat fadderi och festeri. Dessa verkar under sektionen men är mer fristående i jämförelse med övriga utskott. Ett mästeri ansvarar för att ordna aktiviteter och festligheter för studenterna. De fungerar också ofta som ”ansiktet utåt” för programmet vid sociala tillställningar. Vilka är affärsjuristernas mästeri? Jur6, www.jur6.se

ÖRENINGAR: På Linköpings universitet finns otaliga föreningar med lika många inriktningar. Dessa föreningar är självständiga och tar endast medlemmarnas intressen i beaktande. Vilka föreningar är relevanta ur juridisk synvinkel? Juristgruppen, ELSA och Linköpingsjuristerna

Text: Olivia Dagerstig

JUR6 HAR ORDET

CHEF CLARA SIÖNÄS GER EN LÄGESRAPPORT

Hej allihopa! Jur6 hoppas att ni alla mår bra och fortfarande trivs på programmet! Även om N0lle-P och Sensation White redan är över finns det fortfarande en hel del roliga event kvar som vi i Jur6 vill dela med er, våra programkamrater! Det kommer vara allt från open mic-kväll, till sittningar, till sportyra! Vi hoppas ni kommer vara lika taggade för det här halvåret som ni varit för det som precis varit –det kommer vi vara! Se därför till att vara på alerten när datum som vi nämnt i kalendariet närmar sig, för att säkra just DIN plats på sittningar och andra överraskningar! Vi vill också passa på att påminna er alla om att kontakta oss om ni har några frågor eller funderingar som ni tror vi kan besvara! Kärleksfulla hälsningar, Jur6 15/16 Genom Clara Siönäs Chef Jur6 15/16 Affärsjuridiska föreningen

EN DAG PÅ KONTORET Bihanget möter Coca-Colas jurist Robert Lulek

Coca-Cola hamnade 2015 på 4:e plats på Forbes lista över världens mest värdefulla varumärken, med en värdering av varumärket på 476 miljarder kronor. Vad gör man som jurist på ett av världens största företag? Hur ser vägen ut till denna position? Hur ser en vanlig dag ut? Jag sätter mig ner på min plats på tåget som ska ta mig till Stockholm. Tankarna går runt i huvudet på mig, vad ska jag fråga, vad vill jag veta, vad vet jag sedan tidigare? Till saken hör att den jag åker för att träffa är min farbror som jag många gånger tidigare pratat om vad han jobbar med, hur det är att jobba på ett företag som Coca-Cola och ifall man får gratis Coke med sig hem. Så det känns konstigt att denna gång besöka honom med konkreta frågor som ska sättas i tryck. Jag funderar över hur jag på bästa sätt ska komma runt att jag känner Robert och även känner till delar om vad hans jobb innebär. Jag bestämmer mig för att jag måste försöka tänka bort allt jag redan vet och börja om från början, så första frågan jag skriver ner på mitt tomma block är; Vem är du och vad jobbar du med? -Robert Lulek är mitt namn och jag är 47 år gammal. Jag jobbar som ensam jurist för Coca-Cola Enterprises Sverige och Norge, två bolag som tillsammans omsätter cirka 8 miljarder kronor. Utöver det sitter jag i ledningsgrupperna för det svenska och norska bolaget och dessutom sitter jag i styrelsen för de ovan nämnda bolagen. Robert började sina studier vid Uppsala universitet efter en helomvändning från det naturvetenskapliga programmet i gymnasiet, bl a efter upptäckten att han hade en fallenhet för att ta till sig information från skriven text. Robert läste tre år på juristlinjen vid Uppsala universitet innan han fick chansen att som en av tio åka till USA på ett utbytesstipendium, närmare bestämt till Minnesota Law School i Minneapolis. Där spenderade han en termin för att sedan återvända till Uppsala för att slutföra sin utbildning och erhålla en jur. kand. Därefter tog Robert ännu en vända utomlands, denna gång till Bremen i Tyskland för att läsa en Master i EU-rätt med syfte att toppa studierna. Hur såg möjligheterna ut när du kom tillbaka från studierna i Tyskland? Fanns det någon tydlig väg du ville gå? -Kulturen på den tiden var att mer eller mindre alla strävade efter notarietjänstgöring och ju närmare Stockholm desto bättre. Först och främst var det ju bara 30-40% av alla som fick sitta ting och sedan delades man upp och de bästa valde i pricip alltid Stockholm och söderut i landet och de andra hamnade t ex uppe i Norrland. De som var ”bäst” valde ofta Södra Roslags tingsrätt, då hade man spetsat alla tentor och desstom t ex jobbat som amanuens under studietiden, det öppnade en väg rakt in på byråer som Mannheimer Swartling och Vinge. Själv satt jag mina två år i Karlstad, inte världsklass men helt okej. Resan från notarietjänsten till Coca-Cola började som för de flesta med jobbsökande bland advokatbyråerna i Stockholm. Robert fick efter lite letande ett jobb på en firma mitt på Östermalm med cirka 50 jurister. ”Det var kanske inte en av de allra största eller ”finaste” byråerna i Stockholm, men i skiktet precis där under.” Efter knappt tre års arbete på byrån, precis när han skulle växla upp och söka in till advokatsamfundet, blev han headhuntad till Tele2. Där blev han kallad till en intervju dagen efter en tyngre julfest. Det till trots klarade Robert intervjun galant och fick i princip jobbet på plats. På Tele2 jobbade Robert som jurist i ett team, vilket passade honom utmärkt eftersom familjen nyligen hade fått två barn. Att jobba 09-20 varje dag, som på byrån, funkade inte så väl med tanke på barnfamiljslivet. Han tänkte också att det skulle vara kul att få prova på jobbet som bolagsjurist. Dessutom var det enligt honom kul att komma in i ett bolag ägt av Jan Stenbeck. “Det fanns ett driv och en kämparanda som genomsyrade bolaget”. Robert hade jobbat på Tele2 i sex år när han via omvägar i branschen fick höra att juristen på Coca-Cola skulle

byta jobb. Han blev uppmuntrad av en juristbekant att söka jobbet och tänkte att det skulle han göra. -Jag ringde till finanschefen på Coca-Cola och sa; du vet inte vem jag är men jag är superintresserad av tjänsten som chefsjurist! Jag beskrev de senaste femton åren av mitt studie- och yrkesliv och han sa att det lät jättebra men att det sköttes av en rekryteringsfirma. Jag ringde upp dem också och efter många turer fick jag jobbet i februari 2007. Hur kändes det att gå från Tele2 till Coca-Cola? -Att gå från Tele2 som jurist i ett juristeam till att vara ensam ansvarig jurist för både Sverige och Norge, sitta i ledningsgrupperna för svenska och norska bolaget och sitta i styrelsen för båda bolagen kan beskrivas som att det blev väldigt mycket mer ansvar! Vad jobbar du mer bestämt med dagligen? -Jag får i princip göra allt, det enda som jag inte rör regelmässigt är arbetsrätt där vi använder vi oss av vår arbetsgivarorganisations specialisthjälp. De stora bitarna är den bolagsrättsliga hanteringen av våra bolag i Sverige & Norge, våra kundavtal exempelvis med ICA, Coop m fl. ICA är vår största kund och här handlar avtalen/affären om hundratals miljoner. Jag hanterar också större hotell-/restaurangavtal, avtal med större cafékedjor mm. Alla avtal behöver dock inte kollas, väldigt mycket är standard då vi oftast på ett enkelt sätt kan tillämpa våra standardvillkor. Fast med de stora kunderna förhandlas alltid avtalen, ofta på kundens avtalsmallar som vi får förhandla om och justera. Jag sköter även vissa bitar på inköpssidan, även fast jag i huvudsak inte är ansvarig för inköpsdelen. De har en egen avdelning som sitter centralt i Europa. Exempelvis om vi ska köpa socker ska en jurist i t ex Belgien sköta det, men eftersom dessa affärer ofta sker lokalt så blir det ibland så att jag loopas in eftersom avtalen/delar av avtalen kan vara på svenska. Det jag inte heller aktivt håller på med är varumärkesrätt. Jag jobbar nämligen på Coca-Cola Enterprises, tillverkaren och säljaren av våra drycker, medan The Coca-Cola Company äger varumärken och säljer koncentrat. Så när jag stöter på varumärkesfrågor tipsar jag juristen på Coca-Cola Company i Köpenhamn. Vi jobbar tätt med varandra men rent faktiskt så är inte varumäkesfrågor mitt egentliga ansvar. Utöver det rena juristjobbet så deltar jag i ledningsgruppsarbetet som inte alltid har så mycket att göra med juridik. Hur ser en vanlig dag ut på jobbet för dig? -Jag kommer in till kontoret i Jordbro, söder om Stockholm, vid halv nio/nio ungefär beroende på trafik, sedan är det möten och arbete genom dagen. Jag försöker oftast vara hemma så att vi i familjen kan äta tillsammans vid sex. Sedan kan det vara arbete med mail etc. På kvällen och vid behov kan det även vara någon telefonkonferens på kvällstid. Det blir en balansgång. De dagar jag reser utomlands, vilket är ofta, är jag helt borta från familjen så när jag är hemma ser jag till att komma hem i tid så jag kan hjälpa till i hushållet. Att tillägga är att jag oftast är en dag i veckan på kontoret i Oslo. Då åker jag till Arlanda vid fyra/fem på morgonen för att vara på kontoret där runt åtta och sköta verksamheten på plats. Utöver det har jag väldigt många resor i jobbet, vanligast är Bryssel, London, Paris och olika städer i Norge, men även runt om hela världen, bl a till Atlanta, USA som är ”hemmet” för Coca-Cola. Hur ser samarbetet ut mellan de olika länderna? -Vi jobbar i juristteam på ca 30 jurister som täcker Belgien, Holland, Luxemburg, Storbritannien, Frankrike, Sverige och Norge. Vi jobbar tillsammans i projekt, vi sitter i arbetsgrupper och samlar t ex in information angående rättsläget i de olika länderna. Om något inte fungerar i två länder är det kanske inte värt att göra det. Där sitter jag som chef för två sådana arbetsgrupper. Juridik är dock väldigt ofta lokalt, jag kan inte göra belgarens jobb och han kan inte göra mitt, men det är också det som gör det roligt – vi har alla våra ”areas of expertise”.

Hur fritt arbete kan man ha i ett så stort företag som Coca-Cola? -Till att börja med ska allt vara enligt gällande rätt i det land man är verksam i. Det går inte att försöka smita undan detta grundläggande krav, vi är ett för känt varumärke som ständigt granskas. Jag tycker dock att vi har stor möjlighet att agera självständigt, det viktigaste är att allt blir rätt vilket ger oss rätten att agera som vi anser passa bäst eftersom vi är experter på vårt geografiska område. Vad är det vanligaste problemet du stöter på i arbetet? -Jag måste nog säga konkurrensrätt för det jobbar jag med varje dag. Coca-Cola har en välförtjänt stor marknadsandel beroende på hur man räknar. Om en kollega på säljavdelningen säger; jag skulle vilja sälja produkten x, går det då att göra så att kunden också måste köpa produkten y som vi säljer mindre av? Problemet är att det är en gråzon vad som är okej och vad som inte är okej, man får gå väldigt mycket på erfarenhet, riskavvägning och till och med magkänsla från fall till fall.

Hur ser du på framtiden för jurister? -Jag tror att den bara blir ljusare och ljusare, eftersom att samhället och livet i stort blir mer och mer komplicerat. Jag tror att vi svenskar, både privatpersoner och företag, använder juristtjänster i mycket mindre mån än i många andra länder. Väldigt många hyggligt stora företag som har relativt hög omsättning har inte en jurist på plats i dagsläget utan man ringer en byrå någon gång då och då när det är viktigt och i övrigt kör man lite på ”känsla”. Detta kan såklart leda till en rätt svajig process med risk att det kan gå riktigt illa i värsta fall. Traditionellt sett är jurister i sig inte bra på ekonomi så jag tror att en blandning av att utbilda sig i både ekonomi och juridik kan ge ett försprång på marknaden. Juridik måste i princip alltid sättas i ett ekonomiskt sammanhang för att fylla sitt korrekta syfte i affärsvärlden –detta får man aldrig glömma.

Text: Richard Lulek Foto: Privat

Hur ser ni på rättegång eller förlikning? -Vi försöker i möjligaste mån att lösa allt innan en formell process startas. Jag har inte varit i domstol sedan jag började på Coca-Cola. Målet är att göra rätt från början så det aldrig uppstår problem, men om det någon gång strular till sig löser vi det utanför rätten. Oftast är det partners som vi jobbar mycket med, då går det inte att sitta i en rättssal och bråka, det blir bara onödiga kostnader och tidsutdäkt. Jag tycker att det svenska rättssystemet fungear väl men rättsprocesser tenderar ofta att bli väldigt långdragna och det måste verkligen mycket till innan jag skulle värdera att ta en fråga ”hela vägen”. Om du hade jämfört ditt jobb på Coca-Cola med ditt jobb på Tele2, hur skulle du beskriva skillnaderna? -Stor skillnad skulle jag säga, Tele2 var, då jag var där, den lilla utmanaren mot jätten Telia, medan Coca-Cola i mångt och mycket är motsvarigheten till Telia. Man skulle kunna säga att allt är i princip tvärtom. På Tele2 var ett av målen att utmana monopolet, vi jobbade med vågade marknadsföringskampanjer som vi ibland innerst inne kände på oss att vi skulle kunna ”åka dit för”. T ex en gång drog vi till med en reklamkampanj med en anspelning på ett välkänt läkemedel på stortavlor och det tog inte mer än någon dag innan juristen på det stora läkemedelsbolaget ringde upp och frågade vad tusan vi höll på med. Då svarar man bara att det måste jag kolla upp och väntar någon dag för att sedan ringa tillbaka och säga att vi ska ta ner dem så fort som möjligt, d v s inom några dagar, och då har man ju fått fram sitt budskap. Den typen av gerillaoperationer skulle aldrig gå att göra med Coca-Cola. Lite tråkigt men man kan inte ha allt! När känner du att du behöver hjälp utifrån och använder du dig av byråer? -Jag gör det till tre saker! För det första när jag själv inte hinner med uppgiften, för det andra när det är för komplicerat för mig, d v s jag har inte den kompetens som krävs, och för det tredje när det är politiskt laddat och jag måste ha gott stöd för min uppfattning. I Norge behöver jag använda externa jurister lite oftare än i Sverige då det är lite annorlunda juridik där så jag vill ibland vara extra säker och få min åsikt bekräftad innan jag handlar. Känns det aldrig övermäktigt att jobba för ett stort företag med så många anställda? -Jo ibland kan det kännas lite övermäktigt att tänka att man ska få ut rätt information/rådgivning till och representera över 1 000 kollegor i Sverige och Norge på ett bra sätt. Acceptansen för fel är låg. Men så länge man benar ut frågorna i sina beståndsdelar och jobbar metodiskt så har det alltid löst sig, hoppas det fortsätter så... Gå vidare i karriären eller nästa steg inom Coca-Cola? -Just nu är jag väldigt nöjd med själva jobbet och det ansvar som jag har. Det jag dock skulle vilja är att ta ett kliv upp inom mitt företag och på juristsidan ta över chefsskapet för det vi kallar ”Northern Europe Business Unit”. Det skulle innebära att man adderade Belgien, Holland och Luxemburg till mitt ansvar. Det skulle passa mig bra och kännas som ett spännande och realistiskt nästa steg.

Bli medlem i den affärsjuridiska föreningen!

AJF är sektionen för juridikstuderande som antingen studerar vid de Affärsjuridiska programmen eller läser fristående kurser inom ämnet affärsrätt vid Linköpings universitet.

Vad innebär det att vara medlem i AJF?

§ Rabatt på sittningar & gratis fulsittning under vårterminen. § Du får delta i evenemang så som gästföreläsningar, företagsbesök & mingelkvällar. § Helårsmedlem får förtur till Europaresan och som medlem får man resan subventionerad. § Möjlighet att skugga en alumn under en arbetsdag. § Du får vara med och påverka genom din rösträtt på AJF:s bolagsstämmor.

Hur blir man medlem?

120 kr/helår eller 80 kr/termin Inbetalning sker till PlusGiro-konto 423 13 51-0. Märk din betalning med förnamn, efternamn & personnummer.

FÖRBERED DIG FÖR YRKESLIVET ANVÄN D OS S — D E T LE DAN D E AK AD E M I K E R FÖ R B U N D E T E X P E R T E R PÅ J U S T D I N K A R R I Ä R

U TÖ K A D I T T N ÄT V E R K

Vi finns till för dig som är jurist, ekonom, systemvetare, personalvetare, kommunikatör och samhällsvetare.

Luncha med yrkesverksamma, besök företag och organisationer samt få en mentor.

OPTIMERA DINA MÖJLIGHETER

FÖR HEL A K ARRIÄREN

Använd våra karriärsamtal, cv-granskning, lönestatistik och intervjuträning.

Få stöd och inspiration från student till anställd, chef, egenföretagare eller kollega och oavsett inom vilken bransch du jobbar.

FÖ R DJ U PA D I G PÅ J U S E K . S E /STU D E NT B LI M ED LE

100 kr FÖ R H EL A ST U D IE TI D EN

Vad är ELSA? ELSA är Europas största förening för juridikstudenter. Föreningen finns i fyrtiotvå länder där det är indelat i mindre lokalgrupper i olika städer. I Sverige finns ELSA på sju olika platser; Göteborg, Lund, Linköping, Stockholm, Umeå, Uppsala och Örebro. ELSA arbetar främst med att anordna events, seminarier, föreläsningar, studiebesök, resor samt praktikplatser för sina medlemmar. Vissa aktiviteter som anordnas är till för att umgås och vissa är mer på ”allvar” och utbildningsrelaterade. Bihanget har träffat Catrine och Erik från ELSA Linköping för att få en inblick i föreningens arbete. Varför ska man gå med i ELSA? “Man bör gå med i föreningen för att man som medlem får ta del av så mycket. Man får ta del av aktiviteter som sker på plats, men också internationella aktiviteter som man får söka till. Man kan bli erbjuden praktikplaster runt om i Europa, man kan ansöka till Summer/Winter Lawschool och gå på olika tillställningar. Det är alltid något som händer”, förklarar Catrine. “Man får delta i konferenser och andra större evenemang som ELSA Sweden anordnar. Dessa evenemang har lokalgrupperna inte möjlighet att anordna på egen hand.” Vad har era poster för uppgifter? Catrines post heter Academic Activities och hennes främsta uppgift är att anordna aktiviteter där medlemmarna är delaktiga. Eriks post heter Seminares & Conferences och hans huvudsakliga uppdrag är att bjuda in föreläsare. Förenklat kan man säga att Catrine anordnar aktiviteter där medlemmarna är aktiva och exempelvis får delta i diskussioner, och Erik anordnar aktiviteter där medlemmarna är passiva och lyssnar. Båda är överens om att det är mycket ansvar som följer i samband med posterna och att mängden tid som läggs ner är stor. Det är först och främst styrelsemöte varje vecka. Man måste också kontakta de personer som ska föreläsa och de bolag, företag eller statliga förvaltningar/myndigheter man vill att föreningen ska besöka. Men trots tiden och arbetet som investeras av styrelsemedlemmarna påpekar båda att det är värt det i längden, och att man får ut mycket av att vara med i föreningen. ”När man är med i styrelsen knyter man kontakter”, berättar Catrine. Hon förklarar att man kan knyta kontakter även som medlem i ELSA, om man är intresserad. “Men som styrelsemedlem är kontakterna man formar oundvikliga”, menar hon. Erik berättar att det handlar om vad man vill göra och vad medlemmarna vill lyssna på. ”Man kan börja med att fråga sig själv, vad är jag intresserad av, och helt enkelt fortsätta där när man planerar en föreläsning” säger Catrine. ”Sedan bollar man självklart idéer med resterande styrelsemedlemmar, man diskuterar olika infallsvinklar och kollar så att föreläsningen helt enkelt är genomförbar”, fyller Erik i.

som studenterna som går tredje året läser. ”Skatteverket är en populär praktikplats och arbetsplats för nyutexaminerade affärsjurister. Därför ska det bli kul att träffa människor som gått samma eller liknande program som vi och höra vad de gör nu, vilka kurser de har haft mest nytta av, hur deras vardag ser ut i dagsläget och hur de har fått tillämpa sina kunskaper i praktiken”, säger Erik. “Vi har också haft en föreningsstämma där alla medlemmar har fått komma på ett årsmöte. Vi har träffat varandra, fikat tillsammans och medlemmarna har även fått möjlighet att komma med förslag på hur ELSA kan förbättras som förening”, berättar Catrine. ELSA hade nyligen även en föreläsning om ekonomisk familjerätt. Catrine menar att de hela tiden försöker hitta kopplingar till programmet vid föreläsningar och andra event. ”Alumner är viktiga för oss exempelvis, vi vill såklart ge våra medlemmar en bild om vad som väntar dem efter utbildningen. Erik och Catrine berättar också om helgen i Stockholm som styrelsemedlemmarna får delta i. Det eventet, även känt som NCM, håller på i tre dagar och här får alla Sveriges lokalgrupper en helg fylld med workshops, föreläsningar och seminarier. Delegations är något man kan ansöka till som ELSA-medlem. Som delegat får man åka till olika beslutande organ i Europa, sitta med på deras möten när de fattar beslut och observera hur arbetet går till. ELSA som förening brinner starkt för de mänskliga rättigheterna, det är kärnan i ELSA menar Catrine och Erik. ”Därför försöker vi förmedla de mänskliga rättigheterna i våra föreläsningar” säger Erik.

Vad får man som medlem utöver nämnda event? “Man utökar sitt nätverk och knyter nya kontakter. Det finns många olika områden att engagera sig inom som ELSA-medlem och ju mer engagerad och intresserad man är desto mer kontakter knyter man”, menar Catrine. Som medlem kan man även söka praktikplatser i andra länder. Alla Vad händer hos ELSA framöver? lokalgrupper runtom i världen samarbetar för att skapa praktikplatser åt “Den sjuttonde november har vi ett studiebesök på Skatteverket”, sä- studenter. Praktikplatserna sträcker sig mellan två och sjuttioåtta veckor. ger Catrine. Erik berättar att han ser fram emot studiebesöket just för Många studenter brukar söka praktikplatser i fyran eller femman när att de kommer få träffa studentanställda och prata med dem om deras man läser praktik och på så sätt kan tillgodogöra sig poäng. Men man arbete. De berättar att studiebesöket hänger ihop med kursen skatterätt kan söka praktikplats redan i ettan om man känner för det, eller åka mitt i en termin. ”Man kan se på det som en semester, åka till ett annat land, träffa nya människor, uppleva ny stad och kultur samtidigt som man får jobberfarenhet”, förklarar Catrine. Både Catrine och Erik är noga med att lyfta fram medlemmarna i ELSA samt resterande styrelsemedlemmar. ”Även om det är vi som planerar och ser till att alla event sker skulle det självklart inte gå utan stöd från övriga medlemmar”, säger Catrine. Erik berättar om de resterande styrelsemedlemmarna. ”Vi är totalt sju stycken i styrelsen. Det är jag och Catrine, samt en marknadsförare, Julia Pettersson, en kassör, Julia Folkesson , en praktikplats-ansvarig, Helena Liljenberg, en sekreterare, Matilda Sjövåg och en ordförande, Alexander Widén.” För att avsluta och sammanfatta ELSA berättar de att det är viktigt att lyfta fram att allt de anordnar för sina medlemmar handlar om att det ska vara spännande, intressant och framförallt roligt. ”Det handlar inte om att ha rätt eller fel, eller att visa upp sig, utan vi försöker att planera föreläsningarna på sådan nivå att alla kan förstå, oavsett om man nyligen påbörjat utbildningen eller snart ska ta sin master”, beskriver Catrine, och Erik instämmer. Text: Emma Causevic Foto: Olivia Dagerstig

EDWARD DE GEER -ETT ALUMNIPORTRÄTT

dward De Geer är 29 år gammal och kommer från Stockholm. Han studerade det affärsjuridiska programmet med ekonomisk inriktning vid Linköpings Universitet mellan år 2008 och 2013. Edward berättar att hans intresse för juridik och inriktningen på just affärsjuridik var det som lockade till Linköping. ”Jag visste att det var det jag ville jobba med”, säger han och påpekar att programmet verkligen lyckats med integrationen mellan juridik och ekonomi, något han har haft mycket nytta av efter utbildningen.

”Jag visste att det var det jag ville jobba med” Vid frågan om vad som var positivt och negativt med utbildningen svarar Edward att han är väldigt nöjd med den kunskap han fått genom utbildningen och att programmet ger relevant och konkurrenskraftig kompetens. Däremot finns det många arbetsgivare som inte har hört talas om utbildningen och vad den innehåller, menar han. Sin tid vid Linköpings universitet beskriver Edward som mycket trevlig och han upplevde det som en stimulerande miljö att lära sig i. Hans bästa minnen från studietiden kommer från tiden som festerist, då han fick möjligheten att lära känna en massa spännande människor som han har kontakt med än idag. Förutom att han var festerist vid sidan av studierna jobbade han deltid under nästan hela sin studietid, först på Skandiabanken och sen på Länsförsäkringar. Han spelade även innebandy på Campushallen och ett tag även gitarr i ett coverband som spelade på evenemang och fester. Han säger att arbetet tillförde balans till ett annars ganska diffust schema då han tvingades effektivisera sina självstudier.

Edward i sin intervju med The Scholar.1 Att läsa utomlands var enligt honom en av de bästa upplevelserna under hans studietid och det är något han rekommenderar alla att göra. Det innebar ett nytt perspektiv i hans juridikstudier och möjligheten att finslipa engelskan. Utöver studierna i Linköping och Boston studerar Edward idag också heltid på Stockholms universitet vid sidan av sitt arbete. Han får ut sin juristexamen i början av år 2016. Edward betonar också potentialen i en praktikplats. ”Praktiken är en ramp in i arbetslivet som ger ett ovärderligt försprång. Det ger arbetsgivarna en möjlighet att nästintill riskfritt prova om personer passar på deras arbetsplatser”, säger han.

”Masterutbildningen ger känslan av praktisk användbarhet”

ågot som många nyblivna studenter brottas med är att hitta en bra och effektiv studieteknik och därför ”Praktiken ger ett ovärderligt försprång” passade jag på att fråga vår alumn om studietips. Han menar att ju tidigare man hittar en studieteknik som fungdward spenderade en termin av sina masterstudier på erar effektivt för en själv desto bättre. För hans egna del Boston University i USA där han framförallt studera- fungerade omväxling bäst och han tyckte att det underlätde business law och criminal law. Studierna innefattade tade att studera vissa moment i grupp. Det är många kurinternationell rätt ur ett amerikanskt perspektiv, en överser som ska avklaras och tentor som ska sättas innan man blick av den amerikanska straffrätten och en kurs i kreakan ta ut sin master och vissa kurser har man mer nytta av tivt skrivande. Under sin studietid i Boston bodde Edward än andra, så jag passade på att fråga vilken kurs som var i en så kallad ”dorm” som är en form av studentboende. Edwards favorit. Edward känner att han har fått mest nytta Han rekommenderar folk som ska tillbringa studietid av masteruppsatsen då den har haft en direkt koppling till utomland att bo på detta sätt då det underlättar att skaffa hans nuvarande arbete. Han var tvungen att sätta sig in i vänner. Det som skiljer de amerikanska juridikstudierna alla grundläggande områden och han berättar även att det från de svenska är att man förväntas delta i varje moment. händer att han går in och kollar saker i uppsatsen än idag. ”Deltagande på lektioner och föreläsningar utgör en stor Han påpekar även att masterutbildningen var roligare att del av slutbetyget och du tvingas ha förkunskap inom om- läsa för att den är mer specialiserad. ”Masterutbildningen rådet när du väl kommer till klassrummet”, berättar 1 http://thescholar.se/2012/04/_middle/straffratt-i-boston/)

handlar om att tillämpa och fördjupa sina kunskaper från kandidatutbildningen, vilket ger känslan av någon slags praktisk användbarhet”, berättar han.

”Jag är precis där jag vill vara”

Någon gång i framtiden kan han tänka sig att arbeta utomlands en period, men för tillfället är han nöjd med sin position där han ser möjligheter att utvecklas och han har i dagsläget inga planer på att byta arbetsplats. Han berättar även att det gått bra för hans klasskamrater i arbetslivet. Finansinspektionen, Nordea, Cederquist, Carnegie och PwC är bara några exempel bland många arbetsgivare. Även fast studierna resulterade i drömjobbet kan man ibland längta tillbaka till livet på universitetet, berättar Edward. ”Det är en unik miljö och livssituation. Det är svårt att ha ett så pass enkelt och socialt liv när man väl lämnar campus”, berättar han.

”Hitta en bransch som håller på med något som du bryr dig om”

”Det är svårt att ha ett så enkelt och så pass socialt liv när man väl lämnar campus”

dward berättar att han alltid har brunnit för musik och under sina studier började han inse att drömmen var att få tillämpa sina juridiska kunskaper inom musikbranschen. Det hela började med spontanansökningar och resulterade i att han fick uppsatspraktik, praktik, sommarjobb, vikariat och till sist tillsvidareanställning på Sony Music. Edwards nuvarande tjänst är Business & Legal Affairs på Sony Music i Sverige. Hans arbete kretsar, som för många andra affärsjurister, runt avtal. Han är med och förhandlar, upprättar och administrerar avtal av många olika slag, både vad gäller det legala men delvis även de ekonomiska delarna. ”Det är mycket variation och en utmanande bredd i de olika avtalen”, berättar han. ”Jag är precis där jag vill vara. Jag har en fantastisk arbetsgivare i en bransch som är kreativ och spännande” påpekar han.

Som avslut passade jag på att fråga Edward om konkreta tips till nyutexaminerade affärsjurister varpå han svarade “hitta en bransch som håller på med något som du bryr dig om, skicka ut spontanansökningar och försök träffa så många potentiella arbetsgivare som möjligt”. Text: Emma Causevic Foto: Privat

Namn: Edward De Geer Ålder: 29 Kommer från: Stockholm Utbildning: Master i affärsjuridik År för påbörjade studier/avslutade studier: 20082013 Nuvarande tjänst: Sony Music/Business & Legal Affairs Intressen: Musik och film Tips till studenten: Läs en termin utomlands

Av Linköpingsjuristernas terminsrapport som utkom den 2 september 2015 kan man se att de haft fullt upp sedan vår intervju förra terminen. Med 22 klienter och 56 klientmöten kan man säga att de inte har legat på latsidan. Linköpingsjuristerna är nu inne på sin andra aktiva termin som rådgivare åt de utsatta i Linköping, så Bihanget stämde träff för att se hur allt har gått och hur de blivit bemötta. Hur har bemötandet varit från era samarbetspartners och lärare på skolan? -Alla har varit väldigt positiva och varit snabba med att vilja samarbeta med oss. Samarbetet med Stadsmissionen startades nästan på en gång och de var väldigt positivt inställda och hjälpsamma, där har vi våra rådgivningstillfällen. Vi har också fått mycket stöd från lärarkåren, framförallt Ingrid Arnesdotter, men även Bertil Wahlbom har hjälpt till med utbildningar i familjerätt och klientbemötande. Christer Grönevall ska inom kort undervisa i hyresrätt, och har erbjudit sig att hjälpa till att hitta en lokal i framtiden. Lokalen på Stadsmissionen är toppen och vi hade inte klarat oss utan den, men om vi ska kunna växa som förening kan egna lokaler vara en bra väg att gå. En viktig del av att det gått så bra är det stora intresset från media, Corren och Expressen har Hur har det gått från starten till idag? till exempel intervjuat oss. Det är framför allt Corren som har gjort att -Första dagen på Stadsmissionen satt vi där och var oroliga för att ingen skulle dyka upp, men vi fick in två fall redan då som vi fortfarande folk i Linköping vet om att vi finns och vad vi gör. arbetar med. Sedan dess har det rullat på i väldigt snabb takt. Vi hade 22 klienter förra terminen och denna termin har vi redan haft 17 klienter Hur har ni bemötts av de klienter ni hjälpt? -Vi kan börja med att alla har varit väldigt tacksamma för hjälpen. Vi och det har bara gått cirka två månader. Allt detta utan någon direkt arbetar väldigt hårt för att få ett förtroende från våra klienter. Det kan marknadsföring förutom de intervjuer som vi givit. vara en liten uppförsbacke ibland i och med att vi ”bara” är studenter, men det har gått fort när vi bevisat att vi lyssnar och vet vad vill håller Har ni haft några motgångar i ert arbete? -Vi skulle nog inte kalla det en motgång men det största problemet vi på med. Klienterna har sällan fått mer hjälp än att bli visade till vilka blanketter de ska fylla i innan de träffar oss, de har aldrig riktigt fått det behövt komma över är den stora skillnaden i att svara på tentafrågor och att jobba med riktiga människor, där man märker av vilka stora förklarat för sig vart man ska vända sig och hur man ska göra för att konsekvenser ett negativt utlämningsbesked kan medföra. När man lösa den situation de befinner sig i. ser människors liv påverkas kan man känna att man inte räcker till. Vi hjälper även till med anhörighetsansökningar på ett flyktingboende för Vad är den vanligaste frågan ni får hjälpa till med? ensamkommande pojkar, där ser man verkligen hur mycket hjälp som -Migrationsärenden skulle vi nog säga är de vanligaste. De kan vara lite svåra eftersom ingen av oss har läst migrationsrätt, men eftersom vi behövs. Dessa pojkar har ingen möjlighet lära sig det svenska rättssystepluggar juridik kan vi ändå oftast bena ut frågorna. Vi ska dock inom met och den process som krävs för att kunna hitta sin familj, så när man får veta att vårt arbete gör skillnad blir man varm i hela kroppen. Till exen snar framtid få en utbildning i juridisk rådgivning om frågor som empel fick Latipha Haidara och Hanna von Segebaden veta att en pojke rör asyl, familjeåterförening och svenskt medborgarskap i samarbete med Rådgivningsbyrån för asylsökande och flyktingar. Utöver det ovan de hjälpt ska få hit sin familj nu och få permanent uppehållstillstånd. nämnda får vi in mycket familjerättsliga frågor och likaså en viss del Vad har ni för förhoppningar om framtiden? hyresrättrelaterat. -Vi vill ständigt växa, egen lokal hoppas vi kunna ordna inom något år för att kunna nå ut till fler och kunna har fler möten. Vi vill även Hur ser ni på de utbildningar ni haft och de ni ska ha? fortsätta utbilda oss och utvecklas, så att vi kan ta på oss mer ansvar. Vi -Man skulle kunna säga att i år investerar vi stenhårt på utbildningar, planerar även att nå ut till olika behandlingshem för att kunna hjälpa till vi har redan haft ett par och fler är inplanerade. Första utbildningen på plats med problem. Vi vill även synas mer så att alla som behöver vår var med Stadsmissionen i hur man bemöter människor i kris. Bertil hjälp vet var vi finns och att vi finns. Problematiken där är ju att vi vill Wahlbom höll en föreläsning i familjerätt om hur man rent praktiskt jobbar med sådana ärenden. Bertil undervisade också i klientbemötan- synas utan att lägga ner för mycket pengar. de. Christer Grönevall ska, som vi sa tidigare, föreläsa om hyresrätt med oss. Sedan ska Orrenius & Cederberg gå igenom utlänningslagen Varför gick du med i Linköpingsjuristerna? Christina Åqvist: och hur man handlägger asylärenden. -Jag är samhällsintresserad i grunden, och tycker juridik är roligt, inte bara att plugga utan även att praktisera det. Det är coolt att få hjälpa till Hur långt följer ni med i processen? redan under studietiden, som en tjuvstart på arbetslivet. -Än så länge har vi följt alla våra fall så långt som det behövts. Det Latipha Haidara: är ju så väldigt olika från fall till fall, ibland handlar det bara om en överklagan medan det i andra fall kan handla om flera möten med so- -Alla ska vara lika inför lagen men i realiteten är det inte så. Om du inte cialtjänsten och hyresnämnden. Man kan säga att vi går så långt som vi behärskar språket, har kunskap om juridik eller saknar pengarna för att känner oss säkra på att vi gör nytta. När vi når den punkten att vi inte anlita en jurist så har inte alla samma förutsättningar. Det är vad som fått längre känner att vi räcker till, då är det dags att koppla in folk som har mig att söka Linköpingsjuristerna, för att kunna påverka den balansen. mer erfarenhet och kunskap i frågan. Vi samarbetar med en advokatbyText: Richard Lulek rå, dit kan vi hänvisa folk i de fall där vi inte kan hjälpa till längre. Foto: Privat

Man börjar se ett mönster. Det här ständiga nötandet vecka in och vecka ut, där otaliga timmar läggs ned med hopp om att man ska spika den där förbaskade tentan som stundar! Det kan verka både tröttsamt och ensidigt, men vi ska komma ihåg att det är utifrån detta vi utformar en stor del av vår teoretiska grund, för att sedermera bana vägen in i en stundande yrkeskarriär. Jag tror jag talar för de flesta när jag säger att när väl fritiden infinner sig så passar man på att njuta av den. Vissa gör det genom att festa och andra genom att bara vara. Några som dock inte ligger på latsidan på fritiden är Juristgruppen! Bihanget har träffat några av de noga utvalda studenterna från programmet som representerar Juristgruppen för en lägesrapport. Till att börja med, vilka är Juristgruppen och vad är det dem gör? Juristgruppen består av åtta studenter, varav sju av dem är aktiva och en av dem är på utlandstermin, från de affärsjuridiska programmen och erbjuder kostnadsfri juridisk rådgivning till bl.a. enskilda studenter, föreningar och studentdrivna företag här på Linköpings universitet. Juristgruppen är en ideell förening och har således inget vinstintresse i det dem gör och allt arbete utförs på medlemmarnas fritid. Ingen vila, ingen ro kan man tro. När vi sitter ned med fyra av medlemmarna i Juristgruppen kan vi knappt bärga oss att få reda på vad som har hänt sedan sist vi ¨Det har också varit en del uppdrag om personuppgifter som har varit ganska svårt och vissa andra uppdrag har handlat om sådant som vi träffades… överhuvudtaget inte har gått igenom på programmet, så man har behövt ”Till följd av stort fokus på att marknadsföra oss genom bl.a. Facebook gå utöver de kunskaperna vi har lärt oss och ta reda på mycket själv ”, säger Veronica, men hävdar att det är en utav de saker som gör jobbet har vi märkt att vi har fått in betydligt mer uppdrag”, berättar Moa Sigvardsson, ordförande och medlem sedan VT 2014, och jämför med inom Juristgruppen extra roligt. samma period från förra året. Moa berättar vidare att en annan plattform som varit nyttig för att kunna visa upp föreningen har varit genom InnovationskontorETT och under deras anordnade tävling ”Nest 48” tidigare i höstas, som fungerade likt ”Draknästet”. Därigenom har InnovationskontorETT kunnat skicka frågor till Juristgruppen åt studentföretag för att utreda och bedöma eventuella risker vid uppstarten av företag och vilken bolagsform som är att föredra. ”Under Nest 48 analyserade vi mest eventuella problem som skulle kunna uppstå, vilket är ett annat sätt att tänka på istället för att skriva ett avtal först och bemöta potentiella konsekvenser senare”, berättar Hanna Medelius, medlem sedan VT 2015, och belyser just vikten med proaktivitet hos en affärsjurist. ”Det var också väldigt lärorikt för oss själva att få se hur det praktiskt fungerar när man i början utvecklar en affärsidé och vad det är man ska tänka på”, berättar Veronica Lagestig Rasmussen, medlem sedan VT 2014, och syftar till processen de fått bevittna från brainstorming till att komma med ett färdigt förslag för att sedan juridiskt bedöma detta har sett ut.

Veronica berättar sedan om ett fall som hon anser utgjort den största framgången, i alla fall under hennes tid som aktiv, i Juristgruppen. ”Ett uppdrag ledde till att vår uppdragsgivare fick träffa en advokatbyrå och vi fick följa med, då vi hade tagit fram de olika riskerna som uppdragsgivaren stod inför enligt vår mening. Under mötet fick vi för det mesta medhåll från advokaten och även tips på vad som kunde förbättras och ses över en extra gång inför liknande situationer. I slutändan ledde det till att vi fick ett erkännande för väl utfört arbete och att vår uppdragsgivare kunde hålla nere sina kostnader med tanke på det material vi lagt fram. Det skulle jag vilja säga var en stor bedrift!”

Under hösten har Juristgruppen hållit en föreläsning i föreningsjuridik där de har gått igenom de olika steg som anses väsentliga i sammanhanget och även implanterat case-lösningar i samband med det, vilket alla medlemmar är eniga om har förhöjt stämningen under föreläsningen och lett till ett större deltagande och engagemang jämfört med tidigare gånger. Uppfattningen är att föreläsningen blir mer praktisk och leder till mycket frågor och diskussioner, vilket verkligen gjort dessa En kan ju undra hur uppdragen i övrigt ser ut? Inom Juristgruppen finns tillställningar mer stimulerande och roliga. Vad som stundar till våren två stycken CSN-ombud som huvudsakligen hjälper till med att granska är inte helt planerat när intervjun sker men under mars månad är det dags för den som är sugen på att söka till Juristgruppen att ta tillfället i överklaganden och ge råd om hur man ska komplettera sin ansökan eller sitt överklagande. I övrigt behandlar man uppdrag från alla möjliga akt. Ansökning sker som tidigast under årskurs 2 för att senare bli medlem i årskurs 3. Mer information om hur det går till följer till våren. juridiska områden såsom samarbetsavtal, användarvillkor, familje-, straff- och avtalsrätt osv.

Text: Fred Bergström Foto: Privat

STUDENTPORTRÄTT -MITT EXTRAJOBB Sofia Pettersson, åk 2, säljare på Brothers

På Brothers i Ikano-huset hittar ni Sofia, där har hon arbetat sedan hösten 2013. Sofias pojkväns mamma äger Brothers i Motala och hon hade därigenom fått höra att de sökte personal i Linköping, varför Sofia fick chans att komma på anställningsintervju. Sofia hade aldrig tidigare arbetat i klädbutik, däremot så har hon vid sidan av gymnasiet arbetat som städerska ett par gånger i veckan. Sofia insåg snabbt att kundservice är något hon brinner för och hon vill absolut inte släppa serviceyrket i första taget eftersom hon får möta, prata med och hjälpa så många nya människor när hon jobbar.

Att arbeta extra rekommenderar Sofia starkt eftersom att det är skönt att göra något som inte är kopplat till studierna, hon säger att det är skönt att släppa tankarna från allt som har med plugget att göra ibland. Studierna har heller aldrig behövt bli lidande av Sofias jobb på Brothers eftersom hon har ett schema med lång framförhållning som hon enkelt kan anpassa sig efter. Det enda Sofia ibland behövt prioritera bort är en och annan kravall, men Kårallen står ju alltid kvar. Det är dessutom skönt att alltid ha både sommarjobb och lite extra arbetstimmar under jultiderna fixat, säger Sofia.

Foto: Privat

Sofia är fortfarande tillsvidareanställd men har helt enkelt gått ner i arbetstimmar sedan hon började studera förra hösten, numera arbetar hon varannan helg. Anledningen till att Sofia valde att fortsätta sin anställning på Brothers vid sidan av studierna var för att hon fullkomligt älskar sin arbetsplats och sina kollegor. Utöver det så är det snyggt att kunna visa upp att man klarar av att ha ett arbete vid sidan av studierna för framtida arbetsgivare, menar Sofia.

Foto: Fred Bergström

Fredrik Zigante, åk 3, bartender på Överste Mörner Att Zigge tycker om öl var något kanske många av oss kände till sedan innan, men att han också spenderar tid på andra sidan baren kanske inte är lika välkänt. Sedan april i år har Fredrik arbetat på restaurangen Överste Mörner. Från början var det främst tänkt som ett sommarjobb då han gick in och presenterade sig tillsammans med sitt cv i handen, men han har sedan fått fortsätta arbeta vid behov vid sidan av studierna. För tillfället arbetar Fredrik ganska många helger, men han säger att det varierar och att han själv har rätt att säga nej om det skulle krocka med något viktigt.

Fredrik började sin anställning på Mörners i disken, men säger att den bakomliggande tanken hos dem hela tiden varit att slussa ut honom som bartender, vilket också skett. Att arbeta i restaurangsbranschen var inte helt obekant för Fredrik, han har sedan 16 års ålder haft en fot i restaurangbranschen och senare haft posten som alkoholansvarig för Jur6 14/15, vilket han tror var meriterande för anställningen. Att arbeta vid sidan av studierna fanns i tankarna redan när Fredrik flyttade till Linköping, dels för att dryga ut studentkassan men också i och med hans stora intresse för öl och whiskey. Fredrik kände dessutom att det fanns en hel del tid över till annat efter året som alkoholansvarig för Jur6. Att arbeta som bartender är något Fredrik trivs som fisken i vattnet med, han känner att han utbildas såväl som människokännare som kunskapsmässigt när han står bakom baren. Anställningen på Mörners har aldrig behövt krocka med skolan eftersom han främst arbetar helgkvällar och menar att han ändå inte är den personen som vanligtvis skulle sätta sig och studera en fredag- eller lördagskväll. Fredrik rekommenderar fler studenter att såväl engagera sig i studentlivet som att arbeta extra, men säger att man inte ska ta sig vatten över huvudet utan att man alltid ska sätta studierna först. På Mörners känner Fredrik att han får ta sig ur studentbubblan en stund och träffa andra människor, dessutom får han lära sig mer om ölsorter av olika slag. På Mörners är de mycket måna om att deras personal är kunniga och hade därför ett tillfälle då NÄÄS bryggeri kom och utbildade barpersonalen i grundläggande ölkunskaper. Fredrik säger att han egentligen hade kunnat fortsätta i restaurangbranschen ett bra tag till men känner samtidigt att han, om ett tag, kommer vilja söka arbeten som är mer relevanta för utbildningen och mer meriterande för framtida arbetsgivare. Däremot känner Fredrik att så länge det finns tid för det så kommer han alltid att ställa upp om det skulle krisa.

Johan Partheen, åk 1, designar kök på IKEA En affjur-student som designar kök? Ja, det hittar ni på IKEA där Johan arbetar som köksdesigner vid sidan av studierna. Johans arbetsuppgift är att hjälpa kunder med att designa ett funktionellt kök, vilket innebär att han måste ta hänsyn till allt från det tekniska till förvaringsutrymmen och arbetsytor. Johan började arbeta på IKEA i Oslo 2010 och kontaktade därefter IKEA i Helsingborg för förflyttning när han ville tillbaka till sin hemstad. Det var också på detta sätt som han sedan fick en anställning på IKEA här i Linköping. Numera är Johan schemalagd varannan helg, men han har även möjlighet att arbeta mer än så när han känner att det finns utrymme för det. Johan tycker att han har ett roligt och givande arbete och ville därför gärna fortsätta arbeta inom företaget även när han började studera denna höst. Johan tycker att det bästa med arbetet är att komma iväg från studierna och få tänka på annat ett tag genom att umgås med sina kollegor, vars vardag inte kretsar kring tentor och seminarier. Köttbullar och makaroner är heller inget Johan hade kunnat tänka sig att leva på, utan han väljer istället aktivt att leva lite utöver de tillgångar CSN har att erbjuda. Ett av hans stora intressen är matlagning och han vill därför kunna unna sig lite extra i köket men också på fritiden, han skulle till exempel inte vilja behöva avböja ett erbjudande om fotboll och öl med kompisarna ute på stan. För inte så länge sedan hörde Johans gamla arbetsgivare från Helsingborg av sig och erbjöd honom arbetstider under julen. Johan känner därför att han inte kommer behöva oroa sig om varken sommarjobb eller extra tider under långledighet i framtiden, vare sig det blir i Helsingborg eller Linköping. Att arbeta extra har hittills inte påverkat Johans studier alls, och det är heller inte något han är orolig för att det ska göra. Självklart ville han sitta och studera sista helgen inför första tentamen i affärsrätt, men säger vidare att när han väl kom till arbetet så var det skönt att skingra tankarna från lagboken en stund. Foto: Rebecka Andraey

Foto: Privat

Alexandra Lindgren, åk 3, arbetar med kundservice på Danske Bank För drygt ett år sedan fick Alexandra höra av en vän att de sökte personal till kundserviceavdelningen på Danske Bank, hon tog då tillfället i akt att sända iväg sitt cv till chefen på arbetsplatsen och har sedan dess arbetat där vid sidan av studierna. Att ha ett arbete som är relevant för utbildningen är för Alexandra ett drömscenario eftersom hon får se hur det hon lär sig på utbildningen gör sig relevant i praktiken. Dessutom är det snyggt att komplettera cv:t med anställningen säger hon.

Alexandra har aldrig tidigare arbetat inom bankväsendet, däremot har hon arbetat i såväl klädbutik som matbutik och restaurang och menar att det nog kan ha varit på grund av dessa erfarenheter av kundservice som hon fick arbetet på Danske Bank. Arbetet går ut på att svara på inkommande samtal, såväl från redan befintliga kunder som personer som vill bli kunder. Arbetsuppgifterna är mycket olika, Alexandra gör allt från att spärra kort till att diskutera bolån och köpa eller sälja fonder åt kunderna, det är således mycket varierande arbetsuppgifter vilket gör att den ena dagen inte är den andra lik. Studierna blir heller inte lidande av att arbeta extra, säger Alexandra som arbetar cirka två gånger i veckan, och då på kvällar och helger. Att ha flera bollar i luften gör henne mer effektiv och hon har sedan högstadiet nästan alltid haft ett jobb vid sidan av skolan, säger hon. Introduktionsutbildningen var dock tuff eftersom den varade måndag till fredag, kl. 08-17 i fem veckor, men i och med att det gällde en såpass kort tidsperiod så kunde hon anpassa studierna till kvällar och helger istället. De hade dessutom god förståelse för obligatoriska moment i studierna och det var därför aldrig något som hon behövde prioritera bort och komplettera. Alexandra trivs bra på sin arbetsplats och har genom arbetet lärt känna många nya människor, såväl studenter från olika program här på LiU som icke studenter. Hon rekommenderar verkligen andra affärsjuridukstudenter att arbeta extra inom bankväsendet, dels för att fylla ut cv:t men också för att det är lärorikt, och självklart trevligt med en extra slant utöver CSN. Även sommaren spenderade Alexandra på Danske Bank och hon får dessutom tillfälle att arbeta lite extra under julledigheten. Text: Rebecka Andraey

STUDIETEKNIK

Föreläsningar

Tenta-P

§ Översiktsläs relevanta kapitel och skaffa dig en uppfattning om helheten innan föreläsningen för bättre förståelse. § Anteckna under föreläsningen, men i lagom mängd. Se till att största fokus alltid ligger på föreläsaren. § Var närvarande när du är där. -Dina snapchats kan du kolla vid en annan tidpunkt. § Repetera! Gå igenom dina anteckningar och slå upp paragraferna som föreläsaren hänvisat till.

§ Gå igenom dina föreläsningsanteckningar tillsammans med lagboken. § Gamla tentor! Detta kan du göra såväl skriftligt själv som muntligt med klasskamrater. § Flika i lagboken och markera de lagrum som det hänvisas till på de gamla tentorna. § Ät choklad!

Kurslitteratur § Stryk under viktiga delar. § Flika viktiga partier i boken så att du enkelt kan hitta tillbaka. § Skriv ner stödord och viktiga begrepp under läsningens gång. § Läs i takt med föreläsningarna, det är enklare att förstå vad du läser om du ligger i fas med kursens tempo.

Seminarium § Läs det material som det hänvisas till och var beredd på frågor som är direkt ställda till dig. § Diskutera med gruppmedlemmar eller andra klasskamrater. - Det du inte har lätt för kanske någon annan förstår bättre och vice versa. § Ta tillvara på lärotillfället. Alla är dock självklart olika. Några lär sig endast genom att läsa och andra lär sig bäst genom praktiska övningar. Vissa måste vara själva för att koncentrera sig och andra koncentrerar sig bättre i grupp. Detta var de tips som jag hade att komma med!

Allmänna tips § Du behöver din skönhetssömn, se till att försöka hålla en jämn dygnsrytm. § Ät bra och ofta, det går inte att studera på tom mage. § Träna eller hitta en annan hobby som låter dig släppa tankarna helt från studierna en stund då och då. § Ibland är det skönt att byta miljö, sätt dig och studera på ett café eller liknande när du är trött på campus. -Espresso House har studentrabatt! § Använd hjälpmedel - fyll ditt rum med post-its, rita mindmaps eller något annat som passar just dig. -Mitt rum brukar vara fullt av post-its med knepiga latinska begrepp. § Skjut inte upp plugget, det blir inte enklare om ett par timmar eller imorgon. -Nej, inte ”bara ett avsnitt till”. § Planera mera! -Ju effektivare du använder din tid, desto mer tid får du över. § Sätt upp delmål. -Det är enklare att hålla uppe motivationen om man får checka av delmål under kursens gång.

Affjur delar med sig av sina bästa studietips: ”Mitt bästa tips är att studera i intervaller. Ta en kort paus efter en halvtimme för att hålla uppe koncentrationen.” – Sarah Olsson, åk 2 ”Jag brukar få ny energi till att plugga om jag tar mig tiden att göra något helt annat en stund, typ som att åka och träna. Då får man vila huvudet från allt plugg en stund och tvingas tänka på något annat i en timme.” – Emma Grönroos, åk 2 ”Något jag brukar göra när jag pluggar är att försöka ta en sak i taget, detta för att undvika att blanda ihop saker och ting. Sedan brukar jag även sätta ut olika delmål i mitt huvud under dagen, på så sätt känns plugget inte så övermäktigt. Det blir då istället många små delar istället för en gigantisk, vilket i alla fall jag tycker är väldigt skönt. Känner jag att det jag har framför mig känns övermäktigt har jag svårt att hugga tag i det. Därför är ”uppdelningen” mitt bästa tips.” – Ludvig Jorikson, åk 2 ”Gå på föreläsningar, ställ frågor om du inte förstår, anteckna noga och gå igenom föreläsningsanteckningarna samma dag.” – Amanda Moberg, åk 3 ”Vissa lyssnar på musik, andra jobbar i grupp etc. Hitta din egen väg och ta reda på vad som fungerar bäst för dig. Tips från coachen!” – Elias Ibrahim, åk 3 ”Mina bästa studietips är att påbörja kursen i tid med att läsa böckerna och gå på föreläsningarna. Gör sedan alla tentor, noggrant, skrolla inte bara igenom svaret, utan ta din tid. Sitt gärna i grupp också och diskutera oklarheter. Tentorna är även bra att göra för att veta vad examinatorn vill ha och hur denne vill att svaren ska vara utformade. Ett viktigt tips är också att använda sin tid, försök att plugga fokuserat och sitt inte bara av tiden. Det går oftast inte att fuska sig till ett betyg utan man måste ha förstått kursens innehåll. Det är även viktigt att försöka göra roliga saker under tentaperioden, som att kanske gå ut och äta en middag eller gå på bio.” Text: Rebecka Andraey – Hanna Holmlund, åk 3

REDAKTIONEN REKOMMENDERAR -VAD SKA MAN GÖRA I LINKÖPING Prison Island ”Samla ihop några vänner och dela upp er i lag om tre till fyra personer för att sedan tävla mot varandra i en poängjakt likt fångarna på fortet. Det finns 25 fängelseceller med uppgifter som kräver olika mycket fysik, teknik och taktik. Samarbetet sätts verkligen på prov i fängelsecellerna –”du behöver alltid laget och laget behöver alltid dig”. Ni hittar Prison Island i Tornby, på Västra Svedengatan 2D, och som student får man dessutom rabatterat pris på vardagar mellan 10-15. Supervärd aktivitet och ju fler lag man får ihop desto roligare blir det. Rivaliteten och tävlingsinstinkten är oundviklig, ut kommer man svettig och helt slut i både kropp och huvud.”

Bistro Esperanza ”Om hon varit ute och färdats på de sju haven ska jag låta vara osagt, men nu hon ligger förtöjd och pryder Stångån med sin ståtlighet. Jag talar naturligtvis om skeppet Esperanza, tillika restaurang. Ett riktigt mysigt ställe att ta sig en bit mat eller något att dricka på och som varmt rekommenderas. Mitt tips är att besöka “henne” en varm vårkväll efter ett par serier bowling på Strandgatan 2 som ligger precis mitt emot. Vem vet vart skutan styr efter det?”

Flamman- fredag ”Som ny student här på LiU är det väldigt roligt att lära känna nya människor och bara umgås med nytt folk. Flamman är perfekt för just detta då många föredrar att gå dit efter en lång vecka med massa föreläsningar, seminarier och tentaplugg. Flamman tar bort stressen i ditt liv, att få gå ut på det proppfulla dansgolvet ger dig ny energi för en ny vecka. De billiga priserna i baren som är anpassade för oss studenter leder ofta till en oförglömlig kväll, välkommna till underjorden!”

Innergården- del av Johannes kök ”Perfekta platsen för dig som en ljummen sommarkväll vill bli omgiven av god mat och något gott att dricka. Bästa ställe att ta sin ”after school öl” på eller att börja sin utekväll med under de varmare delarna av året. Härlig innegårdsmiljö där doften av grillat kött och sorlet av glada människor möter en i entrén, där man kan spendera en helkväll eller bara någon timme innan man rör sig vidare på nya äventyr. Innergården är belägen i anslutning till Johannes kök med egen entré på Apotekaregatan 14 för den nyfikne.”

Bli medlem p책 thescholar.se/apply

MIKAEL RISEDAL

thescholarjuridik.se